SE437510B - Forfarande och apparat for framstellning av en bojd glasskiva - Google Patents

Description

7910154-9 10 15 20 25 30 35 2 en uppåt eller åt sidan riktad dragkraft på planglasskivan, som verkar i glasets plan för att hålla skivan plant.

Ett arrangemang av tänger för upphängning av glas- skivor för böjning är föremålet i den brittiska patent- skriften 1 185 355, i vilket tängerna parvis hänger ned från horisontella stänger, som kan vrida sig så, att de horisontella stängerna vid tillslutning av böjningsformarna omkring skivan roterar omkring vertikala axlar för att hålla tängernas upphängningspunkter vertikalt över glas- skivans övre kant, varvid undvikes att horisontella kraft- komponenter av tängerna verkar på glaset under och efter böjning.

I den brittiska patentskriften 1 H42 316 beskrivs ett förfarande, i vilket böjningsformar hålles vid samma temperatur som glaset, till vilken temperatur glaset värmes före böjning, och glaset uppbäres av nästan vertikala rullar under värmning och transporten till böjningsformarna. När glaset har böjts gripes glasets övre kant av tänger, så att den böjda glasskivan är fritt nedhängande när formarna öppnas. Detta förfarande ger böjda glasskivor, både böjda och avspända, för användning i laminerade rutor.

Här har man problem med distorsioner, som införes i glaset på grund av på glasskivan utövade krafter, speciellt när glaset frigöras från formarna och blir fritt nedhängande från tängerna.

Det finns andra anläggningar i drift för böjning och härdning av glas, i vilka intermittent böjning eller böjning i flera steg användes, varvid planglasskivorna är upphängda i tänger under böjning och härdning. Produkterna från dessa anläggningar användes inte för laminering. Den nuvarande ut- vecklingslinjen är att använda tunnare glasskivor vid fram- ställning av fönsterrutor för motorfordon, och tunnare glas är mera mottaglig distorsion, som införes av krafter utövade på glaset av tängerna medan glaset alltjämt är varmt och deformerbart.

Hi! huvudsylLc med föreliggande uppfinning är att anvisa ett nytt förfarande och en ny anordning för fram- ställning av böjda glasskivor, varvid, antingen under hela (11 10 15 20 25 30 35 7910154-9 3 behandlingen av skivan eller i vissa steg av behandlingen, skivan hänger ned från ett antal tänger och krafterna, som verkar på den nedhängande glasskivan, bildar ett dynamiskt kraftsystem, som verkar på skivan på ett sådant sätt, att det strävar att ändra skivans form till en önskad form, och/eller anbringas krafter i en böjd glasskiva på ett sådant sätt att det bidrar till att kvarhålla denna böjda form under ytterligare behandling av skivan, t ex härdning eller avspänning.

Ett annat syfte med föreliggande uppfinning är att anvisa ett förfarande och en anordning för framställning av härdade glasskivor och avspända glasskivor i en konven- tionell anläggning med intermittent arbetande böjningsfor- mar,varvid skivornas form är tillräckligt exakt för använd- ning i industriell skala för framställning av laminerade glasfönster.

Enligt föreliggande uppfinning erhåller man ett för- farande för framställning av böjda glasskivor, varvid en varm glasskiva vid formningstemperatur är upphängd i ett antal utef&¶*skivans övre kant åtskilda grippositioner, vilket förfarande kännetecknas av att den varma glasskivan utsätts för enskilda krafter i dessa grippositioner, av vilka enskilda krafter åtminstone några har komponenter ut från skivans plan, att och vikt glas- storleken och riktningen för var en av krafterna väljes individuellt beroende på glasets och form för att säkerställa, att den fritt nedhängande skivan anpassar sig till en förbestämd kurvform när krafter- nas storlek och riktning varierar under ändringen av glasets form och att krafternas storlek och riktning tillåtes att variera så, att inverkan av hela det på skivan verkande kraftsystemet avtar när skivan närmar sig den förbestämda kurvformen.

Vid ett sätt att utöva uppfinningen värmes den upp- hängda glasskivan till formningstemperatur, vilket helt kraftsystem tillåtes att påverka skivan till den erforder- liga kurvformen samtidigt som skivan mjuknar under värm- ningen, och skivan kyles så, att den har antagit den erfor- derliga kurvformen när den har stelnat tillräckligt för att 1 å? vu.. m 'EU 'Iz N:-W «_f rs w' 1-1;- 7910154-9 4 inte influeras av kvarvarande i grippositionerna angringade krafter. uppfinningen kännetecknas av böjning av den varma glasskivam Ett annat sätt att genomföra förfarandet enligt 5 vars form ändras under inverkan av det totala kraftsystemet till en böjd form, som bestämmer en erforderlig slutlig kurvform hos skivan, vilken böjd form är sådan, att det finns kvarvarande krafter i grippositionerna, vilka verkar på den fritt nedhängande glasskivan när den kyles tills den har_stelnat tillräckligt för att inte influeras av dessa krafter och har antagit den erforderliga slutliga kurvformen 10 De i glaset i grippositionerna anbringade enskilda krafterna kan väljas så, att de kvarvarande krafterna, som verkar på den fritt nedhängande skivan, motverkar varje 15 strävan hos skivan att avvika från den böjda formen under inverkan av gravitationskrafter. glasskiva enligt uppfinningen innefattar värmning av en ned- Ytterligare ett annat sätt att framställa en böjd hängande planglasskiva till formningstemperatur, och 20 att man individuellt väljer storleken och riktningen för var och en av krafterna, som anbringas i grippositionerna, så att planglasskivan trycks till en erforderlig form av dessa krafter och deformeras till en partiellt böjd form när spänningarna i skivan avtar. 25 Företrädesvis är grippositionerna utefter skivans övre kant åtskiljda grippunkter, och.är åtminstone några av grippunkterna individuellt så utbalanserade, att man bibehåller en förbestämd fördelning av skivans vikt i grip- punkterna under skivans böjning. 30 I den föredragna utföringsformen är skivan upphängd i ett antal upphä¶çingspunkter,som är förbundna med var sin grippunkt, varvid minst en av upphängningspunkterna är fast och de övriga är fritt rörliga för upptagning av grippunkt- ernas rörelse under skivans böjning och är individuellt ut- 35 balanserade för att bibehålla fördelningen av skivans tyngd.

Upphängningspunkterna kan vara så placerade, att de, sätt ovanífrán, ligger på en kurva, som närmar sig kurvan för da1övre kanten av den erforderliga böjda kanten. 10 15 20 25 30 35 7910154-9 5 Två av upphängningspunkterna kan vara fasta och placerade på var sin sida om skivans centrum, varvid de återstående upphängningspunkterna är vertikalt rörliga, och grippunkterna är placerade på skivan i förhållande till upphängningspunkterna för determinering av kraftkompo- nenterna, som är riktade ur planet och angriper i skivan i grippunkterna.

Vid tillämpning av föreliggande förfarande på ter- miskt härdning av glas, härdas glasskivan termiskt genom att den fritt upphängda böjda skivan bringas i kontakt med ett kylmedium, varvid de individuella krafterna fortsätter att verka på skivan i grippunkterna tills kylmediet har gjort skivan tillräckligt styvt, så att dessa krafter inte längre inverkar på denna, och sedan antar skivan sin slut- liga form när kylningen fortsättes i kylmediet.

Omedelbart innan den böjda skivan bringas i kontakt med kylmediet, kan skivan genomvärmas till en högre tempera- tur än temperaturen, vid vilken den höjdes, och de på skivan verkande individuella krafterna säkerställer att skivan an- tar en erforderlig slutlig krökt form när den har kylts till omgivningstemperatur.

Föreliggande uppfinning innefattar även en apparat för framställning av böjda glasskivor, vilken apparat inne- fattar en stång och ett antal med en tång försedda upphäng- ningsenheter placerade på stången och på avstånd från var- andra utmed stången, vilken apparat kännetecknas av att varje upphängningsenhet har en upphängningspunkt, en hållare för en från upphängningspunkten nedhängande tång, och organ för oberoende inställning av upphängningspunktens läge både längs efter och vinkelrätt mot stången, så att upphängnings- punkterna är placerade på en kurva, som är en funktion av glasskivans erforderliga form; och att minst en av upphäng- ningsenheterna upptar tängernas rörelse relativt stången när den från tängerna nedhängande glasskivan böjes.

Minst en av upphängningspunkterna kan innefatta organ för att fixera denna upphängningsenhets upphängnings- punkt relativ den tängerna uppbärande stången.

Varje hållare kan vara fri för svängning inom en W a, 12.1; _; 10 15 20 25 30 35 7910154-9 8 konisk vinkel relativ dennas upphängningspunkt.

I en utföringsform innefattar varje upphängnings- enhet ett i den-tängerna uppbärande stången fastsatt häv- stångsstöd, en hävstâng anbringad på stödet, en upphäng- ningspunkt på en arm av hävstången och en motvikt på häv- stångens andra arm.

Företrädesvis är hävstångstödet ett med knivegg försett stöd och uppvisar hävstången ett lager med inver- terad V-form, vilket lokaliserar hävstången på stödet.

Varje upphängningspunkt kan innefatta ett i en häv- stång inpassat skålformat lager, och varje hållare kan inne- fatta en böjlig upphängning, som i sin övre ände uppvisar en kula, som har sitt säte i det skålformade lagret och som i sin undre ände är förbunden med en upphängningskrok för en tång.

Hävstångstödet kan vara vridbar relativ den tänger- na uppbärande stången för svängning av hävstången omkring en vertikal axel.

Minst en upphängningsenhet kan innefatta organ för begränsning av vridningsrörelse för den ena av hävstångens armar, som uppbär upphängningspunkten.

Pöreträdesvis innefattar organet för begränsning av vridningsrörelse en bygel, som är anbringad över den ena av hävstångens armar och fast i förhållande till den tängerna uppbärande stången för att tjänstgöra som stopp, som begränsar denna arms svängningsrörelse.

Uppfinningen innefattar vidare en formad glasskiva, som är framställd enligt uppfinningen, och en laminerad glasruta, som innehåller en sådan formad glasskiva.

För bättre förståelse av uppfinningen beskrivs nu några utföringsformer såsom exempel med hänvisning till ritningarna, på vilka fig. 1 visar ett schematiskt snitt genom en apparat för böjning och härdning av glas, i vilken apparat upp- finningen kan utövas, fig. 2 visar schematiskt framifrån en planglas- skiva som hänger ned från ett antal tänger i en upphäng- ningsenhet enligt uppfinningen, vilken är fäst i en stång .1(2š)f¿ çšïïa 1 , .ßmgp 10 15 20 25 30 35 7910154-9 7 för böjning och härdning i apparaten enligt fig. 1, fig. 3 visar schematiskt avståndsförhållandet mellan upphängningspunkter i upphängingsanordningen och grippunkter, där tångens gripyta griper om glasskivan, när skivan är plan och när den är böjd, fig. H är en vy framifrån, partiellt i snitt,av en av upphängningsenheterna i fig. 2, fig. 5 visar ett snitt utefter linjen V - V i fig. 4, fig. 6 är en schematisk vy framifrån, liknande den i fig. 2, efter böjning av glasskivan till en krökt form, fig. 7 är en partiell vy framifrån av glasskivan i fig. 2 och 3, vilken vy visar kraftkomponenterna i skivans plan vid grippunkterna, fig. 8 är en planvy av en av gripytorna, vilken vy visar de horisontella krafterna i planet och ut ur planet, vilka komponenter verkar på skivan i plant och i krökt till- stånd, fig. 9 är en schematisk sidovy av den första upp- hängningsenheten och tången i riktningen för pilen IX i fig. 2 och 6, och visar med heldragna linjer läget för glasskivan, hällaren och tängerna när skivan är plan, och med brutna linjer läget för skivan, hållaren och tången när skivan är böjd, fíg. 10 är en vy, som liknar den i fig. 9, av den andra upphängningsenheten i riktningen för pilen X i fig. 2 och 6, fíg. 11 är en vy, som liknar den i fig. 9, av den tredje upphängningsenheten i riktningen i pilen XI i fig. 2 och 6, fig. 12 är en schematisk sidovy av en annan utför- ingsform av upphängningsenheten enligt uppfinningen, fig. 13 är en schematisk vy framifrån, partiellt i snitt, av en annan apparat för böjning och härdning av glaa i vilken föreliggande uppfinning kan utövas, fíg. 14 är en sidovy, partiellt i snitt, av apparaten i fíg. 13, och e fig. 15 visar, på samma sätt som fig. 3, avstånds- ëeøæ så *än 10 15 20 25 30 35 7910154-9 8 förhållandet mellan upphängningspunkter och gripytor vid behandling av en glasskiva i apparaten enligt fig. 13 och 14.

Föreliggande förfarande och apparat kan användas i en vertikalt anordnad böjnings- och härdningsapparat av det i fig. 1 visade slaget.

En vertikal härdningsugn med beteckningen 1 har sidoväggar 2 och ett tak 3, vilka består av vanligt före- kommande eldfast material. Ugnens botten avgränsas av en avlâng öppning 4 i en bottenplatta S, på vilken ugnen är uppburen. En rörlig propp eller lucka (ej visad), är an- ordnad på känt sätt för stängning av öppningen.

En skiva av soda-kalk-kiseldioxidglas, som skall böjas till en böjd form för ett motorfordonsfönster, skäres till den önskade formen, visad i fig. 2, de skurna kanterna finbehandlas för utjämning, och skivan hänges sedan upp i tångstång 7 med ett antal av sex upphängningsenheter 8, vilka befinner sig på stången 7 och är symmetriskt åt- skilda i förbestämda lägen, tre på vardera sidan om stång- ens 7 centrum, såsom framgår av fig. 2. Varje upphängnings- enhet har en hållare 9 för en tång 10, och de fasta grip- ytorna i tångens 10 käft griper den övre kanten av glas- skivan 6 i ett antal grippunkter 11, 12, 13, 1H, 15 och 16, vilka befinner sig på avstånd från varandra .utefter glasskivans kant. Grippunkterna 11 - 16 på planglasskivan 6 är också visade i fig. 3. Tången 10 är konventionellt ut- formad och slutes av det mellan gripytorna fasthållna glasets 6 vikt.

Sïângen 7 hänger ned från ett konventionellt hiss- verk, ej visat, och löper på vertikala styrskenor 17, som går nedåt från ugnen för styrning av stångens 7 upp- och nedgående rörelse.

Två böjningsformar 18 är anbringade i glasskivans bana, vid dess nedåtriktade förflyttning från ugnen efter värmning till böjningstemperatur i ugnen. Formarna befinner sig i en böjningskammare19, som värmes med varm gas, som tíllföres genom ledningar 20. Kammarens 19 inre och böj- ,ningsformarna 18 hålles vid samma temperatur som tempera- 10 15 20 25 30 35 79170-154-9 9 turen av den heta glasskivan 6 när den kommer in i kammaren 19.

Formarna 18 är monterade på tryckkolvar 21, och varandra motsvarande krökning på formarnas arbetsytor definierar kurvformen, som glasskivan har omedelbart eft öppning av formarna. Stången 7 är så monterad, att dess GP mitt ligger i formarnas vertikala, centrala symmetriplan, och den nedhängande glasskivans mittlinje ligger också i detta plan.

En utträdesöppning 22 i den värmda kammarens 19 botten leder till en kammare 23 för ytterligare värmning, vilken kammare är anordnad under kammarens 19 botten.

Elektriska värmeelement 24 är anbringade på kammarens 23 väggar och riktade mot ytorna av den böjda glasskivan när den sänkes ned från böjningskammaren 19. Styrskenorna 19 utbreder sig genom kammaren 23, och under den nedátrikta förflyttningen genom kammaren 23 värmes den böjda glassk de ivan utefter hela sin tjocklek till en temperatur, som är högre än den temperatur, vid vilken den böjes, innan glaset ky genom att ett kylmedel bringas i kontakt med dess ytor. les Styrskenorna 17 utbreder sig nedåt till en utgång 25 i kammarens 23 botten till en upptill öppen rektangulär tanks 26 övre del, vilken tank innehåller kylmedlet, som är med gas fluidiserad bädd 27 av partikelformigt eldfast material, t ex y-aluminiumoxid eller aluminiumoxidtrihyd som hálles i ett vilande, likformigt expanderat tillstán av partikelfluidisering av en uppâtriktad likformig gas- ström från ett mikroporöst membran 28, som är fäst över tankens 28 botten över en tryckkammare 29, till vilken fluidiserande gas matas. Tanken 26 är anordnad på ett hö och sänkbart bord 30, och sänkes för införande och uttag ande av en glasskiva, som skall behandlas.

De sex grippunkterna 11 - 16 är exakt placerade i punkter på den övre kanten av glasskivan och är i det belysta exemplet anordnade symmetriskt, tre på varje sid om glasskivans mittlinje. Sättet, på vilket grippunktern bestämmes, beskrives i det följande i samband med ett specifikt exempel. Tångupphängningsenheterna 8 är anordz rat, d j- a. 8. åø 01; 95% 10 15 20 25 30 35 7910154-9 10 nade symmetriskt på samma sätt på ömse sidor om stångens 7 mitt, så att även de är symmetriskt anordnade på ömse sidor om glasskivans mittlinje. Var och en av upphängningsenhet- erna 8 har en upphängningspunkt, från vilken dess hållare 9 nedhänger. Med början på vänster sida av glasskivan, som är visad i fig. 2 och 3, finns sex upphängningspunkter 32, 33, 34, 35, 36 och 37, tre på vardera sidan om glasskivans mittlinje. Alla upphängningspunkter är förflyttbara i verti- kalt led och balanserade och är inställbara i läge i glas- skivans tvärriktning, såsom framgår senare. Upphängnings- punkterna 33 och 36 kan vara begränsade i sin vertikala rörelse. Upphängningspunkterna är företrädesvis så placerade relativ stången 7, att hållaren och tången, som hänger ned från var och en av upphängningspunkterna,är anordnade i en liten vinkel mot vertikalplanet, exempelvis 100 eller mindre Alla upphängningsenheter är av samma konstruktion.

Den första enheten med upphängningspunkten 32 är visad i detalj i fig. H och 5.

Stången 7 är en solid balk och uppvisar för varje upphängningsenhet två genomgående hål, i vilka bultar 38 och 39 är införda. Bultarnas nedre ändar är gängade i block 40 och 41 på balkens undersida.

Blocken H0 och 41 glider i spår 42'i ett upphäng- ningsblock H3 med rektangulär form. Blocket 43 har övre kantflänsar UH, som passar omkring stångens 7 sidor. När blocken H0 och 41 har lossats genom lösning av bultarna 38 och 39 kan blockets H3 läge på stången 7 inställas paral- lellt med stången genom förskjutning av upphängningsblocket 43 relativt blocken H0 och 41. När det erforderliga läget har nåtts, åtdrages bultarna 38 och 39 och blocket 40 och 41 pressar upphängningsblocket uppåt mot stångens 7 under- sida. I upphängningsblockets 43 undersida är pressat ett tvärblock H5, som är utbildat med ett nedåt öppet spår 46, i vilket glider ett block 47, som har en fot R8, som ut- skjuter nedåt genom blockets 45 öppna botten.

Ett övergångsstycke 49 med inverterad U-form har en tvärbalk 50, som är utbildad med en fördjupning för mot- tagning av foten H8 av glidblocket M7 och hålles mot blocket POOR QUALITY 10 15 20 25 30 35 7910154-9 11 47 av en bult 51, som upptill är gängad i ett centralt hål i blocket H7. Tvärstycket 50 är roterbartrelativt blocket H7 och blocket H5. Glidblockets H7 läge i blocket 45 och tvärstyckets 50 vinkelläge relativt blocket 45 låses genom åtdragning av bulten 51. övergångsstycket 49 har två skänklar 52 och 53, som uppvisar fördjupningar intill sina undre ändar, i vilka ett hävstångsstöd SH är inpassad, vilket sträcker sig över de tvâ skänklarnas 52 och 53 botten och är fäst i dessa skänk- lar med bultar 55. Hävstángsstödet har två uppâtriktade kniveggar 56 och_57, som befinner sig i delar av skänklarna 52 och 53 av U-sektionen mellan sidoflänsarna 58 och 59 av skänkeln av 52 och sidoskänklarna 60 och 61 av skänkeln 53.

En vajer 62, vars funktion kommer att beskrivas, är fäst i hävstångsstödets SU mitt. En hävstång 63 befinner sig på hävstångsstödet. Hävstàngen bär ett maskinbearbetat block med rektangulärt tvärsnitt och uppvisar en från sida till sida gående rund öppning 64, i vilken är svetsat ett cylindriskt lager 65, ur vilket en del är utskuren, så att det bildar ett lager 66 med inverterad V-form, som lokali- serar hävstången 63 på stödet, som bildas av två kniveggw56 och 57. Kniveggen 56 och 57 ingriper i lagret 66 på var sin sida om hävstângen. En lokaliseringsskiva 67 är svetsad i hävstången 63 över lagret 65. Genom vridning av övergångs- stycket RQ är hävstångsstycket svängbart relativt den tängerna uppbärande staven för vridning av hävstàngen om- kring en vertikal axel. I hävstángens 63 ena ände finns upphängningspunkten 32 för hållaren 9. Upphängningspunkten begränsas av ett skålformat lager 68, som är inpassat~i en ned genom hävstången gående öppning 69. I lagrets 68 botten finns en nedåt divergerande konisk öppning 70. En böjlig upphängning för hällaren 9 består av en tvinnad trådkabel 71, på vilken en tätt i det skålformade lagret 68 passande _ lagerkula 72 är gängad. Den övre änden av kabeln hålles fast i ett spännorgan 73 mot vilket kulan 72 vilar. Den undre änden av kabeln är fastspänd i den övre änden av ett upphängningsorgan 74, som i sin undre ände är utbildat som en krok 75, från vilken tången 10 hänger ned. Användningen fml. 1zc)(}üQ ç?ILqxHï?2* 10 15 20 25 30 35 7910154-9 12 av en böjlig kabelupphängning 71 och den nedåt divergerande koniska öppningen 70 säkerställer väsentligen obegränsad rörelse för hållaren 9 relativt hävstängen 63 inom öppning- ens 70 koniska vinkel.

En motvikt 76 hänger ned från hävstångens 63 andra arm. En formad öppning är utbildad genom den andra änden av hävstângen, vilken öppning innefattar en övre lagerdel 77 och en undre nedåt divergerande konisk del 78. En vikt- hållare innefattande en rund bottendel, som är fäst i en stavs 80 botten, hänger ned från denna ände av hävstången 63 i en böjlig upphängning innefattande en kort tvinnad vajerkabel 81, vars undre ände är fastspänd med ett skruv- stift 82 i den övre änden av staven 80, och vars övre ände uppbär en kula 83, som ligger an mot änden BU av kabeln 82.

Kulan 83 vilar på en konisk lageryta 85 i den övre delens 77 botten av öppningen genom hävstången.

Ett häl 85aär borrat uppåt in i staven 80 från dess botten, och vajern 62, som är fäst i hävstängsstödet 54, har en uppåtriktad ände 86, över vilken håletgsa löst pas- sar. Vajern 62 tjänstgör för att hålla viktbäraren och dess vikten om kabeln 81 för viktbäraren skulle ge efter vid användning. Vikter 87, som uppvisar radiella spalter, som passar omkring kabeln 81, är placerade på hällaren 79 för bestämning av motviktens värde.

Vid sammansättning av upphängningsanordningen pla- ceras hållaren 9 för tângen med det skälformade lagret 68 trätt på kabeln 71 på plats i öppningen 69 genom att kabeln föres genom en spalt 88, som är utformad i hävstångens ände, och sedan pressas lagret 68 nedåt in i öppningen 69. På liknande sätt föres kabeln 81 för motvikten genom en spalt 89, som är utformad i hävstångens andra ände och leder till öppningen 77, 78. När upphängningsenheten har blivit samman- satt och befinner sig på plats på stången 7,men innan glas- skivan gripes av tängerna, tyngs hävstängen 63 ned av mot- vikten under det att svängníngen är begränsad genom plattans 67 anslag mot flänsarna 59 och 61.

Genom lösning av bultarna 38, 39 och 51 kan upphäng- ningspunktens 32 exakta läge bestämmas. Denna upphängnings- u i 10 15 20 25 30 35 7910154-9 13 punkt anses vara den punkt, i vilken kulan 72 griper in i öppningens 70 inlopp (mynning). Inställningen utföres genom förskjutning av blocket H3 på blocken 40 och 41, genom förskjutning av glidblicket 47 i spåret H6, och om nödvändigt genom rotation av tvärstycket 50 omkring bult- en 51. När upphängningspunkten 32 befinner sig i det önskade läget relativt stången 7 åtdrages bultarna 38, 39 och 51.

Den tredje, fjärde och sjätte upphängningsenheten har upphängningspunkterna 34, 35 resp. 37, vilka är identiska med enheten som nu har beskrivits med hänvisning till fig. U och 5, varvid begränsningen för hävstångens 63 rotation bestämmas av plattans 67 anslag mot flänsarna 59, 61 eller 58, 60 av benen av övergången, som uppbär häv- stångsstödet. Upphängningspunkterna 33 och 36 är emellertid fasta genom begränsad svängningsrörelser för hävstàngens 63 arm, som uppbär upphängningspunkterna. Det fasthållande organet innefattar en borttagbar bygel 90 med formen av ett upp- och nedvänt U, vilket är utmärkt i fig. 5 med streck- prickade linjer. Denna bygel befinner sig över hävstångens arm, som uppbär svängningspunkterna 33 eller 36, och är fäst i bultarna 55, som håller hävstångsstödet 54 i läge.

Den undre sidan av bygelns 90 tvärstycke har en knivegg 91, som verkar som ett stopp och förhindrar uppåtriktad rörelse av hävstångens arm, som uppbär upphängningspunkten.

Motvikten 76 håller effektivt hävstångsarmen i anliggning mot kniveggen 91 och på så sätt håller fast läget för upp- hängningspunkten 33 resp. 36.

Variationer i längdenav kabeln 71 och hållaren 74 för tången är nödvändigt av hänsyn till formen av glasskiv- ans övre kant såsom är visat i fig. 2 och 6.

Fig. 3 visar hur den första och sjätte tångupphäng- ningspunkten är fästa i stången 7, varvid deras upphäng- ningspunkter 32 och 37 befinner sig framför glasskivan 6, sett från framsidan såsom i fig. 2, och deras motvikter be- finner sig bakom skivan 6._Den tredje och fjärde upphäng- ningsenheten är fästa i stången 7,varvid deras upphängnings- punkter 34 och 35 befinner sig bakom skivan 6 och deras LPÛQ f? QÜÄLIW 10 15 20 25 30 35 7910154-9 14 motvikter 76 framför skivan. De fasta upphängningsenheterna dvs den andra och femte enheten, är inställda så, att deras upphängingspunkter 33 och 36 ligger strax bakom skivan 6 och deras motvikter framför skivan.

Storleken och riktningen av den enskilda kraften, som är anbringad på planglasskivan i varje grippunkt 11 och 1% är bestämd av hâllarens och tångens vikt, upphäng- ningspunkternas 32 och 37 läge relativt grippunkterna 11 och 16 samt massan av motvikterna för de upphängningsenhet- erna, som inte är fasta. Massan för motviken av varje upp- hängningsenhet, som är fri, bestämmer den vertikala kompo- nenten av kraften, som är anbringad i grippunkten, som hör till denna upphängningsenhet. När den fritt upphängda varma glasskivan anpassar sig till en i förväg bestämd kurva ändras läget för grippunkterna relativt upphängningspunkt- erna, och storleken och riktningen av krafterna, som är anbringade i glaset vid grippunkterna, varierar under änd- ringen av glasets form. Detta betyder att inverkan av det totala kraftsystemet, som verkar på glasskívan vid ändring av skivans form, minskar när skivan närmar sig den i för- väg bestämda kurvformen. i Om stången 7 skulle vrida sig eller distorderas i ett vertikalt plan i ringa omfattning, så att en liten vertikal förskjutning av upphängningsenheterna 8 skulle in- träffa, finns en kompenserande vertikal rörelse i upphäng- ningspunkterna 32, âü, 35 och 37 på grund av svängningen av de balanserade hävstängerna,vilka uppbär dessa upphängnings- punkter, så att faktiskt samma kraft fortsätter att verka på glasskivan i varje grippunkt. Upphängningen av glaset är således effektivt skilt från stången 7 för störningar, så- som exempelvis erhålles genom rotation eller distorsion av stången 7.

Eftersom i varje upphängningsenhet upphängnings- punkten,t ex punkten 32 i den första enheten, hävstångßr stöden 56, 57 och punkten, i vilken motvikten 76 är upphängd i hävstângens andra arm, ligger alla på en rät linje, finns ett tillstånd till neutral balans i glaset. Det betyder att, om.hävstângens 63 vinkel ändras, antingen på grund av Pcxnacnflufiïï 10 15 20 25 30 35 7910154-9 15 rörelse av stången 7 på grund av böjning eller sviktning eller på grund av rörelse hos glaset under böjning från plan till krökt form, inga ändringar i de på glaset verk- ande kraftkomponenterna i grippunkterna utövas.

Placeringen av grippunkterna 11 - 16 relativt upp- hängningspunkterna 32 - 37 kan uttryckas som horisontella avstånd x och yí.mm:varandra vinkelräta riktningar, såsom är visat i fig. 3. Vid bestämning av placeringen av upp- hängningspunkterna och grippunkterna, vilka skall användas vid iordningställning av anläggningen för framställning av en speciell formad glasskivan användes ett iterativt anpassningsförfarande.

Vid ett sätt att göra detta väljes grippunkterna 11 - 16 genom delning av planglasskivan i områden med lika vikt, av vilka var och en grips av tången 10. Var och en av tängerna 10 placeras så, att dess grippunkt ligger direkt över tyngdpunkten för området av glasskivan, vars vikt skall uppbäras av tängerna.

Motvikterna väljes sedan så att man har en lik- formig fördelning av skivans vikt utefter upphängnings- enheterna. Upphängningsenheternas lägen på stången 7 in- ställes sedan sä, att upphängningspunkterna 32 - 37 aproxi- mativt ligger över den eftersträvade krökningen 6' för glasskivans övre kant, när den är böjd, och så att hållar- en och tängerna från var och en av upphängningspunkterna ligger i ett vertikalt plan i rät vinkel mot glasskivans plan.

Med denna inställning värmes glasskivan till form- ningstemperatur, som i denna utföringsform är den vid fram- ställning använda böjtemperaturen. Exempelvis för böjning och härdning av en 2,3 mm tjock glasskiva ligger böjnings- temperaturen i intervallet 550 - 65006. En typisk böjnings- temperatur för 2,3 mm tjockt glas är 60000.

Böjningsformarna 18 i böjningskammaren 19 hålles vid denna böjningstemperatur, och när den heta glasskivan har böjts mellan böjningsformarna, öppnas formen och den heta böjda glasskivan, som är upphängd i tängerna, sänks genom värmningskammaren 23 och ned i den fluidiserade LPOQR ç}Lfi¶LIï3'. 10 15 20 25 30 35 7910154-9 16 bädden av kylmedium i tanken 26.

I värmningskammaren 23 värms den heta böjda glas- skivan från böjningstemperaturen till en härdningstempe- ratur, som kan ligga i intervallet 620 ~ 720°C. För en 2,3 mm tjock glasskiva, som har böjts vid en böjningstempe- ratur av 600°C, kan härdningstemperaturen till vilken skivan värms när den förs nedåt till värmningskammaren 23, vara 650°C. Härdningstemperaturen beror på mängden spänning, som skall induceras i glaset.

När den böjda och härdade glasskivan, nu nedsänkt i den fluidiserade bädden, har svalnat tillräckligt för hantering, avlägsnas den från bädden och dess form jämföres med en jämförelsefixtur med avseende på för stor eller liten böjning av skivans övre kant.

Om för stor böjning av den övre kanten är uppenbar, flyttas upphängningspunkterna 32 - 37 i y-riktningen något närmare till stången 7. Om man har otillräcklig böjning av den övre kanten inställs tängernas upphängningspunkter 32 - 37 i y-riktningen, så att de ligger på något större av- stånd från stången 7.

Där en lämplig inställning för erhållande av approxi- mativt den korrekta formen för den övreflkantenay glasskivan har hittats genom upprepad behandling av glasskivor och i det föregående beskrivna ändringar, kontrolleras formen av bottenkanten. Om man har haft för stor böjning av botten- kanten kan grippunkterna 11 - 16 och upphängningspunkterna 32 - 37 flyttas ytterligare isär i x-riktningen mot glasets sidor och/eller kan motvikterna ändras för att minska vikt- mängden av glasskivan, som uppbäres av de från upphäng- ningspunkterna 34 och 35 nedhängande tängerna och för att öka viktmängden, som uppbäres av de yttre tängerna, som hänger ner från punkterna 32 och 37.

Om man har för liten böjning av bottenkanten av glasskivan kan grippunkterna och upphängningspunkterna flyttas i x-riktningen närmare varandra mot glasets centrum eller viktföpdelningen ändras genom ändring av motvikterna för att öka vikten, som uppbäres av de från punkterna 34 och '35 nedhängande tängerna, och vikten, som uppbäres av de yttre 10 15 20 25 30 35 7910154-9 17 tängerna, minskas. Dessa steg upprepas sedan tills botten- kantens form är approximativt korrekt.

Formen av den övre kanten kontrolleras därefter på nytt,ytterligare små ändringar kan göras genom förflytt- ning av vissa eller alla upphängningspunkterna 32 - 37 mot eller bort från stången 7 i y-riktningen för korrigering av nu funna avvikelser.

Dessa steg repeteras med ett antal glasskivor tills en inställning har uppnåtts, som ger de approximativt korrekta formerna för den övre och den undre kanten av den böjda planskivan.

Glasskívan undersöks även för att säkerställa, att inga ansatser finns i den övre kanten av glasskivan att bukta ut eller vara plan mellan grippunkterna. Sådana ef- fekter kan uppstå under värmning av glasskivan i ugnen 1 och skulle inte elimineras vid böjning mellan böjformarna.

Eventuella utbuktningar i den böjda glasskivans övre kant kan korrigeras genom vissa ändringar i grippunkt- ernas och upphängningspunkternas positioner, vilket är beskrivet för korrigering av för liten böjning av under- kanten. Om emellertid ändringar för korrigering av för svag böjning av bottenkanten redan har gjorts, är det lämplígare att korrigera utbuktningar i den övre kanten genom ändring av tängernas och hållarnas lutning mot vertikalplanet såsom sett framifrån i fig. 2. Detta ökar spänningen i den övre kanten i skivan i lämplig omfattning. Eventuella uträtningar av den övre kanten kan korrigeras genom samma ändringar som är beskrivna för korrigering av för svag böjning av botten- kanten. Om dessa ändringar av grippunkterna och upphäng- ningspunkterna mot glasets mitt eller ändringar av vikt- fördelningen inte är lämpliga, ändras hållarnas och tänger- nas lutning mot vertikalplanet, såsom sett framifrån i fig. 2, för minskning av spänningen eller alstring av samman- tryckning av den över kanten av skivan i lämplig omfattning.

Genom att förfara på detta sätt användes böjformarna för erhållande av en förbestämd krökt form hos glasskivan, vilken är sådan, att efter efterföljande behandling av den böjda glasskivan, i detta fall ytterligare värmning och ¿a:%2ä? . íïáyu 10 15 20 25 30 35 7910154-9 18 härdning, glasskivan antar en erforderlig slutlig form när glaset avkyls till omgivningstemperatur.

Den böjda glasskivan blir speciellt känslig för - krafter, som verkar på denna när den värmes ytterligare till härdningstemperaturen, som är högre än dess böjnings- temperatur. Exempelvis kan speciellt tyngdkrafter verka på glasskivan, vilka har en tendens att ändra dess form från den form, till vilken den har blivit böjd. De på glasskivan anbringade kvarvarande krafterna i grippunkterna kan därför vara sådana, att de motverkar varje tendens hos skivan till deformation från den böjda formen under inverk- an av tyngdkrafter.

Den initiala inställningen av grippunkterna relativt upphängningspunkterna tar hänsyn till detta på ett sådant sätt, att de horisontella kraftkomponenterna, som verkar i grippunkterna, både tangentiellt och vinkelrätt mot den böjda glasskivan, motverkar varje tendens till distorsion på grund av tyngdkrafter hos den upphängda glasskivan.

De kvarvarande krafterna, som verkar på glaset i grippunkterna, bidrar därför till det totala kraftsystemet, som verkar på glaset efter böjning på ett sådant sätt, att det säkerställes, att den böjda skivan slutligen antar den erforderliga slutliga formen där den avspännes och kyles till omgivningstemperatur.

När man har erhållit den önskade inställningen av grippunkterna och upphängningspunkterna relativt stången 7, är läget för upphängningspunkterna relativt grippunkt- erna,med vilka de är förbundna med var sin hängare med böjlig anslutning och tång, sådana, att krafterna, som är anbringade i den övre kanten av planglaset 6 i grippunkt- erna 11 - 16, har i skivans plan, visat i fig. 7, verkande vertikala komponenter Fz, vilka uppbär vikten av skivan, och horisontella komponenter Ft i skivans plan, vilka verkar främst för att bibehålla den jämna krökningen av skivan, speciellt i dess övre kant, under värmningen och efter att den har böjts.

De horisontella i planet verkande komponenterna Ft, som är visade verkande utåt i fig. 7, för att hålla den som: QUALITY. 10 15 20 25 30 35 7910154-9 19 övre kanten av glasskivan under spänning, men inställning- en kan vara sådan, att dessa komponenter verkar inåt för att motverka varje tendens till uträtning av skivans övre kant. Komponenten Ft kan verka för att hålla den övre kanten av skivan under spänning på en del ställen och under kompression på andra ställen medan skivan behandlas.

De i grippunkterna verkande krafterna har även horisontella komponenter Fn, som verkar ut ur skivans plan, vinkelrätt mot detta plan, såsom är beskriven i sam- band med fig. 8.

Pig. 8 visar kraftkomponenterna i planet för glaset och ut ur planet av glaset i gríppunkterna 11 när skivan är plan och när den är krökt. Dessa komponenter betraktas lämpligast som en komponent Ft, som verkar i ett tangent- plan till glaset i grippunkten 11, och en komponent Fn, som verkar ut från planet av glaset, vinkelrätt mot tangent- planet i grippunkten. Komponenterna Ft' och Fn' verkar på den böjda glasskivan 8' när grippunkterna befinner sig vid 11'.

I detta exempel är de relativa lägena för upphäng- ningspunkten 32 och grippunkten 11 på planglasskivan 6 sådana, att den ut ur planet verkande kraftkomponenten Fn', som verkar på den böjda skivan i var och en av grippunkter- na när böjningsformarna är öppna, är en liten kraft. Dessa små krafter fortsätter att verka på den fritt nedhängande varma böjda glasskivan, som befinner sig i ett deformerbart tillstånd och sänkes genom värmningskammaren 23\in i den fluidiserade bädden på ett sådant sätt, att när den böjda glasskivan har härdats och kyles till omgivningstemperatur i den fluidiserade bädden, glasskivan har antagit sin slut- liga krökta form och glasskivan är så sval, att inga ytter- ligare formändringar kan förekomma på grund av termisk kontraktion.

De ut ur planet verkande kraftkomponenterna Fn' är således del i ett dynamiskt totalt kraftsystem, som verkar på glaset under hela dess behandling, både när dess viskosi- tet är sådan, att glasskivan är mottaglig för deformation genom enskilda krafter, som verkar på det i grippunkterna, “POOR QUÄLIW _m 15 20 25 30 35 7910154-9 20 och genom böjningsmoment, som alstras i glasskivan av tyngdkrafter.

Inverkan av det totala kraftsystemet, som verkar på skivan vid ändring av skivans form, minskar när skivan närmar sig en erforderlig förbestämd kurvform, och när glaset har kylts tillräckligt för att inte längre vara mot- taglig för en sådan deformation erhäller man vanligen små ändringar i formen på grund av termisk sammandragning. Detta gäller oberoende om glaset har behandlats i en avspännings- cykel eller i en termisk värmecykel.

Pramställning av en termiskt härdad glasskiva med en erforderlig kurvform med föreliggande förfarande kan belysas med hänvisning till användning av apparaten i fig. 1 för böjning av planglasskivan 6 i fig. 2 och 3 till den krökta formen 6' i fig. 3 och 6, åtföljd av ytterligare värmning av den böjda glasskivan när den sänks genom kam- maren 23 och den termiska härdningen av den krökta skivan genom kylning av skivan i den fluidiserade bädden 27.

Planglasskivan 6 är ett soda-kalk-kiseldioxidglas och är 703 mm brett mellan de övre hörnen av skivan och 645 mm högt utefter mittlinjen 98. Skivan är 2,3 mm tjock och väger 5 kg.

Det höj- och sänkbara bordet 30 sänks och stången 7 sänkes till botten av styrskenan 17 och den övre kanten av glasskivan 6 gripes av de sex tängerna 10.

Lägena för upphängningspunkterna 32, 33, 34, 35, 36 och 37, som inställes genom lägesändring av upphäng- ningsenheterna i längs- och tvärriktningen för stången 7 kan, såsom framgår av fig. 3, anges med deras avstånd i den horisontella x-riktningen från det centrala symmetri- planet Pt, vinkelrätt mot stångens 7 längdriktning, och med deras avstånd i den horisontella y-riktningen från det centrala symmetriplanet P1 i stångens 7 längdriktning.

Inställningarna bestämdes medelst det iterativa inställ- ningsförfarandet, som är beskrivet i det föregående.

Upphängningspunkterna 32 och 37 befinner sig på ett x-avstånd av 716 mm på ömse sidor av planet Pt och på ett y-avstånd av 87 mm framför planet P1. Hållarens 10 15 20 25 30 35 7910154-'9 21 längd från upphängningspunkten 32 och 37 till grippunkt- erna 11 och 16 är 660 mm.

Upphängningspunkterna 33 och 36 befinner sig på ett x-avstånd av 459 mm på ömse sidor om planet Pt och ligger i planet P1 omedelbart under den längsgående mitt- linjen av stången 7. Hållarens längd från upphängnings- punkterna 33 och 36 till grippunkterna 12 och 15 är 590 mm.

Upphängningspunkterna 34 och 35 befinner sig på ett x-avstånd av 143 mm på ömse sidor om planet Pt och ett y- avstånd av 28 mm bakom planet P1. Hållarens längd från upp- hängningspunkterna 34 och 35 till grippunkterna 13 och 14 är 550 mm.

Läget för grippunkterna 11, 12, 13, 14, 15 och 16 kan uttryckas genom deras avstånd i den horisontella x- riktningen från glasskivans vertikala mittlinje 98, som ligger i det vertikala centrala symmetriplanet Ft av stång- en 7 och i det vertikala centrala symmetriplanet av böj- ningsformarna 18. Grippunkterna 11 och 16 befinner sig på ett x-avstånd av 619 mm på ömse sidor av mittlinjen 98, grippunkterna 12 och 15 befinner sig på ett x-avstånd av 414 mm på ömse sidor om mittlinjen 98, och grippunkterna 13 och 1% befinner sig på ett x-avstånd av 1U3 mm på ömse sidor om mittlinjen 98. Vid denna inställning är planglas- skivan fritt upphängd 4 mm framför planet P1 såsom är visat i fig. 3.

Alla hängare och tänger av den första, andra, femte- och sjätte upphängningsenheten är initialt inklinerade en liten vinkel mot vertikalplanet, sett framifrån och för- storat i fig. 2 och sett från sidan, vilket är visat med heldragna linjer i fig. 9 och 10.

Hållarna och tängerna i den tredje och fjärde upp- hängningsenheten är initialt vertikala sett framifrån och är inklinerade en liten vinkel mot vertikalplanet, sett från sidan, överdrivet i fig. 11.

Hållarna och tängerna av den första och sjätte upp- hängningsenheten är inklinerade inåt i x-riktningen mot mittlinjen 98 med en vinkel av 8,50 mot vertikalplanet, såsom framgår av fig. 2, och är inklinerade bakåt i "PooR Qvzazfw 10 15 20 25 30 35 7910154-9 22 y-riktningen med en vinkel av 7,20 mot vertikalplanet, visat i fig. 9, Hållarna och tängerna av den andra och femte upp- hängningsenheten lutar inåt i x-riktningen mot glasskivans mittlinje 98 med en vinkel av 4,40 mot vertikalplanet såsom framgår av fig. 2 och lutar framåt i y-riktningen med en vinkel av 0,4° mot vertikalplanet såsom framgår av fig. 10.

Hållarna och tängerna av den tredje och fjärde upphängningspunkten lutar framåt i y-riktningen med en vinkel av 3,30 mot vertikalplanet såsom framgår av fig. 11. Mot- vikterna 76 av den andra och femte upphängningsenheten är överbelastade för att hålla hävstångsarmen, som uppbär upp- hängningspunkterna 33 och 36, i anliggning mot kniveggarna 91 av byglarna 90, som är fästa över dessa upphängningsen- heters hävstänger 63.

Motvikterna för den första och sjätte upphängnings- enheten belastades så, att den vertikala kraftkomponenten Fz, som verkar i var och en grippunkterna 11 och 16 var 5,5 N.

Motvikterna för den tredje och fjärde upphängnings- enheten inställdes så, att den vertikala kraftkomponenten Fz, som verkar i var och en av grippunkterna 13 och 1%, var 11 N. Den vertikala kraftkomponenten Fz, som verkar i var därför 8,5 N.

N, riktade utåt mot och 16, och 0,65 N, grippunkterna 12 och var och en av grippunkterna 12 och 15, Kraftkomponenterna Ft var 0,82 glasskivans sidor vid grippunkterna 11 riktade utåt mot glasskivans sidor vid 15. Det fanns inga kraftkomponenter Ft och 1%. Den totala effekten av dessa kraftkomponenter Ft bi- drog till att hålla den övre kanten av den upphängda glas- vid grippunkterna 13 skivan under spänning.- De ur planet riktade kraftkomponenterna, Fn, vinkel- räfl:mot den upphängda planglasskivans plan, var 0,7 N i fram- riktningen vid grippunkterna 11 och 16, 0,06 N i backrikt- ning vid grippunkterna 12 och 15 och 0,54 N ibackriktningen vid grippunkterna 13 och 14.

Det enskilda valet av storleken och riktningen för varje anbringad kraft i grippunkterna leder till att plan- 10 15 20 25 30 35 7910154-9 23 glasskivan spännes mot en erforderlig form av dessa krafter och deformeras mot en partiellt krökt form när spänningarna i skivan avtar.

Hissverker manövreras sedan för att höja den upp- hängda planglasskivan in i ugnen 1, som hålles vid 850°C.

Glasskivan värmes snabbt till böjningstemperaturen nära skivans mjukningspufldn företrädesvis vid en temperatur i intervallet 550 - 650°C, exempelvis 600°C. När glaset mjuk- nar i ugnen motverkar de i planet verkande krafterna i skivans övre kant, pâ grund av kraftkomponenterna Ft och komponenterna av böjningsrörelsen i själva glaset, varje tendens hos skivans övre kant att distorderas genom utbukt- ning eller uträtning mellan grippunkterna. Det totala kraft- systemet, som verkar på glasskivan när det börjar att mjukna, inkluderar de ut ur planet verkande kraftkomponenterna Fn, som verkar tillsammans med de krafter, som beror på glasets vikt, säkerställer, att den fritt nedhängande varma glas- skivan antar en förbestämt krökt form när storleken och rikt- ningen av krafterna varierar under ändringen av glasets form. Rörelser av skivans sidodelar framåt börjar samtidigt med rörelse av skivans mittdel bakåt när hållarna och täng- erna börjar att svänga i sina upphängningspunkter mot sina slutliga lägen. Arten av de flexibla upphängningarna av hällarna och tängerna från upphängningspunkterna med kula och sockel, visade i fig. H och 5, tillåter att krafternas storlek och riktning varierar fritt.

När glasskivan har värmts likformigt i ugnen till den erforderliga böjningstemperaturen har glasskivan antagit en förbestämd intermediär jämn kurvform.

Slutaren, som stänger till öppningen H, öppnas sedan och den varma formade glasskivan sänks av hissverket till ett läge mellan de öppna böjningsformarna. Formarna sluts omkring den partiellt formade skivan för böjning av skivan till en erforderlig kurvform 6'. Hållarna och tängerna svänger för att föra grippunkterna till eller mycket nära intill slutpositionerna 11', 12', 13', 1H', 15' och 16'.

Efter en uppehållstid mellan de slutna formarna 18, som tack vare den förberedande partiella formningen, är 'Fpooa otmnxvf 10 15 20 25 30 35 7910154-9 24 mycket kort, exempelvis mellan 0,5 och 2 sekunder, öppnas formarna och den heta krökta glasskivan 6' blir fritt upp- hängd mellan formarna. Glasskivan befinner sig alltjämt vid böjningstemperatur, i detta.exempel 60000.

Pig. 6 visar, sett framifrån, de slutliga lägena av hâllarna 9 och tängerna 10, vilken griper den böjda skivan 6'. Det slutliga läget av hållarna och tängerna, som hänger ned från upphängningspunkterna 32 och 37, visas med streckade linjer i fig. 9. Likaså visas det slutliga läget av de från upphängningspunkterna 34 och 35 hängande hâllarna och tängerna i fig. 11. Det finns ingen betydande svängning av hållarna och tängerna, som hänger ned från upphängnings- punkterna 33 och 36, från de lutningar, som är visade i fig. 11.

Det relativa läget av upphängningspunkterna och grippunkterna är nu sådant, att kraftkomponenterna Ft' tillsammans med komponenterna för böjningsrörelsen i glas- skivan själv, bibehåller den jämna krökningen av den böj- da skivans övre kant.

Grippunkterna 11' och 16. befinner sig nu på ett x-avstånd av 607 mm på ömse sidor om planet Pt, i vilket glasskivans mittlinje 98 ligger, och ett y-avstånd av 55 mm framför planet P1.

Grippunkterna 12' och 15' befinner sig på ett x- avstând av 405 mm på ömse sidor om planet Pt och på ett y- avstånd av 4 mm framför planet P1.

Grippunkterna 13' och 14' befinner sig på ett x- avstånd av 143 mm på ömse sidor om planet Pt, dvs samma avstånd från planet Pt som upphängningspunkterna 34 och 35.

Grippunkterna 13' coh 14' befinner sig på ett y-avstånd av 18 mm bakom planet P1, dvs, sett i planet, 10 mm framför upphängningspunkterna 34 och 35. Efter böjning lutar hållar- na och tängerna i den första och sjätte upphängningsen- enheten inåt i x-riktningen mot mittlinjen 98 med en vinkel av 9,50 mot vertikalplanet, en ökning av 1,00, och de lutar bakåt i y-riktningen med en vinkel av 2,80 mot vertikalplanet, efter en svängning mot vertikalplanet av 4,40, såsom visas i fig. 9.

Hållarna och tängerna i den andra och femte upp- hängningsenheten är efter böjning av skivan lutande pw.....~..

POOR ovana-Tai' 10 15 20 25 30 35 7910154-9 25 inåt i x-riktningen mot glasskivans mittlinje 98 med en vinkel av 5,30, en ökning av 0,90; och förblir lutande framåt i y-riktningen med en vinkel av 0,U° mot vertikal- planet.

Efter böjning av skivan förblir hállarna och täng- erna i den tredje och fjärde upphängningsenheten vertikala, sedda framifrån, och lutar framåt i y-riktningen i en vinkel av 10 mot vertikalplanet, en svängning av 2,30 mot vertikal- planet, såsom visas i fig. 11.

Denna ökning av lutningen inåt mot vertikalplanet i x-riktningen av hållarna och tängerna, som hänger ned från den första, andra, femte och sjätte upphängningsenheten, alstrar en ökning i de tangentiella kraftkomponenterna Ft' och ökar därvid spänningen i glasskivans övre kant. Denna spänningsökning är progressiv när hållarna och tängerna svänger till sina nya lägen under värmning, och den progres- siva böjningen av glasskivan under inverkan av de ut ur planet verkande kraftkomposanterna Fn och tyngdkrafterna verkar på skivan.

Det balanserade upphängningssystemet säkerställer att de vertikala kraftkomponenterna Fz, som verkar i grip- punkterna, förblir oförändrade under behandlingen av skivan, så att, när den fritt upphängda böjda skivan har antagit sin stabila krökta form, de vertikala kraftkomponenterna Fz' i grippunkterna 11' och 16' alltjämt är 5,5 N, vid grippunkt- erna 12' och 15' alltjämt är 8,5 N och i grippunkterna 13' och 14' alltjämt är 11 N.

De tangentiella kraftkomponenterna Ft' i grippunkt- erna 11' och 16' har ökat till 0,95 N riktat mot skivans sidor, och de tangentiella komponenterna Ft' i grippunkt- erna 12' och 15' har ökat till 0,75 N riktat mot sidorna av skivan. Det finns inga tangentiella kraftkomponenter Ft' i grippunkterna 13' och 1H'.

Inverkan av det totala kraftsystemet, som verkar på skivan för ändring av skivans form, avtar progressivt när den fritt hängande varma glasskivan närmar sig den för- bestämda kurvformen och i den slutligt böjda skivan är komponenterna 0,2 N bakåt i grippunkterna 11' 1 F" _ POOR Quaxtzw 10 15 20 25 30 35 7910154-9 26 och 16', 0,13 N verkar framåt i grippunkterna 12' och 15' och 0,2 N verkar framåt i grippunkterna 13' och 14'.

Tills skivan blir tillräckligt stel för att vara opåverkad av i grippunkterna anbringade krafter, verkar dessa kvarvarande krafter, även om de är små, för att be- vara den böjda formen av glasskivan medan den alltjämt är het och befinner sig i ett tillstånd, i vilken den är mycket mottaglig för ändringar i de anbringade krafterna, och är sådana, att glasskivan antar den erforderliga slut- liga formen när den har svalnat tillräckligt för att för- hindra alla ytterligare formändringar.

Speciellt de' ut ur planet verkande kraftkompo- nenterna Fn' i grippunkterna 11' - 15' motverkar varje tendens till ökning av krökningen av skivans övre kant.

De vertikala kraftkomponenterna Fz, som verkar på skivan, är oförändrade under hela behandlingen av skivan, eftersom upphängningssystemet är balanserat. Kraftkompo- nenterna Ft' och Pn', som ändras något med ytterligare små ändringar i glasskivans form, fortsätter att verka på den fritt nedhängande böjda skivan när den sänks genom värmekammaren 23 och in i den fluidiserade bädden 27 i kyl- tanken 26, som under tiden har höjts genom manövrering av lyftbordet 30 till det i fig. 1 visade läget, varvid tankens 26 öppna överdel befinner sig just under utgången 25 från värmekammaren 23. Värmeelementen 24 i kammaren 23 inställes så, att den fritt upphängda glasskivan värms genom hela sin tjocklek från böjningstemperaturen av 600°C till en högre temperatur före kylning. En temperaturgradient införas ut- efter skivans höjd genom reglering av hissverkets hastighet för accelerering av skivan under dennas sänkning när den sänkes genom kammaren 23. Exempelvis kan skivan accelereras så när den sänks genom kammaren 23, att temperaturen i dess undre kant är 665°C och temperaturen i dess övre kant är GHOOC när den passerar genom utgången 25 in i den fluiserade bädden 27.

Glasskivan kyles i det fluidiserade partikelformiga materialet när den inträder genom den horisontella vilande överytan av bädden 27, och härdningsspänningar utvecklas 10 15 20 25 30 35 79 1ío1 54-9 27 snabbt i glaset när den kyles av det fluidiserade partikel- formiga materialet, som hålles vid en lämplig kylnings- temperatur, exempelvis i intervallet av ca 60 - 8000. När glaset avkyls snabbt, blir det tillräckligt stelt för att förhindra ytterligare ändringar av formen, orsakade av de kvarvarande krafterna i grippunkterna, även om vissa varia- tioner i form och/eller orientering av den upphängda varma glasskivan kan fortsätta fram till den tidpunkt där glaset har erhållit sin erforderliga krökta form när den har kylts till omgivningstemperatur.

Glasskivan förblir i den fluidiserade bädden 27 tills dess temperatur är nära omgivningstemperaturen av bädden, vid vilken tid ytterligare ändringar i skivans form på grund av differentiell kontraktion när skivan svalnar till omgiv- ningstemperatur bringar skivan till den slutliga förbestämda kurwfiwmenxförfordonsfönstret. De initiala relativa inställ- ningarna av upphängningspunkterna och grippunkterna tar hän- syn till både den kontinuerliga formändringen hos den varma skivan efter det att böjningsformarna har öppnats och innan skivan stelnat, och bringa formändringar under den slutliga kylningen och kontraktionen av skivan, medan genom kylning av skivan i tjockleksled alstrade temperaturgradienter, från mitten mot ytan, försvinner och härdningsspänningar bildas i glaset.

Vid framställning av en härdad böjd glasskiva höjes inte tanken 26 utan den varma böjda skivan upphänges i om- givande luft under värmekammaren 23 när skivan kyls till om- givníngstemperatur. Skivan är upphängd i ugnen 1 tills dess temperatur är 60000 och böjes sedan av böjningsformarna 18 när dess temperatur är ca 60000. Efter passering genom värme- kammaren 26 med likformig hastighet var skivans temperatur 630°C. Det fanns ingen temperaturgradient i höjdled av skivan.

Kraftkomponenterna Ft' och Fn' fortsätter att verka på den heta böjda glasskivan, som sedan är fritt upphängd tillräckligt långt under värmekammaren för gradvis avkylning av skivan genom dess undre kylgräns utan att betydande temp- eratur gradienter förekommer i tjockleksled av glaset från "PQQR denim 10 15 20 25 30 35 72910154-9 28 mitten till ytan.

När skivan har stelnat tillräckligt för att vara opåverkad av kvarvarande kraftkomponenter finns inga signi- fikanta ändringar av formen när den stelnade skivan kyles till en temperatur, vid vilken den kan hanteras.

Fastän man har funnit det vara fördelaktigt att an- vända tvä fasta upphängningsenheter vid behandling av stora vindruteglas av det i fig. 2 och 8 visade slaget kan under vissa betingelser, exempelvis vid behandling av glas för flygplan eller böjda sidorutor i motorfordon,glaset upp- hängas utan någon fast upphängningspunkt, med endast en fast upphängningspunkt eller med fler än två fasta upphäng- ningspunkter när glaset har komplex form.

Varje lämpligt flytande kylmedel kan användas i stället för den fluidiserade bädden, exempelvis en lätt mineralolja eller en mineralolja,huvudsakligen bestående av fraktioner av hög kokpunkt, med tillsats av små mängder lågkokande tillsatsämnen, exempelvis toluen.

Pig. 12 visar en annan utföringsform av upphäng- ningsanordningen, som kan användas i stället för den i fig. 4 och 5 visade enheten.

Ett svängbart stödfäste 99, som är fäst i stången 7, har en svängbar stödarm 100, som uppbär ett kniveggformat stöd 101. En hävstång 102 uppbäres av ett övergångsstycke 103, som har ett lager 104 med inverterad V-form och be- finner sig på kniveggen 101. En reglerbar motvikt 105 är skruvad på en gängad stav 106 fäst i en ände av hävstången 102. Den andra änden av hävstången 102 har ett spår 107, i vilken ett monteringsblock 108 för en tapp av härdad stål befinner sig, vars spets utgör upphängningspunkten 32 för hållaren och tângen. Blocket 108 uppvisar ett gängat centralt hål, i vilket en gängad axel 109 är skruvad.

Hävstången 102 har en yttre ändfläns 110, som upp- visar en öppning för en ände av axeln 109, som är fixerad i läge av en krage 111. Änden av axeln 109 bortom flänsen 110 har ett huvud 112 för ingrepp av ett verktyg för att rotera axeln och därvid ändra läget för upphängningens svängnings- "punkt 32 relativt stödet 101. Den inre änden av axeln är 'Pooa QÜAï-»ï-TY 10 15 20 25 30 35 7910154-9 29 utbildad som en tapp 113, som är fritt roterbar i ett lager- hål i hävstången.

Upphängningsenheten innefattar även en hållare, ut- märkt med talet 115 för tângen 10 av konventionellt utför- ande. Hållaren 115 innefattar en bygel 116 i form av en långsträckt öppen ram med rektangulär form. Toppstycket 117 av ramen uppbär ett lagerblock 118 av härdat stål, vars underyta är utbildad med en koniskt lagerfördjupning 119, som vilar på svängningspunkten 32. Hållarramen 116 inne- fattar även ett massivt bottenstycke 120 med ett centralt hål, i vilken en hållare 121 är fäst med muttrar. Den undre änden av hällarstaven har en krok för upphängning av tángen på samma sätt som är visat i fig. 4 och 5.

Upphängningen av hållaren och tången med hjälp av en konisk lagerfördjupning 119, som vilar på spetsen 32, möj- liggör hâllarens svängning relativt hävstângsarmen 102 över en större vinkel för upptagning av en erforderlig lutning av förbindningslinjen mellan upphängningspunkten och grippunkten på glaset när planglasskivan är upphängd i tängerna, och att tillåta lätt svängning av hållaren och tângen till en annan lutning när glaset ändrar form i varmt tillstånd och grip- punkten 11 flyttas till punkten 11' såsom framgår av fig. 3.

I upphängningsenheten befinner sig hävstångsstödet 101 över linjen, som förbinder upphängningspunkten 32 med motviktens 105 tyngdpunkt. Denna är en självkorrigerande enhet därigenom, att om en alltför stor kraft utövas på glaset och åstadkommer att tången flyttas uppåt, denna rör- else åstadkommer att den på glaset verkande kraften minskar.

En glasskiva kan vara upphängd helt och hållet från regler-_ bara upphängningsenheter av det i fig. 12 visade slaget utan att hävstången av någon av upphängningsenheterna är fasta relativt stången 7. A En annan tillämpning av uppfinningen är belyst i fig. 13 och 14, vilka visar schematiskt en intermittent arbetande böjningsenhet för böjning av glasskivan och härd- ning av den böjda skivan med hjälp av kylluftströmmar.

Denna enhet kan exempelvis användas för böjning och härdning av motorfordonsfönster, dvs vindrutor, sidorutor och FV"'-- POÛR Qatar? 10 15 20 25 30 35 7910154-9 30 bakrutor, och kan även användas för böjning och härdning av andra produkter, t ex fönsterglas i flygplan.

Enheten innefattar en tillförsel/uttagningsstation 122, en elektrisk ugn 123 i en fördjupning under golvnivå, en böjningsstation 124 anordnad över ugnen 123 och utefter sidan tillförsel/bortförselsstatiomm,och en härdnings- station 125, anordnad över böjningsstationen 124.

Böjningsstationen 124 och härdningsstationen 125 är inhysta i en tornliknande konstruktion 126, som utbreder sig över ugnen.

En skiva 6 av soda-kalksten-kiseldioxidglas, som skall böjas till en erforderlig kurvform för en vindruta för ett motorfordon, tillskäres till den önskade formen, såsom är visad i fig. 13 och 14, finbehandlas för utjämning av de skurna kanterna och upphänges sedan från stången 7 av 4 upphängningsenheter, betecknade 8, vilka befinner sig i förbestämda lägen på stången 7, så att man har två upphäng- ningsenheter 8 symmetriskt anordnade på ömse sidor om det vertikala centrala symmetriplanet för stången 7 och glas- skivan 6 när skivan hänger i tängerna1ß, som i sin tur upp- bäres av hållare 9 från upphängningsenheterna 8.

Stången 7 är upphängd i en vagn 127, som löper på räls 128, vilka går från tillförsel/uttagningsstationen 122 till böjningsstationen 124. Rälsen 128 innefattar svängbara rälssektioner vid böjningsstationen 124.

Vid början av en böjnings- och härdningsoperation är böjningsformarna 18 av konventionellt slag anordnade i böjningsstationen 124 tillbakadragna såsom framgår av fig. 14.

När vagnen 127 när mittläget mellan de tillbaka- dragna böjningsformarna 18, varvid det vertikala symmetri- planet för stången 7 och glasskivan 6 sammanfaller med det centrala vertikala symmetriplanet för böjningsformarna 18, kommer vagnen 127 i ingrepp med lyftklor 129 av hissverkat, vars klor 129 hänger ned från en bärare 130 i hissverket, som löper på vertikala räls 131 i tornet 126 och höjes av kablar 132 av hissverket, som löper omkring rullar 133, som är monterade i tornets 126 överdel. Rullarna 133 styres 10 15 20 25 30 35 7910154-9 31 hydrauliskt på känt sätt.

Lyftklorna 129 lyfter vagnen 127 från rälsen 128 och den svängbara sektionen av rälsen 128 i böjningssta- tionen 124 vikes undan för att tillåta höjning och sänkning genom böjningsstationen av vagnen 127 och den upphängda glasskivan 6.

Dörrar i toppen av ugnsöppníngen 13% öppnas sedan, och hissverkmekanismen sänker kablarna 132 och stången 7 sänkes i öppningen av ugnen 123, såsom är visad i fig. 13. Glasskivan 6 förblir i ugnen 123 tillräckligt låg tid för uppvärmning av skivan till en temperatur, exempelvis 670°C, väl över en i förväg bestämd böjningstemperatur, t ex ESOOC, och när glasskivan mjuknar åstadkommer de på glasskivan i grippunkterna verkande horisontella kraft- komponenterna och de på skivan verkande tyngdkrafterna att den upphängda skivan börjar att anta en jämt krökt, inter- mediäP form, som approximativt överensstämmer med dess er- forderliga slutliga kurvform.

När glasskivan har upphettats öppnas ugnsöppningen och den heta skivan lyftes ur ugnen 123 till det visade läget mellan böjningsformarna 18 i böjningsstationen 12H.

Böjningsformarna 18 bringas att sluta sig omkring den redan partiellt formade skivan för böjning av skivan till en krökt form,som överensstämmer med den förbestämda formen av den komplementära ytan av formen 18.

Formen öppnas när skivan har böjts till denna form, och böjningsspänningar har väsentligen upphört. Hissverks- mekanismen verkar åter för att lyfta den varma skivan, nu betecknat med 6' till det övre läget,som är visat i fig. 13, där den böjda skivan 6' är upphängd mellan fram- och åter- gående blåsramar 135 i blåsstationen 125.

Kylluft från de fram- och återgående blåsramarna 135 verkar på skivans ytor för att inducera härdningsspän- ningar i den böjda glasskivan på känt sätt. Under härdningen ges stadga åt stången 7, tängerna 7 och den böjda skivan 6 av förankringsvajrar. Ett dynamiskt kraftsystem fortsätter att verka i grippunkterna på den fritt upphängda böjda glas- skivan samtidigt som den lyftes in i härdningsstationen 125 30012 QUALITY; 10 15 20 25 30 35 7910154-9 32 och under det att kylning med kylluften igångsättes, och de individuella krafterna, som verkar i grippunkterna, till- sammans med de på skivan verkande gravitationskrafterna är sådana, att den fritt upphängda glasskivan 6' har antagit en i förväg bestämd form när skivan har svalnat tillräck- ligt för att göra skivan styv, vilken form bestämmer den slutliga formen av skivan när den har kylts till omgivninge- temperaturl Tiden från öppning av formarna fram till den tid då glaset har blivit styvt är kort i förhållande till samma tidsperiod för kylningsförfarande i den fluidiserade bädden, vilket är beskrivet i samband med fig. 1 - 11. Eftersom böj- ningsformarna är relativt kalla i apparaten enligt fig. 13 och 1% värms glasskivan vanligen till en mycket högre tempe- ratur, t ex 670°C, så att glaset är tillräckligt varmt efter böjning, så att den erforderliga spänningen induceras genom kylning mellan blåsramarna.

Tiden, som glaset tillbringar vid den högre tempera- turen,exempelvis 67000, är mycket större än tiden, som glaset befinner sig vid en högre temperatur, exempelvis i värmningskammaren vid 65Û0C, i förfarandet, som är beskrivet i samband med fig. 1 - 11.

Det är därför viktigt vid upphängning av glasskivan i apparaten enligt fig. 13 och 14 att bestämma storleken och riktningen i grippunkterna 11 - 14 angripande krafter, primärt för att bidra till att man uppnår den erforderliga glasformen strax innan formarna sluter omkring den upphängda glasskivan, och speicellt för att undvika lokaliserade dis- torsioner, t ex uträtning eller utbuktning av den övre kanten hos glasskivan mellan tängerna, vilka lokaliserade distor- sioner är svåra att avlägsna, även vid användning av böj- ningsformarna.

Detta kan betyda, att det finns små kvarvarande krafter, som verkar ogynnsamt på glaset när formarna öppnas.

Detta är emellertid acceptabelt, eftersom den använda tiden är kort och man kan ta hänsyn till små formändríngar vid ut- formning av ytornas form hos böjningsformarna.

Den i förväg bestämda krökningen som den varma ....- - _.. ._ 10 15 20 25 30 35 7910154-9 33 upphängda glasskivan antar före det att formarna stänges, är företrädesvis en, som är jämt och svagt krökt, men som är tillräckligt nära formen för böjningsformarnas ytor, så att glasskivan snabbt kan böjas till formens krökning med minimal slutningstid för formarna.

När kylningen av skivan är avslutad avstänges luft- tillförseln till blåsramarna 135, och hissverket manövreras på nytt för att sänka den böjda och härdade skivan till läget, som är visat i böjningsstationen 12H, där skivan är upphängd mellan de tillbakadragna böjningsformarna 18. De svängbara sektionerna av rälsen 128 svänger tillbaka till sina lägen i linje med rälsen, som kommer från tillförsel/ uttagningsstationen 122 och dessa rälsdelar övertar stödet av vagnen 127 från lyftklorna 129. Vagnen 127 drives sedan tillbaka till stationen 122, där den böjda och härdade skivan avlägsnas från tängerna 10 och den nästa plana skivan in- sättes för bearbetning.

Pig. 15 är en schematiskt ritning som liknar fig. 3 och visar rumsförhållandet mellan de fyra upphängningspunkt- erna, utmärkta med 32, 33, 34 och 35 av upphängningsenheter- na 8 i fig. 13 och 1% och grippunkterna, där de från de fyra upphängningsenheterna 8 nedhängande tängerna 10 griper glas- skivan. Läget för grippunkterna på planglasskivan är ut- märkt med 11, 12, 13 och 1H och läget, till vilket grippunkt- erna vrides när glasskivan har värmts i ugnen 123 och hänger ner mellan de öppna böjningsformarna 18 i böjningsstationen ZU, strax innan böjningsformarna slutes omkring glasskivan, är utmärkta vid 11', 12', 13' och 1H'. Böjningsformarna av- slutar höjningen av glasskivan till en form, i vilken skiv- ans krökning har ökat något mer än som är visat i fig. 15.

Den i fig. 13 - 15 belysta planglasskivan 6 är av soda-kalksten-kiseldioxidglas och är 1380 mm brett mellan de övre hörnen av skivan och 548 mm hög utmed dess centrum- linje 98. Skivan är 3,0 mm tjock och väger 5,24 kg.

De två yttre upphängningsenheterna med upphängnings- punkterna 32 och 35 var fastlâsta av byglar 90 på det i fig. 5 visade sättet och deras motvikter 76 var sådana, att häv- stängerna hölls fast i anliggning mot kniveggarna 91 i nPOOR QUALITY 10 15 20 25 30 35 7910154-9 34 byglarna.

Ett iterativt inställningsförfarande användes för bestämning av det bästa läge för upphängningspunkterna och grippunkterna.

Upphängningspunkterna 32 och 35 befann sig på ett X-avstånd av 500 mm på ömse sidor om planet Pt och på ett y-avstånd av 15 mm framför planet P1, som är stängens 7 centrala symmetriplan i längdriktningen. Hållarens längd från upphängningspunkterna 32 och 35 till grippunkterna 11 och 14 var 515 mm.

Upphängningspunkterna 33 och 34 var placerade på ett X-avstånd av 171 mm på ömse sidor om planet Pt och på ett y-avstånd av 14 mm bakom planet P1. Hållarnas längd från upphängningspunkterna 33 och 34 till grippunkterna 12 och 13 var 488 mm.

Grippunkterna 11 och 14 befann sig på ett x~avstånd av 490 mm på ömse sidor om planet Pt och grippunkterna 12 och 13 befann sig på ett x-avstånd av 155 mm på ömse sidor om planet Pt. _ Såsom framgår av fig. 15 hänger planglasskivan 6 vertikalt i det centrala symmetriplanet P1 i stången 7 längd riktning.

Hållarna och tängerna för de yttre upphängningsen~ heterna med upphängningspunkterna 33 och 35 lutade inåt i x-riktningen mot glasskivans centrum med en vinkel av 1,10 mot vertikalplanet och lutade bakåt i y-riktningen med en vinkel av 1,70 mot vertikalplanet.

Hållarna och tängerna av de inre upphängningsenhet- erna med upphängningspunkterna 32 och 34 lutade inåt i x- riktningen mot planet Pt med en vinkel av 1,60 mot vertikal- planet och lutade framåt i y-riktningen med en vinkel av 1,60 mot vertikalplanet.

Hållarna och tängernas lutning är överdriven i figurerna.

De inre upphängningsenheternas motvikter var så belastade, att den vertikala kraftkomponenten Fz, som verkar i var och en av grippunkterna 12 och 13, var 12,52 N. Den vertikala kraftkomponenten Fz, som angriper i varje grip- 10 20 25 30 35 7916154-9 35 punkt av de fasta yttre upphängningsenheterna, var 13,7 N.

Kraftkomponenten Ft, som verkar i var och en av grippunkterna 11 och 14, var 0,27 N och verkade utåt mot glasskivans sidor. Kraftkomponenten Ft, som verkar på var och en av grippunkterna 12 och 13, var 0,41 N och verkar utåt mot glasskivans sidor. Den totala effekten av dessa utåtriktade kraftkomponenter Ft bidrog till att hålla den upphängda glasskivans övre kant under spänning när den värmdes och böjdes i ugnen 123.

De ut ur planet verkande kraftkomponenterna Fn, i rät vinkel mot planet för den upphängda planglasskivan 6, var 0,4 N i framriktningen i grippunkterna 11 och 14 och 0,36 N i bakriktningen i grippunkterna 12 och 13.

När den fritt upphängda glasskivan värmdes till 670°C i ugnen 123 verkar de ut ur planet riktade kraft- komponenterna Fn och tyngdkrafterna på den mjuknande glas- skivan och rörelse hos skivans sidodelar framåt börjar sam- tidigt med bakåtriktat rörelse hos skivans mittdel mot den form, som är utmärkt vid 6' i fig. 15. Denna rörelse fortsätter tills skivan har antagit en i förväg be- stämd krökt form 6' innan den införes mellan böjningsfor- marna.

Grippunkterna 11' och 1%' befann sig på ett x- avstånd av 485 mm på ömse sidor om planet Pt och på ett y-avstånd av lä mm framför planet P1.

Grippunkterna 12' och 13' befann sig på ett x-av- stånd av 153 mm på ömse sidor av planet Pt och på ett y- avstånd av 13 mm bakom planet P1.

Hällarna och tängerna, som hängde ned från de yttre upphängningspunkterna 32 och 35, lutade inåt i x-riktningen med en större vinkel av 1,70 mot vertikalplanet och lutade bakåt i y-riktningen med en vinkel av 0,10 mot vertikal- planet, varvid de har svängt mot vertikalplanet under böj- ning av glasskivan med en vinkel av 1,6°C.

Hållarna och tängerna, som hängde ned från de inre upphängningspunkterna 33 och 3H, lutade inåt i x-riktningen mot planet Pt med en ökad vinkel av 20 mot vertikalplanet och lutade framåt y-riktningen med en vinkel av 0,10 mot 10 15 20 25 30 35 7910154-9 36 vertikalplanet, varvid de har svängt mot vertikalplanet under böjning av glasskivan med en vinkel av 1,50.

Fördelningen av skivans vikt mellan upphängnings- enheterna förblir densamma som om planglasskivan 6 var upp- hängd så, att de vertikala kraftkomponenterna Pz, som verkar i grippunkterna, vore oförändrade.

De tangentiella kraftkomponenterna Ft', som verkar i grippunkterna 11' och 14', var 0,4 N och riktade mot glas- skivans sidor, och kraftkomponenterna Ft' i grippunkterna 12' och 13' var 0,46 N, vilka kraftkomponenter även var riktade mot glasskivans sidor, så att glasskivans övre kant förblev under spänning.

När den mjuknade glasskivan böjes under inverkan av det totala på glasskivan verkande kraftsystemet minskar det totala på skivan verkande kraftsystemet för ändring av skiv- ans form progressivt när den fritt upphängda glasskivan när- mar sig en i förväg bestämd böjd form. När den upphängda skivan 6' har antagit den böjda formen, visad i fig. 15, har komponenterna Fn' i grippunkterna 11' och 14' minskat till 0,05 N och verkar i riktningfïamåïoch i grippunkterna 12' och 13' minskat till 0,06 N och verkar i riktning bakåt.

Dessa är de krafter, som verkar på den böjda glasskivan,när böjformarna 18 sluter sig omkring skivan och böjer skivan till den erforderliga slutliga formen med större krökning vid de yttre sidorna av den böjda glasskivan.

Eftersom böjningsformarna inte är uppvärmda är den slutliga böjda formen av den kylda glasskivan efter kylning skilt från den böjda formen av skivan som lyftes från böj- ningsformarna till härdningsstationen 125.

Föreliggande förfarande och apparat kan även an- vändas i en kontinuerlig anläggning med flerstegsböjning i form och härdning, i vilken anläggning ett antal glasskivor finns närvarande i anläggningen under samma tid, var och en i en annan station medan de flyttas från en tillförsels- station till en intilliggande uttagningsstation.

Både i en sådan kontinuerlig anläggning och i den intermittenta anläggningen enligt fig. 13 och 14 har man horisontella förflyttningar av det upphängda glaset, och man 10 15 20 25 30 35 7910154-9 37 har funnit,att upphängningssystemet enligt föreliggande _ uppfinning är fördelaktig under sådana förflyttningar, efter- som horisontell oscillering av glasskivan uppta; i suspen- uionscnhctcn och varje benägenhet för "vandring" av punkter- na på glaset är undanröjd.

Föreliggande uppfinning kan användas för behandling av glasskivor av alla tjocklekar och storlekar, exempelvis glas för vindrutor, sidorutor och bakrutor av alla slags fordon. Ett sådant glas kan vara 1,5 - 6 mm tjockt, beroende på dess placering i fordonet eller om det är avsett att an- vändas som komponent i ett laminat.

Föreliggande uppfinning kan även användas för fram- ställning av böjda glasskivor för andra ändamål, t ex fönster och andra arkitektoriska tillämpningar i byggnader, och fönster i andra fordon, t ex tåg, båtar och flygplan.

Ett 6 mm tjockt glas för en vindruta kan väga ca 12 kg, ett H mm tjockt glas kan väga ca 9 kg och ett 3 mm tjockt glas kan väga ca 6,75 kg. För varje tjocklek av ett glas med jämförbar form har man funnit, att grippunkternas läge på glasskivan relativt upphängningspunkterna var väsent- ligen de samma. Systemets balans inställes antingen genom användning av tyngre eller lättare motvikter för att bibe- hålla den önskade fördelningen av glasets víkt med avseende på upphängningsenheterna, så att de vertikala kraftkompcnent- erna Fz i varje grippunkt var förinställd och upphängnings- systemet alltid var balanserad innan förfarande igångsattes.

De härdade eller avspända skivorna kan användas som komponenter i laminerade víndrutor för ett motorfordon.

Exempelvis kan den yttre skivan av vindrutelaminatet vara en avspänd skiva med en termiskt härdad skiva som innerskikt.

Man har utmärkt överensstämmelse av både den härdade skivan och den avspända skivan till den erforderliga formen, efter- som sättet att hänga upp den heta böjda skivan säkerställer, att man inte har någon missanpassning av skivorna, vilken kan leda till problem under laminering. Det är således möj- ligt att framställa en serie härdade skivor och sedan en serie avspända skivor och att ta två obesläktade skivor från lager för sammanfogning till laminat. Även två avspända 10 15 20 25 30 35 7910154-9 38 böjda skivor, vilka framställs enligt föreliggande upp- finning, kan tas från lager och sammanfogas till laminat.

I det föregående var det vanligt med framställning av tvâ avspända skivor för sammanfogning till laminat genom böjning som ett par i ett sfimkböjningsförfarande.

De två sätten att utöva uppfinningen, som är be- skrivna i samband med fíg. 1 - 11 och 13 - 15, är exempel på många sätt, i vilka föreliggande sätt att använda ned- hängande glasskivor för värmning och böjning och sedan av- spänning eller härdning genom kylning. I ett dylikt för- farande kan kylning åstadkommas medan den upphängda skivan hålles mellan böjningsformarna.

När den böjda skivan kyles i ett kylmedíum, exempl- vis i den i fig. 1 visade fluidiserade bädden, kan en första kylning genomföras genom att den heta böjda glasskivan, som har uppvärmts på nytt i en värmekammare, utsätts för kylluft, som är riktad mot glasskivans båda ytor när den passerar mellan värmekammarens 23 botten och öppen av tanken 23, i vilken skivan kyles i den fluidiserade bädden. Detta för- kylningssteg stabiliserar den varma glasskivans ytor innan glasskivan nedsänks i det fluidiserade partikelformiga materialet och åstadkommer även en första kylning av glas- ytorna, så att, när glasskivan kommer in i den fluidiserade bädden, temperaturgradienter redan existerar från skivans mitt mot ytorna av skivan.

När den erforderliga böjda formen av glasskivan är enkel och inte inbegriper skarpa krökar kan den erforderliga i förväg bestämda böjda formen erhållas utan användning av böjningsformar. Denna ändring av glassivans form erhålles av effekten av det på skivan verkande totala kraftsystemet, inklusive de i grippunkterna verkande individuella krafterna och krafter på grund av gravitet.

I ett annat förfararnde enligt uppfinningen erhåller den upphängda glasskivan en i förväg bestämt böjd form, och böjningsformar kan användas, vilka åstadkommer ingen avse- värd ytterligare ändring av formen utan anbringas på endast för att säkerställa, att varje böjd glasskiva ensstämmer med böjningsformens form i detta skede av glaset över- för- farandet.

Claims (15)

10 15 20 25 30 '_10 VW 7910154-9 a 9 âêTENTlíRêX

1. Förfarande för framställning av en böjd glasskiva, vid vilket en het glasskiva vid formningstemperatur hängs från upphängningspunkter medelst tänger, som angriper skivan vid en rad längs skivans överkant fördelade gripställen, k ä n n e t e c k n a t av att man inställer upphängnings- punkterna längs en av den erforderliga krökta formen av glas- skivan beroende kurva och anbringar gripställena så, att den heta glasskivan vid dessa gripställen utsätts för indi- viduella krafter, av vilka åtminstone nâgra har komposanter ut ur skivans plan, att man individuellt väljer lägena av upphängningspunkterna och gripställena relativt varandra så, att storleken och riktningen av envar av nämnda krafter väljs i beroende av glasets tyngd och form för att säkerställa, att den fritt hängande heta glasskivan anpassar sig mot en förutbestämd krökt form när krafternas storlekar och rikt- ningar varierar under glasets formändring, och att man låter krafternas storlekar och riktningar variera så att hela det på skivan verkande kraftsystemets inflytande vid skivans form- ändring avtar när skivan närmar sig den förutbestämda krökta formen.

2. Pörfarande enligt patentkravet 1, varvid man böjer den varma glasskivan till en böjd form, som bestämmer en cftersträvad slutlig krökt form hos skivan, k ä n n e t e c k- n a t av att remanenta krafter vid gripställena verkar på den fritt upphängda böjda skivan medan den kyles, tills den har blivit tillräckligt styv för-t vara opåverkad av dessa krafter och har antagit den erforderliga slutliga krökta formen.

3. Förfarande enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e- t e c k n a t av att åtminstone några av gripställena är_ individuellt så utbalanserade, att en förutbestämd fördelning av skivans vikt bland gripställena under skivans böjning bibehålles. 7 ' , U.

Förfarande enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k- n a t av att åtminstone en av upphängníngspunlterna är fast MPOOR 7910154-9 H0 och att de övriga upphängningspunkterna är vertikalt rörliga för upptagning av gripställenas rörelser under böjning av skivan och är individuellt utbalanserade för bibehållande av fördelningen av skivans vikt. 5

5. Förfarande enligt patentkravet 4, k ä n n e t e c k- n a t av att upphängningspunkterna är så placerade, att, de sedda uppifrån ligger på en kurva, som approximerar kurvan för den eftersträvade böjda skivans övre kant.

6. Förfarande enligt patentkravet 5 eller 6, k ä n n e- 10 t e c k n a t av att två av upphängningspunkterna är fasta æhbæä@apåvæ~finsMaomsfimmsmfitod1fltdeöw riga upphängningspunkterna är vertikalt rörliga.

7. Förfarande enligt något av patentkraven 1 - 6, i vilket glasskivan härdas termiskt genom att den fritt 15 upphängda böjda skivan bringas i kontakt med ett kyl- medium, k 3 n n e t e c k n a t av att de individuella krafterna fortsätter att verka på skivan i gripställena tills kylmediet gör skivan tillräckligt styv, för att den skall bli opâverkad av dessa krafter, och att skivan sedan 20 antar sin slutliga form.när kylningen i kylmediet fort- sättes.

8. Förfarande enligt patentkravet 6, k ä n n e t e c k- n a t av att den böjda skivan omedelbart före kontakten med kylmediet värmes i hela sin tjocklek till en temperatur högre 25 än den vid vilken den böjdes, och att de på skivan anbringade individuella krafterna säkerställer att skivan antar en er- forderlig slutlig böjd form när skivan har kylts till omgiv- ningstemperatur.

9. Apparat för framställning av en böjd glasskiva 30 med förfarande enligt patentkravet 1, innefattande en tång- balk och ett antal på tångbalken belägna och utefter balken fördelade tångupphängningsenheter, av vilka åtminstone några innefattar en balanserad hävstâng med en upphängningspunkt vid ena änden och en från nämnda punkt hängande hängare 35 med en tång, k ä n n e t e c k n a d av att varje balan- serad hävstång (63) är anbringad tvärs mot tângbalken (7) och upphängningsenheterna (8) är inställda så, att upphäng- 10 15 20 25 30 7910154-9 41 ningspunkterna (32 - 37) ligger på en kurva som har samband med den erforderliga krökta formen av glasskivan.

10. avatt minst en av upphängningsenheterna (8) innefattar organ Apparat enligt patentkravet 9, k ä n n e t e c k n a d (90) för begränsning av hävstångens (63) svängning för låsning av denna enhets (8) upphängningspunkt relativt tångbalken (7).

11. Apparat enligt patentkravet 10, k ä n n e t e c k n a d av att varje upphängningsenhet (8) innefattar ett i tång- balken (7) fäst hävstångsstöd (56, 57), en på stödet (56, 57) placerad hävstáng (63), en upphängningspunkt (32) på hävstängens (65) ena arm och en motvikt (76) på hävstångens (63) andra arm.

12. Apparat enligt patentkravet 11, k ä n n e t e c k n a d av att stödet (56, 57) har formen av en egg och att häv- stången (63) har ett omvänt V-formigt lager (66) med vilket den vilar på hävstångsstödet.

13. Apparat enligt patentkravet 11 eller 12, k ä n n e- t e c k n a d av att varje upphängningspunkt (32- 37) inne- fattar ett skålformigt lager (68) anordnat i hävstången (63), och att varje hållare innefattar en böjlig upphängning (71), som i sin övre ände har en kula (72), vars säte befinner sig i det skålformade lagret (68) och som i sin undre ände - är fäst i en upphängningskrok (74) för en tång. 1H.

Apparat enligt något av patentkraven 11 - 13, k ä n n e t e c k n a d av att stödet (56, 97) är svängbart relativt tângbalken (7) för vridning av hävstângen (63) omkring en vertikal axel.

15. Apparat enligt patentkravet 10, k ä n n e t e c k n a d av att organet för begränsning av svängningsrörelser inne- fattar en över hävstângens ena arm anordnad och relativt tångbalken fast bygel (90) för att tjänstgöra som ett stopp, som begränsar denna arms (63) svängningsrörelse. --