SE437575B - Metod for att faststella upprettandet av en tillaten forbindelse mellan till ett dataoverforingsnet anslutna deltagarenheter - Google Patents

Description

7800859-6 2 undersökning av kopplingsplattans eller pluggningsplattans utseende och därefter reproduceras av den som söker bryta systemsäkerheten. Detta ledde till en mer sofistikerad teknik, vid vilken identifierarkoden byggdes in på sådant sätt, att visuell undersökning icke avslöjade den särskilda koden. Detta slags system beskrivs i det amerikanska patentet 3.735.106. I alla dessa ovan nämnda system var emellertid den åstadkomna säkerheten enkelriktad i det att så snart mottagar- sidan hade verifierat koden såsom korrekt identifierarkod kunde kommunikation etableras. Detta skedde utan beaktande av huruvida sändarsidan verkligen var auktoriserad att använda koden.

Vid tidigare kända komunikationssystem var vidare de kommunikationskoder, som sändes, nästan uteslutande ägnade att etablera förbindelselänken, medan styrningen av dataaccessen eller annan användning av säkerhetskoderna lämnades utan avseende.

Enligt uppfinningen åstadkomes en metod för säkerhetsstyrning av informa- tionsutväxling, vid vilken den korrekta informationsutväxlingen mellan två eller fler användare sker under primärstyrning från säkerhetsidentifierare. Varje användare utrustas med en lokalanvändareidentifierare (LAID) och ett antal fjärranvändareidentifierare (FAID). Till vissa valda av fjärranvändaridentifie- rarna hör i den föredragna utföringsformen jobb, vilka skall kommuniceras. En användare initierar kommunikationsöverföring genom att till en annan terminal framföra sin lokalanvändaridentifierare, och den mottagande användaren jämför den mottagna lokalanvändaridentifieraren med sin lista pä fjärranvändaridentifie~ rare. Om likhet uppstår befordrar mottagaren sin egen lokalanvändaranvändarídenti- fierare till den initierande parten. Om ingen likhet finns, bryts förbindelsen.

Den initierande parten jämför då_den lokalanvändaridentifierare, som har anlänt, med sin lista över fjärranvändaridentifierare, och om ingen likhet uppträder, äger frånkoppling rum. Om emellertid en likhet uppträder, håller initieraren kvar linjen, och den anropade parten sänder därefter de jobb, som hör saman med den fjärranvändaridentifierare, som motsvarar den lokalanvändaridentifierare, vilken mottogs. Varje fjärranvändaridentifierare kan höra saman med ett enda entydigt jobb, som kan befordras till en anropande användare, eller kan höra samman med ett antal jobb, vilka kunna sammanlänkas och automatiskt befordras till den anropande användaren. Vidare kan ett flertal fjärranvändaridentifierare höra ihop med samma jobb eller med vissa valda jobb i den fullständiga jobblistan.

Ovannämnda och andra ändamål, egenskaper oçh fördelar med uppfinningen, som definieras i nedanstående patentkrav, framgå av följande, mera detaljerade beskrivning av en föredragen utföringsform, som illustreras på bifogade ritningar.

Fig. l är ett översiktligt kopplingsschema för en användarterminal eller station. l Fig. 2 illustrerar datakonfigurationen i det första minnet med identifie- rarkoder. 3 » 7800859-6 Fig. 3 illustrerar datakonfigurationen utan identifierarkoder.

Fig. Ä illustrerar datakonfigurationen hos det andra minnet.

Fig. 5_- 19 är logikscheman för systemstyrningen enligt föreliggande upp- finning.

Före den detaljerade beskrivningen av den föredragna utföringsformen kommer en allmän beskrivning av det totala systemet.

Såsom tidigare påpekats är säkerheten vid flertalet tidigare kända system enkelriktad. Detta innebär, att en användare som önskar access till en annan terminal eller databank skulle leverera en identifieringskod, som skulle under- sökas av den anropade parten för bestämning av om koden är rätt och för - om likhet uppträder - indikering att koden var riktig, varefter en kommunikations- kanal kunde etableras. Detta gäller oberoende av om den anropande stationen kopplades till den önskade anropade stationen. Det har sålunda visat sig nödvän- digt med en ytterligare säkerhetsnivä, nämligen att trygga att anroparsidan verkligen kommer i förbindelse med en önskad anropad station. Enligt föreliggande uppfinning åstadkommes denna ytterligare säkerhetsnivä på följande sätt. Först mäste anroparsidan sända sin egen lokalanvändaidentifierarkod (LAID) till den anropade sidan, och den anropade undersöker därefter den-LÄID, som mottagits, mot den lista på fjärranvändaridentifierare (FAID)-koder, som finns, och efter korrekt överensstämmelse sänder den anropade sin egen LAID till den anropande, som då undersöker denna kod mot sin egen lista över FAID. Om ingen överensstämmelse erhålles stoppas kommnnikationsförsöket. På detta sätt tryggar man icke blott att den anropade har mottagit en giltig identifierarkod för säkerhetsändamäl utan även att den anropande blir ansluten till den önskade anropade stationen.

En ytterligare säkerhetsnivå, som kommer att detaljbeskrivas nedan, uppnås genom inkorporering av denna kodutväxling i datautväxlingen mellan de båda användarna.

Detta betyder, att om denna tvänivåiga verifieringsmod icke etableras, kommer för det första komunikationskanalen icke att etableras. Om denna tvänívåutväx- ling av koder icke äger rum kommer för det andra - i den föredragna utförings- formen - parterna icke att kunna utväxla någon information, eftersom själva koderna används för att styra informationsflödet mellan användarna. Till systemets säkerhet bidrager ocksä, att för meningsfylld användning av datan i systemet måste de jobb, vilka hör samman med varje identifierare, vara kända.

För enkelhetens skull kommer nedanstående resonemang att begränsas till ett kommunikationsjobb, som definitionsmässigt innefattar ett antal uppsättningar.

Detta betyder, att för varje komunikationsjobb kan exempelvis finnas 10 uppsätt- ningar. I varje uppsättning ingå kommuníkationsparametrarna tillsammans med av operatören vald LAID och korrekta FAID. Varje uppsättning kan också innehålla en kö, som specificerar upp till 32 jobb, vilka skall sända. Kommunikationsparametrarna i varje uppsättning innefattar sådan information som hur jobbet skall sändas inklusive instruktioner för förbehandling, anordningsval, specialkommunikationspa- rametrar och ett eventuellt informationsfält, som skall sändas före jobbet. 7800859-6 u Såsom brukligt är har dessa. parametrar standardalternativvärden och kan ändras av operatören under fræmtagningen av kommunikationsuppsättningarna.

Kön inom varje kommnnikationsuppsättning kan användas individuellt genom en autoparameter i denna uppsättning med svar "nej" (standardalternativ), eller också kan en större kö åstadkommas genom besvärande av autoparameterna med "ja" i två eller flera uppsättningar. Alla uppsättningar (inom samma kommunikations- jobb) med autosvar "ja" bli i praktiken sammanlänkade eller hopkopplade till en större kö. Detta är speciellt fördelaktigt vid utnyttjandet av säkerhetsidenti- tetstillämpningen för selektiv sändning av jobb enligt vad som.kommer att förklaras detaljerat nedan.

Det ID-fält, som normalt innehåller LAID och FAID i varje uppsättning, lämnas helt enkelt blankt, om säkerhets-ID-tillämpningen icke är aktuell. Detta är icke den föredragna användningen av systemets säkerhetsaspekter. Om emellertid den för kommunikation valda uppsättningen har ID-fältet tomt, kommer det i denna uppsättning specificerade jobbet att överföras, när en datalänk etableras. Om uppsättningen har "auto-ja" specificerat, kommer en sekventiell cirkelsökning av resten av uppsättningarna i detta komunikationsjobb att börja, och det jobb, som specificeras i varje uppsättning med "auto-ja" och ID-fältet tomt, kommer att sändas. Detta fortgår till dess alla uppsättningarna i detta jobb har kontrol- lerats.

I den föredragna utföringsformen, som inkluderar säkerhets-ID-konfigurationen, måste man emellertid för att päkalla "säkerhet-ID" införa en LAID i uppsättningens ID-fält. En lista om exempelvis l - T FAID måste också införas i uppsättningens ID-fält.

Om auto-parametern får svar “nej", liknar operationen vad som händer utan användning av ID med undantag av att en ID-utväxling måste fullföljas innan jobben sänds.

I enlighet med den föredragna funktionsmoden blir emellertid kommunikations- köförfarandet avsevärt förbättrat genom användningen av "säkerhet-ID" i samband med auto-länkade uppsättningar. Förutom.att erbjuda en högre grad av säkerhet för skyddande av information, eftersom varje uppsättning svarar mot en kö av jobb, som skall sändas, med en lista på en eller flera FAID, som är auktoriserade att mottaga jobben, ger den aktuella tekniken också möjlighet att selektivt sända vissa jobb till särskilda mottagare - t.o.m. i oövervakad mod - utan restriktioner vad anropsordningen beträffar.

Här följer ett exempel: Alla visade uppsättningar äro auto-ja, häll linje-nej 5 7800859-6 Kommunikationsjobb ID-fält ' Jobb i kö Uppsättning l AUS0l, LEX23 A, N Uppsättning 2 AUSOI, BLDRlT C, E Uppsättning 3 AUSOl, OPDHQ, GSDHQ D uppsättning h " Ausol, LEx23, Bmnniï x, r, AA Uppsättníng 5 AUS0l B Antag att uppsättning 1 är vald och starttangenten nedtryckt samt att maskinen lämnas oövervakad i auto-svarsmod. Om då anrop mottagas i följande ordning med de FAID, som visas, indikerar nedanstående tabell de jobb, som skulle sändas. (Härvid antages, att varje anropare accepterar AUS0l som LAID.) 53392 Mottagen FAID Sânda jobb 1 OPDHQ D, B 2 Lnxzs n, N, x, r, AA, B 3 ANYBODY B h GsDHQ D, B 5 BLDRl7 C, E, X, Y, AA, B Observera, att eftersom uppsättning 5 icke innehåller några FAID, kommer varje anropare, som sänder en ID i giltig ID-styrform, att mottaga jobb B. Detta skulle användas för "breda" meddelanden, som skall gå till alla anropare.

Eftersom "håll linje-nej" specificerats, kommer datalänken efter 20 sekun- ders passivitet på linjen att släppas och maskinen återstållas till den startande uppsättningen (1 i detta fall) i avvaktan på nästa anrop.

Nu följer en mera detaljerad beskrivning av uppfinningen med hänvisning i första hand till fig. 1, som är ett generellt blockschema. Såsom visas i fig. l angränsar massminnet l00h till minnet 102 via ledningar 1015. Läs/skriv-logiken 1003, som via ledningen 1007 gränsar mot massminnet, är via ledningen 1008 ansluten till minnet. Kommunikationsdelen 105 kan stå i direkt förbindelse med massminnet via ledningen 1009 under styrning från styrlogiken 1001. Styrlogiken 1001 är i sin tur förbunden med kommunikationsdelen via ledningen 1011 och med minnet 1002 via ledningen 1010. Kommunikationsdelen har även direktförbindelse med minnet på ledningen 1012 under styrning från styrlogiken 1011. Styrlogiken 1001 och läs/skriv-logiken 1003 ha tvåvägskommunikation med varandra på ledningen 1006. Tangentbordet 1016 har direktkomuunikation med minnet på ledningen 1013 och med styrlogiken 1001 på ledningen 101%.

Den detaljerade funktionen hos det totala systemet i fig. l framgår av nedanstående detaljbeskrivning av fig. 2 - 19.

Härnäst följer en beskrivning av de i systemet använda båda minnena. Minnet l innehåller uppsättningen såsom den låses från mediearrangemanget som har två generella utföranden. Det första, som visas i fig. 2, har ID, och det andra, utan ID, visas i fig. 3. Med hänvisning till fig. 2 ger den första bitgruppen auto-uppsättningslänkindikationen, där 00 indikerar ingen autolänkning, och 01 7800859-5 6 indikerar autolånkning. Den andra sektionen innehåller lokalanvåndaridentifieringen (LAID), som rymer ett till tjugo tecken. Nästa sektion innehåller fjårranvändariden- tifieringar (FAID), som kan bestå av 0 till 7 FAID, var och en föregången av ett komma och var och en innehållande ett till tjugo tecken. FAID kan åtföljas av ett valfritt komma. Om inga ID finns, kan LAID-fältet åtföljas av ett valfritt komma. Slutet på de båda ID-fälten måste följas av en "slut på ID"-avgränsare (EOID). Denna avgrånsare åtföljs av mellan 0 och 32 bitgrupper, var och en innehållande en fem bitars jobbindikator. Hela uppsättningen avslutas med en "slut på uppsättning-awgrånsare" (EOS).

I fig. 3 visas uppsättningen utan ID. I detta fall är den första bitgruppen autoindikatorn på samma sätt som med ID men den andra bitgruppen måste innehålla en EOID-indikator, som anger att inga ID finns. Denna indikator återföljs i sin tur av 0 till 32 bitgrupper, var och en innehållande en fem.bitars jobbindikator, som följs av en avgränsare "slut på uppsättning".

Fig. H visar datakonfigurationen för minnet 2. Detta utgöres av två stycken 2l bitgruppers buffertar, den första för LAID och den andra för FAID. LAID placeras i denna buffert strax före utsåndningen och utnyttjas för jämförelse vid sökning av ytterligare autolånkade uppsättningar. FAID-sektionen í denna buffert innehåller alltid den sista ID, som mottagits från kommuníkationslinjen.

Innehållet i LAID-bufferten är icke relevant, om icke "ID sänd" (IDSENT) är sann. Innehållet i FAID-bufferten är icke relevant om ej "ID mottagen" (IDRCVD) år sann. När det finns ID i dessa buffertar, avslutas de alltid med en ID- avgrånsare (DELIM).

Såsom visas i fig. 5 innehåller systemet en klocka 8 med signaler "klock" (CLK) och "läs/skriwfl' (R/rv), vilka båaa gå till minnet 1 och minnet 2, vilka betecknas 39 och Ä2 i fig. 6. Minnet l styrs am'minnesaddressregístret l, beteck- nat 36, och minnesaddressregistret 2, betecknat 37. Från minnet l går en datasam- lingsledare l, som år åtta bitar bred. Från minnet 2 går en datasamlingsledare 72, som också år åtta bitar bred. Jämföringskretsen 59 år kopplad till datasam- lingsledaren l och datasamlingsledaren 2 för att alstra IDCOM som inverteras av inverteraren 60 för alstring av IDÜEÜ. Datasamlingsledaren l är ansluten till en avkodare l med beteckningen 56 i fig. 6, varifrån flera avkodningsledare utgå. EOID alstras och inverteras av inverteraren Sh för att åstadkomma ÉÖID.

Från avkodaren l härrör COMA, som inverteras av inverteraren 55 för alstring av COMA. Vidare alstras avkodningen AUTOY (autoja). Även HYPHEN avkodas, och denna signal inverteras av inverteraren 325 för alstring av ÜYDÜÉÜÄ EOS (slut på uppsättning) avkodas. Från datasamlingsledaren 2, avkodaren 2 med beteckning 61 kommer två avkodningsutsignaler. CBE (vagnretur) alstras och inverteras av inverteraren 62 för åstadkommande av ÖÉÉ. DELIM (ID-avgränsare) avkodas också.

En ID-avgrånsare kodas också av kodaren H3 på datasamlingsledaren 2. Såsom visas i fig. 5 utnyttjas vidare en tidsanpassningskrets i detta system och har beteck- ningen 6. Det finns också en avkodare med beteckning T, som år ansluten till 7 7800859-6 tidsanpassningskretsen, som levererar enminutssignalen "ONEMIN sann" sedan en minut har gått. Vidare utnyttjas ett tangentbord betecknat l i detta system.

Från tangenbordet utgår en signal, som passerar ELLER-kretsen 3 för alstring av en signal betecknad START, som inverteras av inverteraren Ä i och för alstring av signalen SÜÄÉE. OCH-kretsen 2, som kommer att beskrivas längre fram, alstrar också en signal, som ELLER-behandlas i ELLER-kretsen 3, varvid START alstras.

Från tangentbordet utgår vidare en signal betecknad END, som ínverteras av inverteraren 5 för att bli Éfif. På en tangentborddatasamlingsledare komer från tangentbordet en puls, som OCH-behandlas med START-pulsen, vilket inmatar inform- ation i startuppsättningsregistret betecknat 10 och uppsåttningsräknaren betecknad ll. Dessa båda enheters funktion beskrivs längre fram. Utsignalen från enheterna 10 och ll inmatas till en jämföringskrets 12 för alstring av uppsättningsjämföring SUCM, som inverteras av inverteraren l3 till šñšfifi. Vilket som helst mediearrange- mang kan användas. Vissa typiska styrledningar gå till och komma från medie- arrangemanget, vilka styr medierna. För det första finns datasamlingsledaren l, som är åtta bitar bred. Det finns vidare en READM-ledning, som instruerar medie- arrangemanget att läsa medierna. Det finns JOBM-ledning, som, när den är sann, tillsammans med READM instruerar mediearrangemanget att läsa ett jobb. Om JOBM icke är sann och READM är sann, läser mediearrangemanget en uppsättning. När "slut på jobb" detekteras, alstras signalen EOJ. När vid läsning_ett särskilt jobb påträffas, blir signalen UPCNTl sann. När ett särskilt jobb icke påträffas vid initiering av läsning, gör mediearrangemanget signalen NOTFND sann. När läsning pågår, placerar mediearrangemanget datatecken på DBl. Vid läsning av en uppsättning såsom denna definieras av att READM år sann och JOBM icke är sann samt uppsättningen har lästs och avslutats, blir signalen DONE sann och inverteras av inverteraren 2Ä i och för alstring av ÜÖÜÉÄ Vid order om uppteckning kräver mediearrangemanget att RECORD är sann och JOBM är sann. Signalen RECORD styr i praktiken uppteckningen av data. Signalen JOBM passiveras för avslutande av jobbet. Vid uppteckning presenteras tecken för mediearrangemanget på datasamlings- ledaren 1.

Såsom visas i fig. T finns även en kommunikationsdel 89 av godtyckligt slag, som har sitt eget minne C, betecknat 96, vilket styrs av minnesadressregistret C9h. Till kommunikationsdelen är datasamlingsledaren 2 ansluten, vilken år åtta bitar bred. En omvandlare behövs emellertid, eftersom datatecknen måste omvandlas till korrekt linjekod och omvänt vid 93. Kommunikationsdelen styr själva dataöver- föringen till och från telefonlinjen och har sin egen separata datastyrning till och från minnet C. När telefonförbindelsen etableras, alstras signalen DSR och inverteras av inverteraren 92 till Üšš. Komunikationsdeln aktiverar en ledning betecknad ål, när ett anrop har mottagits. För att få kommunikationsdelen att sända göres SEND-ledningen sann. Temporära uppehåll enligt vad som bestämmas av kommunikationsdelen återspeglas i logiken genom användning av signalen WAIT, som ínverteras av ínverteraren 90 till WFIT. När kommunikationsdelen är färdig med, 7800859-6 s agt sända ett jobb, aktiverar den ledningen betecknad COMLT. När kommunikatíondelen mottager, gör den signalen betecknad RECV sann, vilken signal inverteras av inverteraren 91 till EEÖV. När ett fullständigt jobb har mottagits får signalen RECV falla. Signalen WAIT arbetar på samma sätt som vid sändning. För att kommu- nikationsdelen skall frikopplas och lämna telefonlinjen göres signalen DISC sann.

Det finns andra till minnesadressregistren hörande signaler, vilka resultera i att minnesadressregistren stegas upp eller ned eller återställas eller inställas på ett särskilt, önskat värde. Exempel på dessa är UPCT1, RST1, SETl, vilka höra samman med minnesadressregistret l såsom visas i fig. 6. Andra exempel är UPCT2, SETR2 och RST2, vilka samtliga höra till minnesadressregistret 2. Till minnes- adressregistret C hör signaler READC, WBITEC, UPCTC och RSTC enligt vad som visas i fig. T. Till minnesadressregistret C hör vidare "avkodning MARCÄ" och "avkodning MARC25".

Enligt vad som visas i fig. 6 finns ytterligare minnesstyrning vid minnet 1. Ledningarna READ1 och WRITEl används, när dessa operationer önskas för minnet 1. READ2 och WRITE2, som hör till minnet 2, utför dessa samma funktioner för minnet 2. Behov föreligger att överföra data från datasamlingsledaren l till datasamlingsledaren 2. Detta sker med hjälp av OCH-kretsen hl, som aktiveras av signalen GATEl2. Vidare finns behov att överföra data från datasamlingsledaren 2 till datasamlíngsledaren 1. Detta åstadkomes av OCH-kretsen H0, som påverkas av signalen GATE2l.

Med hänvisning till fig. 5 inmatas startuppsättningsnwmret via tangentbordet och placeras på tangenborddatasamlingsledaren KBDB. När starttangenten nedtryckes, går en signal från tangenbordet via ELLER~kretsen 3 för alstring av START. Denna signal kombineras med ÜÖÜÜÄ i NOCK-kretsen lll för inställning av COMMO-låskretsen 112 enligt vad som visas i fig. 8. Med förnyad hänvisning till fig. 5 används START också för matning av begynnelseuppsätnningsnnmret från tangentborddatasam~ lingsledaren via OCH-kretsen 9 till begynnelseuppsättningsregistret med beteckning 10 och uppsättningsräknaren betecknad ll. Jämföraren 12 aktiverar då SUCM, som indikerar att innehållet i uppsättningsräknaren ll är lika med begynnelseuppsätt- ningsnumret enligt vad som indikeras av begynnelseuppsättningsregistret 10.

START-signalen matas också via NELLER-grindkretsen 98 för inställning av låskretsen READ99_enligt fig. 8. READ inverteras därefter av inverteraren 101 och matas till skiftregistret 102 för att aktivera READDl vid nästa klocktid. READ och READDl kombineras därefter i OCH-kretsen 28 och slussas via ELLER-kretsen 29 för att aktivera BSTl under en klocktid, vilket återställer minnesadressregistret 1 enligt vad som visas i fig. 5. Detta förbereder minnet l för låsning av begynnelse- uppsättningen. Signalen READ slussas också via ELLER~kretsen 18 för att aktivera READM, som.beordrar mediaarrangemanget att börja läsa uppsättningen såsom denna specificeras i uppsättningsräknaren ll. När mediearrangemanget börjar läsa 9., 7800859-6 uppsättningen, aktiverar det UPCNTl, som förs via ELLER-kretsen Ä6 för aktivering av UPCNTl, vilket får minnesadressregistret 1 att räkna uppåt varje klocktid enligt vad som visas i fig. 6. UPCNTI inverteras också av inverteraren 69 och inverteras på nytt av inverteraren 360 för att aktivera WRITEl, som får data från datasamlingsledaren l att inskrivas i minnet l. Med hänvisning till fig. 8 inverteras UPCNTl också av inverteraren 103 och matas till skriftregistret l0h för aktivering av UPCNTlD1 vid nästa klocktid. Denna signal inverteras sedan av inverteraren 105 och föres till skiftregistret 106 för att aktivera UPCNTlD2 vid nästa klocktid. Eftersom den första bitgruppen i uppsättningen, som innehåller autolänkindikatorn, finns på datasamlingsledaren under den klocktid, när UPCNTl är sann och UPCNTlDl falsk, 0CH~behandlas dessa båda signaler med AUTOY-signalen från avkodaren l i OCH-kretsen 107 och används för inställning av låskretsen SUAUTO 108, om AUTOY är sann. SUAUTO OCH-behandlas då med SUCM, som indikerar att begynnelseuppsättningen håller på att låsas, i OCH-kretsen l09 och används för inställning av låskretsen SESAUTO 110. När denna låskrets inställes, in- dikeras att autouppsättningslänkning skall användas för detta avsnitt. Denna låskrets förblir inställd fram till avsnittets slut. Låskretsen äterställes enbart av att START-signalen blir sann eller šïçí blir falsk.

Den andra bitgruppen i uppsättningen kommer att innehålla en EOID, om inga ID är specificerade i uppsättningen. Eftersom den andra bitgruppen finns på datasamlingsledaren l under den klocktid, då UPCNTlDl är sann och UPCNT2 är falsk, blir UPcNTnn, 'tï-Pëïlíiñë, E? och ïöïñ kombinerade i Noor-kretsen 113 för inställning av IDRQD-låskretsen llh, om det finns några specificerade ID i upp- sättningen. Denna låskrets återställes enbart av START~signalen. När slutet på den uppsättning, som läses, nås, gör mediearrangemanget signalen DONE sann under läsningens sista klocktid. Denna signal DONE OCH-behandlas med READ i OCH- kretsen 100 och slussas genom ELLER-kretsen 353 samt används för återstållning av READ-låskretsen 99. DONE inverteras också av ínverteraren Qh till Döfiš, som används för återställning av låskretsen SUAUTO lO8. DONE kombineras också med SUCMP, som är sann vid detta tillfälle, eftersom det är fråga om läsning av begynnelseuppsättningen, i NOCK-kretsen ll5 och används för inställningen av DTR-låskretsen 116. DTR-signalen matas till kommunikationsdelen, som indikerar att termínalen är klar för kommunikation. Systemlogiken stannar då kvar i detta tillstånd till dess kommnnikationsdelen aktiverar signalen DSR, vilket anger att en telefonanknytning har upprättats.

Först beaktas det fall, då en ID krävs, innebärande att IDRQD är sann, och ringindikatorn RI är falsk. Detta indikerar, att det här icke är fråga om den anropade parten, vilket i sin tur innebär, att när DSR blir sann, härvarande LAID kommer att sändas först. Detta sker på följande sätt. När kommunikations- delen aktiverar DSR, inverteras den av inverteraren lhh och matas till skiftre~ gistret lÄ5, vilket aktiverar DSRDl vid nästa klocktid såsom visas i fig. 10.

DSR och.Dš§Dl OCH-behandlas med IDRQD i OCH-kretsen lh6 och slussas genom F" POOR QUALITY 7800859-6 10 NELLER-kretsen 178, vilket ställer IDEXC-låskretsen l5h. IDEXC inverteras därefter av inverteraren 155 och matas till skiftregistret 156, som'aktiverar IDEXCDl vid nästa. kissktia. IDEXc och ïfífix-cïl OCH-behandlas i oss-kretsen 125 och slussas via ELLER-kretsen 329 för att aktivera RSTIM under en klocktid, vilket åter- ställer enminutstidskretsen 6. IDEXC och lffiíšfl OCH-behandlas med hl och ÉÉÃEÜ i OCH-kretsen 158 och slussas via NELLER-kretsen 160 för inställning av SENDID- låskretsen 162 såsom visas i fig. ll. SENDID inverteras av inverteraren 163 och matas till skiftregistret lök, som.aktiveras SENDIDDl vid nästa klocktid. SENDID och šfifiñlfiñl behandlas i OCH-kretsen 165 och används för inställning av låskretsen OCLGEN 166. OCLGEN inverteras därefter av inverteraren 167 och matas till skift- registret 168, som aktiverar ocLGEND1 vid nästa kiocktia. ocLGEN och behandlas därefter i OCH-kretsen 76 och slussas via ELLER-kretsen 79 för aktive- ring av RSTC under en klocktid, vilket återställer MARC för att förbered MMC för ",IDE" ocL. ocLGmv och 'Iífícïñ (som är sann eftersom ingen In mottagits) ocH- behandlas i OCH-kretsen 169 och slussas genom ELLER-kretsen l72 för alstríng av CR. CR matas därefter till OCL-generatorn 27 i fig. 5,_som indikerar att ",IDE" skall avslutas med en vagnretur. OCLGEN och OCLGENDl behandlas i OCH-kretsen 86 och slussas via ELLER-kretsen 87 för alstring av UPCTC, som får minnesadressre- gistret C att stega uppåt allteftersom varje OCL-tecken utmatas pä datasamlings- ledaren 2 enligt vad som visas i fig. 7. Med hänvisning till fig. 5 fortsätter då OCL-generatorn att släppa fram ",IDE vagnretur"-sekvensen på datasamlingsledaren 2 enligt vad som visas i fig. 7. Med hänvisning till fig. 5 fortsätter då OCL- generatorn att släppa fram ",IDE vagnretur"-sekvensen på datasamlingsledaren och aktiverar STOP, när sista datatecknet finns på datasamlingsledaren 2. STOP inverteras då av inverteraren 32Ä för alstring av šëöš, som.används för återställ- ning av OCLGEN-låskretsen 166 enligt vad som visas i fig. ll. Detta indikerar att ",IDE-vagnretur"-sekvensen har överförts till kommunikationsbuffertminnet.

OCLGEN och OCLGENDI kombineras i NOCK-grinden 173 för inställning av XFER~ låskretsen 175. XFER inverteras därefter av inverteraren 176 och matas till skiftregistret 177, vilket aktiverar XFERDl vid nästa klocktid.

XFER-låskretsens inställning indikerar att överföring förbereds av LAID från minnet l till minnet 2. Detta går till väga på följande sätt. Med hänvisning till fig. 5 behandlas XFER och íššññl i 0CHëkretsen 20 och slussas via ELLER- kretsen 22 för att aktivera SETl under en klocktid, vilket ställer in minnesadress- registret l på "l", vilket adresserar den första bitgruppen av LAID i minnet l.

XFER och XFERDI behandlas också i OCH-kretsen 31 och slussas genom ELLER-kretsen 32 för att aktivera RST2 under en klocktid, vilket återställer minnesadressre- gistret 2 till att adressera den första bítgruppen i LAID~bufferten i minnet 2.

XFER och ïfifififl behandlas i OCH-kretsen 6H och föras genom ELLER-kretsen 65 för aktivering av READl, som möjliggör läsning av data från minnet l. XFER och XFERDl behandlas också i OCH~kretsen 72 och föras genom ELLER-kretsen 75 för aktivering av WRITE2, vilket möjliggör inskrivning av data i minnet 2. XFER och 7800859-6 XFERDl behandlas också i OCH-kretsen Ä5 som föras genom ELLER-kretsen Ä6 för ll aktivering av UPCTl, vilket får minnesadressregistret l att räkna uppåt vid varje klockpuls. XFER och XFERDl behandlas också i OCH-kretsen 53 samt slussas genom ELLER-kretsen 51 för aktivering av UPCT2, vilket får minnesadressregistret 2 att räkna uppåt vid varje klockpuls. XFER och XFERDl behandlas också i OCH- kretsen 88 samt matas genom ELLER-kretsen 87 för att aktivera UPCTC, vilket får minnesadressregístret C att stega uppåt vid varje klockpuls; Med hänvisning till Pig. 5 blir READl, WRITE2 och CÖÜÜÄ behandlade i OCH-kretsen lä och förda genom ELLER-kretsen 16 för aktivering av GATEl2, vilket medgiver dataöverföring från datasamlingsledaren l till datasamlingsledaren 2 via OCH-kretsen hl. När nu READl, WRITE2, UPCTl, UPCT2, UPCTC och GATEl2 alla äro sanna, kommer vid varje klockpuls ett tecken i LAID att läsas från minnet l till datasamlingsledaren l, överföras till datasamlingsledaren 2 och inskrivas í minnet 2 och i minnet C i komunikationsdelen. Samtidigt blir med hänvisning till fig. ll OCLGENDl och XFER kombinerade i ELLER-kretsen 178, vilket aktiverar SEND, som i sin tur informerar kommunikationsdelen att datasändning förestår. SEND och UPCTC kombi- neras i OCH-kretsen 358 för aktivering av WRITEC, vilket låter data på datasam- lingsledaren 2 inskrivas i kommunikationsdelens minne C. Detta sker varje SEND och UPCTC aktiveras. När ett koma på datasamlingsledaren l detekteras av avkoda- ren l med beteckning 56, inverteras det av inverteraren 55 för alstríng av CÖÜÜÄ enligt fig. 6. Med hänvisning till fig. ll behandlas COMMA med XFER i OCH- kretsen 183 och slussas genom ELLER-kretsen 185 för alstring av DELIMIN, vilket får en ID-avgränsare att kodas på datasamlingsledaren 2 av kodaren Ä3. COMMA och XFER bli också kombinerade i NOCK-kretsen lTh för återställning av XFER-låskretsen 175. Äterställningen av denna låskrets får READl, WRITE2, UPCTl, UPCT2, UPCTC och SEND att passiveras. När kommunikationsdelen har slutfört datasändningen, aktiverar den en COMPLT. Om ett fel detekterades under såndingen av LAID, akti- veras ERR samtidigt med COMPLT. Denna ERR-signal behandlas med SENDID och Dïšë i OCH-kretsen l23 och slussas genom NELLER-kretsen 126 för inställning av DISC- låskretsen l27 enligt vad som visas i fig. 9. DISC behandlas med IDEXC i OCH- kretsen l5l och slussas via NELLER-kretsen l53 för återställning av IDEXC- låskretsen l5h såsom visas i fig. 10. DISC slussas också via NELLER-kretsen 117 för återstållning av DTR-låskretsen ll6 enligt vad som visas i fig. 8. Vid denna punkt passiverar kommunikationsdelen ledningen, vilket får DSR att bli passiv.

Dšfi kombineras därefter med DISC i NOCK-kretsen 128, vilket återställer DISC- låskretsen 127 såsom visas i fig. 9.

När DSR passiveras, bli Dšš också behandlad med DSRDl och COMA i OCH- kretsen 2 samt slussas genom ELLER-kretsen 3 för aktivering av signalen START.

Detta återställer systemet på samma sätt som START-tangenten gjorde tidigare i beskrivningen.

Om ett fel icke uppträder, när COMLT aktiveras av kommunikationsdelen, blir COMLT kombinerad med SENDID i NOCK-kretsen lT9 för inställning av IDSENT- *i i 'êï 7800859-6 I, låskretsen 181 enligt vad som visas i fig. ll. Denna läskrets indikerar att LAID har sänts. Vid denna punkt är IDEXC-läskretsen 15h fortfarande inställd, vilket indikerar att det fortfarande arbetas i ID-utväxlingsmod. Dessutom indikerar IDSENT-låskretsen 181 inställning, att LAID har sänts. IDRCVD-låskretsen 213 är återställd, vilket indikerar, att någon FAID icke har mottagits. Därför kommer systemet att vänta till dess en FAID erhållits. Under denna tid blir tidskretsen 6, som har återställts vid avslutningen av LAID-sändningen genom behandling av SENDID med SENDIDDl i OCH-kretsen 327 och slussning genom ELLER-kretsen 329 för aktivering av RSTIMB under en klocktid, aktiverad av RUNTIMB, vilken aktivering sker genom behandling av IDEXCDl, ÉÉÜDED och ššÃlD i OCH-kretsen 157 såsom visas i fig. 10. Detta låter tidskretsen arbeta under "ID-utväxlings"-mod utom vid egentlig sändning av LAID eller behandling av FAID. Om någon FAID icke mottages inom en minut, utför avkodaren 7 avkodning från tidskretsen och aktiverar ONEMIN.

Denna signal behandlas med IDEXC och Dlšë i 0CH~kretsen 122 samt slussas genom NELLER-kretsen 126 för inställning av DISC-läskretsen 127 såsom visas i fig. 9.

Kbmmunikationsdelen har nu ombetts utföra frikoppling från linjen och arbeta på sama sätt som vid tidigare beskriven frikoppling.

Om kommunikationsdelen upptager ett buffertvärde från komunikationsledningen före enminutsperiodens slut, aktiverar komunikationsdelen RECV, som inverteras av 91 för alstring aN'§ÉEï. RECV inverteras också av inverteraren 186 och matas till skiftregistret 187, vilket aktiverar RECVD1 vid nästa klocktid såsom visas i fig. 12. När det nu finns en mottagarbuffert i komunikationsminnet, är det första som måste göras att kontrollera ",ID" OCL. Detta görs på följande sätt.

RECV OCH-behandlas med šfiövfl i 0CHfkretsen 77 och slussas via ELLER-kretsen 79 för aktivering av RSTC under en klocktid, vilket återställer minnesadressregístret C till början av datan i MMC. RECV kombineras också med šfiëvñl i NOCK-kretsen 188 och används för inställning av IDCHKelåskretsen 190. IDCHK inverteras därefter av inverteraren 191 och matas till skiftregistret 192, vilket aktiverar IDCHKDl vid nästa klocktid. Dessa båda låskretsar styra avsökningen gällande ,IDE OCL.

Inom: ocH-behenaiee med fiíïrï i con-kretsen 193 för ett aktivera ocLDEc, vilket får OCL-avkodaren 25 att börja en avsökning för sekvensen ,IDE-index. Index indikeras av att CR är falsk. Denna signal är falsk, eftersom IDSENT är sann, och IDRCVD och OCLGEN är falska. IDCHK blir också behandlad med Üílš i OCH- kretsen 85 och slussad genom ELLER-kretsen 87 för aktivering av UPCTC såsom visas i fig. 7. UPCTC får minnesadressregistret C att stega uppåt vid varje klockpuls. RECV kombineras med UPCTC i OCH-kretsen 359 för att aktivera BEADC, som möjliggör att data i MEMC inläses i datasamlingsledaren 2. Detta sker varje gång UPCTC och RECV aktiveras. När minnesadressregistret C när ett värde Ä, aktiveras MARCÄ. MARCÄ behandlas med IDCHK i OCH~kretsen 189 och slussas via NELLER-kretsen 357 för återställning av IDCHK-låskretsen 190 enligt vad som visas i fig. 12. Vid nästa klocktid, när IDCHK är falsk och IDCHKD1 är sann, om en giltig ",IDE index"-sekvens icke avkodats, kommer CIDE, som alstras av OCL- 13 7800859-6 avkodaren 25, att vara falsk, samt inverteras av inverteraren 26 och få Üïfiš att bli sann. I detta fall behandlas med hänvisning till fig. 9 ÜTDÉ med ÉDÖÉÉ, IDCHKDl IDEXC och IDSENT i OCH-kretsen 3h0 samt slussas genom NELLER-kretsen 126 för inställning av DISC-låskretsen 127, vilket får komunikationsdelen att utföra frikoppling enligt vad som tidigare beskrivits. Om å andra sidan en giltig ",IDÉ-index" avkodats, kommer av OCL-avkodaren 25 alstrad CIDE att vara sann. CIDE slussas genom ELLER-kretsen 233 för att aktivera SETR2, som återställer minnesadressregistret 2 för adressering av den första bitgruppen i minnet 2, där FAID skall skrivas. CIDE inverteras därefter av inverteraren 182 och används för inställning av IDBUF~låskretsen l9Ä och IDRECV-låskretsen 197 enligt vad som visas i fig. 12. IDBUF-låskretsen används för inställning av IDRCVD-låskretsen vid behandling av FAID. IDRECV-låskretsen styr överföringen av den mottagna FAID till minnet 2. Detta sker på följande sätt. Med hänvisning till fig. T behandlas IDRECV med RECV i OCH-kretsen Bh och slussas via ELLER-kretsen 87 för aktivering av UPCTC, vilket får minnesadressregistret C att fortsätta uppåträkningen.

IDBECV behandlas med BECV och Üšš i OCH-kretsen 50 och slussas via ELLER-kretsen 51 för aktivering av UPCT2, vilket får minnesadressregistret 2 att fortsätta framåtstegningen. IDRECV behandlas också med RECV i 0CH~kretsen T3 och slussas via ELLER-kretsen 75 för aktivering av WRITE2, vilket möjliggör skrivning av Bnlb i minnet 2. Denna process fortsätter till dess IDRECV-låskretsen 197 bli återställd. Med hänvisning till fig. 12 kan denna låskrets inställas på ett flertal sätt, om komunikationsdelen aktiverar WAIT eller låter RECV falla.

RECV:s upphörande indikerar slutet på komunikationsbufferten. Dessa båda signaler kombineras i ELLER-kretsen 199 och används för återställning av IDRECV. Ett annat fall inträder när minnesadressregistret C når ett värde 25, vilket indikerar den maximalt tillåtna FAID-längden. När detta sker aktiveras MARC 25 från MARC.

Denna signal behandlas med IDBUF i OCH-kretsen l98 och slussas via NELLER- kretsen l99 samt används för återställning av IDRECV~låskretsen 197. Sistnämnda fall gäller, när CRE avkodas på datasamlingsledaren 2 av avkodaren 2 med beteckning 61. CBE slussas genom NELLER-kretsen 199 och används för återställning av IDRECV- låskretsen 197. CBE-signalen inverteras också av inverteraren 2lh och matas till skiftregistret 215, vilket aktiverar CREDl vid nästa klocktid såsom visas i fig. 13. När CRE blir sann, medför detta att UPCTC och UPCTC2 slutar räkna framåt, eftersom ÖÉÉ också används vid alstring av UPCT2 och UPCTC. Detta får minnesadress- registret 2 att fortsätta att adressera den bitgrupp i minnet 2, där vagnreturen skrevs. Vid denna tid behandlas CREDI med IDBUF och ÉDDÉÖV i OCH-kretsen lßü samt slussas genom ELLER-kretsen 185 för aktivering av DELIMIN enligt vad som illustreras i fig. ll. Detta åstadkomer kodning av en ID-avgränsare på data- samlingsledaren 2 från kodaren Ä3. CREDl behandlas också med IDBUF och ÉDÉÉEV i OCH-kretsen Th och slussas via ELLER-kretsen 75 för att behålla WRITE2 sann under ytterligare en klocktid för att möjliggöra inskrivning av ID-avgränsaren i minnet 2 såsom visas i fig. 6. För att FAID-bufferten ska vara giltig måste den xlnillrf HQ" "Ü .~'°\~“'"“' l'- '*'~'=fi H -' 1 i . v; > f :..“ ya m1 w-'na » ,~ I ~ 7800859-6 ' 11+ sluta i en vagnretur. Om därför en CBE icke avkodats, när IDRECV-låskretsen passíverades, blir en frikoppling alstrad. Detta sker genom OCH-behandling av Ül-Eï med D_I_S_C, IDBUF, och lššfiï i OCH-kretsen 1211 och slussning genom NELLEZR-kretsen 126 för inställning av DlsClåskretsen 127 såsom visas i fig. 9. Detta får kommunikationsdelen att frikoppla på tidigare beskrivet sätt. .

Om en CBE avkodats, behandlas den FAID som mottagits. Denna process styrs av PFAID-låskretsen 207 enligt vad som visas i fig. 13. CREDl behandlas ned IDBUF, 'Iïíïïëv ooh ízíïfi i och-kretsen 201 ooh slussas vin musa-kretsen 2ø2 för inställning av PFAlll-låskretsen 207. PFAID blir därefter inverterad av inverteraren 209 och matad till skiftregistret 210 för aktivering av PFAIDDl vid nästa klocktid. PFAID kombineras också. med , IDBUF och i NOCK-'kretsen 211 samt används för inställning av IDRCVD-låskretsen 213. Samtidigt blir PFAID behandlad med šífišfi i och-kretsen 95 ooh slussas genom NELLER- krets-en 196 för återstâllning av IDBUF-låskretsen 191! såsom visas i fig. 12. samtidigt behandlas Fran) nsa ïhïïïni ooh 'ñíícfi i och-kretsen 216 ooh nstss vin NELLER-kretsen 219 för inställning av FAIDC-låskretsen 221» såsom visas i fig. 111. Denna låskrets styr jämföringen av den mottagna FAID med listan på FAID i minnets 1 uppsättning. FAIDC inverteras av inverteraren 225 och matas till skiftregistret 226 för aktivering av FAIDCDl vid nästa klccktidpunkt.

Eftersom LAID är ett fält med varierbar längd måste avsökning ske över LAID för att slutet skall påträffas och början på den första FAID hittas. Detta indikeras av ett komma, om det finns FAID, eller en EOID, om det icke finns några FAID. Avsökningen över LAID styrs av LSKIP-låskretsen 231 och utförs på följande sätt.

Moa hänvisning till fig. 5 och-behandlas FAIDC med fliïfi i OCH-kretsen 21 och slussas via ELLER-kretsen 22 för aktivering av SETl, vilket igångsätter minnesadressregistret 1 vid den första bitgruppen i LAID-fältet. FAIDC kombineras också med i OCH-kretsen 227 och används för inställning av lfSKIP-låskretsen 231 såsom visas i fig. 114. LSKIP inverteras därefter av inverteraren 231; och matas 'till skiftregistret 235 för åstadkommande av LSKIPDl vid nästa klocktid.

LSKIPDJ. inverteras av inverteraren 236 och matas till skiftregistret 237 för aktivering av LSKIPD2 vid nästa klocktid. Med hänvisning till fig. 6 slussas LSKIP genom ELLER-kretsen 11,6 för aktivering av UPCT1, vilket får minnesadress- registret 1 att räkna uppåt vid varje klocktid. LSKIP kombineras också med LSKIPDl i ELLER-kretsen 65 för aktivering av READl, vilket möjliggör läsning av LAID från minnet 1. Inkluderandet av LSKIPD1 i detta uttryck tillåter READl att ha kvar sin höga nivå under en klocktid mer än UPCTl. Detta medgiver undersökning av EOID efter ett komma utan att förflytta llíARl förbi den första bitgruppen i den första FAID,_ om "l" förelåg. När ett komma avkodas av avkodaren l, betecknad 56, under avsökningsoperatíonen, behandlas COl/JMA med LSKIP i OCH-kretsen 228 och slussas via NELLER-kretsen 230 för återställning av LSICEP-låskretsen 231 såsom _., .-...-......_- _ _. _, 15 7800859-6 visas i fig. lh. Om en EOID avkodas vid en godtycklig tidpunkt före avkodningen av kommet eller under nästa klocktid efter kommat, indikerar detta att inga FAID föreligga, varför vilken som helst mottagen fjärranvändar-ID är acceptabel.

Därför behandlas EOID med LSKIPDl och FAIDC i OCH-kretsen 250 och slussas genom NELLER-kretsen 252 för inställning av RMATCH~låskretsen 25h enligt fig. 15. Med hänvisning till fig. lh blir EOID också behandlad med FAIDC i OCH-kretsen 221 och matad via NELLER-kretsen 223 för äterställning av FAIDC-låskretsen 22k i och för indikering av slutet på FAID-jämföringan. Hin-c behandlas därefter med FAIDCDl i OCH-kretsen 229 och slussas genom NELLER-kretsen 23Ö för återställning av LSKIP-låskretsen 231. _ Betrakta det fall, då FAID föreligger. I detta fall skulle efter att kommat avkodats en EOID icke ha påträffats, varför FAIDC-läskretsen 22h icke skulle ha återafälits. I detta fail behandlas FAIDC, ïšrïfšñ och Lsxïfnz i OCH-kretsen 239 och slussas via NELLER-kretsen 2hl, vilket skulle ställa in FACM 2H5. Denna låskrets används för att styra jämföringen av en FAID från listan i minnet l med FAID i minnet 2. Denna mod avslutas genom återställning av FACM-låskretsen 2h5, när antingen ett komma eller EOID avkodas på datasamlingsledaren l. Detta sker genom behandling av COMA med FACM i OCH-kretsen 2ü2 samt matning genom NELLER- kretsen 2hh för återställning av FACMP-läskretsen 2h5 och genom OCH-behandling av FAcl/IP den Eon) i cell-kretsen 2h3 sam frarunafairlg via NmLLnR-krefaen 21th för återställning av FACM-låskretsen 2Ä5.

Själva jämförelsen görs på följande sätt. FACM inverteras av inverteraren 2H6 och matas till skiftregistret 2%? för aktivering av FACMDl vid nästa klock- tid. FACM OCH-behandlas med ïÃÖÜ5l i kretsen 232 och slussas genom ELLER- kretsen 233 för aktivering av SETR2 under en klocktid, vilket förinställer minnesadressregistret 2 på den första bitgruppen i FAID i minnet 2. Med hänvisning till fig. 6 0CH~behandlas FACM med FACMDI i kretsen 66 och slussas via ELLER- kretsen 65 för aktivering av READl, vilket möjliggör läsning från minnet l.

FACMP OCH-behandlas också med FACMl i OCH-kretsen Ä? och slussas via ELLER- kretsen H6 för aktivering av UPCTl, vilket gör det möjligt för minnesadressregistret l att räkna uppåt vid varje klockpuls. READl och UPCTl stannar därefter kvar vid det övre läget till dess ett komma eller en EOID avkodas på datasamlingslcdaren l av avkodaren l med beteckning 56. Med hänvisning till fig. 16 blir FACMP och fšñfifl kombinerade i NOCK-kretsen 332 för inställning av FAIDL-låskretsen 338.

Med hänvisning till fig. 6 förs FAIDL därefter via ELLER-kretsen 70 för aktivering av READ2 och via ELLER-kretsen 51 för aktivering av UPCT2. Att både READ2 och UPCT2 båda äro aktiva möjliggör läsning av FAID från minnet 2 på dataminnessamlings- ledaren 2. Sålunda blir FAID från minnet l och FAID från minnet 2 båda lästa samtidigt och placerade på datasamlingsledarna l och 2. De jämföras av jäm- föraren 59, som aktiverar IDCOMP så länge som de båda FAID-signalerna är lika.

När bristande överensstämmelse uppträder mellan de båda FAID-signalerna, faller nivån pä IDCOMP. Eftersom FAID i minnet l avslutas av ett komma eller en EOID, 7300859-6 16 och FAID i minnet 2 avslutas med en avgränsare, kommer en missanpassning alltid att uppträda vid slutet av FAID-jämförelsen. Om de båda FAID verkligen var lika, skulle en DELIM avkodas på. datasamlingsledaren 2 samtidigt som ett komma. eller en EOID avkodas på. datasamlingsledaren l. Vart och ett av dessa tillstånd indikerar en framgångsrik jämförelse, vilket indikeras genom inställning av RIVIATCH-läskretsen 251% enligt vad som visas i fig. 15. Detta åstadkommas genom OCH-behandling av FAIDC, COMMÅ., DELIM och READZ i kretsen 21l8 och slussning via NELLER-kretsen 252 för inställning av RNIATCH-låskr-etsen 251» och genom kombination av FAIDÖ, EOID, DELIM och READ2 i OCH-kretsen 2149 och slussning genom NELLER-kretsen 252 för inställning av RMATCH-låskretsen 2514.

Om RMATCH blir inställd av uttrycken i OCH-kretsen 2148, har någon EOID icke blivit avkodad I detta fall avslutas moden "FAID jämförelse" genom OCH- behandling av FAIDC med RMATCH i kretsen 220 och slussning genom NELLER-kretsen 223 för återställning av FAIDC-låskretsen 221% enligt vad som visas i fig. 11+.

Med hänvisning till fig. 16 stoppas läsningen av FAID från minnet 2 genom åter- ställning av FAIDL-läskretsen 358, när en DELIM avkodas på. datasamlingsledaren 2 eller ett komma eller en EOID avkodas på. datasamlingsledaren l. Detta åstadkommes genom OCH-behandling av FACMP med DELIM i kretsen 333, OCH-behandling av FACMP med COMMA i kretsen 3315 OCH-behandling av FACMP med EOID i kretsen 335 och kombination av dessa tre uttryck via NELLER-hetsen 31l-l samt användning därav för återställning av FAIDL-läslwetsen 338. Denna låskrets återställes också. varje gäng en missanpassning påträffas, som indikeras av att blir sann,_ om icke ett bindestreck avkodas på datasamlingsledaren l under samma klocktid som blev sann. Detta åstadkommas genom OCH-behandling av READ2, nen Elf-EN" i OCH-kretsen 336 samt matning gsnsm NELLER-kretssn sin för återställ- ning av FAIDL-låskretsen 338.

Antag nu att en lyckad jämförelse icke kunnat uppnås för den första FAID i listan i minnet l, och att det finns en till FAID på. denna lista. Detta betyder, att kommat som separerar de båda FAID bli avkodade av avkodaren lmed beteckning 56 samt att .COMMA blir~OCH-behandlat med FACMP i kretsen' 21l2 och matat via NELLER-kretsen 2141: för äterställning av FACNlP-låskretsen 216 enligt vad som vissas i fig. l1ß. Vid nästa klocktid är RMATCH-låskretsen 2511 fortfarande återställd, och ingen EOID avkodas på. datasamlingsledaren l. FÅIDC-låskretsen 221l är fortfarande inställd. FAIDC OCH-behandlas då. med. Och' FACMPDl i OCH-kretsen 21¥0 och slussas via NELLER-krstssn 2h1 för inställning på nytt av FAcrfiP-låskrstssn ash.

Vid denna punkt adresserar minnesadressregistret l den första bítgruppen av den andra FAID i minnet l. SET2 blir sann under en klocktid igen genom att FACMP och behandlas i OCH-kretsen 232 samt slussas via ELELR-kretsen 233 enligt vad som tidigare beskrivits. Detta återställer minnesadressregistret 2 till den första bitgruppen av FAID i minnet 2. FAID-jämförelsen upprepas därefter på det beskrivna sättet, men denna gång med användning av den andra FAID på listan i minnet l . 7800859-6 17 Antag att detta är den sista FAID i listan inom denna uppsättning, och att någon överensstämmelse icke heller påträffas för denna FAID. EOID vid slutet av listan avkodas av avkodaren l med beteckningen 56, vilket gör EOID sann. EOID OCH-behandlas därefter med FACM i kretsen 2Ä3 och slusssas via NELLERkretsen 21th för åter-ställning av FAcMP-låskretsen 215. EoID blir också ock-behandlad med FAIDC i kretsen 221 och slussad genom NELLER-kretsen 223 för återställning av FAIDC-låskretsen 22h. återställningen av denna låskrets indikerar slutet på moden "FAID jämförelse" för denna uppsättning. Eftersom någon överensstämmelse icke påträffats, blir RMATCH-läskretsen 25k icke inställd denna gäng. Därför termer oas-behandling ev flñiö, FAIDCDl, ïcïšñï, PFAID och Eks-U' i kretsen 255 och slussningen genom NELLER-kretsen 257 att inställa GNSU-läskretsen 261 såsom illustreras i fig. 15. ' Inställningen av läskretsen GNSU alstrar en sekvens händelser, vilka läser nästa uppsättning från mediearrangemanget till minnet 1. En jämförelse utföres för LAID i denna uppsättning med LAID i minnet 2. Om dessa stämma överens, görs en jämförelse vad gäller FAID i minnet 2 med en lista på FAID i minnet l. Om antingen LAID-jämförelsen eller FAID-jämförelsen icke ger överensstämmelse, kommer nästa uppsättning att inläsas i minnet l, varefter sekvensen upprepas.

Detta fortsätter till dess antingen en överensstämmelse påträffas eller den sista uppsättningen har lästs. Om den sista uppsättningen har lästs utan att en överensstämmelse påträffas, blir LSTSU-läskretsen lh3 inställd. Detta indikerar att den mottagna FAID icke är giltig. Om denna låskrets icke inställes, indi- kerar detta att en överensstämmelse har påträffats och den mottagna FAID är giltig.

Denna händelsesekvens, som ibland kallas "hämta nästa uppsättning"-moden, går till väga på följande sätt. GNSU inverteras i inverteraren 272 och matas till skiftregistret 273 för aktivering av GNSUDl vid nästa klocktid. Om begynnelse- uppsättningen icke hade "autolänkning" specificerad, kommer SESAUTO~läskretsen llO i fig. 8 icke att ställas in, vilket innebär att ÜÉÖÃÜÜO är sann. ÜÉÖÃÜÜÖ OCH-behandlas därefter med GNSU i kretsen 331 och slussas genom NELLER-kretsen lhl för inställning av LSTSU-läskretsen lh3 såsom illustreras i fig. 9. GNSU behandlas därefter med LSTSU i OCH-kretsen 258 samt slussas genom NELLER-kretsen 260, vilket återställer GNSU¥låskretsen 261 enligt vad som visas i fig. 15.

Detta skulle avsluta moden "hämta nästa uppsättning" enligt ovan med LSTSU- låskretsen~lÄ3 inställd, vilket indikerar att den mottagna FAID vad ogiltig. I dette fall blir med hänvisning till fig. 9 širšü, GNsUDl, LsTsU, PFAID een ïífsí OCH-behandlade i kretsen ll9 och matade genom NELLER-kretsen 126 för inställning av DISC-låskretsen l2T, vilket får komunikationsdelen att frikoppla på tidigare beskrivet sätt. 7800859-6 is Om emellertid begynnelseuppsättningen hade "autolänkning" specificerad, kommer sEsAUro-låshrebsen 110 ett bli inställd. sEsAUTo, GNsU ooh švíní behendles i OCH-kretsen 129 och slussas genom NELLER~kretsen l3h i och för inställning av RNSU>läskretsen 135 enligt vad som illustreras i fig. 9. RNSU inverteras därefter av inverteraren 139 och matas till skiftregistret lhO för aktivering av RNSUDl vid nästa klocktid. RNSU OCH-behandlas med Éfišñfl i 0CH~kretsen 17 för aktivering av SETUPCNT under en klocktid enligt vad som visas i fig. 5. Detta påverkar uppsättningsräknaren ll att öka sitt värde med ett. Detta matas in i mediearrange- manget för att indikera vilken uppsättning som skall läsas, när READM aktiveras.

Nu när uppsättningsräknaren har stegats och icke längre motsvarar begynnelseupp- sättningen, är regístrets SUCMP innehåll, som alstrats av jämföraren 12, icke sant. Detta inverteras av inverteraren 13, vilket gör šñšfiš sann. šñöfi behandlas med RNSUDl i OCH-kretsen 97 och föres via NELLER-kretsen 98 för inställning av READ-låskretsen 99 enligt vad som visas i fig. 6. READ föres därefter genom ELLER-kretsen 18 i och för aktivering av READM till mediearrangemanget enligt fig. 5. Med hänvisning till fig. 8 inverteras också READ av inverteraren 101 och matas till skiftregistret 102 för aktivering av READD1 vid nästa klocktid.

Dessutom behandlas READ med RNSU i 0CHkretsen 137 och slussas genom NELLER- kretsen 138 för återställning av RNSU-låskretsen 135 enligt vad som illustreras i fig. 9. Läsningen av denna uppsättning fungerar nu enligt vad som beskrivits för läsningen gällande startuppsättningen med undantag av att SUCMP var sann, när startuppsättningen lästes, och är det ej i det aktuella fallet.

Beakta nu det fall, då den uppsättning, som läses, icke har specificerad "autolänkning". Detta innebär, att SUAUTO icke blir sann, när DONE blir sann.

Down behendles med snsAUTo ooh 'štTAtJTo i och-kretsen 130 ooh förs vie MELLER- kretsen l3h för förnyad inställning av RNSU-läskretsen 135. Härigenom upprepas den ovan beskrivna sekvensen "läs nästa uppsättning".

En ny uppsättning läses från mediearrangemanget. Det antages, att i denna uppsättning har "auto-länkning" specificerats. Därför blir RNSU-låskretsen 135 icke inställd, när läsnivån sjunker därför att SUAUTO blir sann. Med hänvisning vill fig. 16 kombineras då GNsU med ïN-STU, íiïfi, RnADDl ooh IDsENT i NocK-hrebsen 263 och används lör inställning av LAIDC-låskretsen 26Ä. Denna läskretsinställning får LAID i uppsättningen i minnet l att jämföras med LAID i minnet 2, vilken är den, som sändes. LAIDC inverteras därefter av inverteraren 265 och matas till skiftregistret 266 för aktivering av LAIDCl vid nästa klocktid. Med hänvisning vill fig. 5 behendles terna ooh íxñbñï i och-kretsen 326 ooh förs vie ELLER- kretsen 22 för aktivering av SETl, vilket ställer in minnesadress 1 på den förste bihgrnppen i LAID i minnet l. LAIDc behendles också med "Iïññi i och- kretsen 3Ä2 och slussas via ELLER-kretsen 32 för aktivering av RST2, vilket återställer minnesadressregistret 2, som då adresserar den första bitgruppen i LAID-bufferten i minnet 2. Med hänvisning till fig. 6 OCH~behandlas LAIDC med Lelncnl i kretsen hl» ooh meves vie ELLER-kretsen 2+_6 för ehbivering ev UPcTl, 19 7800859-6 vilket låter minnesadressregistret 1 stega uppåt vid varje klockpuls.

LAIDC och LAIDCD1 OCH-behandlas också i kretsen 52 och slussas genom ELLER- kretsen 51 för aktivering av UPCT2, vilket låter minnesadressregistret 2 stega uppåt vid varje klocktid. LAIDC och LAIDCD1 OCH4behandlas också i kretsen 67 och föras genom ELLER-kretsen 65 för aktivering av READ1, vilket möjliggör läsning från minnet 1. LAIDC och LAIDCD1 behandlas också i OCH-kretsen 71 och föras via ELLER~kretsen 70 för aktivering av READ2, vilket möjliggör låsning från minnet 2. Sålunda äro UPCTl, UPCT2, READ1 och READ2 samtliga sanna, vilket åstadkommer samtidig läsning av LAID från minnet 1 och LAID från minnet 2, varvid minnenas innehåll placeras på datasamlingsledarna 1 respektive 2. De jämföras med hjälp av jämförelsekretsen 59, som alstrar IDCOMP. Denna signal kommer att vara sann, så länge som innehållen i de båda LAID överensstämmer. När en olikhet påträffas mellan LAID, kommer IDCOMP, som alstras av jäföraren 59, att bli falsk. Denna inverteras av inverteraren 60, vilket får lñëöñ att bli sann. Med hänvisning till fig. 16 kombineras lfëöfifi med LAIDCDl i OCH-kretsen 263 och matas via ELLER-kretsen 350 för återstâllning av LAIDC-låskretsen 26k. För att de båda LAID skall överensstämma, måste en avgrânsare avkodas på datasamlingsledaren 2 av avkodaren 2 med beteckning 61 samtidigt som ett koma eller en EOID avkodas på datasamlingsledaren 1 av avkodaren 1 med beteckning 56. För vart och ett av dessa fall instålles LMATCH-låskretsen 271 för indikering av en likhet. LAIDC, DELIM och COMA behandlas i OCHëkretsen 267 och slussas via NELLER-kretsen 269 för inställning av LMATCH-låskretsen 271. LAIDC, DELIM och EOID bli också behand- lade i OCH-kretsen 268 samt förda via NELLER-kretsen 269 för inställning av IMÅTCH 271.

Om likhet icke påträffas, blir låskretsen LMATCH 271 icke inställd. I detta fan behandlas Midi' mea ííñïö, nnncnl och GNsU i och-kretsen 132 Och slussas genom NELLER-kretsen 13% för inställning av RNSU~1åskretsen 135 såsom visas i fíg. 9. Låskretsens inställning orsakar låsning av nästa uppsättning från medie~ arrangemanget såsom beskrivits ovan. LAIDC blir inställd på nytt, och LAID i denna uppsättning jämföres åter med LAID i minnet 2. Med hänvisning till fig. 16 och under antagande att en likhet påträffas i denna uppsättning bli LMATCH- låskretsen 271 inställd under den klocktid, när LAlDC~låskretsen 26k återställes och LAIDCD1 är sann. lÄlEE och LAIDCDl kombineras i NOCK-kretsen 270 för återställning av LMATCH-låskretsen 271. Samtidigt_OCH4behandlas lÃlfE, LAIDCD1, LMATCH och GNSU i OCH-kretsen 218 samt slussas genom NELLER-kretsen 219 för inställning av FAIDC~1åskretsen 22h enligt vad som visas i fig. lä. Kretsens inställning får FAID i minnet 2 att jämföras med listan på FAID i uppsättningen i minnet 1 enligt vad som tidigare beskrivits. Om en likhet icke påträffas, blir låskretsen RMATCH 25h icke inställd under den tid, när FAIDC är falsk och FAIDCD1 är sann.

I detta fall hehahalas íaïrfi, íÄïñö, mnncni och Gusuni och-kretsen 133 och matas via NELLER-kretsen 13k för inställning av RNSU~1åskretsen 135 såsom visas 78ÛÛ859'6 æ i fig. 9. Kretsens inställning får åter nästa uppsättning att läsas från medie- arrangemanget. LAID-signalerna jämförs på nytt, och om de uppvisa likhet, blir FAID jämförda. Om det med hänvisning till fig. 15 antages, att en likhet påträffas i FAID-listan i denna uppsättning, komer låskretsen RMATCH 25% att ställas in under den tid, då FAIDC är falsk och FAIDCDl är sann. I detta fall blir RMATCH, ïšiñö, FAIDCD1 oen Gnsu ocn-behenaieae i kretsen 259 oon eineeeae genom NELLER- kretsen 260 för att återställa GNSU-låskretsen 261. Samtidigt kombineras šÃlDÜ och FAIDCDI i NOCK-kretsen 253 för äterställning av låskretsen RMATCH 25%.

Låskretsens GNSU 261 återställning indikerar slutet på moden "hämta nästa uppsätt- ning". Efterom en likhet påträffades, blir vid denna tid LSTSU-låskretsen lÄ3 i fig. 9 icke inställd, vilket indikerar att den mottagna FAID är godtagbar. šfišñ och GNSUDl, som indikerar slutet på moden "hämta nästa uppsättning", OCH-behandlas med PFAID i OCH-kretsen 20Ä och föras via NELLER-kretsen 206 för återställning av PFAID-låskretsen 207 i fig. 13, vilket indikerar slutet på behandlingen av FAID. Eftersom LAID redan har sänts, blir IDSENT-låskretsen 181 i fig. ll in- ställa. ššlïñ och PFAIDD1, som indikerar elutet på behenalingen ev FAID, ocn- behandlas med IDSENT i kretsen lÄ9 och förs via NELLER-kretsen 153 för återställ- ning av IDEXC-låskretsen l5Ä i fig. 10, vilket indikerar slutet på ID-utväxlings- moden. Dessutom blir ïšÃlD och PFAIDDl kombinerade i OCH-kretsen 208 för aktivering av POSRESP till kommunikationsdelen såsom visas i fig. 13. ïšÄlD och PFAIDDl kombineras också i OCH-kretsen 328 och slussas genom ELLER-kretsen 329 för aktivering av RSTIMR i fig. 10 under en klocktid, vilket återställer tidskretsen 6 i fig. 5.

Med hänvisning till fig. 17 blir lfšía och IDEXCDl, som indikerar slutet på ID-utväxlingsmoden, OCH-behandlade med Dlšë och IDRCVD i kretsen 275 och förda genom NELLER-kretsen 276 för inställning av XMIT-låskretsen 281. Låskretsens inställning orsakar etablering av "sändnings"mod. I denna mod sänds alla jobb från den aktuella uppsättningen, varefter inträde sker i moden "hämta nästa uppsättning" för att bestäma om det finns några fler uppsättningar med över- ensstämmande LAID och FAID och jobb för sändning. Om så är fallet, blir dessa jobb också sända. Sändningsmoden avslutas först då LSTSU-låskretsen lh3 har ställts in, en frikoppling har sänts eller DSR passiverats. XMIT inverteras av inverteraren 282 och matas till skiftregistret 283 för aktivering av XMITDl vid nästa klooktid. XMIT OCH-behandlas med.ïflílDl i OCH-kretsen 285 samt slussas via NELLER-kretsen 286 för inställning av SNDSU-låskretsen 289. Denna låskrets styr sändningen av jobben från den aktuella uppsättningen. SNDSU inverteras av inver- teraren 290 och matas till skiftregistret 291 för aktivering av SNDSUDl vid naste kioektia. Mea hänvisning till fig. 18 kombineras sNDsU men šññšññi i NOCK-kretsen 292 för inställning av LOOK-låskretsen 293. Denna låskrets styr uppsökningen av EOID-koden för lokalisering av den första jobbindikatorbitgruppen.

LOOK inverteras av inverteraren 29Ä och matas till skiftregistret 295 för aktivering 21 7800859-6 av LOOKDl vid nästa klocktid. Med hänvisning till fig. 5 OCH-behandlas LOOK med in i con-kretsen 30 och slussas via ELLER-kretsen 29 för aktivering av Rsri, vilket återställer minnesadressregistret l till början av denna uppsättning i minnet l. Med hänvisning till fig. 6 OCH-behandlas LOOK med LOOKDl i kretsen hö och slussas genom ELLER-kretsen H6 för aktivering av UPCTl, vilket låter minnes- adressregistret l räkna uppåt vid varje klockpuls. LOOK och LOOKDl blir också behandlade i OCH-kretsen 63 och förda genom ELLER-kretsen 65 för aktivering av READl, vilket möjliggör läsning från minnet 1. Innehållet i uppsättningen avsöks därefter till dess en EOID avkodas på datasamlíngsledaren 1 av avkodaren med beteckning 56 i och för aktivering av EOID. Med hänvisning till fig. 18 slussas EOID genom ELLER-kretsen 355 för återställning av LOOK-kretsen 293 i och för avslutande av sökningen efter EOID genom aktivering av UPCTl och passivering av READl. Minnesadressregistret l adresserar sålunda den första jobbitgruppen. EOID kombineras med LOOK och ššöš i NOCK-kretsen 296 för inställning av SJOB-kretsen 302. Denna läskrets förblir inställd så länge som sändningen av jobben i denna uppsättning varar. SJOB inverteras av inverteraren 303 och matas till skift- registret BOÄ för aktivering av SJOBDl vid nästa klocktid. SJOB och ššöšñl OCH- behandlas med Üöšf i kretsen 305 och förs via NELLER-kretsen 307 för inställning av JOBL-låskrctscn 311. Denna låskrets styr sändningen av ett jobb från denna uppsättning. JOBL ínverteras av inverteraren 312 och matas till skiftregistret 313 för aktivering av JOBLDl vid nästa klocktid. Med hänvisning till fig. ll förs JOBL också genom ELLER-kretsen l78 för aktivering av SEND vid kommunikations- delen. Med hänvisning till fig. 5 matas JOBL också via ELLER-kretsen 95 för aktivering av JOBM vid mediearrangemanget.

Aktivering av JOBM vid mediearrangemanget indikerar att datasamlingsledaren l vid nästa klocktid kommer att innehålla en fem bitars jobbindikator för indi- kering av vilket jobb som skall uthämtas från mediearrangemanget. Med hänvisning till fig. 6 blir JOBL ock-behandlad med íoïrlïuï i OCH-kretsen 68 och slussen via ELLER-kretsen 65 för aktivering av BEADl för att möjliggöra läsning av jobbindi- katorn från minnet l. JOBL OCH-behandlas med Üöšfšl i kretsen ü9 och slussas via ELLER-kretsen hö för aktivering av UPCTl under en klocktid, vilket låter minnes- adressregistret 1 adressera nästa jobbindikator. Med hänvisning till fig. 7 OCH- behandlas JOBL med Üöšïfil i kretsen 80 och förs via ELLER-kretsen 79 för aktivering av RSTC under en klocktid, vilket återställer minnesadressregistret C. JOBLDl OCH-behandlas med SJOB och Míïï i kretsen 19 och förs via ELLER-kretsen 18 för aktivering av READM vid mediearrangemanget enligt fig. 5. Detta informerar mediearrangemanget att börja läsa det jobb, som specificerats av indikatorn på datasamlingsledaren l vid föregående klocktid. Mår mediearrangemanget är redo att börja matningen av data på datasamlingsledaren 1, aktiveras UPCNTl. UPCNTl OCH-behandlas därefter med SJOB och Üïlí i kretsen 15 samt befordras via ELLÉR- kretsen 16 för aktivering av GATEl2. Detta medgiver överföring av data från datasamlingsledaren l till datasamlingsledaren 2 via OCH-kretsen hl. Med hänvisning F.

I,C)c21š §?ïlZL[dTP 7800859-6 till fig. 7 blir UPCNTIL också OCH-behandlad med SJOB och i OCH-kretsen 83 22 samt förd genom ELLER-kretsen 87 för aktivering av UPCTC, vilket låter minnes- adressregistret C stega uppåt för varje klockpuls. När konnnunikationsminnet MEMC blir fullt, aktiverar kommunikationsdelen WAIT, som inverteras av inverteraren 90 för alstring av NÃTÉÉ. VIAIT inverteras också av inverteraren 3111 och matas till skiftregistret 315 för aktivering av WAITDl vid nästa klockpuls såsom visas i fig. 18. När WAIT aktiveras, passiveras samtidigt UPCTC, dATEl2 och READM, vilket får mediearrangemanget att temporärt stoppa placeringen av data på. data- samlingsledaren l. Med hänvisning till fig. 7 behandlas WAIT med i OCH- kretsen 81 och slussas via ELLER-kretsen 79 för aktivering av RSTC under en klocktid, vilket återställer minnesadressregistret C. När mediearrangemanget avslutar datasändningen från sitt minne, passiveras äter WAIT. Detta får UPCTC, GATEl2 och-READM att åter bli aktiva, vilket får mediearrangemanget att åter- upptaga placeringen av data på. datasanüingsledaren l. När mediearrangemanget detekterar slutet på jobbet, aktiveras EOJ med det sista tecknet i jobbet. EOJ matas via NELIER-grindkretsen 310 för äter-ställning av JOBL-läskretsen 311 i fig. 18, vilket får JOBL och SEND att bli passiva. Passiveringen av SEND till kommuníkationsdelen informerar denna om att detta är slutet på. jobbet. Konnnuni- kationsdelen sänder resterande data i sitt minne. Efter slutförandet därav aktiverar kommunikationsdelen COMPLT. COMIPLT OCH-behandlas därefter med SJ OB och ÜÖE i OCH-kretsen 306, och därefter sker matning via NELLER-kretsen 307 för inställning av JOBL-läskretsen 311. JOBL-läskretsens inställning får "nästa joblW-indikatorn att läsas från-uppsättningen i minnet 1 och meddelar mediearrange- manget att sända detta jobb." 'Detta sker på. samma sätt som beskrivits för det tidigare jobbet. Denna process fortsätter till dess det sista jobbet har sänts, vid vilken tid en EOS avkodas av avkodaren 56 och aktiverar EOS. Denna EOS OCH- behandlas med SJOB i kretsen 308 och slussas geno NELLER-kretsen 310 för återställ- ning av JOßLlåski-etsen 311. Denna EOS blir också behandlad med SJOB i OCH- kretsen 300 och slussas via NELLER-kretsen 301 för äterställning av SJOB-låskretsen 302. Återställningen av SJOB-läskretsen indikerar slutet på sändningen av jobb från den aktuella uppsättningen. EOS blir också. behandlad med SJOB i OCH-kretsen 287 och förd via NELLER-kretsen 288 för äter-ställning av SNDSU-låskretsen 289 såsom visas i fig. l7. _SNïšÜ och SNDSUDl, som indikerar slutförandet av den aktuella uppsättningen, OCH-behandlas med XMIT i kretsen 256 och slussas genom NELIER-kretsen 257 för inställning av GNSU-läskretsen 261 enligt vad som visas i fig. 15. Inställningen av denna läskrets åstadkommer läsning av nästa uppsättning från mediearrangemanget och kontroll av överensstämmelse mellan LAID och FAID enligt vad som tidigare beskrivits. Om en uppsättning påträffas, vari LAID och FAID överensstämmer, blir läskretsen ILSTSU 1113 icke inställd, när moden "hämta nästa uppsättning" avslutas enligt vad som indikeras av GNSU-läskretsens 261 återställning. Därför OCH-behandlas LSTSU med GNSU, GNSUDl och XMIIIT i kretsen _ _.._._ ___.- 7800859-6 23 K 28k samt slussas genom NELLER-kretsen 286 för inställning av SNDSU-låskretsen 289 enligt vad som.visas i fig. 17. Inställningen av denna låskrets får jobbet (jobben) i denna uppsättning att sändas på samma sätt som beskrivits vid den tidigare uppsättningen. När detta fnllföljts, blir GNSU-låskretsen 261 inställd på nytt för att åstadkomma läsning av nästa uppsättning. Denna process fortsätter till dess samtliga giltiga uppsättningar ha behandlats. Vid denna tid blir LSTSU-låskretsen lü3 i fig. 9 inställd, när GNSU-låskretsen 261 återställes. Med hänvisning till fig. 17 blir då LSTSU OCH-behandlad med Efišñ och GNSUDl samt XMIT i OCH-kretsen 279 och därefter förd genom NELLER-kretsen 280 för äterställning av XMIT-låskretsen. Ãterställningen av denna låskrets indikerar slutet på sändningsmoden Vid denna tid stannar systemet kvar i detta tillstånd till dess antingen DSR passiveras eller END-tangenten nedtrycks eller ett jobb mottages av kommunika- tionsdelen. Om ett jobb mottages av kommunikationsdelen, aktiveras RECV. RECV inverteras därefter av inverteraren l86 och matas till skiftregistret 187, vilket åstadkommer aktivering av RECVDl vid nästa klockpuls såsom illustreras i fig. 12. Detta initiderar "ID kontoll"-moden, som utföres på tidigare beskrivet sätt. I detta fall antages, att en ",IDE"-sekvens ej awkodas. Detta betyder, att CIDE är falsk vid avslutandet av "ID kontroll"-moden, vilket indikeras av att IDCHK är falsk och IDCHKDl sann. Därför blir med hänvisning till fig. 19 ÖTEÉ OCH-behandlad med lfšfiš, IDCHKDl, lššíš och ššöší i kretsen 316 och slussas via NELLER-kretsen 318 för inställning av RJOBL-låskretsen 320. Denna låskrets styr mottagningen av ett jobb från kommunikationsdelen. RJOBL inverteras av inverte- raren 321 och matas till skiftregistret 322, vilket aktiverar RJOBLDl vid nästa kieektid. Med hänvisning till fig. 7 ock-behandlas kJoBL med 'R-Jöšilï i ocH- kretsen T8 och slussas via ELLER-kretsen 79 för aktivering av RSTC, vilket återställer minnesadressregistret C. Med hänvisning till fig. 6 OCH-behandlas även mom, med kaoktni, Wifi och mccv i kreteen sö, vilket aktiverar GATE21, vilket i sin tur möjliggör överföring av data lrån datasamlingsledaren 2 till datasamlingsledaren l via OCH-kretsen RO. Med hänvisning till fig. 19 blir även RJOBL behandlad med RJOBLDl, Üílï och RECV i OCH-kretsen 323, vilket aktiverar RECORD till mediearrangemanget. Detta informerar mediearrangemanget att data skall frammatas på datasamlingsledaren l i och för uppteckning. Med hänvisning till fig. 5 slussas vidare RJOBL via ELLER~kretsen 95 för aktivering av JOBM i och för indikering i mediearrangemanget att detta är början på ett jobbmottagande.

Med hänvisning till fig. T blir RJOBL också OCH-behandlad med RJOBLDI, Üllï och RECV i kretsen 82 samt förd via ELLER-kretsen 87 för aktivering av UPCTC, vilket aktiverar minnesadressregistret C i och för uppåträkning vid varje klockpuls. När det sista tecknet läses från kommunikationsminnet aktiveras WAIT av kommunikationsdelen. WAIT inverteras av inverteraren 3lü och matas till skiftregistret 315, som aktiverar WÅITDl vid nästa klocktidpunkt. WAIT OCH- behandlas med fiíllšl i OCH-kretsen 81 och slussas via ELLER~kretsen 79 för aktivering av RSTC, vilket återställer minnesadressregistret C. När WAIT blir 7800859-6 21» sann, påverkas också GATE 21, RECORD och UPCTC att temporärt bli passiva. När kommunikationsdelen mottager mer data och placerar den i minnet C, passiveras på nytt WAIT. Detta får GATE21, RECORD och UPCTC att aktiveras, vilket låter mer data överföras till mediearrangemanget. Når kommunikationsdelen har mottagit den sista bufferten och det sista tecknet läses från denna buffert, låter kozmnunika- tionsdelen RECV falla, vilket indikerar slut på jobbet. RECV inverteras av inverteraren 91 för alstring av -Rqfifl som blir sann. Med hänvisning till fig. 19 kombineras då -lš-E-(fi med RJOBL i NOCK-kretsen 319 för återställning av RJOBL-lås- kretsen 320. Detta indikerar slutet på mottagningsmoden. Om ett nytt jobb mottages, aktiverar kommunikationsdelen på. nytt RECV och cykeln upprepas.

Systemet befinner sig nu i ett vilotillstånd och väntar på aktivering av antingen RECV eller DS_R, vilka båda äro en funktion av kommunikationsdelen, eller på att operatören skall trycka ned tangenten END på tangentbordet. Når operatören nedtrycker denna tangent på tangentbordet, aktiveras med hänvisning till fig. 5 END, vilkenzinverteras av inverteraren 5 för åstadkommande av END.

-END används för återställning av COMMO-låskretsen 112 såsom visas i fig. 8. END behandlas med ffs-Ö och COMMO i OCH-kretsen 121 och slussas via NELLER-kretsen 126 för inställning av DISC-låskretsen 127 såsom visas i fig. 9. Detta får kommunikationsdelen att frikoppla såsom tidigare beskrivits. Når kommunikations- delen frikopplas från linjen, aktiveras D-šfi. När DS-lï aktiveras av någon anledning, sker följande. DS_R OCH-behandlas med DRSDl i kretsen 118 och föres via NELLER- kretsen ll? för återställning av DTR-låskretsen 116 såsom visas í fig. 8. Om moden "ID utväxling" år aktiv, OCH-behandlas Dšï med IDEXC i OCH-kretsen 152 och slussas via NELLER-kretsen 153 för återstållning av IDEXC-låskretsen 1511 enligt vad som visas išfig. lO. Om "sänd ID"-moden år aktiv, OCH-behandlas -Dšfi med SENDID i kretseil 31:11 och slussas via NELLER-kretsen 161 för återstållning av SENDID-låskretsen 162 såsom visas i fig. ll. Om en FAID bearbetas, OCH-behandlas EEE med PFAID i kretsen 3115 och slussas via NELIER-kretsen 206 för återställning av PFAID-låskretsen 207 såsom visas i fig. 13. Om en lista på FAID håller på. att jämföras, blir íSï OCH-behandlad med FAIDC i kretsen 3147 och matad via NELLER- kretsen 223 för återstållning av låskretsen 2214 enligt vad som visas i fig. 11+.

Om en FAID håller på att jämföras, blir Då?- OCH-behandlad med FACMP i kretsen 3118 och förd via ELLER-kretsen 2141! för återställning av låskretsen 2115. Om en FAID håller på att låsas från minnet 2, blir D-Sš OCH-behandlad med FAIDL i OCH-kretsen 3116 samt förd via NELLER-kretsen 3141 för återstållning av FAIDL-låskretsen 338 enligt vad som visas i fig. 16. Om en LAID år under jämförelse, behandlas -lšlš med LAIDC i OCH-kretsen 3119 och slussas via NELLER-kretsen 350 för återställning ev LAIDc-låekreteen 26k. om en FAID her mottegite, kombineras ïšï med InRcvn i NOCK-kretsen 212 för återstållning av låskretsen 213 enligt fig. 13. Om nästa uppsättning år under uthämtning, behandlas íšï med GNSU i OCH-kretsen 351 och förs via NELLER-kretsen 260 för återstållning av GNSU-låskretsen 261 enligt fig. 7800859-6 15. Om en uppsättning håller på att låsas, behandlas DSR med READ i OCH-kretsen 352 och matas via NELLER-kretsen 353 för återställninga av READ-låskretsen 99 enligt fig. 8. Om sändningsmoden är aktiv, blir DSR OCH-behandlad med XMIT i 25 kretsen 278 och förd via NELLER-kretsen 280 för återstållning av låskretsen 281, fig. l7. Om processteget med sökning efter den första jobbitgruppen efter sista ID är aktivt, blir Dšš OCH-behandlad med LOOK i kretsen 35h och förd via NELLER- kretsen 355 för återställning av LOOK-låskretsen 293 såsom visas i fig. 18. Om processteget gällande kontroll av ",IDE" OCL är aktivt, blir Dšï behandlad med IDCHK i OCH-kretsen 356 och förd via NELLER-kretsen 357 för återställning av låskretsen 190 enligt fig. 12.

Om XMIT-låskretsen 281 återställes såsom resultat av att DSR passiveras, matas Éfilf via NELLER-kretsen 288 för återställning av SNDSU-låskretsen 289, om den inställdes enligt vad som visas i fig. 17. ífilf OCH-behandlas också med SJOB i OCH-kretsen 299 och matas via NELLER-kretsen 301 för återställning av SJOB- låskretsen 302, om den är inställd såsom visas i fig. 18. ïfilï blir också OCH- behandlad med SJOB i OCH-kretsen 309 och förd via NELLER-kretsen 310 för återställ- ning av JOBL-låskretsen 311, om den är inställd.

Om en frikoppling alstras av ett eller annat skäl vid arbete i sändningsmoden, 'blir DISC OCH-behandlad med XMIT i OCH-kretsen 277 och förd via NELLER-kretsen 280 för återställning av XMIT-låskretsen 281 såsom visas i fig. 17. Om en frikopp- ling alstras av något skäl under bearbetning av en FAID, blir DISC OCH-behandlad med PFAID i OCH-kretsen 205 samt förd via NELLER-kretsen 206 för återställning av PFAID-låskretsen 207 såsom visas i fig. 13.

Det antages nu, att komunikationssystemet startats med START-tangenten såsom tidigare beskrivits, att begynnelseuppsättningen har lästs in i minnet 1, att DTR-låskretsen 116 har inställts och att IDRQD-låskretsen llh också har inställts, vilket indikerar att ID krävs såsom visas i fig. 8. Följande situationer kunna uppkomma: DSR aktiveras av kommunikationsdelen, och ål från kommunika- tionsdelen är icke sann, vilket indikerar att den anropade parten finns här.

IDEXC-låskretsen l5h i fig. 10 blir inställd såsom tidigare beskrivits för initiering av moden "ID-utväxling". I detta fall blir SENDID-låskretsen 162 i Tåg. ll icke inställd därför att kf icke är sann. I detta full kommer systemet att stanna kvar i vilotillstånd under avvaktan på att kommunikationsdelen skall aktivera RECV, vilket indikerar att en buffert har mottagits. När RECV aktive- ras, får den IDCHK-låskretsen 190 i fig. 12 att ställas in, vilket initierar kontroll av ",IDE" OCL enligt vad som tidigare beskrivits. Eftersom LAID ännu icke har sänts, måste ",IDE"-sekvensen sluta i en vagnretur. Med hänvisning till fig. ll specificeras detta genom OCH-behandling av lfššfiï med OCLDEC i kretsen 170 och slussning via ELLER-kretsen 172 för aktivering av CR till OCL-avkodaren 25 i fig. 5. Om det antages att en giltig ID-buffert har mottagits, kommer PFAID-låskretsen 207 i fig. 13 att ställas in för initiering av FAID-buffertens behandling enligt vad som tidigare sagts. FAIDC-låskretsen 22k i fig. lt kommer 7800859-6 _ re att bli inställd för initiering av jämföringen av den mottagna FAID med listan på FAID i den aktuella uppsättningen. Om det antages att en överensstämmelse påträffas i den aktuella uppsättningen, kommer RMATCH~läskretsen 25k i fig. 15 att bli inställd, när FAIDC-låskretsen 22Ä återställes, vilket indikerar slutet på Fun-jämförelsen. via denna punkt blir Fifi, lmïncnl, Rummen och PFAID behandlade i OCH-kretsen 203 och förda via NELLER-kretsen 206 för återställning- av PFAID-låskretsen 207 enligt fig. l3. §fÃlD OCH-behandlas då med PFAIDDl, ïfiššfif, IDRCVD, Dïšš och DSR i kretsen 159 och slussas genom NELLER-kretsen 160 för inställning av SENDID-låskretsen 162 i fig. ll. Låskretsens inställning åstadkommer sändning av LAID enligt vad som tidigare sagts. När läskretsen 162 äterställes, vilket indikerar slutförandet av LAID-sändningen, är IDRCVD-låskretsen 213 i fig. l3 redan inställd, eftersom en FAID redan upptagits. Därför OCH- behandlas ÉÉÉDÉD med SENDIDDl och IDRCVD i OCH-kretsen l5O och slussas via NELLER~kretsen 153 för återställning av IDEXC~låskretsen läh enligt fig. 10.

Detta indikerar att moden "ID-utväxling" är avslutad. Från denna punkt arbetar systemet på samma sätt som beskrivits tidigare.

Betrakta - med utgångspunkt från en redan fullföljd framgångsrik ID-utväx- ling - det fall, när kommunikationssystemet åter aktiverar RECV och inträde sker i moden "ID-kontroll" genom inställning av IDCHK-låskretsen 190 i fig. 12 såsom tidigare angivits. Eftersom emellertid IDSENT och IDRECVD båda är sanna, blir dessa båda uttryck 0CH4behandlade med OCLDEC i kretsen l7l och förda via ELLER- kretsen 172 för aktivering av CR i fig. ll till OCL-avkodaren 25 i fig. 5. Detta indikerar att man väntar en vagnretur efter en ",IDE"~sekvens. Om det antages, att "ID-kontroll"-moden indikerar att en giltig ",IDE-vagnretur" har avkodats, kommer FAID att överföras till minnet 2 såsom tidigare beskrivits. Då komer PFAID-låskretsen 207 i fig. l3 att inställas för att börja behandlingen av FAID.

PFAID, íifífññi nen Insmvr blir ocmbennnainne i kretsen 339 och röran via NELLER- ""““*“krensen 219 för inställning av FAInc-iiskretsen 221+ enligt fig. in. Eftersom arbete icke sker i moden "ID-utväxling" vid denna tidpunkt, bli PFAID också OCH- behandlad med §šÄïDDl och lñšíš i kretsen lä? samt förd via NELLER-kretsen lh8 för inställning av låskretsen lšh i fig. l0. Låskretsens inställning indikerar att arbete åter sker i en "ID-utväxlings"-mod. IDEXC kombineras med lDÉíÖDl och IDSENT i NOCKèkretsen 180 för äterställning av läskretsen 181, fig. ll. Låskretsens äterställning indikerar att även om en LAID tidigare har sänts, har ingen sådan sänts för den aktuella utväxlingen. Från denna punkt fungerar ID~utväxlingen såsom tidigare beskrivits.

Betrakta nu det fall, då en giltig FAID-buffert har mottagits och IDRCV> låskretsen 213 är inställd. Innan en LAID kan sändas aktiverar emellertid kommu- nikationssystemet RECV, vilket indikerar att en annan buffert har mottagits. Om det antages att "ID-kontroll"-moden indikerar att det är en giltig ID-buffert, komer ID att överföras till minnet 2 och PFAID-låskretsen 207 i fig. 13 att bli inställd såsom tidigare beskrivits. Vid nästa klocktid efter PFAID-läskretsens 7800859-6 207 inställning blir PFAID, PFÅIDDl, IDRECVD, IDSENT och DISC behandlade i OCH- kretsen 120 och förda via NELLER-kretsen 126 för inställning av DISC-låskretsen 27 127 såsom visas í fig. 9. Detta får kommunikationssystemet att frikoppla på tidigare beskrivet sätt.

Beakta det fa11, när en FAID-buffert mottages, som innehåller en giltig ",IDE" OCL tillsammans med FAID, men FAID avslutas icke med en vagnretur. Detta är en ogiltig FAID-form och orsakar frikoppling på följande sätt. Då FAID över- förs till minnet 2 enligt vad som tidigare sagts, blir CBE icke avkodad på datasamlingsledaren 2 av avkodaren 61. Därför kommer ÜÉÉDl att fortsättningsvis vara sann, när 1DRECV-låskretsen 197 i fig. 12 återställes. Vid denna tid blir CREDl OCH-behandlad med IDRECV, PFAID, IDBUF och DISC i kretsen 12Ä och slussad via NELLER-kretsen 126 för inställning av DISC-låskretsen 127 såsom visas i fig. 9. Detta får kommunikationssystemet att frikoppla på tidigare beskrivet sätt.

Betrakta nu det fall, när ingen ID föreligger i begynnelseuppsättningen.

Därför blir IDRQD-låskretsen llh i fig. 8 icke inställd, när begynnelseuppsätt- ningen läses. I detta fall blir, när DSR aktiveras av kommunikationssystemet, DSR, Dššfl och ÉDÉÃD OCH-behandlade i kretsen 27h och slussade via NELLER- kretsen 276 för inställning av mIT-låskretsen 281 såsom visas i fig. 17. Detta etablerar "sändnings"-moden utan att "ID-utväxlings"-moden genomgäs. Låskretsens XMIT 281 inställning åstadkomer sändning av vilka som helst jobb i uppsättníngarna, som skall sändas.

Betrakta nu det fall, då kommuníkationsdelen aktiverar RECV, indikerande att en buffert har mottagíts innan alla jobben har sänts. Antag att "ID-kontroll"- moden indikerar att det är fråga om en giltig FAID-buffert. I detta fall kommer FAID att överföras till minnet 2, och PFAID-låskretsen 207 i fig. 13 blir inställd på tidigare beskrivet sätt. FAIDC-låskretsen 22k i fig. lh blir inställd för att jämföra den mottagna FAID med listan på FAID i den aktuella uppsättningen.

Eftersom det inte finns några ID i den aktuella uppsättningen, påträffas ingen likhet. Därför blir GNSU-låskretsen 261 i fig. 15 inställd såsom tidigare beskri- vits för att få fram nästa uppsättning. RNSU-låskretsen 135 i fig. 9 kommer att inställas för läsning av nästa uppsättning från mediearrangemanget. Vid slutfö- randet av nästa uppsättnings läsning blir, när šfišñ är sann, ÉÉÃD och READD1 är sann, LAID-låskretsen 26% i fig. 16 icke inställd beroende på att IDSENT är falsk. nneiiertia blir ïníaïrí ock-behandlad med šnïñ, REAmn, 'Pïsí och GNsU i OCH-kretsen 217 samt slussad via NELLER-kretsen 219 för inställning av FAIDC- läskrctsen 22h i fig. lä i och för jämförelse av FAID. Från och med denna punkt arbetar systemet enligt vad som tidigare beskrivits.

Beakta nu ett annat fall, där begynnelseuppsättningen icke har specificerad ID och IDRQD-låskretsen llh i fig. 8 inställes, vilket indikerar att ID krävs.

När DSR aktiveras, inställes därför IDXC-låskretsen 15% i fig. 10 för inträde i "ID-utväxlings"-moden. Innan innevarande LAID sänds aktiveras RECV av kommunika- tionsdelen, vilket indikerar att en buffert har mottagits. Inträde sker i moden ä E g; xanfl- “vu '“”°__-d 7800859-6 28 "ID-kontroJJJ' för bestämning av om detta är en FAID-buffert. Under antagande att det icke är en ",IDE"-sekvens i bufferten, kommer CIDE att vara falsk vid avslu- tandet av "ID-kontrolP-moden. Vid denna tid blir ñšEï, som är sann eftersom innevarande LAID icke sänts än, con-behandlad med ïñfi, lllcmcnl, nmxc den Eli i kretsen 200 och slussad genom NELLER-kretsen 202 för inställning av PFAID- läskretsen 207 enligt fig. l3. Detta etablerar moden "behandla FAID" eftersom den mottagna bufferten är en databuffert, utföres en sökning för att finna en uppsättning, som icke har ID specificerad. Eftersom IDBUF är falsk, kommer lDRcvD-låskretsen ieke stt ställas in. Emellertid blir PFAID enn 'ílvílïlí samt OCH-behandlade i kretsen 216 och förda via NELLER-kretsen 219 för in- ställning sv FAlnc-låskretsen 2214 enligt fig. lll. Lslccr-låskretsen 231 inställes av kombinationen av FAIDC och såsom tidigare beskrivits. LSKIP OCH- behandlas med i OCH-kretsen 238 för aktivering av BYTEl under en bittid.

Denna signal indikerar att den första bitgruppen i ID-fältet i uppsättningen håller på att läsas. Eftersom är sann, kommer blott det första tecknet i ID-fältet att kontrolleras. Detta åstadkommes genom OCH-behandling av BYTEl med lf i kretsen 222 samt matning genom NELLER-kretsen 223 för återställning av FAIDC-låskretsen 2214. Eftersom denna uppsättning hade specificerade ID, kommer EOID icke att avkodas från datasarnlingsledaren l av avkodaren 1 med beteckning 56 under den tid som BYTEl är sann. Därför förblir EOID falsk och RNIATCH-låskretsen 2514 inställes ej. Därför bli vidare GNSU-låskretsen 261 i fig. 15 inställd efter avslutningen av FAIDC såsom tidigare beskrivits, vilket får nästa uppsättning att läsas från mediearrangemanget. FAIDC-låskretsen 2214 inställes åter för bestämning av om det finns några specificerade ID i denna uppsättning.

Beakta det fall, där inga ID finns i föreliggande uppsättning. BYTEl göres åter sann under en klocktid genom OCH-behandling av LSKIP och såsom visas fig. 114. FAIDC-låsluetsen 2214 blir återställd vid nästa klocktid genom OCH-behandling av BYTEl och enligt vad som tidigare beskrivits. Denna gäng blir emellertid EOID avkodad på. datasamlingsledaren l av avkodaren 56, vilket får moln ett bli sann. noll) ocH-bensndlss då med Byrnl een ïlïövï i OCH-kretsen 251 och matad via NELLER-kretsen 252 för inställning av RMATCH- låskretsen 2514 i fig. l5, vilket indikerar att denna uppsättning är godtagbar, d.v.s. att en likhet har påträffats för "ingen ID"-fallet. Resten av moden "hämta nästa uppsättning" motsvarar vad som tidigare beskrivits. Vid slutet av "hämta nästa uppsättning"-moden kommer läskretsen 213 i fig. 13 icke att ställas in, eftersom någon ID-buffert icke har mottagits. Även om innevarande LAID icke har sänts, vilket indikeras av att IIDSENT är falsk, kommer SEINDID icke att nn-.trns för .taltidning dv en LAID. l stället blir ïlïñcï ocH-bezinndglnd med fifií och PFAIDDl i OCH-kretsen 3143 samt slussad via NELLER-kretsen 153 för återställ- ning av låskretsen 1514 i fig. 10, vilket avslutar moden "ID-utväxling". Vid denns punkt blir ïlïficï OCH-behandlad med lDEXcDl, Tmfïïñ och ïfiöB-L i OCH-kretsen g 7800859-6 317 och matad via NELLEE-kretsen 318 för inställning av RJOBL-låskretsen 320 såsom visas i fig. 19. Detta får den databuffert, som mottagits, att upptecknas i mediearrangemanget.

Autouppsättningslänkningen i föreliggande system är en cirkelavsökning.

Sedan uppsättningen med högst nummer, som just lagrats i mediearrangemanget, har behandlats, går uppsättningssökningen tillbaka och börjar vid uppsättning 1 samt fortsätter till dess begynnelseuppsättningen åter påträffas. Detta går till väga på följande sätt. Antag att den högst numrerade uppsättningen i mediearrangemanget har lästs. När RNSU>läskretsen 135 i fig. 9 på nytt inställes för läsning av nästa uppsättning från mediearrangemanget, blir SETUPCNT i fig. 5 sann under en klocktid såsom beskrivits tidigare. Detta får uppsättningsräknaren 11 att stega till ett nummer högre än den högst numrerade uppsättningen i mediearrangemanget.

När READM senare påverkas att till mediearrangemanget indikera läsning av uppsätt- ningen, aktiverar mediearrangemanget NOTFND samtidigt med DONE för att indikera att uppsättningen icke påträffats. NOTFND inverteras av inverteraren 33 och inverteras på nytt av inverteraren 3Ä för alstring av RSTUPCNT i uppsättningsräknaren ll. Detta får uppsättningsräknaren 11 att återställas till noll. NOTFND blir också behandlad med READ i OCH-kretsen 131 och förd via NELLER-kretsen l3h för inställning av RNSU~låskretsen 135 enligt fig. 9. Detta får uppsättningsräknaren att stegas till 1, och uppsättning 1 läses från mediearrangemanget. Då har hela cirkeln tillryggalagts. Från denna punkt läsas åter uppsättningarna sekvensiellt till dess begynnelseuppsättningen nås.

Efter det att den sista uppsättningen före begynnelseuppsättningen har lästs och RNSU har aktiverats på nytt i ett försök att läsa nästa uppsättning, får det sanna tillståndet hos SETUPCNT i fig. 5 under en klocktid uppsättninge- räknaren ll att stega till begynnelseuppsättningsnumret enligt indikering i begynnelseuppsättningsregistret 10. Innehållet i begynnelseuppsättningsregistret 10 och uppsättningsräknaren ll jämförs i jämföraren 12, vilket får SUCM att bli sann, índikerande att begynnelseuppsättningen åter har nåtts. SUCMP blir därefter OCH-behandlad med RNSUD1 i kretsen 136 och slussad via NELLER-kretsen 138 för återställning av låskretsen 135 i fig. 9. SUCMP OCH-behandlas också med §fišÜ och RNSUD1 i kretsen 330 och slussas via NELLER-kretsen lhl för inställning av läskretsen 1Ä3, vilket indikerar att det icke finns fler uppsättningar. Med hänvisning till fig. 5 OCH-behandlas SUCM också med RNSU och RNSUDl i kretsen 35, vilket får SETDNCNT att bli sann under en klocktid. Detta får uppsättninge- räknaren 11 att backstega ett värde. Detta tryggar att efter mottagning av en ny FAID-buffert under ett och samma avsnitt, kommer uppsättningarna icke att av- sökas igen. Så snart ISTSU-låskretsen 1h3 i fig. 9 har inställts förblir den inställd till dess DSR upphör, vid vilken tid Dšš kombineras med LSTSU i NOCK- kretsen 1h2 för återställning därav. f Pøøfiäftçaiz-:fe

Claims (3)

1. 30 Sammanfattningsvis har ett säkerhetsstyrt informationsutväxlingssystem åstadkommits för att styra den korrekta utväxlingen av information mellan två eller flera användare under styrning från säkerhetsidentifierare. Varje användare är utrustad med en lokalanvändaridentifierare (LAID) och ett antal fjårranvändar- identifierare (FAID). I den föredragna utföringsformen hör till vissa valda av FAID jobb, vilka skola kommuniceras. En användare initierar komunikationsöverföring genom att till en annan station mata sin LAID, och den mottagande användaren jämför den mottagna LAID med sin egen lista över FAID, och om likhet uppstår, matar mottagaren sin egen LAID till den initierande parten. Om ingen likhet uppträder, sker frånkoppling. Den initierande parten jämför då den LAID, som har matats till den, med sin lista över FAID, och om ingen överensstämmelse påträffas, sker frånkoppling. Om en överensstämelse uppträder, håller parten kvar linjen, och den anropade parten sänder då jobben, som hör samman med den FAID, som motsvarar den LAID som mottagits. Varje RAID kan höra samman med ett enda entydigt jobb, som kan matas till en anropande användare, eller också kan den höra samman med ett antal jobb, vilka kunna knytas ihop och automatiskt matas till den anropande användaren. Vidare kan ett flertal FAID tillordnas samma jobb eller vissa valda av jobben i den fullständiga jobblistan. Flernivåig säkerhet liksom även informationsstyrning har sålunda åstadkommits. Flernivåsäkerheten åstadkommes först av att den anropande parten får sin LAID identifierad av den anropade parten. För det andra måste den anropande parten undersöka och verifiera den LAID, som sänds från den anropade parten. Slutligen användas själva säkerhetskoderna för att åstadkomma styrd selektiv utväxling av information. Detta innebär, att kännedom om en användares egen ídentifierarkod icke är tillräcklig. Det år också nödvändigt att känna till de jobb, vilka höra samman med varje fjärranvändaridentifierarkod. Patentkrav l. Metod för att fastställa upprättandet av en tillåten förbindelse mellan till ett dataöverföringsnät anslutna deltagarenheter, vardera försedda med en tillhörande iden- tifierarkod, innefattande översändandet av en tillhörande identifierarkod efter upprättad förbindelse från en an- ropande deltagarenhet till en anropad deltagarenhet och jämförelse där med en lagrad identifierarkod som primärt är tilldelad den anropande deltagarenheten om denna är anrops- berâttigad, varvid vid överensstämmelse av jämförelsen den anropade deltagarenheten sänder sin identifierarkod till den 7800859-6 31 anropande enheten, där denna identifierarkod jämföres med en lagrad identifierarkod för den anropade deltagarenheten, samt innefattande påbörjandet av en informationssändning om båda nämnda jämförelser visar lika, medan ingen informa- tíonssändning påbörjas om nägondera jämförelsen visar olika, k ä n n e t e c k n a d därav, att den primärt till den anropande deltagarenheten tilldelade identifierarkoden är sekundärt tilldelad åtminstone ett för den anropade del- tagarenheten accessbart informationsblock och att över- föringen av dylika informationsblock åstadkommas medelst den från den anropande deltagarenheten mottagna identifierar- koden efter utförd lyckad behörighetsprövning, som dels säkerställer den i och för sig kända förbindelsetíllstånds- prövningen i fram- och backriktning, dels säkerställer accessberättigandet till åtminstone ett givet informationse block i den anropade deltagarenheten.

2. Metod enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a d därav, att bland deltagarenheterna åtminstone några enheter har lagrat ett flertal identifierarkoder vardera tilldelade en anropsberättigad deltagarenhet, medelst vilka dels en förbindelsetillståndsprövning kan utföras för anslutning till andra deltagarenheter, dels en selektiv access tillåtas till endast vissa lagrade informationsblock.

3. Metod enligt patentkraven 1 och 2, k ä nn e 1; e e k - n a d därav, att åtminstone en del av den identifierarkod som överföras från en anropande enhet till en anropad enhet är tilldelad det första informationsblocket i en blockgrupp samt att en blockmarkering, som översändes tillsammans med informationsblock används i mottagardeltagarenheten för att särskilja inkommande information. -PÜÛR QUALIW