SE421985C - Anordning for att vid en planteringsmaskin med halupptagande planteringsdon avkenna markens lemplighet for plantering - Google Patents

Description

,;aqs797-3 D D 2 Om marken vid ett upptagningsförsök visar sig vara väl genom- tränglig för planteringsdonet, medför detta att en planta utmatas från plantmagasinet till det upptagna pluntcringohålct via plan- teringsdonet. Om,å andra sidan marken är så hård eller bemängd med stenar, rötter eller andra hinder att planteringsdonet inte förmår-tränga ner till avsett planteringsdjup, sker däremot ingen plantutmatning. Planteringsdonet lyftes därvid i stället upp från marken, för att så snabbt som möjligt åter föras nedåt i ett nytt hålupptagningsförsök. Detta sker alltså på en annan fläck av marken än vid det föregående försöket, eftersom planteringsdonet under tiden förflyttats som följd av fordonets framåtrörelse. D Det är också tidigare känt att i anslutning till.eller framför en plog montera en signalgivare av något slag, vilken är anordnad för att kunna avge en signal då plogen under framföring längs med plog- fåran slår emot ett stumt hinder. Vid denna anordning befinner sig plogen redan på i huvudsak det förutbestämda planteringsdjupet då signalgivaren träder i funktion. Anordningen är därför inte använd- bar för att avkänna markhinder vid unptagníng av planteringshál i marken. V På rå skogsmark är förekomsten av stenar, stubbar samt rötter och annan bindvävnad i jorden normalt så riklig, att man anser att endast ca 40 % av marken är användbar för plantering. En väsentlig nackdel är, att dessa hinder förekommer tätt-utspridda mellan fläckar av för plantering lämplig markstruktur, vars yta dock i regel ej överstiger .20 à 30 dmz. _Detta nödvändiggör att misslyckade hàlupptagningsför- sök mycket.snabbt måste följas av nya försök för att den produktiva delen av marken skall utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt ioch.för att fordonet skall kunna framdrivas med en någorlunda hög . hastighet. Denna är naturligtvis i hög grad bestämmande för plan- a teringskapaciteten. Det är därför angeläget att planteringsmaskiner- 'na anpassas för att vid misslyckade hàlupptagningsförsök mycket isnabbt utföra omförsök._ I detta avseende har hittills kända plan- _teringsmaskiner visat sig vara otillräckliga. I sitt mest avance- rade utförande kan de innefatta ett planteringsdjupindikerande organ och ett med detta samverkande tidrelä. Indikeríngsorganet 7805797-3 tjänar därvid att initiera plantutmatningon i det ögonblick ut planteringsdonet nått ned till avsett djup i marken, medan tid- reläet är anordnat för att efter en.viss gångtid avbryta.hålupp- tagningsförsöket, om detta ännu ej fullbordats, och ge impuls till ett nytt försök. Tidreläets gångtid måste alltså vara så väl till- tagen, att planteringsdonet under sin nedföringsrörelse inte bara hinner tränga nor till önskat planteringsdjup, utan också avverka sträckan från sitt utgångsläge ovanför markytan och ner till denna.

Eftersom rå skogsmark är mycket ojämn och uppvisar rikligt med djupa svackor, inträffar ej sällan att fordonet passerar med hjulen på ömse sidor om en djup svacka, i vilket fall den sträcka plante- ringsdonet har att röra sig för att nå ned till markytan blir i motsvarande grad lång. Tidreläets gångtid måste följaktligen an- passas härtill. Om marken är så hård eller bemängd med rötter att planteringsdonet inte förmår tränga ner till det önskade planteringe- djupet, förblir det i overksamt tillstånd i marken tills tidreläets gångtid har gått ut. Detta innebär en onödig tidsförlust enär det naturligtvis vore önskvärt att planteringsdonet drogs upp ur marken och ett nytt hålupptagningsförsök inleddes i samma ögonblick som nedföringsrörelsen upphävdes. Samma är förhållandet när planteringe- donet, på ett trdigare stadium av nedföringsrörelsen, slår emot en stubbe, större sten eller annat från marken uppskjutande hinder. Även i detta fall måste slutet av tidreläets gångtid inväntas innan planteringsdonet kan återföras till ett läge ovanför marken och ett nytt hålupptagningsförsök påbörjas. Vid plantering på rå skogsmark är det vanligt att tidreläet inställes för en gångtid av cirka 0.8 sek, med start från det ögonblick planteringsdonet påbörjar sin nedåtgående rörelse. Av denna tid motsvarar ungefär 0.4 sek. den äd det maximalt kan ta för planteringsdonet att med en normal ned- föringshastighet på ca 1.5 m/sek. röra sig från sitt övre ändläge ned till den nivå där plantcringsspetscn slår emot markytan, medan i huvudsak 0.1 sekund åtgår für plnntoringudonot att tränga vidare ner i marken till det förutbestämda planteringsdjupet. Ãterstoden av tidreläets gångtid, ca 0.3 sek, utgör den tidsmarginal som behövs för att planteringsdonet även vid något svårgenomtränglig mark eller vid en djupare svacka skall hinna nå ner till planteringe- djupet innan tidreläet avbryter hålupptagningsförsöket och ger im- '1305797-3 w g 4. puls till ett nytt försök, Av ovanstående tidsuppgifter framgår det, att när planteringsdonet vid nedföringen i marken slår emot ett ogenomträngligt hinder, för- flyter det normalt ca 0.4 sek. mellan de ögonblick i vilka ned- föringsrörelsen upphör och planteringsdonet släpper kontakten med marken när det efter utgången av tidreläets gångtid är på väg uppåt.

Härtill kommer ca O.2_sek. för att draga upp planteringsdonet unge- fär halvvägs mot övre ändläget till ett mellanläge något ovanför markytan och lika lång tid för att åter föra ner till nytt anslag mot marken. Den sammanlagda tiden som åtgår tills planteringsdonet berör markytan i ett nytt hålupptagningsförsök kan alltså vid kända planteringsmaskiner av detta slag anges till ungefär 0.8 sek. Under -denna tid förflyttar sig fordonet 0.4-à 0.5 meter med en normal framdrivningshaotighet av 2 km/h. Tidsåtgången för att inleda ett nytt hålupptagningsförsök innebär därför inte bara en tidsförlust.

Den utgör i första hand ett onödigt slöseri med produktiv mark, i det att möjligheterna försittes att utföra ytterligare hålupptag- ningsförsök utmed den 0.4¥O.5 meter långa sträcka som fordonet för- flyttar sig under nämnda tid. I Ovanstående nackdelar elimineras med den föreliggande uppfinningen.

Denna avser ett förfarande för att före eller under upptagning av at planteringshål i marken för plantering av en planta däri, ave känna.markens hårdhet och förekomst av hinder för hålupntagningen, såsom stubbar, stenar, rötter o.dyl, Förfarandet kännetecknas av att ett långsträckt organ nedföres mot det tilltänkta planteringe- hålets botten från_ett läge ovanför marken, varvid storleken av den - uppåtriktade kraft organet utsättes för vid nedträngningen i marken eller anpressningen mot markhindret, registreras som funktion av markens hårdhet eller markhindrets svårgenomtränglighet. g Uppfinningen avser också en anordning för utförande av förfarandet. g Anordningen innefattar ett långsträckt organ, vilket är rörligt anordnat i väsentligen vertikal led för att normalt hållas ovanför marken och temporärt nerföras i denna på ett tilltänkt planteringe- - ställe för att avkänna markens hårdhet och förekomst av hinder för 5 i 7805797-s -nerföringsrörelsen.

Anordningen kännetecknas av att det långsträckta organet har ett nedåt utskjutande ändparti som är axiellt förskjutbart i förhållande till organet i övrigt och fjädrande påverkat mot ett nedre ändläge på detta samt att det långsträckta organet uppvisar en signalgivare eller flera, utmed ändpartiets förskjutningsbana, på avstånd från varandra anordnade signalgivare, vilken eller vilka vardera är an- ordnade att i beroende av ändpartiets förskjutningssträcka pâverkas av ändpartiet och därigenom bringas att avge en signal svarande mot markens hårdhet eller förekomst av hinder när ändpartiet förskjutes not fjäderkraften på grund av anslaget mot marken eller hinder i denna under organets nedföringsrörelse.

Med det ovan nämnda förfarandet avkännes markens och markhindrens grad av genomtränglighet för det làngsträckta organet som funktion av den på organet verkande, uppátriktade kraften vid nedföringen i marken eller anpressningen mot hindret. Härigenom ernás, att de avkända värdena kan registreras mycket snabbt och med fördel an- vändas för initiering av arbetsoperationer hos en planteringsmaskin, praktiskt taget i samma ögonblick som registreringen sker. Den dtidsvinst som därvid erhållas har stor betydelse vid plantering på rå skogsmark med fordonsburna planteringsmaskiner, i det att for- donet kan framföras med en förhållandevis hög hastighet under ut- förande av täta försök och omförsök-till hålupptagning och plante- ring. g ' Med utförande av förfarandet ger även den ovannämnda anordningen stora fördelar. Då endast en signalgivare förekommer, anordnas denna längs ändpartiets förskjutningssträcka lämpligen så, att den påverkas av ändpartiet redan då detta förskjutits några få centi- meter mot fjäderkraften. Därmed ernàs, att signalgivaren kommer att avge en signal i det närmaste samtidigt som ändpartiet slår emot ett ogenomträngligt hinder under det långsträckta organets ned- föringsrörelse. Noggranna mätningar har visat, att vid en förskjut- ningssträcka för ändpartiet på 30 mm och en nedföringshastighet pâ organet av 1.5 m/sek. förflytcr endast ca 4/100 sekund från det 1sQs791-än e se gögonbliek ändpartiet-träffar hindret tills signalen avgives. Detta innebär att den sammanlagda tiden som åtgår tills planteringsdonet berör markytan i ett nytt hålupptagningsförsök förkortas avsevärt; iflär två eller flera signalgivare anordnas, placeras dessa lämpligen ' på någon centimeters avstånd från varandra längs ändpartiets för- skjutningssträcka. -Härigenom indikerar varje signalgivare vid på- verkan en viss förskjutningssträcka hos ändpartiet, varvid varje förskjutningssträckaïmdtsvarar en viss markhärdhet, d;v.s. utgör ett mått på markens genomtränglighet för organet. Ett sådant ut- :firande kan vara att föredra när man varken önskar plantera på för llös eller för hård mark. ' ' l Anordningen enligt den föreliggande uppfinningen är-i synnernet användbar för att vid plantering på rå skogsmark med en fordonsburen, hålupptagande planteringsmaskin avkanna.markens hårdhet:ebh förekomst av hinder och vid olämpliga markförhållanden avbryta pågående hål- upptagningsförsök och snabbt ge impuls till förnyade försök. 'UPP- finningen skall i det följande beskrivas med hänvisning till ett utföringsexempel på en sådan planteringsmaskin och till de härtill hörande ritningarna, på vilka. figur l är en perspektivbild av en fordonsburenaplanteringsmaskin med anordningen enligt uppfinningen anordnad påjplanteringsdcnet¿ a figurerna 2 och 3 visar i tvärsnitt en första utföringsform av anord- ningen i två olika arbetsmoment och med en signalgivare och ett tidrelä, figur § visar i tvärsnitt en andra utföringsform av anordningen med » två signalgivare ooh två tidreläer, d figur 5 visar i tvärsnitt en tredje utföringsform av anordningen med tre signalgivare och tre tidreläer, och figur 6-är en perspektivbild av en fordonsburen.planteringsmaskin med anordningen enligt uppfinningen anordnad på ett från plan- teringsdonet skilt markavkänningsorgan. 7805797-3 .I figur l betecknar 1 en lyftarm, vilken är i vertikal led sväng- bart lagrad pd ett i figuren antytt fordon 2 och kan svngas med hjälp av en mellan fordonet och lyftarmen ledbart infäst hydraul- cylinder 3. I sin fria ände uppbär lyftarmen ett planteringsdon 4. Detta är anordnat att kunna nedföras i marken av lyftarmen för att upptaga planteringshàl och anbringa plantor i dessa. Plante- ringsdonet utgöres av ett rörformat, nedtill något vidgat stativ 5 med tvâ fast anbragta konsoller 6, 7. Dessa är svängbart lagrade på en i lyftarmen fäst, tvärsgàende axel 8, kring vilken således planteringsdonet är:ängbart i vertikal led. En dragfjäder 9 är inspänd mellan lyftarmen och stativet 5 och strävar att vrida planteringsdonet till ett snett framåt/nedåt riktat läge i vilket det med konsollerna 6, 7 ligger an mot två stoppklackar 10 (endast en visas i figurerna) på lyftarmen. Planteringsdonet är anslutet till ett på fordonet anordnat plantmagasin, från vilket plantor kan utmatas till planteringsdonet och via en på detta anbragt plantut- matningsanordning tillföras planteringshålet. Plantmagasinet och plantutmatningsanordningen visas ej i figurerna.

Ett planttransportrör ll är fast anbragt i stativet 5 och i sin övre ände anslutet till ett med plantmagasinet förbundet rör-12 av gummi eller annat elastiskt material. Röret ll sträcker sig genom stativet och skjuter med sin nedre del in i en rörformad planteringsspets 13 som är axiellt förskjutbar i stativet.. I denna del är stativet invändigt försett med en övre och en nedre ring- formad ansats 14 resp. 15 av vilka den nedre ansatsen övergår i en cylindrisk styrning 16 för planteringsspetsens förskjutnings- rörelse. Mellan den övre ansatsen 14 och en på plantspetsens mitt- parti fäst fläns 17 är två tryckfjädrar l8, 19 inspända. Dessa strävar att förskjuts planteringsspetsen till ett nedre ändläge, vari flänsen 17 ligger an mot den nedre ansatsen 15 och planteringe- spetsens snedfasade utloppsöppning 20 befinner sig väl utanför sta- tivets nedre ände. Planteringsspetsens förskjutning i stativet mot fjäderkraïten begränsas av den maximala hoptryckning fjädrarna kan bibringas. I detta övre ändläge skjuter alltjämt en del av plan- teringsspetsen ut genom stativets nedre ände.d När planteringsspet- sen förskjutes uppåt i stativet når, efter en relativt kort förskjut- 2sos797+3 ningssträcka, en på planteringsspetsen fäst tryckstång 21 anliggning mot en strömställare 22 till en i stativet fast anordnad elektriskt verkande signalgivare 23. Därvid tryckas strömställaren in i signal- givaren så, att denna aktiveras och avger en signal. I anordningen ingår också ett till signalgivaren och hydraulcy1inderns>manöverørgan 24¿ medelst förbindelseledningar 25, 26 anslutet, elektriskt drivet tidrelä 27, vars uppgift beskrives senare i texten. Manöverorganen 24 utgöres av magnetventiler, vilka liksom tidreläet är av kontan- tionellt utförande och.inte beskrivas närmare. i då Anordningen fungerar på följande sätt.* Medan det planteringsmaskinen uppbärande fordonet kontinuerligt framföras över planteringsområdet, fires planteringsdonet 4 från sitt övre ändläge ovan marken (se fig. 1 och 2) nea i denna av nyarauicyiinaern 5 och ijffiarmen 1. sam- tidigt som planteringsdonet.påbörjar'nedföringsrörelsen igàngsättes tidreläet 27 automatiskt. Då planteringsspetsen 13 under nedförings- rörelsen tränger ned i marken och/eller slår emot ett markhinder, förskjutes den uppåt i stativet 5 mot fjäderkraften, om marken och hindret erbjuder tillräckligt stora svårigheter att tränga ner i eller forcera, Eörskjutningssträokans längd utgör därvid ett mått på markens hårdhet och svårigheten att med planteringsspetsen undanf föra eller tränga igenom hindret. Fjädrarna 18, 19 är därvid dimen- sionerade så, att tryckstången 2l under planteringsspetsens för- åutning.når kontakt med strömställaren 22 först när marken är så hård eller-hindret så svårt att genomtränga eller komma.förbi, att plantering inte kan utföras. ' ' A Om markförhållandena är sådana, att.planteringsdonet kan tränga ner i marken till avsett planteringsdjup, kvarhålles det temporärt i planteringshålet under samtidig bakåtsvängning mot kraften hos fjädern 9. Kort efter det planteringsdonets nedföringsrörelse upp- hävts är tidreläets gångtid ute. I samma ögonblick avger tidreläet en.impuls till plantutmatningsanordningen, varvid en planta utmatas från planteringsdonet till plantcringshålet. Sedan detta skett drages planteringsdonet upp ur marken av hydraulcylindern 3 och lyft~ armen l och återföres till sitt övre ändläge ovan marken. Det be- igskrivna arbetsföfloppet_upprepas därefter automatiskt med hjälp av 9 i7sos797-z konventionella, här ej visade anordningar, och i en takt som vid för plantering lämpliga markförhållanden i huvudsak bestämmes av fordonets hastighet och det önskade avståndet mellan plantorna.

Om, däremot, marken är så hård eller ett förekommande markhinder så svårforcerat, att plantering är olämpligt, förskjutes under ned- föringsförelsen planteringsspetsen uppåt i stativet så långt, att tryckstången 21 passerar förbi och påverkar strömställaren 22, varigenom signalgivaren aktiveras och avger en signal. Denna till- föras tidreläet och hydraulcylinderns manövororgan 24, varvid tid- reläet avställcs och hydrauloylindern hopdragoc. Plantcringsdonet àages därvid upp ur marken till ett mellanläge något ovanför denna :fir att omedelbart därefter återföres ned mot marken i ett nytt hål- upptagningsförsök. 7 Nedan visas två tidsscheman (tabell l), efter vilka omförsök vid hål- upptagning kan tänkas utföras dels vid den ovan exemplifierade planteringsmaskinen, dels vid en tidigare känd planteringsmaskin, också den försedd med höj- och sänkbart planteringsdon samt tidrelä, men utan signalgivare} Vid båda schemana antages tvâ olika slag av ogenomträngliga markhinder förekomma, vars ovansida befinnr sig ovanför resp. under markytan på ett avstånd från denna motsvarande 1/2 av det förutbestämda planteringsdjupet. Det antages också, att planteringsdonet vid båda maskinerna tar 0.4 sek. för att från det övre ändläget nå kontakt med markytan och 0.1 sek. för att från mark- ytan komma ner till det önskade planteringsdjupet. Ytterligare ett antagande är att tidreläet vid båda maskinerna är inställt för en gångtid av 0.8 sek. 10 _1sos197-3 mH.H ¶¶m~.H oø»H oo.H oæ.o_ ow.o 3.0 Ró o O smvhxnmë flmvhMamE¶ Hwwfiß FOHÜQHÉ HDHQd>O Pwfidfiflm mnm>«mHnømflm cap: :oo mama :www »pw øoä flflxmmëmwnfinwßqmflm . KT H 0 U.fl 5 3 w m H > ewwo wæ.o mwflo mm.o Qïo. mmó m+.o mn.o 3.0 Sa o o nøvhxmmä smPaxnmE¶ HQUC5 Pmfiflflflfl H@Hflß>O POH@Qflfi ^H wøcænæmwnv wmß>fiwHm:wHm nu zoo mflwnøflv »vw wwE.Q«gwmEwwcHnw»smHm w Q a m,P a m d « P ø.m H m m.nmH ß x c 4 _ .sævhxnmä wma Pxmvflox Hmm Pwfloømmflflnwvsmflm .Hmwnmpm vmmflwnwfla .MmmHww.mmmvQmßmoQw Pphn ppm w flwwflwnmnmmuflfinwøøfl Hmwnmnwfl àbo cmvhmhwfl HmHcw>o Pmmmfl lnmflfiwñ Hmm Pmfloømwflflnmvfimflm .nmmflmnmnmmflflmwænwmmß Hmwnmnmm vwfloummflfihmvflmflm .Hmmmovm Pmmflwnøfla Hmflmflm Hwmbm Sao wmxHm>mm flwHß>flmHmflmfim .Hwsmmß nwmflmnwn lmmnflnmwwmfl :oo Pwnøflfis »cam Hmflm pwfloømmflflnwwflmflm Hmpnßpm Pwmfimnøfla .vømmflufim mnbw ëwfi flwnw flmmawhmnmmflflhnwøwfl nmflnmnmm Pmfloøwwnflawvnmflm . H HQmm 11 790579793 få grund av förekomsten av signalgivaren vid den föreliggande planteringsmaskinen utför denna omförsök vid hålupptagning be- tydligt snabbare än den tidigare kända maskinen, vilken saknar signalgivare. Som framgår av tabellen blir tidsvinsten 0.41 och 0.31 sekunder med hindret ovanför resp. under markytan. Detta innebär att man med en fordonshastighet av 2 km/tim utför omföreök redan efter 0.27 resp. 0.22 meters färdsträcka vid en maskin med signalgivare, medan motsvarande siffror för en maskin utan signal- givare 0.50 resp. 0.39 m. Tillkomsten av signalgivaren mafiör därför ett väsentligt ökat tillvaratagande av den produktiva skogsmarken.

Figur 4 visar mittpartiet av planteringsdonet 4 i ett andra ut- förande av anordningen försedd med en första och en andra signal- givare 30, 31. Dessa är anordnade i stativet 5 så, att de i nämnd ordning påverkas av planteringsspetsens 13 tryckstång 32, då plan- teringsspetsen förskjutes uppåt i stativet under planteringsdonets nedföring i marken eller anslag mot ett markhinder. För detta ända- mål är tryckstången försedd med ett urtag 33 vari den första signal- givarens 30 strömställare 34 kan passa in för att ej påverkas av tryckstången förrän planteringsspetsen 13 förskjutits en viss sträcka uppåt i stativet 5. Tryckstångens längd är därvid så avpassad att den andra signalgivarens 31 strömställare 35 påverkas av tryckstången: snedfasade ände 36 sedan planteringsspetsen förskjutits ytterligare uppåt. De båda förskjutningssträckorna för paverkning av den företa och den andra signalgivarens strömställare är i föreliggande exempel 20 resp. 30 mm, räknat från planteringsspetsens nedre ändläge i stativet. Dessa mått kan naturligtvis anpassas efter olika behov.

I figuren visas planteringsspetsen med heldragna linjer i ett uppåt- fört läge, vari den första signalgivarens strömställare är påverkad av tryckstången och med streckade linjer ytterligare uppàtförd och rd'båda strömställarna påverkade. Anordningen innefattar också två tidreläer 37 och 38. Dessa, som i det följande benämnas huvudtidrelä och hjälptidrelä, är anslutna mellan de båda signalgivarna 30, 31 och hydraulcylinderns 3 manöverorgan 24 med hjälp av förbindelseledningar 39-42. Anslutningarna är utförda så, att den första signalgivaren 30, då den aktiveras, stoppar det igångvarande huvudtidreläet 37 och startar hjälptidreläet'38, medan den andra signalgivaren 31 vid akti- 7-895797-3 12 vering stoppar hjälptidreläet.- Tidreläernas anslutningar till hydraulcylinderns manöverorgan 24 och plantutmatningsanordningen framgår av funktionsbeskrivningen nedan. I denna andra utförings- form fungerar anordningen på följande sätt. Samtidigt som plante- nngsdonet 4 påbörjar nedföringsrörelsen i sitt övre ändläge. igång- sättes huvudtidreläet 37. Om planteringsspetsen under nedträng- ningen i marken förskjutes endast så kort stycke uppåt i stativet att den första signalgivaren förblir opåverkad,_indikerar detta att marken på planteringsstället är för lös för plantering. (Ett sådant planteringsställe kan t.ex. ha en för planteringsändamål för hög vattenhait med åtföljande lag eyretiligång, vilket kan verka starkt hämmande på plantornas rotutveckling). Är så fallet inväntas ut- gången av huvudtidreläets gångtid; som i detta exempel är 0.8 sek.

Då huvudtidreläet stoppat avger det samtidigt en impuls till man- överorganen 24 för hydraulcylindern 3, så att denna först återför planteringsdonet till det övre ändläget och (vid förnyad igång- sättning av huvudtidreläet) omedelbart därefter för ner plantering-- donet mot marken i ett nytt hålupptagningsförsök.

Om planteringsspetsen 13 under huvudtidreläets gångtid vid nedförin- gen i marken förskjutes ytterligare uppåt i stativet och aktiverar den första signalgivaren 30, igångsättes samtidigt därmed hjälptid- reläet 38 medan huvudtidreläet 37 stoppas. Förblir den andra sig- nalgivaren 31 opåverkad under hjälptidreläets gångtid inväntas ut- gången.av denna, som i detta fall är 0.1 sekunder. .När hjälptid- reläet stannar, avger det en impuls till plantutmatningsanordningen, varvid en planta utmatas till det upptagna planteringshålet. Plan- teringsdonet drages därefter upp ur marken till sitt övre ändläge för att sedan föras ner mot marken igen i ett följande planteringe- försök.

Om planteringsspetsen i stället förskjutes vidare uppåt i stativet under hjälptidreläets gångtid, så att även den andra signalgivaren 31 påverkas av tryckstången 32, indikerar detta att marken är så 3 hård eller ett markhinder så svårforcerat, att plantering inte.bör utföras. Därvid avbrytas hjälptidreläets gångtid av signalen från - den andra signalgivaren samtidigt som planteringsdonet drages upp *ur marken och omedelbart därefter åter föres nedåt i ett omförsök. “7sos797-z Nedan visas ett tidesehemu (tabell II) efter vilket som exempel planteringsmaskinen enligt det ovan beskrivna, andra utförandet kan tänkas arbeta. Schemat avser dels det fall, att marken befinnes vara för lös för plantering (Fallet I), dels förhållandena när marken är för hård resp. lämpligför plantering (Fallen II resp. III).

Vid uppgörandet av tidsschemat har antagits att gångtiderna för huvudtidreläet och hjälptidreläet är 0.80 resp. 0.10 sekunder och att hastigheten för planteringsspetsen 13 vid intryokningen i plan- teringsdonets stativ 5 är sådan, att aktiveringen av de båda signal- givarna sker med 0.01 sek. tidsmellanrum. Det har också antagits, att den första signalgivaren påverkas och aktiveras när huvudtid- reläet gått ungefär halva gângtiden. Som framgår av tabellen följes indikationerna av markens beskaffenhet praktiskt taget omedelbart av åtgärder för omförsök när marken är för hård för plantering. Häri ligger en betydande tidsvinst jämfört med tidigare kända planteringe- maskiner försedda med endast ett tidrelä för initiering av omförsök.

Hos dessa maskiner påbörjas nämligen omförsöket först vid utgången av tidreläets gångtid, normalt inställd på ca 0.80 sekunder. 14 .mmflnmp nam mvzmflm >m møflflpmapb .wvß _ wfißmnwm mpwmflmnøfipmflwflm .wfipwnwm 1 _ _ _ .Hm.o mpmmflmnwflpmflmfls nmwnø fiw wm«~w>«m _ _ _ flmhßkwflwflßfiwflw .Nhdflfl "HHH .fi-mmfi _ .^mdwHmpflmHm Hmm PmHmoHoHHm>m Hmw Høønflflmnmfi hmflflm øfimâ Ham flwähøå .wmfimflmn _ _ Ipmmmß Hmfiämßmm vwfloøm äflnmßflmflm ~+.o __ I .mmmwopw p@mHwn@fl«@Hmfim .flfipmnmw _ _ _ _ mvwmfimnøfipmflmfin nwwns mmxnw> _ _ _ Iam flwnmßflwflmflwflm mHwn< "HH Hfimm _ _ .mmwpwmmswwfl pwmflmnflfipßfiwnm . _ .mßmmovm pømfiwfiøflpøsbfim .nwuflpmnwm H+.o _ fl+.o flmumm_mmMHw>mm flmnm>fimHmQwflm wßmnwm .^mnflHwvnmHm Hmw mmfl ann Qmxnmäv .wmamhwflpmmmfi _ nmfinmnmm Pmfloømmfiflnmvcflflm .mpfi ow.o | _ flflpmnmw mP@fiH@~@Hp@§>§m ..@H»mnww _ _ _ mPmmflwHøflPøs>5s Hwøflß fim mømHw> _ Imm flmHm>flmHmflwflm mpmæmw "H Hflmfi _ .nmpnmpm »wmH@H@fl@øs>fim o. _: o .vwmmflønm øH>m www :ann fimwflmnwn _ _ _ _ |mmflflnwH@mfl nmfinmnmm pwäoumwflflawpnßflm wswnmpcdfim Hmm wflflmëmfio Wmznmä wflflnuwflmam anv mflflmëmfl %wMHø2 .M w m fl m Q m.w P a m w M P w m H w H S E ß x u < 7805797-3 _ AHH wucmnnwvnv H o m H w H u H_P Q b P Q o o m H ß > fl m H m Q m fl m _ m > v w_m E Q fl &_m w E m m n a H m P Q ß H m _ _ . HH QQ2m d>Hm§ Hwwmmflß ¥wmw PmmHoH@fl#dd>BS_ 7805797-3 För att kunna indikera en för lös, för hård och en för plantering lämplig mark kan man även tänka sig anordningen försedd med tre signalgivare i stället för två. Ett sådant utförande visas i figur 5. På figuren betecknar 50-52 de tre signalgivarna. Dessa är anord- nade i nämnd ordning undcrifrán i stativet 5, i vilken ordningsföljd de benämnes den första, den andra och den tredje signalgivaren.

Tryckstången 55 är försedd med två urtag 54, 55, vari den första och den andra signalgivarens strömställare 56, 57 kan passa in för att ej pâverkas av tryckstången förrän planteringsspetsen förskjutits uppåt i stativet en sträcka, som i detta exempel är 10 resp. 20 mm.

Tryckstàngens längd är därvid avpassad så, att stángens ände 58 när kontakt med och påverkar den tredje signalgivarens strömställare 59 efter en förskjutning på ytterligare 10 mm. Därmed har förskjutnings- sträckorna för den andra och den tredje signalgivaren valts lika med den första och den andra signalgivarens förskjutningssträckor i det tidigare beskrivna andra utförandet av anordningen. Detta har gorts endast för att i det följande underlätta en jämförelse mellan de två utförandena, eftersom förskjutningssträckornas längd natur- ligtvis kan varieras efter olika behov.

Anordningen innefattar vidare ett huvudtidrelä 60 samt ett första och ett andra hjälptidrelä 61 resp. 62. Tidreläerna är anslutna I mellan signalgivarna, plantutmatningsanordningen och hydraulcy- linderns 3 manöverorgan 24 medelst förbindelseledningar 65-67.

Anslutningarna är utförda så, att den första signalgivaren 50 vid aktivering stoppar det igångvarande huvudtidreläet 60 och startar èt första hjälptidreläet 61, att den andra signalgivaren 51 vid aktivering stoppar hjälptidreläet 6l och startar det andra hjälp- tidreläet 62, och så att den trsfie signalgivaren 52 när den akti- veras stoppar hjälptidreläet 62. Tidreläernas funktion framgår av den följande beskrivningen.

Liksom vid det andra utförandet av anordningen aktiveras alltså signalgivarna i sin inbördes ordningsföljd-nedifràn i stativet 5 och i beroende av den sträcka planteringsspetsen förskjutes uppåt i stativet och som utgör ett mått på markens hårdhet. När plan- teringsdonet i sitt övre ändläge påbörjar nedföringsrörelsen igång- sättes huvudtidreläet 60. Aktiveras inte den första signalgivaren 730657970-3 16 50 av planteringsspetsen under huvndtidreläets gångtid, inväntas utgången av denna, som även i detta fall är 0.80 sekunder. gDärvid har indikerats att planteringsdonet antingen inte nått kontakt med marken (stativet 5 kan t.ex. ha fastnat mellan två stenar med planteringsspetsen ovanför markytan) eller påträffat extremt lös mark, t.ex. ett dyhål. Då huvudtidreläet stannar, avger det en impuls till manöverorganen 24, varvid hydraulcylindern 3 drar upp iplanteringsdonet ur marken och omedelbart därefter för ner det igen i ett nytt hàlupptagningsförsök. g Om den första signalgivaren däremot aktiveras under huvudtidreläets gångtid; avbrytas denna samt startas det första hjälptidreläet 6l,a å"ers gångtid är 0.10 sekunder;'åFörblir den andra signalgivaren'5l opåverkad av planteringsspetsen under hjälptidreläets 61 gångtid, inväntas slutet av denna. När hjälptidreläet 6l stannar, avger det en impuls till hydraulcylinderns manöverorgan 24, varvid plantering-- donet drages upp ur marken och omedelbart därefter föres ner igen i ett omförsök. I detta fall har alltså planteringsdonet trängt ner i marken, men också indikerats att denna fortfarande är för lös för plantering. Omförsöket har dock kunnat påbörjas mycket snabbt på grund av hjälptidreläets 61 korta gångtid. a0m den andra signal- ågvaren 51 i stället aktiveras av planteringsspetsen under hjälptíd- reläets 61 gångtid, avbrytes denna och startas det andra hjälptid- reläet 62, vilket även denna har en gångtid av 0.10 sekunder. Akti- veras inte den tredje signalgivaren.52 under hjälptidreläets 62 gångtid, indikerar-detta, att marken är lämplig för plantering.

Därvid inväntas slutet av gångtiden, i vilket ögonblick tidreläet avger en impuls till plantutmatningsanordningen så att denna utmatar en planta till det upptagna planteringskålet. dP1anteringsd0net åter- íöres därefter till sitt övre ändläge för ett följande planteringe- firsök.

Förskjutes planteringsspetsen så långt in i stativet under hjälptid- reläets 62 gångtid, att även den tredje sígnalgivaren 52 aktiveras, visar detta, att marken är för hård eller ett påträffat markhinder för svàrforcerat för att plantering skall kunna ske. Är så_fället 7805797-3 17 stoppas hjälptidreläet, varpå planteringsdonet drages upp ur marken för att därefter föras ned igen i ett omföreök.

Nedan visas ett tidsschema (tabell III), efter vilket planteringe- maàinen i det tredje utförandet kan tänkas arbeta. Schemat visar tidpunkter och tidsintervall för olika arbetsmoment, dels när planteringsdonets nedföringsrörelse uppbromsas utan att planteringa- spetsen påverkats av anslag (Fallet I), dels när marken befinnes vara för lös eller för hård för plantering (Fallen II och III) och slutligen när marken är lämplig för plantering (Fallet IV).

Samma antaganden har gjorts som vid uppgörandet av tabell I. Detta innebär, att gàngtiderna för huvudtidreläet och njälptidreläerna är 0.80 resp. 0.10 sekunder, att signalgivarna påverkas med 0.0l sekunds tidsintervaller under planteringsspetsens uppåtrörelse i stativet 5, och att den första signalgivaren påverkas när huvudtidreläet gått ungefär halva gángtiden. Av tabellen framgår, att man även vid ètta utförande av anordningen erhåller betydande tidsvinster i jäm- ñrelse med arbetsförloppet hos tidigare kända planteringsmaskiner. Är dessa försedda med tidrelä för initiering av omförsök, förekommer det i regel endast ett tidrelä, i vilket fall Omförsöken påbörjas först vid utgången av tidroläets gångtid, som vanligtvis sättas-till ca 0.80 sekunder. 18 ,7sos79743 1 Hmflo .~+.o w H«.0 . H«.o om.o 1 o«.o 0«.o @w.o 1 O Q WQHHQPAHQHQ ÉCHHHOPÉÜHQ wflHm5mao¶swMnnä nww¶wflH@EmH soxumz Hmvssxwm a mnmmpmmuflv ømHoHsE:Mu< AHHH wunønwaps nmmfiønøflp map floo wHm>H lfimnmflm anv øwâ nflxmmëmwflfinmpnøam _ ¶ .wmwnmnfim mvflmflm ba mflfiflvmëab W.wvß wflßmqmm m»mmH@n@flp@Hmfls¶mn@g< .fifipmnwm mßmmflwn H mqfin dncflø Hmøflß.fim mmMHø>mm_fimnm>flwflmmwflm mfiøwna ">H Hama ¶ .^wnflHwPnmHm Hmm pmHwøHoHHm>w Hmw Hmøflflnfinms Hmaflm unms HnH.flmxhm2v1~mwHwHmHvmmm§ nmnnmnmm Pwflowmmnflnmp _ wnwfim .mwmmopm pwwflwaøfipmfimnn @n@n< .øflpmqwm mpmmflmnøfip ._|mHmnn wHøflm_Ho@fld mßanobmm flmnmbflwflmnmflm wwuwha “HHH aflmm ¶ .mævnmpm Pwwflwnwfipmflmfin mH@n< .m«@m°pm>p@mH@nU«»mHmfln wpmnßä .wflpwnww mpmmfimhwflpmflmwfl mvmnnw nmønß mmxnmbmm flwHm>flmHmflwflm wawflfl .^wnflH@pc«Hm www mßfl www nwznmmv ¶ .mmfiwhwnpmwmä Hmwnwnwm Pwfloømwnfinmpcdflw .mvs wfipwnww wpwwflmnøflpmflßfin wpmwßm .wflpwflww mpwwfimflwflpmflmfls _ mpmHwH_Hmmnø fim wmxflw>mm Qmnmbflmflmnmflm mHwfl<_ "HH flflmm _ ¶ .mmvnmpm pwmflmh uuflwmfimfln «»mnmm_ .nwmgopm @@mfl@H@HP@§>sm .qwwflpwzmw @>HmQ Hmwownd Pwmw Pmmflmaøflpøsbäs Qmøwm mmxnmbmß flwnm>Hwflæmmflm mvmnnm .^Huuflfl:xHmE Hmfifiw flmxfimë øoñ wxwpsoz flm Hmm mpmmm_mpmfloømmnflHmvflmHm .mmflmnmnwmmmfi Hwwnmßmm vmfloømwqfin nwpnwflm .wps.@fipmn« m»@mH@H@Hp@fi>sm .øflpwnmw mwwmwwn |flfiPøs>ss Hmøflfi nø mm¥Hw>am.swHm>HmH@qmfim mpmanw "H Hflmm . . .mm»H@pn_»@wH@H@fl»@s>sm .pmmmfiwnm mn>m »ou zman flwmfiønnnmmflflhwmuwfl ußflnmnmm vwfloømwflflnmvnmflm HHH HHHm 19 7805797-3 När marken är för lös för plantering, sker vid detta tredje ut- förande av anordningen omförsöken snabbare än vid det tidigare beskrivna, andra utförandet. Tabellerna II och III visar vid jämförelse att omförsök vid för lös mark kan påbörjas först vid utgången av huvudtidreläets gångtid vid det andra utförandet, dvs. efter 0.80 sekunder, men redan efter 0,50 sekunder vid det tredje utförandet av anordningen. ' Ett flertal modifikationer av anordningen kan förekomma inom ramen ñr uppfinningstanken. I de ovan beskrivna utföringsformerna av anordningen utgör t.ex. denna en integrerad del av ett fordons- buret, upp och ner rörligt anordnat planteringsorgan. Man kan emellertid också tänka sig anordningen anbragt på ett separat, långsträckt markavkänningsorgan, vilket är upp och ner rörligt anordnat på fordonet på avstånd från planteringsdonet,_för att kunna nedföras i marken och avkänna dennas beskaffenhet. Figur 6 visar ett sådant utförande på vilket markavkänningsorganet 70 och plan- teringsorganet 71 uppbäres av var sin på fordonet 2 kring en hori- æntell axel vridbart anordnad lyftarm 72, 73 för att oberoende av varandra kunna höjas och sänkas med hjälp av hydraulcylindrar 74, 75 med tillhörande magnetventiler 80, 81. Båda organen inne- fattar ett ytterrör 76, 77 och ett i rörets nedre del nedåtfjädrande ändparti 78, 79. Detta har vid markavkänningsorganet utvändigt ogenombrutna ytor och är vid planteringsorganet rörformat för genom- släppning av plantorna. Ändpartiets fjädring åstadkommas vid båda organen på i princip samma sätt som vidodâgheskrivna utförings- formerna.

Planteringsorganet 7l är med en rörledning l2 anslutet till ett plantmagasin från vilket plantor kan utmatas till planteringsorganet och via en på detta anbragt plantutmatningsanordning tillföras planteringshålet. Plantmagasinet och plantutmatningsanordningen visas ej i figuren. fiarkavkänningsorganet 70 är försett med en eller flera signalgivare.

Dessa är anordnade på i huvudsak samma sätt som vid de ovan beskrivna í¿1aus797+z 20 dutföringsformorna och styr jämte tidreläer båda organens upp- och nedåtgående rörelser samt plantutmatningsanordningen. Signalgivarna och tidreläerna visas ej i figuren. Styrningen utföres så att mama- avkänningsorganet vid för plantering olämplig mark snabbt utför omr försök till markavkänning, vilket sker-på i princip samma sätt som beskrivits för anordningen i de tidigare utföringsexemplen. Styr- ningen sker också så, att planteringsorganet nedföres i marken och en planta utmatas endast då markavkänningsorganet indikerat att mar- kens hårdhet och beskaffenhetçâg eventuellt förekommande markhindera inte utgör hinder för planteringen.

För att planteringsorganet oberoende av variationer i fordonets fram- drivningshastighet skall kunna nedföras på eller mycket nära den fläck av marken som just avkänts av markavkänningsorganet, kan detta anordnas att samverka med en i figuren ej visad induktiv givare av konventionellt slag för kontinuerlig indikering av den'vägsträcka ibrdonet under hand avverkar. Givaren kopplas lämpligen till någon av fordonets hjulaxlar eller, i förekommande fall, till kardanaxeln.

Med givaren ernås att planteringsorganets nedåtgående rörelse igång- sättes vid en tidpunkt som inte bara bestämmes av f signalgivarna Och tidreläerna, utan också är beroende av avståndet nellan markavkänningsorganet och planteringsorganet och av den väg~ sträcka fordonet hinner förflytta sig efter det signalen avgivits.

Ehuru den fjädrande påverkan av avkänningsorganets ändparti i ut- föreingsexemplen åstadkommas med tryckfjädrar är det naturligtvis möjligt att använda_också andra kraftackumulatorer för detta ändamål.

Exempel härpâ är en eller flera pneumatiska eller hydrauliska_eylind- rar, de senare eventuellt anslutna till en gasackumulator. 'Nan kan också tänka sig signalgivarna vara av s.k. beröringsfri typ, t.ex. magnetiska eller induktiva, i stället för de med mekaniskt påverk- bara strömställare försedda signalgivarna som beskrivits i utförings- exemplen.»

Claims (3)

2' 7805797-3 P A T E N T K R A V

1. Anordning för att under upptagningfav-ett planteringshål i marken för plantering av en planta däri avkänna markens hårdhet och förekomst av hinder för hâlupptagníngen, såsom stubbar, stenar, rötter o.d., innefattande ett långsträckt planteríngsorgan (N), vilket är rörligt anordnat i väsent-~ ligen vertikal led för att normalt hållas ovanför marken och temporärt nerföres i denna på ett tilltänkt planteringsställe, k ä n n e t efc k n a d därav, att det långsträckta organet har ett nedåt utskjutande ändparti (13), som är axiellt förskjutbart i förhållande till organet i övrigt och fjädrande påverkat mot ett nedre ändläge på detta samt att det långsträckta organet uppvisar en signalgivare (23) eller flera utmed ändë partiets förskjutningsbana, på avstånd från varandra anordnade signalgivare (t.ex. 30,31), vilken eller vilka vardera är anordnade att i beroende av ändpartiets förskjutningssträcka pâverkas av ändpartiet och därigenom bringas att avge en omförsök till hälupptagning eller plantutmatning initierande signal svarande mot markens hårdhet eller förekomst av hinder när ändpartiet förskjutes mot fjäderkraften på grund av anslaget mot marken eller hinder i denna under det lângsträckta organets nedföringsrörelse. “

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t'e c k n a d 1 1 av ett eller flera, med signalgivarna (t.ex. 50-S2) samverkande tidreläer (t.ex. 60,6l,62), vilka är anordnade att dels kunna igångsättas och stoppas av signalerna, dels att vid gångtidens utgång eller avbrott kunna initiera omförsök till hålupptagning vid för plantering för lös och/eller för hård mark eller för svårforcerade markhinder, eller initiera plantutmatning till det upptagna planteringshålet vid för plantering lämplig mark. 7805797-3 21

3. Anordning enligt krav 1 eller 2, k ä n.n e't e c k n a d därav, att den fjädrande påverkan av ändßarfíet åstadkommas med kraftackumulatorer såsom t.ex. en eller flera fjädrar _ (l8,19), pneumatiska cylindrar eller hydrauliska, tídll en gasackumulator anslutna cylindrar. I ' -