SE436461B - Forfarande vid en avsokningsapparat for alstring av multipla bilder fran multipla, digitala bildsignaler - Google Patents

Description

l0 15 20 25 30 35 40 iaoszzv-sg e 2 En första olägenhet med denna konventionella teknik är att, eftersom varje färgseparationsbildsignal utläses från en respektive minnesenhet genom påverkan i beroende av sektionssignalen, kommen om tidinställningen för alstringen av sektionssignalen ej är i överensstämmelse med tidinställningen för initiering av avsökningen, förskjutningar att erhållas i de alstrade bilder, och om storleken av denna förskjutning förändras med tiden, kommer oregelbundenheter att bildas på de alstrade bilderna. e gg ' ' En andra olägenhet med den ovan nämnda konventionella tekniken är att, efter- E som minnesenheterna är så inrättade att en minnesenhet skall lagra en typ av en färgseparationsbildsignal, det är omöjligt att alstra bilder i ett antal större än det förutbestämda antalet förefintliga_minnesenheter. Om vidare antalet alstrade bilder är mindre än det förutbestämda antalet minnesenheter, utnyttjas några av minnesenheterna ej för reproduktionen, varför hela minnets lagringskapacitet ej utnyttjas effektivt. _ . _ _ Syftet med uppfinningen är därför att åstadkomma ett förfarande för alstring av ett flertal bilder, vilket förfarande möjliggör alstring av bilder med hög kvalitet och utan oregelbundenheter.

Ett annat syfte med uppfinningen är att åstadkomma ett förfarande för-alstring av ett flertal bilder, vid vilket förfarande minnets lagringskapacitet kan utnyttjas I effektivt.

Detta syfte uppnås medelst ett förfarande för alstring av bilder, vilket för- farande enligt uppfinningen utmärkes av att det tillgängliga minnesutrymmet hos ett minne uppdelas i ett flertal minnessektioner, som var och en har lika stor minnes- kapacitet, varvid antalet minnessektioner är lika med det antal bilder som skall alstras, samt att ett flertal digitala bildsignaler, vilka erhålles genom opto- -elektrisk avsökning av en avsökningslinje hos minst ett original, samtidigt lagras parallelt i respektive minnessektioner. Ett flertal lagrade digitala bildsignaler uttages eller hämtas ut i serie från minnet genom att tillgång ges i sekvens till ' hela det tillgängliga minnesutrymmet oberoende av minnessektionerna. Därefter be--E handlas en linje hos en utgångsyta elektro-optiskt genom påverkan i beroende av ett flertal av de digitala bildsignaler, som hämtas ut från minnet, för att bilda multipla bilder för en avsökt linje på originalet utmed avsökningslinjens riktning.

En följd av de ovan nämnda operationsförloppen från lagringsförloppet till behand- lingsförloppet, upprepas efter varandra tills samtliga linjer hos utgângsytan be- handlats.

'När digitala bildsignaler hämtas ut från minnet ges tillgâng_till minnet i ordningsföljd. Följaktligen kan medelst förfarandet enligt uppfinningen bildningen j av oregelbundenheter, som förorsakas av avvikelser i tidinställningen för omkopp- lingar mellan minnesenheterna, vilka utnyttjas i den konventionella tekniken, full- _ ständigt förhindras och följaktligen kan bilder med god kvalitet erhållas. l0 l5 20 25 30 3 en 790523?-9 Uppfinningen beskrives närmare nedan med hänvisning till bifogade ritning, på vilken fig. l visar ett blockschema, som i stora drag åskådliggör en utförings- form för utförande av förfarandet enligt uppfinningen, fig. Z visar den mekaniska uppbyggnaden av den analyserande-avsökningsanordningen och den exponerande avsök- ningsanordningen i utföringsformen enligt fig. l, fig. 3 är ett blockschema, som i detalj åskådliggör uppbyggnaden av A/D-omvandlaren, minnesenheten, D/A-omvandlaren och styrkretsen i utföringsformen enligt fig. l, fig. 4 är ett kretsschema, som i detalj åskådliggör minnesväljaren hos den i fig. 3 visade anordningen, fig. 5 är ett kretsschema, som i detalj åskådliggör den i anordningen enligt fig. 3 ingående grinden för val av minnesarea, fig. 6 är ett tidschema, som åskådliggör förloppen för inskrivning av data i minnesenheten och utläsning av data från detta i enlighet med förfarandet enligt uppfinningen, fig. 7 är ett blockschema, som åskådliggör en l utföringsform av uppbyggnaden av kretsen för alstring av ingångs- och utgångssamp- lingspulser i den i fig. l visade utföringsformen, fig. 8 är ett blockschema, som åskådliggör en annan utföringsform för uppbyggnaden av kretsen för alstring av ingångs- samplingspulser och utgångssamplingspulser, fig. 9 och l0 är grafiska framställningar, som åskådliggör förhållandena mellan dels hastigheten för inskrivning av data i minnet och hastigheten-för utläsning av data från minnet och dels utnyttjad del av minnet, och fig. ll är ett blockschema, som åskådliggör uppbyggnaden av ett parti av en annan utföringsform av uppfinningen. I' Fig. l är ett blockschema, som i stora drag åskådliggör en föredragen ut- föringsform för utförande av förfarandet enligt uppfinningen. I denna utförings- form utnyttjas en färgavsökningsanordning för att iordningställa tryckplattor i och för ästadkommande av ett flertal färgseparerade bilder från ett original eller en förlaga i färg. I fig. l representerar hänvisningsbeteckningen 20 en analyserande avsökningsanordning eller s;k. scanner för optisk avsökning av ett färgoriginal i och för att genom användning av ett flertal optiska filter separera en medelst avsökningsoperationen erhàllen optisk signal till ett flertal färger och för om- formning av optiska signaler för respektive separerade färgkomponent till elektriska färgkomponentsignaler med elektriska nivåer, som anger respektive täthet hos färg- komponenterna. En färgberäkningskrets 22 utför olika färgberäkningar på färgkompo- nentsignalerna, vilka utmatas från analysavsökningsanordningen 20, och alstrar analoga bildsignaler, som svarar mot respektive färgseparationsbilder, för repro- duktion av ett färgoriginal. Sådana färgberäkningar, som utföres i en färgberäk- ningskrets av detta slag, är kända som färgkorrektion, tonkontroll, täthets- kompression, avlägsning av underfärgning, kontroll av oskärpa och graderingskontroll.

I färgberäkningskretsen 22 enligt föreliggande utföringsform utföres samtliga eller några av dessa beräkningar. För enkelhets skulle åskådliggöres emellertid i denna ut- föringsform det fall då analysavsökningsanordningen 20 alstrar tre färgkomponent- l0 l5 20 25 30 35 40 1905237-9 signaler, t.ex. gul-, magenta- och cyanfärgsignaler, och färgberäkningskretsen 22 samtidigt alstrar sex analoga färgseparationssignaler, t.ex. gul, cyan, magenta, svart, ljus cyan och ljus magenta, utifrån dessa färgkomponentsignaler, vilka er- hållits av analysavsökningsanordningen 20.-Därför är enligt föreliggande utförings- form antalet färgseparationsbilder, som skall alstras, sex till antalet.

En analog/digital-omvandlare 24 (A/D-omvandlare) omfattar-A/D-omvandlings~ element till ett antal lika med det maximala antalet färgseparationsbilder, som skall alstras,'företrädesvis ungefär tolv. I denna A/D-omvandlare 24 samplas sam- etidigt de färgseparationssignaler, som inmatas till respektive A/D-omvandlings- element och digitala färgseparationssignaler, vilka anger tätheterna hos respektive separerad färg hos varje bildelement, alstras. I föreliggande utföringsform uttryckas en separerad färg hos ett bildelement med en binär signal med åtta bitar. Samplings- förloppet vid den ovan nämnda A/D-omvandlingen utföres synkront med ingångssamplings- pulser, vilka utsändes från en styrkrets 28 via en ledning 26. ' Respektive digitala färgseparationssignaler, som bildas av A/D-omvandlaren 24 överföres parallellt till ett minne 32 via anslutningsledningar 30. Varje ledning 30 består av ledningstrådar för åtta bitar. I minnet 32 är ett ord uppbyggt av åtta bitar och en adress tillhandahålles för varje ord. Minnet 32 är så anordnat att »hela det tillgängliga minnesutrymmet i minnet 32 kan uppdelas i lika stora minnes- sektioner, som var och en har ett lika stort antal ordl Antalet sådana minnes- sektioner, som bildas genom uppdelning av hela minnesutrymmet i minnet 32, bringas att motsvara det antal färgseparationsbilder, som skall alstras. I föreliggande utföringsform uppdelas minnet 32 i sex lika stora sektioner, eftersom antalet färg- separationsbilder, som skall alstras, är sexl De digitala färgseparationssignaler, Wsom tillföres minnet 32, skrives oberoende av varandra in parallellt i motsvarande minnessektioner. I samtliga minnessektioner initieras samtidigt ett skrivförlopp frân en adressposition, som svarar mot respektive minnessektions lägsta adress- _ position, och skrivadresserna stegas i varje minnessektion fram i sekvens synkront med ingångssamplingspulserna. En cykel av skrivförloppet är avslutad, när tillgång erhållits till en adressposition svarande mot den högsta adresspositionen i varje minnessektion. En cykel av skrivförloppet utföres en gång under en avsökningsopera- tion för analysavsökningsanordningen 20 i riktning av avsökningslinjen. När analys- avsökningsanordningen 20 utför en avsökningsoperation i riktning av avsökningslinjen lagras följaktligen i varje minnessektion hos minnet 32 de digitala färgseparations- signalerna för ett ord svarande mot en avsökningslinje.

]När den i minnet 32 lagrade datan utläses därifrån, försummas helt de för in- skrivningsoperationen utnyttjade minnessektionerna. Närmare bestämt ges utläsnings- adresserna i sekvens från en adressposition svarande mot den lägsta adresspositionen till en adressposition svarande mot den högsta adresspositionen i minnet 32 hela A tiden genom respektive minnessektion. Följaktligen utläses de digitala färgsepara- tionssignaler, som har ett ordnummer svarande mot en avsökningslinje, i sekvens på l5 20 25 30 35 40 5 _ 7905237-9 tidsnppdelat vis. De från minnet 32 i sekvens utlästa digitala färgseparations- signalerna överföres till en digital/analog-omvandlare 36 (D/A-omvandlare) via en ansjutninggiedning 34 för åtta bitar och de omvandlas i sekvens till analoga färgseparationssignaler samt överföres sedan till en exponeringsavsökningsanordning eller en projicerande avsökningsanordning 38. I minnet 32 stegas läsadresserna 2 -fram i sekvens synkront med utgângssamplingspulser, och när tillgång erhålles till en adressposition svarande mot den högsta adresspositionen hos minnet 32 är en cykel av läsoperationen avslutad. En cykel av läsoperationen utföres en gång under en avsökningsoperation för analysavsökningsanordningen 20 i riktning av avsöknings~ linjen. När analysavsökningsanordningen 20 utför en avsökningsoperation i avsök- ningslinjens riktning, överföres följaktligen respektive färgseparationssignaler, dvs. sex färgseparationssignaler i enlighet med denna utföringsform, i sekvens för varje avsökningslinje till exponeringsavsökningsanordningen 38 på tidsuppdelat vis.

Exponeringsavsökningsanordningen 38 är anordnad att avsöka ytan hos en foto- känslig film med en exponeringsintensitet, som svarar mot nivån hos varje färg- separationssignal, som överföres från D/A-omvandlaren 36. En avsökningsoperation för exponeringsavsökningsanordningen 38 i avsökningslinjens riktning är synkron med en avsökningsoperation för analysavsökningsanordningen 20 i avsökningslinjens riktning. Medelst en avsökningsoperation för exponeringsavsökningsanordningen 38 i avsökningslinjens riktning exponeras följaktligen ett flertal färgseparations- bilder för en avsökningslinje, dvs. sex färgseparationsbilder enligt föreliggande .utföringsform, i serie och i sekvens på den fotokänsliga filmen. De ovan nämnda avsökningsoperationerna för analysavsökningsanordningen 20 och exponeringsavsök- ningsanordningen 38 upprepas genom att avsökningslinjen förskjutes vinkelrätt mot avsökningslinjens riktning, varigenom ett flertal färgseparationsbilder för färg- originalet, dvs. sex färgseparationsbilder enligt föreliggande utföringsform, bildas parallellt i avsökningslinjens riktning.

Styrkretsen 28 är inrättad för att styra inskrivnings- och utläsningsadresserna och styra uppdelningen av minnets 32 minnesutrymme. Styrkretsen 28 reglerar också rörelsehastigheten för analysavsökningsanordningens 20 analyshuvud. Denna styrkrets 28 uppbyggnad och olika funktioner framgår av följande beskrivning av den âskådliggáorda utföringsformen.

I fig. 2 visas i detalj analysavsökningsanordningen_och exponeringsavsöknings- anordningen enligt fig. l. l fig. 2 representerar hänvisningsbeteckningen 40 en analystrumma, på vilken ett för reproducering avsett färgoriginal 42 är monterat, -44 ett analyshuvud, 46 en exponeringstrumma, på vilken en för exponering avsedd foto- känslig film 48 är applicerad, och 50 ett exponerings- eller projiceringshuvud.

Analystrumman 40 och exponeringstrumman 46 är anbringade på en gemensam axel 52 så att de kan roteras med en förutbestämd lika vinkelhastighet. Exponeringstrummans 46 diameter är tvâ gånger så stor som analystrummans 40 diameter. l0' l5 20 25 30 35 40 se tsoszav-9 4 6* Analyshuvudets 44 rörelse med avseende på analystrummans 40 axiella riktning (nedan benämd "ramriktningen") utföres genom rotation av en matarskruv 54. Matar- skruven 54 roteras medelst en motor 56, vars rotationshastighet regleras av en hastighetsreglerkrets 58. Hastighetsreglerkretsen 58 reglerar motorns 56 rotations- hastighet i beroende av en signal, som anger förhållandet för bildförstoring eller bildförminskning, vilken signal via en ledning 60 inmatas från styrkretsen 28, som visas i fig. l. Följaktligen regleras hastigheten för analyshuvudets 44 rörelse i ramriktningen med avseende på analystrumman 40,i beroende av förhållandet för bild- förstoring eller bildförminskning. 'g Exponeringshuvudets 50 rörelse med avseende på exponeringstrummans 46 axiella riktning (ramriktningen) utföres genom rotation av en matarskruv 62. Matarskruven 62 roteras medelst en motor 64, som alltid upprätthåller rotationshastigheten vid en förutbestämd nivå medelst en reglerkrets 66 för konstant hastighet. Följaktligen är hastigheten för exponeringshuvudets 50 rörelse i ramriktningen med avseende på exponeringstrumman 46 alltid hållen konstant. 4 ' Analyshuvudet 44 innefattar de ovan nämnda optiska filtren och den opto-elek- triska omvandlingsmekanismen. Med en rotation av analystrumman 40 med avseende på analyshuvudet 44 utföres en avsökningsoperation i avsökningslinjens riktning, och under förflyttning av analyshuvudet 44 i ramriktningen med avseende på analys- trumman 40 upprepas nämnda avsökningsoperation, varigenom hela analysavsökningen av originalet 42 fullbordas. Exponeringshuvudet 50 innefattar ovan nämnda elektro- optiska omvandlingsmekanism. En avsökningsoperation i avsökningslinjens riktning utföres genom_en rotation av exponeringstrumman 46 med avseende på exponerings- huvudet 50. Under förflyttning av exponeringshuvudet 50 i ramriktningen med avseende pä exponeringstrumman 46 upprepas nämnda avsökningsoperation, varigenom hela expone- ringsavsökningen på den fotosensitiva filmen 48 fullbordas.

En baspulser alstrande skiva 68 och en återställningspulser alstrande skiva 70 är koaxiellt fästa på analystrummans 40 och exponeringstrummans 46 axel 52.

Dessa skivor 68 och 70 är inrättade att rotera med samma vinkelhastighet som trummorna 40 och 46. Ett flertal ljusöverförande eller ljusgenomsläppande radiella slitsar 72 är utbildade i skivan 68. Angränsande till skivan 68 är en opto-elek- trisk sensor 74 anordnad för att detektera ljus, som överföres till sensorn genom en slits 72 och för att alstra en elektrisk baspuls varje gång en slits 72 passerar förbi sensorn. Denna baspuls BP, som erhålles från den opto-elektriska sensorn 74, tillföres via en ledning 76 den i fig. l visade styrkretsen 28. Baspulsen BP har en frekvens fo, som är proportionell mot rotationshastigheten för analys- och expone- ringstrummorna 40 och 46, dvs. avsökningshastigheten i riktning av avsökningslinjen.

I styrkretsen 28 bildas ingångssamplingspulsen och utgångssamplingspulsen utifrån denna baspuls BP. En radiell slits 78 är utbildad vid ett förutbestämt läge på skivan 70. Angränsande till skivan 70 är en opto-elektrisk sensor 80 inrättad för 10 15 20 25 30 35 40 7905237-9 att alstra en elektrisk återställningspuls RP varje gång slitsen 78 passerar sensorn.

Denna âterställningspuls RP anger den tidinställning, vid vilken normal- eller startlägena för trummorna 40 och 46 är vända mot huvudena 44 respektive 50, dvs; tidinställningen för start av avsökningsoperationen i riktning av avsökningslinjen.

Denna äterställningspuls tillföres den i fig. l visade styrkretsen 28 via en led- ning az. ' ' Fig. 3 visar i detalj uppbvggnaden av den del av utföringsformen i fig. l, som omfattar A/D-omvandlaren 24, minnet 32, D/A-omvandlaren 36 och styrkretsen 28. I fig. 3 representerar hänvisningsbeteckningen 84 ett ingângsbuffertregister med en 4 kapacitet av ett ord för varje kanal_för färgseparationssignalerna i och för att taktreglera inskrivning i minnet 32. Hänvisningsbeteckningen 86 representerar en minnesväljare inrättad att uppdela minnets32 minnesutrymme i lika stora minnes- sektioner. Hänvisningsbeteckningen 88 representerar ett register med tjugoen bitar för minnesväljaren 86. Vidare representerar i fig. 3 hänvisningsbeteckningen 90 en centralenhet eller processor CPU, hänvisningsbeteckningen 92 en bildantalställ- strömställare eller -switch för inställning av antalet färgseparationsbilder, som skall alstras, hänvisningsbeteckningen 94 en skrivstyrenhet, hänvisningsbeteckningen 96 en lässtyrenhet, hänvisningsbeteckningen 98 ett register med tjugoåtta bitar för en areaväljargrind i skrivstyrenheten 94, hänvisningsbeteckningen lO0 ett utgångs- buffertregister, och hänvisningsbeteckningen lO2 en skriv- och lästidstyrningskrets för alternering av tidstyrningen för en av skriv- och läsoperationerna, när både operationen inskrivning av data i minnet 32 och operationen utläsning av data däri- från samtidigt äger rum.

I den beskrivna utföringsformen är bildantalställströmställaren 92 så anordnad att vilket som helst av antalen 2, 3, 4 och 6 väljes som det antal färgseparations- bilder, som skall alstras. Minnesväljaren 86 är inrättad att jämnt uppdela minnets 32 minnesutrymme eller -område i minnessektioner till ett antal svarande mot det biiaantai, som vart-s maaaist anaantaistvamstäiiawan92. nirmesväijarens se krets- uppbyggnad visas i detalj i kretsschemat enligt fig. 4. I fig. 4 representerar M1-- MIZ minnesblock, vilka bildats genom att minnets 32 minnesområde uppdelats jämnt.

I konventionella färgavsökningsanordningar utnyttjas i flertalet fall den begränsade uppsättningen tal l, 2, 3, 4,26 och l2 som det antal bilder, vilka skall alstras.

Om saledes minnesomràdet jämnt delas med l2, som är den minst vanliga multipeln av dessa tal, och de resulterande l2 minnesblocken kombineras på lämpligt vis kan minnessektioner till det antal, som svarar mot det antal bilder, vilka skall alstras, bildas. Pâ basis härav är minnesväljaren 86 i den beskrivna utföringsformen så kon- struerad att den har grindar för att kombinera minnesblocken M1-M12 i minnet 32 i enlighet med det valda antalet bilder, som skall alstras. I fig. 4 representerar hän- visningsbeteckningen l04 anslutningsledningar, som omfattar sex kanaler CH]-CH6, som var och en har en ledning för åtta bitar och är ansluten till det i fig. 3 visade buffertregistret 84. Symbolerna G]-G21 representerar OCH-grindar. En ingång hos var '10 15 20 30 35 40 f OCH-grind G1-G21 är förbunden med motsvarande bit i registret 88. 7905237-9 i 8 och en av dessa OCH-grindar G1-Gå1 är förbunden med någon av kana1erna CH1-CH6 via en ans1utnings1edning för åtta bitar, medan den andra ingången hos varje När en operatör instä11er ett önskat bi1danta1 mede1st bi1danta1instä11nings- strömstä11aren 92, matar centra1enheten 90 styrdata en1igt Tabe11 1 nedan ti11 respektive bitar i registret 88. ' TABELL_1 Anta1et - ~-_ ' - bi1der -Bitnummer i registret 88 V somskM1 se *Smslååíââlåâfllllåßlílålfíïßlâšâål 2 1 0 1 1 1 0 O 1 0 O 1 O 0 1 0 0 0 1 0 Oi* O 3 - 1 0 1 0 0 1 0 1 0 0 0 1 - 0 0 '10 0 0 0 1 1 0 4 1 0 0 1 1 1. 0 0 11 0 0 1 0 0 0 1 0 10 1 1 0 6 0 1 0 1 0 0 1 0 0 1 0 0 1 0 0 0 1 g 0 0 0 1 Bitnumren 1-21 i registret 88 svarar mot de OCH-grindar.G1-G21, ti11 vi1ka respektive bit 1-21 i registret 88 är ans1uten. Om fö1jakt1igen anta1et bi1der, som ska11 a1stras, vä1jes ti11 sex öppnas OCH-grindarna G2,G4, G7, G10, G13, G17 och G21, varigenom de minnessektioner, som svarar mot kana1erna CH1, CH2, CH3, CH4, CH5 och CH6, är minnesb1ocken M1 och M2, minnesb1ocken M3 och M4, minnes- b1ocken M5 och M6, minnesb1ocken M7 och M8,.minnesb1ocken M9 och M10 respektive minnesb1ocken M11 och M12.

Såsom visas i fig. 3 innehâ11er skrivstyrenheten 94 en skrivadressräknare 106, en avkodare 108, som är ans1uten ti11 adressräknarens 106 övre bitparti, en areavä1jargrind 110 för va1 av det minnesb1ock av minnesb1ocken M1-M12, ti11 ; vi1ket ti11gâng ska11 erhâ11as, i beroende av utsigna1en från avkodaren 108 och § den styrdata, som är instä11d med respektive_bitar i registret 98, samt en skriv- grind 112. ' ' Skrivadressräknaren 106 âterstä11es mede1st de återstä11ningspu1ser RP, som ti11föres via ïedningen 82 och räknas e11er stegas fram i beroende av ingångs- samp1ingspu1ser ISP, som ti11föres via en 1edning 114. _ Adressräknarens 106 undre bitparti är via skrivgrinden 112 och en adresspu1s- 1edning 116-gemensamt ans1utet ti11 adressingångarna hos minnets32 minnesb1ock M1-N12. Bitnumret för adressräknarens 106 undre bitparti vä1jes så att det räknade värdet b1ir 1ika med antalet ord i respektive minnesb1ock M1-M1Z i minnet 32.

I adressräknarens 106 undre bitparti a1stras så1edes gemensamma adresser för minnets 32 minnesb1ock M1-M12 upprepade gånger från den 1ägsta adressen ti11 den högsta 10 9 g vsoszzv-9 adressen. Avkodaren 108 avkodar utgångsvärdet från adressräknarens 106 övre bit- parti, och utsigna1en från avkodaren 108 ti11föres areavä1jargrinden 110. 1Fig. 5 är ett deta1jerat kretsschema över areavä1jargrinden 110. I fig. 5 representerar M1~M12 respektive minnesb1ock hos minnet 32. I den i fig. 5 visade utföringsformen representerar A50-A55 sex utgångs1edningar från avkodaren 108, medan G] ~ G28' representerar 0CH~grindar. En ingång hos var och en av dessa OCH-grindar G1'-G28' är ans1uten ti11 någon av avkodarens 108 utgângs1edningar ASO-A55, och den andra ingången hos var och en av dessa 0CH«grindar G1'-G28' är ans1uten ti11 utgången från motsvarande bit i registret 98. När bi1danta1et stä11es mede1st bi1danta1instä11ningsströmstä11aren 92, matar centra1enheten 90 styrdata i en1ighet med Tabe11 2 nedan ti11 respektive bitar i registret 98.

TABELL 2 ?905237-9 lâLfifišâålëåâšíêåêâåïë 1 o1oo 1 o B1tnummer_1 registret 98 ä lílâ 0 0 0 1 ä 1 0 0 0 0 l o Anta1 bitar som ska11 a1stras 2 1 Û 0 0 0 1 1 0 ' o 0 O 0 0 0 -1 1 0 0 0 1 0 O 1 O 10 u~w=1 15 20 25 30 3.5 40 H '7905237-9 Bitnumren 1-28 i registret É8 svarar mot respektive OCH-grind'G1“ ~ G28'.

Om t.ex. taiet sex vä1jes som det önskade antaiet bi1der öppnas sâ1edes OCH- grindarna G1', G4', G6', G9', G12', G14', G16', G19', G21' och G25'. Om så1edes avkodarens utsigna1 uppträder på utgângs1edningen A30 från avkodaren 108 är minnesb1ocken M1, M3, M5, M9 och M11 i minnet 32 ti11gäng1iga. Om å andra sidan avkodarutsigna1en uppträder på utgängs1edningen A51 hå11es minnesb1ocken M2, M4, M6, M8, M10 och M12 i minnet 32 ti11gäng1iga. När skrivadressräknaren 106 initierar räkneoperationen erhå11es sâ1edes ti11gäng ti11 minnesb1ocken M1, M3, M5, M7, M9 och M11 från dess 1ägsta adresser, och när de högsta adresserna för dessa minnesb1ock M1, M3, M5, M7, M9 och M11 aktiveras, matas en överföringsut- signa1 från adressräknaren ti11 avkodaren 108, varigenom avkodarutsigna1en upp- träder på utgängs1edningen AS1. Detta resu1terar i att ti11gång ti11 minnesb1ocken M2, M4, M6, M8, M1O och M12 erhâ11es från de 1ägsta adresserna ti11 de högsta i adresserna och så1edes skrivoperationen utföres.

Såsom visas i fig. 3 inæhâ11es1ässtyrkretsen 96 en 1äsadressräknare 118, en avkodare 120, som är ans1uten ti11 adressräknarens 118 övre ytparti, samt en 1äs- grind 122. 7 ' Lasadressräknaren 118 âterstä11es medeist de via 1edningen 82 ti11förda åter- stä11ningspu1serna RP och räknas e11er stegas fram i beroende av de via en 1edning 124 ti11förda utgângssamp1ingspu1serna OSP. Adressräknarens118 1ägre bitparti är gemensamt ansiutet ti11 adressingângarna hos minnets 32_minnesb1ock M1-M12 via 1äs- grinden 122 och adressbuss1edningen 116. Bitnumret för 1äsadressräknarens 118 1ägre bitparti är 1ika med bitnumret för skrivadressräknarens 106 1ägre bitparti. Fö1j- akt1igen a1strar också 1äsadressräknarens 118 iägre bitparti upprepat gemensamma adresser för minnesb1ocken M1-M12 i minnet 32 frân de 1ägsta adresserna ti11 de högsta adresserna för respektive minnesb1oçk M1-M12. Avkodaren 120 avkodar utgångs- värdet för adressräknarens 118 övre bitparti, och respektive avkodarutsignaier ti11för5via 1äsgrinden 122 i sekvens för att konditionera ingångar hos minnesb1ocken M1-M12 i minnet 32. När 1äsadressräknaren 118 påbörjar räkneoperationen, göres fö1j- akt1igen minnesbiocket M1 i minnet 32 först ti11gäng1igt, och samt1iga adresser för detta b1ock M1 erhâ11es från den 1ägsta adressen ti11 den högsta adressen. Sedan matas en överföringsutsigna1 från adressräknarens 118 övre bitparti ti11 avkodaren “120 och avkodas, varigenom minnesb1ocket M2 göres ti11gäng1ig. Därefter erhå11es ti11gång ti11 samt1iga adresser för b1ocket M2 i sekvens från den 1ägsta adressen ti11 den högsta adressen. Pâ samma vis erhâ11es ti11gâng ti11 adresserna i ett minnesb1ock i taget av de efterfö1jande minnesb1ocken M3-M12, och ut1äsningsopera- tionen utföres genom minnets 32 he1a minnesutrymme.

Skrivgrinden 112 och 1äsgrinden 122 öppnas och stänges mede1st skrivkonditio- neringssignaier respektive 1äskonditioneringssigna1er, viika ti11föres från tid- styrningskretsen 102 via en 1edning 126 respektive 128, sä att ej data samtidigt l0 l5 20 25 30 h.) U'I 40 lvsoszaav-s 12 i 1 i inskrives i och utläses från minnet 32.

Fig. 6 är ett tidschema som åskådliggör operationerna för inskrivning av data i minnet och utläsning av data därifrån medelst förfarandet enligt uppfinningen.

Det fall där talet tre väljes som antalet bilder, vilka skall alstras, visas i fig. § 6. I fig. 6 anger i delen (A) ordinatan, minnets minnesarea, varvid_a,_b och_g É representerar minnessektioner bildade genom att minnets minnesarea eller -utrymme uppdelats jämnt i tre sektioner med samma kapacitet. l delen (B) av fig. 6 visas âterställningspulserna RP. När en återställningspuls RP alstras, inskrives samtidigt i de uppdelade minnessektionerna 3, b och §_parallellt data för respektive bilder som skall alstras, i en mängd svarande mot en avsökningslinje, vilket visas medelst wa, wb och wc från tidpunkten för alstring av denna återställningspuls. Å andra sidan utläses den inskrivna datan sekvensiellt i serie, såsom visas medelst Rabc, från tidpunkten för alstring av återställningspulsen RP. Således uttages under tids- perioden för en avsökningsoperation data för bilder i en mängd svarande mot en av- sökningslinje. u - ' É En krets för alstring av ingångssamplingspulser ISP och utgångssamplingspulser I OSP kommer nu att beskrivas. g .

Fig. 7 åskådliggör en utföringsform för uppbyggnaden av en krets för alstring av samlingspulserna ISP och OSP. Den från den opto-elektriska sensorn 74, vilken ovan beskrivits med hänvisning till fig. 2, erhållna baspulsen BP har en basfrekvens fo, som är proportionell mot avsökningshastigheten i avsökningslinjens riktning.

Baspulsens BP frekvens ökas tjugo gånger medelst en krets av typ fastlåst slinga, som innefattar en faskomparator l30, en spänningsstyrd oscillator l32 och en fast del- ningsanordning l34 med ett fast delningsförhâllande av l/20 och omvandlas således till en utgångssamplingspuls OSP. Följaktligen är frekvensen fosp för utgångs- samplingspulsen OSP tjugo gånger större än basfrekvensen fo. Vidare reduceras bas- pulsens BP frekvens till l/l0 medelst en fast delningsanordning l36 med ett fast ' delningsförhållande av l/l0. Vidare ökar frekvensen för utpulssignalen från den fasta delningsanordningen l36 l00 m x medelst en krets i form av en faslåsnings- slinga (PLL-krets), som innefattar en faskomparator l38, en spänningsstyrd oscilla- tor l4O och en programmerbar, variabel delningsanordning l42 med ett variabelt delningsförhållande av l/lO0 m, varigenom omvandling erhålles till en ingångssamplings- puls ISP, Följaktligen erhålles förhållandena fisp = lO m f0'= l/2 fosp utifrån basfrekvensen fo, utgängssamplingspulsens OSP frekvens fosp och ingångssamplings- pulsens ISP frekvens fIS?. Såsom ovan nämnts med hänvisning till fig. 2 är expone- ringstrummans 46 diameter dubbelt så stor som analystrummans 40 diameter. Följakt- ligen kan, om förhållandet flsp = l/2 fosp gäller mellan ingângssamplingspulsens ISP å frekvens flsp och utgângssamplingspulsens OSP frekvens fosp, en bild med samma stor- lek som originalet med avseende på avsökningslinjens riktning alstras. Således anger koefficienten m graden av förstoring eller förminskning. Detta förstorings- eller för- 10 15 20 25 30 35 40 w 1 790523?-9 minskningsförhä11ande m_matas ti11 den programmerbara, varierbara de1ningsanord- ningen 142 via en 1edning 146 från en instä11ningsmekanism 144 för förstorings- e11er förminskningsförhå1iandet. Såsom visas i fig. 3 innefattar denna mekanism 144 en instä11ningsströmstä11are e11er -switch 148 för förstorings- e11er för- 1minskningsförhâ11andet samt centra1enheten 90. När förstorings- e11er förminsknings- förhâ11andet Q är instä11t mede1st instä11ningsströmstä11aren 148, instä11er centra1- enheten 90 ett värde_svarande mot förhâ11andet m vid den programmerbara, variab1a deiningsanordningen 142 och via 1edningen 146. Vidare instä11es ett värde svarande mot förhå11andet m vid den i fig. 2 visade hastighetsreg1erkretsen 58 och via 1ed- ningen 60 för att styra förstorings- e11er förminskningsförhå11andet i ramrikt- ningen. g' " En annan utföringsform för uppbyggnad av kretsen för a1string e11er bi1dning av samp1ingspu1ser ISP och DSP visas i fig. 8.

Den i fig. 8 visade kretsen för a1string av samp1ingspu1ser har samma upp- byggnad som den i fig. 7 visade kretsen, bortsett från fö1jande punkter. I kretsen en1igt fig. 8 är en programmerbar, variabe1 de1ningsanordning 150 med ett variabeit de1ningsförhâ11ande av 1/20n anordnad i fas1åsningss1ingan för bi1dning av utgångs- samp1ingspu1ser DSP, medan i kretsen en1igt fig- 7 en fast de1ningsanordning 134 är anordnad. Fö1jakt1igen är både frekvenserna för ingângssamp1ingspu1sen ISP och utgângssamp1ingspu1sen OSP varierbara i den i fig. 8 visade kretsen för a1string av samp1ingspu1serna. Den koefficient n, som ti11föres den programmerbara, variab1a de1ningsanordningen 150 erhâ11es via en 1edning 146' från en mekanism 144' för instä11ning av ett förstorings- e11er förminskningsförhå11ande. Liksom den ovan beskrivna instä11ningsmekanismen 144 innefattar denna instä11ningsmekanism 144' en instä11ningsströmstä11are e11er -switch 148 för förstoring e11er förminskning av ifrågavarande förhâiiande, centra1enheten 90 och ett programmerbart iäsminne (PROM) 152, vi1ket visas i fig. 3. När förstorings- e11er förminskningsförhå11andet m instä11es mede1st strömstä11aren 148, bestämmer centra1enheten 90 koefficienterna' 3 och n i beroende av det instä11da förhå11andet_m, så att ett förhå11ande flsp = 1/2 m fosp fast1ägges me11an samp1ingspu1sernas ISP och OSP frekvenser fïsp och fosp. Om förhä11andet flsp 3 fosp fast1ägges vid denna punkt, dvs. om_m är-1ika med tvâ e11er större än två ti11 fö1jd av att i denna utföringsform en avsöknings1ängd på exponeringssidan är dubbe1t så stor som en avsöknings1ängd på ana1yssidan, be- stämmes frekvenserna flsp och fosp så att det anta1 utgângssamp1ingspu1ser DSP som a1stras under en avsökningsoperation i avsöknings1injens riktning, är 1ika med det tota1a anta1et ord i den ti11gäng1iga minnesarean hos minnet 32. Om däremot fïsp <¿ fosp, dvs. m-.2 i denna utföringsform, bestämmes frekvenserna flsp och fosp så att det anta1 ingàngssamp1ingspu1ser ISP, som a1stras under avsökningsoperationen i avsöknings1injens riktning, är 1ika med de tota1a anta1et ord i den ti11gäng1iga minnesarean hos minnet 32. De koefficienter L och g_som erfordras för att upprätthâ11a 10 15 20 25 30 35 40 isoszai-9 e M ovan nämnda relationer i beroende av det inställda förhållandet m har tidigare lagrats i det programmerbara läsminnet 152. Liksom för den 1 fig. 7 visade ut- föringsformen styres i utföringsformen enligt fig. 8, när förstorings- eller förminskningsförhållandet m inställts, också förstoringsf eller förminsknings- förhållandet i ramriktningen medelst den i fig.-2 visade hastighetsregler- kretsen 58. _ _ När förstoring eller förminskning av originalet utföres genom användning av 'den i fig. 8 visade kretsen för alstring av samplingspulser, kan tillgång er- hållas till minnets32 hela tillgängliga minnesarea, varför minneskapaciteten kan utnyttjas effektivt och en förminskad eller förstorad bild med_hög bildelement- täthet kan erhållas. Skälet till detta.beskrives närmast-nedan med hänvisning till fig. 9 och 10, vilka visar hastighetsförhållandena vid inskrivning av data i minnet och vid utläsning av data från minnet i beroende av delen utnyttjad minnesarea i minnet. s . i I fig. 9 och 10 anger_abskissan tiden, medan ordinatan anger delen eller graden av den minnesarea, till vilken faktisk tillgång erhå1lits_och minnets hela _ tillgängliga minnesarea. För att underlätta förståelsen visas i fig. 9 och 10 det fall där längden för en avsökningslinje på exponeringssidan är lika med längden för en avsökningslinje på analyssidan, och-inskrivningen av data i minnet utföres i serie, dvs. en bild skall alstras.

När utgångssamplingspulsernas OSP frekvens fosp är fastlagd till något bestämt värde såsom i den i fig; 7 visade kretsen för alstring av samplingspulser, hålles hastigheten för utläsning av data från minnet 32 konstant såsom visas medelst R och R' i fig. 9. Följaktligen föreligger ej något problem när en förstorad bild alstras.

I de fall då en förminskad bild alstras kan emellertid det tillgängliga minnesut¥ rymmet ej utnyttjas helt, eftersom det antal ord, till_vi1ka tillgång erhålles under en avsökningsoperation, bestämmes av skrivhastigheten N'. När den i fig. 8 visade kretsen för alstring av samplingspulser utnyttjas, väljes emellertid, såsom visas i fig. l0 läshastigheten R för förstoring och skrivhastigheten W' för för- minskning så att tillgång kan erhållas till samtliga ord hos den tillgängliga minnesarean. Således möjliggöres ett effektivt utnyttjande av minneskapaciteten.

Såsom framgår av den ovan beskrivna utföringsformen kan förfarandet enligt uppfinningen tillämpas på en apparat för alstring av bilder genom användning av bildsignaler; som erhålles direkt från analysavsökningsanordningen. Förfarandet enligt uppfinningen kan också tillämpas på en apparat för alstring av bilder genom användning av digitala bildsignaler; som på förhand upptecknats i en videosignal- uppteckningsanordning. Fig. ll är ett kretsschema, som åskådliggör en del av en apparat av det senare slaget. Uppbyggnaden av en del, som ej visas i fig. ll, är densamma som den i fig. 3 visade uppbyggnaden. I fig. ll representerar hänvisnings- beteckningarna 154 och 156 en videosignaluppteckningsanordning respektive en video- styrkrets. När ett flertal bilder alstras genom användning av digitala bildsignaler

Claims (6)

10 15 20 25 30 35 40 15 i 79Û5237"9 från videosigna1uppteckningsanordningen 154, ti11föres videostyrsigna1er VC med 1åg nivå via en 1edning 158, varigenom videostyrkretsen 156 verksamgöres. Och, i stä11et för den ovan nämnda, via 1edningen 82 ti11förda återstä11ningspu1sen RP, ti11föres via en ledning 160 på videosignaluppteckningsanordningen 154 en åter- stä11ningspu1s VRP för en rotation hos videosigna1uppteckningsanordningen 154 ti11 skrivadressräknaren 106 och 1äsadressräknaren 118, vi1ka visas i fig. 3. Å andra sidan ti11föres via en 1edning 162 ingångssamp1ingspu1sen ISP ti11 videosigna1upp- teckningsanordningen 154,.och en digita1 bi1dsigna1 överföres ti11 ingângsbuffert- registret 84 synkront med denna samp1ingspu1s ISP. I detta fa11 arbetar ingångs- buffertregistret 84 synkront med ingångssamp1ingspu1sen ISP, och tidinstä11ningen av skrivningen styres mede1st en synkron videosigna1, som ti11föres via en 1edning 164. I övrigt arbetar den i fig. 11 visade apparaten på samma vis scm apparaten en1igt fig. 3. De ovan beskrivna utföringsformerna hänför sig ti11 ett förfarande för a1string av ett f1erta1 färgseparationsbi1der från ett färgoriginai. Såsom 1ätt inses av be- skrivningen ovan kan förfarandet en1igt uppfinningen också ti11ämpas i de fa11 då ett f1erta1 bi1der med samma färg a1stras från ett origina1 e11er ett f1erta1 origina1. Eftersom de ovan beskrivna utföringsformerna av uppfinningen inom ramen för uppfinningstanken kan varieras på många vis, torde det inses att uppfinningen ej är begränsad ti11 de ovan beskrivna utföringsformerna utan fastmer av efterfö1jande patentkrav. PATENTKRAV .

1. Förfarande vid en avsökningsapparat för a1string av mu1tip1a bi1der från mu1tip1a digita1a bi1dsigna1er, vi1ka erhâ11es genom opto-e1ektrisk avsökning av minst ett originai, varvid en av de mu1tip1a digita1a bi1dsigna1erna är sammansatt av f1era bi1de1ementsigna1er i en avsöknings1inje för origina1et, k ä n n e t e c k- n a t av att ett ti11gäng1igt tota1t minnesutrymme hos ett minne uppde1as i f1era minnessektioner, som var och en har samma minneskapacitet, och att anta1et mu1tip1a minnessektioner göres 1ika med anta1et mu1tip1a bi1der, som ska11 a1stras, att sam- tidigt pä para11e11t vis 1agras var och en av de mu1tip1a digita1a bi1dsigna1erna för en avsökt 1inje hos origina1et i en respektive mu1tipe1 minnessektion, varvid 1agringsför1oppet för nämnda f1era bi1de1ementsigna1er för varje mu1tipe1 digita1 bi1dsigna1 är páverkbart i beroende av första tidpu1ser, att de digita1a bi1d- signa1erna uthämtas i serie från minnet genom att i fö1jd ti11gång ges ti11 he1a det ti11gäng1iga minnesutrymmet oberoende av minnessektionerna, varvid uttagnings- för1oppet för nämnda f1era bi1de1ementsigna1er hos de digita1a bi1dsigna1erna är påverkbart i beroende av andra tidpu1ser, att en 1inje hos en utgångsyta behand1as e1ektro-optiskt i en1ighet med de mu1tip1a digita1a bi1dsigna1er, som hämtats ut från minnet, för att bi1da mu1tip1a bi1der av en avsökt 1inje hos origina1et i 10 15 20 25 30 i 7905237-9 16 riktning av avsökningslinjen och att förfarandestegen i följd från lagringssteget till behandlingssteget kontinuerligt upprepas i sekvens tills samtliga linjer hos utgångsytan behandlats. _ . '

2. Förfarande enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att uppdelningen av minnet omfattar uppdelning av minnets hela tillgängliga minnesutrymme på förhand i mindre minnesblock, som var och en har lika stor minneskapacitet, och samman- ställning av samma antal mindre minnesblock för att bilda var och en av de multipla mi nnessektionerna. i

3. Förfarande enligt krav l, k ä n nde t e c k n a t av att lagringen av de multipla digitala bildsignalerna sker genom att var och en av de multipla digitala bildsignaler, som skall lagras, fördelas till respektive multipla minnessektion, och att i var och en av de multipla minnessektionerna tillgång ges till hela minnesarean i sekvens för att lagra var och en av de multipla digitala bildsignalerna för en avsökt linje på originalet, varvid tillgången till minnesarean hos samtliga multipla~minnessektioner synkroniseras.

4. Förfarande enligt något av krav l, 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a t av att den första tidpulsen har en första frekvens och den andra tidpulsen har en andra frekvens, varvid den första frekvensen och den andra frekvensen är proportionell mot avsökningshastigheten, och förhållandet mellan den första frekvensen och den andra frekvensen bestämmes i enlighet med ett önskat förhållande för bildförstoring eller bildförminskning.

5. Förfarande enligt krav 4, k ä n n e t e C k n att av att ett proportionali- tetsförhâllande mellan den första frekvensen och avsökningshastigheten förändras varierbart och att ett proportionalitetsförhallande mellan den andra frekvensen och avsökningshastigheten fastlägges vid ett bestämt värde.

6. Förfarande enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t av att båda proportionali- tetsförhâllandena för den första och den andra frekvensen förändras varierbart, varvid båda proportionalitetsförhållandena bestämmes så att det under en avsöknings-I operations tidperiod alstrade antalet av endera de första tidpulserna eller de andra tidpulserna, som har en frekvens mindre än den andra frekvensen, svarar mot minnets hela tillgängliga minneskapacitet. I