SE440642B

SE440642B - Forfarande och anleggning for avloppsvattenrening

Info

Publication number: SE440642B
Application number: SE8002019A
Authority: SE
Inventors: G S Zenin; S A Bogatykh; V N Yatsenko; A T Soloviev; V M Shamshin; V D Veselkov; V E Nefedov; V P Fomin
Original assignee: Le T I Kholodilnoi Prom
Priority date: 1979-03-21
Filing date: 1980-03-14
Publication date: 1985-08-12
Also published as: DE3010748A1; FI74695C; FR2451897A1; DE3010748C2; FI800816A; GB2044240B; FI74695B; SE8002019L; GB2044240A; FR2451897B1

Description

8002019-1 Fartygsavloppsvatten uppvisar ett antal särdrag, av vilka de viktigaste är dels en mycket olikformig tillförsel av avlopps- vatten, dels en hög koncentration av föroreningar, och dels fö- rekomsten av grova föroreningsfraktioner i avloppsvattnet, vil- ka, till följd av att fartygsburna avloppssystem har kort längd, praktiskt taget inte hinner undergâ några fysikaliska och kemis- ka förändringar.

Man har för närvarande utvecklat ett stort antal olika förfaran- den och processcheman för avloppsvattenrening. Under fartygsför- hâllanden användes emellertid ett begränsat antal förfaranden för avloppsvattenbehandling, vilket beror på att de fartygsburna an- läggningarna för avloppsvattenrening måste arbeta under specifika, för fartyg typiska förhållanden. Behandlingen av organiska fö- reningar under fartygsförhållanden kräver kompakta, effektiva och konstruktivt enkla anordningar, vilka är avsedda att arbeta under automatiska driftförhållanden, tillåter ofta förekommande avstäng- ning och start och arbetar funktionssäkert vid olika salthalt i vattnet, krängning och rullning av fartyget.

Ett känt, mycket enkelt förfarande för behandling av fartygsav- loppsvatten omfattar finfördelning av föroreningar i avloppsvatt- net och kemisk dekontaminering (oskadliggörande) av avloppsvatt- net (jämför exempelvis den amerikanska patentskriften 3 472 390).

En för genomförande av detta kända förfarande avsedd anordning innefattar en desinficeringsanordning, en kross och en pumpanord- ning för transport av avloppsvatten.

Det fartygsavloppsvatten, som behandlats medelst denna kända an- ordning, uppfyller emellertid inte de gällande internationella och statliga kraven och normerna.

Detta beror på att avloppsvattnet vid ett sådant förfarande för behandling därav enbart dekontamineras men koncentrationen av suspenderade ämnen och den biokemiska syreförbrukningen minskar inte. Dessa omständigheter medför att detta kända förfarande och den för genomförande därav avsedda anordningen får ett be- gränsat användningsområde.

Man använder i stor omfattning biokemiska förfaranden för be- 8002019-1 handling av avloppsvatten med efterföljande dekontaminering av detta (jämför exempelvis den amerikanska patentskriften 3 4&)677).

Vid det genom detta patent kända förfarandet behandlas avlopps- vatten med aktivt slam under tvångsluftning av avloppsvattnet.

En för genomförande av detta förfarande avsedd anordning innefat- tar en sektionerad behållare, ett system av rörledningar för trans- port av avloppsvatten och ett system för avloppsvattenluftning.

Det kända förfarandet för biokemisk behandling av avloppsvatten samt den för genomförande därav avsedda anordningen karakteriseras av en avsevärd starttidsperiod (ungefär tvâ)veckor och en lång re- ningstid (minst 12-24 timmar), vilket kräver en ökning av anordning- ens yttermått vid behandling av en stor mängd avloppsvatten. Det avloppsvatten, som skall behandlas medelst det kända förfarandet, får inte innehålla fetter och oljeprodukter, eftersom dessa föro- reningar undertrycker vitaliteten av det aktiva slammet.

Vid desinficering av den fartygsburna sanitetstekniska utrustningen samt olika fartygslokaler förstöres dessutom det aktiva slammet ge- nom att desinficeringsämnen inkommer i anordningen för genomförande av detta kända förfarande, varför anordningen blir funktionsoduglig.

Enligt de gällande kraven måste fartygsavloppsvatten enbart renas inom gränserna för territorialvattnet samt inom begränsade havsom- råden, vilket innebär att avloppsvattnet enbart måste behandlas, när fartyget befinner sig i dessa områden. För avledande av föro- reningar i öppna områden kan anordningen avstängas, dvs det kan inträffa att avloppsvattnet inte renas. På grund av att starten av anordningen, som bygger på det biokemiska förfarandet för av- loppsvattenrening, kräver en lång tidsperiod, bör emellertid denna anordning inte avstängas vilket medför en avsevärd energi- och reagensförbrukning. Den kontinuerliga driften av anordningen av- sedd för genomförande av det biokemiska reningsförfarandet mins- kar väsentligt anordningens livslängd till följd av att anordning- ens driftfunktion uttömmes snabbt. För att framgångsrikt kunna ge- nomföra förfarandet erfordras en likformig s.k. föroreningsbelast- ning, som säkerställer den normala vitaliteten av det aktiva slam- met, vilket är svårt att genomföra under fartygsförhâllanden. 8002019-'1 Dessa omständigheter resulterar i att det biokemiska förfarandet för avloppsvattenrening och den fartygsburna anordningen för ge- nomförande av detta förfarande inte uppfyller de krav, som skall ställas på fartygsutrustningen.

Fysikaliska och kemiska förfaranden för behandling av avloppsvat- ten är kända (jämför exempelvis den västtyska patentskriften 2 543 353). Det genom detta patent kända förfarandet för rening av fartygsavloppsvatten grundar sig på att avloppsvattnet lagras i en lagringsbehållare, homogeniseras under tillsättande av kemi- kalier och finfördelning av dess beståndsdelar i fast fas, och in- matas i en primär sedimenteringsbehâllare, där slamämnen utfälles och fettämnen flyter upp till ytan. Avloppsvattnet renas därefter i en elreaktortank genom elektrolys. Det genom elektrolysen avgiv- na syret oxiderar omedelbart de i avloppsvattnet förekommande or- ganiska ämnena, samtidigt som det genom elektrolysen även avgivna vätet bildar syror med de i avloppsvattnet förekommande oorganiska ämnena. De bildade syrorna verkar så, att vitaliteten (livsverksam- heten) av alla slags mikroorganismer undertryckes, varefter det re-a nade avloppsvattnet, som fortfarande innehåller fast substans, in- föres i en sekundär sedimenteringsbehâllare. Slammet från den pri- mära sedimenteringsbehâllaren, reaktortanken och den sekundära sedimenteringsbehållaren uppsamlas därefter i en slamuppsamlings- behållare, varifrån det matas till ett destrueringssteg, medan det renade vattnet från den sekundära sedimenteringsbehållaren bortfö- res över bord.

En för genomförandet av detta kända förfarande avsedd anordning innefattar en lagringsbehållare, en behållare för kemikalier, do- serings- och finfördelningsanordningar, en primär sedimenterings- behållare, en elreaktor, en sekundär sedimenteringsbehâllare och en slamuppsamlingsbehållare, vilka är anordnade på en gemensam stomme i ett kompakt rektangelformat block.

Det fysikaliska och kemiska förfarandet och anordningen för rening av fartygsavloppsvatten kräver komplicerade s.k. reagenshanterings- anordningar, medan anordningen har komplicerad konstruktion till följd av att den reagens, som användes vid avloppsvattenreningen, måste inmatas i doserade mängder. 8002019-1 Den under anordningens arbetsförlopp utvecklade vätgasen avlägs- nas inte, varför anordningen är utsatt för explosionsrisk. Vid förfarandet och anordningen för genomförande av detsamma avlägs- nas slammet ur olika avloppsvattenbehandlingssteg genom att det i förväg utfälles (slammet utfälles i den primära sedimenterings- behållaren, reaktortanken och den sekundära sedimenteringsbehâl- laren). Under fartygsförhållanden, dvs. vid kontinuerliga vibra- tioner, rullning och krängning av fartyget utfälles suspenderade partiklar med låg effektivitet, varför denna kända anordning inte kan effektivt rena avloppsvatten. vid detta kända förfarande finfördelas i avloppsvattnet förekom- mande föroreningar innan avloppsvattnet renas, vilket vid efter- följande avlägsnande av föroreningarna ur avloppsvattnet kräver en ytterligare energiförbrukning och extra tidsåtgång för att av- loppsvattnet skall kunna få stå, samt en ökad förbrukning av dekon- tamineringsämnen.

För att anordningen för genomförande av detta förfarande för av- loppsvattenrening skall kunna arbeta normalt måste man ombord på fartyget disponera över ett avsevärt förråd av reagens, vilka mås- te lagras i en speciellt utrustad lokal, vilket även begränsar en vidsträckt användning av det fysikalisk-kemiska förfarandet för avloppsvattenrening samt anordningen för genomförande av detta.

För närvarande användes i ökande omfattning kombinerade förfaran- den för rening av fartygsavloppsvatten, vid vilka man mest effek- tivt utnyttjar fördelarna med olika processtekniker för avlopps- vattenrening. Man kan exempelvis kombinera fysikaliskt avlägsnande med nedbrytning av föroreningsämnen genom elektrokemisk oxidation, Ett kombinerat förfarande för avloppsvattenrening utgöres av ett genom den amerikanska patentskriften 4 009 104 känt förfarande för rening av fartygsavloppsvatten. Detta kända förfarande liknar i det närmaste, tekniskt sett, förfarandet enligt föreliggande upp- finning och har valts såsom prototyp för detsamma. Det genom nämnda patent kända förfarandet för avloppsvattenrening grundar sig på att avloppsvattnet behandlas i flera successiva steg, varvid man vid det första steget avskiljer beståndsdelar i fast fas från av- loppsvattnet och uppsamlar dessa beståndsdelar. Vid efterföljande steg lagras det vid det första steget avskilda avloppsvattnet, som 8002019-1 därefter bringas till en genomsnittlig volym och fysikalisk och kemisk sammansättning, och behandlas elektrokemiskt, varpå man avskiljer föroreningarna och det renade vattnet, dels genom att den elektrokemiskt behandlade vätskan inmatas i en recirkulations- behållare, där de i vätskan suspenderade föroreningarna delvis ut- fälles på bottenytan, och dels genom pumpning av den från förore- ningarna i fast fas delvis frigjorda vätskan genom filter.

En anläggning för genomförande av detta kända förfarande för av- loppsvattenrening innefattar dels en enhet för avskiljning av be- ståndsdelar i fast fas från avloppsvattnet, dels en med avskilj- ningsenheten genom en rörledning förbunden behållare för lagring av avloppsvattnet, och bringande av dess parametrar till de ge- nomsnittliga värdena, dels en enhet för elektrokemisk behandling, som är fylld med en vätska, i vilken elektroder är nedsänkta, och som är förbunden med behållaren för lagring av avloppsvattnet och s.k. förmedling av dess parametrar genom en tryckrörledning, dels en behållare för renat vatten, dels filter, dels en energienhet, dels en recirkulationstank, dels pumpar och dels rörledningar med i dessa anordnade ventiler. Denna anläggning fungerar genom att det avseparerade avloppsvattnet pumpas genom den elektrokemiska behand- lingsenheten, filtren och recirkulationstanken.

Vid anläggningen för genomförande av det kända förfarandet är den elektrokemiska behandlingsenheten, som utgöres av en elektrolys- cell, uppbyggd i form av ett ihåligt, som katod fungerande cylind- riskt hölje med däri anordnade anoder, vilka är framställda av gra- fit eller platinabelagt stål. Elektrolyscellens hölje är hermetiskt tillslutet. En elektriskt ledande lösning och avloppsvattnet får strömma genom en ringformad spalt mellan anoden och katoden.

Vid anläggningens enhet för avskiljning av beståndsdelar i fast fas avlägsnas föroreningarna i fas- fas ur avloppsvattnet genom att detta föres till ett gallerverk, som kan vara av transportör- eller centrifugaltyp.

Förfarandet och anläggningen för avloppsvattenrening karakterise- ras av att de suspenderade partiklar, som måste utfällas i recir- kulationstanken under fartygsförhållanden dvs vid kontinuerliga 8002Û19'1 vibrationer, krängning och rullning, praktiskt taget inte ut- fälles, varvid de huvudsakligen enbart avlägsnas medelst filt- ren. Dessa fungerar under utsatta förhållanden, varför de igen- sättes snabbt och deras arbetsyta måste regenereras ofta eller alternativt måste filtren bytas ut. Den ineffektiva utfällningen av suspenderade partiklar i recirkulationstanken medför att dessa partiklar utfälles i ventilationssystemet, varigenom ventilerna göres funktionsodugliga och anläggningens funktionssäkerhet mins- kar, varjämte avloppsvattenreningen blir mindre effektiv.

Genom att elektroderna har liten yta, kan denna kända anläggnings elektrolyscell enbart arbeta vid hög strömtäthet, vilket leder till att det vatten, som skall behandlas, överhettas snabbt, varför elek- trolyscellen periodvis måste bortkopplas från avloppsvattenkällan, varigenom elektrolyscellens verkningsgrad blir låg. Ifall den mel- lan elektroderna flytande strömmens täthet är hög, ökar väsentligt förlusterna av aktiv elkraft i den avloppsvätska, som skall behand- las, vilket medför en ökning av energiförbrukningen per m3 av det avloppsvatten, som skall behandlas. Vid en sådan konstruktiv utform- ning av elektrolyscellen blir uppehållstiden för avloppsvattnet i utrymmet mellan elektroderna kort, vilket gör avloppsvattenreningen mindre effektiv till följd av att effekten av det elektriska fäl- tets inverkan pâ föroreningarna inte utnyttjas i tillräcklig grad.

Vid behandling av avloppsvatten i elektrolyscellen av nämnda kon- struktion utnyttjas inte elektrokemisk flotation för avlägsnande av föroreningarna ur avloppsvattnet. Föroreningarna avlägsnas an- tingen genom utfällning i recirkulationstanken, vilket, såsom pâ- pekats ovan, inte är effektivt under fartygsförhållanden på grund av krängning, gungning och vibrationer hos fartyget, eller fast- hålles av filtren vilket ogynnsamt påverkar anläggningens arbetsför- lopp.

Avloppsvattenreningen under användandet av ett elektrodsystem i elektrolyscellen är inte särskilt effektiv och funktionssäker, ef- tersom anläggningen blir funktionsoduglig, när elektroderna för- slites eller den elektriska strömkretsen brytes vid kontaktstället för ett strömtillförande organ med elektrolyscellens aktiva elektrod.

Passiveringen av elektrolyscellens aktiva elektroder medför även _. -._.., ___., . _ ..._ ._......._..__.._____...._.._._ 8002019-1 en minskning av reningsgraden för avloppsvattnet i den elektro- kemiska behandlingsenheten. Hermetisk tillslutning av elektro- lyscellen samt nödvändigheten av att ofta bortkoppla cellen från anläggningens gemensamma system kräver ett komplicerat ventil- system och gör anläggningens användning mera komplicerad. Genom att avloppsvattnet i elektrolyscellen pumpas i riktning under- ifrån och uppât medelst pumpen, blandas den redan renade vätskan, om pumpens arbetsförlopp avbrytes exempelvis vid överhettning av vätskan i elektrolyscellen, med den orenade vätskan, samtidigt som den från elektrolyscellens övre del strömmar nedåt in i dess undre del. Den upprepade reningen av den redan renade vätskan kräver en extra energiförbrukning för avloppsvattnet. Ej heller renas avloppsvattnet fullständigt i elektrolyscellen av den be- skrivna konstruktionen. För att slutligt kunna avlägsna alla för- oreningar ur avloppsvattnet måste detta pumpas genom filtren.

Gallerverket i enheten för avskiljning av beståndsdelar i fast fas från avloppsvattnet är plant och vinkelrätt mot avloppsvat- tenströmmen. Med det så utformade gallerverket faller avlopps- vattenstrålen på detsamma företrädesvis i en lokal zon, vilket resulterar i att gallerverket snabbt igensättes av beståndsde- larna i fast fas och avskiljningen av fasta föroreningar blir mindre effektiv. Anläggningen är emellertid inte försedd med någ- ra speciella anordningar för rengöring av gallerverket. För att begränsa gallerverkets nedsmutsning medelst beståndsdelar i fast fas använder man vid denna anläggning i vissa fall gallerverk av transportörtyp, som kan röra sig framåt och bakåt, eller av vi- brationstyp. För att bringa gallerverket att utföra sammansatta rörelser erfrodras emellertid extra utrustning, varigenom anlägg- ningen för avloppsvattenrening uppvisar en mera komplicerad kon- struktion.

Förfarandet och anläggningen för avloppsvattenrening är sålunda komplicerade, ger relativt låg verkningsgrad och uppvisar låg funktionssäkerhet. För att anläggningen skall kunna fungera nor- malt måste man omsorgsfullt kontrollera filtrens och ventilernas skick, vilket avsevärt fördyrar och komplicerar reningen av far- tygsavloppsvatten medelst denna kända anläggning. Avloppsvatten- reningen blir dessutom mindre effektiv genom att de renade och eoo2o19~1 orenade vätskorna i denna anläggning cirkulerar genom en och samma rörledningssystem. Anläggningen är dessutom utsatt för stor explosionsrisk, eftersom man i denna inte avlägsnar den vätgas, som vid avloppsvattenreningen utvecklas i den elektro- kemiska behandlingsenheten, dvs i elektrolyscellen. Ej heller är denna kända anläggning försedd med ett ventilationssystem, vilket medför att obehagliga lukter tränger in i fartygsloka- ler. Den konstruktiva utformningen av den elektrokemiska be- handlingsenheten och enheten för avskiljning av föroreningar i fast fas samt den ömsesidiga förbindelsen mellan dessa enheter säkerställer inte effektiv och funktionssäker avloppsvattenre- ning, under fartygsförhållanden, dvs vid kontinuerliga vibratio- ner hos fartyget, samt krängning och rullning.

Det huvudsakliga syftet med föreliggande uppfinning är att åstad- komma ett förfarande och en anläggning för avloppsvattenrening, vid vilka strömningsriktningen för avloppsvattnet i enheten för avskiljning av beståndsdelar i fast fas samt för de föroreningar och det renade vatten, som erhålles i den elektrokemiska behand- lingsenheten är så anordnad, respektive nämnda enheter är så ut- formade och förbundna med varandra, att man kan öka funktions- säkerheten och verkningsgraden vid avloppsvattenreningen under rullnings-, krängnings- och vibrationsförhållanden för ett far- tyg, varpå anläggningen enligt uppfinningen är anordnad, och sam- tidigt förenklas anläggningens konstruktion.

Detta uppnås enligt uppfinningen medelst ett förfarande för av- loppsvattenrening genom behandling därav i flera successiva steg, varvid i det första steget fasta beståndsdelar avskiljes från väts- kan och uppsamlas, i det andra steget homogeniseras den i det föregående steget avskilda vätskan med avseende på volymutjämning och fysikalisk/kemisk sammansättning, varför den på detta sätt ho- mogeniserade vätskan i det tredje steget utsättes för en elektro- kemisk behandling vid en för bildning av ett skumskikt på ytan till- räcklig strömningshastighet med efterföljande separation av föro- reningar från renat vatten vilket kännetecknas av atti det första steget under separationen av de fasta beståndsde- larna alstras ett undertryck, som i det tredje steget upprätt- aoo2o19-1 10 hålles under den elektrokemiska behandlingen på sådant sätt, att under inverkan av undertrycket bildas i skumskiktet mot var- andra riktade luftströmmar, som driver skummet från skumskik- tets kantområden mot dess centrum, och överföres därifrån på sådant sätt till det första steget med separationen av de fas- ta beståndsdelarna från vätskan, att skummet blandas med de fasta beståndsdelarna, och att till den under centrum av skumskiktet befintliga zonen ledes elektrokemiskt renat vatten och uttages där ur denna zon.

Detta syfte uppnås dessutom medelst en anläggning för genomförande av förfarandet för avloppsvattenrening enligt uppfinningen vilken innefattar en enhet för avskiljning av de fasta beståndsdelarna från avloppsvattnet, en med enheten genom en rörledning förbunden behållare för uppsamling och homogenisering av avloppsvattnet, en med elektroder försedd enhet för en elektrokemisk behandling, som är försedd med organ för in- och utmatning av avloppsvatten och är förbunden med behållaren genom en tryckrörledning, vilken känneteck- nas av att en under undertryck stående behållare är anordnad i en- heten för avskiljning av de fasta beståndsdelarna från avloppsvatt- net vilken behållare är försedd med en rörstuts, vars undre ände är nedsänkt i vätskan, som kontinuerligt befinner sig i avskilj- ningsenheten, varvid behållaren genom en rörledning är förbunden med enheten för den elektrokemiska behandlingen, som är försedd med en pneumatisk anordning för avlägsnande av det vid den elek- trokemiska behandlingen bildade skummet.

Genom att man i skumskiktet i den elektrokemiska behandlingsenhe- ten formar motriktade luftflöden, som matar skummet från skumskik- tets perifera partier till dess centrumparti,samt genom att det renade vattnet införes i en under skumskiktets centrumparti lig- gande zon, kan man uppsamla skummet och den renade vätskan i den del av den elektrokemiska behandlingsenheten, där de kan röra sig en så kort sträcka i höjdled som möjligt och där deras volym prak- tiskt taget inte ändras, när anläggningen för avloppsvattenrening lutar en avsevärd vinkel vid eventuell rullning och krängning av det fartyg, varpå anläggningen är anordnad. Denna omständighet be- främjar att skummet och det rena vattnet i god tid och säkert av- 80020194 11 lägsnas från den elektrokemiska behandlingsenheten.

Det låga tryck, som alstras vid steget för avskiljning av fasta beståndsdelar (i enheten för avskiljning av beståndsdelar i fast fas från avloppsvattnet) och som vid steget för elektrokemisk be- handling av avloppsvatten överföres till den elektrokemiska be- handlingsenheten, gör det möjligt att samtidigt forma motriktade luftflöden i den övre delen av den elektrokemiska behandlingsen- heten och överföra skummet från denna till enheten för avskilj- ning av fasta beståndsdelar från avloppsvattnet, vilket gör av- loppsvattenreningen och konstruktionen av anläggningen för avlopps- vattenrening avsevärt enklare.

Genom att den elektrokemiska behandlingen sker vid den strömnings- hastighet hos det till medelparametrarna bringade avloppsvattnet, som är tillräcklig för att ett ytskumskikt skall kunna bildas i den elektrokemiska behandlingsenheten, kan man utnyttja elektro- kemisk flotation för bortförande av föroreningarna till ytan av den vätska, som skall behandlas.

Genom att skummet blandas med de fasta beståndsdelarna, som vid det första steget avskilts från avloppsvattnet i enheten för av- skiljning av fasta beståndsdelar, kan man avlägsna de fasta be- ståndsdelar och de föroreningar, som bildas vid den elektrokemiska behandlingen, från en enda zon, vilket väsentligt förenklar pro- cesschemat för avloppsvattenrening och konstruktionen av anlägg- ningen för genomförande av förfarandet för avloppsvattenrening.

Genom att anläggningens enheter, dvs enheten för avskiljning av fasta beståndsdelar från avloppsvattnet och enheten för elektro- kemisk behandling samt behållaren för lagring av avloppsvattnet och bringande av dess parametrar till respektive medelvärden är förbundna med varandra, kan man bringa antalet ventiler i anlägg- ningen till ett minimum, vilket avsevärt förenklar anläggningens konstruktiva utformning och användning samt ökar anläggningens funktionssäkerhet.

Denna inbördes förbindelse mellan anläggningens enheter gör det vidare möjligt att rena avloppsvatten utan att blanda strömmarna av ren och orenad vätska med varandra och utan att denna vätska får strömma genom ett och samma rörledningssystem, vilket gör re- ...R-_ 8002019-1 12 ningen ännu effektivare och anläggningens verkningsgrad ännu högre. Vid behandlingen av avloppsvattnet i den elektrokemiska behandlingsenheten urnyttjar man elektrokemisk flotation för av- lägsnande av föroreningarna ur avloppsvattnet, vilket genom den rationella inbördes förbindelsen mellan den elektrokemiska behand- lingsenheten och enheten för avskiljning av fasta beståndsdelar från avloppsvatten sker på mycket enkelt sätt, dvs genom att de suspenderade föroreningarna tillsammans med det skum, som bildas i den elektrokemiska behandlingsenheten, transporteras genom rör- ledningen till enheten för avskiljning av fasta beståndsdelar, varifrån de därefter bortföres, samtidigt som man avlägsnar den vätgas, som avges i den elektrokemiska behandlingsenheten, var- jämte anläggningens ventilation åstadkommes.

Eftersom den i enheten för avskiljning av fasta beståndsdelar från avloppsvatten anordnade behållaren är försedd med en rör- stuts, vars undre ände är nedsänkt i den vätska, som kontinuer- ligt befinner sig i enheten för avskiljning av fasta beståndsde- lar och inkommer i denna enhet vid avskiljningen av nämnda be- ståndsdelar samt tillsammans medfde vid den elektrokemiska behand- lingen isolerade föroreningarna, avlägsnas och släckes skummet effektivt, varjämte de föroreningar, som avskilts i den elektro- kemiska behandlingsenheten och i enheten för avskiljning av fasta beståndsdelar blandas med varandra.

Anläggningen för avloppsvattenrening uppvisar sålunda ett antal konstruktiva och driftmässiga särdrag, som gör det möjligt att framgångsrikt och med hög drifteffekt använda anläggningen för avloppsvattenrening under fartygsförhållanden, dvs vid kontinuer- liga vibrationer samt krängning och rullning hos fartyget.

Enligt en utföringsform av förfarandet enligt uppfinningen för av- loppsvattenrening avskiljes lämpligen de fasta beståndsdelarna, innan skummet blandats med dessa, genom filtrering av avloppsvatt- net genom en konisk filteryta genom avloppsvattnet ledes i rikt- ning mot dess ytas spets med efterföljande avlägsnande av de vid filterytan ansamlade fasta beståndsdelarna medelst centrifugal- kraft samt genom inverkan på dessa beståndsdelar medelst ett me- dium, som bidrager till att minska adhesionen (vidhäftningskraf- ten) för föroreningarnatill filterytan, och under tryck på fil- aoo2o19-1 13 terytans insida, till vars utsida avloppsvattnet tillföres.

Filtreringen av avloppsvattnet genom den koniska filterytan un- der tillförsel av avloppsvattenströmmen till filterytans spets bidrager till en optimal avloppsvattenfördelning över filterytan, vilket leder till att de fasta beståndsdelarna avskiljes mycket effektivt från avloppsvattnet och att filterytan blir förorenad likformigt, varvid filterytans föroreningsgrad gradvis ökar i riktning mot konens basyta, vilket i fortsättningen befrämjar en effektivare rening av filterytan medelst centrifugalkrafterna, som även ökar i riktning mot den koniska filterytans bas.

Genom inverkan på de vid filterytan uppsamlade föroreningarna me- delst mediet, som bidrager till att minska vidhäftningskraften för föroreningarna vid filterytan och som under tryck matas till den insida av filterytan, som är motsatt den sida, där avloppsvattnet tillföres, renas filterytan bättre, eftersom de på filterytan ut- fällda föroreningarna i detta fall luckras upp, smälter och löses, varjämte filterytan spolas med strömmen av det vidhäftningskraft- minskande mediet, som är motriktad avloppsvattenströmmen. Genom att mediet tillföres under tryck, kan föroreningarna inte hamna på filterytans insida, vilket förhindrar att föroreningarna från filterytan inkommer i den vätska, som skall renas.

Enligt en utföringsform av förfarandet är det lämpligt, att me- diet, som minskar vidhäftningskraften för föroreningarna vid fil- terytan, tillföres efter det att 50-60 % av filterytan igensatts av föroreningarna.

Vid ett sådant genomförande av förfarandet kan avloppsvattnet in- te inkomma i de uppsamlade fasta beståndsdelarna, varjämte filtre- ringen blir effektivare genom att filterytans strömningsmotstând är optimalt.

Vid ännu en utföringsform av förfarandet utgöres mediet, som är avsett att minska vidhäftningskraften för föroreningarna vid fil- terytan, av varmt vatten.

Det varmvatten, som under tryck tillföres filterytans insida, gör fettavsättningar mjuka, vilka avsättningar klibbar vid fiberför- oreningar och därigenom bildar s.k. konglomerat, vilka efteråt 80020194 14 lätt avlägsnas från filterytan medelst centrifugalkraft. Vid varmvattentillförsel uppluckras dessutom de vid filterytan lig- gande fiberföroreningarna, vilket även gör reningen av filter- ytan medelst centrifugalkraft effektivare.

Enligt ytterligare en utföringsform av förfarandet enligt upp- finningen utgöres lämpligen nämnda vidhäftningskraftminskande medium av en blandning av ånga och vatten, vilket bidrager till att minska dels vattenhalten i fasta beståndsdelar, som skall av- lägsnas från filterytan, och dels den mängd vatten, som inkommer i de fasta beståndsdelarna, när dessa uppsamlas.

Vid ännu en utföringsform av förfarandet utgöres lämpligen nämnda medium av en blandning av vatten och tvättmedel, exempelvis yt- aktiva ämnen.

Detta bidrager till att effektivare minska vidhäftningskraften för fettavsättningen vid filterytan och samtidigt minska vidhäft- ningskraften för fiberföroreningarna, varigenom man ytterligare kan minska den mängd vatten, som måste användas för rengöring av filterytan, Enligt ännu en utföringsform av förfarandet utgöres lämpligen det vidhäftningskraftminskande mediet av ånga, vilket gör det möjligt att minska vattenhalten i de fasta beståndsdelar, som skall av- lägsnas från filterytan, och den mängd vatten, som hamnar i de fasta beståndsdelarna, när dessa uppsamlas.

Vid ytterligare en utföringsform av förfarandet utgöres lämpligen mediet, som minskar vidhäftningskraften för föroreningarna vid filterytan, av varmluft, vilket eliminerar ökningen av vattenhal- ten i de fasta beståndsdelar, som utfällts på filterytan, och bi- drager till att t.o.m. i viss grad eftertorka dessa beståndsdelar, vilka underlättar fortsatt behandling av de föroreningar, som skall avlägsnas från filterytan.

Enligt en utföringsform av anläggningen enligt uppfinningen för avloppsvattenrening är det lämpligt, att den elektrokemiska be- handlingsenheten är uppbyggd i form av en sektionerad behållare med ett i dess centrumdel vertikalt anordnat rör för upptagande av den renade (rena) vätskan, som är hydrauliskt förbundet med aoo2o19-1 15 organet för utmatning av vätskan och med den sektion av behållaren, i vilken avlopsvattnet slutligen dekontamineras, varvid rörets övre ände lämpligen skjuter ut ovanför vätskenivân i behållaren.

Genom att den elektrokemiska behandlingsenhetens behållare är sek- tionerad kan man genom successiv överföring av den vätska, som skall renas, från den ena sektionen till den andra bättre och effektivare rena och dekontaminera vätskan samt minska strömningsstötar vid an- läggningens krängning och gungning till ett minimum.

Genom att röret för mottagande av ren vätska är anordnat i behålla- rens centrumdel och enbart förbundet med den sektion, där avlopps- vattnet slutligen dekontamineras, förhindrar man under fartygsbe- tingelser att ren och oren vätska blandas med varandra, eftersom den i behállarens centrumdel liggande zonen karakteriseras av kon- stant vätskevolym samt av att den förflyttar sig en så kort verti- kal sträcka som möjligt vid fartygets krängning och rullning.

Denna omständighet resulterar i att reningskvaliteten för den vät- ska, som skall behandlas i den elektrokemiska behandlingsenheten, blir stabil samt i att vätskestänkbildning i behållaren elimineras och elektroderna inte kan blottläggas.

Genom att den övre änden av röret för upptagande av ren vätska skju- ter ut ovanför vätskenivân i behållaren, kan den orena vätskan och skummet inte införas i behållaren för rent vatten och vidare i det vatten, som skall bortföras över bord.

Enligt ännu en utföringsform av anläggningen enligt uppfinningen är den pneumatiska anordningen för avlägsnande av skummet försedd med dels en luftledning, som är anordnad längs den elektrokemiska behandlingsenhetens överkant och försedd med luftutloppshål, vilka är upptagna i luftledningens, mot det inre av den elektrokemiska behandlingsenhetens vända ytor, och med luftintagshål, och dels ett skummottagningsorgan, som är anordnat i den elektrokemiska be- handlingsenhetens centrumdel ovanför den övre gränsen för vätske- nivån i nämnda enhet och förbundet med en fläkt, som är avsedd att alstra undertryck i behållaren, som är anordnad i enheten för av- skiljning av fasta beståndsdelar från avloppsvattnet, och i skum- mottagningscrganet samt i ett utrymme, som är avgränsat av vätske- ytan i den elektrokemiska behandlingsenheten, dennas lock och luft- 8002019-1 16 ledningen.

Den längs den elektrokemiska behandlingsenhetens överkant anord- nade luftledningen med luftutloppshålen och luftsughålen gör det möjligt att rationellt fördela luft över hela periferin för den elektrokemiska behandlingsenhetens överkant, varvid luftflödena driver av skummet från den elektrokemiska behandlingsenhetens pe- rifera delar till dess centrumdel, där vätskan och skumskiktet förflyttar sig en så kort sträcka som möjligt. Vid de avsevärda lutningsvinklar för anläggningen, som.härrör från rullning, vi- brationer eller krängning hos fartyget, varpå anläggningen är anordnad, ändras volymen av det vatten, som skall renas, och av skummet i den elektrokemiska behandlingsenhetens centrumdel, praktiskt taget inte,vilket befrämjar att skummet i god tid och säkert avlägsnas till en skumuppsamlingsbehâllare.

Det i behâllarens centrumdel anordnade skummottagningsorganet gör det möjligt att uppsamla skummet i den elektrokemiska behandlings- zon, där vätskan och skummet förflyttar sig vertikalt i minsta möjliga grad, vilket även underlättar avlägsnande av skummet ur den elektrokemiska behandlingsenheten.

Genom att skummottagningsorganet är anordnat ovanför den övre gränsen för vätskenivån i den elektrokemiska behandlingsenheten kan den vätska, som skall renas, inte införas i skummottagnings- organet.

Genom att skummottagningsorganet är förbundet med fläkten, som alstrar lågt tryck dels i behållaren, som är anordnad i den övre delen av enheten för avskiljning av beståndsdelar i fast fas från avloppsvattnet, dels i själva skummottagningsorganet och dels i utrymmet, som är avgränsat av vätskeytan i den elektrokemiska be- handlingsenheten, dennas lock och luftledningen, kan man samtidigt genom luftutloppshålen utmata (fördela) den luft, som skall insu- gas genom luftledningens sughål, transportera skummet från den elektrokemiska behandlingsenheten till enheten för avskiljning av fasta beståndsdelar och ventilera anläggningen medelst en enda an- ordning, dvs. en fläkt, varigenom anläggningens konstruktion samt reningsenheternas s.k. processflödesförbindelser göres enklare. f, r soo2o19-1 17 Vid ännu en utföringsform av anläggningen enligt uppfinningen är det lämpligt, att man i utrymmet, som är avgränsat av skum- mottagningsorganets utsida och luftledningens insida anordnar vertikala mellanväggar för uppdelning av utrymmet i sektioner.

En sådan konstruktiv utformning gör det möjligt att förhindra att luftflödena korsar varandra, vilket leder till en mer ra- tionell strömning av luftflödena och följaktligen till en effek- tivare avdrivning av skummet i den elektrokemiska behandlingsen- heten.

Enligt ytterligare en utföringsform av anläggningen är det lämp- ligt, att de vertikala mellanväggarna är så anordnade, att deras underkanter är nedsänkta i vätskan i den elektrokemiska behand- lingsenheten och deras överkant åtminstone når luftledningens överkant.

De så utformade mellanväggarna förhindrar att luftflödena ström- mar ovanför eller under mellanväggarna, vilket resulterar i en optimal strömning av luftflödena och följaktligen underlättar skumavdrivningen i önskad riktning. vid ännu en utföringsform av anläggningen innefattar enheten för avskiljning av fasta beståndsdelar en inloppsrörstuts för avlopps- vattnet, under vars utloppshål på en axel är anordnat ett koniskt filter, vars sidoyta är utvikt i riktning mot spetsen, varvid en skärm är anordnad på nämnda axel, under det att under det koniska filtrets basyta en mottagningstratt är anordnad för det avskilda avloppsvattnet, försedd med en utloppsrörstuts, varvid koaxiellt med axeln är anordnat ett s k skörtformat organ, som har formen av en cylinder av elastiskt materialcbh är skilt från det koniska filtrets basyta med ett avstånd, som_överstiger maximipartikel- storleken av de fasta föroreningar, som skall avskiljas. /,_ Det så utformade koniska filtret gör det möjligt att jämnt fördela strömmarna av den vätska, som skall renas, över filterytan och för- hindra att de fasta föroreningarna ansamlas i närheten av vridnings- centrum, där centrifugalkrafter, som alstras vid vridning av det koniska filtret, är låga, varför man vid reningen av filterytan kan minska varvtalet hos det koniska filtrets axel, vilket är av sär- 8002019-1 18 skild betydelse, då filtret måste arbeta under fartygsbetingelser.

Den likformiga fördelningen av avloppsvattenströmmarna över det koniska filtrets yta bidrager till en effektivare rening av filt- rets filteryta samt av den vätska, som skall renas.

Eftersom inloppsrörstutsens utloppshål är utformat ovanför det ko- niska filtrets spets, kan man likformigt fördela den vätska, som skall renas, över det koniska filtrets yta, vilket befrämjar att filterytan blir förorenad likformigt, varigenom den förorenade vätskan och det koniska filtrets filteryta kan renas effektivare.

Genom att det koniska filtrets sidoyta är utvíkt i riktning mot filtrets spets, kan det avloppsvatten, som avrinner längs det ko- niska filtrets utsida, inte inkomma i behållaren för uppsamling av de fasta beståndsdelarna, vilket med andra ord innebär att man kan erhålla de avskilda fasta föroreningarna med lägsta möjliga vat- tenhalt och effektivare kan rena den förorenade vätskan. Den så utformade sidoytan befrämjar att de fasta beståndsdelarna ansam- las i närheten av det koniska filtrets basyta, vilket gör reningen av det koniska filtrets filteryta effektivare genom att de centri- fugalkrafter, som verkar på föroreningarna närmare det koniska filt- rets basyta, är högre än de som verkar i närheten av filtrets spets.

Genom att det skörtformade organet av elastiskt material är anord- nat koaxiellt med den axel, som uppbär det koniska filtret, för- hindrar man att föroreningarna klibbar fast vid filterhusets väg- gar samt att filtrets väggar eroderar, Anordnandet av detta skört- formade organ förhindrar emellertid inte att de fasta föroreningarna tränger in i den undre delen av enheten för avskiljning av fasta be- ståndsdelar men förhindrar (genom att det skörtformade organet är elastiskt) att föroreningarna på nytt hamnar på filterytan.

Vid ännu en utföringsform av anläggningen enligt uppfinningen ut- vikes lämpligen filtrets sidoyta i trubbig vinkel.

Detta förhindrar att blinda fickor bildas i det koniska filtret, vilket gör reningen av filtrets filteryta och den förorenade väts- _kan effektivare.

Enligt ytterligare en utföringsform av anläggningen är det lämp- aoo2o19-1 19 ligt, att det skörtformade organet är så anordnat, att dess un- derkant åtminstone sträcker sig upp till basnivån för det koniska filtret.

Det bidrager till att filterhusets väggar är bättre skyddade mot att de fasta föroreningarna klibbar vid filterhuset, varigenom eroderingen av husets väggar undvikes.

Vid ännu en utföringsform av anläggningen är det lämpligt, att man i mottagningstratten för rent avloppsvatten, längs dess mot det koniska filtrets basyta vända överkant anordnar ett ringfor- mat rör mot hål, vilka är upptagna i den röryta, som är vänd mot det koniska filtrets insida, vilket rör genom en tryckregulator är förbundet med en källa för ett medium, som är avsett att minska vidhäftningskraften (adhesionskraften) för föroreningarna vid filt- rets filteryta.

Detta gör det möjligt att under tryck mata det adhesionsminskade mediet i vätske- eller gasfas till filterytans insida, vilket me- dium genom inverkan pà avsättningarna vid filterytan minskar vid- häftningskraften för avsättningarna vid filterytan, varigenom man bättre kan rena filterytan och effektivare kan utnyttja de centrifu- galkrafter, som alstras vid filtrets rotationsrörelse, när filtret rênaS .

De hål i röret, genom vilka mediet tillföres till filtrets insida, är så anordnade, att strålar av det ur hålen utströmmande adhesions- minskande mediet överbryggar hela insidan av det koniska filtrets filteryta.

Genom att mediet, som är avsett att minska adhesionskraften för föroreningarna vid filtrets filteryta, tillföres under tryck me- delst tryckregulatorn, förhindrar man att föroreningarna hamnar på filterytans insida, varför föroreningarna från filterytan inte kan införas i den vätska, som skall renas.

Vid ännu en utföringsform av anläggningen enligt uppfinningen är det lämpligt, att hålen i det ringformaderöretutvidgar sig i rikt- ning mot rörets yttervägg (utsida).

Detta gör det möjligt att mest rationelltutnyttjarörelseenergin 8002019-1 20 i det utströmmande mediet, som är avsett att minska adhesions- kraften för föroreningarna vid filterytan.

Vid ytterligare en utföringsform av anläggningen är det lämpligt, att hålen i det ringformade röret är försedda med koniska diver- gerande munstycken.

Detta gör det möjligt att genom en obetydlig komplicering av kon- struktionen ännu mer rationellt utnyttja rörelseenergin hos det ur munstyckena utströmmande mediet, som är avsett av minska vid- häftningskraften för föroreningarna vid filterytan, Uppfinningen beskrives närmare nedan under hänvisning till bifo- gade ritningar, där fig. 1 visar ett processchema för genomförande av förfarandet enligt uppfinningen för avloppsvattenrening, fig. 2 visar ett principschema över den elektrokemiska behandlingsenheten, vilket schema visar läget för vätskenivån och skumskiktet vid av- sevärda lutningsvinklar för denna enhet, fig. 3 visar en kurva, som representerar sambandet mellan filterytans strömningsmotstând och igensâttningsgraden för filterytan, fig. 4 visar ett principschema över anläggningen för genomförande av förfarandet enligt uppfinning- en för avloppsvattenrening, fig. 5 visar en uppifrån sedd vy av an- läggningen enligt fig. 4, fig. 6 visar en planvy av anläggningen enligt fig. 4, fig. 7 visar, i förstorad skala, ett snitt genom den i fig. 4-6 visade elektrokemiska behandlingsenheten, fig. 8 visar en uppifrån sedd vy av den i fig. 7 visade enheten, fig.9 vi- sar ett snitt längs linje IX-IX i fig. 7, fig. 10 visar, i förstorad skala, ett snitt genom ännu en utföringsform av den i fig. 4-6 vi- sade elektrokemiska behandlingsenheten, fig. 11 visar ett snitt längs linje XI-XI i fig.10, fig. 12 visar, i förstorad skala, ett snitt genom ännu en utföringsform av den i fig. 4-6 visade elektro- kemiska behandlingsenheten, fig. 13 visar, i förstorad skala, ett snitt längs linje XIII-XIII i fig. 5, fig. 14 visar, i förstorad skala, en perspektivvy av den i fig. 4-6 visade luftledningen (i form av en hexaeder), fig. 15 visar den i fig. 14 visade luftled- ningen (med cirkulär form), fig. 16 visar den i fig. 14 visade luft- ledningen med den cylindriska elektrokemiska behandlingsenheten, fig. 17 visar, i förstorad skala, ett snitt genom den i fig. 4-6 visade enheten för avskiljning av fasta beståndsdelar från avlopps- vattnet med det på enheten anordnade koniska filtret, fig. 18 vi- 80020194 21 sar, i förstorad skala, en uppifrån sedd vy av det i fig. 17 vi- sade ringformade röret, fig. 19 visar ett snitt längs linje XIX- XIX i fig. 18, fig.20 visar ett i fig.19 visat parti D och fig.21 visar en kurva, som representerar arbetsförloppet hos den i fig. 4-6 visade anläggningen enligt uppfinningen.

Förfarandet för avloppsvattenrening klargöres med hjälp av det i fig. 1 visade processchemat, Man behandlar förorenad vätska (avloppsvatten) i flera successiva steg, varvid avloppsvattnet 1 vid det första steget filtreras genom en konisk filteryta 2.

Fasta beståndsdelar 3 avskiljes därvid från avloppsvattnets 1 vätskeformiga beståndsdel, lagras i den undre delen av en en- het 4 för avskiljning av de fasta beståndsdelarna 3 från avlopps- vattnet 1 och matas därefter till ett destruerings- eller utnyttj- ningssteg. Det avseparerade avloppsvattnet 5 lagras och dess vo- lym och fysikaliska och kemiska sammansättning bringas till en me- delvolym respektive en medelsammansättning i en behållare 6. Det till medelvolymen och medelsammansättningen bringade avloppsvatt- net 7 behandlas elektrokemiskt i en elektrokemisk behandlingsenhet 8. Samtidigt som den elektrokemiska behandlingen genomföres, koa- gulerar kolloidpartiklar, varvid de koagulerade kolloidpartiklar- na utsättes för flotation av vätgasblâsor, som bildas vid elektro- lys och dekontaminering av avloppsvattnet.

Avloppsvattnet kan, beroende av dess kloridhalt, elektrokemiskt dekontamineras (oskadliggöras) medelst klor (vid hög kloridhalt), vätesuperoxid och ozon (vid låg kloridhalt). Den mängd klor, väte- superoxid och ozon, som bildas vid elektrolysen av avloppsvattnet med olika kloridhalt, kan variera, samtidigt som den totala mängden dekontamineringsämnen i det avloppsvatten, som skall behandlas, häl- les konstant. g/ Den elektrokemiska behandlingen genomföres vid den strömningshas- tighet hos det till medelvolymen och medelsammansättningen bringade avloppsvattnet 7, som är tillräcklig för att ett skumskikt 9 skall kunna bildas. Man formar motriktade luftflöden 11 i skumskiktet 9, enheten 4 för avskiljning av de fasta beståndsdelarna 3 från av- loppsvattnet 1 och följaktligen i den med enheten 4 förbundna elek- trokemiska behandlingsenheten 8 under inverkan av ett av en fläkt 8002019-1 22 10 alstrat lågt tryck, varvid skummet från skumskiktets 9 perifera partier avdrives i riktning mot skumskiktets 9, i fig. 1 med en streckad rektangel betecknade centrumparti, varifrån i skummet sus- penderade föroreningar 12 överföres till avskiljningsenheten 4 un- der inverkan av samma låga tryck, Föroreningarna 12 blandas därefter med de i enheten 4 från avskilda fasta beståndsdelarna 3, varvid blandningen 13 från avskiljningsenheten 4 tillföres till ett destru- erings-_eller utnyttjningssteg.

Ett renat (rent) vatten 14 införes i en under skumskiktet 9 centrum- parti liggande zon, varifrån det avlägsnas till en uppsamlingsbe- hållare med efterföljande utnyttjning eller bortförande av det rena vattnet över bord.

Att man vid den elektrokemiska behandlingen, i skumskiktet 9 for- mar de motriktade luftflödena 11, som matar skummet från skumskik- tets 9 perifera partier till dess centrumparti samt avdriver det rena vattnet 14 till den under skiktets 9 centrumparti liggande zo- nen, gör det möjligt att uppsamla skummet och det rena vattnet 14 i zonen med minsta möjliga vertikala rörelsesträcka samt med prak- tiskt taget konstant volym vid avsevärda lutningsvïnklar för den elektrokemiska behandlingsenheten, vilka härrör från krängning och rullning av fartyget, varpå denna enhet är anordnad. Detta klar- göres av det i fig. 2 visade principschemat över den elektrokemiska behandlingsenheten 8, vilket principschema visar nivån för vätskan och skumskiktet 9, när enheten 8 lutar avsevärt.

Som framgår av principschemat, kan fasgränsen mellan skumskiktet 9 och det i enheten 8 befintliga vattnet vid avsevärda lutnings- vinklar för enheten 8 löpa exempelvis längs linjerna A eller B.

Vatten- och skumskiktsnivån förblir enbart konstant i skumskik- tets 9 centrumparti och i den till detta gränsande vattenvolymen, dvs. i en punkt C, varför den i närheten av punkten C liggande skum- och vattenvolymen förblir konstant. Det är sålunda lämpligt att avdriva skummet och det rena vattnet till den i närheten av skumskiktets 9 centrumparti liggande zonen, när man använder det enligt uppfinningen föreslagna förfarandet för avloppsvattenre- ning medelst anläggningar avsedda att arbeta ombord fartyg, dvs. vid kontinuerliga vibrationer, krängning och rullning hos fartyget. 8002019-1 23 Förfarandet utmärker sig dessutom av att avloppsvattnet 1 (fig.1) tillföres till spetsen för den koniska filterytan 2, vilket bidra- ger till den optimala fördelningen av avloppsvattnet 1 över fil- terytan 2. Detta resulterar i en mycket effektiv avskiljning av de fasta beståndsdelarna 3 från avloppsvattnet 1 samt i att fil- terytan 2 blir likformigt förorenad med föroreningsgraden gradvis ökande i riktning mot den koniska filterytans 2 bas. De vid filter- ytan 2 ansamlade fasta beståndsdelarna 3 avlägsnas från ytan 2 dels under inverkan av de centrifugalkrafter, som alstras vid rotation av den koniska filterytan 2, och dels genom att dessa beståndsdelar utsättes för inverkan av mediet 15, som är avsett att minska vid- häftningskraften för de fasta beståndsdelarna 3 vid filterytan 2 och som under tryck tillföres den insida av ytan 2, som är motsatt den sida, till vilken avloppsvattnet 1 matas.

Genom att mediet 15 bringas att inverka pà de vid filterytan 2 an- samlade fasta beståndsdelarna 3, renas ytan 2 bättre, eftersom de på filterytan avsatta föroreningarna luckras upp, smälter och löses.

Genom att mediet 15 tillföres under tryck, kan föroreningarna inte hamna på filterytans 2 insida, vilket i sin tur förhindrar att föro- reningarna från filterytan 2 införes i det avseparerade avloppsvatt- net 5.

Det tryck, under vilket mediet 15 måste tillföras, kan variera inom vida gränser och beror på ett antal faktorer, av vilka de viktigaste är typen av det adhesionsminskande mediet 15, som kan förekomma i vätske- eller gasfas eller kan utgöras av en blandning av vätska med gas, mediets 15 temperatur, slag av avsättningarna på filterytan 2 osv.

Det är mest lämpligt, att trycket för mediet 15 i vätske- och gas- fas samt för mediet 15 i form av en vätske-gasblandning är 1-2 atö (105 N/mz till 2.105 N/mz), 3-5 atö- 13.105 N/mz till 5.105 N/mz) respektive 2,5-3 atö (2,2-1o5 N/mz till 3.105 N/mz).

Det bör därvid observeras, att tillförseln av mediet 15 gynnsamt inverkar på effekten av centrifugalkrafterna, som är ett huvud- medel för avlägsnande av föroreningarna från filterytan 2. De för- oreningar, vars vidhäftningskraft till filterytan minskats, av- lägsnas lätt från filterytan medelst centrifugalkrafterna, varvid 8002019-1 24 dessa kan bringas att inverka på föroreningarna antingen samti- digt som det vidhäftningskraftminskande mediet 15 tillföres el- ler omedelbart efter dess tillförsel.

Mediet 15 tillföres efter det att 50-60 % av filterytan 2 igen- satts av föroreningarna, vilken procentandel bestämmes av den ökning av filterytans 2 strömningsmotstând, som härrör från att filterytan 2 övertäckes av föroreningar med stor partikelstorlek, exempelvis papper, vadd e.dyl. Strömningsmotstândet ökar i detta fall exponentiellt i beroende av övertäckningsgraden för filter- ytan 2, såsom framgår av den i fig. 3 visade exponentialkurvan.

I fig. 3 är längs ordinatan avsatt strömningsmotståndet hos den förorenade (igensatta) filterytan 2 utan att hänsyn tages till strömningsmotståndet hos den rena filterytan 2. Längs abscissan är avsatt filterytan 2 föroreningsgrad uttryckt i procent av ytans 2 totala area. Av den i fig. 3 visade kurvan framgår, att filter- ytans 2 strömningsmotstând ligger inom de optimala gränserna, när 50-60 % av filterytan 2 igensättes. Om ytan 2 igensättes i högre grad, ökar strömningsmotstândet plötsligt, varigenom en större mängd vätskeformig beståndsdel av det avloppsvatten 1, som skall renas, införes i enheten 4 (fig.1) för avskiljning av fasta be- 'ståndsdelar_ Om igensättningsgraden för filterytan 2 understiger 50-60 %, med- för tillförseln av det adhesionsminskande mediet 15 en hög för- brukning av mediet samt en mindre effektiv rening genom tidsåtgång, som härör från att filterytan 2 måste regenereras ofta.

Mediet 15, som är avsett att minska vidhäftningskraften för föro- reningar vid filterytan 2, kan utgöras av'olika ämnen eller deras blandningar i vätske- eller gasfas. Mediet 15 kan företrädesvis utgöras av varmvatten, en blandning av ånga med vatten, en bland- ning av vatten med tvättmedel, exempelvis ytaktiva ämnen, ånga/ varmluft etc.

Nedan beskrives konkreta exempel på reningen av filterytan 2 från de därpå avsatta fasta beståndsdelarna 3 samt på inverkan av det adhesionsminskande mediet 15 av varierande slag på filterytans 2 insida.

Exempel 1. Man betraktar som exempel på genomförandet av förfa- »25 8002019-1 randetför avloppsvattenrening reningen av den med fett- och fi- berutfällningar förorenade filterytan 2 medelst centrifugalkraf- ter och inverkan av varmvatten på ytans 2 insida.

Filterytan 2 får genomströmmas av 300 liter avloppsvatten 1 med en temperatur av 20OC, som i medeltal innehåller 650 mg förore- ningar per liter, vilka föroreningar utgöres av fettföroreningar och fiberföroreningar, som förekommer i halter av 0,1 g respektive 0,05 g per liter. Vid filterytan 2 fastnar 27 g fettföroreningar och 12 g fiberföroreningar. Filterytan 2 regenereras, samtidigt som den roterar med ett varvtal av 1000 varv/min och 60 liter vat- ten med en temperatur av 50°C vid ett tryck av 1 atö (105 N/m2) tillföres ytans 2 insida.

Man har kunnat konstatera, att fettföroreningarna, om filterytan 2 tvättas med varmvatten med en temperatur av 50°C, bildar till- sammans med fiberföroreningarna s.k. konglomerat, vilka lätt av- lägsnas under inverkan av centrifugalkrafterna. Man har genomfört 11 försök med tvättning av filterytan 2 medelst varmvatten och 11 försök med tvättning av ytan 2 enbart genom centrifugalrening.För- söksresultaten redovisas i tabellen. Tabellen visar, att reningen av filterytan 2 under användning av kombinerad inverkan av centri- fugalkrafter och varmvatten på föroreningar blir effektivare genom den ökning av verkningsgraden vid centrifugalförfarandet för rening av filterytan 2, som härrör från att vidhäftningskraften (adhesions- kraften) för föroreningarna vid filterytan 2 minskar genom inverkan av varmvatten på föroreningarna. varmvatten med en temperatur av högst 50°C användes lämpligen för rening av filterytan ombord på stora passagerarbátar, där ett avse- värt förråd av vatten med nämnda temperatur står till passagerarnas och besättningens förfogande.

Exempel 2. Som ett annat exempel på genomförande av förfarandet be- traktas reningen av filterytan 2 medelst centrifugalkrafter och in- verkan av varmvatten på dennas insida, varvid varmvattentemperaturen överstiger smältpunkten för fettfällningarna på filterytan 2.

Filterytan får genomströmmas av 300 liter avloppsvatten med en tem- peraturav 20°C, som i medeltal innehåller 650 mg föroreningar per li- ter, vilka utgöres av fett- och fiberföroreningar, som i medeltal förekommer i halter av 0,1 g respektive 0,05 g per liter. vid fil- HH _ HH 8002019-1 TOHH _ 36 . wa H m øHamuH NHá æHá m HN OH m|o.ﬁ.w NHO zHO N. NN m m|oH »HHC m~.o NH @H w n OH w Hwssox æO.o æno m NH H | |mnom mm :HswHonæmuuwu m|oH.m >m hmmm ummøsm »Hm .umm mH.o :.o :H mm w H OH -H> wa: w=HH@nmH»xw»»@H H_o mO.o m HH m 1 m :m.Hnmhmuuw ﬂmE.Hm©wE _ n|oH.m |mw:HcwmH wwë m:H:upm>B m.o H.o oH mH m TQH w H5 wa H ä H . mm .muuxmﬁ .. H n|oH N »HHw:wH> hm sax w O m Q m om .m n|oH nmw:Hcwnonnmpumm H m.o mH Nm H w w H m w . w w nmwnﬁc nmwcwc HmmnH: nmw:H: Hmw:H: mmw:Hc |mnonmmnwpHm nmmonmmpumm |mnoawHnwnHm uwnomwmpumm |mnonwmmmnH nmnommmupmm cwp»æ>Enm> »nHmøms cmHænwuHHw >m wcHcuum>@ uwë :oHnm:HnEox H ampmmmxHmw:mHa nmvmmmxHmwsmHHu:wu |pcøo »wHmømE m:Hnwn mmwu mm» umHwnms m:Hsmm mmmu nmpmw :mm :m@anm»HHm cH> m@mcEmHnm>x :mp>mw»HHm øH> mumcEmHnmuwm mcmmwcHcwmonæw m:HHmspmmm Eom .nmm:Hsmnonmw mv >m @xH> Eom .mmw:H:mnonmw mv >m pxH> :mu>mopHHw UH> mn >m @xH> xnwnmm . .:mapm>snm> uwë :mp>mw»HHw >m w:Hcpum>u umë soHpmcHnEox H Hm»mwmxHmw:m xﬂnusmo umHmvwE :oo uw»HmnxHmwsuHhuswo pmHwumE nmmcHcwnoaæummnHm zoo |ppwu :mmm :m@mmwuHHm >m w=H:mm HHQQMB 27 8002019-1 terytan 2 fastnar 26 g fettföroreningar och 13 g fiberföroreningar.

Filterytan 2 regenereras samtidigt som den roterar med ett varvtal av 1000 varv/min och varmvatten med en temperatur av 70°C och un- der ett tryck av'1 atö (105 N/m2) tillföres ytans 2 insida, vilken temperatur överstiger smältpunkten för fettavsättningarna på fil- terytan 2. För att uppnå samma reningsgrad för filterytan 2 som i exempel 1 erfordras en avsevärt lägre mängd (totalt 36 liter) varm- vatten med en temperatur av 70°C, dvs med 24 liter mindre än vid an- vändning av vatten med en temperatur av 5000.

Användningen av varmvatten med en temperatur av 70°C för rening av filterytan gör det alltså möjligt att spara tvättvarmvatten. Denna utföringsform av förfarandet användes lämpligen ombord på småbåtar, där förrådet av varmvatten är begränsat.

Exempel 3 som ännu ett exempel på genomförandet av förfarandet be- traktas här reningen av den av fett- och fiberföroreningar förore- nade filterytan medelst centrifugalkrafter och inverkan av en ång- vattenblandning på filterytans insida.

Filterytan 2 får genomströmmas av 200 liter avloppsvatten med en temperatur av 20°C, som i medeltal innehåller 650 mg föroreningar per liter, vilka utgöres av fett- och fiberföroreningar, som i me- deltal förekommer i halter av 0,1 g respektive 0,05 g per liter.

Vid filterytan 2 fastnar 24 g fettföroreningar och 12 g fiberför- oreningar. Filterytan 2 regenereras samtidigt som den roterar med ett varvtal av 1000 varv/min och en ång-vattenblandning under ett tryck av 2,5 atö (2,s.1o5 N/mz) tillföres till ytans z insida.

Vid en ângtemperatur av 127°C är ett inbördes viktblandningsförhâl- lande mellan ånga och vatten lika med 2:0,8 (dvs 2 kg ånga per 0,8 kg vatten). För tvättningen förbrukas i detta fall 21 liter vatten.

Denna utföringsform av förfarandet användes lämpligen ombord på far- tyg med centraliserat ångförsörjningssystem.

Exempel 4. Som ännu ett exempel på genomförande av förfarandet be- traktas här reningen av den av fett- och fiberavsättningar förore- nade filterytan medelst centrifugalkrafter och inverkan av en ång- vattenblandning på dess insida. 8002019-1 28 Filterytan 2 får genomströmmas av samma mängd avloppsvatten som i exempel 3 och med samma medelhalter av~föroreningar. Vid fil- terytan fastnar 28 g fettföroreningar och 10 g fiberföroreningar.

Filterytan 2 regenereras samtidigt som den roterar med 1000 varv/ min och en äng-vattenblandning under ett tryck av 3 atö (3J05 Nmå) tillföres filterytans insida. Ångtemperaturen är 134°C. Per 0,0 kg vatten användes 1 kg ånga. För tvättningen förbrukas i detta fall 16 liter vatten.

Om ångtemperaturen och ångtrycket ökar, minskar vattenförbrukningen för regenerering av filterytan 2, vilket minskar vattenhalten i fasta beståndselar 3, som vid filterytan 2 skall avskiljas från avloppsvattnet 1.

Exempel 5. Som ännu ett exempel på genomförande av'förfarandet be- traktas här reningen av den av fett- och fiberavsättningar förore- nade filterytan medelst centrifugalkrafter och inverkan av varmvat- ten med tillsats av tvättmedel på filterytans insida.

Filterytan får genomströmmås av 300 liter avloppsvatten med en temf peraturav 20°C, som i medeltal innehåller 650 mg föroreningar per liter, vilka föroreningar utgöres av fett- och fiberföroreningar, som i medeltal förekommer i halter av 0,1 respektive 0,05 g per li- ter. Vid filtertytan 2 fastnar 27 g fettföroreningar och 12 g fi- berföroreningarn Filtervtan 2 regenereras genom att den roterar med 1000 varv/min och varmvatten med en temperatur aV50°C och under tqmk av 1 atö (105 N/mg) tillföres till filterytans 2 insida, varvid varm- vattnet försättes med tvättmedel som utgöres av dinatriumsalt av mo- noalkylsulfonbärnstensyra i en koncentration av 0,5 %.

För att kunna uppnå samma reningsgrad för ytan 2 som i exempel 1 erfordras en avsevärt mindre mängd varmvatten (totalt 20 liter), dvs med 40 liter mindre än vid användning av enbart varmvatten med en temperatur av 50°C.

Denna utföringsform av förfarandet användes lämpligen för smâbåtar med begränsat förråd av varmvatten, där det avloppsvatten, som fått strömma genom filterytan, obligatoriskt måste utsättas för vidare rening och dekontaminering.

Tvättmedlet kan dessutom utgöras av andra ytaktiva ämnen. . 80020194 29 pxempel 6. Som ännu ett exempel på genomförande av förfarande be- traktas här reningen av den av fett- och fiberavsättningar förore- nade filterytan medelst centrifugalkrafter och inverkan av varm- vatten med tvättmedelstillsats. Avloppsvattnet behandlas och fil- terytan 2 renas under samma betingelser som i exempel 4 med undan- tag av att vattentemperaturen i detta fall är 70°C.

För att uppnå samma reningsgrad för filterytan 2 som i exempel 4 erfordras en avsevärt lägre mängd varmvatten (totalt 14 liter).

Vid ett begränsat vattenförråd är det alltså lämpligt, att man vid användning av denna utföringsform av förfarandet ökar vatten- temperaturen.

Exempel 7. Som ännu ett exempel på genomförande av förfarande betraktas här reningen av den av fett- och fiberavsättningar för- orenade filterytan medelst centrifugalkrafter och inverkan av ånga på filterytans insida.

Filterytan 2 får genomströmmas av 300 liter avloppsvatten med en temperatur av 20°C, som i medeltal innehåller 650 mg föroreningar per liter, vilka utgöres av fett- och fiberföroreningar, som i me- deltal förekommer i medelhalter av 0,1 respektive 0,05 g/liter.Vid filterytan 2 fastnar 24 g fettföroreningar och 13 g fiberförorening- ar. Filterytan regenereras genom att den bringas att rotera med 1000 varv/min och ånga vid en temperatur av T20°C och ett tryck av 2 atö tillföres filterytans insida.

För att uppnå samma reningsgrad för filterytan 2 somi.de ovan be- skrivna exemplen införes totalt 2,8 liter vatten i de från filter- ytan avlägsnade föroreningarna genom ângkondensering.

Vid fortsatt behandling av föroreningarna, exempelvis vid värme- behandling av dessa, kan man genom minskning av vattenhalten i för- oreningarna genom användning av ånga för rening av filterytan vä- sentligt minska bränsleförbrukningen för värmebehandlingen.

Denna utföringsform av förfarandet användes lämpligen när farty- gen ifrâga är försedda med ångalstrande anordningar. ökningen av ångtemperaturen samt det tryck, vid vilket ångan till- 8002019-1 30 föres filterytan 2, gör reningen av denna effektivare men valet av ångtemperaturen och ångtrycket måste bestämmas genom tekniska överväganden och slaget av avsättningar vid filterytan.

Exempel 8. Som ännu ett exempel på genomförande av förfarandet betraktas här reningen av den av fett- och fiberavsättningar för- orenade filterytan medelst centrifugalkrafter och inverkan av varm- H luft på dess insida.

Filterytan 2 får genomströmmas av 300 liter avloppsvatten med en temperatur av 20°C, som i medeltal innehåller 650 mg föroreningar per liter, vilka utgöres av fett- och fiberföroreningar, som före- kommer i medelhalter av 0,1 respektive 0,05 g per liter. Vid fil- terytan 2 fastnar 24 g fettföroreningar och T3 g fiberföroreningar, Filterytan regenereras genom att den bringas att rotera med 1000 varv/min och varmluft vid en temperatur av 250°C och ett tryck av 2 atö (2.105 N/m2) tillföres filterytans insida.

För att uppnå samma reningsgrad för filterytan 2 som i de ovan be- skrivna exemplen minskas vattenhalten i de från ytan 2 avlägsnade föroreningarna med 20 % (begynnelsevattenhalten i föroreningarna är 92-98 %).

Vid fortsatt behandling av föroreningarna, exempelvis vid värmebe- handling av dessa, kan man genom eftertorkning av föroreningarna vid avlägsnandet av dem från filterytan 2 väsentligt minska bränsle- förbrukningen för värmebehandlingen.

Denna utföringsform av förfarandet användes lämpligen, när en ugn för förbränning av fasta beståndsdelar befinner sig i den omedel- bara närheten av anläggningen för genomförande av detta förfarande för avloppsvattenrening, vilket väsentligt förenklar transporten av dessa beståndsdelar till ugnen, samt när ombord på fartyget förefinnes en källa för varm gas, exempelvis ombord på oljetank- ångare, där en generator för alstring av inerta gaser är anordnad.

Anläggningen för genomförande av det ovan beskrivna förfarandet för avloppsvattenrening innefattar dels en enhet 4 (fig.4) för av- skiljning av de fasta beståndsdelarna 3 från avloppsvattnet 1, vil- ken enhet genom en rörledning 16 är förbunden med behållaren 6 för 8002019-1 31 lagring av det i enheten 4 avseparerade avloppsvattnet och bring- ande av dess volym.och sammansättning till medelvolymen respektive medelsammansättningen och dels en elektrokemisk behandlingsenhet 8, som genom en rörledning 17 är förbunden med behållaren 6. Mellan behållaren 6 och enheten 8 är anordnad en pump 18, som är avsedd att pumpa det till medelvolymen och medelsammansättningen bringa- de avloppsvattnet från behållaren 6 till den elektrokemiska be- handlingsenheten 8, som genom en rörledning 19 är förbunden med en behållare 20 för det renade vattnet 14. Behållaren 20 är genom en rörledning 21 förbunden med en pump 22 för pumpning av rent vat- ten över fartygsbord.

Enheten för avskiljning av 'fasta beståndsdelar från avlopps- vattnet är genom en rörledning 23 förbunden med en pump 24 för avlägsnande av blandningen 13 av de fasta beståndsdelarna 3 och föroreningar 12, som vid den elektrokemiska behandlingen isole- rats från avskiljningsenheten 4.

Pumpen 24 är genom rörledningar 23, 25, 26 förbunden med behålla- ren 6 och genom rörledningar 23, 25, 27-30 förbunden med den elek- trokemiska behandlingsenheten 8. Genom rörledningarna 23, 25, 27 och 31 är pumpen 24 förbunden med avskiljningsenheten 4.

För att tömma enheten 8 för elektrokemisk behandling från det till medelvolymen och medelsammansättningen bringade avloppsvattnet an- vändes ventiler 32 och 33, För att tömma behållaren 6 och avskilj- ningsenheten 4 användes ventiler 34 respektive 35. Om så erfordras, kan man mellan avskiljningsenheten 4 och.pumpen24 anordna en kross (en finfördelningsanordning) 36, som är avsedd att anslutas och bortkopplas medelst en ventil 37. Behållaren 6 för lagring av av- loppsvattnet och bringande av dess volym och sammansättning till nedebmﬂymen respektive medelsammansättningen är försedd med en re- cirkulationsrörledning 38, som är avsedd att borttvätta den i be- hållaren 6 bildade fällningen och reglera tillförselhastigheten för det till medelparametrarna bringade avloppsvattnet till den elektrokemiska behandlingsenheten 8, som genom en rörledning 39 är förbunden med en i avskiljningsenheten 4 anordnad behållare 40, vilken står under det låga tryck, som skall alstras av fläkten 10.

Behållaren 40 är försedd med en rörstuts 41, vars undre ände är 8002019-1 32 nedsänkt i vätskan, som kontinuerligt befinner sig i den undre delen av avskiljningsenheten 4 och som införes i denna del vid avskiljningen av de fasta beståndsdelarna samt tillsammans med de vid den elektrokemiska behandlingen isolerade föroreningarna.

Behållaren 40 är dessutom försedd med ett hål 42 för ventilering av avskiljningsenheten 4. Avskiljningsenheten 4 är försedd med en inloppsrörstuts 43, under vars utloppshål är på en axel 44 med ett koniskt filter 45 anordnat. Under filtrets 45 bas är en mot- tagningstratt 46 för det avskilda avloppsvattnet anordnad. En drivanordning för det koniska filtret är icke visad på ritningarna.

Avskiljningsenheten 4 (fig. 5 och 6), den elektrokemiska behand- lingsenheten 8, behållaren 6 (fig.5) och behållaren 20 (fig,5 och 6) för rent vatten har kompakta yttermått och är anordnade på en gemensam plattform 47. I enhetens 8 centrumdel (fig, 5) är minst ett luftintagshål 48 upptaget. Anläggningen är genom.rörstutsen 43 förbunden med en fartygsburen, inte visad avloppsvattenkälla, På avskiljningsenhetens 4 hus är en energienhet 49 anordnad. Den elektrokemiska behandlingsenheten 8 är anordnad på behållarna 6 (fig.5) och 20 (fig. 5 och 6). Avskiljningsenheten 4 uppbäres av av plattformen 47. Ett sådant anordnande av behållarna 6 och 20 samt enheterna 4 och 8 bidrager till att öka anläggningens kon- struktionsstyvhet och minska dess yttermått. Längs enhetens 8 överkant är anordnad en pneumatisk anordning 50 (fig.4-6) för av- lägsnande av det skum, som bildas i den elektrokemiska behand- lingsenheten 8. Fläkten 10 drives av en ebädnüsklmﬁßr 51(fig-5)- Pumparna 24, 18 och 22 drives av elektriska motorer 52, 53 respektive 54.

Enheten 4, behållaren 6 och enheten 8 är utformade med-bottende- lar, som lutar i riktning mot rörledningar 31 (fig. 4,5) 26, 29 respektive 30.

Den elektrokemiska behandlingsenheten 8 (fig.7) utgöres av en sektionerad behållare 55, som är uppdelad i sektioner medelst mellanväggar 56, 57 och 58 (fig. 8), I den sektionerade behål- larens 55 (fig.7) centrumdel är vertikalt anordnat ett för motta- gandet av renad vätska avsett rör 59, som är hydrauliskt förbun- 'det med ett i form av ett utloppsrör uppbyggt organ 60 för av- ledande av vätskan och med behållarens 55 sektion 61, i vilken 8002019-1 33 avloppsvattnet slutligen dekontamineras. Rörets 59 övre ände skjuter ut ovanför vätskenivån i behållaren 55.

I en sektion 62 är aktiva aluminiumelektroder 63 anordnade, me- dan i sektionerna 64 och 61 inerta grafitelektroder 65 respek- tive 66 är anordnade. Elektroderna 63, 65 och 66 är parallell- kopplade med energienheten 49 (fig.5,6) så, att då matningskret- sen för elektroderna brytes eller elektroderna skadas i någon sek- tion i den elektrokemiska behandlingsenheten, elektrisk ström fort- sätter att flyta mellan elektroderna i de andra sektionerna.

För att förhindra att elektroderna passiveras av vid elektrolysen bildade oxider och olösliga föreningar kan elektrodernas polari- tet automatiskt växlas.

En sektion 67 (fig.7) är avsedd för avlägsnande av gasblåsor och koagulerade kolloidföroreningar ur avloppsvattnet.

Den pneumatiska anordningen 50 innefattar en luftledning 68, som är anordnad längs den elektrokemiska behandlingsenhetens 8 över- kant och försedd med luftutloppshål 69, vilka är upptagna i de ytor av luftledningen 68, som är vända mot enhetens 8 inre rum.

För att luft likformigt skall kunna strömma ut ur hålen 69 är ri- dâformade organ 70 anordnade i luftledningens 68 övre del.

Luftledningens 68 väggar är dessutom försedda med ett hål 48 med en rörstuts 71 för intagande av luft från atmosfären. I luftled- ningen 68 är under rörstutsen 71 anordnad en mellanvägg 72 (fig.8), som är avsedd att likformigt fördela luft över luftledningens 68 båda hälfter. Vid luftledningens 68 hörn är anordnade styrorgan 73, vilka är avsedda att begränsa virvelbildning i luftflödena och eli- minera stagnationszoner vid luftledningens 68 hörn, Efter varje luftutloppshål 69 är anordnade styrorgan 74, vilka är avsedda att styra en del av luftflödet mot centrumpartiet av ett utrymme, som är bildat av luftledningen 68, vätskeytan i den elektrokemiska be- handlingsenheten 8 och enhetens 8 inte visade lock, I luftledning- en 68 är vid den sida, som är motsatt rörstutsen 71, utformad en mellanvägg 75, som är avsedd att förhindra att de motriktade luft- flödena i luftledningen 68 blandas med varandra. Mellanväggarna 72 och 75 är dessutom avsedda att förhindra att den vätska, som skall 80020194 34 renas, ur luftledningens 68 ena hälft strömmar ut, in i dess andra hälft, när anläggningen lutar.

I enhetens 8 centrumdel är ovanför den övre gränsen för vätske- nivån i enheten 8 anordnat ett skummottagningsorgan 76 (fig,7), som är förbundet med fläkten TO (fig.4-6) avsedd att alstra lågt tryck i den i avskiljningsenheten 4 anordnade behållaren 40, skum- mottagningsorganet 76 och i utrymmet, som är avgränsat av vätske- ytan i enheten 8, dennas lock och luftledningen 68, Skummet med de i detta suspenderade föroreningarna strömmar ut ur skummottagnings- organet 76 genom rörledningen 77 och vidare genom rörledningen 39 (fig, 4-6) in i behållaren 40, varifrån det inmatas i avskiljnings- enheten 4, där det blandas med de fasta beståndsdelarna varef- ter det avlägsnas ur enheten 4 medelst pumpen 24. I ett utrymme, som är avgränsat av skummottagningsorganets 76 (fig. 8) utsida och luftledningens 68 insida, är anordnade vertikala mellanväggar 78, vilka är avsedda att uppdela detta utrymme i sektioner och place- rade så, att deras underkanter är nedsänkta i vätskan i den elek- trokemiska behandlíngsenheten 8 och deras överkanter åtminstone sträcker sig upp till luftledningens 68 överkant. Mellanväggarna 78 kan dessutom anordnas ovanför luftledningens 68 överkant och sträcka sig upp till enhetens 8 lock. Genom att mellanväggarna 78 uppdelar utrymmet, som är bildat av luftledningen 68 och vätske- ytan i den elektrokemiska behandlingsenheten 8, i sektioner, för- hindrar de att luftflödena, som från luftledningens 68 båda hälf- ter styres mot nämnda utrymmes centrumdel, blandas med varandra.

Mellanväggarna 78 befrämjar dessutom att skummet strömmar i rikt- ning mot skummottagningsorganet 76. För att förhindra att luftflö dena strömmar ovanför eller under mellanväggarna 78 är dessas un- derkant nedsänkt i vätskan i enheten 8, medan mellanväggarnas 78 överkant åtminstone är anordnad i jämnhöjd med luftledningens 68 överkant (onlenhetens 8 lock anligger mot luftledningens 68 över- kant). Om en spalt är utformad mellan enhetens 8 lock och luft- ledningens 68 överkant, måste mellanväggarnas 78 överkant vara i kontakt med enhetens 8 lock.

Den elektrokemiska behandlingsenheten 8 är försedd med en tryck- rörledning 17 (fig.5,8) för inmatning av det till medelvolymen och medelsammansättningen bringade avloppsvattnet i enheten 8. 35 8002019-1 Det renade och dekontaminerade avloppsvattnet bortföres ur sek- tionen 61 (fig.7) genom en dubbelbottendel 79 (fig.7,9), ett hål 80 i röret 59 för mottagande av ren vätska, det i form av ett utloppsrör uppbyggda vätskeutmatningsorganet 60 samt genom rörledningen 19 (fig.5) till behållaren 20 för rent avloppsvat- ten.

Sektionen 61 kan förbindas med röret 59 genom ett rör 81 (fig.10, 11).

Organet 60 för utmatning av ren vätska kan anordnas i röret 59 för mottagande av ren vätska, såsom det visas i fig. 12. I detta fall bortföres avloppsvattnet genom enhetens 8 bottendel.

Fig. 13 visar hur skummottagningsorganet 76, som är anordnat i den elektrokemiska behandlingsenhetens 8 centrumdel ovanför den övre gränsen för vätskenivån i enheten 8, är förbundet med fläk- ten 10, som är avsedd att alstra lågt tryck i avskiljningsenhetens 4 behållare 40, skummottagningsorganet 76 och i utrymmet, som är avgränsat av vätskeytan i enheten 8, dennas lock och luftledning- en 68. För att avskilja skum från luft är i behållaren 40 en mel- lanvägg 82 anordnad.

I fig, 14-16 visas en perspektivvy av olika utföringsformer av luftledningen 68.

Den i fig. 14 visade luftledningen 68 har, sett i en planvy, for- men av en hexaeder, medan den i fig 15 visade luftledningen är cirkulär. Luftledningen 68 enligt fig. 16 har formen av en hexa- eder, varvid den elektrokemiska behandlingsenheten 8 är cylind- risk. 1: fig. 17 visas enheten 4 för avskiljning av a fasta beståndsde- lar från avloppsvattnet med det koniska, i denna anordnade filt- ret 45.

I enheten 4 är under rörstutsens 43 utloppshål, på axeln 44 anord- nat det koniska filtret 45, vars sidoyta 83 är utbockad i riktning mot filtrets 45 spets.

Det koniska filtrets 45 sidoyta 83 utgöres av ett s.k. jämnt tvin- nat nät. 8002019-1 36 Vid filtrets 45 spets är på axeln 44 en skärm 84 anordnad. Under filtrets 45 basyta är anordnad en tratt 46 för mottagande av det avskilda avloppsvattnet, vilken är försedd med den med behållaren 6 förbundna utloppsrörstutsen 16. Koaxiellt med axeln 44 är an- ordnat ett s.k. skörtformat organ 85, som har formen av en cylin- der av elastiskt material exempelvis gummi och är skilt från filt- rets 45 basyta med ett avstånd, som överstiger maximipartikelstor- leken hos de fasta föroreningar, som skall avskiljas, Det koniska filtrets 45 sidoyta 83 är utvikt i trubbig vinkel.Det 'skörtformade organet 85 är så anordnat, att dess underkant åtmin- stone sträcker sig till basnivån för det koniska filtret 45 men den kan vara anordnad under basnivån.

I tratten 46 för mottagande av rent avloppsvatten är längs trat- tens 46 mot det koniska filtrets 45 bas vända överkant anordnat ett ringformat rör 86 med hål 87 (fig,T8,T9), vilka är upptagna i den röryta, som är vänd mot filtrets 45 (fig,T7) insida. Det ringformade röret 86 är genom en inte visad tryckregulator för- bundet med en inte visad källa för mediet TS, som är avsett att minska vidhäftningskraften för föroreningarna vid filtrets 45 filteryta.

Rörets 86 hâl87(fig19)kan utvidga sig i riktning mot rörets 86 yttervägg eller kan förses med koniska divergerande munstycken 88 (fig.20), I enheten 4 (fig.T7) för avskiljande av fasta beståndsdelar är röret 16 försett med en nätformad överströmningsrörstuts 89 som är avsedd att säkerställa att anläggningen fungerar normalt, när det koniska filtret 45 göres funktionsodugligt. Skicket av det koniska filtrets 45 sidoyta 83 kan visuellt kontrolleras ge- nom ett titthâl 90.

Anläggningen fungerar på följande sätt.

Avloppsvatten ur den fartygsburna sanitetstekniska utrustningen matas genom rörstutsen 43 (fig.4) till det koniska filtret 45, där grövre beståndsdelar av föroreningar (exempelvis papper, vadd, livsmedelsavfallsprodukter e.dyl.) avlägsnas ur avloppsvatt- net. Det delvis renade avloppsvattnet inmatas i mottagningstratten 8002019-1 I 37 46 och strömmar genom röret 16 in i behållarenfö för lagring av det avskilda avloppsvattnet och bringande av dess volym och fy- sikaliska och kemiska sammansättning till en medelvolym respek- tive medelsammansättning, Det till medelvolymen och medelsammansättningen bringade (s.k. utjämning) avloppsvattnet ansamlas i behållaren 6. Sedan avlopps- vattnet uppnått en förutbestämd nivå i behållaren 6 påverkas en icke visad givare, samtidigt som matningsströmmen tillföres elek- troderna 63, 65, 66 (fig.7) och fläkten TO (fig.4), samtidigt som pumpen 18 startas, vilken inmatar det utjämnade avloppsvattnet ge- nom tryckrörledningen 17 i den elektrokemiska behandlingsenheten 8.

En del av vätskan âtermatas genom rörledningen 38 till behållaren 6, där den borttvättar den i behållaren 6 ansamlade fällningen och omrör avloppsvattnet i behållaren 6 för att bringa avloppsvattnets fysikaliska och kemiska sammansättning till medelsammansättningen samt säkerställa den önskade strömninqshastighetenför det utjäm- nade avloppsvatten, som skall införas i den elektrokemiska behand- lingsenheten 8 genom recirkulation av en del av vätskan genom rör- ledningen 38.

Avloppsvattnet inmatas genom_rörledningen 17 (fig.8) i den undre delen av enhetens 8 sektion 62 (fig.7), där de aktiva aluminium- elektroderna 63 är anordnade parallellt med varandra. Det avlopps- vatten, som skall behandlas, strömmar genom spalterna mellan dessa elektroder. De i avloppsvattnet förekommande kolloidföroreningarna koagulerar under inverkan av det elektriska fältet och aluminium- joner, som överföres till lösningen under inverkan av elektrisk ström, samtidigt som vätgas utvecklas vid de som katoder fungeran- de elektroderna. Den utvecklade vätgasen bildar gasmikroblâsor, vilka bortför de koagulerade och suspenderade finfördelade förore- ningarna till vätskeytan, varigenom skum bildas vid ytan av den vätska, som skall behandlas. Vätskan strömmar därefter förbi mel- lanväggen 56 och inmatas i riktning uppifrån nedåt i sektionen 64, där en parallell rad av de inerta grafitelektroderna 65 är anord- nad. När elektroderna 65 genomflytes av elektrisk ström, utveck- las vätgas vid desamma, varigenom föroreningarna isoleras från den vätska, som skall behandlas, genom flotation. Vid anoderna utveck- 8002019-1 38 las i detta fall dekontamineringsämnen, dvs klor, vätesuperoxid och ozon. Den vätska, som skall behandlas, strömmar därefter ut ur sektionens 64 undre del under mellanväggen 58 (fig.8,9) in i sektionen 67, där föroreningarna med de finaste vätgasblåsorna avlägsnas ur vätskan, vilka föroreningar medföres av den ur sek- tionen 64 nedåtriktade vätskeströmmen. Ur sektionen 64 strömmar vätskan in i sektionen 6T med de i denna, parallellt med varand- ra anordnade grafitelektroderna 66. I sektionen 61 avlägsnas de i vätskan återstående föroreningarna genom flotation, varjämte vätskan slutligen dekontamineras. Den slutligt renade vätskan inmatas ur sektionens 6T undre del antingen under dubbelbotten- delen 79 (fig.7,9,T2) eller genom röret 81 (fig.T0,11) i röna:59 (fig.7) för mottagande av ren vätska, varifrån den genom det rör- formade organet 60 för utmatning av ren vätska och nmﬂednhkæn'w (fig.4-6) inmatas i behållaren 20 för rent vatten, varifrån den renade vätskan genom rörledningen 21 medelst pumpen 22 överföres till fortsatta utnyttjningssteg eller bortföres över bord.

Det rena vattnet kan bortföras från enheten 8 genom organet 60 (fig.12), som är uppbyggt i form av ett rör, som är anordnat i röret 59 för mottagande av ren vätska. I detta fall bortföres avloppsvattnet genom enhetens 8 bottendel. Den så utformade en- heten 8 blir, teknologiskt sett, lättare att framställa.

Vid den elektrokemiska behandlingen av avloppsvattnet bildar de koagulerade och finfördelade föroreningarna, som bortföres till ytan av den vätska, som skall behandlas, medelst de vid elektro- lysen utvecklade vätgasblåsorna, skumskiktet 9 (fig.1,8) vid väts- keytan.

För att vid den elektrokemiska behandlingen av avloppsvattnet kun- na avlägsna skummet alstrar man medelst fläkten 10 (fig.4-6) lågt tryck (vakuum) i behållaren 40 (fig.4~6, 13), vilket tryck genom rörledningen 77 (fig,13) överföres till skummottagningsorganet 76 och utrymnet, som är avgränsat av vätskeytan i enheten 8, dess lock och luftledningen 68. Det alstrade låga trycket verkar så, att atmosfärluft genom rörstutsen 71 och hålet 48 strömmar in i luftledningen 68, varifrån den genom hålen 69, vilka är avsedda att forma de motriktade luftflödena, införes i skummottagnings- 8002019-'1 39 organet 76 och medför skummet.

Det av atmosfärluftflödena medförda skummet från skummottagnings- organet 76 strömmar ut genom rörledningen 77 in i den i avskilj- ningsenheten 4 anordnade behållaren 40. Skummet släckes genom att strömningshastigheten och strömningsriktningen för skummet och luften i rörledningen 77 och behållaren 40 ändras plötsligt. Den bildade suspensionen införes genom rörstutsen 41 i avskiljnings- enhetens 4 undre del, där den blandas med de fasta beståndsdelar, som avskilts från avloppsvattnet medelst det koniska filtret 45 (fig.4,6,17).

Luft och vätgas, som avskilts från skummet medelst fläkten 10, avledes till atmosfären. Mellanväggen 82 (fig,13) är avsedd att separera droppar av den av luftflödena medförda vätskan, De fasta beståndsdelarna av föroreningarna i avloppsvattnet, som fastnat vid filtrets 45 sidoyta 83 (fig,17), avlägsnas från den~ na genom att filtret 45 periodvis bringas att rotera medelst den inte visade drivanordningen, För att mer likformigt kunna fördela avloppsvattenströmmen över det koniska filtrets 45 sidoyta 83 tillföres avloppsvattnet till filtrets 45 spets, varvid skärmen 84 med jämn yta bidrager till en bättre fördelning av föroreningarna över sidoytan 83. Detta resulterar i att föroreningarna huvudsakligen utfälles på sido- ytan 83 på ett sådant avstånd från filtrets 45 rotationsaxel, att de centrifugalkrafter, som alstras vid filtrets 45 rotation är tillräckligt stora för att kunna avlägsna föroreningarna från denna yta.

För att minska den mängd vatten, som tillsammans med föroreningﬂ arna införes i avskiljningsenhetens 4 undre del, är sidoytan 83 utvikt i riktning mot det koniska filtrets 45 spets i trubbig vin- kel i och för att kunna fasthålla det längs sidoytan 83 avrinnan~ de avloppsvattnet.

När belastningen på filtret 45 ökar plötsligt, fasthålles det vatten, som inte hunnit filtreras genom sidoytan 83, av denna utvikta kant. 8002019-1 40 De-av den utvikta sidoytan 83 fasthållna föroreningarna kan dess- utom efteråt vid sidoytans 83 regenerering lätt avlägsnas från si- doytan 83, vilket möjliggöres genom lämpligt val av utvikningsvin- keln för sidoytan 83 och genom att föroreningarna är skilda med ett tillräckligt avstånd från filtrets 45 rotationsaxel.

Det i avskiljningsenheten 4 anordnade skörtformade organet 85 är avsett att minska rörelsehastigheten hos de “fasta beståndsde- lar, som kastas bort från sidoytan 83 vid filtreringen av avlopps- vattnet samt vid regenereringen av filtrets 45 filteryta under in- verkan av de centrifugalkrafter, som alstras, när filtret 45 period- vis.bringas att rotera. Organet 85 är dessutom avsett att förhindra att de fasta beståndsdelarna klibbar fast vid avskiljningsenhetens 4 väggar och att dessa väggar eroderar.

Det koniska filtrets 45 sidoyta 83 regenereras automatiskt. Sedan en förutbestämd mängd avloppsvatten passerat genom sidoytan 83,pâ- verkas de inte visade, i behållaren 6 anordnade nivågivarna, vilka startar drivanordningen för axeln 44. Funktionstiden för denna driv- anordning förinställes av ett inte visat tidrelä. Innan filtrets 45 rotation påbörjas, matas mediet, som är avsett att minska vidhäft- ningskraften för föroreningarna vid filtrets 45 filteryta, genom det ringformade röret 86 till filtrets 45 insida. Medium-tillförseln upphör samtidigt som drivanordningen stannar. Nämnda medium kan tillföras innan filtret 45 börjat rotera och avbrytas, när filt- rets 45 drivnanordning igångsättes.

Den första utföringsformen för medietillförseln användes lämpli- gen vid behandling av enbart s.k. fahnvatten. Vid behandling av hela det avloppsvatten, som bildas ombord på fartyget, användes lämpligen den andra utföringsformen för tillförsel av det vid- häftningskraftminskande mediet.

När anläggningen fungerar under automatiska driftförhållanden, bör man välja ett bestämt tryck, vid vilket nämnda medium tillfö- res till insidan av det koniska filtret 45. När filtreringsförhål- landena emellertid störes genom att föroreningar med stor partikel- storlek eller föroreningar med hög adhesionsförmåga hamnar på si- doytan 83, kan mediets tryck avsevärt ökas. 8002019-1 41 Det adhesionsminskande mediet 15 (fig.17) matas genom hålen 87 (fig.19) eller munstyckena 88 (fig.20) i det ringformade röret 86, vilka är utformade så, att de strålar, som strömmar ut ur hålen 87 respektive munstyckena 88, likformigt överbryggar he- la insidan av det koniska filtret 45.

Hâlen 87 (fig.19) vilka är upptagna i det ringformade röret 86 och utvidgar sig i riktning mot dess utsida, säkerställer de optimala hydrodynamiska utströmningsförhållandena för det adhe- sionsminskande mediet. Detta befrämjas dessutom av att hålen 87 är försedda medfmunstyckena 88 (fig.20).

Vid utförande av arbeten för förberedande tillsyn och konserve- ring av anläggningen samt vid felsökning tömmes avskiljningsen- heten 4 (fig.4), den elektrokemiska behandlingsenheten 8 och be- hållaren 6 medelst pumpen 24.

Enheterna 4 och 8 samt behållaren 6 kan tömmas samtidigt eller individuellt. Vid samtidig tömning stänaes ventilen 37 respek- tive önnnas ventilerna 32-35. Vid individuell tömning stänges ventilen 37 respektive öppnas enbart den ventil, som tillhör respektive enhet eller behållaren.

För att underlätta transporten av de fasta beståndsdelarna ge- nom systemet av rörledningar samt destrueringen av dem i en lämp- lig fartygsugn finfördelas dessa beståndsdelar medelst krossen 36 (fig.4-6).

Fläkten 10 är avsedd att, förutom att transportera skummet och av- lägsna vätgas ur anläggningen, ventilera enheterna och behâllarna genom att den i anläggningen håller det låga trycket konstant och förhindrar att obehagliga lukter inkommer i fartygslokaler.

De i fig. 21 visade kurvorna representerar provningsresultaten för anläggningens drift under en tid av 90 dygn. I fig. 21 är längs ordinatan avsatta koncentrationen (K) av suspenderade ämnen och den biokemiska syreförbrukningen (BS5), varvid halten koli-10 bakterier i orenat avloppsvatten och i rent avloppsvatten är 10 - 1014 bakterier per liter respektive 20 bakterier per liter. Kur- van E representerar variationen i kvaliteten hos orenat avlopps- n iaoo2o19-1 vatten (kurvorna G' och H' representerar variationen i halten suspenderade ämnen respektive variationen i den biokemiska syre- förbrukningen BS5).

Kurvan F representerar kvaliteten hos det behandlade avloppsvatt- net efter reningen medelst anläggningen, Denna kurva visar, att halten suspenderade ämnen (kurvan G) och den biokemiska syreför- brukningen (kurvan H) uppfyller de krav, som ställes enligt den Internationella konventionen av 1973 med hänsyn till förebyggande av att vattenbassänger blir förorenade av avloppsvatten från far- tyg.

Förfarandet och anläggningen enligt uppfinningen för avloppsvat- tenrening kan mycket effektivt användas för fartyg av godtycklig typ.

Claims

8002Û19"1 413 Patentkrav

1. Förfarande för avloppsvattenrening genom behandling därav i flera successiva steg, varvid i det första steget fasta beståndsdelar avskiljes från vätskan och uppsamlas, i det andra steget homogeniseras den i det föregående ste- get avskilda vätskan med avseende på volymutjämning och fysikalisk/kemisk sammansättning, varför den på detta sätt homogeniserade vätskan i det tredje steget utsättes för en elektrokemisk behandling vid en för bildning av ett skumskikt (9) på ytan tillräcklig strömningshastighet med efterföljande separation av föroreningar från renat vatten (14), k ä n - n e t e c k n a t av att - i det första steget under separationen av de fasta beståndsdelarna (3) alstras ett undertryck, som i det tredje steget upprätthålles under den elektrokemiska behandlingen på sådant sätt, att - under inverkan av undertrycket bildas i skumskiktet (9) mot varandra riktade luftströmmar (11), som driver skummet från skumskiktets (9) kantområden mot dess centrum, och överföres därifrån på sådant sätt till det första steget med separationen av de fasta bestånds- delarna (3) från vätskan, att skummet blandas med de fasta beståndsdelarna (3), och att - till den under centrum av skumskiktet (9) befintliga zonen ledes elektrokemiskt renat vatten (14) och ut- tages där ur denna zon.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att de fasta beståndsdelarna (3), innan skummet blandats med dessa, avskiljes genom filtrering av avloppsvattnet (1) genom en konisk filteryta (2) genom att avloppsvattnet (1) ledes i riktning mot dess spets, varefter de vid filterytan (2) ansamlade«fasta besëähdsdelarna (3) avlägsnas medelst centrifugalkrafter och genom inverkan av ett medium (15), som är avsett att minska adhesionskraften för föroreningarna vid filterytan (2), och under tryck på insidan av filterytan . 8002019-'1 1114 (2), till vars utsida avloppsvattnet (1) tillföres.

3. Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att det adhesionsminskande mediet (15) tillföres efter det att 50 - 60 % av filterytan (2) igensatts.

4. Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att det adhesionsminskande mediet (15) utgöres av varmvatten.

5. Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att det adhesionsminskande mediet (15) utgöres av en blandning av ånga med vatten.

6. Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att det adhesionsminskande mediet (15) utgöres av en blandning av vatten och tvättmedel, exempelvis ytaktiva ämnen.

7. Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att det adhesionsminskande mediet (15) utgöres av ånga.

8. Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att det adhesionsminskande mediet (15) utgöres av varmluft.

9. Anläggning för genomförande av förfarandet enligt krav 1, vilken innefattar en enhet (4) för avskiljning av de fasta beståndsdelarna (3) från avloppsvattnet (1), en med enheten (4) genom en rörledning (16) förbunden behållare (6) för uppsamling och homogenisering av avloppsvattnet, (1), en med elektroder (63, 65, 66) försedd enhet (8) för en elektrokemisk behandling, som är försedd med organ för in- och utmatning av avloppsvatten och är förbunden med behållaren (6) genom en tryckrörledning (17), k ä n n e - t e c k n a d av att en under undertryck stående behållare (40) är anordnad i enheten (4) för avskiljning av de fasta soa2o19-1 45 beståndsdelarna (3) från avloppsvattnet (1), vilken be- hållare är försedd med en rörstuts (41), vars undre ände är nedsänkt i vätskan, som kontinuerligt befinner sig i avskiljningsenheten (4), varvid behållaren (40) genom en rörledning (39) är förbunden med enheten (8) för den elektrokemiska behandlingen, som är försedd med en pneu- matisk anordning (50) för avlägsnande av det vid den elektrokemiska behandlingen bildade skummet.

10. Anläggning enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d av att enheten (8) för den elektrokemiska behandlingen är uppbyggd i form av en sektionerad behållare (55) med ett i dess centrumdel vertikalt anordnat rör (59), som är av- sett för mottagande av renat vatten och hydrauliskt för- bundet med ett organ (60) för uttagning av renat vatten och med behållarens (55) sektion (61), varvid den övre änden av röret (59) för mottagande av renat vatten skjuter ut ovanför vätskenivân i behållaren (55).

11. Anläggning enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d av att den pneumatiska anordningen (50) för avlägsnande av skummet innefattar dels en luftledning (68), som är anordnad längs den elektrokemiska behandlingsenhetens (8) överkant och försedd med luftutloppshål (69), vilka är upptagna i de ytor, som är vända mot det inre av en- heten (8), och med luftintagshål (48), och dels ett skum- mottagningsorgan (76), som är anordnat i enhetens (8) centrumdel ovanför den övre gränsen för vätskenivån i enheten (8) och förbundet med fläkten (10), som är avsedd att alstra undertryck i den i avskiljningsenheten (4) anordnade behållaren (40), i skummottagningsorganet (76) samt i ett utrymme, som är avgränsat av vätskeytan i enheten (8), dennas lock och luftledningen (68).

12. Anläggning enligt krav 11, k ä n n e t e c k n a d av att vertikala mellanväggar (78) är anordnade i ett utrymme, som är avgränsat av skummottagningsorganets (76) utsida och luftledningens (68) insida, vilka mellanväggar »äta 8002019-1 _ ae där avsedda att uppdela nämnda utrymme i sektioner.

13. Anläggning enligt krav 12, k ä n n e tde c k n a d av att de vertikala mellanväggarna (78) är så anordnade att deras underkanter är nedsänkta i vätskan och deras överkanter åtminstone sträcker sig till luftledningens (68) överkant.

14. Anläggning enligt något av kraven 9 - 13, k ä n n e - 't e c k n a d av att enheten (4) för avskiljning av de fasta beståndsdelarna (3) från vätskan i avloppsvattnet (1) innefattar en inloppsrörstnts (43) för avloppsvattnet (1), under vars utloppshâl på en axel (44) är anordnat ett ko- niskt filter (45), vars sidoyta (83) är utvikt i riktning mot filtrets (45) spets, vid vilken en skärm (84) är an- ordnad pâ axeln (44), varvid en med en utloppsrörstuts (16) försedd mottagningstratt (46) för det avseparerade avloppsvattnet är anordnad under det koniska filtrets (45) bas, under det att koaxiellt med axeln (44) är an- ordnat ett skörtformat organ (85) i form av en cylinder av elastiskt material, som är skilt från filtrets (45) basyta med ett avstånd smnär större än maximipartikel- storleken hos de beståndsdelar i fast fas, som skall avskiljas.

15. Anläggning enligt krav 14, k ä n n e t e c k n a d av att filtrets (45) sidoyta (83) är utvikt i trubbig vinkel.

16. Anläggning enligt krav 14, k ä n n e t e c k n a d (av att det skörtformade organet (85) är så anordnat, att dess underkant åtminstone sträcker sig till basytan för det koniska filtret (45).

17. Anläggning enligt krav 14, k ä n n e t e c k n a d av att ett ringformat rör (86) är anordnat i mottagninge- tratten (46) för avskild vätska längs trattens (46) mot det koniska filtrets (45) bas vända överkant, vilket rör (86) 8002019-'1 4? är försett med hål (87), vilka är upptagna i den yta av röret (86), som är vänd mot filtrets (45) insida, varvid röret (86) genom en tryckregulator är förbundet med en källa för mediet (15), som är avsett att minska vidhäft- ningskraften för föroreningarna vid filtrets (45) filter- g yta.

18. Anläggning enligt krav 17, k ä n n e t e c k n a d av att hålen (87) i det ringformade röret (86) utvidgar sig i riktning mot rörets (86) yttervägg.

19. Anläggning enligt krav 17, k ä n n e t e c k n a d av att hålen (87) i det ringformade röret (86) är försedda med koniska divergerande munstycken (88).