SE437602B - Pellet for idisslare innefattande ett kernmaterial samt ett overdrag som inbegriper ett filmbildande polymermaterial och ett deri dispergerat hydrofobt emne - Google Patents

Description

7809224-4 2 vommen, där den försmältes eller nenbrvtes genom fermen- tation. Under denna fermentationsperiod kan den intagna födan uppstötas via nätmagen till munnen, där födan till- föres saliv och idisslas. Efter en fermentationsperiod, 5 som regleras av naturliga processer och varierar bero- ende på djuret och födan, startar absorption av intagna näringsämnen och fortsätter i efterföljande sektioner av idisslares matsmältningsapparat. Denna process beskrivs i detalj av D.C. Church, "Digestive Physiology and Nutri- 10 tion of Ruminants", vol l, O¿S.U. Book Stores, Inc., of Corvallis, Oregon, USA.

Vommen, som är det största av de fyra magutrymmena hos idisslare, tjänar som ett viktigt ställe för metabo- lisk nedbrytning av intagen föda genom inverkan av en- 15 zymer och mikroorganismer (bakterier och protozoer), som finns där. Intagen föda kvarhålles typiskt i vommen under cirka 6-30 h, eller längre i vissa fall, varunder födan underkastas metabolisk nedbrytning genom mikroorganismer i vommen. Mycket av det intagna proteinmaterialet bryts 20 ned i vommen till lösliga peptider och aminosyror och utnyttjas av mikroorganismerna i vommen för deras egen tillväxt och förökning. När vominnehâllet passerar till löpmagen och tarmarna är den mikrobiella massan digererad, varigenom idisslaren tillföras protein. Det idisslande 25 djurets naturliga näringsbalans är sålunda primärt en funktion av den mikrobiella sammansättningen och popu- , lationen.

Vid framställning av näringsämnen och läkemedel, som är avsedda för administrering till idisslare, är det 30 viktigt och skydda de aktiva ingredienserna mot omgiv- ningsbetingelserna i vommen, dvs mikrobiell nedbrytning och inverkan av ett pH-värde av cirka 5,5, så att de aktiva ingredienserna bibehålles tills de når det sär- skilda ställe, där absorption äger rum. Det är känt att 35 produktionsgraden för kött, ull och/eller mjölk kan ökas om källor för essentiella aminosyror och/eller läkemedel skyddas från förändring av mikroorganismer, som uppehål- ler sig vommen, och göres tillgängliga för direkt absorp- 780922441 3 tion av djuret senare i matsmältningsapparaten.

Tidigare förslag för behandling av proteininnehål- lande näringsämnen, som ges åt idisslare, för att med- ge passage utan mikrobiell nedbrytning genom vommen till 5 löpmagen, har inbegripet överdragning av proteinmate- rialet med exempelvis fetter och vegetabiliska oljor, värmebehandling av proteinmaterialet, samt behandling av proteinmaterialet genom reaktion med olika föreningar, såsom formaldehyd, acetyleniska estrar, polymeriserade 10 omättade karboxylsyror eller anhydrider, samt fosfoni- trilhalider.

Tidigare förslag för skydd av läkemedel från omgiv- ningen i vommen inbegriper de amerikanska patentskrifterna 3 041 243, 3 275 518, 3 619 200 och 3 697 640. l5 Polymermaterial, som innehåller minst en basísk amino- grupp och som har en kvävehalt av 3-14 % av polymerens molekylvikt, såsom cellulosapropionatmorfolinobutyrat och sampolymerer av styren och 2-metyl-5-vinylpyridin, är in- effektiva som överdrag för kärnmaterial, som utgöres av 20 närings- och läkemedel för idisslare och som har ett pH- värde av mer än 5,5. Dessa polymermaterial är alltför lös- liga i vommediet och de skapar inte tillräckligt skydd för kärnmaterialen i vommen så att kärnmaterialen kan utnytt- jas i löpmagen och/eller tarmarna. 25 Föreliggande uppfinning åstadkommer pellets för oral administrering till idisslare, vilka pellets innefattar ett Iaärnmaterial och ett skyddande överdrag, som skapar tillräckligt skydd för kärnmaterialet i vomomgivningen.

I enlighet med föreliggande uppfinning åstadkommas 30 sålunda en pellet för oral administrering till idisslare, vilken pellet innefattar ett kärnmaterial, som har ett pH- värde av mer än 5,5 och är hälsosamt för idisslaren efter idissling, samt ett överdrag, som omger kärnmaterialet, varvid pelleten kännetecknas av, att överdraget inbegriper: 35 a) ett filmbildande polymermaterial, som innehåller minst en basísk aminogrupp, varvid polymermaterialets kväve- halt är 3-14 % av polymermaterialets molekylvikt och polymermaterialet är lösligt inom 24 h i vattenhaltigt vommedium hos idisslare, vilket medium har ett pH-värde 38092244; 10 15 20 äs 30 35 av mer än 5,5 b) ett hydrofobt ämne, som är dispergerat i polymer- materialet och som väljes bland fettsyror med 12-32 kolatomer, aluminiumsalter av fettsyror med 12-32 kolatomer, samt polykarboxylsyror med lO~22 kolatomer per karboxylgrupp och en molekylvikt av 400-1000, och eventuellt c) ett fysiologiskt acceptabelt flingmaterial, varvid det hydrofoba materialet föreligger i överdraget i en mängd av 2-75 % av polymermaterialets vikt, varjämte överdraget utgör 5-50 % av pelletens vikt och har en klibbtemperatur av minst SOOC.

Pelletsen enligt uppfinningen är anpassade för oral administrering till en idisslare. Pelletsen har lämplig storlek, såsom mellan 1,27 och l9 mm i diameter.

De bör ha acceptabel lukt, smak och känsla. Formen är vanligen inte kritisk, men är vanligtvis sfärisk för att underlätta överdragning.

Kärnmaterialet är hälsosamt för en idisslare sedan det passerat vommen och når löpmagen och/eller tarmarna.

Normalt är kärnmaterialet fast och har formats till par- tiklar, t ex genom pelletering. Dessa partiklar kan av- rundas, on1 så önskas, genom konventionella medel, såsom genom trumling.Pelletkärnan bör ha tillräcklig fasthet eller konsistens för att förbli intakt under handhavande, särskilt under överdragningsoperationen. överdraget förmåga att skydda kärnmaterialet är för- knippad med kärnans pH-värde och löslighet i vatten. De kärnor, vid vilka föreliggande uppfinning är tillämplig, är de med ett pH-värde av mer än 5,5.

Lämpliga kärnmaterial inbegriper olika medikamenter och näringsämnen, t ex läkemedel, såsom antibiotika, relaxantia och anti-parasitmaterial, aminosyror, proteiner, socker och andra kolhydrater. Kärnan kan också innehålla inert fyllmedelsmaterial, såsom lera.

Några aminosyror, som är lämpliga för användning som kärnmaterial anges i det följande tillsammans med uppgift om deras pH-värde och löslighet: 10 15 20 30 '7809221+~l+ 5 AMINOSYROR, DERAS LÖSLIGHET OCH pH~VÄRDE HOS MÄTTADE LÖSNINGAR Löslighet (g/100 g vatten vid 25°C) pH DL - Alanin~ 16,7 6,2 L - Arginin 21,6 11,8 DL - Metionin 4,0 5,7 L(-) - Tyrosin 0,05 7,3 Proteiner från olika källor är värdefulla kärnmate- rial för användning vid uppfinningen. Proteiner är amfo- tera ämnen, som är lösliga eller suspenderbara i vatten- haltigt medium, som antingen är mera surt eller mera ba- siskt än proteinet i fråga.

Kärnmaterialet kan göras färdigt för överdragning enligt följande metod. Kärnmaterialet blandas med vatten, bindemedel samt ibland ett eller flera inerta oorganiska ämnen, och den erhållna plastiska, degliknande massan strängpressas eller valsas eller behandlas på annat sätt för att ge pellets av lämplig storlek. Ett eller flera adhesiva bindemedel tillsättes för att öka pelletsens styrka och bindemedlet kan utgöras av ogiftiga växtgummin, stärkelser, cellulosaderivat, animaliska gummin och andra liknande ämnen, som är välkända inom tekniken för förtjock- ning av födoämnen och framställning av tabletter. Alter- nativt kan de olika pulverformiga ingredienserna blandas tillsammans innan vatten tillsätts. Oorganiska tillsats- medel, som används för att justera pH-värdet eller densi- tetstalet hos pelleten, inbegriper sådana ämnen som olös- _liga, ogiftiga, pigmentliknande material, såsom metall- sulfater, oxider och karbonater med relativt hög densitet.

Andra mindre ingredienser, som erfordras för särskilda egenskaper, kan tillsättas, såsom är vanlig praxis vid tablettframställning. Det önskade slutomrâdet för densi- tetstalet hos de vomskyddade pelletsen är 1,0-1,4.

Kärnmaterialens pH-värde kan höjas i förutbestämd omfattning genom tillblandning av ett basiskt neutrali- sationsämne eller genom överdragning av kärnan med ett basiskt neutralisationsämne. Surhetsgraden modifieras genom tillsats av ogiftiga, alösliga basiska ämnen, .arma Quaf 78092244! 10 15 20 25 30 35 6 såsom oxider, hydroxider, karbonater eller basiska salter av alkaliska jordartsmetaller, isynnerhet mag- nesium och kalcium, till kärnmaterialet före det pellet- formade steget. Basiska föreningar av aluminium, såsom de olika formerna av hydratiserad aluminiumoxidh alumi- niumhydroxid, och. dibasiska aluminiumsalter av orga- niska syror med mindre än 6 kolatomer, såsom dibasiskt aluminiumacetat, kan också användas. Dessa basiska ämnen sätts till pelletsen genom blandning av kärnmaterialet, det basiska ämnet. och bindemedel, såsom beskrivits ovan, före tillsats av vatten. Den använda mängden beror både på lösligheten och den relativa sura naturen hos kärn-' materialet, tiden som krävs för vomskydd, tiden som krävs för frigöring i löpmagen, på den överdragskomposition som används för att åstadkomma vomskydd, samt på tjockleken hos det applicerade överdraget. Normalt utgör det basiska ämnets vikt, om sådant ämne används, 1-20 % av kärnans totalvikt. Kärnans pH-värde är minst 5,5 och företrädes- vis upp till 7.

Vatten avlägsnas från pelletsen genom att torka dem under omgivningsbetingelser eller5.upphettade ugnar eller fluidiserade bäddar. De torra pelletsen är däref- ter färdiga för efterföljande överdragningsoperationer, som utföres enligt vilken som helst metod, såsom över- dragning i tallrik, överdragning i fluidiserad bädd, sprutöverdragning, eller kombinationer därav. Pelletsen överdrages företrädesvis genom att de bringas i kontakt med en lösning av det skyddande överdragsmaterialet i ett lämpligt lösningsmedel eller blandning av lösnings- medel, såsom beskrivs i det följande. Typiska lösnings- medel, som är användbara, inbegriper lägre alkoholer, ketoner, estrar, kolväten, samt klorerade kolväten.

En annan metod för neutralisation av kärnan baserar sig på principen att medan överdraget är genomträngligt för vatten och sura, vattenburna molekyler, är det inte erforderligt att hela pellettens inre neutraliseras.

De ogiftiga, oorganiska, basiska ämnena kan avsättas på ytan av kärnmaterialet före applicering av det slutliga _ lO 15 20 25 30 35 78092244» 7 överdraget. I praktiken placeras de H] *örfcrmade pellet- sen i en fluidiserad bädd eller någon annan överdragnings- apparatur, och en dispersion av en oxid, hydroxid, ett karbonat eller basiskt salt av magnesium, kalcium eller aluminium i vatten eller en organisk vätska sprutas på pelletten. Dispersionen av basiskt ämne innehåller före- trädesvis ett bindemedel och kan också innehålla.ett skyddande kolloidalt ämne, varvid viktförhållandet mellan bindemedel plus skyddande kolloidalt ämne och basiskt ämne är mindre än 1:3. Om basiskt ämne används är mängden därav, som överdrages på pelleten normalt från l till 20 % av kärnmaterialets vikt. Bindemedlet och det skyddande kolloidala ämnet kan vara samma ämne eller olika ämnen och är företrädesvis lösliga eller dispergerbara i vat- ten och i den organiska vätska som används för att sus- pendera det basiska ämnet. Dylika bindemedelsmaterial, såsom relativt lågmolekylära cellulosaderivat, syntetiska polymerer, och naturliga gummin, som är kända inom tek- niken för tablettframställning, är lämpliga vid genomfö- rande av uppfinningen. Den organiska vätskan kan vara vilken som helst, som har lämplig lösningsmedelsförmåga samt kokar i området 40-l40°C. överdragsmaterialet har förmåga att bilda en konti- nuerlig film runt kärnan genom förångning av lösningsmedel från en lösning eller dispersion därav. överdragsmateri- alet har förmåga att motstå omgivningsbetingelserna i vommen samt förmåga att exponera kärnmaterialet hos pel- leten i löpmagen. överdragsmaterialet bör sålunda vara motståndskraftigt mot pH-betingelser av mer än 5,5 under 6-30 h. Det är företrädesvis motståndskraftigt under minst 24 h vid ett pH-värde av 5,5. överdragsmaterialet bör frigöra kärnmaterialet efter exponering för betingelserna i löpmagen, som har ett pH-värde av 2-3,3. Frigöringen bör inträffa under uppehållstiden i löpmagen eller senare 1 tarmkanalen, men på sin höjd inom en tidsperiod av 6 h, t ex inom en tidrymd av från 10 min till 6 h efter inver- kan av ett pH-värde av 3,5 eller lägre. g Exponeringen av kärnan kan inträffa genom att överdra- c 7809224-4 10 15 20 25 30 35 8 get blir genomträngligt för löpmagens innehåll, såsom genom upplösning eller sönderdelning eller genom om- fattande svällning. 7 överdragsmaterialet är fysiologiskt acceptabelt, dvs överdragsmaterialet bör inte störa idisslarens friska eller normala kroppsfunktion.

Ett annat krav på överdragsmaterialet är dess förmåga att motstå lagringsbetingelser med relativt hög värme och/eller fuktighet utan att betydande blockering sker, dvs utan att de överdragna pelletsen klibbar samman i be- tydande utsträckning. överdraget bör ha en klibbtempera- tur av mer än 50°C. Klibbtemperaturen definieras som den- temperatur, vid vilken det inträffar tillräcklig vid- häftning för att orsaka sönderslitning av överdraget vid tvångsmässig separation av överdragna partiklar när en pålagd kraft av 0,25 kp/cmz håller partiklarna i kon- takt under 24 h. överdragsmaterialet är företrädesvis lösligt eller dispergerbart i organiska lösningsmedel, såsom de med en kokpunkt av 40-l40°C, för att medge användning av kon- ventionella överdragningsförfaranden, såsom sprutöver- dragning. Särskilt lämpliga lösningsmedel inbegriper metylenklorid, kloroform, etanol, metanol, etylacetat, aceton, toluen, isopropanol, och blandningar därav.

Det överdrags- eller filmbildande materialet som an- vänds vid uppfinningen inbegriper en blandning av minst ett polymert ämne och minst ett hydrofobt ämne. Det poly- _mera ämnet är en kontinuerlig matris och utgör 25-95 %, förträdesvis 50-95 % av överdragsvikten. Allmänt gäller att mera sura och mera lösliga kärnmaterial kräver störrea andel hydrofobt ämne till polymert ämne, medan mera ba- siska och mindre lösliga kärnmaterial erfordrar mindre andel hydrofobt till polymert ämne inom det haltområdet.

Det hydrofoba ämnet är normalt dispergerat i polymermatri- sen och föreligger i en mängd av 2-75 %, räknat på poly- mermaterialets vikt. Vid föredragna utföringsformer av uppfinningen föreligger det hydrofoba ämnet i en mängd av 2-40 % och 5-75 %, räknat på polymermaterialets vikt. lO 15 20 25 30 35 780922144! 9 De polymera ämnen, som ä' användbara i överdragen enligt uppfinningen, inbegriper de ämnen, som i kombina- tion med det i det följande beskrivna hydrofoba ämnet, är fysiologiskt acceptabla och motståndskraftiga mot ett pH-värde av mer än 5,5, men som har förmåga att frigöra kärnan hos pelletsen vid ett pH-värde av mindre än 3,5 vid den normala kroppstemperaturen hos idisslare (37°C). De polymera ämnena inbegriper polymerer, sampolymerer och blandningar av polymerer och/eller sampolymerer, som har basiska aminogrupper, varvid det polymera ämnets kväve- halt är 3-14 % av molekylvikten, vilken är 5000-300 OOO.

De basiska aminogrupperna kan vara av den alifatiska typen, i vilket fall de innehåller 3-10 vikt% kväve i de basiska aminogrupperna. De basiska aminogrupperna kan också vara av den aromatiska typen, i vilket fall de basiska amino- grupperna är fästade direkt till den aromatiska ringen eller utgör del av den aromatiska ringstrukturen, varvid de innehåller 6-14 % kväve i de basiska aminogrupperna.

Polymera ämnen med de här definierade egenskaperna inbegriper vissa modifierade naturliga polymerer, homo- och interpolymerer, som erhållits genom additionspolyme- risationsförfaranden, homo- och sampolymerer, som erhålits genom kondensationspolymerisationsförfaranden, samt bland- ningar därav. Polymermaterialet innefattar minst en poly- mer, sampolymer, eller blandning av polymerer, som valts bland cellulosaderivat, såsom ce1lulosapropionatmorfolino- butyrat; sampolymerer, vari en av monomererna är akryl- nitril, vinylpyridin, vinylkarbazol, vinylkinolin, N-vinyl- pyrrol eller 5-vinylpyrazolin; sampolymerer av kväveinne- hållande monomerer med sammonomerer, såsom styren, metyl- styren, vinyltoluen, estrar och amider av metakrylsyra, estrar av amider av akrylsyra, eten, propen, butadien, vinylacetat, vinylpropionat och vinylstearat; polymerer av kondensationstyp, vid vilka en dikarboxylsyra, såsom ftal- syra, tereftalsyra eller bärnstenssyra, är kombinerad med polyfunktionella alkoholer till bildning av polyestrar, vari antingen syra- eller glykoldelen kan innehålla basiskt kväve, som inte är reaktivt vid polymerisationsförfarandet, ___ ,-.-,»-~-~---~-.-"' " 10 15 20 25 30 35 78092244» 10 men som är reaktivt för variabla_pH-omgivningar och vari samma eller olika dikarboxylsyror kan reageras med poly- funktionella aminer till bildning av polymerer av poly- amidtyp innehållande basiskt kväve, som inte reagerat vid polymerisationsförfarandet; och andra polymerer, som innehåller basiskt kväve, såsom förformade polymerer, vilka har formats genom att reagera en existerande poly- mer med en kväveinnehållande organisk eller oorganisk del, såsom polybutadien där ammoniak har reagerat med den kvarvarande dubbelbindningen. Särskilt föredrages sampolymererna av de olika isomerer och derivat av vinyl- pyridin, som sampolymeriserats med en eller flera av de ovannämnda monomertyperna, såsom 65 vikt% 2-metyl-5-vinyl- pyridin och 35 vikt% akrylnitril.

Likaså föredrages speciellt sampolymerer av 2-metyl- -5-vinylpyridin och styren, och isynnerhet en sampolymer av 80 vikt% 2-metyl-5-vinylpyridin och 20 vikt% styren.

Dessa sampolymerer är kommersiellt tillgängliga eller kan framställas medelst kända konventionella förfaranden.

Hydrofoba ämnen, som är fysiologiskt acceptabla och som har korrekt grad av kompatibilitet med polymeren, är kommersiellt tillgängliga. Det är viktigt att polymeren och det hydrofoba ämnet har en viss grad av kompatibilitet för att filmen skall förbli intakt i vomomgivningen, men medge genomträngning av löpmagevätskan till kärnan när pelletsen är i löpmagen.

Utan att begränsa uppfinningen till någon särskild teori beträffande varför överdragen, som innehåller det hydrofoba ämnet, har bättre skyddande egenskaper, förmo- das funktionen hos det hydrofoba ämnet allmänt vara att reducera den totala tillgängligheten hos polymermatris- filmerna eller -överdragen för vattenhaltiga, svagt sura omgivningar. Med andra ord minskar det hydrofoba ämnet överdragets vätning och till följd därav ursprungligt angrepp av vatten. Det hydrofoba ämnet reducerar också den totala volym hos överdraget som påverkas av vatten och förlänger vägsträckan hos den genomträngningsbana vattnet måste röra sig till kärnan. Vidare förmodas det 10 15 20 25 30 35 '7809224-4 ll att, med hänsyn till den inneboende naturen hos polymerer som innehåller tillräckligt med basiska kvävegrupper för att vara funktionella med avseende på skillnaderna i pH- värde hos vommen och löpmagen, en reduktion i vatten tillgänglighet hos filmen erfordras, speciellt när kärn- materialet är surt och/eller mycket vattenlösligt. Fastän den allmänna teorin förmodas vara riktig, såsom beskri- vits ovan, finns det subtila variationer i det exakta sätt, enligt vilket det hydrofoba ämnet fungerar. Lämp- liga hydrofoba ämnen inbegriper fettsyror, dimersyra och trimersyra, och vissa polymerer, såsom polymerer innehål- lande mycket hydrofoba kemiska grupper, såsom siloxande- lar och vissa flervärda katjontvålar.

Dimersyra är en tvåbasisk syra, som framställs genom dimerisering av omättade fettsyror vid molekylens mitt och innehåller vanligen 36 kolatomer. Trimersyra, som innehåller tre karboxylgrupper och 54 kolatomer, förhål- ler sig på motsvarande sätt.

En klass av hydrofoba ämnen, som kan användas, inne- fattar fettsyror med l0-32 kolatomer, såsom laurinsyra, oljesyra, stearinsyra, palmitinsyra och linolensyra. Des- sa syror är kända för att vara vattenolösliga på grund av sina långa kolväteradikaler, men reagera med vatten på grund av den polära naturen hos deras karboxylgrupper.

I de valda polymererna, som innehåller basiska aminogrup- per, har fettsyrans karboxylgrupp förmåga att reagera med den basiska kvävegruppen för att bilda en svag bind- ning av salttyp. Denna förankring till polymeren gör att fettsyran är fixerad i polymermatrisen. Fettsyrans hydro- foba kolvätekedja tenderar att göra matrisen vattenfast och minskar därigenom svällningen hos den i övrigt vatten- tillgängliga polära filmen. Både det inre av matrisfilmen och dess yta är nu vattenfasta i vattenhaltiga omgivningar vid pH-värden över 5,5. Vid pH-värden under 4,5 och spe- ciellt under 3,5 övervinner emellertid den basiska kväve- gruppens affinitet för vatten och vätejonen det ökade mot- ståndet mot vatten. Filmen reagerarmed syraomgivningen och förlorar sina barriäregenskaper i tillräcklig grad för att _ å* N._,_..... _- lläwfiilfiifftfi . ..._.,,_._.-\;...._._ ,-. 78Û9224~ëß 10 15 20 25 30 35 12 kärnmaterialet skall frigöras till omgivningen.

Polyfunktionella karboxylsyror, som är härledda från naturprodukter eller erhållna genom organisk syn- tes, kan användas. I klassen av syntetiserade poly- funktionella karboxylsyror inbegripes mono- och poly- funktionella syror, som innehåller siloxan- eller fluo- rerade kolgrupper, vilka är belägna på minst 4 atomers avstånd längs molekylkedjan från karboxylgruppens eller -gruppernas läge. Andra lämpliga hydrofoba ämnen är de ogiftiga, flervärda metallsalterna av ovannämnda syror, såsom stearater, oleater, fettsyradimerater, och palmi- tater av aluminium och järn, samt kalcium-, magnesium- och zinksalterna av den högmolekylära, kristallina ana- logerna av ovannämnda syror. Blandningar av dessa syror och/eller salter är också användbara. När katjonen är trevärd, såsom aluminium och trevärt järn, är molför- hållandet mellan organisk syra och metalljon 2:1 eller 3:1 och syran kan vara varje monofunktionell organisk syra, som har en karboxylgrupp och minst 10 kolatomer vid den organiska radikalen fästade till karboxylgruppen.

När metalljonen är tvâvärd, såsom tvåvärt järn, kalcium, magnesium eller zink, kan den organiska syran vara en monokarboxylsyra eller polykarboxylsyra och förhållandet mellan metalljon och icke karboxyliska kolatomer är minst 1:26.

Naturliga och syntetiska vaxer och hartser kan också förefinnas i överdraget. Användbara vaxer och hartser har' en molekylvikt av 500-2000 och en kritisk ytspänning av mindre än 31 dyn/cm, bestämt enligt Zisman-metoden, som beskrivs i "Contact Angle Wettability and Adhesion", Advances in Chemistry Series No. 43; redigerad av Robert F. Gould; utgiven av American Öhemical Society; 1963, kapitel l, och har en löslighet i överdraget av mindre än 5 %. Dessa vaxer och hartser är dispergerade i över- draget i en mängd, som är åtminstone lika med dubbla lös- ligheten och upp till 30 % av totalvikten av polymeren i överdraget. Typiska vaxer och hartser inbegriper bivax, petroleumvax, dammar, hård manillakopal, fenolhartser, lO 15 20 25 30 vso9224~4 13 kolofonium och lågmolekylära polykolvätemaleater.

Andra lämpliga hydrofoba ämnen är polymerer med en molekylvikt av 2000-10000 och en kritisk ytspänning av mindre än 31 dyn/cm, mätt enligt den ovan beskrivna Zisman-metoden.

Användbara polymer har en löslighet eller kompatibi- litet i överdraget av mindre än 5 %, räknat på vikt, och föreligger i överdraget i en koncentration som är minst lika med dubbla lösligheten och upp till 30 vikt% av överdraget. Särskilt värdefulla är de polymerer och sam- polymerer som innehåller siloxangrupper i huvudpolymer- kedjan eller i en sidokedja, och polymerer och sampoly- merer, som innehåller fluorerade kolgrupper i en sido- kedja.

Oavsett den exakta naturen hos det hydrofoba ämnet, måste det vara lösligt eller kolloidalt dispergerbart i överdragslösningsmedlet om ett sådant används.

När en polykarboxylsyra används som det hydrofoba ämnet, bör det ha 10-22 kolatomer per karboxylgrupp och en molekylvikt av mer än 300. överdraget kan också innehålla ett fysiologiskt acceptabelt flingmaterial, som är dispergerat i över- draget. Flingmaterialet är i huvudsak inert i vomomgiv- ningen. Lämpliga flingmaterial inbegriper metallflingor, mineralflingor och tvärbundna organiska polymerer. Sär- skilt lämpliga flingmaterial är aluminiumflingor, talk, grafit och mald glimmer.

De följande exemplen ges för att underlätta förstå- elsen av uppfinningen. Exemplen är baserade på in vitro test, som simulerar betingelserna hos idisslare, vari- genom överdragna pellets kan studeras utan användning av levande djur. Genom motsvarande experiment med använd- ning av verkliga vätskor från vommen och löpmagen, vilka vätskor erhållits från en idisslare, har det konstaterats att testning av pellets i det vattenhaltiga medium som används i exemplen och som simulerar omgivningsbetingel- serna i vommen och löpmagen med avseende på temperatur och pH-värde, ger tillförlitliga data beträfifande det we-LJ-ngu .

Iïkfiïëfiïfl 7809224-4 10 15 20 25 30 35 14 skydd som överdragen skapar i vommen och överdragens fri- göringsförmåga i löpmagen.

Såvida ej annat anges avser alla delar, förhållanden och procentangivelser vikt. Mätningar av viskositets- gränsen gjordes vid 25°C med användning av 0,25 g polymer per 100 ml av ett lösningsmedel, som bestod av 60 vol% fenol och 40 vo1% tetrakloretan.

Den vätska som användes för att simulera omgivnings- betingelserna i vommen (vid pH 5,5), framställdes genom att blanda 11,397 g natriumacetat med 1,322 g ättiksyra och späda blandningen med avmineraliserat vatten till l liter.

Den vätska som användes för att simulera omgivnings- betingelserna i löpmagen (vid pH 2,9), framställdes genom att blanda 7,505 g glycin med 5,85 g natriumklorid och späda blandningen med avmineraliserat vatten till l liter. Åtta viktdelar av denna lösning blandades med två vikt- delar 0,1 N saltsyra för testvätskan.

EXEMPEL l (Jämförande) 600 g finfördelad lysinmonohydroklorid, 60 g mikro- kristallin cellulosa och 6ç;gummi arabikum torrblandades, varvid en väsentligen homogen blandning erhölls. 195 g vatten blandades med pulverblandningen tills en homogen, plastisk, degliknande konsistens erhölls. Denna plastiska deg strängpressades och avklipptes till cylindriska pellets, som hade en längd av 2,4 mm och en diameter av 2,4 mm.

Dessa pellets avrundades genom trumling i en roterande trumma under 5 min och torkades sedan vid 6000.

Detorrapelletsensiktadesförattavlägsnadammetoch fördes genom en sprutzon, som innehöll finfördelade små droppar av polymer löst i ett flyktigt lösningsmedel. överdrag- ningsanordningen hade förmåga att återcirkulera pelletsen- genom en överdragningszon, en torkzon och en lagringszon, och var sålunda i stånd att pålägga multipla överdrag av polymer på varja pellet. I föreliggande fall utgjordes polymeren av cellulosapropionatmorfolinobutyrat innehål- lande 3,0 % ganiska lösningsmedel, såsom ketoner, estrar, blandningar basiskt kväve. Denna polymer är löslig i or- 10 15 20 25 30 35 7809224- 15 av aromatiska kolväten och alkoholer, blandningar av halogenerade alifatiska kolväten och alkoholer, och vat- ten vid ett pH-värde av mindre än 3,0. Polymeren löstes i aceton vid en koncentration av 6 vikt%, räknat på lös- ningens totalvikt. överdragningsoperationen fortsattes under den tid som var nödvändig för att överdraga väsent- ligen alla pelletsen med ett 0,15 mm tjockt skikt av torr polymer, vilket skikt utgjorde 17-20 % av den slut- liga vikten hos den överdragna pelleten. Under överdrag- ningsoperationen uttogs prover av de överdragna pellet- sen med överdrag, som utgjorde 5, l0 och 15 vikt% av den överdragna pelletens totalvikt.

Dessa pellets testades med avseende på motståndskraft mot upplösning vid pH 5,5 och vid pH 3,0 som en funktion av överdragsvikten. Testet vid pH 5,5 utfördes under 24 h och testet vid pH 3,0 utfördes under l h. sen var stabil mot vattenhaltiga medier vid pH-värden Ingen av pellet- från 3,0 till 8,0. Pelletsen var också instabila i vommen hos får och nötboskap.

EXEMPEL 2 De lysinmonohydrokloridpellets, som framställts en- ligt förfarandet i exempel l, överdrogs med en blandning av 60 vikt% cellulosapropionatmorfolinobutyratoch«M)vikt% monobasiskt aluminiumdioleat. Blandningen användes i en 4 vikt% lösning i 90 vol% metylenklorid och 10 vol% meta- nol. Pelletsen överdrogs på det i exempel l beskrivna sät- tet och det slutliga överdraget på pelletsen utgjorde 20 %' av den överdragna pelletsens Vikt. 65 % av lysinmonohydrokloriden kvarhölls i pellets, som exponerats för vattenhaltigt medium vid pH 5,5 under 24 h. Allt detta ämne avlägsnades från pelletsen genom behandling i ett vettenneitigt 'medium med pH 3,0 under 1 n.

'EXEMPEL 3 730 g lysinmonohydroklorid, 91 g basiskt magnesium- karbonat, 73 g mikrokristallin cellulosa och 73 g gummi arabikum torrblandades för att skapa ett väsentligt homo- gent pulver. 250 g vatten blandades med pulverblandníngen tills en plastisk degliknande konsistens erhölls. Denna vsoszza-a M...- ,....... _. . §¥ß=~iYfff -Fr , FCC» g-É lO 15 20 25 30 35 16 deg strängpressades, klipptes, avrundades och torkades, såsom beskrivits i exempel l. Pelletsen överdrogs sedan med den i exempel 2 beskrivna polymerblandningen.

Pelletsen, som innehöll 20 vikt% torrt överdrag, var motståndskraftiga mot upplösning vid exponering för ett vattenhaltigt medium med ett pH-värde av 5,5, såsom visas av en återvinning av 94 % av lysinmonohydroklorid efter exponering i 24 h. Vid exponering i vattenhaltigt medium med ett pH-värde av 3,0 eller lägre, avlägsnades lysinmonohydrokloriden från pelleten på l h.

EXEMPEL 4 (Jämförande) De i exempel 3 beskrivna pelletsen, som innehöll lysinmonohydroklorid och basiskt magnesiumkarbonat, över- drogs med 20 vikt% cellulosapropionatmorfolinobutyrat. 7 Vid testning med avseende på stabiliteten vid pH 5,5 utlakades 85 % av lysinmonohydrokloriden från pelletsen.

Pelletsen var sålunda inte stabila vid pH-värden, somfl är typiska för omgivningen i vommenfi EXEMPEL'5 40 g cellulosapropionatmorfolinobutyrat och 13 g oljesyra (0,047 ekvivalenter) löstes i en lösningsmedels- blandning innehållande 900 ml trikloretylen, lOO ml meta- nol och 100 ml diklormetan. Lösningen överdrogs på 150 g pellets, som var sammasatta av 83 % lysinmonohydroklorid, 6 % kalciumkarbonat och ll % lämpliga bindemedel, med användning av ett förfarande med fluidiserad bädd.

De överdragna pelletsen kvarhöll 48 % av lysinmono- hydrokloriden efter 24 h omröring i en vattenhaltig lös- ning med pH 5,5, och frigjorde allt detta ämne under om- röring i l h i en vattenhaltig lösning med pH 2,9.

EXEMPEL 6 Förfarandet enligt exempel 5 upprepades med använd- ning av 0,094 ekvivalenter oljesyra i överdragskomposi- tionen.

De överdragna pelletsen kvarhöll 54,5 % av lysin- monohydrokloriden efter behandlingen under 24 h vid pH 5,5 och frigjorde allt detta ämne på l h vid omröring vid pH 2,9» 10 15 20 25 780922444 17 EXEMPEL 7 Förfarandet enligt exempel 5 upprepades med använd- ning av 0,047 ekvivalenter stearinsyra i stället för oljesyra. 71 % av pelletprovet förblev intakt efter omröring i 24 h i en vattenhaltig lösning med pH 5,5.

EXEMPEL 8 Förfarandet enligt exempel 5 upprepades med använd- ning av 0,094 ekvivalenter Empol 1010 Dimer Acid (en alifatisk tvåbasisk syra med 36 kolatomer från Emery Industries, Inc., Cincinnati, Ohio, USA) i stället för oljesyran.

De överdragna pelletsen kvarhöll 90 % av lysinmono- hydrokloriden efter behandling under 24 h med en vatten- haltig lösning med ett pH-värde av 5,5, och frigjorde allt detta ämne under 1 h vid omröring vid pH 2,9.

EXEMPEL 9 Metioninpellets överdrogs med en sampolymer av 80 % 2-metyl-5-vinylpyridin/20 % styren och en mängd laurin- syra, som beräknades vara ekvivalent med den föreliggande basiska funktionen. Sampolymeren och syran löstes i trikloretylen, fastän andra lämpliga lösningsmedel kan användas. De erhållna överdragna pelletsen utgjorde en användbar näringsämneskomposition för idisslare.

EXEMPEL 10-37 I exemplen i tabell l utgjorde överdraget ungefär- ligen 20 % av pelletsens vikt. Pelletsen i varje exempel behandlades under 24 h i vattenhaltiga lösningar med ett 30 pH-värde av 5,5, samt upp till 6 h i vattenhaltiga lös- ningar med ett pH-värde 2,9. Mängderna av aktivt kärn- material som kvarhölls respektive frigjordes under dessa betingelser anges som procentandelar i tabellens båda sista kolumner. 78092244» 18 Åmflv muæmcfiumwum ooñ mm ßflnowua I \->m««H° om\om Amflv om flm Gwøowuwz ^mov ufiøoudmm umwHo«wE=«:«E:~< Goa wm Gmdoflumz ñomv uwdouuwm Amv muhmnwummum oofi mm fiflfimflmfiænwm I Aomv mußmuoëwn oofl mm =fi=°Hu@: 1 AQNV mpßwufifio , fiæv ANV ^u&«>Hmuou Amcäz unououuhn m.~ mm w«> m.m mm w«> muuwmuunm>m mm mnfim Hmfiuwumaumsafiom S Q ma = QN ~@u«@ umønmx M umøxmu Nuxfi>V mm Umuxmfl NU»«>v unommwum umHflm:Hm>M adam u>«ux< fiwumëfifihm fimfiumumå unomouwhm H Aflmmdfi uosßflomfimm |øwu>um\d«w«nhm |H>=fl>|m|H>u@a|~ mH\mw nmäæflomëmm |:wu>um\n«w«u>m Lfi>=«>|m|H>@@a|~ m~\mß Hmäßflomämm |cwumum\=flw«u>m 1H»=«>«m|H>u@E1N m~\mß umëßfiomamm |:mH>um\=«u«u>a H>=«>1m|~»u@s|~¶mH\mw uuahflomämw , |nuu>um\c«v«u>m |~>=«>«m»~>»«E»~ o~\ow .nflwkflfldfihüíflOß flüä ma NH Ha Ofi |Bmxm 7809224-4 19 oofi mm moxsflw Aoov muwA ^~v muhwcwuwafimm oøfi em HUm.cmmhA|A Åmmv mama Amv mummdfiumuum oøa ßm moxnflw Amov umdounmm mmv muhwdwhmwum OOH mm Hum.d«mhA|A Ammv moomu Amv mummdfinmwuw oofi am Hu=.c@m>A|A 1 Ammv »~uH°«va:«=«a=H< ANV ANV ^ux«>Hmuou Aucñm unomouwhn m.N mm fl«> m.m mm ww> wuøwmuwum>æ mm mflfia flmflumumsumñhflom 5 m mm n QN uuumm Gmdumx M umfixmu Nux«>v mm umcxmn Nux«>v uuafiwflnm uufiHw&um>M odäm u>«uM< flwumñfifimm Hmfiuwumñ usowouwmm E35 ummuuøwv H Aqmmå. uvahflomsmw |ßuumum\u«¶wumm |H>=M>|m|H»u@s-« o~\ow uøaæflomamm \nwu>um\G«vwu>m |H>=«>1m|~»»@s»~ mfi\mw Hmfißflomamw |=mumum\G«wfln>m |H>=«>|m«ñ>»@e|~ m~\m~ umshfioaamw |fimu>um\Gw¶«u>m -H>=«>|n|H>~@a1~ om\o~ umähflomamw |ømu>um\G«w«uma |~>ø«>1m|H»»@e|~ mH\mw fimwuwumëuwshflom ma wa NH wa ma xfiuxm Il fiu 78ü9fi2lvli 20 Aofiv Aowv oofi wa øficouua øwuwxflmx ufimz umw~o«uE=«ø«EnH< oofl ma =«@Uw>u ÅNNV muwfl AWNV m»>m-a«n oøfi om Hmm ~.=~m>Q|A 1 Aomv «~>m-a«q em mm fiwcowuuä I ^oNv wuhmmwflo ñmflv oofi Nm Hom.n«v«um«m Aonv mnwfl umuHo«uuE:«=«E=H4 ANV ^Nv ^ux«>Hmuou Amcäm unomouwßn m.N mm ¶«> m.m mm w«> muuwmuvuo>m ma mflflm Hmfiumumsuwëhflon S w mn n em uøumw ømøamx M umfixmu Nux«>v mm umfixmu Nuxw>v ufiofimfißm »~HHmn~«>M wusw u>fl»x< Hwflwaflflæm Hwfluwuwe upomoflwßm Awficfiwwuuouv H .Smmës Hmshfiomawm |««HuHcHmuxm\c«w«Hhm |H>=«>|m|H>»~e|~ o«\oN <~ uuähfiomåmm |H«uu«=Hæuxm\cfiw«u>m »H>=«>|m|fl>u«s|~ m~\m~ n~ umäßflomñmm |Hfluu«GH>nxm\GfiwflH%m |H>ø«>|m|H>u@e|~ m~\mw NN møfiøvcmflßøwuæum |maom\:«w«nhmflmdw> |m|fl>u@e|~|>H°@ mH\mw HN umëhflomamm x=wumum\c«u«uhm 1~>G«>|m|HmuøE|~ mfl\mæ om Hmflumumauwazflom dum lâmxw m _ h w 7809224-4 21 umaæfloañmmumfihhxmumë |H%uwE\umHmu3muuEfläuo 3 ä finofizš 88 8.3 äfloäasfififisš< |onflåflßuwfifliz.z 33.» Anmëßflomämwfiwuufififiæuxm |\G«w«u%a|Hæ:fl>|m|HhuwElN øm\0mv\^HwEh~omEmmH«uu«ø |H>uxm\c@v«n%mHhc«>|m| 03 ä flššw SS änoëå mäflmafifi LÜQFN minä 030m nwahfiomamm |flwuuwdHhuxm\fi«vwuhm QOH mm fiwowuuwumm | AOHV muämfiwumoum |H%fl«>|m|H%umElN o«\Oo fiflv ^Nv ^u¥fi>Hmuou Amdäm unowouwßn flwwuøumënmñmflom Hmm m.N mm u«> m.m mm w«> muuwmuwHo>w mm mflfim Hmwumuwsumämflom 5 o mm S qw uuuwm cmcuwx m uwnxmu Nux«>v mm umcxmn Nux«>v uuowwwnm uwH~mnum>M unam u>«ux< fionwflfifimm flwwuwumä unowouwæm Awøwduum 3.83 H Émmfi nu mu nu lüwww 22 w Oofl cm d«:owHH ^omv muwfl ^cv muæmcfiuduuw :wHhum\c«u«Hhnw>:w>|N O~\0æ Nm í =wflm«umumEmwGmwu: w w>m>&o=«Em uumëflnm nuo vfiuoflx umfioñ uwfiwumm mm uwflxmn .uuoxw |uw>w=«Emmuucwfl>um«w Nfloä m uuw :oo xfløxuumcomummwumshfiom luuæwømuw >m wuw:udm>dm wmå dflswwuuflwflmuwwv wmü wfiuoflx lfihfifluosm mnwwmwu uum Eoflmw oofl _ mo øflflofiumä Aomv uflcouøøn umwHo«wE:«=«E:fi< , wufifiwumemuw Ewm .uflëmmflom ,Hn umumusnumuuom _ |mmofinHfimo\Hoxhfimcaflßmoumlw.H wmë wflnwmnømmaæwdfioamä now lmømfi mnmHoEw>xm muuwcmmfl uum V Eoøww ufiamumamuw uwummhflom '780922lr-Ä mm ßß_ =«:o«uu2 Aoøv umcoaavm uwwHo«vE:«n«Enfl< co flflwu uxswumcfiflouuoë m~\mß om ANV ANV ^u&«>fimuou Amøsm unowonuhn Hmflumumshwsæflcm Hmm m.N mm w«> m.m mm w«> muuwmuuuw>m wa mnfim Hm«nwumEumE>Hom , lamxu n w mm s em uwuww mucnmx « uwcxmu Nuxfi>v mm uwcxmu Nux«>v uuowwflum umH~m:um>¥ unam u>«ux< Hwwøäfiflßm fimfiuwumfi unououußm Awcfibummuuoä H Qummš 7809224-4 23 :Qqfiwøvël dww«nænHæm«>|N mn Ne Gwdowua Aoov mumfl ^Cflv muæmcwnwuum \floNmnumxA%G«> mflxmæ Nm Gmu>um\fl«fl«u>m mm Om flwdowuæ Aoøv uwfiouøum AOHV umuwmumwhhmm |Hßdw>Im|HhuwElN mfixmw en fiofiv øwumum\ø«ufluhm mn ææ øwdofluwz Amwv uficounmm umummumssflwmdwmä |H>fiH>|m|HhuwE|N m~\mw mn W Aoflv ~o.o u .>.H umaænxmfihuøß dmu>um\c«u«u%m en mm cmcofluwz AONV mama lßfiom uwuuuoäfimumm :Hh:«>Im|HhumEIN o~\Oæ en fiosuon wuummmflun nm=~ouHhn«> Û OCH wa ldmmouuomwæa , Aomv wumn Amv wuhmnwuflmuw \nww«n>nH%fi«>|« oN\ow mm _ ANV ^Nv ^~xfl>H~uou ^maam upomouwhn HmfiH~uwa~wa>H°m ämm a.N mm ©w> m.m mm u«> uumwmHwHw>w mm wflfim Hwwumumsuwähflom Iäwkm n Q mm s qw Hmumw umuflmx H ~«=xw~ Nux«>v mm ~«=~mH N»«fi>v uuofiw«um_ uuHHm:nm>M øflaw u>«u&< flmwwflfiflhm Hmfiuwumfi unomonwßm _ ^w=flø~umm»~°«v H AAum<@ 780922144; 24 I de följande exemplen formades pellets med hjälp av en konventionell pelletteringsanordning, torkades, siktades och överdrogs med hjälp av en luftsuspensions- överdragningsanordning, varvid de angivna komponenterna 5 användes lösta eller suspenderade i aceton vid en fast- ämneshalt av 5 %.

De överdragna pelletsen testades sedan med avseende på motståndskraft mot pH-betingelser, som liknade de hos vommen och löpmagen, genom omröring i buffertlösningar 10 -med pH 5,5 under 24 h och pH 2,9 under 0,5 h. Angivna värden på återvinning och skydd för aktiva kärningre- dienser avser alla material i den ursprungliga överdragna pelleten som inte fullständigt upplösts i bufferten med pH 2,9, inbegripet eventuella olösta aktiva ingredienser 15 i den ursprungliga kärnan. _' Vid överdragsförhållandena i tabell 2 avser det för- sta talet antalet delar av "60/40 2M5VP/AN"-sampolymer, där förkortningarna betyder 2-metyl-5-vinylpyridin res- pektive akrylnitril, det andra talet avser antalet delar 20 hydrofobt ämne (Dimer Acid 1010), och det tredje talet avser antalet delar inert flingmaterial, som var aluminium i exemplen 38-43 och grafit i exempel 44. 25 % av hydro- kloriden av lysin.HCl neutraliserades med användning av kalciumkarbonat. I tabell 3 användes ett överdragsför-_ 25 hållande av 70/30/lO, varvid flingmaterialet var aluminium eller grafit. ._ . ~.n 10 15 20 25 30 35 7809224-L 25 TABELL 2 Uppnått skydd för lysin.HC1-pellets med överdragskombinationer av 60/40 2M5VP/AN- sampolymer,DimerAcidl0l0ochflingmaterial § Återvunnet från Exem- överdragskombina- % gel tionsförhållande överdrag pH 2,9 pH 5,5 38 70/20/10 18,8 24,3 83,7 39 70/20/20 19,8 23,3 84,2 40 70/20/30 19,8 23,1 88,5 41 . 70/30/10 20,0 ---- 82,9 42 70/30/20 19,9 «--- 89,9 43 70/30/30 21,2 17,6 90,3 44 70/30/30 19,1 20,6 79,0 TABELL 3 Återvinning av överdragna glukospellets Exem- Förhållande % % Återvunnet från 2Él__ 2M5VP/AN överdrag pH 2,9 pH 5,5 45 85/15 15,6 12,8 87,7 46 80/20 l7,8~ 20,8 95,5 47 75/25 16,2 14,5 95,2 48 70/30 16,6 13,3 88,8 49 60/40 16,2 12,2 92,3 so so/so 16,7 10,4 ' ao,s I tabell 4 jämförs resultat, som erhållits med an- vändning av verklig vätska från löpmagen och tolvfinger- tarmen genom utvinning från en idisslare, samt med an- vändning av artificiella testvätskor. I exemplen var det använda polymermaterialet en 80/20 sampolymer av 2-metyl- -5-vinylpyridin och styren med en viskositetsgräns av 1,23. Kärnmaterialet var 90,9 % metionin, 3,6 % natrium- karboxylmetylcellulosa och 5,5 % sackaros. Pelletsen fram- ställdes genom att först torrblanda 500 g metionin, 20 g sackaros oçh 10 g natriumkarboximetylcellulosa. Vatten (135 g) tillsattes och inblandades för att ge ett sträng- 2".. 780922h-4 10 26 pressningsbart, vått pulver. Blandningen strängpressades och klipptes till pellets. 10 g sackaros och 10 g natrium- karboximetylcellulosa torrblandades och sattes till de våta pelletsen. Pelletsen trumlades sedan för att skapa ett enhetligt överdrag. Trumlingen fortsattes i varm- luft för att ästadkomma torra pellets.

I exemplen itabell 4 innefattade överdraget 31,5 % polymermaterial, 3,5 % stearinsyra samt aluminiumflingor och talk, såsom anges. överdragen framställdes med hjälp av en luftsuspensionsöverdragningsanordning, varvid in- gredienserna var lösta eller suspenderade i aceton till en fastämneshalt av 5 %. överdragsmängden var 10 %, räk- nat på vikten av kärnan. Frigöringen mättes efter l h perioder. ?8Û922lr-4 27 w _ ä i E 3 ä oá mä mn om 3. 2 2 2 || 3 oá wå 3 3 mm _ å i 2 S. 3. oá wá om 2 .ä í å E ä 3 ä mä wá mm S 3 m 2 i $ 2 å. mä mä S m ä ä. 2 3 .ä Nm QN wd 3 o S Qv š š äÉE A5 15 EE ECT š ss lfiwmfiw m2" ou Cuñumu umfiumu mxwum> mxmumk/umwu msflm nmwmëmmfi luwwnw wfinou mxmumš lumwfi mkåou mxmum> uomcflfiw |uwwuEo> lwmmämmfi .m :mmm mxmuw> cmnu mxmum> Lwmmämwfi ..H Gmuu wxwum> lwwmënwfl LEÃG .Hmm w Råå wfiäwflß M wfiäwfiä M wfiäfiä wfigmwfiä wïäwš wfiåms .nå åešä naflä .w AAMMÉH. 780922Ä~lr I 28 För att vara användbara och praktiska som föda för idisslare anses det att minst 60 % och företrädesvis minst 75 % av de aktiva ingredienserna hos kärnan hos de pellets, vartill uppfinningen hänför sig, bör vara - 5 stabila i vommen och frigöras i löpmagen. ' f... ÉÛ-QÉiQššNIQÉ-'TY

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 78092244: 29 PÅTENTKRAV l. Pellet för oral administrering till idisslare, vilken pellet innefattar ett kärnmaterial, som har ett pH-värde av mer än 5,5 och är hälsosamt för idisslaren efter idissling, samt ett överdrag, som omger kärnmate- rialet, k ä n n e t e c k n a d därav, att överdraget inbegriper a) ett filmbildande polymexmaterial, som innehåller minst en basisk aminogrupp, varvid polymermateri- alets kvävehalt är 3-14 % av polymermaterialets molekylvikt och polymermaterialet är lösligt inom 24 h i vattenhaltigtvommedium hos idisslare, vilket medium har ett pH-värde av mer än 5,5, b) ett hydrofobt ämne, som är dispergerat i polymer- materialet och som valts bland fettsyror med 12-32 kolatomer, aluminiumsalter av fettsyror med 12-32 kolatomer, samt polykarboxylsyror med 10-22 kolatomer per karboxylgrupp och en molekylvikt av 400-1000, och eventuellt c) ett fysiologiskt acceptabelt flingmaterial, varvid det hydrofoba materialet föreligger i överdraget i en mängd av 2-75 % av polymermaterialets vikt, varjämte överdraget utgör 5-50 % av pelletsens vikt och har en klibbtemperatur av minst 50°C.

2. Pellet enligt kravet 1, därav, att det hydrofoba materialet föreligger i över- k ä n n e t e c k n a d draget i en mängd av 2-40 % av polymermaterialets vikt.

3. Pellet enligt kravet l, därav, att det hydrofoba materialet föreligger i över- k ä n n e t e c k n a d draget i en mängd av 5-75 % av polymermaterialets vikt.

4. Pellet enligt kravet 3, därav, att det hydrofoba materialet föreligger i över~ k ä n n e t e c k n a d draget i en mängd av 5-50 % av polymermaterialets vikt.

5. Pellet enligt något av kraven 1-4, k ä n n e - t e c k n a d därav, att polymermaterialet inbegriper minst en polymer, sampolymer eller blandning av polymerer, som valts bland cellulosapropionatmorfolinobutyrat, aro- 780922læ-å v' " BÛ' matiska polymerer med basiska aminogrupper, dialkylamino- etylakrylater och -metakrylater, vari alkylgruppen inne- håller l-6 kolatomer, kondensationspolyestrar och poly- amíder. _ _ 5

6. Pellet enligt kravet 5, k ä n n e t.e c kin a d därav, att polymermaterialet är cellulosapropionatmorfo- linobutyrat.

7. Pellet enligt kravet 5, k ä n n e t 6 C k n a d därav, att polymermaterialet är en sampolymer av vinyl- l0 pyridin och styren. '

8. Pellet enligt något av kraven l-7, k ä n n e - t e c k n a d därav, att det hydrofoba ämnet är alumi- niumdioleat, stearinsyra eller dimersyra.

9. Pellet enligt kravet l, k ä n n e t e c k n a d 15 därav, att flingmaterialet utgöres av aluminiumflingor, talk, grafit eller mald glimmer.

Pam» “ft ' .-.- .-..._._..-....