SE435668B - Forfarande och anordning for styrning av ljusstyrkan hos gasurladdningslampor - Google Patents

Description

78101244 elektrod är av väsentlig betydelse vid steglös ljusstyrka- styrning genom fasskärning av den matande växelspänningen med avseende på tändningsosäkerheten resp. den fluktuerande tändningsfördröjningen till följd av avjonisering i brinn- pausen. De kapaoitiva hjälpelektroderna, t.ex. i form av elektriskt ledande ytterbeläggning eller glitterformiga höljen av urladdningsinfattningen, är i enklaste fallet kopplade till jordpotential. Detta är fördelaktigt tack vare de enkla anslutningsmöjligheterna till jord- eller skyddsledare av matande flerfassystem. Sedan sker emellertid, vid vanlig anslutning av lampmatningen mellan en fas och en Nolla i växelströmssystemet, en osymmetrisk fördelning av det elektriska fältet mellan hjälpelektroderna och lampelektroderna, av vilka den, som är förbunden med nollpunkten, i båda halv- vågorna av matningsväxelspänningen i huvudsak har samma spän- gning som hjälpelektroden, medan den andra alltid ligger i området med högre potential med motsvarande höga elektriska fältstyrkor. I ifrågavarande halvvågor av matningsväxel- spänningen, som motsvarar en negativ potential hos den från hjälpelektroden potentialförskjutna elektroden, i vilka denna elektrod alltså är katod, förorsakar den ökade fält- styrkan en väsentlig förstärkning av lavineffekten av de från katoden emitterade elektronerna (stötjonisation) och därmed en väsentlig minskning av tändfördröjningen, medan detta i de andra halvvågorna ej är fallet. Vid en och samma inställning av fasskärningsstyrningen erhålles alltså varierande brinnperiod i de efter varandra följande halv- vågorna, dvs. en ljusstyrkesvängning med nätfrekvensen, som i motsats till ljusstyrkesvängningar med dubbla nätfrekvensen a till följd av oundviklig släckning efter varje halvvåg kan uppfattas med ögonen och verka störande (nätflimmer), speciellt i området av jämförelsevis ringa medelljusstyrka resp. stora skärvinklar. 71810124-3 íÄndamålet med uppfinningen är därför att åstadkomma ett förfarande resp. en anordning För ljusstyrkestyrning av gasurladdningslampor med Fasskärningsstyrning, som under upprätthållandet av det enkla anelutningasättet för hjälpelektroden möjliggör en minskning av nätflimret resp. en För ögonen tillräckligt likformig ljuaström för lampan även i områden med lägre ljusstyrka; Uppfinningen känne- tecknas av de i kraven 1 - 16 angivna kännetecknan.

För det angivna förfaringssättet kommer det an på en fältosymmetrin vid lampelektroderna kompeneerande osymmetri för skärningsvinkeln, dvs. den urladdningsförloppet med mer eller mindre stort tidsintervall föregående tänd- utlösningen, i de halvvàgor av växelspänningen, som har motsatt polaritet. Vid användning av en dubbelnätfrekvent taktsignalkälla och en referenssignalkälla med efterföljande komparator, som bestämmer den tändutlösande ekärningetidpunkten För taktsignalen och referenssignalen, ger den matnings~ frekventa förskjutningssignalkällan vid den angivna kopplinge- lösningen via ett blandningsorgan alltid en avvikning av referenssignalen eller även taktsignalen från det ursprungliga värdet resp. tidsförloppet och därmed den önskade förskjut~ ningen av tändutlösningen i de efter varandra följande halv~ vågorna av matningsväxelspänningen. Speciellt gynnsamt är på grund av enkelheten därvid införandet av en korrigerande Förskjutningssignal resp. anslutningen av en motsvarande signal~ källa till referenssignalkällan, som För övrigt i allmänhet leder till en i tiden i huvudsak konstant grundsignal.

I princip kan en vise minskning av nätflimret hos lampor av föreliggande slag uppnås redan genom införandet av en konstant korrekturförskjutning av tändutlösningen i de efter varandra följande matningsspänningshalvvågorna. En speciellt effektiv lösning fås enligt en lämplig utföringsform 7810124-3 av uppfinningen genom korrigerande Fasförskjutning av tändutlösningen med av skärningsvinkeln För ljusstyrka- styrningen beroende värde. Därmed kan utan omfattande åtgärder beroendet av tändningsfördröjningen av ström- Flödet i den Föregående brinnperioden och av perioden av brinnpausen elimineras. Därvid kan även hänsyn tagas till olika flimmerkänslighet hos ögon vid olika ljusstyrkegrad.

Vid den nämnda skärningsstyrningen med bestämning av skärningsvinkeln genom skärningstidpunkten För en dubbel- nätfrekvent taktsignal med en styrbar referenssignal alstras den matningsfrekventa signalkomponenten För den senare enligt en speciellt lämplig utföringsform av uppfinningen, med ett halvvågsformigt och över en del av en matnings- spänningsperiod sig tträokande tidsförlopp. När matnings- växelspänningen utan ytterligare fasförskjutning användes För alstring av halvvågsformiga tidsförlopp, sträcker sig dessa exempelvis åtminstone över en del av en halvperiod.

Den förskjutning av det halvvågsliknande signalförloppet i taktsignalens amplitudriktning, som sker vid amplitudinställ- ningen tillsammans med storleksändringen av den i tiden i huvudsak konstanta referenssignalkomponenten, ger utan vidare en Förändring av förskjutningsvinkeln För tändutlösningen i beroende av den konstanta referenssignalkomponenten, dvs. av den okorrigerade skärningsvinkeln och därmed av medel- ljusstyrkestorleken, och det med ett maximalvärde i medel~ utstyrningsområdet. Detta ger För många ändamål redan en till- räcklig anpassning till den - såsom nämnts - skärnings- beroende tändningsfördröjningen resp. ögonens Flimmerkänslighet.

Vidare kan utan omfattande åtgärder ytterligare ett beroende För amplituden för den matningsfrekventa referenssignal- komponenten av konstanta reFerenssignalkomponenter resp. av de okorrigerade skärningsinställningarna införas För att För- 7810124-3 oättra anpassningen. En sådan amplitudförändring av den matningsfrekventa reFerenssignalkomponenten rekommenderas i varje Fall vid användning av en Fyrkantsformig, dvs. i skärningsområdet med taktsignalen konstant tidsfördröjning av denna signalkomponent.

På annat sätt än i det Föregående i olika varianter iangivna sättet genom överlagring av en i huvudsak konstant referenssignal med e1matningsfrekvent signalkomponent, kan den korrigerande skärningsförskjutningen uppnås enligt en speciell utföríngsform av uppfinningen även genom användning av en dubbelmatningsfrekvent taktsignal av i efter varandra Följande perioder med olika amplituder och/eller oranthet. En sådan modifiering av taktsignal-tidsförloppet i varje successiv (dubbelt-matningsfrekventa) period mot- svarar återigen överlagringen av en periodisk, enkel-matnings~ frekvent signalkomponent och kan i varje enskilt Fall - exempelvis utgående från vanliga sågtandsgeneratorer - för- verkligas med hjälp av kända kopplingselement. Den möjliggör emellertid i Föreliggande sammanhang bestämning av den korrigerade skärningsvinkeln med en konstant och därför speciellt enkelt inställbar referenssignal.

Vid en annan utföringsform av uppfinningen För Fas- skärningsstyrning av gasurladdningslampor under användning av en periodisk taktsignal och en referenssignal användes en taktsignal med i start- och slutområdet av dess period minskande branthet med avseende på tiden. En sådan tidsför- dröjning av taktsignalen möjliggör en relativ ökning av styr- resp. inställningskänsligheten för ljusstyrkan i områden med jämförelsevis liten och eventuellt även jämförelw - vis stor skärningsvinkel, dvs. i områden med jämförelsevis stor resp. ringa ljusstyrka. Detta medför en anpassning till ögats känslighet gentemot ljusstyrkeändringar i '781012h-3 beroende av olika utgångsvärden för ljusstyrkan.

Detta Förhållande utnyttjas vid en vidareutbildning av uppfinningen, enligt vilken taktsignalen genom avsnitte- vis omkoppling eller urkoppling avledes från matnings- växelspänningen. Därefter kan genom enkel polaritetsom- koppling av en sinusformig växelspänning i varje efter varandra följande toppunkter (9D° och 27D°) erhållas exempelvis en taktsignal med sågtandsliknande tidsFörlopp och avtagande branthet i området med mindre samt större skärningsvinkel, varvid dessa omkopplingspunkter genom Fas- färskjutning av den kopplade växelspänningssignalen kan läggas vid början och slutet av matningsspänningshalvvågen.

Därvid avtar taktsignalens branthet alltid i den andra ahälften av en matningsspänningshalvvåg, såsom är önskvärt, medan taktsignalen alltid i den första hälften av en mat- ningsspänningshalvvåg uppvisar ökande branthet. Detta ger dewovan nämnda optimeringen av förloppet hos den karakteristiska styrkurvan.

Det skall påpekas, att det nämnda utförandet visserligen som väsentlig beståndsdel har en fasskärningsstyrning med osymmetriutjämning men även oberoende av en sådan utjämning kan med fördel den förbättrade anpassningen av styrkänslig~ heten till känsligheten hos ögat gentemot ljusstyrkeändringar användas För ljusstyrkestyrning av gasurladdningslampor.

En annan vidareutbildning av uppfinningen, För vilken likahdes gäller en användning av osymmetriutjämning vid Fasskärningsstyrning, består däri, att vid ett värde utanför amplituden För en periodisk taktsignal hos referenssignalen alstras alltid i området av ryggflanken För taktsignalen en kortvarig förändring av referenssignalen eller taktsignalen Fram till en överskärning av de båda signalerna. Det sker alltså vid ett överskridande av den För skärningstidsbe- stämningen användbara utstyrningsområdet, dvs. vid avtagande ?s1o124-3 skärningsvinkel, trots detta tvångsmässigt en överskärning.

Därigenom undvikes att vid en sådan överstyrning inga differentiella tändimpulsalstringar mer är möjliga. Diffe- rentierande överföringselement är emellertid praktiskt alltau förhanden mellan avskärningsbestämningselementet och effekt- omkopplaren för lampmatningen och kan exempelvis utgöras av en tyristoromkopplare.

Uppfinningen skall i det Följande närmare beskrivas med hänvisning till utföringsexempel, som visas pâde bi- fogade ritningarna, varå fig. l visar ett principkopplings~ schema över en lysrörslampa med Fasskärningestyrning, Fig. 2 visar ett tidsdiagram medrflika i kopplingen enligt fin. lg uppträdande signaler, fig. 3 visar ett diagram med en karakteristisk kurva över tändförloppet och den med kopp- lingen enligt fig. l uppnådda skärningskorrektionen som Funktion av skärningsvinkeln, Fig. 4 visar ett tidsdiagram med en varierad Fasskärningsstyrning med osymmetriutjämning, fig. 5 visar ett blockschema för en anordning För fasskärninguu styrning enligt Fig. 4 och fig. óa resp. 6b visar var sitt tidsdiagram För en ytterligare variation av fasskärnings- styrningen med osymmetriutjämning.

Enligt fig. l är en lysrörslampa L med två medelst lågfrekventa spänningskällor HU och H1 upphettade elektroder ED resp. El samt med jordade hjälpelektroder Eh via drosslarna Drü och Drl och en tyristorledningsomkopplare LS ansluten mellan en fas PH och ndüedaren MP i ett växelströms» system. Omkopplaren LS erhåller i varje halvperiod av matning:~ växelspänningen un en tändimpuls från en tändtransformator Tr¿ som utgångsled av en fasskärningsstyrning PS och bort- kopplar sina tyristorer vid varje nollgenomgàng av metnings- växelspänningen genom utsläckning. Fasskärningsstyrningen Dä erhåller över en nåttransformator Tnn en referensväxelspänning u med låg spänning, vars ena pol är jordad, samt via tr en likriktare G en jordsymmetriek likspänning UD- '7810124-3 För uppbyggnad odh Funktion av tasskärningsstyranordningsn PS gäller med hänvisning till signaldiagrammet i Fig. 2 följande: En exempelvis aktiv re?erenssignalkälla Qr, vars matning kan utvinnas på icke närmare visat sätt från likspänningen UU, avger en manuellt inställbar eller på annat sätt bestämbar styrspänning Ur; vars gränsvärden Urmin och Urmax = UU/2 har antytts i fig. 2. Det rådande värdet på Ur bestämmer Frigivningströskeln för en av en enkel transistor bildad träskel-värdes-blandningslänk Mr, som såsom andra ingångs- storhet från en förskjutningssignalkälla Qw tillföras en för skärningsförskjutningen mâttgivande växelspänning um.

Så länge um positivt är större än Ur, spärrar blandnings- länken Mr, så att en referenssignal Ur är verksam vid den inverterande ingången till en såsom differensförstärkare utformad komparator K,vilken signal Ur genom spännings- delning vid summeringsmotstånden Hr och RD bestämmas av differensen mellan UD och Ur. Till den icke-inverterande ingången till komparatorn K ledes Från en taktsignalkälla JS den i Pig. 2 antydde, med sågtandsliknande tidsförlopp jordsymmetriskt oscillerande taktsignalen us. Vid okorrigerad skärningstidpunkt tz av ur med us blir utgången från K.- vid motsvarande stor förstärkning eller under ej visat izan- språktagande av en triggar eller liknande _ gprângartat positiv och alstrar över en tänd-differenslänk DZ en tänd- impuls för tyristor-hjälpventilen V2, vilken å sin sida via tändtransformator Trz är kopplad till ledningsomkopplaren LG.

Därmed bestämmer Ur skärningsvinkeln P2, mätt mellan tidpunkten tu för ryggflanken av us och tz, varvid to genom synkronisering sammanfaller med nollgenomgångarna För växelspänningen um. Därvid antages Först att um har samma fas som matningsväxelspänningen. Perioden För den dubbelmatnings- frekventa taktsignalen us motsvarar alltså halvvågorna för matningsväxelspänningen. 7810124-'3 Skärningsvinkeln }á7Z liksom även vidare den tidigare ej nämnda Fasvinkeln har i tidsdiagrammet enligt fig. ” antytts under hänsynetagande till kretsfrekvensen MV för matnings- resp. nätväxelspänningen.

När växelspänningen uw understiger styrspännirgen UT, vilket enligt fig. 2 är Fallet mellan tl och tz, blir blandningslänken Mr ledande, och via eummeringsmotstånden Hr' Rw' w ingången till komparatorn K på den resulterande referens- RÜ üverlagras Ur, u och UÛ vid den inverterande signalen ur, som nu innehåller den halvvågsliknande signal- komponenten u . Grundfrekvensen För den senare motsvarar den enkla frekvensen för matningsväxelspänningen un. Därmed fås För den antydde negativa halvvågen av um resp. un, i vilken den av hjälpelektroden E potentialförskjutna och h därmed med högre fältstyrka påverkade lampelektroden El gentemot E är positiv och får en relativt stor tändfördröj- ning, en tgdigare läggning i tiden av tändutlösningen med den Förminskade skärningsvinkeln /9 zk, dvs. en mer eller mindre Fullständig komouensation av den genom hjälpelektroden betingade osymmetrin av tändfördröjningen.

Den korrigerade skärningstidpunkten tzk och därmed skärningsvinkelkorrektionen ¿Ä fp Z beror, såsom framgår av fig. 2, av amplituden ¿Ä ur För den matningsfrekventa signal~ komponenten up och därmed på grund av tröekelvärdes-bland- ningslänken Mr av i tiden i huvudsak konstant utgângsvärde För referenseignalen ur, vidare av tideförloppet För us samt up.

En till 4 ur Ffiringsexemplet medelst den som potentiometer utformade För~ näende juetermöjlighet erhålles i ut- skjutningesignalkällan BW. Dessutom kan eventuellt deni.fig. L med streckade linjer antydde Fasförskjutaren Phw infogas mellan Q och utr och därmed uppnås ett stöd Färden maximala LU 1s1di24-3 lU skärningskorrektionen i området med ringa ljusstyrka. Fuslägut för uw motsvarar sedan ej längre läget för ch, eftersom synkroniseringen för taktsignalen lämpligen avledes direkt från utr.

Tidsförlnppet av us, visat i fig. 2, avledes från referenssignalkällan Bs medelst en 900-fasförekjutningslänk Phs med efterföljande polaäššššâfmkopplare P från utr. En tväkanalig ínverteringsförstärkarf“%; ger för varje matnings- spänningshalvvâg en skärning mellan 2700 och 900 av den sinusformiga växelspänningen, som via en omkopplare S medelst en kopplingsförstärkare V kopplas synkront till nämnda halvvâgor och polaritetsriktigt till den icke-inverterande ingången till komparatorn K. Ett sådant utförande har fördel n av enkel och noggrann synkronisering samt önskad branthets- minskning av tidsförloppet i omrâdet med jämförelsevis ringa eller jämförelsevis stora ljusstyrkor.

Värdet på de olika styrspänningarna och signalerna är i utföringsexemplet så avstämda till varandra, att skärninga- korrektionen startar först vid vinklar över 900. Därefter stiger ¿Å äpz till ungefär i mitten av den andra halvvägs- hälften för att fram till fullständig mörkerutstyrning åter avta mot nollø Den karakteristika kurvanlš #72 som funkfiinn av ffl z antyaes nen att sådant förlopp :_ rig.. S. Den med försvinnande ljusstyrka avtagande korrektionen är, såsom nämnts, i allmänhet ej störande. För jämförelse antydes kvalitativt i fig. 3 även förloppet av tändfördröjnings- differensenA VV som funktion av V2. Såsom framgår av figuren föreligger i området med medelljusty rka en i stor utsträckning kompenserande anpassning mellan kurvorna över A f” och A 99 Z., För att säkrare uppnå hel- och nollutstyrning av ljus- och u för referens- rmin rmax signalen enligt fig. 2 under resp. över gränsvärdet för takt- styrkan inställes gränsvärdena u signalen us. Um vid inställning av u dvs. utan över- rmin' - ___-.. H ._ _.. _.. . _ nvflm, 7810124-3 ll skärning mellan ur och us, men dock äver tänd-difterenensgnnel D? inkopplingen av effektomkopplaren LS resp. hjalpventilen V; skall kunna utläsas i tidpunkten tm, har enligt Pig. 1 anordnats en på ingångssidan med taktsignalkällan QS och på utgångssidan via en riktad blandningslänk Mk i Form av en kopplingstransistor med till den inverterande ingången till komparatorn K förbunden kompensations-differensieringsw länk D . Den senare alstrar i tidpunkten to på ryggflanken av k u_ en kort impuls ud, som överlagras med u ooh alstrar 0 en motsvarande positiv tändimpuls vid utgången till kompa- ratorn K. Den riktade blandnihgslänken förhindrar därvid on påverkan av spänningsförhållandena i skärningsstyrningen utanför differentialimpulsens ud period. I princip kan för övrigt en motsvarande üverskärningskorrektion anbringas även vid taktsignalen us.

I Fig. 4 antydes möjligheten till en skärningsstyrning av med likaledes sinusFormig-sågtandsliknande taktsignal ua men med Fyrkantsformigt tidsförlopp av en periodisk referens- signalkomponent u i ett Förenklat tidsdiagram liknande F19. Z.

Vid konstant amplitud A3 ur såsom visas, en ända Fram till mörkerutstyrning tilltagande skärningsvinkelkorrektion Ûø yz, och det till följd av hos denna signalkomponent fås, avtagande branthet För tidsförloppet av us. Ett lineärt sâgtandsförlopp av us kan däremot användas För en i huvudsak önskad, med avseende på ÉÛZ konstant skärningskorrektion.

Dessutom kan om exempelvis av kopplingstekniska skäl ett lineärt sågtandsförlopp av us skulle föredragas, genom beroundfn av amplituden AÅ ur av ur resp. y,Z praktiskt varje önskat kurvförlopp av ¿1 ya Z som Funktion av Q” Z realiseraa. need ytterligare en Fasförakjutning mellan de periodiska kompo- nenterna av ur å ena sidan us resp. un å andra sidan - liknande vad som antytts i Fig. l medelst fasförskjutaren Phw - kan åstadkommas För att koncentrera resp. begränsa skärninga- korrektionen till bestämda delar av matningsspänningshalvvdnurna. . »n a. enn-w» 7810124-3 12 För förverkligande av de senast nämnda utfäringsformeirn lämpar sig en kopplingsuppbyggnad enligt Fig. 5. Här antydes schematiskt en källa Gp För en Fyrkantsformig, periodisk referenssignalkomponent u r med amplitudstyringång Ea och synkroniseringsingång Es. Amplitudstyrningen av upr sker i beroende av referenssignalen ur via en justerlänk St, varmed ändringsbrantheten av u'r i beroende av ur kan an- Ipassas. I ett blandningsorgan M blir ur och u E överlagrade.

Den resulterande referenssignalen når tillsammans med den från en källa Q kommande taktsignalen U till komparatorn K, vilken såsom visas i tig. l styr ledningsomkopplaren LS. Därmed har i stora drag beskrivits de väsentliga kopplingsgrupperna För styrningsvarianterna enligt Fig. 4.

På i och För sig närliggande sätt kan källan Q - såsom antytte i fig. 5 med streckade linjer - via en matnings- frekvent och därmed av nätfrekveneen påverkbar synkroniserings- koppling Sy styras så, att man får i efter varandra Följande perioder av taktsignalen amplitud- och/eller branthetsdiffie- 'rensar eller andra enkla-matningsfrekventa avvikelser av tidsförloppet. Dessa kan åter användas Für en skärninga- korrektion För osymmetriutjämning.

I fiig. 6a och 6b antydes motsvarande förvaringsvarianter.

Dlika amplituder resp. amplitudlägen av sågtandsrampen i efter varandra Följande perioder enligt Fig. ámöjliggör liksom olika branthet enligt Fig. ób vid konstant referenssignal ur skärningsvinkelkorrektioner¿Ä yßz. De olika enkel-matnings- frekventa signalkomponenterna resp. parametrarna kan exempelníe, såsom antydes i Fig. 6a, inställas så, att vid mürkerut- styrning av urladdningen vid den lämpliga lampelektroden För urladdningen vid den andra elektroden, ges just en den maximala tändfördröjningen utjämnande skärningsvinkelkorrektLon ¿5 W zo' Användbar är dessutom en funktionellt beroende, automatisk styrning av branthet- resp. amplituddifferensen i efter varandra följande perioder av taktsignalen usl resp. US2 i 78101244 13 beroende av skärningsvinkel resp. ljusstyrka, såsom antydeo med det streckade tidsförloppet i Pig. öa och 6b. Kopp- lingstekniskt uppnås denna automatiska styrning exempelvis genom den i fig. 5 med streckade linjer antydde styrförfl bindelsen X mellan referenssignalkällan Hr och synkroniseringe~ kopplingen Sy eller omedelbart av taktsignalkällan Q.

Claims (16)

7810124-3 14 P a t e n t k r a v

1. Förfarande för styrning av ljusstyrkan hos gasar- laddningslampor medelst fasskärningsstyrning av en mat- ningsväxelspänning, varvid urladdningssträckan tändes med hjälp av en kapacitiv hjälpelektrod, som ligger på åtminstone tillnärmelsevis samma potential som en lamp- elektrod, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att tänd- ningen i de halvvågor av matningsväxelspänningen, som motsvarar en negativ potential hos den lampelektrod, vilken har sama potential som hjälpe1ektroden,i förhållande till den lampelektrod, vilken har en från hjälpelektroden avvikande potential, utlöses i ett i förhållande till de andra halvvågorna tidigare fasläge.

2. Förfarande enligt kravet 1, k ä n n e t e o k - n a t d ä r a v, att fasförskjutningen av tändutlös- ningen genomföras med en av skärningsvinkeln för ljus- styrkestyrningen beroende storhet.

3. Förfarande enligt kravet 2, k ä n n e t e c k - n a t d ä r a v, att fasförskjutningen av tändutlös- ningen genomföres med ett maximalvärde i området av skär» ningsvinkeln i den andra hälften av tillhörande matnings- spänningshalvvåg. i

4. Förfarande enligt kravet 2 eller 3, vid vilket skärningsvinkeln bestämmas av å ena sidan skärningstid- punkterna för en periodisk taktsignal med en med avseende på matningsväxelspänningen dubbel grundfrekvens och å andra sidan med en styrbar referenssignal, k ä n n e - t e c k n a t d ä r a v, att referenssignalen (ur) inne~ håller en periodisk signalkomponent(uP) med en mot mat- ningsväxelspänningen svarande grundfrekvens.

5. Förfarande enligt kravet 4, k ä n n e t e c k ~ n a t d ä r a v, att den periodiska, matningsfrekventa signalkomponenten (up) av referenesígnalen (ur) har ett halvvågsliknande, över en del av en matningspännings~ period sig sträokande tidsförlopp. 7810124-3 15

6. Förfarande enligt kravet 4 eller 5, k ä n n e ~ t e c k n a t d ä r a v, att den periodiska, matnings- frekventa signalkomponenten (u r) av referenssignalen (ur) har ett fyrkantsformigt, över en del av en matnings- spänningsperiod sig sträckande tidsförlopp.

7. Förfarande enligt kravet 5 eller 6, k ä n n e ~ tecknat därav,utæmHm®n(AuQfm den periodiska, matningsfrekventa signalkomponenten (u resp. upr) förändras i beroende av den 1 tiden i huvudsak konstanta storleken på referenssignalen (ur).

8. Förfarande enligt något av kraven 5-7, k ä n.n e ~ t e c k n a t d ä r a v, att en dubbelmatningsfrekvent taktsignal (us1, usz) med i successiva perioder olika amplituder och/eller branthet användes för fasskärnings~ styrningen.

9. Förfarande för styrning av ljusstyrkan hos gasar- laddningslampor medelst fasskärningsstyrning av en mät- ningsväxelspänning, varvid skärningsvinkeln bestämmas av å ena sidan skärningstidpunkterna för en periodisk talt~ signal med en med avseende på matningsspänningen dubbel grundfrekvens och å andra sidan med en styrbar referens- signal, enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c u ~ n a t d ä r a.v, att en taktsignal (us) med i begynnelse- och/eller slutområdet av dess period minskande branthet i tiden användes.

10. Förfarande enligt kravet 9, k ä n n e t e c k - n a t d ä r a v, att taktsignalen (us) avledes genom av- snittsvis omkoppling eller utprovning av matningsväxel- spänningen.

11. Förfarande för styrning av ljusstyrkan hos gasurladdningslampor medelst fasskärningsstyrning av en matningsväxelspänning, varvid skärningsvinkeln bestämmes av å ena sidan skärningstidpunkterna för periodisk takt~ signal och å andra sidan med en styrbar referenssignal, enligt något av föregående krav, k ä n n e t e o k n a t d ä r a v, att vid ett värde utanför amplituden för den periodiska taktsignalen (us) av referenssignalen (ur) i området av taktsignalens ryggflanker (to) alstras en kort- 7810124-3 16 varig förändring av referenssignalen eller taktsignalen fram till en överlappning av de båda signalerna.

12. Anordning för genomförande av förfarandet enligt kravet 1 för styrning av ljusstyrkan hos en gasurladdnings~ lampa medelst fasskärningsstyrning av en matningsväxel~ spänning, i vilken anordnigingår en taktsignalkälla (gm) och en referenssignalkälla (Qr), som för bestämning av M fasskärningen av matningsväxelspänningen är ansluten till en komparator (K), k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att åtminstone en av signalkällorna, företrädesvis referens» signalkällan (Qr) är förbunden med en förskjutningssig- nalkälla (Qw) för en med de efterföljande halvvågorna av matningsväxelspänningen (un) växlande korrektion av skärnin¿s~ vinkeln (ffz).

13. Anordning enligt kravet 12, k ä n n e t e c I: ~ n a d d ä r a v, att referenssignalkällan (Qr) resp. taktsignalkällan (QS) via en blandningslänk (Mæ) med en i beroende av referenssignalen (ur) styrbar utlösnings~ tröskel för den periodiska referenssignalkomponenten (u är ansluten till förskjutningssignalkällan (Qw).

14~ Anordning enligt kravet 12 eller 15, k ä n n e - t e o k n a d d ä r a v, att förskjutningssignalkällan (QW) via en fastförskjutare (Phw) är ansluten till mat- ningsväxelspänningen (un).

15. Anordning enligt något av kraven 12-14, k ä n n e - t e c k n a d d ä r a v, att taktsignalkällan (QS) upp- visar en via en fasvridlänk (Phs) till matningsväxel- spänningen (un) ansluten polaritetsomkopplare (P).

16. Anordning enligt något av kraven 12 - 15, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att en på ingångssi« dan med taktsignalkällan (QS) och på utgângssidan via en riktad blandningslänk (Mk) med fasskärningsetyrningen för- bunden differenslänk (Dk) är anordnad för kompensation av skärningspunktsutfallet mellan referenssignalen (ur) Oßh taktsígnalen (us). ~...» P