SE435465B - Anordning for framstellning av virke av rundtimmer - Google Patents

Description

40 7805111-7 kas skärkrafterna väsentligt, så att man kan ernå förhållandevis stora skärhastigheter och stora avverkningar med användning av små krafter. I I I Den med den kända anordningen erhållbara ytkvaliteten och mått- noggrannheten av de framställda virkesprodukterna är visserligen redan förhållandevis hög. För att öka möjligheten att utnyttja den kända anordningen än mer strävar man efter att även under försvåra- de driftsbetingelser, särskilt vid mycket höga arbetshastigheter, förhållandevis stor tjocklek hos de framställda bräderna och vid ogynnsamma egenskaper hos det bearbetade virket, erhålla en så god ytbeskaffenhet och en så stor måttnoggrannhet, att även virkesproduk- ter kan framställas på vilka man kan ställa mycket stora krav i det- ta hänseende. ' Uppfinningens uppgift är därför att utbilda den inledningsvis beskrivna anordningen så, att en ännu bättre ytkvalitet och en ännu högre måttnoggrannhet hos de framställda virkesprodukterna ernàs.

Denna uppgift löses enligt uppfinningen därigenom, att en styr~ list, som berör ytan av det virke, som skall bearbetas, är i bear- betningsriktningen anordnad före trycklisten.

Genom anordnandet av styrlisterna kan uppkomsten av sprickor i ytan av de framställda virkesprodukterna i mycket stor utsträckning förhindras även vid ogynnsamma arbetsbetingelser. Styrlisterna ästad- kommer en exakt styrning av virket. Skärresultaten är med avseende på ytkvalitet och måttnoggrannhet mycket goda. Genom isärskiljan- det medelst trycklister och styrlister kan optimal hänsyn tagas till, att trycklisterna skall åstadkomma en förpressning av träet, som är så konstant som möjligt och förhållandevis kraftig, vilka lister där- för måste utföras smala, medan styrlisterna för en effektiv styr- ning av virket måste vara breda för undgående av ett alltför starkt tryck mot ytan. När det rör sig om virke, som har olika hårdhet från den ena sidan till den andra, förhindrar styrlisterna, att ett en- sidigt avvikande i trycklisternas område äger rum. Detta är för und- gående av inskärningar av utomordentlig vikt.

Ett ytterligare utförande av uppfinningen är föremål för ett' underkrav.

Uppfinningen förklaras närmare i det följande med hjälp av några utföringsexempel, som åskådliggöres på bifogade ritning. Pâ denna visar fig 1 en sidovy av en anordning för framställning av kanthuggna stockar och bräder av rundtimmer, fig 2 anordningen en- ligt fig 1 sedd uppifrån med knivar i sektion och de övre maskin- 40 3 ' svsos111-7 delarna samt timmerstocken utelämnade, fig Sa-c på förenklat sätt möjligheter av driva knivarna, fig 4 en förenklad sidovy av driv- anordningen för en knivrörelse enligt fig 3c, fig 5 en längdsektion i förstorad skala genom verktygen i bearbetningsområdet hos anord- ningen enligt fig 1 och 2, och fig 6 en partiell sidovy av verkty- gen enligt fig 5.

Den i fig ltoch 2 visade bearbetningsanordningen är utrustad med en kedjebädd 1, på vilken en rundtimmerstock 2 transporteras.

Stocken 2 tryckes mot kedjebädden 1 av nedhållningsanordningar 3.

Drivna centreringsanordningar 4 griper stocken i sidled och för den mot två mitt för varandra liggande grupper av snett staplade knivar . Vid det i fig 1 visade utförandet är knivarna anordnade i en ge- mensam ram 6, som är lagrad på två av en motor 7 drivna excenter- axlar 8, vilka bibringar ramen och de däri inspända knivarna 5 en kretsande svängningsrörelse. Knivarna S är närmare bestämt så anord- nade, att den enligt fig 1 och 2 från vänster till höger matade tim- merstocken först kommer in mellan de längst isär befintliga knivar- na och sedan matas i riktning mot de närmare varandra befintliga knivarna.

En nedhållningsanordning 9 och drivna, på sidorna belägna centreringsanordningar 10 bildar tillsammans med kedjebädden 1 en anordning för utdragníng av det bearbetade virket, t ex i form av en modul 11 eller en kanthuggen stock 12 (fig 1). En transportanord- ning 13 matar det bearbetade virket vidare.

På bägge sidor om bearbetningsanordningen är transportband 14 anordnade, som drager bort de framställda bräderna 15 (fig 2) till vidarebearbetning.

Knivarna 5 utför en svängande rörelse för att hålla framskjut- ningskrafterna så små som möjligt, undvika inskärningar i virket, er- nå så släta ytor som möjligt och möjliggöra en god anpassning till den förekommande virkesstrukturen. Fig Sa visar schematiskt vev- drift för en knivrörelse parallellt med kniveggen. Man erhåller där- vid ett dragande snitt. Om slagrörelsen på grund av vevdriften sker i vinkel till kniveggen (fig Bb), alstrar knivdríften vid nedåtrö- relsen även en stor del av skärkraften, så att framskjutningsdriv- ningen avlastas. Vid den dubbla vevdriften enligt fig 3c utför kni- varna 5 en kretsande svängningsrörelse.

Fig 4 visar detaljer av ett utföringsexempel på en drivanord- ning för knivrörelsen, varvid den därmed ernàdda rörelseriktningen för en kniv visas. Motorn 7 driver medelst remmar 7.1 excenteraxlar .,.“.. 40 -° -~vt-f--=f~~~ .~. _, ':;-.l..__'__;_.-__ , _ vsos111-v 4 * 8, som drives lika medelst kedjor 8.1. Excentrar 8.2 är fastkilade på axlarna 8. I Vid utförandet enligt fig 4, som motsvarar den i fig 1 visade drivningen, löper excentrarna 8.2 i ett hål i en med knivramen 6 förbunden lagerbock 6.1. Vid denna anordning utför varje punkt på knivramen 6 och därmed varje punkt på knivarna 5 en kretsande rö- relse.

Fig 5 och 6 visar verktygsanordningen i detalj. Knivhållare .1 uppbär i längdriktningen inställbara knivar 5 och bildar med trycklíster 5.2 glid- och anpressningskanter för den av efterföljan- de kniv avtagna brädan 15. Därigenom förhindras, att den av kniven alstrade kilspalten löper alltför långt före knivkanten och alst- rar en inskärníng i träet. Samtidigt styres virket medelst tryck- listerna 5.2 i bearbetningsområdet. Knivarna 5 fixeras medelst en åtskruvad klämplatta 5.4 i inställt läge vid knivhållaren 5.1.

För fortsatt styrning och påverkan av ytkvaliteten är styrlis- ter 5.3 anbragta vid varje knivhållare 5.1 före trycklisterna 5.2 i bearbetningsriktningen. Liksom trycklisterna 5.2 består styrlister- na 5.3 företrädesvis av ett mot friktionsförslitning mycket bestån- digt material, exempelvis sintrad hårdmetall eller sinterbrons.

Såsom framgår av fig 5, ligger styrlisterna 5.3 tillnärmelse- vis mitt emellan en trycklíst 5.2 och en föregående kniv 5. Styrlis- terna 5.3, vilkas anlöpningskanter är avsneddade, styr den däremel- lan befintliga virkesdelen och utövar samtidigt från båda sidor ett tryck på träytorna. Därigenom undgås i mycket stor utsträckning upp- komsten av sprickor. Man erhåller även den gynnsamma effekten, att träytan anländer redan glättad och åtminstone delvis förtätad till nästkommande trycklister 5.2. Om det rör sig om virke, som har oli- ka-hårdhet från den ena sidan till den andra, förhindrar styrlisterna .5, att ett ensidigt avvikande äger rum i trycklisternas 5.2 om- råde. Detta är av utomordentlig vikt för undvikande av inskärning- ar. Såsom likaledes framgår av fig 5, ligger eggen på efterföljande kniv 5 ungefär i höjd med trycklisterna 5.2 eller något bakom dessa, dvs den spånlösa avskiljningen börjar i omedelbar närhet av tryck- listerna 5.2.

Såsom likaledes framgår av fig S, är även framför de främsta knivarna 5 anordnad en trycklíst 5.2 och framför denna en styrlist .3. Den till dessa främsta styrlister 5.3 anländande träytan kan vara förglättad medelst fräsverktyg_30.

Pig 6 visar ett avsnitt av den sneda staplingen av knivarna 5, ' 7805111-7 av med varje knivegg samverkande och efter hela deras längd sig sträckande trycklisterna 5.2 och av de parallellt med kníveggarnu och trycklisterna 5.2 anordnade och likaledes efter hela deras längd sig sträckunde styrlisterna 5.3. Eftersom knivarna 5, knivhållarna .1, trycklisterna 5.2 och styrlisterna 5.3 är anordnade tillsammans i ramen, som bibringas en svängningsrörelse, utför även styrlister- na 5.3 en svängningsrörelse. Därigenom ernås icke endast en minsk- ning av fríktionskraften mellan styrlisterna 5.3 och träytan utan även med förhållandevis ringa kraftförbrukning en extra glättnings- verkan, eftersom styrlisterna 5.3 utjämnar ojämnheter i träytan icke endast i virkets löpriktníng utan även vinkelrätt däremot.

Styrlisterna 5.3 kan insättas och fästas i knivhållarna 5.1 medelst spår, t ex laxstjärtspår, eller också direkt genom fastskruv- ning, lödning eller klistring. På samma sätt kan även trycklisterna .2 fästas vid knivhållarna 5.1.

Före bearbetníngen kan rundtímret bearbetas på vanligt sätt genom kokning eller behandling med vatten eller ånga och allt ef- ter träslag även med kemiska tillsatser.

Claims (2)

'7805111-'7 ß Patentkrav

1. I. Anordning för framställning av virke av rundtimmer, varvid det mellersta omrâdet av timmerstocken bearbetas till kanthuggen stock och de utanför den kanthuggna stock, som skall framställas, liggande virkespartierna vid två mitt emot varandra liggande sidor av timmerstocken vid dennas frammatning i sin längdriktning i flera direkt på varandra följande skärförlopp spanlöst uppdelas i brädor, vilken anordning har en timmer- stocken upptagande och i dennas längdriktning arbetande fram- matningsanordning och åtminstone en bearbetningsanordning, vid vilken flera knivar är staplade efter varandra och är samman- satta till grupper, varvid varje knivgrupp är anordnad i en ram utförande en svängningsrörelse, och varvid en trycklist är anordnad att samverka med varje kniv och bildande en spalt mellan kniven och trycklisten, k ä n n e t e c k n a d a v, att en styrlist (5.3) berörande ytan av det virke (2), som skall bearbetas, är anordnad före trycklisten (5.2) i bearbetnings- riktningen för styrning av stocken.

2. Anordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k - n a d därav, att styrlisten (5.3) är fäst vid den kniv- hållare (5.1), som uppbär framförvarande kniv (5).