SE422174B - Vedklyvningsanordning - Google Patents

Description

8008770-5 ett antal i olika plan belägna klyvjärn, vilka medför att klyv- ningen för uppdelning i vedstycken sker stegvis, varför kraften ipå påmataren kan vara avsevärt mindre än som skulle fordras för att utföra alla klyvningarna samtidigt. Med klyvanordningen en- ligt uppfinningen är det därvid möjligt att med relativt liten kraft klyva kubben i tolv delar under kubbens passage genom klyvanordningen.

Dessa och övriga för uppfinningen utmärkande detaljer och för- delar förklaras i följande beskrivning av en på bifogade rit- ningar som exempel visad vedklyvningsanordning enligt uppfin- ningen.

Fig. 1 är en sidovy av en apparat med en vedklyvningsanordning enligt uppfinningen, fig. 2 är en vy ovanifrån av apparaten, fig. 2A är en vy underifrån enligt linjen 2 - 2 i fig. 1 av påmataren, fig. 3 är en vy ovanifrån av vedklyvningsanord- ningen enligt uppfinningen med klyvjärn, fig. H är olika tvär- snitt genom anordningen i fig. 3 enligt linjerna Ha - Hb för de två översta, varandra korsande klyvjärnen, och enligt linjerna Hc - Hb för de två undre klyvjärnen, nämligen ett ringformigt klyvjärn och ett av fyra radiella armar bestående klyvjärn, fig. 5 visar kubben sedd ovanifrån, och fig. 6 till 9 visar schematiskt de olika stegen vid klyvningen av kubben med respektive klyvjärn som antydes med punktstreckade linjer i respektive figur.

Vedklyvningsanordningen 10 enligt fig. 3 och U består av en åttasidig ram 11, vilken är fäst vid apparatens stativ 12 i fig. 1 och 2. ' Såsom antydes i fig. 1 är en kubbe 13 avsedd att anbringas ovan- på anordningen 10 under en påmatare lü, vilken i det visade exemplet kan drivas med med hjälp av en hydraulanordning.

Påmataren har spår 15 enligt fig. 2A för uppdelning av den i fiua stolpar l5a som kan gå fria från de två översta klyvjärnen.

Klyvjärnen har sina eggar belägna i efter varandra belägna plan vinkelråta mot påmatarens rörelseriktning. 8008770-3 5 I det första planet ligger ett första, rakt klyvjärnrlö som sträcker sig diametralt och har sina ändar löstagbart fästade i öppningar i ramens motstående sidor.

I det andra planet ligger ett andra, rakt klyvjärn 17, vilket är vinkelrätt mot det första klyvjärnet och har sina ändar löstagbart fästade i öppningar i motstående sidor av ramen.

I ett tredje plan ligger eggen till ett tredje klyvjärn i form av en ring 18, vilken i sin underkänt har fyra jämnt fördelade urtag 19 för uppbärande av ringen på de inre ändarna av fyra radiella armar 20, 21; 22, 23. Armarnas yttre ändar är löstag- bart infästade i öppningar i ramen såsom framgår av fig. U.

De radiella armarnas övre kanter är utformade till eggar så att armarna även bildar ett fjärde klyvjärn uppdelat på fyra eggar belägna i ett fjärde plan.

De fyra stolparna 15a hos påmataren kan förskjutas fritt ner till i närheten av det ringformade klyvjärnets 18 egg.

Kubben kan inriktas i läge på klyvanordningen med hjälp av olika ej visade hjälpmedel. I vissa fall kan den hållas med en gripanordning som släpper loss kubben när påmataren börjar trycka ned kubben. Klyvanordningens övre ände kan även ha ett antal horisontella klaffar som är nedfällbara mot verkan av fjädrar när kubben börjar tryckas ned mot klyvjärnen.

I ett första arbetsmoment inledes kubbens klyvning av det förs- ta klyvjärnet 16 så att större delen av kubben är spräckt när dess nedre ände möter det andra klyvjärnet 17, vilket gradvis spräcker kubbens halvor till fjärdedelar. Dessa kommer att ma- tas vidare i något divergerande riktningar tills de möter eggen hos det ringformade klyvjärnet 18, vilket delar fjärdedelarna i ett inre, sektorformat vedstycke, och ett yttre, bågformat del- stycke. De sektorformade vedstyckena passerar fritt ned genom ringen, medan de yttre, bâgformade vedstyckena möter var sitt av de radiella klyvjärnen 20, 21, 22, 25 och delas av dessa i två halvor. 8008770-3 H När påmataren når sitt bottenläge kan de bågformadeflvedstyckenas halvor i vissa fall ligga kvar med sina övre ändar utanför ring- en, men vid nedtryckning av nästa kubbe kommer dennas delar att skjuta ut de framförvarande vedstyckena.

Såsom framgår av fig. U har klyvjärnens eggar vissa vinklar för att klyvjärnen skall spräcka vedkubben med minsta möjliga risk för att eggarna skär snett in i kubbens längsgående träfibrer utan i stället följer deras längdriktning så mycket som möjligt, vilket medför mindre kraft på kubben för att spräcka denna.

Det första paret klyvjärn 16, 17 bör vardera ha en eggvinkel a som ligger i området 30-H00, varvid bästa resultat har uppnåtts vid ungefär 360. Kubben spräcks därvid i fyra delar 15a som diver- gerar och har det något snedriktade läge som antydes med punkt- streckade linjer i fig. H, då dessa delars nedre ändar träffar det ringformade klyvjärnet 18.

I det visade exemplet är klyvjärnet 18 en cirkulär ring, men denna kan även bestå av en flerkantig ring.

Det ringformade klyvjärnets 18 övre kant är slipad till en egg- vinkel b som ligger i området 25-35°, varvid det bästa värdet visat sig ligga omkring 300. Det ringformiga klyvjärnets insida 18a sammanfaller med ringens insida, vilken vidgar sig koniskt med en liten släppvinkel c. Denna bör ligga i området 2-Ho vilket motsvarar en konvinkel U-80, varvid bästa resultat har uppnåtts med en släppvinkel omkring 30, dvs en konvinkel omkring 6°.

Den ringformade klyvjärnets 18 egg har en utsida som innefattar ett plant, relativt kort område 18b, varefter den övergår i en konkav yta 18c som har en radie r och som är flerfaldigt längre än eggens utsida 18b samt har en huvudriktning som bildar en vinkel med ringens insida som är mindre än eggvinkeln b såsom framgår av fig. H. Detta medför att eggen har en snett uppåt- riktad riktning som väsentligen sammanfaller med de av klyvjär~ nen erhållna fjärdedelarnas 13a riktning då de träffar det ring- formade klyvjärnets egg. Det ringformade klyvjärnets egg kommer sålunda att ingripa i dessa vedstycken 13a väsentligen i deras längdriktning med liten risk att eggen skär snett in i vedstycke- 8008770-3 5 nas fibrer. Vedstyckenas 13b ändar glider därefter ned med sina nedre kanter utmed den konkava ytan 180 och pressas av denna utåt för erhållande av önskad klyvning. Genom denna utformning av det ringformade klyvjärnet undvikes dels att vedstyckena 13b utsättes för onödigt stort friktionsmotstånd och mot det ringformade klyvjärnets 18 utsida och dels att eggen skär in i fibrerna i stället för att som nu sker, vä- sentligen följa fíbrernas längdriktning och klyva vedstyckena med minsta möjliga kraftåtgång.

De sista klyvjärnens 20, 21, 22, 23 eggvinkel är mindre kritisk men ligger av tillverkningstekniska skäl vid samma område som för järnen 16, 17 dvs. omkring 369.

Såsom framgår av ovanstående är uppbyggnaden av vedklyvnings- anordningen enligt uppfinningen synnerligen enkel och därmed billig. Samtliga klyvjärn är lätt utbytbara vid behov.

Utförda praktiska prov visar att anordningen enligt uppfinning- en fungerar mycket tillfredsställande och kan i kombination med effektiva anordningar för tillförsel av vedkubbar till ved- klyvningsanordningen åstadkomma en hittills ej möjlig produk- tionskapacitet med hjälp av ett relativt litet kraftbehov.

Claims (4)

8008770-3 Patentkrav

1. Vedklyvningsanordning, innefattande ett antal klyvjärn och en påmatare (lü) för att trycka en vedkubbe (13) mot klyvjärnen och därigenom uppdela kubben i vedstycken, varvid klyvjärnen är anord- nade med sina eggar i ett antal, i påmatarens matningsriktning efter varandra belägna plan vinkelräta mot matningsriktningen med ett första klyvjärn (16) beläget i ett första plan för inledande av kubbens del- ning i två halvor samt med andra klyvjärn (17) anordnat vid ett andra plan för att inleda delningen av resp. halva till fjärdedelar av kub- ben, k ä n n e t e c k n a d av att vid ett tredje plan är anordnat ett ringformat klyvjärn (18) som ligger koncentriskt med anordningens (10) centrumaxel och som inleder delningen av resp. fjärdedel i ett inre, sektorformat vedstycke, och ett radiellt yttre, bågformat ved- stycke, och att vid ett fjärde plan är æmmdmfiæ fyra radiellt rikta- de klyvjärn (20,21,22,23), vilka är anordnade att inleda delningen av resp. bågformade vedstycke i två halvor; varigenom vedkubben upp- delas i tolv vedstycken under sin passage genom vedklyvningsanord- ningen.

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att det ring- formade klyvjärnets (18) egg i det tredje planet har en eggvinkel som ligger i området 25-350, lämpligen omkring 300, och att eggens insida (18a) väsentligen sammanfaller med ringens insida, samt att ringens insida vidgar sig koniskt med en konvinkel som ligger i området 4-80, lämpligen omkring 60, så att släppningen på eggens insida ligger i området 2-Ho, lämpligen omkring 30.

3. 5. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att utsidan av det ringformade klyvjärnet har en relativt kort och väsentligen plan utsida (18b), vars nedre ände övergår i ett konkavt parti (18c) med mindre lutning än eggens utsida och med en längd som är flera gånger större än eggens utsida.

4. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k - n a d av att de raka klyvjärnen är anordnade i en ringformad ram (11) och är lösbart fästade i öppningar i ramens sidor, varvid det ringformade klyvjärnet (18) vilar på fyra jämnt fördelade radiella klyvjärn (20,21,22,23) som med sina yttre ändar ärlösbart fästade sšdšvvo-z i öppningar i ramen och som vid sina inre ändar samverkar med ur- tag (19) i det ringformade klyvjärnets nedre kant för att hålla detta klyvjärn i läge mellan det andra klyvjärnet (17) och de ra- diella klyvjärnen.