SE426131B - Metod for alstring av korrektionsfaktorsignaler for katodstraleror - Google Patents

Description

7809228-.5 2 Följaktligen måste två distorsíoner korrigeras innan en bild blir acceptabel för en iakttagare: först nolldyneeffekten och därefter de tre strålamas konvergens, så att de presenterar en vâlorienterad bild.

Tidigare har utrustning beskrivits, som lagrar korrektions faktor*- sígnaler i digital form för en katodstrålerörsskärm, som är uppdelad i ett flertal diskreta areor. Korrektionsfaktorsigxlalerna framtagas för varje area av en operatör, som konvengerar först ett rött och grönt mönster för åstad- kommande av ett gult mönsteroch därefter det gula mönstret med ett blått mönster för framtagning av ett iátt nxönster. Vid nyssnåmnda utrustning finns 614 diskreta areor på skärmen, och korrektionsfaktorsignalerna härleda från varje area separat. Detta kan vara en lång och omständlig process.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en metod för alstring av korrektionsfaktorsigzxaler, 'vilken metod är enklare för en operatör att använda och som tar kortare tid i anspråk.

Enligt uppfinningen åstadkommas en metod för alstríng av korrektions- faktorsigznaler för ett katodstrålerör. Metoden innefattar följande steg: Upp- delning av katodstrålerörets skäm i ett förutbeståmt antal areor, indikering av ett testmönster vid ett antal (som är mindre än nämnda. förutbestämda antal) valda ptmkter på. skärmen, hârledning av värden för korrektions faktorsignaler vid punkterna där testmönstret indikeras samt användning av de härledda vär- dena för att bestämma vården för korrektionsfalctorsigrxaler gällande samtliga areor på. skärmen.

Ovannämnda och andra ändamål, egenskaper och fördelar med uppfinningen, som definieras i nedanstående patentkrav, framgår av följande, mera detaljera- de beskrivning av en föredragen utföringsform som illustreras på bifogade rit- ningar.

Fig. l är en schematisk illustration av en katodstrålerör-indikerings- styrenhet, vilken utnyttjas vid den fóredragrxa utföringsformen.

Fig. 2 är en schematisk representation av ett katodstrålerörs skärm.

Fig. 3a, b och c visar testmönster, som används i den föredragna ut- föringsformen.

Fig. h är ett flödesdiagram, som illustrerar stegen i den föredragna utföringsformen.

Fig. 5 visar en alternativmetod till utföringsformen i fig. h.

Fig. 6a., b, c och d illustrera stegen i metoden enligt fig. 5.

Fig. 7 visar värdena i spridningstsbellen för hörnjusteringssteg.

Fig. 8 visar värdena för axelspridxzingaima gällande både paraboliska och tredj egradsjusteringssteg. 7809228-5 I fig. l på. ritningarna visas ifblockschematisk form en utrustning, som är lämplig för utförandet av den föredragna metoden enligt uppfinningen.

Utrustningen omfattar en trefärgselektronkanons katodstrålerör (CRT) l, som förutom normala styrspolar och dylikt har en uppsättning sekundäravböjnings- spolar 2, som används för att styra avböjningen av var och en av de tre färger- na, rött, grönt och blått, samt en sidoavböjningsspole.

En serie digital-till-snalog-omvandlare (DAG) 3 omvandlar digitala korrektionsvärdesigzxaler, som finns lagrade i ett konvergensmínne 11 , till snalogvärden för matning till avböjningsspolama 2.

Utläsningen från och inläsningen i konvergensnwínnet 14 synkront med katodstrålerörets huvudrasteravsökning styrs av en centralenhet och styrlogik 5, i vilket block en mikrobehandlíngslogikenhet kan ingå med det erforderliga mikroprogrammet lagrat i ett utläsningsminne 6.

Den utrustning som representeras av blocken 1-6 är inrymd i en enda. kåpa., som också kan innefatta ett tangentbord, varav en del representeras av block 7. De på block 7 illustrerade tangenterna används enligt den föredragna metoden för att införa. information i behandlingsenheten och konvergensminnet.

Vid andra tidpunkter kan tangenterna representera andra funktioner. Givetvis behöver tangentbordet ej vara utformat i ett stycke med katodstrålerörskåpan utan kan vara en separat enhet, som är ansluten via en ledare ö. Vidare är det mzderförstått att behandlingsenhetsblocket 5 tillsammans med minnena h och 6 kan vara inrymt i en separat kåpa.

Utläsningsninnet (ROS) 6 innehåller mikroprogrammet för att styra ut- rustningens generella. operationer och vidare eventuella specialprograxn fór utförande av sådana uppgifter som diagrxostikrutíner, av vilka specialprogram ett är ett mikroprogram för att få behandlingsenheten att utföra metoden enligt föreliggande uppfinning.

Generellt gör metoden enligt uppfinningen det möjligt för användaren av en katodstrålerörsindikator att etablera en korrekt konvergerad skärm genom användning av värdet av korrektionsfalmorsignaler, som framtagits vid ett förut- bestänrt antal areor på skärmen i och för bestämning av värdet på korrektions- faktorsigrzaler, som krävs för korrekt konvergens vid alla andra areor på. skärmen.

Vid den föredragna. utföringsfonuen är skärmen uppdelad i 256 areor (en 16x16- matris) och korrektionsfaktorsignaler franrtagas för 13 areor, vilka används för att .bestäms 'värdena för korrektionsfalctorsignaler gällande resterande 21l3 8.I'S0 1' - 7809228-5.

Vid en med hög täthet definierande katodstrålerörsindikator blir hela skärmen ej nödvändigtvis använd för indikeringen av grafisk eller alfanwnerisk data såsom vid vanliga televisionsapparater. Vid exempelvis ett färgrör med 11; tums visuell diagonal blir en 9,7 tum x 7 tum area av skärmen utnyttjad såsom indikeringsarea med användning av cirka 90% av skuggmaskarean.

Fig. 2 visar den användbara arean av en skärm, som är uppdelad i 16 horisontella zoner och 16 vertikala zoner, vilket ger 256 diskreta areor.

Den föredragna. metoden för bes tämning av korrektionsfaktorsignalerna för katodsträleröret innebär' successiv indikering vid 1.3 punkter av ett test- mönster, som konvergeras med avseende pä rött och grönt för erhållande av gult och därefter med avseende på-gult och blått för erhållande av vitt. De valda punkterna är: 1 skärmens mitt 2, h, 6 och 8 de fyra aadarnas ändar 3, 5, 7 och 9 2/3 av sträckan från :mitten till varje axels ände lO, ll, 12 och 13 , de fyra hörnpositionerna.

De punkter som valts för indikering kan täcka mer an en area, beroende på. det använda testnönstrets storlek och typ. Så t._ex. kommer mittindikeringen l att täcka minst fyra areor och förmodligen 2h.

Korrigeringen vid skârnmxitten l tar hand om statisk felorientering av katodstrålerörskanonerna och likströmsförskjutning i konvergensförstärkarna.

Korrektionsfaktorsignalerna för vilken spole som helst (röcl, grön, blå och sidleds), som härrör från justering av testxnönstret vid skärmens l mitt, adde- ras lika till varje digitalt korrektionsord, som lagras i konvergensminnet 14 för denna spole. Detta ger upphov till en statisk skiftning av hela rastret för en given färg. Korrektionsfaktorsignalerna. avseende statisk korrektion härleds alltid innan värden för de andra punkterna påträffas.

De korrektionsfaktorsignaler som hârleds fid punkterna 2, h, 6 och 8 är spridda längs horísontal- och vertikalareor, vilka paraboliskt minskar till noll mot skärmmittpuzxkten l. Om exempelvis för punkt 14 en korrektions- fsktorsignal med ett värde 37 erfordras för vertikalzonen 15-16, skulle värdena 28, 21, 11%, 9, 5, 2, 0 bli adderade till vertikalzonen 114-15, l3~lh, 12-13, 11-12, l0-ll, 9-10, 8-9. Dessa värden ges enbart såsom exempel.

De vid pxmkerna 3, 5, T och 9 hârledda korrektionsfalatorsigalerna spridas med användning av ett tredjegradsuttryck längs vertikal- och horison- talzonen, så att 'spridningen går mot noll vid axelns ände och vid skärmens mitt. Om ett värde T härleda för punkt 5 kan spridningen över de åtta verti~ 7809228-5 kala zonerna med. början vid :nitten bli: O, 2, h, 6, T, 5, O.

Hörnpunkterna 10, ll, 12 och 13 blir konvergerade, när skärmens mitt- punkt l, ytteraxelpuzlkterna 2, h, 6, 8 och punkterna 3, 5, T, 9 har konvergerats.

De korrektionsvärden som alstras, när exempelvis punkt 10 justeras, sprids linjärt och minskar till 0 längs de horisontella zonerna mot horisontalaxeln, sprids linjärt och minskar till O längs de vertikala zonerna mot vertikalaxeln och sprids paraboliskt och minskar till 0 längs diagonelen mot skârmens mitt i den övre högra kvadranten av skämen. Detta uttrycks bättre genom ekvationen: Ir = I (ä xš } där I är värdet på. hörnelernentet (X, X) och Ir är det värde som används vid en punkt x, y.

Om exempelvis ett korrektionsvärde 8 pålägges en punkt lO i ett 16x16- -zonsystem, skulle de värden som påläggs areor-na. i kvadranten 'bli såsom i nedanstående tabell.

TABELL I . hörn o o o O c O o o O O O O F' l-' P l-J O O |-' F' |\J I\J N P0 O O P l-' N |\J w w O H I\J m w w :_- xn O H N N w Jr' xn cx O H N w r:- ux ch -q O I-' |\) L» V1 O\ -4 skiírmens mitt Fig. 3a, b och c visar en typ av testxnönster som kan användas vid metoden enligt uppfinningen. Styrprograzmet för alstring av testmönstret är lagrat i EAROS-minnet 6 enligt fig. l, ocn behandlingsenhets- och styrlogik- blocket 5 utför nödvändiga åtgärder för att alstra fönstren vid de erforder- liga punkterna. på skärmen.

Testmönstret i fig. 3e visar en röd kvadrat och en grön kvadrat, som vid konvergering ger en gul kvadrat enligt vad som visas i fíg. 3b. Det andra :nönstret i fíg. 3b visar den konvergerade gula kvadraten tillsammans med ett gult mittkors och ett blått kors. Konvergering av det blåa korset och det gula korset ger mönstret i fig. 3c, ett vitt mittkors inom en gul kvadrat. Givetvis .à_.._... _. ___- i i "á ...in-___ 7809228-5 kan många andra testmönster användas, och de i tig. Ba, b och c visade är blott exempel. i När ett testmönster som t.ex. det í fig. 38. indikeras vid en punkt på skärmen, alstrar behandlingsenheten och styr-logiken också en rubrik för in- dikering på. skärmen, JUSTERA RÖTT, och när mönstret i fig. 3'b indikeras alstras en rubrik JUSTERA BLÄTT.

Behandlingsenlleten kan arrangera indikering av rubriken vid vilken som helst lämplig del av skärxnen, t.ex. längs en nedre linje i en viss färg eller tätt intill det indikerade mönstret.

Fig. 14 visar ett flödesdiagrazn i en första nivå av en fóredralgen metod enligt uppfinningen. Metoden omfattar 27 huvudsteg, som finns i block 20.

Det finns två. huvudsteg för varje indíkeringspunkt på skärmen. Det första är att indikera det röda. och gröna mönster som exenplifieras i fíg. 3a och indikera rubriken JUSTERA RÖTT. Det andra år att índikera det gula och blå mönstret enligt fig. 3b och att indikera rubriken JUSTERA BLÅT".

Indikeringsmönstret och rubriken i varje huvudsteg visas såsom block 21 i fíg. h.

Tabell II nedan visar de 27 huvudstegen: TABELL II _S_1-._ç_g_ Skägguglgg Kanon aktiv _R¿b_r_ik_ 1 1 Rött + grönt JUsTERA RÖTT 2 1 R + c + blått JusTERA BLATT 3 2 R + c JUSTERA Rönn I; 2 R + c + B JUSTERA BLÅTT 26 13 1: + c + B JUsm-:RA BLÅTT 27 1-13 n + c + B min Vart och ett av huvudstegen innehåller följande rutin- eller under- steg. När testmönstret indikeras har operatören möjlighet att nedtrycka en av tangenterna på tangentbordet T i fig. l.

Vid steg 22 bestämmer behandlingsenheten 5 vilken av tangenterna som tryckts ned. Om huvudsteget âr ett JUSTBRA RÖTT-steg, kommer nedtryckningen av var och en av riktningstangenterna att resultera i nedanstående fram- stegningar eller backstegningar av korrekta. rött- och grönt-digitalkorrek- tionsfaktorsigalord, som finns lagrade i konvergensminnet. 7809228-5 7 Taverna som GnönT å +l +_“L Q _ -1 -1 T +1 -1 + -l +1 När huvudsteget är JUSTERA BLATT, blir digitalkorrektionsfaktor- signalorden för blått- och sidledsspolarna framstegade eller backstegade enligt följande: TANGEIIT BLÅTT ___.) *l &_____ -l 1* -1 i *l Övriga båda tangenter på tangentbordet 7 'nar beteckning NÄSTA och SIDLED BAKÅT. Såsom gensvar på. nedtryckningen av NÄSTA-tangenter: stegar behand- lingsenheten från ett huvudsteg vidare till nästa huvudsteg, och såsom gen- svar på. nedtryckningen av BAICÅT-tangenten Stegar behandlingsenheten bak- länges från ett htwudsteg till föregående huvudsteg. Detta kan vara nöd- vändigt när en operatör inser att korrektíonen vid en viss punkt kan ha haft en ogynnsam effekt på en tidigare konvergerad area eller när operatören helt enkelt önskar kontrollera en tidigare konvergerad punkt.

Riktningstangenterna kan nedtryckas på "typomatiskt" sätt, vilket innebär att tangenten hålls kvar i nedtryckt läge mder mer än en additiona- eller subtraktionscykel för korrektionsfaktorsignalordet, till dess opera- tören bedömer korrektionen tillräcklig i den aktuella riktningen. Om resul- tatet skulle bli en för långt gående matning kan givetvis bakåtriktnings- tangenten tryckas ned.

Block 23 i flödesdiagramnet enligt fig. h indikerar att när behand- lingsenheten har fastställt att en riktningstangent har tryckts ned, utföres den nödvändiga ökningen eller minskningen i korrekt korrektionsfalctorsignal- ord under varje cykel som tangenten är nedtryckt. Metoden verkar givetvis åt båda hållen, dvs. för varje uppdatering av ett korrektionsfalctorord, så att bilden som formas på skärmen av tillhörande elektronkanon ändrar position och operatören direkt ser resultatet av en riktningstangents nedtryckning.

När operatören trycker ned NÄSTA-tangenten innan behandlingsenheten fortsätter till nästa steg, utför enheten den beräkning som är nödvändig för att sprida det värde som uppnåtts för den nyss konvergerade punkten till de areor som påverkas av denna. punkt. 7809228-5 Spridningen sker vid den föredragna utföringsformen på följande sätt: Steg l och 2 Indikeringspunkt l För stegxn 3-26 komer spridningen för varje punkt att påverka endast l Spridningen är likformig över skärmen.

Sker på grund av att mittpunktjusteríngen korrigerar statisk felorientering. Om därför en korrektionsfaktor på. t.ex. 'j krävs för rött/ [grönt vid mittpunkten, adderas 5 till samt- liga korrektionsfaktorord för denna. elektron- kanon . eller 2 av kvadranterna på skärmen. I det följ ande kallas den övre högra kvadranten l, den nedre högra kvadranten 2, den nedre vänstra 3 och den övre väns-trä h. Tre speciella spridningsalgoritmer användas: l) en axelparabolisk (AP). Detta innebär att korrigeringen sprids likforlnigt längs var och en av zonernatvârs över den axel på vilken den kongerge- rade punkten ligger och paraboliskt reduceras till noll mot tväraxeln. 2) en tredjegradsalgoritm (AC). Detta betyder att korrígeringen sprids likfomxigt längs var och en av zonerna tvärs över axeln i vilken den konvergerade punkten ltlgger med utnyttjande av ett tredjegradsuttryck. i (if - (šf Korrektionsfalatorn minskar enligt tredjegradsuttrycket till noll vid tvär- axeln och skärxnkanten . 3) En hörnspridning (C . Denna spridning beräknas enligt vad som beskrí vits ovan med referens till tabell I. steg 3 een h Indikeringspxmkt 2 Steg S och 6 Indikeringspuxikt 3 Steg T och 8 Indikeringspwnkt b Steg 9 och 10 Indikeringspuxxkt 5 steg 11 och 12 Indikeringspmnct 6 Steg l3 och lll Indikeringspunkt T AP-spridningen terna 1 och l» AC-spridningen terna. l och 14 AP-spridziíngen terna l och 2 Ali-spridningen terna 1 och 2 IUP-spridningen terna. 2 och 3 AC-sprídningen terna 2 och 3 ~ används och påverkar kvadran- används och påverkar kvadran- axxvänds och påverkar kvadravr- används och påverkar kvadrsn- utnyttjas och påverkar kvadran- anwzänds och påverkar kvadran- 7809228-5 9 »Steg 15 och 16 :XP-spridningen används och påverkar kvadran- Indikeringspunkt ö tema 3 och 34 Steg 17 och 18 .AC-spridningen använæ och påverkar kvadran- Indikeringspunkt 9 terna 3 och h Steg 19 och 20 Hörnspriining används och påverkar enbart Indikeringspunkt 10 kvadrant l Steg 21 och 22 Hörnspridning används och påverkar enbart Indíkeríngspunkt ll kvadrant 2 Steg 23 och 214 Hörnspridning används och påverkar enbart Indikeringspurxkt 12 kvadrant 3 Steg 25 och 26 Hörnsprídzxing används och påverkar enbart Indíkeringspuzxkt 13 kvadrant 11 Steg 27 Dette används endast för kontroll: ingen justering göres.

När behandlingsenlxeten har utfört de instruktioner som är nödvän- diga för att sprida korrektionsfaktorn till alla areor som påverkas vid det aktuella steget, sker inträde i näste huvudsteg. Vid varje huvudstegs början blir det indikerade :nönstret påverkat av de konvergensfaktorsigrzaler som alstras av föregående steg. Vid steg k, 5 blir sålunda indikeringsmönstret påverkat av korrektionsfalctorsignaler, som härletts i stegen l och 3 för den röda elektronkanonen och den gröna.

När inträde sker i huvudsteg 2? alstras indikeringsmönster för samt- liga 13 indikeringspunkter, och en rusrik KLART indikeras. Om operatören är nöjd med resultatet trycks tangenten NÄSTA ned, och korrektionsfaktor- sígnalernas värden lagras i EAROS-rrdnnet 6. Det är ej nödvändigt att lagra värdena för alla areor i EAROS-nxinnet, varför behandlingsenheten med blott värdena för de 13 indikeringspunkterna kan beräkna värdena. för de andra areoma på skärmen, närhelst indikeringen är i bruk.

En alternativ metod för att sprida korrektíons faktorvärdena. illu- streras i fig. 5 och 6.

I utföringsformen enligt fig. h äger spridningen av korrektions- faktorvârdene. ej rum förrän NÄSTA-tangenten tryckts ned. Alternativet i fíg. 5 innebär spridning av korrektionsfaktorvärdena vid steg 23 i fig. h.

Fig. 5 illustrerar det alternativa steget 23 och beskrivs med hänvisning till fíg. 6, där spridningen vid huvudsteg '5 visas för den röda elektron- kanonen vid kvadrsnt l i en löxlß-matris av skännareor.

.Jfr 7809228-5 10.

Spridningsvärdena för varje tangentnedtryckningscykel lagras i en spridningstabell (ST) i fig. 6:a., två ackumulatorer ACCl och ACC2 används, och korrektionsfaktorvärdena lagras i korrektionsvärdematrisen, som inne- håller en infóring för varje area i kvadranten. i Det första. steget 30 i fig. 5 inställer ackumulatorerna ACCl och A002 på noll, vilket illustreras i fig. Ga. Samma figurvisar också korrek- tionsfalitormatrisen med ett värde 5 för varje area. Detta antages vara det värde som införs i matrisen såsom ett resultat av huvudsteg l, när mitt- indikeringsmönstret justerades och resulterande korrektionsfalxtor spreds till samtliga areor. Givetvis används talet 5 i fíg. 6 blott som exempel och kan - beroende på. det utnyttjade systemet - vara vilket tal som helst.

För det aktuella exemplet ant-ages vidare att operatören nedtrycker tangenten på. tangentbordet 7, vilket kräver "+l" för varje cykel gällande rött- -korrektions fakt orsignalvärdet .

.Steg 31 följer steg 30 och kräver att innehållet i spridningstabellen (ST) adderas till innehållet i A001.

Steg 32 subtraherar därefter innehållet i ACCQ från innehållet i varje rad inom korrektionsfalztormatrisen. Under den första tangentnedtryck- ningscykeln blir det fråga om en noll-s ubtralctíon, som uppenbarligen ej påverkar matrisens innehåll.

Steg 33 inställer A002 på noll.

Steg 31+ adderar innehållet i ACCl till ACC2 och matrisen med en rundning uppåt eller nedåt av decimalkommat för att bibehålla hela tal i både ACCQ och matrisen.

Steg 35 introducerar en liten fördröjning i processen för att låta katodstråleröret reagera. för de förändrade värdena i korrektionsfaktor matrisen och för att visa indikeringsmönstret med justeringen.

Fig. 6b visar innehållet i ACCl, ACCZ och matrisen vid slutet av den första cykeln.

Steg 36 är ett beslutssteg fór att bestäms. huruvida operatören fortfarande håller tangenten ___~>nedtryckt. Om så. är fallet sker åter- inträde i steg 31. I annat fall utföres steg 22 i fig. 14.

Fig. 6c visar innehållet i ACCl, A062 och matrisen vid slutet av steg 33 under den andra omgången. ACCl innehåller spridningstabelltalen gånger två., oavrundade, A002 innehåller enbart nollor, och matrisen har samma innehåll som den hade vid huvudstegets början. Processen kan synkro- niseras med avsökningsförfarandet vid índikeríngen, så att stegen 32, 33 och 31» äger rum under en återsvepsperiod, varigenom man kan undvika fladder .f 7809228-5 ll hos mönstret till följd av relativt stora. förändringar i korrektionsmatrisen, vilka kan uppkomma under dessa. steg. Efter steg 314 komer givetvis ACC2 och matrisen att ha innehåll som reflekterar värdena i ACCl. Detta illustreras i fig. 6d, som visar innehållet i ACCl, ACC2 och matrisen vid slutet av den sjunde cykeln. På. grund av att ACC2 går tillbaka till noll under varje cykel sker ingen sammanblandning av avrundningsfel, och avrundningen sker blott för de aktuella värden som finns i ACCl.

Om operatören i exemplet enligt rig. 6 efter den sjunde cykeln fri- gör tangenten, stegar behandlingsenheten vidare till steg 22 i fig. 2. Opera- tören kan åter nedtrycka samma tangent, i vilket fall inträde på. nytt sker i rutinen enligt fig. S, eller också kan det vara en annan tangent som kräver subtraktion i stället för addition av spridningstabellen till matrisen. I detta. fall blir rutinen i fig. 5 ändrad så att adderíngsstegen blir subtra- hering och subtraheríngen addering.

Om den tangent som trycks ned är NÄSTA, blir värdena i matrisen lagrade i konvergensminnet i avvaktan på nästa huvudsteg, när värdena för en röd elektronkanon ånyo justeras.

Om taugenten *åtrycks ned, utföres en liknande adderingsrutin sazutidigt fór grönkanon-korrektionsfaktomatrisen, och om endera av tangent- erna T , .L trycks ned, blir värde i den ena. matrisen ökat medan värdet i den andra matrisen minskar.

Efter NÄSTA-steget lämnas spridningssteget i fig. 14 utan avseende, eftersom detta redan har utförts av rutinen i fig. 5.

Om huvudsteget avser justering av en av hörnpmxkterna., kormner sprid- ningstabellen att innehålla en matris av värden, ett för var och en av areor- na i kvadranten, och ACCl och ACC2 kommer att ha ett lika antal positioner så att den fullständiga matrisen överförs från sprídningstabellen till matris- en via ACCl och A002. I övrigt är rutinen densamma som den i fig. 5 visade.

Fig. T illustrerar de aktuella värdena i spridningstabellen för en hömjustering, när justeringsvärdena beräknas såsom beskrivits ovan med ekvationen: _ š X.

Ir - I X x Y Fig. 8 visar värdena. för såväl paraboliska axelsprídningar som sådana av tredje graden .

Claims (9)

1. 7809228-5 12 Ovan har föredragna utförings former av uppfinningen behandlats. Det finns andra sätt att utföra spridningen av korrektionsfaktorvärdena. Så t.ex. kan antalet indikeringspunkter varieras och antalet areor på. skärmen ökas eller minskas beroende på. graden av noggrannhet som behövs för varje sär- skild tillämpning. PATEHTKRAV l. Metod för att alstra korrektidnsfaktorsignaler för ett katodstråle- , rör, k ä. n n e t e c k n a. d av uppdelning av katodstrålerörets skärm i ett förutbestâmt antal areor, indikering av ett testmönster på. skärmen vid ett antal valda punkter, vilket antal är mindre än nämnda förutbestämda antal areor härledníng av vården för korrektionsfalctorsigrxaler vid de punkter där test- :mönstret indikeras samt användning av de hârledda värdena för att bestämma värden för korrektionsfaktorsignaler gällande andra tillhörande areor på. skärmen.
2. 2. Metod enligt patentkravet l, k å. n n e t e c k n a d av indi- kering av ett testmönster vid skärmens mitt, härledning av ett korrektions- faktorvärde för denna area samt addering- av det härledda korrektionsfaktor- värdet till korrektionsfalctorvârdena för alla de andra areorna på skärmen.
3. 3. Metod enligt patentkravet 1, ä n n e t e c k n a d av lagring av de härledda. korrektionsfaktorsignalerna i ett digitalminne. h.
4. Metod enligt patentkravet 3, k å. n n e t e c k n a d därav, att nämnda. digitalminne lagrar dígítalkorrektionsfalfitorvärden, som hör samman med var och en av areorna i nârmda fórutbestäxnda antal.
5. 5. Metod enligt något av patentkraven l-h, k ä n n e t e c k n a d därav, att när ett testmönster indikeras vid en av de valda punkterna på skärmen en rubrik också indikeras, som meddelar operatören den punktnrid vilken mönstret indikeras.
6. 6. Metod enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k - n a. d därav, att vid användning av trekanonsfärgrör korrektions faktorsignal- värdena bestäms fór var och en av de tre färgkanonerna för varje area inom det förutbestämda antalet areor.
7. 7. Metod enligt patentkravet 6, k ä. n n e t e c k n a d därav, att indikeringen av ett testmönster vid en vald punkt är ett huvudsteg och inne- fattar här-ledning av korrektionsfaktorsígnalvården för var och en av de tre färgkanonerna samt en sidledskorrektionsspole. 7809228-5 13
8. 8. Idetod. enligt patentkravet 7, k ä. n n e t e c k n a. d därav, att de korrektionsfaktorsignalvärden som härleds före inträdet i ett huvudsteg bevaras i digítalminnet. till dess huvudsteget fullföljts.
9. 9. Metod enligt patentkravet 8, k å. n n e t e c k n a. d därav, att en operatör kan bestämma förflyttning antingen framåt till ett nästa huvud- steg eller bakåt till ett tidigare fullföljt huvudsteg.