SE435110B - In/ut-lenkanslutningskrets vid databehandlingssystem - Google Patents

Description

vaoooss-1" 2 I system, vilka utnyttja direkt programstymixxg för varje dataöverföring mellan en perifer anordning och huvndnxixmet, finnas i regel lêmkar, vilka såsom gensvar på programinstruktionen kršivzi överföring i tur och ordning av anordninga- adresser, order och/eller data till den perífera anordningen.

Vid datahehandlingssystem,'vilka arbeta icke blott med direkt program- .styrda dataöverföringar utan också med cykellån-dataöverföringar, krävs normalt olika, slag av programinstndctioner. Även om olika slag av initieríngsinstndf tioner icke erfordras, behövs olika slags periferanordningsstyrinfonnation, som ; nlåste identifieras av periferanordnizigens styrenlxet och hanteras på särskilt sätt. Därför rnâste varje periferanordnings styrenhet ha speciell logik. Om vidare in/ut-stymingen också Inåste kunna liantera asynkrona krav på avbrottslwetjiíning från hehandlíngsenhetens sida, nråste ytterligare kretsar finnas i periferanord- ningens styrenhet.

Under cykel1ån-dataöverföringsoperationer, när en perifer anordnings styrenhet har Inatats med tillräcklig; information för att initiera och styra vidare användning av länksamlingsledaren i och för styming av minnesenheten oberoende av behandlingseriheten, kunna vissa undantagstíllstñrixl llppträda före dataöverföringens fullföljande, vilka kräva speciell handläggning från den centrala behandlingsenlietens sida innan dataöverföringen åter initicras.

Normalt näste in/ut-styrsystem, vilka äro anpassade att hantera direkt programstymixxg, cykellån eller avhrottskravöverföringar på en gemensam länk, handlägga var och en av dessa situationer för sig på länksamlingsledaren under förhindrande av att något annat slags begäran behandlas.

I Vid tidigare kända system har uppropslogik funnits anordnad för besvarandc av ett okänt avhrottskrav, som signalerar prioriteten hos avhrottslzravet. In/ut- -styrlogikerx svarar med en serieuppropssigrxal i kombination med identifiering från den centrala behandlingsenlzeten av prioriteten hos det avhrottskrav, som upprepas, i och för åstadkommande av utväljning av en korrekt periferanordnings- styrenhet för senare användning av lšinksamlingsledaren. Det priorítetsavhrotts- krav, som gjorts av periferanordningsstyrenheteii, kan modifieras av en behand- lingsenhet. Vid-dessa tidigare kända system kunde emellertid modifieríngen av en períferanordningsstyrenhets prioritctsnivâ blott utföras, när den anordning, som hörde samman med periferanordningsstyrenheten, icke var upptagen med en tidigare order. Vidare ha tidigare kända system, som kombinera cykellåndata- överföringar med avhrottskravlxaaitering, varit tvungna att ha separat logik inom en periferanordníngsstyrerxixet och laehandlingsezalxotens in/ut-styrlzsgilc för upprop gällande de båda slagen av hegíird kommunikation. s i 'IÛÛÛÛQÛW 'fidigare kända system, fwr. :arbeta :ned en serieuppropssigzual i och för utvåiljning av en av ett flertal pcríferanordnirngsstyrexflxeter, vilka sanntlíga begära service, nödvändiggöra anvimdning av logik inom varje periferanordnings- styrenhet för fortplantning av serieuppropssigzialen till efterföljande anord- ningar. I dessa tidigare kända system är det uppenbart, att om en viss perifer- anordningsstyrenhet eller anordning skulle avlägsnas fysikaliskt från in/ut- -samlingsledaren, skulle korrekt funktion hos uppropsfortplantningen icke vara nnjiig.

Ytterligare kornplikationer i ett databehandlingssystem uppträda, när fler perifera anordningar äro anslutna till in/lxt-lilrmen än vad som kan hanteras beroende pâ otillräcklig drivkraft från en kanal. Om en anknytning görs till en länksamlingsledare, som innehåller dubbelriktade signalleclzmingar, med hjälp av en specialtillsats, måste drivkretsama på specialtillsatsen normalt förses med ytterligare styrinfonnation för att indikera riktningen hos signalerna på sam- lingsledaren. Om en anknytning till länksamlingsledaren har sin egen strömför- sörjningsexmet, kunna fluktuationer orsaka felsigxzaler på ursprungssamlings- ledaren. Vidare skulle en specialtillsats normalt krävas, om man önskar ge ny kraft åt signaler från bassystenret till en enskild fjärrperiferaziordning.

Med tanke på ovannärmda komplikationer, härrörande från behovet att ut- öka kapaciteten hos ett basdatahehandlingssystem, som innehåller en central be- handlingsenhet, en kanal och en in/ut-lärxlcsanflingsledare, med anslutna perifera anordningar, är huvudändanvilet med föreliggande uppfinning att åstadkomna ett allmänt tillsatskort till lnas-in/ut-länksaznlingsledaren för att ge ny kraft åt signalerna på baslâmksannlingsledaren till antingen en länksamlingsledaranlciyt- ning eller fjärrperiferanordningar.

Ett armat ändarnâl med uppfinningen är att åstadkomma ett allmänt till- satskort, vilket imiefatter anslutningskretsar, vilka reagera för normallänk- styrsignaler och styra den korrekta vitaliseringen av signalerna på länkledningar, vilka äro duhbelriktade.

Ett ytterligare ändamål :ned uppfinningen är att åstadkomma ett länk- tillsatskort, som innefattar anslutningskretsar till en ytterligare länksamlings- ledare, som kan âstadkonma elektrisk isolering mellan baslärmsarnlingsledaren och den ytterligare anknutna lêinksamlingsledaren, som innehåller sin egen ström- fö rsörjningsenhet . i Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomwna ett länktillsats- kort, som innefattar viss logik i anslutningskretsen, som normalt skulle vara innefattad, i en fjärrperíferanordning, för besvarande av vissa av styrsignalerna 'raoooss-1 i 4 på lêinksarnlingsledaren i och för genomförande av serieuppropssvar vid tillsats- kortet.

Ovarmänmda och andra ändamål realiseras genom åstadkonmandet av anslut- ningskretsar pâ ett tillsatskcrt för en bas-in/ut-lšmlgsom innehåller dubbel- riktade signalledningar liksom även enkelriktade signalledrxingar, och som har duhbelriktade' drívkretsar, enkelriktade drivkretsar ochlogíkorgan, vilka reagera för normala länksignaler mellan vilken som helst perifer anordning och basdata- Iaehandlingssystenxets kanal i och för styrning av sígnalöverföringens riktning på de dubbelriktade signalledningarna. Ytterligare logik finns i anslutning till de dubbelriktade drivkretsarna för besvarande av en normal länksignxal från en ytterligare länk i och för isolering av baslänken under fluktuationer i ström- försíirjningen. Viss logik finns också, som normalt skulle vara inkluderad i en perifer anordning, i och för förkortning av den signalväg, som krävs för serieuppropssvar vid länken.

Ovannänmda och andra ändamål, egenskaper och fördelar med uppfinningen, som definieras i nedanstående patentkrav, framgå av följande, mera detaljerade beskrivning av föredragna utföringsfonrxer, som illustreras på bifogade ritningar.

Fig. 1 är ett blockschema, som visar huvudkonmonentema i ett databe- handlingssystem, vilket utnyttjar föreliggande uppfinning.

Fig. 2 visar den fysikaliska konfigurationen hos ett databehandlings- system, som tillämpar föreliggande uppfinning.

Fig. 3 identifierar ledningarna inom en in/ut-(I/0)-länk (I/F) -samlings- ledare, som förbinder I/O-styr(kanal)logiken i en central behandlingsenhet (CPU) med en perifer anordnings styrenhet i enlighet med föreliggande uppfinning.

Fig. 4 är ett blockschema, som visar de viktigaste komponenterna i I/O-styrlogiken i ett databehandlingssystem.

Fig. 5 visar vissa register och datasarnlingsledare i en central behand- lingsenhet, vilka krävs för samverkan med föreliggande uppfinning.

Fig. 6 visar vissa register: och samlingsledare i en central behandlings- enliet, vilka utnyttjas tillsanmans med föreliggande uppfinning för hantering av adressinfornmtion.

Fig. 7 är en representation av ett databehandlingssystems programinstnlk- tion och "omedelbar anordning"styrblock (IDCB) för initiering av I/O-operationer i enlighet med föreliggande uppfinning.

Fig. 8 är en representation av information i ett 'banedelbar anordning"- -styrblock, som överförts till en periferanordnings styrenhet, och den aktuella tidsanpassningen. s 7800-0984 Fig. 9 visar sannhörigheten för och innehållet i en "bearbeta I/0"-instn:k- tion (I/0), ett "omedelbar data"-styrhlock (IDCB), ett datastyrblock (DCB) och data, som överförts i enlighet md föreliggande uppfinning.

Fig. 10 är en representation av innehållet i ett datastyrblock och ett styrord inom ett datastyrhlock, lagrade i huvudminnet .i ett datahehandlings- system och' utnyttjade för styrning av I/O-operationer i enlighet med föreliggande uppfinning.

Fig. ll är en illustration av I/O-länksamlingsledningar och tidanpassning, som förekommer vid överföring av data på cykellån (C/S) -basis mellan ett data- hehandlingssystems lagringsenliet och periferanordningsstyrenheten i enlighet med föreliggande uppfinning.

Fig. 12 visar I/O-lärüsmlingsledningar och tidanpassning för upprop av periferanordningsstyrenheter i och för initiering av ytterligare konmunika- tion på länksamlingsledaren i enlighet med uppfinning.

Fig. 13 visar hur en serieuppropssiguual fortplantas i serie från peri- feranordningsstyrenhet till periferanordningsstyrenlxet vid utväljning av en an- ordning, som skall utnyttja länksamlingsledaren.

Fig. 14 visar de viktigaste kornponenterna enligt föreliggande uppfinning för att mottaga uppropssignaler från en föregående periferanordnings styrenhet, besvarande via länken och signalerande därpå tillbaka till databehandlingssystemets I/0-styrlogik.

Fig. 15 visar de viktigaste komponenterna i en periferanordnings styr- enhet, som iir ansluten till en I/O-läiiksamlingsledare enligt föreliggande upp- finning.

Pig. 16 är ett hlocksclmema över de viktigaste komponenterna i den kanal- länklogik, som förbinder länksamlingsledaren med periferanordningsstyrenheten.

Fig. 17 visar de viktigaste komponenterna i en ïnikrohehandlingsenhet, som utnyttjas i en föredragen utföringsfonn av föreliggande uppfinning såsom en del av periferanordningsstyrenheten.

Fig. 18 visar i blockschennatisk form förbindelserna mellan de olika data- samlingsledama i en mikrobehandlingsenhet och I/O-länken inom anordníngsstyr- logiken i en periferanordningsstyrexihet enligt föreliggande uppfinning. i Fig. 19 är ett generellt blockschema över anslutnlingskretsen i ett bas-I/O-länktillsatskort i enlighet med föreliggande uppfinning.

Fig. 20 är ett detaljerat logikschem för grindstyrlogiken i fig. 19, som reagerar för normala styrsigrxaler på en in/ut-läziksaxnlingsledare för styr- ning av korrekt aktivering av ett par drivkretsar för att åstadkomma korrekt signalöverföring i en endera av tvâ riktningar på en duhbelriktad samlingsledare. ?sooo9e-1 DETALJERAI: BBsI-ouvmuo".

Qatabehandlingssystg.

Ilppfirnningens totala lniljö visas i fig. l. Föreliggande uppfinning ut- nyttjas i ettndatabehandlingssystem, som innehåller en centralenhet (CPU) 30, ett huvudmirme 31 för lagring av data, maskínirastnxlctioner och. ingångs/utgângs- -(I/0)«-styrinfonnation, samt I/O--styrlogílz (kanal) 32. Uppfínningmx .vser styr- ningen av data och styrinfornzation till I/O-anordningar 33 via periferanordnings- styrenheter eller I/0-tillsatser 34 under utnyttjande av en I/O-länk (I/F)-sam- lingsledare 35, som förbinder de olika enheterna parallellt i och för överföring av data, adressinformation och styrinfoznuation. Vidare visas en uppropssignal på en ledning 36, som förbinder periferanordningsstyrerflietema 34 i serie i och för utväljning av en viss I/O-anordning 33 att bilda tillsats till I/O-lärmen 35 under en särskild överföringscykel.

En fysikalisk representation av det databehandlingssystem, som utny ttjar föreliggande uppfinning, visas i fig. 2. Det fysikaliska arrangemanget inkluderar en strömförsörjningsenlxet 37, ett stativ eller kortarkiv 38 och ett flertal plugg- bara kort 39, vilka innehålla de kretsar, som bilda de olika enheterna i data- behandlingssysternet.

Tre kort 40, 41 och 42 inkludera kretsar, vilka bilda centralenheten 3G.

Olika delar av in/ut-styrlogiken 32 äro fördelade på centralenhetskorten. Ett antal rninneskort 43 äro inpluggade i kortstativet 38. Antalet beror på minnets önskade omfattning.

I/O-tillsatsen 34, som visas i fig. 1, representeras av varje kort i ett valt flertal av kort 44. Om man önskar ansluta ytterligare in/ut-anordziíngar till systemet, kan ett energitillskjutande och isolerande kort 45 inkluderas. Energi- tillskottskortet 45 har till uppgift att ge ny energi åt in/ut-lêmkledningama 35 för ett ytterligare stativ och isolera de i fig. 2 “visade kornponentema, om ytterligare stativ skulle förlora sin strömförsörjning och därigenom normalt göra I/O-länken 35 oduglig. , Kortet 42 är ett utläsningsmirmes(ROS)-kort, som innehåller en mikro- programstynnekanism för databehandlingssystenxet. AdressLADDR) -kortet 41 innehåller all programaccessbar maskinvara såsom exempelvis data- och statusregister och i bildar adresser, vilka användas för access till lagringsenheten 31 och in/ut- -anordningama 33. Data-kortet 40 utför alla räkne- och logikoperationer och :istadkomner befordran av data till och från I/O-länken 35 och minnesenheten 31. 1 7800098 r 1 I¿__ ledningar ' I figur 3 visas I-/O-styrlogiken för kanal 32 fördelad mellan adress- Icortet 41, datakertet 40~och utläsningsminneskortet 42. Vidare visas ett I/O-tillsatskort 44 enligt figur 2 för en perifer anordning 33. Länksamlíngs- ledaren 35 i enlighet nxed föreliggande uppfinning kan rynma ett godtyckligt antalolika anordningar 33. I enlighet med en föredragen utföringsfonn av föreliggande uppfinning har emellertid varje I/O-tillsatskort 44, som repre- senterar en perifer anordningsstyrenhet, gemensanma kretsar delade mellan kanallogiken 46 och en mikrobelxandlingsenhet 47. Till de gemensanma kretsarna räknas enordningslogiken 48, som beror på den särskilda anordning 33, vilken skall styras.

Nedanstående behandling av funktionen hos en periferanordningsstyr- enhet 34 i enlighet med en föredragen utföringsfom av föreliggande upp- finning kewrner att beskriva funktionen hos en mikrohehandlingsenhet 47. De gemensamma kretsarna 46 och 47 kunna enxellertid bestå av blott kombinerad och sekvensiell logik.

Det finns tre hastyper av kormnmikation mellan en I/O-anordning 33 och I/O-styrlogiken 32, vilka beroende på anordningens 33 karaktär kunna kräva användning av upp till 81 ledningar på I/O-länken 35. Två typer av kommunikation initieras av en programinstruktion, identifierad såsom "aktivera I/0" (010).

Dessa två kommmikationstyper gälla huvudsakligen datautväxling och identifieras såsom direktprogrænstyflDPC) -överföring eller cykellån(CS)-överföring. Vid DPC-överföringstygxen åstadkommer varje QIO-instruktion överföring av en in- formationspost mellan lagringsenheten 31 och IO-anordningen 33 i endera rikt- ningen. Cykellånöverföringstyïøen initieras av centralenheten 30 och avser över- fiir-ing av I/O-orderinformation till periferanordningsstyrenheten 34 för senare användning i och för styrning av överför-ingen av ett flertal dataposter mellan minnet 31 och periferanordningen 33. Denna överföring är oberoende av och samtidig med andra operationer i centralenheten 30. Den tredje typen av konmu- nikation, som krävs mellan centralenheten 30 och anordningen 33, är initieringen av programavbrottssekvenser i centralenheten 30 såsom gensvar på en perifer anordnings 33 krav på centralenhetsservice.

Samverkan mellan I/O-styrlogiken 32, länksamlingslediren 35 och den perifera anordningens styrenhet 34 för att utföra dessa typer av kommunikation konmer nu att detaljbeskrivas. få? 7800098 - 1 : 8.

Var och en av de 81 ledningarna i I/O-länken 35 beskrivs nu i korthet med utnyttjande av representationen i figur 3. Det finns två dubbelriktade samlingsledare, vilka äro väsentliga för funktionen, och dessa äro en sjutton bitars adressamlingsledare 49 och en I/O-data- samlingsledare 50 med 16 bitar plus två paritetsbitar.

Styrningen av kommunikationen på I/O-samlingsledaren 35 såsom gensvar på avkodningen av en OI0-instruktion i och för överföring av data eller ï/O-styrinformation på datasamlingsledaren 50 kräver använd- _ning av adresssamlingsledaren 49. Andra länkledningar, som behövas för styrning av överföringen, äro adressgrindledningen 51, adressgrindre- turlcdningen 52, villkorskod-in-samlingsledaren 53 och datastrobled- ningen 54, vilka aktiveras i korrekt ordningsföljd för styrning av kommunikationen. Under cykellån (CS)-kommunikation utföres överföring av data på datasamlingsledaren 50 och minne 31-adressinformation på adressamlingsledaren 45 från anordningsstyrenheten 34. Ytterligare ledningar inom länksamlingsledaren 35, vilka krävas för detta slags överföring, innefatta en servicegrindsignalledning 55, en servicegrind- returledning 56, en ingångs/ utgångs-indikatorledning 57, en ord/bit- grupps-indikatorledning 58 och en fyra bitars statussamlingsledning 59, som är fördelad mellan utläsningsminneskortet 42 och adresskortet 41. Om centralenheten 30 och minnet 31 ha en minnesskyddsmekanism installerad, utnyttjas villkorskodsamlingsledaren 53 under CS-operationer för överföring av en minnesskyddsnyckel från anordningsstyrenheten 34 till minnesskyddsmekanismen. Normalt innefattar överföringen av cykel- låninformation mellan I/0-styrlogiken 32 och anordningsstyrenheten 34 _en enda överföring, åtföljd av utväljning av en annan anordning för vidare operationer. En ytterligare typ av överföring kan tillämpas och skulle identifieras av en signal på en ledning med beteckningen “grupp- retur"_60. Signalen på gruppreturledningen 60 etablerar styrning i både anordningsstyrenheten 34 och I/O-styrlogiken 32 för att såsom gensvar på en utväljning av anordningen 33 tillåta ett flertal över- föringar av cykcllåninformation på I/0-samlingsledaren 35 före utvälj- ning av en annan anordning.

En tredje grundtyp av kommunikation innehåller kravet på att signalera till I/0-styrlogikcn 32 att en viss anordning 33 önskar av- bryta centralenheten 30. De länk 35-ledningar , som i första hand äro aktuella, äro en krav-in-samlingsledare öl och en uppropsidentifierar- samlingsledare 62. Närmare bestämt blir en anordningsstyrenhet 34 an- visad en viss prioritetsavbrottsnivå med hjälp av en prepareringsorder.

Den anvisade avbrottsnivân kan vara en av fyra olika nivåer, även om 78OÛfifl@~1 upp tiïl kommer en att Ångaxna ;¿nu sanlingsledaren imša av 1~jn;n3arna med nen anvisade etc krav på 0 ïingsfsrw -.\_ ...n _' f ^' UH. _' auCx, u11.;_f.~j 33, fin* ru. '_ Å-v). 'f 'k _, .-4. - .. ..

-L íyßë+iohlu ch* ¿_ L: .Q CFL' 'Ä Cïfzi ztffl i I/0«styrlogik k¿a”, etaniväer alle: indelse mellan lnordningfin arsamlingsledaren i? kndas mefi binärinfuxmation :5nivå, som är föremål för er- rbïottâpïj aleras en Visa binäfkoâ på upprøpsldentifi- .sn som indikerar, ¿ ett cykellånkxav är under ”fi” ~~~. «-,«_ -ï-cßsvßà.. 3.: ansluten :ill I/üflsamlingsledaren gensvar Qå ett avbrottfi- lugiken 32 en uppropssignul Lullånkrav, alstra: I/0~s huvuflsignal 64. 3 63 cch šá førtplantas anoxflni vilka äro anslutna till * anoymningsutväljningsn för an~ šfu Såsom en gu faran 35 samverka upprz :~ och uppropshuvudsig- Ü' E En L _.

TU ß'- *ändning en kodade informaticnen på uppropsidentifierar- \'\ ._.~. #33 KT) Y\ .Cu =1erna 63 Jah atü få en vis: anordninvsstytenhet 34 att bli .- fnfrdningsstyrenhez 34 :dant ierar en upp1ops1defi~ :svarar 1 ss nuvarande pLiori~ '*q§le5;ren 62, sam m fur cykel;dnöveLförinq och identifierar ä“cn mottaga: upprops- och ljningen, och detta faktum 'f~stvrlo"iken J; -å en nrossïetursirnallednin 65. _ L En anoïlninqsstyrennets 34 mottaga: och uppropshuvudsiq~ och 64 astadkcmmc. ident1f*ering av en korrekt lzngslædarer 62 att P =rö ningsstyrenhetçn signalerna 63 och G4 till :äter šà. _~4W.....,.-.~~...._....~ ......... ..>-V-- I 4%: 'iåßüfiüšâ f' i Ytterligare signalledningar inom länksamlingsledaren 35, vilka icke diskuterats tidigare och icke utgöra någon del av föreliggande uppfinning, ingå i den föredragna utföringsformen av I/O-samlingsle- daren 35. Dessa lednin ar innefatta en sto n- eller maskinkontrollaignal- P- , ledningar 66, vilka utnyttjas för styrning och över inledande programladdning från en anordr .g försörjning till“-âterställningslednizgen 67 för att iå all logik i anordningsstyrenheterna 34 att âterställas till ett känt tillstånd samt en systemåterställningsledning >8 för etablering av kända till- stånd såsom gensvar på centralenhetsstyrning.

I resten av beskrivningen och på resterande ritningar bli signal" ledningarna och samlingsledarna identifierade såsom visas i figur 3; Alla referenser till en viss binärbit på en större samlingsledare bli identifierade med samlingsledarnummer, bindestreck och bitnummer. Så t ex kommer ledningen med beteckning l6 på samlingsledaren 61 att identifieras såsom 61-16.

CPU - l/O-styrlogik, allmän beskrivning De viktigaste funktionskomponenterna inom I/O-styrlogiken 32 i figur l illustreras i figur 4. En föredragen utföringsform av före- liggande uppfinning kan användas tillsammans med en centralenhet 30, som har en logikmekanism för att indikera nivån av betydelse för ett visst program, som är under utförande i centralenheten 30. Eventuella krav på utförande av ett program med mer eller mindre betydelse än den aktuella nivån kommer att bestämma behandlingsenhetens 30 gensvar på ett sådant krav. Såsom en del av l/O-styrlogiken 32 finns avbrottslogik 69 för att jämföra betydelsen hos ett avbrottskrav från I/O-anordningar, som signaleras på samlingsledningen Gl, med betydelsenivån för nuvarande program i behandlingsenhet 30 indikerad i ett aktuell-nivå-register 76. Liksom vid många andra databehandlingssystem kan ett visst avbrotts möjlighet att träda i kraft modifieras genom användning av en avbrotts- mask, som finns i ett register 71. Innehållet i aktuell-nivå~registret 70 och avbrottsmasken 71 kan modifieras av data på centralenhetsdatasam- lingsledaren 72 i enlighet med pitïr mmerade instruktioner. I enlighet med inställningarna i aktuell-nivå-registret 70 och masken 71 samt nivån hos det ingående avbrottskravet på samlingsledartn 61 kan centralenhetens 30 utläsningsminnesstyrning på en ledning 73 göras uppmärksam på kravet att påverka centralenheten 30 att avbryta funktionen vid den aktuella _._~ u., ._ , _ ., u, iaoonea-1 fån och initiera ett avbrott.

Efter nödvändiga interna funktioner i behandlingsenheten 30 kcmmer utläsninqsminnesstyrmekanismen att returnera en signal på ledningen 74, son indikerar, att ett på samlingsledaren 61-l6 angivet avbrottskrav eller cvkellånkrav kan erkännas.

Vid denna tidpunkt känner centralenheten 30 och därmed program, vilka äro lagrade i minnet 31, icke till identiteten hos den särskilda anordning, som har ställt det krav, vilket har erkänts. Därför inne- håller I/0-styrlogiken 32 vidare en uppropssekvensstyrmekanism 75, som initierar en uppropssignal på ledningen 63 tillsammans med kodad information på uppropsidentifierarsamlingsledaren 62, vilken information indikerar huruvida ett cyke_lånkrav blir infriat, eller identifierar en viss prioritetsavbrottsnivâ, som erkännes. Såsom gensvar på en signal på upprcpsret'rledningen 65, vilken indikerar, att en anordning 33 har besvarat upproçssignalen 63, initierar figpropssekvensstyrningen 75 den erforderliga signalutväxlingen mellan I/O~styrlogiken 32 och eriferanordningsstyrenheten 34.

Styrningen av överföringen av signaler och gensvaret därpå i I/O- styrlogiken 32 utföres inom logikutrustning. som kallas länkgrindstyr- kretsen 76. Om såsom tidigare nämnts en uppropssekvens initierades på grund av avbrott eller cykellån, äro de signalledningar, vilka i första hand aktiveras och besvaras i länkgrindstyrkretsen 76, service- rindledningen 55, servieegrindreturledningen 56 och datastrobledninge: mxíè _ hel gjorts för cykellånöverföring, blir varierande 1, Om utväljninïen rön ngsstyrenheten vilken information indikerar olika villkor för Ü eykellånstatusinformation på samlingsledaren 59 Överförd till periíeran~ i 34, eykellånoperationen.

Om länkgrindstyrkretsen 76 skall initiera och styra informations- överföring, kommer en signal på ledningen 77 att mottagas från instruk- sre istret i centralenheten 30, vilken signal indikerar avkodningen E: -9 av en in truktion "aktivera I/O". Svar på signalen på ledningen 77 kräver aktivering av och gensvar på signalledningsadressgrindledningen 51, adressgrindreturledningen 52 ovn datastrobledningen 54. Vidare signaleras gensvar på varje OI0-instruktion från den adresserade periferanordningsstyrenhetens 34 sida av iníormation på villkorskod- in-samlingsledaren 53, vilken information införes i låskretsar 78 och presenteras för nivåstatusregistren i centralenheten 30 på ledning 79.

Gm cykellånöverföringar äga rum, blir minnesskyddsnyckeln sänd till minnesskyddsmekanismen på ledning 80. i Élfiiäšïffifiå s “l - 12 Länkkontrollstyrlogiken 81 reagerar för och alstrar olika signaler, vilka indikera :iktigheten hos funktionen i I/0-styrlogiksekvensen på en ledning 82, reagerar för andra I/O-anordningsrelaterade fel på ï/6- kontrolledningen 33 och besvarar en signal på en ledning 84, som indikerar att ett paritetsfel detekterades under en cykellåndataöver- föring. Beteckningen PSV hänför sig till centralenhetsstatusordet i centralenheten 30. PSV kan avkännas v programstyrningen för övervakning ZS fl! tau inom databehandlingssystemet. och indikering av olika fel och unda Styrning av tidsanpassningen mellan I/O-styrlogiken 32 och minnes- enheten 31 sker i allmänhet på ledningar 85. Slutförardet av en I/O- sekvens signaleras till centralenheten 30 på en ledning 86, och styr- ningen av grindkretsarna inom centralenheten med beteckning A, B och C, som behövs för att utföra dataöverföring, signaleras på tre ledn' 87. Avkodningen av en stanna-l/O-instruktion vid centralenheten 30 signaleras till länkgrindstyrkretsen 76 på en ledning 88, och eventuella krav på återställning av I/O-styrmekanismen signaleras på en ledning 89 från centralenheten 30. Under cykellânoperationer signaleras ett eventuellt paritetsfel, som detekeeras på länken vid överföringen av data till minnesenheten 31, på en ledning 90. Olika andra ledningar till och från centralenheten 30 ha upptagits i figur 4. Ledningarnas funktion framgå av namnen, och någon närmare beskrivning för före- liggande uppfinnings skull är ej befogad.

I figurerna 5 och 6 visas olika register och samlingsledare inom :entralenheten 30 för utförande av I/0-operationer. Alla visade samlings- ledare och register innehålla 16 binära bitar. Till centralenhetssam- lingsledaren 72 är ett antal andra enheter anslutna, t ex räkne/logiker- heten, lokalminnet och de ytterligare register, vilka i första hand ha att göra med databearbetningsfunktionerna.

Data från minnet 31 mottages på en samlingsledare 91 och införes i minnet på en samlingsledare 92. Data, som mottages från minnet 3l, mottages, när den skall användas huvudsakligen inom centralenheten 30, i ett contralenhetsminnesdataregister (CPU SDR) 93, och när data över- föres mellan periferanordningar 33 och minnet 31 under cykellânoperationer, blir den införd i ett cykellånminnrsdataregister (CS SDR) 94. _ I figur 5 visas också ett operationsrcgister 95, som mottager programinstruktioner från minnet 31 på samlingsledaren 91 och CPU SDR 93, vilka instruktioner skola avkodas för styrning av systemets funk- tioner. Av speciell vikt för föreliggande uppfinning är avkodningen av en instruktion, som kallas "aktivera I/O" (OIO). 1aooo9e~íl 13 När ÛIG-in truktionen skall utföra en direkt programstyrd över- ata från minnet 31 till en perifer anordning 33, kommer UA CL av ettan att mottages från minnet 31 på samlingsledaren 91, införas i CPU f*” 93, överföras till centralenhetssamlingsledaren 72 på en ytter- ligare samlingsledare 96_ införas i ett av CPU~registren 97 och presen~ 'as för I/O-datasamlingsledaren 50 på en samlingsledare 98 såsom 1svar(via ledning 99)på aktiveringen av IF-grinden A såsom gensvar gå styrnirg från I/O~styrlogiken 32. Direkt programstyrning av data» överföring från en I/O-anordning 33 till minnet 31 skulle utföras om presentation av data på I/G-datasamlíngsledaren 50 för central- mlingsledaren 72 genom aktivering av grindkretsar, representerade införing av datan i CPU SDR 93 från en samlingsledare l0l och Överföring av data under cykellånoperation från I/O-anordningen till minnet 31 inkluderar överföring av date från I/G-datasamlings- ledaren 50 till CS SDR 94 på en samlingsledare 102 genom aktivering (via ledning 103) av IF-grindkretsen B åtföljd av överföring av datan från CS SDR 94 till minnet 31 på samlingsledaren 92.

Cykellånutgångsöverföringar skulle innefatta överföring av data från minnet 3l på samlingsledaren 91 till CS SDR 94 med åtföljande aktivering (via ledning 104) av IF-grinden C för presentation av datan f V..

"Z en samlingsledare l05 för I/O-datasamlingsledaren 50. *_31 Alstringen av paritetsbitar 106 att införas bland data från I/0- asamlingsledare 50 eller signaleringen av paritetsfel på ledningen vn âstadkommes i länkparitetskontrol1/generatorn 107 under I/O~opera~ tioner» Figur 6 viear de samlingsledare och centralenhetsregister, vilka krävas för överföring av adressinformation mellan I/O-anordningar 33 och minnet 31. Adresser presenteras för minnet 3l på en samlingsledare lü8 frår antingen et: CPU-minnesadressregister (CPU SAR) l09 eller under cykellånöverföringar från ett cykellåsminnesadressregister (CSS AR) llfi. Såsom en del av föreliggande uppfinning utföres utväljning av en viss I/G~anordning 33 och överföring av order till denna anordning Red utnyttjande av I/O~adressamlingsledaren 491 Denna information presenteras för T/U-ndressamlingslodaren 4í från ett ytterligare CPU~ register lll, som mottager informationen från centralenhetssamlings- ledaren 72.

OIO~lDCB-DCB form och tidsanpassning Figur 7 visar den av två ord (32 bitar) bestående OIO-instruktionen "aktivera I/O", som avkodas i operationsregistret 95 enlig: figur 5 f; taanßas-1 lå och initierar alla I/0-operationer från centralenheten 30. Det är en privilegierad instruktion och kan endast hämtas i övervakartillstånd.

Om denna instruktion hämtas i problemtillstånd, etableras en privile- giumintrångsprogramkontroll, och ett klassavbrott göres.

Den effektiva adress, som alstras av denna instruktion, pekar på och adresserar ett anordningsstyrblock (IDCB) i minnet 31. IDCB inne- håller ett orderfält (bitarna 0-7), anordningsadressfält (bitarna 8-15; och det direkta datafältet (bitarna 16-31). I I orderfältet identifierar den första hexadecimala siffran (bitarna 0-3) ordertypen, och den andra hexadecimala siffran (bitarna 4-7) är en modifierare. Ordertyperna äro: läs, läs ID, läs status, skriv, preparera, styr, anordning återställning, start, start cykellånstatus och stanna I/O.

Anordningsadressfältet innehåller anordningens 33 adress. Anord- ningens 33 adresser äro utväljbara genom omkopplare eller anslutningsdon på varje I/0-tillsatskort 34.

För direkta programstyr(DPC)operationer innehåller det direkta fältet i IDCB i minnet 31 det ord, som skall överföras från minnet till I/O-anordningen 33 eller det ord från anordningen 33, som skall lagras i minnet 31. För cykellånoperationer innehåller det direkta fältet adressen i minnet 31 för ett anordningsstyrblock (DCB).

Läs-ordern överför ett ord eller en bitgrupp från den adresserade enordningen 33 till direkt-fältordet i IDCB. Om en enda bitgrupp överföres, placeras den i bitarna 24-3l inom dataordet. Läs ID-ordern överför ett identifikationsord från anordningen 33 till det direkta fältet i IDCB. Anordningsidentifikationsordet innehåller fysikalisk information om anordningen och används vid diagnostikprogrammeringen för att uppställa en systemkonfiguration. Detta ord är icke besläktat med det avbrotts-ID-ord, som hör samman med avbrottsbehandling.

Lässtatus-ordern överför ett anordningsstatusord från anordningen 33 till det direkta fältet i IDCB. Innehållet i statusordet är anordnings- beroende.

Skriv-ordern överför ett ord eller en databitgrupp till den adresserade anordningen 33 från det direkta fältet i IDCB. Om en enda bitgrupp skall överföras, placeras den i bitarna 24-31 i dataordet, och bitarna 16-23 lämnas utan avseende.

Preparera-ordern överför ett ord till den adresserade anordningen 33, vilket styr dennas avbrottsnivå. Ordet överförs från det andra ordet i IDCB, där bitarna 16-26 äro nollor, bitarna 27-30 utgöra ett 7800098-1 - lß nivåfält, och bit 3l är en I-bit. En prioritetsavbrottsnivå anvisas anordningen 33 av nivåfältet. I-biten (anordníngsmasken) styr anord- x ningens avbrottsmöjlighet. Om I-biten är lira ett, har ancrdningen lov att avbryta.

Styr-ordern initierar en styrverkan i den airesserade anoriainçen 33. En ord- eller bitgruppsöverföring från det direkta fältet i IDCB till den adresserade anordningen kan eller kan icke inträffa beroende på anordningskraven.

Anordningsåterställningsordern återställer den adresserade an- ordningen 33. Ett avvaktande avbrott från denna anordning nollställes.

Anordningsmasken (I-biten) ändras ej.

Start-ordern initierar en cykellånoperation för den adresserade anordningen 33. Det andra ordet eller direkta fältet i IDCB överföras till perlferanordningsstyrenheten 34. Det innehåller en l6-bitars minnesadress till ett anordningsstyrblock íDCB}, som skall användas av periferanordningsstyrenheten 34 för styrning av vidare operationer.

Ordern start cykellånstatus initierar en cykellånoperation för den adresserade anordningen 33. Dess uppgift är att samla statusinfor- mation i förhållande till föregående oykellånoperation. Det direkta fältet i IDCB överföres till periferanordningsstyrenheten 34 och inno- håller en 16-bitars adress för en DCB.

Stanna I/O-ordern är en ï/O-styrlogik 32-riktad order, som orsakar att all I/O-aktivitet på I/O-länken 35 stannar. Ingen data hör samman med denna order. Alla utestående anordningsavbrott nollställas. Anord- ningsprioritetsavbrottsnivåanvisningar och anordningsmasker (I-bitar) förbli oförändrade.

Figur 8 visar innehållet i register 97, figur S, och i register lll, Figur 6, och tidsanpassningen för signalerna på olika ledningar inom länken 35. Figuren visar, vad som händer inledningsvis, när en QIO-programinstruktion avkodas, vare sig det gäller DPC-läsning eller -skrivning, överföring av DCB-adressen för cykellånoperationer eller överföring av avbrottsnivåkoder för en prepareringsorder. Datasamlings- ledaren 50 aktiveras med den data, som överförs mellan anordningen 33 och det direkta fält inom IDCB i ¿'nnet 31, som adresserades av instruk- tionen "aktivera I/O".

Adressamlingsledaren 49 innehåller i bitarna 0-15 det första ordet i IDCB. Adressamlingsledaren 49 är aktiv före aktiveringen av adress- grindledningen 51 och fram till passiveringen av adressgrindreturled- ningen 52. Likhet mellan den ledningsdragna anordningsadressen och o'tarna 8-15 i adressamlingsledaren 49 med bit 16 utgörande en binär etta utgör begynnelseutväljning av en periferanordningsstyrenhet 34.

H ¶áønnsa~¶ 16 Bit 16 adderas till adressamlingsledaren 49 av länkgrindstyrkretsen 76 i figur 4 från en avkodare 1l2 för att särskilja användningen av adresssamlingsledaren 49 för I/O-operationer i motsats till andra operationer med användning av denna adressamlingsledare.

Signalen på adressgrindledningen 51 är den utgângs"tagg" som används för att anmoda anordningen 33 att besvara begynnelseutväljningen och börja den operation, som specificeras av ordern (bitarna 0-7 adressamlingsledningen).

Signalen på adressgrindreturledningen 52 är den "tagg", som eta- bleras av periferanordningsstyrenheten 34 för att meddela I/C-styrlo- giken 32 att den har mottagit signalen på adressgrindledningen 51, identifierat dennas adress och aktiverat statusinformation på villkors- kod-in-samlingsledaren 53. Denna tagg måste uppträda inom en viss tidsgräns för taggpulsen på adressgrindledningen 51 från kanalens utgång betraktat. Om så icke sker, returneras villkorskod 0 till I/O- styrlogiken 32, och sekvensen avslutas. Signalnivån på adressgrind- ledningen 5l faller, och adressamlingsledaren 49 nollställs.

Villkorskod-in-samlingsledaren 53 är ett trebitarsfält, som är binärkodat. In/ut-anordningen 33 släpper fram status till kanalen på denna samlingsledare under adressgrindreturledningstaggtiden. Villkore- kcdbitarna placeras i aktuell-nivå-statusregistret (LSE) inom central- enheten 30. Villkorskodvärdena och innebörden visas i tabell I, TABELL I Villkorskodvärde Innebörd 0 Anordning icke ansluten l Upptaget 2 Upptaget efter återställning 3 Order avvisas 4 Ingrepp nödvändigt 5 Länkdatakontroll 6 Styrenhet upptagen 7 Tillfredsställande Pâ datastrobledningen 54 förekommer en utgângssignal, som alstras av I/O-styrlogiken 32 och kan användas av anordningen för registrering av data, som sänds till denna. Datastrobledningens 54 signal faller, när adressgrindledningens 51 signal faller.

Figurerna 9, 10 och ll underlätta beskrivningen av ytterligare detaljer i cykellåningångs/utgångs-operationerna. I figur 9 får avkod- ningen av en OIO-instruktion med minnesadress 200 centralenheten 30 >v nødlflíkßfiflfiq 7800M84 17 att adressera och från plats 200 i minnet 31 tillgripa de båda orden i IDCB ll3. IDCB överföres till den periferanordningsstyrenhet 34, som valts av anordningsadressdelen av IDCE i enlighet med den i figur 8 visade sekvensen. Det direkta fältet i IDCB identifierar och åstad- kommer adressen för platsen i ett anordningsstyrblock (DCB) ll4 i minnet 3l. Ordern startcykellån eller start cykellånstatus blir avkodad i styrenheten 34 och initierar en första cykellånoperation med använó~ ning av adressinformationen 500 till minnet 31 i och för överföring av DCB ll4 till styrenheten 34.

DCB-innehållet identifierar den adress i minnet 31, som har att göra med dataöverföringen, och såsom visas i figur 9 är det fråga om adress 800 i minnet 31, varigenom en dataarea 115 definieras. Den datamängd, som skall överföras, specificeras av ett bitgruppsräknefält.

Vid fullföljandet av den överföring, som styrs av DCB ll4, kan ett ytterligare DCB, identifierat såsom ett länkat DCB 116, överföras till styrenheten 34 för att åstadkomma ytterligare styrning för den tidigare valda perifera anordningen 33. Såsom illustreras i figur 9 innehåller DCB 114 styrinformation, som åstadkommer adressen i minnet 31 för det kedjade DCB 116, som är beläget i minnet 31 med början vid adress 600.

Under cykellånoperationer blir vart och ett av de 8 ord, som bilda ett DCB, överfört till den tidigare valda styrenheten 34 på efkellånkravbasis. Figur 10 visar innehållet i ett DCB, som är inrymt antingen i minnet 31 eller mottages av en styrenhet 34 såsom gensvar på utnyttjandet av IDCB-informationen, vilken i sin tur överförts såsom gensvar på OIO-instruktionen.

DCB är ett 8 ords styrblock, som finns i minnets 31 övervakararea.

Det beskriver de särskilda parametrarna för cykellånoperationen. Styr- enheten 34 hämtar DCB med användning av minnesskyddsnyckel O. Nedan teskrivs innehållet i styrordet inom varje DCB.

Om bit 0 är lika med ett, indikeras en DCB-kedjeoperation. Efter tillfredsställande ful följande av den aktuella DCB-operationen, gör anordningen intet avbrott (utom PCI-avbrott). I stället hämtar anordningen nästa DCB i kedjan.

Om bit 1 är lika med ett, presenterar anordningen ett programmerat styrt avbrott (PCI) vid slutförandet av ECB-hämtningen. Ett avvaktande PCI inhiberar icke dataöverföringar, vilka höra samman med DCB. Om PCI är avvaktande, när anordningen påträffar nästa avbrottsorsakande tillstånd, blir PCI-tillståndet förkastat av anordningen och ersatt med det nya avbrottstillståndet. ¿f> å vsoooss-1l Bitens 2 inställning meddelar anordningen dataöverföringens riktning. 0 = utgående (huvudminne till anordning? own 1 = ingående (anordning till huvudminne). För dubbelriktade dataöverföringar under en DCB-operation måste denna bit inställas på ett. För styroperationer utan dataöverföring måste biten inställas på noll.

Om bit 3 är lika med ett, äger dataöverföringen rum i gruppmod.

Denna mod tillägnar anordningen kanalen och I/O-länken till dess den sista dataöverföring, som hör samman med detta DCB, har slutförts.

Om bit 4 är lika med ett, blir en uppteckning med felaktig längd icke rapporterad. Anordningen fortsätter operationen. Klasserna för felaktig längd på uppteckningen äro: l) en uppteckning, som är längre än det specificerade värdet, och 2) en uppteckning, som är kortare än det specificerade värdet. Rapportering av uppteckning med felaktig längd kan undertryckas för den ena eller båda klasserna beroende på den individuella anordningen.

Bitarna 5~7 äro cykellånadressnyckeln. Denna nyckel presenteras av anordningen under dataöverföringar. Den används för att trygga minnesaccessauktorisering.

Bitarna 8-15 kunna användas för att beskriva funktioner, vilka äro entydiga för en viss anordning.

Parameterord l-3 äro anordningsberoende styrord och utföras på erforderligt sätt. Om “undertryck felaktig längd" (SIL) utnyttjas av en anordning, specificerar parameterord 4 en 16 bitars minnesadress, kallad statusadressen. Denna adress pekar på ett reststatusblock, som lagras, när följande båda villkor uppfyllas: l) SIL-biten (bit 4 i DCB-styrordet) är inställd på 1, och 2) alla dataöverföringar för det aktuella DCB ha fullföljts utan fel.

Storleken på reststatusblocket varierar från ett till tre ord be- roende på den individuella anordningen. Det första ordet innehåller restbitgruppssumman. Ytterligare ord (maximalt tvâ) innehålla anord- ningsberoende statusinformation.

Om undertryckning av felaktig längd icke utnyttjas av en anordning, är anordningsparameterordet 4 till sin innebörd anordningsberoende och har samma betydelse som parameterorden l-3.

Om DCB-kedjebiten (bit 0 i styrordet} är lika med ett, specificerar parameterord 5 en 16 bitars huvudminnesadress för nästa DCB i kedjan.

Om kedjeförfarande icke indikeras, är detta parameterord anordningsbe- roende.

Summaordet innehåller ett 16 bitars heltal utan förtecken, som representerar antalet databitgrupper, vilka skola överföras för det få' we -x 76000984 -":aella DCB.

:Plaza 'I fzc.. status"-one== atartati. a du fia: Cykellšnmekanismen tillåter dataeervic: till eller från en anordning 33, medan centralenheten 33 utför annan bearbetning. Denna lappade operation tillåter initiering av flera dataöverföringar av tt OIO-instruktion. Centralenheten utför OIU~instruktionen och Vi :ätter därefter behandlingen av instruktionsströmmen, medan I/ ningen lånar huvudminnesdataeykler, när så behövs. Operationen slutar alltid med ett prioritetsavbrott från anordninqen. En uppropstaiç 63 alstras av kanalen för att lösa ett konkurrensíörhållande mellan í;~~w Q också konkurrens om prioritetsavbrott på saama nivå.

Alla cykellånoperationer ha vissa möjligheter, baserade pa 1n@rd~ ningens utformning: l. Gruppmod 2. Orderkedja 3, Datakedja 4. Programstyrt avbrott (PCI) 5. äinnesadresser och dataöverförirçar titgruppsvis eller Jrdvis.

Alla cykellåneperationer sluta med ett prioritetsavbrott.

Cykellànstartordern är avsedd för dataöverföring. Start cykeJlån~ status-ordern ar avsedd för åstadkommnde av restparametrar fråf anord ningen, om den tidigare cykellånoperationen avslutas på grund av ett fel eller ett undantagstillstånd. DCB-formen är densamma som för en normal.cykellånoperation med orden l-5 inställda på noll. under gtartcykel.ånstatusoperationer överförs data till huvud- minnet Bl med början vid den dataadress, som specificeras i DCB. Denna data består av restparametrar och anordningsberoende statusinformation. Üet ;'rsta ord, som överförs, innehåller huvudminnesadressen för det sista inledda cykellånöverföring-f“* ; som hör samman med en startorder.

Om ett fel inträffar under en startcykellalstatusoperation, ändras denna adress ej. Restadressen kan vara en dataadzess, en DCB-adress eller en reststatusblockadress och blir nollställd enbart av en ström- försörjning-till~återställning. Den uppdateras till den aktuella cykellånminnesadressen efter utförandet av cykellånöverföringar. För ordöverföringar pekar restadressen på högposizflonsbitgrupten i ordet. _....-., ,_ _ _..._ i_l........-...-..-.~_..._.. ra0ßo9s~1 ' ¿U Anordningsåterställning, stanna I/O, maskinkontroll och systemâte:~ ställning ha ingen effekt på restadressen i anordniïgen.

Det andra överförda statusordet innehåller restbitgruppssumman för en anordning. Restbitgruppssnmnan initieras av summafältet i ett DCB, som hör samman med en startorder, coh uppdateras, då varje data~ bitgrupp framgångsrikt överförs via en cykellånoperation. Den up¿da :as icke av cykellånöverföringar till reststatusblocket. Restbitgrupp~ ssumman ändras icke, om ett fel uppträder under en startcykellänonera- tion. Den blir återställd av l) strömförsörjning-till-återställning, 2) systemåterställning, 3) anordningsåterställning, 4) stanna I/0 och 5) maskinkontrolltillstånd. Innehållet i anordningscykellånstatuserdet l är anordningsberoende, om anordningen icke: l) tillämpar "undertryck felaktig längd" (CIL) eller 2) lagrar en restbitgruppssumma såsom : del av sin cykellånstatus.

Andra anordningsberoende statusord kunna överföras beroende på anordningens typ. Två tillstånd kunna föranleda inställning av bitar de anordningsberoende statusorden. l. Utförandet av en I/O-order, som föranleder ett undantagsa arottl 2. Asynkrontillstånd i anordningen, vilka indikera ett fel eller ett undantag.

Bitarna återställas enligt följande: l. För det första ovan upptagna tillståndet återställas bitarna genom accepterandet av nästa I/0-order (utom startcykellån- status), som följer undantagsavbrottet. Dessa bitar åter= .J ställas också av en strömförsörjning-till-återställningg e systemåterställning eller utförande av en stanna I/O-order, 2. För det andra tillståndet återställas bitarna på anordningsfl beroende basis.

Figur ll visar de utnyttjade länk 35-ledningarna jämte tidsanpasse ningen under cykellânoperationer. Före denna operation hade anordningen sänt ett cykellånkrav (bit 16 på krav-in-samlingsledaren 61) till besvarade detta upprop.

Servicegrindledningens 55 nivå höjs av in/ut-styrlogiken 32 fö W att till anordningen 33, som besvarade uppropet 64 och signalerade uppropsretur 65, indikera att dataöverföring kan börja.

När anordningen detekterar signalen på servioegrindledningen 55, sänder den en signal på servicegrindreturledningen 56 till kanal 32 vanøaea-1 .Q för att indikera att den har placerat den nödvändiga data- den styrin~ íormationen på I/O-länken 35.Data, som levererats av anordningen överföring, aktiveras senast vid pulsens stigning_på denna taUgi@;;;;>. nivån på denna taqgledning kan falla först vid pulsens fall pi eervicn~ 9 grindledningen 55 och datastrobledningen 54 sesom framgår vi; L/c~ anordningens utgång.

Adressamlingsledaren 49 innehåller den minne 31-adress, som utnyttjas för det dataord, som skall överföras. Innehållet i adress~ samlingsledaren slussas till cykellån-SAR llü inom adresskortet 4l. En ninnescykel äger rum, och ordet placeras i cykellån~SDR 94. natet ledaren 50 innehåller det ord, som blir överfört.

Villkorskod-in-samlingsledaren 53 innehåller den adressnycksí sem skall användas under access till minnet 31. Villkorskod-inatf_:"“ U, l, 2 motsvara bitarna 0, l, 2 i adressnyckeln. Denna samlings aktiveras, när pulsen stiger på servlcegrindreturledningen 56 och VC tålles aktiverad fram till signalens fall på servicegrindledningen ia. 1 Datastrobledningen 54 är en utgående taggledning och kan användas av anordningen för att registrera data, som sänds till denna. Signalen på datastrobledningen 54 faller i samband med signalfallet på service- gfinMemfimæn5& Statussamlingsledningen 59 utnyttjas av I/O-styrlegiken 32 för att signalera till styrenheten 34 i händelse av ett fels detekterin¿ under cykellånoperationer. Bitarna på denna samlingsledning ha följande innebörd: Bit 0 Minnesdatakontroll Bit l Ogiltig minnesadress Bit 2 Skyddskontroll Bit 3 Länkdatakontroll Om denna samlingsledare aktiveras, håller anordningen kvar infQrma~ tionen för presentation i en avbrottsstatusbitgrupp vid avbrottstid.

Cykellånoperationen avslutas, och anordningen presenterar ett slutav- brott., i Om anordningen redan hade inlikerat cykellånkrav för nästa över» föring eller befinner sig i gruppöverförin¿smod, måste den_fullfölja en ytterligare service via länken. Denna service är en blindcykel, vid vilken inga anordningsbaserade parametrar bli uppdaterade eller några statusbitar bli accumulerade.

Om ingångs/utgângs-indikatortaggledningen 57 har en nolla indikeras till I/0«styrlogiken 32, att funktionen härrör från minne: 31, medan en etta indikerar ett ingângsvärde till minnet 31. mc ?èno09e»1 Då ord/bitgruppsindikatortaggledningen 58 har en nolla indikeras till I/O-styrlogiken 32, att en ordöverföring skall äga rum, och en etta indikerar en bitgrupps överföring. 222392 Figurerna 12 t o m 14 illustrera generellt uppropsförfarandet i enlighet med föreliggande uppfinning. Uppropslogiken är gemensam för utväljningen av periferanordningsstyrenheter 34 såsom gensvar på antingen avbrottskrav eller cykellånkrav. I enlighet med den sekvens, som visas i figur 12, aktiveras krav-in-samlingsledaren 61 av vilken som helst perifer anordning 33 på länksamlingsledaren 35, som kräver avbrottshantering eller användning av samlingsledaren 35 för cykellåne dataöverföring. Ledningen med beteckningen "bit 16" inom kravein- samlingsledaren 61 aktiveras, närhelst en anordning begär cykellåndata- överföring. Resterande ledningar inom krav-in-samlingsledaren Gl hör var och en samman med en viss avbrottsnivå. Aktiveringen av ledningar i krav-in-samlingsledaren 6l ligger på ett konstant värde, så länge som någon anordning begär service för avbrott eller cykellânöverforinç.

Vid den tid, när I/0-styrlogiken 32 bestämmer, att något av kraven på krav-in~samlingsledaren 61 skall erkännas, bli signalledningarna inom nppropsidentifierarsamlingsledaren 62 aktiverade på kodat sätt för att till alla anordningar indikera, att en upprops- och utväljningse process är under initiering antingen för cykellånöverföringar eller avbrottshantering vid en viss avbrottsnivå, som identifieras av upprope~ identifierarsamlingsledaren 62. Sedan samlingsledaren 62 aktiverats, alstras en uppropssignal 63 i serie till alla periferanordningsstjrene heter 34 på samlingsledaren 35 för att lösa konkurrensen mellan styrenfl heter 34, vilka begära avbrott på samma prioritetsnivå och cykellånkravl Varje styrenhet 34 mottager uppropstaggen 63 och fortplantar den till nästa styrenhet 34 genom att sända uppropsfortplantning, om anordningen icke besvarar uppropet. Om en viss styrenhet 34 har begärt service av den typ, som identifieras av pollidentifierarsamlingsledaren 62, svarar den med uppropsretursignalen på ledningen 65, och uppropssignalen 53 fortplantas icke till någon ytterligare styrenhet 34.

I figur 13 visas tre periferanordningsstyrenheter 34, vilka alla ha avvaktande avbrott. Den första anordningen indikerar ett krav på avbrott vid nivå två, medan resterande anordningar kräva avbrott på nivå ett. Uppropsidentifierarsamlingsledaren 62 kodas för att speci- ficera ett upprop för vilken som helst anordning, som ställer ett krav vid nivå ett. Eftersom uppropsidentifierarsamlingsledaren 62 icke ieoøoaa-1 k..

U) reagerar för kravet vid nivå två från den första anordningen, kommer nppropssignalen 3 att fortplantas till därnäst följande anordning.

Den första anordning, som indikerar ett krav på nivå ett, besva ~¿nropet ock avstänger uppropsfcrtplantningssignalen till nästi lgande anordningar. Samtidigt alstrar den första nivå ett-anordningen appinps~ retursignalen 65 för att informera styrlogiken 32 om att uppropet har besvarats. I/O~styrlogiken 32 reagerar med servicegrindsignal 55 fig 4, :ch anordningen reagerar för servicegrindsignal 55 med servicegrind- :etnrsignal 56 och startar utnyttjandet av länksamlingsledaren 35 Såsom visas i figur 13 är den uppropssignal, som i serie fortplantas från anordning till anordning, i praktiken två separata signaler, betecknade upprop 63 och upprop~huvud '64. Den inre logiken för var T* '* ooh en av periferanordningsstyrenheterna 34 alstrar en internup signal såsom gensvar på mottagandet av en signal på både uppropsingàngs~ ledningen 63 och rpprops-huvud-ingångsledningen 64. Detta arrangemang medgiver korrekt funktion hos uppropsmekanismen även om en viss perifer~ anordningsstyrenhet 34 befinner sig šysikaliskt på avstånd från länkaams lingsledaren 35. I extremfallet är varje periferanordningsstyrenhet 34 en fjärrenhet.

Figur l4 visar ytterligare detaljer i den internlogik inom perifer~ anordningsstyrenheten 34, som utnyttjas vid mottagning av uppropssignaler 53 och 64 och alstring av uppropsretursignalen 65. En OCH-krets ll? mottager både uppropssignalen 63 och upprops-huvud~signalen 64, vilket sker på en första och en andra ingång. Utsignalen från OCH~kretsen lr? på ledningen 118 är den interna uppropssignalen. En OCH-krets ll9 den jämförarkrets l20 avgör med utgångspunkt från föreliggande anord- ningsavbrottsnivå eller cykellånkravindikationen på en ledning 123 den den kodade informationen på uppropsidentifierarsamlingsledaren 62 huruvida den aktuella visade anordningen skall besvara uppropet eller j och alstra en uppropsretursignal 35 från OCH-kretsen 122.

Ursignalen från antingen jämförarkretsen 120 eller OCH«kretsen ll? ger vid OCH-kretsen 122 tillsammans med en internuppropssignal llâ upphov till uppropsretursignalen 65 och blockerar funktionen hos appropsfortplantningslogiken till en nästföljande anordning.

OCH-kretsen ll7 har vid sin första otl sin andra ingång ett motstånd 123, som är anslutet till en positiv spänning. Uppropsledningen 63 och upprops-huvud-ledningen 64 hållas normalt vid negativa, passiva nivåer i frånvaro av respektive signalers alstring. Om närmast före- gående periferanordningsstyrenhet 34 avlägsnades från länksamlingsledaren 35, skulle motståndet 123 till den positiva spänningskällan hålla fast .f .wau.aw~<»--aw.a._-p-w-w.~~va~w-~w ...fi-wfir.. W»- LL' ïfišflflíßß - 1 24 den första ingången till OCH-kretsen ll7 vid en positiv nivå, som indikerar en normal uppropssignal på ledningen 63. Vid denna tid kommer mottagandet av upprops-huvud-signalen på ledningen 64 från en styrenhet 34 närmast före den styrenhet, som avlägsnats från lanksam- lingsledaren, att kombineras med den fasthållna första ingången till OCH-kretsen 117 och ge upphov till alstring av det interna uppropet på signalledningen ll8. Om den periferanordningsstyrenhet 34, som alstr" (U G upprops-huvud-signalen 64, avlägsnades från samlingsledaren 35, skull i.

H) den andra ingången till OCH-kretsen ll7 hållas fast, och denna OCH-kr (n skulle reagera för uppropssignalen 63 från närmast föregående anordninga- styrenhet 34.

Periferanordningsstyrenhet Figur 15 visar något mera detaljerat arrangemangen av de viktir 6 delarna inom en periferanordningsstyrenhet 34 enligt figur 3. Kanallärk- 'D logiken 46 är parallellansluten med annan kanallänklogik till läpken 35 och mottager också den i serie överförda uppropssignalen 63, Vid vissa tillfällen kan kanallänklogiken 46 innehålla all den kombinerade och sekvensiella logik, som krävs för direktstyrning av en anordning 33. Vid en föredragen utföringsform av föreliggande uppfinning utföres emellertid basstyrningen för periferanordningsstyrenheten 34 av en mikrobehandlingsenhet 47, vilken har sitt eget minne l24 för program, data och periferanordningsstyrinformation. överföringen av data-, styr- och avkänningsinformation utföres av mikrobehandlingsenhetens ê7 datasamlingsledare-ut 125, datasamlingsledare -in 126 och adressamlings- ledare 127. Mikrobehandlingsenhetens 47 instruktionsuppsättnirg inne- fattar OP-koder och adressinformation, varvid adressinformationen på samlingsledaren 127 identifierar speciella register, triggerkretsar, låskretsar och grindkretsar inom periferanordningsstyrenheten 34 för utförande eller avkänning.

Figur 16 visar de viktigaste komponenterna i kanallänklogiken 46, som är ansluten till länksamlingsledaren 35 och mikrobehandlingsenhetens 47 samlingsledare. Huvudenheterna innefatta dataregister bitgrupp O med paritetskontroll och paritetsalstring och bitgrupp l i dataregistret med paritetskontroll och paritetsalstring. Avbrotts- och cykellånsekven- sering styrs i logiken, som innefattar kontroll av prioritetsnivå och nppropsidentifiering. Ytterligare logik innefattar bitgrupp 0 i ett adressregister, som, såsom tidigare behandlats, bär ordern för en anordning och därför inkluderar en orderavkodningsmekanism. Annan logik mottager bitgrupp l i adressinformationen, som, såsom tidigare påpekats, adresserar en viss anordning, som jämföres med en ledningsdragen 'FSÜOSÉMMÉ-'fi 25 :oh länkstyrning. Vidare finns en avkodare för adressinformatitz från mikrobehandlingsenheten, vilken är i stånd att styra och avkanna :lika låskretsar i periferanordningsstyrenheten 34.

Figur 17 är ett blockschema över de viktigaste komponenterna i en mikrobehandlingsenhet 47, som är läm li att användas i eriferancrd~ P gingsstyrenheten 34. Det tidigare nämnda minnet 124, utgångs~ :en :asamlingsledarna 125 och 126 samt adressamlingsledaren li? Mikrobehandlíngsenheten styrs av att 16 bitars instruktioner inträda i et: OP-register 128, varvid OP"koddelen av instruktionerna f'tjas av eykelstyrningen 129 och en tidsanpassningsklocka 130 för plstring av nödvändiga styrsignaler inom mikrobehandlingsenheten. ss till minnet l24 sker genom adressinformation från ett minnes~ adressregister (SAR) 131, som mottager adressinformation från flera källor. Dessa källor innehålla adressinformation i instruktioner, vilka äro inrymda i OP-registret l28, ett instruktionsadressregjster , ett länkregister l33 och en instruktionsadresserbar dataadress~ 'egister~(DAR)~tabel1 134. I kombination med instruktionsadressregistret V3 ( 132 och länkregistret l33 bilda ett hjälpregister 135 och stegaren lld de nödvändiga medlen för att styra utförandesekvensen för programmerade instriktioner, t ex förgrening, förgrening och retur, förgrening och länkning, etc. En ytterligare, adresserbar registertabell 13? och data från minnet l24, presenterad via en assemblerkrets eller en multiplexfl tr ts 138, kan lagras i ett A-register 139 och/eller B-register 140, ' 'ren 139 och 140 bilda ingång till räkne~ocn logikenheten 141 och (x register, vilka utnyttjas för överföring av data med användning av datasamlingsledare-ut l25 eller datasamlingsledare-in 126.

Figur 18 visar ytterligare detaljer för kanallänklogiken 46, som Lnterats kort i anslutning till figur 16. Såsom ett resultat av en avkodning i centralenneten 30 av en OIO-instruktion, måste I/0~styr~ logiken eller kanal 32 kommunicera med periferanordningsstyrenneterna 34 för att utnyttja länksamlingsledaren 35 för överföring av det omedelbara datastyrblocket (IDCB*. ïanallänklogiken 46 måste ~ vare sig den styrs av en mikrobehandlingsenhet 17 i enlighet med en före- dragen utföringsform eller av kombinerad och sekvensiell logik ~ innehålla ett antal baselement, vilka inkludera ett l6 bitars data~ register 142, adressregistret 143, orderregistret 144 och tillsats» eller anordningsutväljningsadressjämförarkretsen l45. :f “ëfafißasw 26 Såsom indikerats tidigare befodrar länkadressamlingsledaren 49 det första ordet i IDCB, som innehåller anordningsordern i bitarna Ge, och anordningsadressen i bitarna 8-15. En begynnelseutväljning av alla periferanordningsstyrenheter 34 görs av bit 16 på adressamlingsledare: 49 för att skilja användningen av samlingsledaren för I/O-operationer från andra operationer. Begynnelseanordnings- eller -ti11satsutvä1j- ningen göres genom jämföring av anordningsadressen i bitarna 8-15 p (Jm adressamlingsledaren 49 med den fasta anordningsadressen 133 i sår jämförarkretsen 145 för åstadkommande av en begynnelseanordnings~ eller -tillsatsutväljningssignal på ledningen 146. Identifieringen a? anordningsadressen får bitarna 1-7 på adressamlingsledaren 49 att bïi inmatade i orderregistret 144 och presenterade för en orderavkodai 147. Mikrobehandlingsenhetens adressamlingsledare 127 är för avkodn_r:s~ ändamål ansluten till en avkodarkrets 148. Avkodarens 148 utsignal kombineras med utsignalen från avkodaren 147 i tillsatslogiken 149.

Vid dataöverföringsoperationen kommer antingen en första eller en andra utsignal på ledningar 150 och 151 att indikera en direktprogran~ styröverföring eller en cykellånöverföring.

Begynnelseanordnings- eller -tillsatsutväljningssignalen 146 åstadkommer en aktiveringssignal till en OCH-krets 152, som besvarar den I/0-styrlogikalstrade adressgrindsignalen 51 med alstring av en adressgrindretursignal 52. Såsom gensvar på adressgrindretursignalen 52 älir I/O-styrlogiken 32 informerad om anordningsutväljningen. 16-bitars-dataregistret 142 är inkopplat till länkdatasamlings- ledaren 50 via samlingsledare 153 och 154, Dataregistret 142 kommunicera; med 8-bitars-mikrobehandlingsenhetens datasamlingsledare-ut 125 eller datasamlingsledaren-in 126 under två separata cykler såsom gensvar på styrning från mikrobehandlingsenheten. Då det är fråga om en direkt- programstyrläsoperation, kommer dataregistret 142 att ha mottagit datan från mikrobehandlingsenhetens datasamlingsledare-ut 125 för att presentera denna för länkdatasamlingsledaren 50 via sam1ings1edaren_ 154. Om DPC-operationen gäller skrivning av data, skulle innehållet i länkdatasamlingsledaren 50 ha placerats i dataregistret 142 via sam- lingsledaren 153 i och för senare presentation under två separata cykler för mikrobehandlingsenhetens datasamlingsledare-in 126. um den omedelbara datastyrblockorderdclcn har påkallat en start- cykellånoperation, innefattar innehållet i datregistret 142, som mottagits av samlingsledaren 153, adressinformation, som skall över- föras över mikrobehandlingsenhetens datasamlingsledare-in 126 till k, -J minnet 124 i mikrebehandlingsenheten enligt figur lï. Såsom çensvar en avkodningen av en startcykellånoperation blir vidare innehållet 1 orderregistret av en samlingsledare l55 överförd till mikrohenandl_n¿i~ erïetens datasamlingsledare-in l26 för lagrirg i minnet 124 inon mikrobenandlingsenheten. Därför kommer mikratehandlingsennetenz min l2f att utnyttjas såsom orderminne och minnets 3l adressdel för styr~ ning av påföljande cykellândataöverföringsoperatinner.

Under senare cykellånöverföringsoperationer kommer adress: ;fl3 att på en samlingsledare l56 under två på varandra följande cgklel f'ån mikrobehandlingsenhetens minne 124 mottaga minnesenhetens 3l tidi~ ~ ale lagrade adressinformation. Denna adressinformation beträffande 'JJ fterföljande cykellândataöverföringsoperationer blir överförd via ;. q» i .,-, .I 'I =lingeledare l57 till länkadressamlingsledaren 4? för att presfi adressmekanismen i minnet 31 inom centralenheten. Dataregistret là2 kommer att innehålla en cykellånöverförings data vare sig det gäller en läs- eller en skrivoperation.

En tredje typ av order, som mottagits i det direkta datastyr- blocket, Såsom gensvar på en prepareringsorder, som signalerats på detta sätt, .li bitarna ll~l4 på länkdatasamlingsledaren 50 lagrade i ett priori~ =etsnivå register l59, och den tidigare nämnda I-biten l5 blir lagrad är en prepareringsorder, som signalerats på en ledning l58. 7 | ~ f i en trigger l60. Innehållet i prioritetsnivåregistret 159 indikerar prioritetsnivån för anordningen, när avbrottkrav måste ställas. En avbrottskravsignal på ledningen l6l, som initieras av den anslutna mikrobehandlingsenheten 47, blir verksam vid en OCH-krets 162, om den ï~bit, som är lagrad i l60, är en binär etta. Detta indikerar, att anordningen kar avbryta vid vilken som helst nivå. Om anordningen kan avbryta, och ett avbrottskrav har gjorts på ledningen 161, kommer en nivåavkodare 163 att bli i stånd att aktivera en av signalledningarna på avbrottskrav~in-samlingsledaren 6l. Den aktiverade ledningen hör samman med den prioritetsavbrottsnivå, som registrerats i prioritets~ .,¿_ nivàregistret li .

Såsom tidigare behandlats i anslutning till figur 14 besvarar I/O~styrlogiken 32 varje signal pa lrav-in~samlingsledaren 61, vare sig det gäller ett avbrottskrav eller ett cykellånkrav, som signalerats på en ledning 61-16, genom initiering av en uppropssekvens. Upprops~ sekvensen innefattar överföring av nppropsidentifikationen på samlings~ ledaren 62 till alla anslutna periferanordningsstyrenheter tillsammans med den serieöverförda uppropssignalen 63. Om uppropsidentifikationen på samlingsledaren 62 indikerar ett upprop för en anordning, som begär r »- vsonnøsél “WÜÜÜSÛ Mi za en cykellånêiverföring, alstras en signal ledningen 164. Bette. sätter SSE- grindï-:retsen 119 i stånd att alstra en utsignal, om den i figur 13 ifísad: anordníngen har begärt en cykellånöverföring såsom indikeras på ledning-sn Om uppropsidentífíeringssanliazgsledaren 62 kodad med en prisad- tetsavïzrottsnivâ, som överensstämmer med den nuvarande nivån enligt 'anvisniazg sam indikeras i register 159, och den i figur 18 visade arrorfíníxrgen iiar avbrott enligt vad som indikeras av en utsígnal fr” , OCH-kretsen 152, Izozïmxer* en signal att alstras från en Gill-krets 165. ELLER-kretsen 166 alsixr 'i en utsignal såsom gensvar på en utsígnal från OCI-I-kretsen 119 eller utsigzza .l . jalf-ï: från. FÅR-kretsen 165 för att avstänga uppropets fortplantning till eftez-:sö pariferaxiosrdningsstyrenheter 34, vilken signal visas vid 167. Annan logik i styrmhetsn 34 enligt figur 18 sígnaleras beträffande uppropsbesvaraiedfst på 168. Vidare påverkas en OCH-krets 169 att få enheten 34 att svara på sc-*rvi V5.. e grindsignalen SS på länken 35 genom alstring av servicegrindretursígnalezi 56 i avsikt att styra ytterligare överföring på lšhiksmnlingsledaren 35.

Pig. 19 och 20 visa detaljerna hos de anslutningskretsar, som iir-ns ett tillsatskom, Lex. kortet 45 í fig. 2. Beliandlingsenhetskorten 40, 41 och 42 äro i stånd att betjäna ett förutbestämt antal perifera anordningar, zizslr till I/O-kort 44, vilka ingå i det basdatabehandlíngssystem, som visas i 2; I vissa fall kan det vara nödvändigt att ansluta ytterligare perifer-a anozfd~ ningar till basenheten, och dessa äro då normalt inbyggda i ett sådant hloek ser. i 2, vilket inkluderar en strömförsörjningsenhet 37, ett stativ eller korn arkiv 38 och ytterligare I/O-anordrringstíllsatsïzort 44. Anslutningskretsen på energitillslzottskortet 45 skulle vara i stånd att förbinda signallediingzfrna inc-r: länksamlingsledaren 35 i basenheten enigt fíg. 2 med den ytterligare läïzkszanlirs; ledaren 35 i expansionsenlleten. innefattar dubbelríktade drivkretsar 170 och 171, vilka hopkoppla adressanfilir ledaren 49 och datasamlingsledaren 50 i hasdataïaehandlingssystemet enligt fig. med den ytterligare ingångs/utgångs-länk, som också innefattar en duhbelriktad adressandingsledare 172 och datasaxnlingsledaren 175.

Enkelriktade drívkretsar 174 reagera för olika utgående samlingsledaz-'e och etiketter från basdatahehandlingssystemets kanal på en samlingsledaie vid 275 och förnya dessa signaler till motsvarande sígnalledníngar på en ytterligare liink på en samlingsledare vid 276. Enkelriktade drivkretsar 175 reagera för sigzizal- ledningar inom en saznlingslednizxg 176 frân en ytterligare lêlnksamlingsledaie för exzergítíllskott och driva olika ingående samlingsledar- och etikettsignal~ ledningar på samlingsledaren 177 till basdatabehandlingssystemets kanal. 29 780ÛÛ98-4 Sríndkretslogiken 178, som beskrivs mera detaljerat í smdzmnlnmd fig.

If, :reagerar för vissa av de nomzalsigixallethiingzlr, *filka deltapzi íi'ce'.-ffiš_rixz; “oss-, data- och andra styrsignaler mellan kanalen i basdntahebandlin¿s~ systemet och anslutna perifera anordningar. i och för styrning av aktiweringet av ' korrekt drivkrets av de dubbelriktade drivkretsarna 170 och 17; Gör att trygga att överföringen av information på dessa dubbelriktade samlingsledare fiñrsigvår i rätt riktning. Såsmn ett resultat av detta krävs icke någon yttar» ligare information utöver den normalt på länken överförda för att bostñnnm i vilken riktning drivkretsarni l7n och 171 skola verka.

Pig. 19 visar ett block 179 betecknar uppropslogik. Tillsatskortet, som är direkt anslutet till bassystemets länk för att ge energitillskott till en tnknytningsenhet för I/O-anordningar, kan utnyttjas för att förbinda has» syiaemlänken med en perifer anordning, vilken fysíkalískt kan befinna sig FT; meter från bassystemlänken, så att energitillskott till länksignalledníngarna krävs för åstadkommande av korrekt styrning till den fysikalískt avlägsna fjärr anordníngen. Såsom en del av länkoperationen måste - enligt vad som beskrivits i anslutning till fig. 13, 14 och 18 - en seríeupprops-, en uppropsprímnr~ och en uppropsretursignal alstras för bestämning av den särskilda periferanordning, som skall utnyttja länken såsom gensvar på avhrotts- eller cykellånkrav.*)n nppropssignalen, uppropsfortp1antnings~ eller uppropsretursignalen måste till~ ryggalägga vägen från länken till fjarrperiferanordningen, går tid förlorad i länkfunktion. Såsom en del av föreliggande uppfinning är därför det tillsats- kort, som åstadkomer energitillskott, också utrustat med uppropslogiken 179, som i kombination med en ytterligare uppsättning ingående samlingsledaro och etiketter på en samlingsledare 180 samt klämmer, generellt betecknade 181, till vilka fjärrperiferanordníngen kan anslutas, åstadkommer uppropsbesvarande, fort~ plnntning eller uppropsretursignalering vid själva tillsatskortet. Detta inbe« sparar fortplantningstid för signalerna till och från fjärrperíferanorcwingen vad beträffar uppropsbesvarande enligt vad som tidigare beskrivits.

Sådana signaler som avbrottskrav 161 eller cykellånkrav 121, som visas i fig. 18, mottagas från fjärrperíferanordningen vid uppropslogiken 179 i och .åâr iktivering av en viss bestånd av avbrottskrav«in-samlingsledarsignalled~ ningarna Gl. Ln swnlingsledare 182. som är ansluten till samlingsledaren 177, levererar denna infonnation. Hpprops1^qiken 179 skulle också inkludera den logik, som skulle besvara länkupprops-ID på ledningar o2 i kombination med den priorí~ tetsnivå, som tilldelats periferanordningen i register 169 för åstadkommande av uppropsbesvarande, uppropsfortplantning eller uppropsretursignalering på bas~ systemets länk. reooo§s«1 3G I Big., 29 visar mera detaljerat det energitilllskjutar-.de tillsatskor-tst 45 i fig. 2, som reagerar för vissa signaler länkseznlingsledaren i bessjfs “ när aktivering sker under normalt limktztïzyttjanfle, i och för styrning ningen hos signalöverföringen på den dubbelriktade adressallllilngslecíaren ell; datasalnlingsledaren 50.

Blott en enda dubbelríktad signalledning i adressaanliïngsledaren 49 f ' samtliga signalledningar inom datasamlingsledaren 50 skulle illustreras sätt. Till varje dubbelriktad sígnalledning hör en första drívkrets 183, s: alatifiieras av en första OCH-krets 184 för påverkan av drivkretsen 183 att alff-*f-e: signaler på den ytterligare länksamlírzgsledaren 172 i enlighet med islfornati, _~_;.: på aflressarnlingsledarsignalledníngon 49, En andra drivkrets 185 och en andra OCH-Icrets 186 är i. stånd att alstra signaler i motsatta riktningen, dvs, informationen på. den ytterligare I/O-saïrrlingsledaren 172 till bassystenists åazsa; på ledningen 49.

Logiken för att styra riktningen hos signalöverfëiríngen på de dazbbel~ riktade adressledningarna innefattar en första inverterarkrfets 187 oeh en azadra inverterarkrets 188. Tidigare har índíkerats, att den enda gång adressinfonns- tion alstras från kanalen till alla periferanordningar, vilka äro anslutna till làïzlzsaxnlingsledaren, är xmder ursprungsutväljning av en perifer :anordning gensvar på en QIO-instruktion i den centrala behandlíngsenlleten. èlär detta in- träffar, fås adressbíten 16 på adressamlingsledaren 49 att bli en binär l. klär biten 16 på adressarnlingsledaren 49 är en binär 1, inverteras den till en binär 0 av inverteraren 187 och återinverteras till en bínär l av ínverteraren 188 att göra det möjligt för OCH-kretsen 184 att reagera för infonnatieaæesz adressainlingsledarens signalledníng 49. Detta gör det Iröjligt för drivlweßtseïz 123 att: vitalisera informationen till den ytterligare läinlcsaxnlíngslexlnings- signalleåningen 172. I alla övriga fall konmier bitarna 16 på adressaxnlingsledarm: 4G att vara en hinär 0,, som efter invertering i inverteraren 187 sätter (ßH- kretsen 186 i stånd att aktivera drivkretsen 185 för vitaliserízxg av signalezna från den ytterligare länksamlíngsledaren 172 på adressarnlingsledaren 49 till kanalen. Denna operation är i kraft under cykellåndataöverföringar, när den perifera anordningen överför adressinfomation till den centrala behandlings~ enheten.

För varje duhhelrilztazl sígnalledning inom datasaxnlingsledaren 50 skulle ett par drivkretsar 183, 185 och aktíverande OCH-grindkretsar 184 och 186 in- kluderas. Den selektiva och omväxlande alstrizxgen i endera av drivkretsarna styrs av utsignalen från en ELLER~krets 189 och en inverterare 190. Logíken 'Tåflülfllffili " 9A b; a;t ëeetäfimm riktningen hos signalöverföringer på nstasamlingsledaren visas i resten av fig. ZP.

Ett första tillfälle, då data skall befordras från den yttefli¿~*> eamlingsledaren till kanalen enligt signal på en ledning lêl, indikeras rv i2H~krets 192, som mottager infnnnation från adressamlingsledaren ÅÜ, “' tianerna 1 och 16. En hinär 1 på adresuænlingsledarens signalledning 4Û~in ine dikerer såsom tidigare sagts den inledande utväljningen av en perifer anerdnin- såsom gensvar på en QIO-instruktion. Under den inledande utväljninnen ~ um ut» väljningen gäller utförandet av en direkt progranstyrd (DPC)lüsoperatinn H är nltpnsition l på adressamlingslednren 49 en del av orderkoden, som inuiter» en läsorder, och utgör en hinär 0, som inverteras av en inverterare 101 För att lita 0CH~kretsen 192 alstra en signal via ELLER-kretsen 189, vilken +ätte~ den perifera anordningen i stånd att överföra data till kanalen såsen çtn«v l på lësnrdern.

En avbrøttsservícegrindtrigger 194 och en ®CH~krets 195 visa etf annat tillfälle, då drivkretsarna för den dubbelriktade datasamlingsledaren wäall överföra information till kanalen enligt vad som indikeras av en signal gi leaf ningen 191. Under en cykellån-dataöverföring, utförd av en perifer anordning, indikeras en binär l på ledningen S7 såsom varande en ingångscykellånnperntien, men betjäningen av cykellåndataöverföringen indikeras av nnnnalservicegrin¿~ signalen på ledningen S5. Det enda beslut som måste fattas i detta speciella fall är, att servicegrindsignalen S5 icke alstras då det är fråga om att hantcvw avbrntt, vilket signaleras av det faktum, att trigger 104 konmer att vara l från-tillstånd, vilket ger den tredje aktiveringsinsignalen till 0CH«kretsen 195.

Den tredje insignalen till ELLER-kretsen 189 är den hindra l~signnl, gsm indikeras av det faktmn, att trigger 194 befinner sig i "til1"~ eller inställt tillstånd, vilket får informatienen på den duhbelriktade datasamlingse ïederen att befordras till kanalen därför att avbrottsservice är under utförawle, ïnfnrnation såsom exempelvis "avbrott ID" måste hefordras till centralenheten för att placeras i interna register. En avbrottsuppropsprovtrigger lßfi kmmner ihåg; att ett upprop gällande avhrottsservice har nmttagíts på ledningen 63, när upprnp~ïD~bit 0 på ledningen 63-H är binärt 0, samt inverterats via en ínverterare 197.

Därför inställes trígger 196 enbart Bi ett upprop gällande ett avbrott har uppträtt i motsats till ett upprop gällande en cykellånopcration. tär trínner 196 har inställts och är aktiv, är nästa servicegrindsignal, smnxnottages på ledningen 55, i stånd att ställa in trigger 194.

När trigger 194 kopplas till, återställes trígger 190 via en inverterure reoooes-»r i e 198 och ELLER-kretsen 199. En OCH-krets 2% 'via en ELLER-krets Zffl i stâní att återställa trigger 194. Detta sker, när trígger 1% har åte-rställts auch nivån på ledningen 55 gått ned, vilket indikeras av en ånverterare ZÛZ esk ef» ger fullföljandet av avbrottsservícecykeln.

En ytterligare ELLER-krets 203 reagerar för olika signaler på länkez: från kanalen och är i stånd att återställa hela den logik, som vises i fig, 29; En ytterligare funktion hes föreliggande uppfinning utföres av en ligare ingång till OCH-kretsen 185, som hör saman med samtliga duhhelz=ïïrïtrfi_iaå.l:- ul signalledningar. När ett ytterligare kortmagasizæ och en strömíiårsörjziirzgsenïu i; skall fogas till bassystemet, kommer strösnförsörjningssystemet att innefatta en signalledníng, som kallas "energi till återstêillning", vilken är jåínfö* med "energi till återställning"-signalledningen 57 i basdatabehandlings Noimaltillståndet för en "energi till återställning"~sigz1al på ledningar: 204, som hör sazmnan med den ytterligare länksamlingsledaren, är passivt för ett 'lainärt 0"-tillstånd. På grund av inverterarens 205 funktion förblir O-CH-lcifler 186 alctiverad. Även om strömförsörjningen för den ytterligare lêmksainlingslt Icopplas från, kan bassystemets länk fortsätta att fungera med alla anerdzirrgar direkt anslutna därtill. Varje försök att välja en perifer anordning på ytterligare länksamlingsledaren skulle helt enkelt föranleda att en tillstâ? '"= kod "O" åter-fördes till kanalen, vilket indikerar att den är ur funktion. som drivkretsen 185 representerar blott en enda belastning på länksignalleâaziazçsra 49, spelar det ingen roll hur rnånga perifera anordningar på den ytterligare 153112:- samlingsledaren som avlägsnas; ingen ogynnsam påverkan sker av si ggnalnívfåerna på 'nassystemets länk. ingången 204 från den ytterligare länkens strömförsörjningserrket i funktion vid "energi till återställning", varvid ledningen 204 blir ïzesitiflf; vilket passiverar OCH-kretsen 186.

Av vad ovan sagts framgår, att man enligt föreliggande uppfinning llar šstadkomxnit en standardanslutningskrets på ett tillsatskort för anslutninf: 'till en liínksamlingsledare i ett basdatalnelxandlingssystem med uppgift att ny errargi. åt såväl dubbelríktade som enkelriktade sígnalledníngar. Den enkla logiken rea~ gerar för normala signaler på länken i och för styrning av riktningen lies signal» överföringen på de dubbelriktade samlingsledarna. Ytterligare logik behövs ir-:e i någondera kanalen eller på tillsatsiwrtet identifiering av adressinfoiïne- tion, som indikerar behovet att aktivera drivkretsarna för sändning av signaler (h x till en ytterligare in/ut-länksaznlingsledare. Vidare reduceras fortplantnings- fördröjningar för kritiska uppropssigzialer genom att på anslutningskretstill-

Claims (3)

'WOOOQS -1 satskortet inkluderats viss logik, sem normalt hör samman med perifer- anordningen på fysikaliskt avstånd från länksamlïngsledarent.Vidare ha ogynnsamma effekter av strömförsörjningsfluktuatloner eller falska signaler, vilka höra samman med en ytterligare samlingsledare, elimi- nerats eller isolerats genom funktionen hos energitillskottskortets enkla logik. Patentkrav

1. l. ln/ut-länkanslutningskrets vid databehandlingssystem för att styra sammankopplingen av data-, adress- och styrsignalledningar mellan en första in/ut-samlingsledare, som hör samman med en central behand- lingsenhet innefattande en in/ut-kanal och anslutna perifera anord- ningar, och en ytterligare in/ut-samlingsledare, k ä n n e t e c k n a d av dubbelriktade drivorgan (l70, l7l), vilka sammankoppla data- och adressledningarna i den första in/ut-samlingsledaren (Å9, 50) med motsvarande data- och adressledningar š den ytterligare in/ut-samlings- ledaren (l72, l73), enkelriktade drivorgan (l7ü, i75), vilka samman- koppla styrledningarna i den första in/ut-samlingsledaren (l77, 275) med styrledningar í den ytterligare in/ut-samlingsledaren (l76, 276), samt logikmedel (178), vilka äro kopplade att reagera för förutbestämda signaler som överförs mellan en godtycklig perifer anordning och in/ut- kanalen och vidare kopplade till nämnda dubbelriktade drivorgan för att styra riktningen hos signalöverföringen på data- och adressledningarna.

2. Anslutningskrets enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k - n a d därav, att nämnda dubbelriktade drivorgan inkludera en första drivkrets för alstring av signaler på den ytterligare in/ut-samlings- ledaren, en andra drivkrets för alstring av signaler på den första in/ut-samllngsledaren, en första grindkrets, kopplad att aktivera den första drivkretsen och ansluten att reagera för signaler på den första in/ut-samlingsledaren och vid logikmedlen, och en andra grindkrets, ansluten för aktivering av den andra drivkretsen samt anordnad att reagera för signaler på den ytterligare in/ut-samlingsledaren och vid logikmedlen, varvid nämnda logikmedel innefatta ett organ för att selek- tivt göra antingen den första eller den andra grindkretsen aktiv. taooosa-1

3. Anslutningskrets i enlighet med patentkravet 2, k ä n n e - t e c k n a d därav, att nämnda andra gríndkrets är anordnad att reagera för en förutbestämd signal på en viss förutbestämd av de enkelriktade styrsignalledningarna inom den ytterligare samlingsledaren för att göra den andra grindkretsen passiv. Ä. Anslutningskrets enligt patentkravet i, där vissa av de perí~ fera anordningarna äro direktanslutna till den första in/ut-samlings- ledaren enligt en bestämd konfiguration och innefatta länkuppfångnings- logik, som reagerar för en uppropssignal från in/ut-kanalen för att antingen i serie fortplanta uppropssignalen till en efterföljande perifer anordning eller omhänderta uppropssignalen för att uppfånga användning av in/ut-samlingsledaren, och där minst en perifer anordning är direkt ansluten till den ytterligare in/ut-samlingsledaren, k ä n - n e t e c k n a d av länkuppfångningslogik, som inkluderar medel, an- slutna att reagera för närvaron eller frånvaron av en kravsignal från den perifera anordningen för att göra länkuppfångningslogiken i stånd att omhänderta eller fortplanta uppropssignalen samt organ, vilka direkt förbinda länkuppfângningslogiken med vissa av styrsignalledningarna i den första in/ut-samlingsledaren.