SE433632B - Hudrengoringsprodukt av papper innehallande ett lipotilt rengorande uppmjukningsmedel - Google Patents

Description

7800112-0 2 med avföring uttömmes fekalmaterial genom analöppningen och har där- vid en tendens att ansamlas på sådana ställen, som är svåra att kom- ma åt, t.ex. runt hårrötterna och i fårorna i hudytan. I och med att ~ fekalmaterial befrias från vatten vid exponering i luften eller kom- mer i kontakt med en absorberande rengöringsprodukt, som t.ex. sil- kespapper, häftar det envisare fast vid huden och håret, varigenom senare borttagning av kvarvarande, i stort sett vattenfri smuts blir ännu besvärligare.

Om man försummar att avlägsna fekalmaterial från analregio- nen, kan detta ha en skadlig effekt pâ den personliga hygienen. Den fekala substans, som finns kvar på huden efter rengöring efter tarm- tömning har ett betydande innehåll av bakterier och virus, är illaluk-' tande och i allmänhet vattenfri. Dessa egenskaper ökar sannolikheten för perianala besvär och förorsakar personliga obehag (t.ex. klåda, irritation, skavsår etc). Det kvarvarande, fekala materialet förorsa- kar dessutom fläckar på underkläder och ger obehaglig lukt från anal- regionen. Följderna av otillräcklig rengöring av området kring anal- öppningen är sålunda helt klart icke särskilt tilltalande.

För de personer, som lider av besvär i analregionen, som t.ex. pruritis ani, hemorojder, fissurer, kryptit eller liknande be- svär, får lämplig rengöring av analregionen ännu större betydelse.

Perianala besvär karakteriseras vanligen av öppningar i huden, genom vilka bakterier och virus i kvarvarande fekalt material lätt kan kom- - ma in. Personer, som har någon form av besvär i analregionen, mäste därför rengöra området kring analöppningen mycket väl efter avföring eller riskera det troliga resultatet, att deras besvär blir värre ge- nom inverkan av de bakterier och virus, som finns kvar på huden.

Samtidigt som de, som lider av analbesvär, drabbas av all- varligare följder, om de inte rengör ordentligt efter avföring, är det svårare för sådana personer att uppnå en tillfredsställande borttag- ning av föroreningar. Analbesvär gör i allmänhet omrâdet kring anus utomordentligt känsligt och försök att avlägsna fecesrester från det- ta område genom att torka av även med normalt avtorkningstryck orsa- kar smärta och kan ytterligare irritera huden. Försök att förbättra avlägsnandet av föroreningar genom att öka avtorkningstrycket fram- kallar intensiv smärta, medan försök att lindra de obehag, som är för- enade med avtorkningen, genom att reducera avtorkningstrycket leder till en ökning av mängden kvarvarande fecesrester på huden. Vid be- gagnandet av tidigare kända analrengöringsprodukter stöter sålunda den, som lider av analbesvär, på antingen problem med otillräcklig 7800112-0 rengöring efter avföringen eller problem i samband med ökat avtork- ningstryck.

De förut kända produkterna, som användes för rengöring av analregionen, utgöres av väsentligen torra silkespappersprodukter med hög densitet, vilka uteslutande litar till mekaniska processer för att avlägsna fecesrester från huden runt analöppningen och betecknas ne- dan som konventionella produkter. Den konventionella produkten gnides sålunda mot huden runt anus, normalt med ett tryck av ca 7 kPa och skaver eller skrapar i grunden av fecesresterna från huden. I samband med de första avtorkningsrörelserna avlägsnas den övre delen av smuts- lagret, då avtorkningsprocessen möjliggör ett övervinnande av de kohe- sionskrafter smuts-smuts, som existerar inne i fecesmaterialet. En uppsplittring åstadkommes därigenom av själva smutsskiktet, varvid den övre delen av fecesskiktet avlägsnas och den undre delen av smutsen sitter kvar på huden i perianalregionen.

Konventionella silkespappersprodukter är absorberande och med varje avtorkning blir fecesmaterialet i allt högre grad vatten- fritt, vilket gör att fecesmaterialet fastnar allt hårdare på huden och håret i perianalregionen, vilket gör det ytterst svårt att avlägs- na det. Om man med kraft pressar silkespapperet mot huden omkring analöppningen, avlägsnas mer av fecesmaterialet men, såsom redovisats ovan, är detta alternativ mycket smärtsamt för personer, som lider av anala besvär och kan skava av även normal perianal hud, varigenom kan framkallas irritation, inflammation, smärta, blödning och infektion.

För att reducera papperets avnötningseffekt och öka dess mjukhetsverkan tillverkas i allmänhet konventionellt papper med jämna avtorkningsytor (dvs ringa ytkonturvariationer eller obetydlig yt- textur). För att ytterligare förbättra komforten och rengöringseffek- ten hos konventionella hygienservetter har sådana produkter enligt ti- digare känd teknik behandlats med olika tillsatsmedel. Naturligtvis har ett stort antal olika behandlade pappersprodukter, såväl för anal- rengöring som för mångahanda andra användningar, länge varit kända och många sådana produkter förekommer för närvarande i handeln.

Man har sålunda tidigare försökt att förbättra egenskaper- na hos konventionella produkter genom att helt enkelt behandla pappe- ret med ett tillsatsmedel. T.ex. lär amerikanska patentskrifterna 302 073 och 2 833 669 ut idén att applicera ett antiseptiskt eller desinficerande medel på ett banformigt pappersmaterial. Dessutom upp- ger amerikanska patentskrifterna 1 687 625 och 3 264 188, att man kan behandla pappersbanan med en organisk, kemisk tillsats för att för- 7800112-0 4 I bättra komforten och rengöringsförmågan hos pappersmaterialet. Lika- så beskriver tyska publiceringsskriften 2 260 612 och amerikanska pa- tentskrifterna 3 619 280 och Re 29 052 ett toalettpapper, som behand- lats med ett tillsatsmedel för att förbättra ett stort antal olika egenskaper hos papperet, som t.ex. rengöring och mjukhet. Slutligen beskriver kanadensiska patentskriften 977 197 ett hygienpapper, som behandlats med flera olika substanser, som t.ex. deodoranter, på över- huden verkande uppmjukningsmedel och baktericider. z De tidigare kända produkterna, i synnerhet de som är avsed- da för rengöring av analregionen, utgöres av silkespappersprodukter med hög densitet, vilka har en ringa porvolym i avtorkningszonen och behandling av dessa produkter med de olika förut föreslagna tillsats- medlen kan förbättra vissa av produktegenskaperna (t.ex. mjukhet, an- tibakteriella egenskaper etc) beroende på vilken tillsats som använ- des. Om man emellertid endast beaktar de rengörande egenskaperna hos pappersmaterialen finner man, att tillsättningen av ett tillsatsmedel \ kan förbättra rengöringsförmågan hos papperet eller också gör den in- te det. Hos konventionella förut kända hygienpapper kan tillsättnin- gen av vissa tillsatsmedel i själva verket reducera rengöringsförmâ- gan hos papperet.

De förut kända hudrengöringsprodukterna uppfyller icke as- pekterna enligt föreliggande uppfinning, genom vilken förbättrad hud- rengöringseffektivitet erhålles genom att behandla en pappersbana med A ett lipofilt, rengörande uppmjukningsmedel vid eller under en avtork- ningsyta. Hudrengöringsprodukten enligt uppfinningen ger sålunda för- bättrad rengöringseffekt i jämförelse med förut kända produkter och É ger dessutom en oväntad förbättring av rengöringen jämfört med mot- svarande obehandlade pappersbana med låg densitet. - Det är därför ett syfte med föreliggande uppfinning att åstadkomma en hudrengöringsprodukt med förbättrade hudrengöringsegen- skaper.

Vidare är det ett syfte med uppfinningen att åstadkomma en produkt med en hög porvolym i banans avtorkningszon, dvs i zonen vid och under avtorkningsytan, vilken verkar tillsammans med lipofila, rengörande uppmjukningsmedel för att rengöra huden.

Dessa och andra syften med uppfinningen framgår närmare av följande beskrivning och åtföljande ritning.

Uppfinningen avser sålunda en smidig hudrengöringsprodukt, bestående av en enskikts- eller flerskiktsbana, behandlad vid och un-1 der en avtorkningsyta med ca 10-150% lipofilt, rengörande uppmjuk- ningsmedel, räknat på banans vikt, vilken är kännetecknad av att ba- 7800112-0 s nan utgöres av en pappersbana med ett genomsnittligt porindex av minst 68, som härstammar från i ytan och under ytan liggande porer, och har ett minimivärde för porindex av minst 10. Företrädesvis har pappersbanan ett genomsnittligt porindex av minst 75. Vidare är den lämpligen en enskiktad, enhetlig struktur eller utformad av två la- ger, vilka representerar en enhet.

I enlighet med föreliggande uppfinning tillverkas sålunda 'en hudrengöringsprodukt på sådant sätt, att avtorkningszonen har låg densitet i kombination med hög porvolym och är smutsgenomtränglig un- der normala avtorkningstryck av omkring 7 kPa. En lågdensitetsavtork~ ningszon kännetecknas här av en hög porvolym, vilken senare anges med hjälp av genomsnittligt porindex. Det genomsnittliga porindexet tar med i beräkningen såväl ytliga håligheter (dvs sådana håligheter, som bildats genom nedtryckningar i det banformiga materialets yta och som sålunda bidrar till ytans konturer och textur) som under ytan liggan- de håligheter (dvs sådana håligheter som är belägna under det banfor- miga materialets yta). Sàxm angivits ovan har den vid och under en avtorkningsyta behandlade peppersbanan ett genomsnittligt porindex av minst 68 och ett minimivärde för porindex av minst 10 (se närmare nedan beträffande mätningen av porindex).

Pappersbanans avtorkningsyta behandlas med ett lipofilt, rengörande uppmjukningsmedel, vilket fungerar i förening med avtork- ningszonen på sådant sätt, att en oväntad ökning av mängden från hu- den borttagen smuts åstadkommes. Denna oväntade ökning av rengörings- effekten i samband med föreliggande uppfinning är ett resultat av den synergistiska verkan mellan avtorkningszonen med hög porvolym och låg densitet, och det lipofila, rengörande uppmjukningsmedlet.

V När avtorkningsytan gnides över huden, överföres det lipo- fila, rengörande uppmjukningsmedlet till såväl föroreningarna som huden och bildar en beläggning på båda dessa material. Under avtork- ningsförfarandet inneslutes stora mängder smuts i öppningarna och porerna i avtorkningsytan beroende på växelverkan mellan det lipofi- la, rengörande uppmjukningsmedlet och avtorkningsytan och på grund av att avtorkningsytan är smutsgenomtränglig har smutsen förmåga att tränga igenom och bli innesluten i hela avtorkningszonen. Det över- förda, lipofila, rengörande uppmjukningsmedlet reducerar dehydrati- seringen av smutsskiktet och gör adhesionskrafterna smuts-hud svaga- re, varigenom större mängder smuts kan avlägsnas vid fortsatt avtork- ning. l På ritningen visar fig. 1 en perspektivbild av föremålet för uppfinningen i form av en rulle för användning som en analrengörings- produkt. 7800112-0 r Vidare visar fig. 2 en starkt förstorad bild av ett kant- fragment enligt uppfinningen under en belastning av 7 kPa, tagen längs linjen 2 - 2 i fig. l.

Fig. 3 slutligen visar en delvis genomskuren sidovy av den för rengöringsprovningarna utnyttjade apparaturen.

Fig. l och 2 på ritningen visar en föredragen utföringsform av uppfinningen i den form den användes i en sådan hudrengöringsprodukt,- som är speciellt lämpad för rengöring av analregionen. Men givetvis kan föreliggande uppfinning tillämpas allmänt på olika hudrengörings- preparat, och beskrivningen nedan av en analrengöringsprodukt är en- dast avsedd att belysa en föredragen utföringsform av uppfinningen.

Såsom framgår bäst av fig. l består den föredragna utfö- ringsformen först och främst av en pappersbana 10, som är lämplig för användning vid rengöring av analregionen. Uttrycken “pappersbana" och “banformigt material" är här avsedda att beteckna böjliga ark- eller arkliknande strukturer. I all synnerhet tillverkas pappersbanan 10 av naturliga och/eller syntetiska fibrer av det slag, som användes och är välkända inom banmaterialtillverkningen i allmänhet och inom pappers- tekniken i synnerhet och innefattar strukturer, vilka innehåller ett eller flera lager av enkla papper eller ett eller flera lager av skikta- de papper eller en kombination därav. Enkla papper är sådana papper, som utgöres av skilda ark av normalt homogent sanitetssilkespapper, vilket t.ex. kan vara av den typ, som beskrives i amerikanska patent- skriften 3 301 746. Skiktade papper är sådana papper, som också de ut- göres av skilda ark men som har två eller flera lager, sammanbundna med, hjälp av papperstillverkningsfiberbindemedel och kan t.ex. utgöras av j den typ, som beskrivas i amerikanska patentskriften 3 994 771. Fler- skiktsstrukturer är sådana strukturer, som bildas genom samanbindning av två eller flera skilda ark av enkla papper, skiktade papper eller en kombination därav, t.ex. genom limning eller mönsterpressning.

Pappersbanan 10 kan föreligga i rullform, såsom vanligen ärå fallet i samband med tidigare kända, kommersiella produkter, genom att det banformiga materialet 10 rullas upp runt kärnan 12, så att man er- håller rulle 14, som är ungefär ll,5 - l2,5 cm i diameter. Höjden av rullen l4 är också ungefär ll,5 cm, som är den normala höjden hos de allmänt saluförda produkterna och därför föredrages. Andra diametrar och höjder eller till och med andra fördelningssystem kan emellertid 7800112-0 r användas. Det är emellertid icke nödvändigt, att pappersbanan 10 inne- slutes i någon speciell behållare, när den användes. Vidare är pappers- banan 10 företrädesvis försedd med perforerade linjer 11 med lämpliga mellanrum för att underlätta avrivning av pappersbanan 10.

Pappersbanan 10 tillverkas företrädesvis av fibrösa mate- rial, som man lätt kan göra sig av med. Detta innebär att de banformi- ga materialen 10 är avsedda för en enda användning, innan de kastas bort och att de kan införas i avloppssystem utan nâgra skadliga effek- ter vare sig på hushållens rörledningssystem eller på kommunala eller i hemmen förefintliga avfallsbehandlingsanordningar. Dessutom är pap- persbanan 10 mjuk och smidig för att förhindra någon betydande nöt- ning i analregionen under normalt avtorkningstryck och för att under- lätta, att pappersbanan 10 överensstämmer med konturerna i det område, som skall rengöras.

Av fig. 2 framgår, att pappersbanan 10 har åtminstone en avtorkningsyta 16, som bildar den yttre gränsen av avtorkningszon 18.

I fig. 2 visas pappersbanan 10 under ett tryck av 7 kPa för att illust- rera papperets form under normalt avtorkningstryck. Avtorkningszon 18 har en tjocklek "t", som sträcker sig inåt från avtorkningsytan 16 i en sträcka av 150 /nn. För pappersbanor 10 med en papperstjocklek "T" under 150 /rn har avtorkningszonen 18 en tjocklek "t", som är lika stor som papperstjockleken "T" hos pappersbanan 10. Avtorkningsytan 16 är den yta av pappersbanan 10, som gnides mot huden under rengörings- förfarandet.

Avtorkningszon 18 uppges vara maximalt 150 /nu tjock, då för pappersbanor 10 med en papperstjocklek "T" större än 150 /nu den överväldigande mängden av smutsen inneslutes i de första 150 /nn av pappersbanan 10. För pappersbanor 10 med en papperstjocklek "T" under 150 /mn, kan smutsen tränga genom hela pappersbanans 10 tjocklek.

Pappersbanan 10 kan tillverkas med någon välkänd pappers- tillverkningsprocess, som kommer att ge pappersbanan 10 en avtorknings- zon 18 med låg densitet (såsom beskrives närmare nedan) under normala avtorkningstryck. Den föredragna pappersbanan 10 utgöres av ett enda lager av en skiktad papperskonstruktion. av den typ som visas i fig. 2 med ett första lager 20 och ett andra lager 22. Amerikanska patent- skriften 3 994 771, vartill hänvisas, beskriver utomordentligt tyd- ligt en nedläggningsprocess, med hjälp av vilken en sådan skiktad pap- persbana 10 tillverkas. 7300112-of F Den i ovannämnda patentskrift beskrivna nedläggningspro- cessen skall här icke redovisas i detalj, men en kortfattad beskriv- ning av denna process är nödvändig för att lättare förstå den aktuel- la, föredragna utföringsformen. Givetvis kan denna förut kända process tillämpas på annat sätt än det som beskrives nedan, och beskrivningen i det följandëär blott en metod för utnyttjande av de genom denna pa- tentskrift vunna kunskaperna. Ett första lager 20 bildas således av en första uppslamning med relativt korta papperstillverkningsfibrer, (d.v.s. lövvedsfibrer) med en längd av cirka 0,25 mm till cirka 1,5 mm.

Uppslamningen har en konsistens motsvarande cirkaüß % och avtappas från ett maskinkar till en första finmaskig planvira. I all synnerhet utbil- das det första lagret 20 av eukalyptusfibrer, fastän ett stort antal olika lövvedsfibrer kan användas.

Det andra lagret 22 bildas på en andra finmaskig planvira av en andra uppslamning, innehållande cirka 50 till 100 % relativt långa papperstillverkningsfibrer (t.ex. barrvedsfibrer) med en längd av 5 cirka 2,0 mm till cirka 3,0 mm och 0 - 50 % relativt korta lövvedsfib- i rer av ovan angivet slag. Vid tillverkning av den föredragna pappers- banan användes en andra uppslamning med 70 % långa papperstillverknings- fibrer och 30 % korta papperstillverkningsfibrer med en konsistens mot- svarande cirka 0,3 % för att utbilda det andra lagret 22.

Ett första vakuum användes för att överföra det första lag- ret 20 till den utåt vända ytan av det andra lagret 22, varigenom den skiktade pappersbanan 10 bildas, och ett andra vakuum av cirka 250 till cirka 640 mm.Hg begagnasförattöwafåæ.da1skiktade pappersbanan 10 till, en påtrycknings/torkningsväv. Det första lagret 20 står i kontakt med väven och de individuella fibrerna i det första lagret 20 är utträngda genom öppningarna i Väven. Den för tillverkning av den föredragna pap- persbanan 10 utnyttjade Väven utgöres företrädesvis av en halvkyprad vävnad, som.är behandlad enligt uppgifterna i amerikanska patentskrif- ten 3 905 863, vartill sålunda hänvisas. Väven har företrädesvis mellan cirka 4 och 10 trådar per cm i såväl varp- som väftriktningen och har en spännvidd diagonalt över vävöppningarna av cirka 0,76 till 1,52 mm.

Pappersbanan l0 förtorkas termiskt till en konsistens mot- svarande cirka 65 till cirka 95 % utan att störa dess samband med vä- ven, innan den överföres till en Yankee-torkapparatur för sluttorkning.\ Den torkade pappersbanan l0 har en ytvikt av 24 till 73 g per mg, var- vid varje lager har en ytvikt av 13 till 41 g per m2. Pappersbanan 10 7800112-0 r kräppas vid uttagningen ur Yankee-torkapparaturen med hjälp av en scha- berklinga, så att mellan 15 och 30 % kräppning erhålles. I den föredrag- na utföringsformen användes en ytvikt av 49 g per m2 med en kräppning av 25 %. Ytvikten för varje individuellt lager är 24 g per m2.

Kalendrering genomföres i minsta möjliga utsträckning och undvikes företrädesvis. Tillsatser för att öka hållfastheten i vått och torrt tillstånd kan användas för att få fram en slitlängd av cirka 78 till 275 p/cm i såväl maskin- som tvärmaskinsriktningen. Pappersmas- sauppsamlingarna kan t.ex. försättas med tillsatser, som ökar hållfast- heten i vått tillstånd, t.ex{wpo1yakrylamid, t.ex. saluförd under han- delsbeteckningen "Parez 631NC“ av American Cyanamid Company, Wayne, New Jersey, och tillsatser för att öka hållfastheten i torrt tillstånd, som t.ex. polyakrylamidpolymer med en funktionell tertiär amingrupp, t.ex. av den typ som tillverkas av American Cyanamid Company och salu- föres under handelsbeteckningen “Accostrength 98", i mängder varierande mellan cirka 0 och 8 g per kg fibrer för att erhålla de önskadåhåll- fasthetsegenskaperna i torrt och vått tillstånd. Den höga ytvikten och den höga slitlängden bidrar till att pappersbanan 10 behåller sin låga densitet, när den utsättes för normala avtorkningstryck. I den före- dragna utföringsformen ligger pappersbanans 10 tjocklek mellan 0,38 och 0,8 mm, mätt vid ett tryck av 1,21 kPa. Även andra metoder för framställning av pappersbanan 10 kan användas. Exempelvis kan luftnedlagda fibrer användas för att till- verka pappersbanor 10, vanligen benämnda icke-vävda produkter. Många lämpliga metoder för tillverkning av banformiga material 10 med låg densitet i avtorkningszonen är kända inom tekniken för framställning av banformiga material i allmänhet och inom papperstekniken i synner- het.

Av fig. 2 framgår även, att avtorkningszonen 18 har såväl ytliga porer 24 som under ytan liggande porer 26. Ytporerna 24 är så- dana porer, som bidrar till konturerna eller texturen hos avtorknings- ytan 16 och kan betraktas som intryckningar i avtorkningsytan 16. De o under ytan liggande porerna 26 a andra sidan utgöres av de porer, som ligger under avtorkningsytan 16.

I avtorkningszonen 18 med låg densitet utgör den volym, som upptages av porerna, en hög andel av avtorkningszonens 18 totala volym. Förhållandet mellan porvolym och den totala volymen för avtork- ningszonen 18 anges ungefärligt av det genomsnittliga porindexet, som 7800112-0 10 F tar med i beräkningen både ytliga porer 24 och under ytan liggande po- rer 26 och som bestämmas enligt det nedan beskrivna förfarandet. En avtorkningszon 18 med låg densitet kommer sålunda att ha ett högt ge- nomsnittligt porindex.

För att bestämma det genomsnittliga porindexet hos det ban- I formiga materialet 10 inbäddas ett prov av materialet 10 i ett lämpligt medium, som fullständigt fyller såväl de ytliga porerna 24 som de un- ' der ytan liggande porerna 26. Inbäddningsmediet skall vara tillräck- ligt flytande för att fullständigt tränga igenom det banformiga mate- rialet 10, varvid det icke får lämna några luftbubblor i porerna och måste hårdna utan några betydande dimensionsförändringar, när det här- das. Inbäddningsmediet får dessutom icke kunna absorberas av de fasta delarna av det banformiga materialet 10. f Ett föredraget inbäddningsmedium, som visat sig fungera väl, är en blandning (i vol.%) av: 46 % polyamidharts, t.ex. "Versamid 125" från General Mills Chemical Inc., Kankakee, Illinois, 31 % epoxiharts, t.ex. "EPON Resin 812" från Fisher Scientific,Fair Lawn, New Jersey och 23 % trikloretan. Det banformiga materialet 10 nedsänkes i inbädd- ningsmediet och en 454 g vikt av rostfritt stål med en tvärsnittsyta av 6,45 cmz placeras på det banformiga materialet 10, varefter inbädd- ningsmediet härdas. Det ovan angivna, föredragna inbäddningsmediet här- das (d.v.s. polymeriseras) efter att ha stått vid 21° C i 16 timmar.

Den pålagda vikten trycker ihop det banformiga materialet 10 och med- för att överskottet inbäddningsmedium rinner ut ur det banformiga mate- rialet 10 innan härdningen, varigenom det bildas en utbuktad del, som _ kan putsas bort sedan det banformiga materialet 10 härdats. ' Avtorkningszonen 18 i det inbäddade, banformiga materialetl 10 skars i tunna skivor under användande av en mikrotom, t.ex. "Modelf 860" tillverkad av American Optical Company, Buffalo; New York. Genom användning av detta verktyg skäres avtorkningszonen 18 längs linjerna 17 i en riktning i stort sett i rät vinkel till bantjockleken "T“, var- vid bildas en serie sektioner 19 vardera med en tjocklek av 15 /nn med början längst upp på avtorkningsytan 16. Om tjockleken "T" hos det ban- formiga materialet 10 ligger under 150 jun skäres hela det banformiga materialet till så många sektioner 19 i följd efter varandra som möj- ligt, vilka samtliga är 15 /mn tjocka, medan banformiga material 10, som har en tjocklek av 150 /mn eller däröver skäres till maximalt 10 7800112-0 ll F sektioner 19 i följd efter varandra, vardera 15 /nn tjocka. Den ovan beskrivna processen under användande av ett mikrotom-instrument följes för alla banformiga material 10, oberoende av om de är enkla eller skik- tade, flerskikts- eller enskiktsstrukturer.

Den erhållna serien av sektioner monteras på objektglas på sedvanligt sätt under användande av en immersionsolja med ett brytnings- index, som är lika stort som för inbäddningsmediet men skilt från de 'fasta delarna av det banformiga materialet 10 och mikrofotograferas där- efter. För användning tillsammans med de ovan beskrivna pappersfibrerna visade sig en immersions-olja med ett brytningsindex av 1,515 fungera tillfredsställande. Ett lämpligt mikroskop är "Model 18", tillverkad av Carl Zeiss, Oberkochen, Västtyskland, vilket tillverkas och användes med ett blått filter och ett neutralt ljustäthetsfilter. Polariserat ljus transmitteras genom den monterade sektionen och ett mikrofoto ta- ges vid en förstoring av 32. En kamera, som visat sig fungera väl, var "Model MP4", tillverkad av Polaroid Corporation, Cambridge, Massa- chusetts. Tillfredsställande mikrofoton erhölls med polaroidfilm typ 55 och l sekunds exponeringstid.

Med mikrofotot av varje enskild sektion kan motsvarande por- index bestämmas. Porindexet för varje enskild sektion är den procen- tuella andelen av det banformiga materialet 10, som är den del av mik- rofotots yta, som avbildar porandelar i det banformiga materialet l0 och kan fastställas med hjälp av någon lämplig metod. Det har visat sig att uppskattningsmetoder, som t.ex. ett så kallat Monte Carlo-förfaran- de, fungerar väl. En serie slumpmässiga punkter eller prickar åstad- kommes således ochgníckasin på ett genomsynligt ark, som täcker åt- minstone 26 cmz av det mikrofoto, som undersökas. Ett lämpligt ark, som redan är försett med slumpmässiga prickar, är "Bruning Areagraph Chart 4850", tillverkat av Bruning Division of Addressograph Multigraph Corporation, Cleveland, Ohio.

Det genomsynliga arket lägges över mikrofotot av en sektion i serien och antalet porpunkter räknas (d.v.s. de punkter, vars yta åtminstone till hälften täcks av en porandel i bansektionen). Förhål- landet mellan porpunkter och det sammanlagda antalet slumpmässiga punk- ter på mikrofotots yta anger porindexet för den undersökta bansektio- nen, när förhållandet uttryckes i %. 7800112-0 12 F Det genomsnittliga porindexet är medeltalet av porindex för de individuella sektionerna i den i avtorkningszonen 18 tagna serien.

För banformiga material 10 med en tjocklek "T" av minst 150 /nn, kom- mer det genomsnittliga porindexet att bli genomsnittet av porindex för de första 10 i serie tagna sektionerna. För banformiga material 10, som har en tjocklek under 150 /nn, kommer det genomsnittliga porindexet fatt vara medeltalet av porindex för samtliga sektioner i serien, som kan skäras ut ur det banformiga materialet 10. Minivärdet för porindex är det lägsta av de porindex, som användes för att bestämma det genom- snittliga porindexet.

Seriesektioner 19 med en maximal tjocklek av 15 jun använ- des för att reducera det automatiskt erhållna felet vid mätning av vo- lymer med hjälp av tvådimensionella foton. Om tjocka sektioner 19 an- vändes, skulle stora andelar av porvolymen kunna döljas och detta skul- le kunna bidra till ett betydande fel, som i sin tur skulle medföra, att det genomsnittliga porindexet inte skulle utvisa porvolymen hos det banformiga materialet 10.

Avtorkningszoner 18 med låg densitet har ett högt genom- I snittligt porindex. Ett högt genomsnittligt porindex är, såsom begrep- pet här användes, minst 68. Avtorkningszoner med låg densitet är sålun- da de, som har ett genomsnittligt porindex, som är åtminstone 68, och avtorkningszoner med hög densitet är de, som har ett genomsnittligt por index under 68. Det bör emellertid understrykas, att det genomsnittliga porindexet bestämmes för banformiga material 10, som utsättes för ett jämnt tryck av 7 kPa. Det genomsnittliga porindexet för icke ihoptryck- ta banformiga material 10 saknar betydelse. á Fastän banformiga material 10 med ett genomsnittligt por- index av minst 68 föredrages, användes i synnerhet banformiga materiali 10 med ett genomsnittligt porindex av minst 70 och framför allt begag- nas banformiga material 10 med ett porindex av minst 75.

För att rengöra på effektivt sätt måste avtorkningszonen 18 dessutom vara smutsgenomtränglig. För att säkerställa den erforderliga permeabiliteten får avtorkningszonen 18 icke ha något smutsogenomträng- ligt skikt. Därför måste minümüfiürkm för porindex hos samtliga sektioner i avtorkningszonen vara större än cirka 10. Om minimivärdet för por- index hos någon sektion i serien understiger omkring 10, kan den sek- tionen fungera som en ogenomtränglig barriär och därmed förhindra smut- sen från att nå alla delar av avtorkningszonen 18. 7800112-0 13 f" Felet i samband med den ovan beskrivna Monte Carlo-metoden för mätning av porindex hos seriesektioner 19 bestämmes med hjälp av följande ekvation: E = i llggyx YÅÄ22_Z_Yl N där: E = det med mätningen förenade felet V = porindex hos en individuell sektion 19 i serien N = antalet slumpmässiga punkter, som användes för att bestämma V Av denna ekvation framgår, att en ökning av antalet slump- mässiga punkter ökar noggrannheten för bestämningarna av porindex. Det har visat sig, att 400 slumpmässiga punkter på en yta av 26 cmz ger ett mätfel, som är lägre än 15 och att större fel icke är godtagbara. Ef- fekterna av variationer mellan olika pappersprov kan reduceras till ett minimum genom att öka antalet prov, som underkastas ovan beskrivna metoder. Användningen av tre prov, som slumpvis uttagits från papperet, vars porindex skall bestämmas, har visat sig vara tillräckligt för att reducera variationerna i de i pappersprodukter föreliggande egenska- perna till ett minimum.

Det banformiga materialets l0 rengöringseffekt bestämmes med hjälp av provningar, vid vilka man använder med feces nedsmutsade grishudar och vilka genomföres på följande sätt. Feces uppsamlas från ett antal personer, blandas samman, frystorkas och steriliseras med etylenoxid för att urota bakterierna och desaktivera de virus, som nor- malt föreligger i fecesprov. Innan fecesmaterialet användes i rengö- ringsförsök ombildas det med destillerat vatten till 25 vikt-% fast- ämnen, fylles i en injektionsspruta och placeras under en värmelampa för att hålla fecesmaterialet vid en temperatur av 340 C.

Huden från bakdelen av en gris ("white pig“) har en ytmäs- sig likhet med människohud och innehåller fina fåror (sulci), vilka bildar karakteristiska geometriska mönster. Dessutom har svinhud vät- ningsegenskaper och håregenskaper, som liknar de hos människohud och av dessa skäl användes svinhud i rengöringsförsök för att ersätta männi- skohud.

-Lßdfigf 7800112-0 14 F Såsom framgår av fig. 3 har fettskiktet på den dermala si- dan av svinhuden avlägsnats, och huden 62 fastsatts på en behållare 60 av rostfritt stål med en diameter av 5 cm och en höjd av l,25 cm, vari en med en 0,9 % saltlösning mättad svamp 64 är placerad för att för- hindra att huden torkar under försöket. Ett gummiband 66 kan användas för att hålla svinhuden 62 på plats och tätar den dermala sidan av svinhuden 62 i förhållande till omgivningen. Håret på svinhuden putsas av till en längd av cirka 0,62 till l,25 cm, och behållaren placeras i ett vattenbad 68, innehållande en mättad kaliumacetatlösning vid 38°C: varvid hudytan 70 ligger ovanför vattenytan 72, och får därefter stå för att uppnå jämnvikt i ungefär 30 minuter. Omgivningsbetingelserna är 23° C och 50 % relativ fuktighet. Dessa betingelser håller svinhu- den vid en temperatur av 32° C och en fuktighet vid hudytan, som är identisk med omgivningens fuktighet. 7 Svinhuden tages upp ur vattenbadet, ämnen) ombildat fecesmaterial sprides ut jämnt över en 5 cm plattformsvåg och avtorkas och 200 mg (50 mg fast- huden placeras sedan på vågskålen till en med den analrengöringsprodukt, som skall undersökas, i en riktning som A är vinkelrät mot hårens längdriktning under användande av en normal- kraft mot hudytan av 1000 g, mät med hjälp av skalan.

Efter åtta avtorkningnívarje avtorkning med ett nytt stycke servett) jämfördes huden med en graderad serie av elva fotografier, och den mängd smuts, som var kvar på den undersökta nom visuell jämförelse med fotografierna. Fotografierna visade en svin- hud, som var nedsmutsad med olika mängder fecesmaterial från helt ren (0 mg fastämnen/10 cm2) till kraftigt nedsmutsad (27,5 mg fastämnen/ 10 cm2). Den smuts, som stannade kvar på den avtorkade svinhuden, be- stämdes genom interpolering från de fotografier av nedsmutsade hudar, ' som närmast liknade den undersökta huden. Rengöringseffekten hos pap- persrulle 10 bestämdes sålunda med hjälp av den mängd smuts, som stan- nade kvar på försökshuden efter åtta avtorkningar. Ju lägre viktsmäng- den smuts, som stannade kvar på försökshuden efter åtta avtorkningar- är, ju effektivare är hudrengöringsprodukten.

Rengöringseffskten hos det banførmiga materialet io ma at högt genomsnittligt porindex förbättras på oväntat sätt genom att be- handla det banformiga materialet 10 med ett lipofilt, rengörande upp- mjukningsmedel. Såsom uttrycket häri användes hänför sig uttrycket yta. Svin-' huden bestämdes ge- 7800112-0 15 "lipofilt, rengörande uppmjukningsmedel“ till en väsentligen icke-po- lär, icke-vattenhaltig, oljebaserad komposition, som bildar en tunn film när den appliceras på hudens yta. Det lipofila, rengörande, upp- mjukningsmedlet kan tränga igenom eller icke tränga igenom överhuden och är icke-flyktigt, icke-toxiskt, icke-hygroskopiskt och tolereras väl av huden.

Allmänt sett utgöres lipofila, rengörande uppmjukningsmedel av föreningar eller blandningar av föreningar, vilka huvudsakligen är paraffinkolväten och vanliga derivat därav, (t.ex. fettalkoholer, fett- syror och -estrar), vilka när de appliceras på huden sprides ut över hudytan på grund av deras låga ytspänning mot luft ( under 35 dyn per cm vid 250 C). Vidare har lipofila, rengörande uppmjukningsmedel reo- logiska egenskaper, som är typiska för pseudoplastiska eller plastiska vätskor. Om man inte applicerar någon skärverkan ser lipofila, rengö- rande uppmjukningsmedel ut som ett halvfast material, men de kan göras rinnande när skärhastigheten ökas. Dessutom visar dessa lipofila, ren- görande uppmjukningsmedel sjunkande viskositet med ökande skärhastig- het. Det lipofila, rengörande uppmjukningsmedlet skall ha en viskositet av högst 5000 cps, mätt vid en skärhastighet av 400 sek_l peratur av 25° C. Bland material, som faller inom ramen för denna de- finition, må nämnas silikonoljor och vaxer, vilka fastän deras ursprung är icke-paraffiniskt uppfyller de ovan angivna, fysikaliska kriterierna.

Lipofila, rengörande uppmjukningsmedel enligt ovan använ- des allmänt som oljebaserade hudrengöringsmedel inom kosmetiken. Som specifika exempel på individuella substanser, som innefattas i uttryc- ket "lipofila, rengörande uppmjukningsmedel" kan nämnas: paraffinkol- väten (raka eller grenade, mättade eller omättade) med kedjelängder av 16 - 60 kolatomer, som t.ex. mineralolja (C16 till C20), vaselin (C16 till C32), paraffinvaxer (C20 till C40) och mikrokristallina vaxer (C35 till C60), alkylestrar, som härstammar från enbasiska fettsyror med 12 - 28 kolatomer och kortkedjiga (C2 till C8), envärda alkoholer, som t.ex. isopropyllaurat, isopropylmyristat, isopropylpalmitat, etyl- hexylpalmitat, alkylestrar, vilka härstammar från fettalkoholer (C12 vid en tem- till C28) och kortkedjiga syror, t.ex. mjölksyra, som tex. lauryl- laktat, cetyllaktat, fettsyror, fettalkoholer och fettalkoholetrar med 12 - 28 kolatomer i fettkedjan, som t.ex. stearinsyra, cetylalkohol, etoxqlerade och propoxylerade fettalkoholer, glycerider, acetoglyceri- 78001124) 16 F der och etoxylerade glycerider av Clz - C28-fettsyror, andra fettlik- nande estrar av flervärda alkoholer, lanolin och derivat därav, poly- siloxaner med.en viskositet vid 250 C av från 5 till cirka 2000 centi- stoke och med formeln [RlR2SiOá1n, där R betecknar en Ci-C4-alkylgrupp eller en fenylgrupp.

Uttrycket "lipofilt, rengörande uppmjukningsmedel" innefat-_ tar också blandningar av dessa enskilda substanser i alla proportioner och alla kombinationer. Det är emellertid önskvärt, att det lipofila, rengörande uppmjukningsmedlet icke är självdroppande efter applicering på det banformiga materialet 10 vid de föreskrivna nivåerna.

Pappersbanan 10 kan behandlas med det lipofila, rengörande uppmjukningsmedlet med vilken lämplig metod som helst, som t.ex. genom sprutning. Uttrycket "behandlas" innefattar även, såsom uttrycket häri användes, sådana metoder för applicering av det lipofila, rengörande uppmjukningsmedlet på pappersbana 10 som tryckning, strängsprutning eller neddoppning i ett bad. Metoder med lågt kontakttryck föredrages och i synnerhet föredrages behandlingsmetoder, vid vilka det icke före-~ ligger något kontakttryck, så att den låga densiteten hos avtorknings- zon 18 bibehålles. I den föredragna utföringsformen sprutades det lipo- fila, rengörande uppmjukningsmedlet på pappersbana 10.

Mängden lipofilt rengörande uppmjukningsmedel, som appli- ceras på pappersbana 10, måste vara tillräckligt stor för att belägga den yta, som torkas av, med en tunn film av lipofilt, rengörande upp- mjukningsmedel. Mängden lipofilt, rengörande uppmjukningsmedel erhål- les lätt med hänsyn till vikten hos pappersbana 10 och kan variera mellan cirka 10 och cirka 150 % av pappersbanans 10 vikt. I synnerhet ligger vikten av det lipofila, rengörande uppmjukningsmedlet, som till- föres pappersbana 10, mellan cirka 20 och cirka 100 % av pappersbanans; 10 vikt. I all synnerhet behandlas pappersbanan 10 med cirka 50 till cirka 70 vikt-% lipofilt, rengörande uppmjukningsmedel, räknat på pap- persbana 10.

Man har nu upptäckt, att det finns ett samband mellan ren- göringseffekten hos pappersbana 10, när denna behandlas med ett lipo- j filt, rengörande uppmjukningsmedel, och porositeten hos avtorkningszo- nen 18, angiven som genomsnittligt porindex (minst 68). Genom att till verka pappersbanor 10 på sådant sätt, att det genomsnittliga porindexe är högt (d.v.s. ett genomsnittligt porindex av åtminstone 68 under ett tryck av 7 kPa), resulterar behandlingen av pappersbana 10 med ett 7800112-0 17 F lipofilt, rengörande uppmjukningsmedel i en oväntat god förbättring av rengöringseffekten och av betydelse är här, att den förbättrade rengö- ringen uppnås utan en åtföljande ökning av det tryck, som appliceras på den yta, som avtorkas. Pappersbana 10 måste emellertid ha ett högt genomsnittligt porindex (minst 68) under de normala tryck, som är ak- tuella under avtorkningen av analregionen, d.v.s. omkring 7 kPa.

I tabell I nedan har sammanställts resultaten från rengö- ringsförsök, som utförts med fyra banformiga material 10 i enlighet med det ovan beskrivna förfaringssättet. De första två materialen 10, A och B, har låga genomsnittliga porindex (33,7 resp. 62,6) och är så- lunda produkter med hög densitet, medan de resterande två materialen 10, C och D, har höga genomsnittliga porindex (77,l resp. 82,4) och därför är lågdensitetsprodukter. För varje banformigt material 10 anges dessutom minimiporindexvärdet. Minimiporindexvärdet är av betydelse, då det anger närvaron eller frånvaron av ett fecesogenomträngligt skikt i avtorkningszon 18, vilket kan förhindra pappersbana 10 från att ren- göra effektivt.

Såsom framgår av tabell I uppvisar banformiga material 10 med relativt låga genomsnittliga porindex (A och B) icke någon väsent- lig förbättring i rengöringseffekten, när de behandlas med ett lipo- filt, rengörande uppmjukningsmedel, Den maximala förbättringen av ren- göringseffekten, när en torr pappersbana 10 behandlas med ett lipofilt, rengörande uppmjukningsmedel, uppgår endast till omkring ll %. Det bör emellertid noteras, att tillsättningen av lipofila, rengörande upp- mjukningsmedel kan ha motsatt effekt mot den som man önskar uppnå och kan i själva verket försämra rengöringsförmågan hos material 10 med låga genomsnittliga porindex med så mycket som 6,6 % (t.ex. för mate- rial A och behandling l). Däremot uppvisar material 10 med ett högt genomsnittligt porindex (C och D) en förbättring av rengöringseffekten, som varierar mellan cirka 18 och cirka 37 % i förhållande till motsva- rande obehandlade material 10. . 7800112-0 ...Nß På: N m :ua mDuFmLuEE w en .::vwn> M mo u>m mfcvcßn :u >m woumvn uoåøemmfcx=fisnaz uu ...ä Då.. N m ä.. .o gm mcÉøcfn :v >m voumwn uoívuëmmfcxaweam: øucm cmhmmco.. .Éïonï uu: GV sošmfåuu w mn Jmïëflmßïmoknow. w aß ummcu.. .wïuoaï von 73 >N Nuuxtf Oß U¶Mšß>wu0 ...ä 2.:... N m ...ä ..._32 w 3 :Éošßšou w 3 mcïaëfla :w >m uouwun uo.u!=mmc_=s:_.:&m: ou :fm s som nanm... :w w mouummïï -uuuemafizx .unïE-mnïanuaom" w om ..E.....=a. _3185 ä.. .S ...S39 >m wuflrzåmu: uo:.u=üu.:=._í.âß: avcßwugo.. 6:32. »on S. .uo-nïouæs uEÉoÉB »av :Pans uvcflæmzo» .m-Éøaï mmZuEnm »S .=.:< ._52 ...E N... QR m... ...E ...m wa. ...w wš ...Rzxä ._ ...ä ...w ...ä ...á mä. ...w ...å Nä ä... Nått? . u mi ...E m... ...m ...E ...m m..- ä... ma. ...üäwáw m F. ...s E ...2 n: ...m Û- ä: Q... ...Emm < 0 Ja... umzëm; 3.5 .BLREE Jm... »w-...än »Då .mïouws ...ns fiïvzm; GE ...Ivana .uns .mzëmz ïëwlïlhuums Gav .m1 :uno uucßmä GV 3.25; :uno uvšrzïw t; ...Jung åwo mvzmäå A2 335.... ...Bo Eëßmå nu. »Beans 132.. 229.5..

Lo... ÉZE ö.. 3... 3... Lo... 3329. ö.. S» 3... Lo... 2.3.2... 13 Su nu... ba... 9,323 L... Sv E... »So 30 .ös xuë: F... 12 ïïzßm... 51.32... w ä» .mïuuma t: .Stuga m .öv :Skäms AC ...stouå m .öv ...vägas GV .Etoïm w ...av :škouå u »uu 22,5... bar.. ...mäëwzvß .åt .Lo :wunšoßa ufvznšu.. ...ME nya :øušïoå um-ncmsua ...ME .to :uv::>o.=.._ umäšmzun mo.. iv :øusšoä .Lu ...vušïoä xxovcïoa oumzïmmzo.. 2.. nu Jmswuuu... :umcïmmcup >n mm .umsmuuuw zumzïmmcu.. >m ...å .umemuuuu cumcïmmcø.. å.. mn .umswuuow n... .umenouøu unZuuÉu mcfuuwahm.. w wvcmïšßmš. mcïäumnkww w ov:æ._m>..ø>v_ mcfuuwnhmw w oucmpw>um>x m-:Lauwpgmw N mv=m._a>._m>x uvaøpßšhmš. Lcocam :_ ...š s. å... a ...å S .Eš R ...š G ._05 G ...å 3 48: 2 ...å Q ...å c ...å Åmïøums oumïëmnøno ovcmugmuos ufiuflu.. |l|||| _ :mack .Bhuuus S. mvm-vzmzon hm» comfi.. m zu.. >u .:.:Zwn..m... _........._ 7880112-0 19 F Det finns anledning förmoda, och detta utan att man vill binda sig till någon speciell teori beträffande funktionssättet i sam- band med föreliggande uppfinning, att det lipofila, rengörande upp- mjukningsmedlet förbättrar rengöringseffekten hos pappersbana lo på ne- dan beskrivet sätt. När analregionen avtorkas med ett material 10, som behandlats med ett lipofilt, rengörande uppmjukningsmedel, frigöras det lipofila, rengörande uppmjukningsmedlet och överföres från mate- rial 10, varvid det täcker över fecesmaterialet och huden runt anal- öppningen med en tunn film. Eftersom det lipofila, rengörande uppmjuk- ningsmedlet är väsentligen icke-hygroskopiskt, varken dehydratiseras fecesmaterialet påtagligt eller ombildas. Dessutom sprides det lipofila, rengörande uppmjukningsmedlet ut på huden och kan vandra mellan feces- material och analhuden, varigenom det reducerar adhesionskrafterna mel- lan smuts och hud, vilket underlättar den fortsatta mekaniska borttag- ningen av smutsen under avtorkningen. Under avtorkningsprocessen träng- er fecesmaterialet in i material 10 och blir inneslutet i porer i ytan och strax under ytan. Ett banformigt material 10 med ytliga porer är särskilt effektivt, när det behandlas med ett lipofilt, rengörande upp- mjukningsmedel, då sådana ytor icke kommer att glida över belagt feces- material utan snarare tränga in i smutsen och avlägsna denna genom me- kanisk inneslutning.

Uppfinningen belyses nedan ytterligare med hjälp av föl- jande utföringsexempel, vars syfte endast är att underlätta förståel- sen av uppfinningen och sålunda inte att begränsa dess omfattning.

Exemoel I Ett enskiktat, banformigt material, som tillverkats under tillämpning av en nedläggningsprocess och med två lager, behandlades med ett lipofilt, rengörande uppmjukningsmedel, bestående av 65 vikt-% vaselin, 30 vikt-% mineralolja och 5 vikt-% nonjonisk tensid. Den ut- nyttjade nonjontensiden utgjordes av polyoxietylen (2) stearyleter, som saluföres under handelsbeteckningen “Brij 72" av Atlas Chemical Division ICI America Inc., New Castle, Delaware.

Det lipofila, rengörande uppmjukningsmedlet sprutades på det banformiga materialet i en mängd, som motsvarade 70 vikt-% av det banformiga materialet. Det banformiga materialet tillverkades enligt beskrivningen ovan. Den behandlade pappersbanan kändes mjuk och behag- lig och uppvisade verksamma och effektiva rengöringsegenskaper, när den användes för rengöring i analregionen. De med detta behandlade ma- 7800112-0 20 terial erhållna, förbättrade rengöringsresultaten framgår av tabell I som material D under kolumnerna 10 och ll. Sålunda rengjorde material D, behandlat med det lipofila, rengörande uppmjukningsmedlet enligt ovan (se tabell I, anmärkning 5) 18,4 % bättre än obehandlat material D. Som jämförelse kan nämnas, att material A.och B med låga genomsnitt- liga porindex när de behandlades med samma lipofila, rengörande upp- mjukningsmedel endast uppvisade en förbättring av rengöringseffekten av 5,7 resp. 4,8 % i jämförelse med motsvarande obehandlade material A och B.

I Exempel II _ Det i exempel I beskrivna banformiga materialet behandla- des med ett lipofilt, rengörande uppmjukningsmedel, som bestod av 50 vikt-% isopropylpalmitat, 25 vikt-% cetylalkohol, 20 vikt-% vaselinv och 5 vikt-% nonjontensid. Den utnyttjade nonjontensiden var samma ten- sid som användes i exempel I ovan. Det lipofila, rengörande uppmjuk- ningsmedlet sprutades på det banformiga materialet i en mängd, som mot- svarade 70 % av materialets vikt. De med denna behandlade pappersbana V erhållna, förbättrade rengöringsresultaten framgår av tabell I som väv D under kolumnerna 6 och 7. Sålunda rengjorde material D, behandlat med det i detta exempel II angivna, lipofila, rengörande uppmjuknings- medlet (se tabell I, fotnot 3) 28,9 % bättre än obehandlat material D.

Som jämförelse kan nämnas, att material A och B med låga genomsnittliga porindex när de behandlades med samma lipofila, rengörande uppmjuknings medel endast gav en rengöringsförbättring av ll,3 resp. 10,5 % jämförtï med motsvarande obehandlade material A och B.

Såsom torde stå klart för fackmannen har uppfinningen be- skrivits i anslutning till ett exempel på en utföringsform och varia- 3 tioner och modifieringar kan åstadkommas i den beskrivna utföringsfor-§ men utan att man avviker från ramen för uppfinningen och dess mening. 3 Det banformiga materialet l0 kan t.ex. förutom att användaå för rengöring i analregionen användas för rengöring av urogenitalregio{ nen eller för avlägsnande av smuts och make up från ansiktet. L

Claims (4)

7800112-0 2|. Patentkrav

1. Smidig hudrengöringsprodukt, bestående av en enskikts- eller flerskiktsbana, behandlad vid och under en avtorkningsyta med ca 10-150% lipofilt, rengörande uppmjukningsmedel, räknat på banans vikt, k ä n n e t e c k n a d av att banan utgöres av en pap- persbana med ett genomsnittligt porindex av minst 68, som härstam- mar från i ytan och under ytan liggande porer, och har ett minimi- värde för porindex av minst 10.

2. Hudrengöringsprodukt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att pappersbanan har ett genomsnittligt porindex av minst 75.

3. Hudrengöringsprodukt enligt krav 1, k ä n n e.t e c k n a d av att pappersbanan är en enskiktat, enhetlig struktur.

4. Hudrengöringsprodukt enligt krav 1 eller 2, k ä n n e - t e c k n a d av att pappersbanan är utformadzmztvå lager, vilka representerar en enhet.