SE1450474A1 - Fordonsvärmeväxlarrör och fordonskylare innefattande sådantrör - Google Patents

Abstract

18 SAM MAN DRAG Ett fordonsvärmeväxlarrör innefattar åtminstone en första och en andra5 separat fluidkanal (14, 16). En rörförstyvare (38) har ett förstaförstyvningsparti (40) som förstyvar rörets (2) första kanal (14) och ett andraförstyvningsparti (42) som förstyvar rörets (2) andra kanal (16). Det förstaförstyvningspartiet (40) innefattar en första stödyta (46) som stödjer denförsta kanalens (14) första storyta (20), en andra stödyta (48) som stödjer den10 första kanalens (14) andra storyta (22). Det andra förstyvningspartiet (42)innefattar en första stödyta (56) som stödjer den andra kanalens (16) förstastoryta (26), och en andra stödyta (58) som stödjer den andra kanalens (16)andra storyta (28). Föreslagen figur för publicering: Fig. 4a

Description

15 20 25 30 nämnda första kanal har en första storyta och en motstående andra storyta, och nämnda andra kanal har en första storyta och en motstående andra storyta, varvid nämnda inre förstärkningsstruktur är en rörförstyvare som har ett första förstyvningsparti som förstyvar rörets första kanal och ett andra förstyvningsparti som förstyvar rörets andra kanal, varvid rörförstyvarens första och andra förstyvningspartier är förbundna med varandra vid ett förbindelseparti, varvid nämnda första förstyvningsparti innefattar en första stödyta som stödjer den första kanalens första storyta, en andra stödyta som stödjer den första kanalens andra storyta, och ett mellanliggande parti som förbinder nämnda första stödyta med nämnda andra stödyta, och varvid nämnda andra förstyvningsparti innefattar en första stödyta som stödjer den andra kanalens första storyta, en andra stödyta som stödjer den andra kanalens andra storyta, och ett mellanliggande parti som förbinder nämnda första stödyta med nämnda andra stödyta.

En fördel med detta fordonsvärmeväxlarrör är att det effektivt motstår tryck- och temperaturpåkänningar, i synnerhet vid rörets inlopp.

Enligt en utföringsform innefattar röret vidare ett inloppsändparti och/eller ett utloppsändparti vid vilket skiljeväggen är avbruten sä att nämnda första och andra kanaler är förbundna med varandra vid ändpartiet, varvid rörförstyvaren åtminstone delvis inryms i ändpartiet. En fördel med denna utföringsform är att förstyvaren får mer utrymme, så att den effektivare kan förstärka röret.

Enligt en utföringsform har inlopps- och/eller utloppsändpartiet en längd LEP, mätt från yttersta änden av röret till skiljeväggens början, av 10- 100 mm. En sådan längd LEP på inlopps- och/eller utloppsändpartiet har befunnits resultera i en effektiv värmeöverföring och en robust utformning av rör för fordonsvärmeväxlare.

Enligt en utföringsform är rörförstyvarens förbindelseparti försett med en urskärning för erhållande av åtminstone en del av skiljeväggen, varvid nämnda första parti av rörförstyvaren sträcker sig in i nämnda första kanal åtminstone delvis in iden del därav där nämnda första och andra kanaler åtskiljs från varandra av nämnda skiljevägg, och varvid nämnda andra parti av rörförstyvaren sträcker sig in i nämnda andra kanal åtminstone delvis in i 10 15 20 25 30 den del därav där kanalerna åtskiljs från varandra av nämnda skiljevägg. En fördel med denna utföringsform är att kanalerna förstärks mer effektivt, eftersom förstyvaren ger en förstärkande och förstyvande effekt som överlappar med det ställe vid vilket skiljeväggen är avbruten.

Enligt en utföringsform är rörförstyvarens sammanlagda längd, sett längs röret, mindre än 20% av rörets sammanlagda längd. En fördel med denna utföringsform är att ?ödesmotståndet ökar minimalt, och en effektiv förstärkning likväl uppnås.

Enligt en utföringsform är åtminstone en av storytorna försedd med ytstrukturer, varvid rörets inloppsändparti och/eller utloppsändparti är väsentligen fria/fritt från sådana ytstrukturer. En fördel med denna utföringsform är att förstyvaren mer effektivt kan förstärka röret när det inlopps- och/eller utloppsändparti i vilket förstyvaren är belägen är väsentligen fritt från ytstrukturer, åtminstone delvis på grund av att förstyvaren mer effektivt anligger mot rörets storytor.

Enligt en utföringsform är rörförstyvaren är gjord av metallplåt, varvid en godstjocklek hos rörförstyvaren är mindre än 30% av den första och den andra kanalens inre höjd, vilken mäts i en riktning parallell med skiljeväggens höjd. En fördel med denna utföringsform är att rörförstyvaren ger effektiv förstärkning utan att väsentligt öka rörets flödesmotstånd. Enligt en utföringsform är rörförstyvarens godstjocklek MTS 0,2 till 1,0 mm. En fördel med denna utföringsform är att effektiv förstärkning av röret uppnås med en likväl relativt begränsad strypning av flödet genom röret.

Enligt en utföringsform innefattar nämnda första förstyvningsparti en kantstödyta som stödjer en kantyta som förbinder nämnda första kanals första och andra storytor, och nämnda andra förstyvningsparti innefattar en kantstödyta som stödjer en kantyta som förbinder nämnda andra kanals första och andra storytor. En fördel med denna utföringsform är att en ytterligare förbättrad förstärkning av röret uppnås.

Enligt en utföringsform är rörförstyvaren fastlödd vid nämnda första och andra kanaler. En fördel med denna utföringsform är att en effektiv infästning av rörförstyvaren vid röret uppnås. 10 15 20 25 30 Enligt en utföringsform bildas åtminstone en första inloppskanal mellan förstyvarens första parti och en av den första kanalens storytor, och åtminstone en andra inloppskanal mellan förstyvarens andra parti och en av den andra kanalens storytor. En fördel med denna utföringsform är att fluiden kan strömma genom röret med ett lågt flödesmotstånd.

Enligt en utföringsform inryms rörförstyvaren i sin helhet inuti röret. En fördel med denna utföringsform är att röret tar förhållandevis lite plats och ger en minimal strypning av fluidflödet in i eller ut ur röret. Vidare underlättas montering av en kombination av rör med rörförstyvare och rör utan rörförstyvare vid en och samma ändplåt av en fordonsvärmeväxlare.

Enligt en utföringsform har var och en av rörets första och andra separata fluidkanaler en inre höjd HC av 1-6 mm, och en inre bredd WC av 5- 30 mm. Dessa mått har befunnits ge en effektiv värmeöverföring i fordonsvärmeväxlartillämpningar. Företrädesvis understiger den inre höjden HC, mätt i en riktning parallell med skiljeväggens höjd, respektive kanals inre bredd WC, så att respektive kanal är en platt kanal.

Enligt en utföringsform kan fordonsvärmeväxlarröret ha en sammanlagd längd LT i intervallet 100 till 2000 mm. En sådan längd har befunnits ge en effektiv värmeöverföring och en robust utformning av en fordonsvärmeväxlare.

Enligt en utföringsform innefattar fordonsvärmeväxlarröret 2 till 5 separata och parallella fluidkanaler åtskiljda från varandra av respektive skiljeväggar, och en rörförstyvare innefattar ett motsvarande antal förstyvningspartier inrättade att förstyva var och en av de respektive kanalerna. En fördel med denna utföringsform är att en robust utformning och effektiv värmeöverföring uppnås utan äsamkande av onödigt ?ödesmotstånd.

Ett ytterligare ändamål med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla en fordonskylare som är effektiv och har en robust utformning.

Detta ändamål uppnås med en fordonskylare som innefattar åtminstone ett fordonsvärmeväxlarrör enligt någon av ovan beskrivna utföringsformer. 10 15 20 25 30 En fördel med denna fordonskylare är att den är effektiv, tar måttligt med utrymme i anspråk, och är tålig mot tuffa förhållanden med avseende på exempelvis temperatur, ?uidtryck, vibrationer etc.

Enligt en utföringsform innefattar fordonskylaren ett flertal fordonsvärmeväxlarrör, varvid mindre än 50% av det totala antalet fordonsvärmeväxlarrör innefattar rörförstyvare. En fördel med denna fordonskylare är att endast de fordonsvärmeväxlarrör som är utsatta för de största påkånningarna med avseende på exempelvis temperatur och tryck är rör av den ovan nämnda typ som innefattar rörförstyvare, medan de rör i fordonskylaren som är utsatta för mindre påkänningar är av en typ som saknar förstyvare eller har förstyvare av en typ som ger mindre förstärkning.

Därmed kan de rör som är utsatta för mindre påkänningar göras billigare, och med lägre fluidflödesmotstånd, vilket gör hela fordonskylaren billigare och mer energieffektiv. Mer föredraget innefattar fordonskylaren ett flertal fordonsvärmeväxlarrör, varvid 1,5 till 40% av fordonskylarens totala antal fordonsvärmeväxlarrör innefattar rörförstyvare. Ett sådant antal fordonsvärmeväxlarrör försedda med rörförstyvare ger lagom förstärkning av fordonskylaren med bibehållen effektivitet med avseende på vikt och kostnad för de flesta fordonskylartillämpningar.

Ett ytterligare ändamål med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla ett effektivt sätt att tillverka ett fordonsvärmeväxlarrör.

Detta ändamål uppnås med ett förfarande enligt patentkrav 13. En fördel med detta förfarande är att det möjliggör effektiv tillverkning av fordonsvärmeväxlarrör med stor temperatur- och ?uidtrycktålighet.

Enligt en utföringsform innefattar förfarandet vidare att röret och rörförstyvaren utsätts för ett lödningssteg, efter att rörförstyvaren förts in i röret, för fastsättning av rörförstyvaren vid röret. Detta förfarande ger en effektiv fastsättning av rörförstyvaren.

Enligt en utföringsform innefattar förfarandet att röret förses med ett inloppsändparti och/eller ett utloppsändparti i vilket skiljeväggen är avbruten, att rörförstyvaren förses med en urskärning vid dess förbindelseparti, och att rörförstyvaren förs in i rörets ändparti tills åtminstone en del av den avbrutna skiljeväggen tagits emot i rörförstyvarens urskärning. En fördel med denna 10 15 20 25 30 utföringsform är att förbättrad förstärkning kan ernås där skiljeväggen är avbruten.

Ytterligare ändamål med och särdrag hos uppfinningen framgår av den nedan följande detaljerade beskrivningen och patentkraven.

Kort beskrivninq av ritninqarna Uppfinningen beskrivs utförligare nedan med hänvisning till de bifogade ritningarna, enligt vilka: Fig. 1 är en tredimensionell vy och illustrerar en del av en fordonsvärmeväxlarkärna i en fordonskylare.

Fig. 2a är en tvådimensionell vy och illustrerar ett fordonsvärmeväxlarrör sett från sidan.

Fig. 2b är en tvådimensionell vy och illustrerar fordonsvärmeväxlarröret sett ovanifrån.

Fig. 2c är en tvådimensionell vy och illustrerar fordonsvärmeväxlarröret sett från dess ände.

Fig. 3a är en tredimensionell vy och illustrerar en rörförstyvare enligt en första utföringsform.

Fig. 3b är en tvädimensionell vy och illustrerar rörförstyvaren i tvärsektion, betraktad längs pilarna lll-lll i Fig. 3a.

Fig. 4a är en tredimensionell vy och illustrerar rörförstyvaren monterad i fordonsvärmeväxlarröret.

Fig. 4b är en tvädimensionell vy och illustrerar rörförstyvaren, monterad i röret, i tvärsektion och betraktad längs pilarna IV-IV i Fig. 4a.

Fig. 5 är en tredimensionell vy och illustrerar en rörförstyvare och ett fordonsvärmeväxlarrör enligt en alternativ utföringsform.

Beskrivninq av föredraqna utförinqsformer Fig. 1 illustrerar en fordonskylare avsedd för kylning med omgivningsluft av ett kylmedel, såsom ett motorkylningskylmedel, i ett fordon, såsom ett arbetsfordon, en lastbil, en grävmaskin, etc. genom att omgivningsluft tillåts passera genom fordonsvärmeväxlaren för kylning av kylmedlet. lllustrationen i Fig. 1 visar av tydlighetsskäl fordonskylaren med 10 15 20 25 30 vissa delar bortbrutna. Fordonskylaren innefattar en fordonsvärmeväxlarkärna 1, en del av vilken visas i Fig. 1.

Värmeväxlarkärnan 1 innefattar ett antal fordonsvärmeväxlarrör 2 genom vilka en fluid, såsom ett kylmedel för motorkylning, kan ledas. Vart och ett av rören 2 är av flerkanalstyp, .d.v.s. varje enskilt rör 2 har åtminstone två separata kanaler i enlighet med vad som kommer att beskrivas mer i detalj i det följande. I den visade utföringsformen är rören 2 arrangerade parvis, d.v.s. med två parallella rör 2 på varje ”nivå”.

Fordonsvärmeväxlarrören 2 är monterade i en ändplåt 4. Ändplåten 4 kan i sin tur monteras vid en värmeväxlartank (visas ej av tydlighetsskäl) som matar fluid som skall kylas till fordonsvärmeväxlarrören 2. För detta ändamål innefattar ändplåten 4 en monteringsfläns 6 som är anslutningsbar till värmeväxlartanken.

Värmeväxlarflänsar 8 är anordnade mellan rören 2 för förbättring av värmeöverföringen mellan omgivningsluft som passerar mellan rören 2 och kylmedlet som leds inuti rören 2. Valfritt kan en sidoplåt 9 anordnas utanför det yttersta röret 2 eller den yttersta flänsen 8 för tillhandahållande av stadga och fysiskt skydd mot stötar etc.

Fordonsvärmeväxlarrören 2 utsätts för höga tryck och höga temperaturer, i synnerhet nära den ändplåt 4 där det varma kylmedlet kommer in i rören 2. Av denna anledning är åtminstone vissa av rören 2 förstärkta vid sina respektive inloppsändpartier 10 medelst respektive förstyvare 12 som kommer att beskrivas utförligare nedan.

Fig. 2a illustrerar fordonsvärmeväxlarröret 2 sett från sidan, Fig. 2b illustrerar röret sett ovanifrån, och Fig. 2c illustrerar röret 2 sett från dess ände. Röret 2 har en första kanal 14 och en andra kanal 16. En skiljevägg 18 åtskiljer de två kanalerna 14, 16 från varandra. Varje kanal 14, 16 har, såsom tydligast visas i Fig. 2c, en inre höjd HC, mätt i en riktning parallell med skiljeväggens 18 höjd, som är mindre än dess inre bredd WC, och därmed kan respektive kanal 14, 16 anses vara en platt kanal. Enligt ett exempel är den inre höjden HC 1-6 mm, och den inre bredden WC är 5-30 mm. Rörets 2 sammanlagda längd LT, som visas i Fig. 2a, kan, beroende på tillämpning, typiskt vara 100 till 2000 mm. 10 15 20 25 30 Den första kanalen 14 har en första storyta 20 och en motstående andra storyta 22, vilka var och en har en bredd motsvarande den inre bredden WC. Storytorna 20, 22 hålls samman av skiljeväggen 18 och av en kantyta 24. På liknande sätt har den andra kanalen 16 en första storyta 26 och en motstående andra storyta 28, vilka var och en har en bredd motsvarande den inre bredden WC. Storytorna 26, 28 hålls samman av skiljeväggen 18 och av en kantyta 30. En eller fler av storytorna 20, 22, 26, 28 kan vara försedd med ytstrukturer, exempelvis pressförsänkningar 32, för förbättring av turbulensen.

Röret 2 har nämnda inloppsändparti 10 och ett utloppsändparti 34. Vid ändpartiet 10 är skiljeväggen 18 avbruten, vilket innebär att de två kanalerna 14, 16 står i förbindelse med varandra vid ändpartiet 10. Vidare fortsätter, enligt en utföringsform, inte ytstrukturerna vid ändpartiet 10, vilket innebär att storytorna 20, 22, 26, 28 är väsentligen släta vid ändpartiet 10. lnloppsändpartiet 10 har en längd LEP som mäts från rörets 2 yttersta ände 36 till det ställe där skiljeväggen 18 börjar, vilken längd LEP exempelvis kan vara 10-100 mm. Utloppsändpartiet 34 kan ha en längd LEP och utformning som motsvarar inloppsändpartiets 10 längd och utformning.

Fig. 3a illustrerar, som utföringsformsexempel på den förstyvare 12 som visas i Fig. 1, en rörförstyvare 38 i en tredimensionell perspektivvy, och Fig. 3b illustrerar rörförstyvaren 38 i tvärsektion. Rörförstyvaren 38 innefattar ett första förstyvningsparti 40 anpassat att förstyva rörets 2 första kanal 14, och ett andra förstyvningsparti 42 anpassat att förstyva rörets 2 andra kanal 16. Nämnda första och andra förstyvningspartier 40, 42 är förbundna med varandra vid ett mittplacerat förbindelseparti 44. I den utföringsform som visas i Fig. 3a och 3b är förstyvaren 38 i själva verket en sammanhängande enhet som inkluderar de två förstyvningspartierna 40, 42, och tillverkad av metallplåt i ett stycke, varvid metallplåten exempelvis kan vara aluminiumplät, såsom förtennad aluminiumplät. Förstyvarens 38 godstjocklek MTS är, typiskt, 0,2 till 1,0 mm.

Det första förstyvningspartiet 40 innefattar en första stödyta 46 anpassad att anligga mot den första kanalens 14 första storyta 20 hos det rör 2 som visas i Fig. 2a-c. Andra och tredje stödytor 48, 50 är, återigen med 10 15 20 25 30 hänvisning till Fig. 2a-b, anordnade på sidor som är motstående nämnda första stödyta 46, och anpassade att anligga mot den första kanalens 14 andra storyta 22. Den andra och tredje stödytan 48, 50 är anslutna till den första stödytan 46 via mellanliggande partier 52. Vidare är en kantstödyta 54 ansluten till nämnda andra stödyta 48.

På liknande sätt innefattar det andra förstyvningspartiet 42 en första stödyta 56 anpassad att anligga mot rörets 2 andra kanals 16 första storyta 26, och andra och tredje stödytor 58, 60 som är anordnade på i förhållande till den första stödytan 56 motstående sidor och anpassade att anligga mot nämnda andra kanals 16 andra storyta 28. Nämnda andra och tredje stödytor 58, 60 är ansluta till den första stödytan 56 via mellanliggande partier 62, och ett kantstödparti 64 är anslutet till nämnda andra stödyta 58.

Vid det mittplacerade förbindelsepartiet 44 är det första förstyvningspartiets 40 tredje stödyta 50 anslutet till det andra förstyvningspartiets 42 tredje stödyta 60.

En sammanlagd längd LTS av förstyvaren 38, mätt från en yttre ände 70 av förstyvaren 38 till en inre ände 72, är längre än inloppsändpartiets 10 längd LEP såsom beskriven ovan med hänvisning till Fig. 2a och 2b. Återigen med hänvisning till Fig. 3a är förbindelsepartiet 44 försett med en urskärning 74. En mittförbindelsepartilängd LCP av det mittplacerade förbindelsepartiet 44, mätt från förstyvarens 38 yttre ände 70 till en botten 76 i urskärningen 74, är lika lång som eller kortare än inloppsändpartiets 10 längd LEP såsom beskriven i det föregående med hänvisning till Fig. 2a och 2b.

Förstyvarens 38 sammanlagda längd LTS, sett längs röret 2, är typiskt mindre än 20% av rörets 2 sammanlagda längd LT, se Fig. 2a. Därigenom ernås en så liten ökning av kylmedlets flödesmotstånd som möjligt.

Fig. 4a illustrerar rörförstyvaren 38 monterad i fordonsvärmeväxlarrörets 2 inloppsändparti 10, och Fig. 4b är en tvärsektion betraktad längs pilarna IV-IV i Fig. 4a. För att göra illustrationen tydligare har vissa delar av nämnda första storytor 20, 26 avlägsnats i illustrationen i Fig. 4a.

Såsom bäst visas i Fig. 4b stödjerförstyvarens 38 nämnda första partis 40 första stödyta 46 den första kanalens 14 första storyta 20, och den andra 10 15 20 25 30 10 och tredje stödytan 48, 50 stödjer den första kanalens 14 andra storyta 22.

Kantstödytan 54 stödjer kantytan 24. Stödytorna 46, 48, 50, 54 är åtminstone delvis fixerade vid de respektive ytorna 20, 22, 24, exempelvis genom att de är fastlödda vid dem.

På liknande sätt stödjer förstyvarens 38 andra partis 42 första stödyta 56 nämnda andra kanals 16 första storyta 26, och den andra och tredje stödytan 58, 60 stödjer den andra kanalens 16 andra storyta 28. Kantstödytan 64 stödjer kantytan 30. Stödytorna 56, 58, 60, 64 är åtminstone delvis fixerade vid de respektive ytorna 26, 28, 30, exempelvis genom att de är fastlödda vid desamma.

Förstyvarens 38 första partis 40 mellanliggande parti 52 förhindrar att den första stödytan 46 förflyttas ifrån den andra och tredje stödytan 48, 50. I och med att den första stödytan 46 är fäst vid den första storytan 20 och den andra och tredje stödytan 48, 50 är fästa vid den andra storytan 22, förhindras dessa första och andra storytor 20, 22 från att förflyttas ifrån varandra av, exempelvis, det tryck som medlet inuti den första kanalen 14 utövar. Även kantytan 24 stöds. I allt väsentligt förhindras den första kanalen 14 att expanderas av det inre trycket. Således bidrar förstyvaren 38 till att förstärka och stödja den första kanalen 14. På ett motsvarande sätt bidrar förstyvaren 38 även med förstärkning och stöd till den andra kanalen 16.

Såsom bäst framgår av Fig. 4a erhålls rörets 2 skiljevägg 18 åtminstone delvis i förstyvarens 38 urskärning 74 i och med att förstyvarens 38 sammanlagda längd LTS, som visas i Fig. 3a, är längre än inloppsändpartiets 10 längd LEP, som visas i Fig. 2a och 2b, medan mittförbindelsepartiets längd LCP, som visas i Fig. 3a, är lika med eller kortare än inloppsändpartiets 10 längd LEP, som visas i Fig. 2a och 2b.

Förstyvarens 38 första parti 40 kommer därmed att sträcka sig åtminstone delvis in i det parti av den första kanalen 14 där den första och den andra kanalen 14, 16 åtskiljs från varandra av skiljeväggen 18, och förstyvarens 38 andra parti 42 kommer att sträcka sig åtminstone delvis in i det parti av den andra kanalen 16 där den första och den andra kanalen 14, 16 åtskiljs från varandra av skiljeväggen 18. Det område där skiljeväggens 18 slut övergår i inloppsändpartiet 10 är ett ur mekanisk synvinkel känsligt ställe, och detta 10 15 20 25 30 11 övergångsområde stöds genom att förstyvarens 38 första och andra partier 40, 42 sträcker sig bortom övergångsområdet och in i de åtskiljda delarna av kanalerna 14, 16.

Såsom bäst visas i Fig. 4b bildas första inloppskanaler 78 mellan förstyvarens 38 första parti 40 och den första kanalens 14 storytor 20, 22, och andra inloppskanaler 80 mellan förstyvarens 38 andra parti 42 och den andra kanalens 16 storytor 26, 28. Vidare är förstyvarens 38 godstjocklek MTS, som bäst visas i Fig. 3b, typiskt mindre än 30% av respektive kanals 14, 16 inre höjd HC, som bäst visas i Fig. 2c. Därigenom bildarförstyvaren 38 endast ett mycket litet hinder för fluid som leds in i röret 2.

I Fig. 4a-b beskrivs hur en förstyvare 38 förs in i rörets 2 inloppsändparti 10. Det inses att en förstyvare 38 även kan, som alternativ till detta eller i kombination därmed, föras in i utloppsändpartiet 34 som visas i Fig. 2b enligt principer liknande de som beskrivits med hänvisning till Fig. 4a- b. Således skulle röret 2 kunna förses med en förstyvare i inloppsändpartiet 10, i utloppsändpartiet 34, eller på båda ställena.

I det föregående har beskrivits att fordonsvärmeväxlarröret 2 innefattar en första fluidkanal 14 och en andra fluidkanal 16, och att rörförstyvaren 38 har ett första förstyvningsparti 40 som förstyvar rörets 2 första kanal 14, och ett andra förstyvningsparti 42 som förstyvar rörets 2 andra kanal 16. Det inses att fordonsvärmeväxlarröret enligt en alternativ utföringsform skulle kunna innefatta ytterligare parallella fluidkanaler, till exempel en tredje fluidkanal som är anordnad intill nämnda andra fluidkanal 16.

Fig. 5 illustrerar ett sådant alternativt fordonsvärmeväxlarrör 102 som är likartat det värmeväxlarrör 2 som beskrivits i det föregående, men som har en första kanal 114, en andra kanal 116, och en tredje kanal 117, vilka alla är parallella med varandra, varvid nämnda andra kanal 116 är en mittkanal som är belägen mellan den första och den tredje kanalen 114, 117. En första skiljevägg 118 åtskiljer den första och den andra kanalen 114, 116 från varandra, och en andra skiljevägg 119 åtskiljer den andra och den tredje kanalen 116, 117 från varandra.

En rörförstyvare 138 är införd i ett inloppsändparti 110 av röret 102.

Rörförstyvaren 138 är ganska lik rörförstyvaren 38, men innefattar ett första 10 15 20 25 30 35 12 förstyvningsparti 140 anpassat att förstyva rörets 102 första kanal 114, ett andra förstyvningsparti 142 anpassat att förstyva rörets 102 andra kanal 116, och ett tredje förstyvningsparti 143 anpassat att förstyva rörets 102 tredje kanal 117. De respektive förstyvningspartierna 140, 142, 143 kan ha en utformning som liknar den hos de förstyvningspartier 40, 42 som i det föregående beskrivits i detalj med hänvisning till Fig. 3a och 3b. Återigen med hänvisning till Fig. 5 är de första och andra förstyvningspartierna 140, 142 förbundna med varandra vid ett första förbindelseparti 144, och nämnda andra och tredje förstyvningspartier 142, 143 är förbundna med varandra vid ett andra förbindelseparti 145.

Det första förstyvningspartiet 140 stödjer rörets 102 första kanals 114 storytor 120, 122 enligt principer liknande de som beskrivits i det föregående med hänvisning till Fig. 4b. På ett liknande sätt stödjer det andra förstyvningspartiet 142 rörets 102 andra kanals 116 storytor 126, 128, och det tredje förstyvningspartiet 143 stödjer rörets 102 tredje kanals 117 storytor 127, 129.

Förstyvarens 138 första förbindelseparti 144 är försett med en första urskärning 174, och det andra förbindelsepartiet 145 ärförsett med en andra urskärning 175. Närförstyvaren 138 har förts in i rörets 102 inloppsändparti 110 tas rörets 102 första skiljevägg 118 åtminstone delvis emot i förstyvarens 138 första urskärning 174, och nämnda andra skiljevägg 119 tas åtminstone delvis emot i förstyvarens 138 andra urskärning 175. Förstyvarens 138 första parti 140 kommer därmed att sträcka sig åtminstone delvis in i det parti av den första kanalen 114 där den första och den andra kanalen 114, 116 åtskiljs från varandra av den första skiljeväggen 118; förstyvarens 138 andra parti 142 kommer att sträcka sig åtminstone delvis in i det parti av den andra kanalen 116 där kanalerna 114, 116, 117 åtskiljs från varandra av den första och den andra skiljeväggen 118, 119; och förstyvarens 138 tredje parti 143 kommer att sträcka sig åtminstone delvis in i det parti av den tredje kanalen 117 där den andra och den tredje kanalen 116, 117 åtskiljs från varandra av den andra skiljeväggen 119. Därigenom stöds det känsliga övergångsområdet mellan skiljeväggarnas 118, 119 slut och inloppsändpartiet 110 effektivt genom att förstyvarens 138 första, andra och tredje partier 140, 142, 143 sträcker sig bortom detta övergångsområde och in i kanalernas 114, 116, 117 åtskiljda partier.

Det inses att de utföringsformer som beskrivits ovan kan varieras på många olika sätt inom de bifogade patentkravens omfång. 10 15 13 Således kan ett fordonsvärmeväxlarrör innefatta tvä eller fler separata fluidkanaler som sträcker sig längs röret 2 och är parallella med varandra och ätskiljda från varandra av respektive skiljeväggar. Mest föredraget innefattar värmeväxlarröret 2 till 5 separata och parallella fluidkanaler som åtskiljs av respektive skiljeväggar, och en rörförstyvare innefattar företrädesvis samma antal förstyvningspartier och är anordnad att förstyva var och en av de respektive kanalerna.

Sammanfattningsvis innefattar ett värmeväxlarrör 2 åtminstone första och andra separata fluidkanaler 14, 16. En rörförstyvare 38 har ett första förstyvningsparti 40 som förstyvar rörets 2 första kanal 40, och ett andra förstyvningsparti 42 som förstyvar rörets 2 andra kanal 16. Det första förstyvningspartiet 40 innefattar en första stödyta 46 som stödjer den första kanalens 14 första storyta 20, och en andra stödyta 48 som stödjer den första kanalens 14 andra storyta 22. Det andra förstyvningspartiet 42 innefattar en första stödyta 56 som stödjer den andra kanalens 16 första storyta 26, och en andra stödyta 58 som stödjer den andra kanalens 16 andra storyta 28.

Claims (15)

1. 0 15 20 25 30 1 _ 14 PATENTKRAV Fordonsvärmeväxlarrör innefattande en inre förstärkningsstruktur, varvid fordonsvärmeväxlarröret (2) innefattar åtminstone en första och en andra separat fluidkanal (14, 16), vilka sträcker sig längs röret (2) och är parallella med varandra och åtskiljs från varandra av åtminstone en skiljevägg (18) som sträcker sig längs åtminstone ett parti av röret (2), varvid var och en av fluidkanalerna (14, 16) har en inre höjd (HC), mätt i en riktning som är parallell med skiljeväggens (18) höjd, som är mindre än dess bredd (WC), varvid nämnda första kanal (14) har en första storyta (20) och en motstående andra storyta (22), och nämnda andra kanal (16) har en första storyta (26) och en motstående andra storyta (28), varvid nämnda inre förstärkningsstruktur är en rörförstyvare (38) som har ett första förstyvningsparti (40) som förstyvar rörets (2) första kanal (14) och ett andra förstyvningsparti (42) som förstyvar rörets (2) andra kanal (16), varvid rörförstyvarens (38) första och andra förstyvningspartier (40,42) ärförbundna med varandra vid ett förbindelseparti (44), varvid nämnda första förstyvningsparti (40) innefattar en första stödyta (46) som stödjer den första kanalens (14) första storyta (20), en andra stödyta (48) som stödjer den första kanalens (14) andra storyta (22), och ett mellanliggande parti (52) som förbinder nämnda första stödyta (46) med nämnda andra stödyta (48), och varvid nämnda andra förstyvningsparti (42) innefattar en första stödyta (56) som stödjer den andra kanalens (16) första storyta (26), en andra stödyta (58) som stödjer den andra kanalens (16) andra storyta (28), och ett mellanliggande parti (62) som förbinder nämnda första stödyta (56) med nämnda andra stödyta (58), varvid röret (2) kännetecknas av ett inloppsändparti (10) och/eller ett utloppsändparti (34) vid vilket skiljeväggen (18) är avbruten så att nämnda första och andra kanaler (14, 16) är förbundna med varandra vid nämnda ändparti (10, 34), varvid 10 15 20 25 30 15 rörförstyvaren (38) åtminstone delvis inryms i ändpartiet (10, 34). _ Rör enligt krav 1, varvid rörförstyvarens (38) förbindelseparti (44) är försett med en urskärning (74) för erhållande av åtminstone en del av skiljeväggen (18), varvid nämnda första parti (40) av rörförstyvaren (38) sträcker sig in i nämnda första kanal (14) åtminstone delvis in i den del därav där nämnda första och andra kanaler (14, 16) åtskiljs från varandra av nämnda skiljevägg (18), och varvid nämnda andra parti (42) av rörförstyvaren (38) sträcker sig in i nämnda andra kanal (16) åtminstone delvis in iden del därav där nämnda första och andra kanaler (14, 16) åtskiljs från varandra av nämnda skiljevägg (18). _ Rör enligt något av kraven 1-2, varvid åtminstone en av storytorna (20, 22, 26, 28) är försedd med ytstrukturer (32), och varvid rörets (2) inloppsändparti (10) och/eller utloppsändparti (34) är väsentligen fria/fritt från sådana ytstrukturer (32). _ Rör enligt något av föregående krav, varvid rörförstyvarens (38) sammanlagda längd (LTS), sett längs röret (2), är mindre än 20% av rörets (2) sammanlagda längd (LT). _ Rör enligt något av föregående krav, varvid rörförstyvaren (38) är gjord av metallplåt, varvid en godstjocklek (MTS) hos rörförstyvaren (38) är mindre än 30% av den första och den andra kanalens (14, 16) inre höjd (HC), vilken mäts i en riktning parallell med skiljeväggens (18) höjd. _ Rör enligt något av föregående krav, varvid nämnda första förstyvningsparti (40) innefattar en kantstödyta (54) som stödjer en kantyta (24) som förbinder nämnda första kanals (14) första och andra storytor (20, 22), och varvid nämnda andra förstyvningsparti (42) innefattar en kantstödyta (64) som stödjer en kantyta (30) som 10 15 20 25 30 16 förbinder nämnda andra kanals (16) första och andra storytor (26, 28). 7. Rör enligt något av föregående krav, varvid rörförstyvaren (38) är fastlödd vid nämnda första och andra kanaler (14, 16). 8. Rör enligt något av föregående krav, varvid åtminstone en första inloppskanal (78) bildas mellan förstyvarens (38) första parti (40) och en av den första kanalens (14) storytor (20, 22), och åtminstone en andra inloppskanal (80) bildas mellan förstyvarens (38) andra parti (42) och en av den andra kanalens (16) storytor (26, 28). 9. Rör enligt något av föregående krav, varvid rörförstyvaren (38) inryms i sin helhet inuti röret (2). 10. Fordonskylare, kännetecknad av att den innefattar åtminstone ett fordonsvärmeväxlarrör (2) enligt något av föregående krav. 11. Fordonskylare enligt krav 10, varvid fordonskylaren innefattar ett flertal fordonsvärmeväxlarrör, varvid mindre än 50% av det totala antalet fordonsvärmeväxlarrör (2) innefattar rörförstyvare (38). 12. Sätt att bilda ett fordonsvärmeväxlarrör, innefattande bildande av ett fordonsvärmeväxlarrör innefattande en första och en andra separat fluidkanal (14, 16) som sträcker sig längs röret (2) och är parallella med varandra och åtskiljda från varandra av åtminstone en skiljevägg (18) som sträcker sig längs åtminstone ett parti av röret (2), varvid var och en av fluidkanalerna (14, 16) har en inre höjd (HC), mätt i en riktning parallell med skiljeväggens (18) höjd, som är mindre än dess bredd (WC), varvid nämnda första kanal (14) har en första storyta (20) och en motstående andra storyta (22) och nämnda andra kanal (16) har en första storyta (26) och en motstående andra storyta (28), varvid röret (2) är försett 10 15 20 25 30 17 med ett inloppsändparti (10) och/eller ett utloppsändparti (34) i vilket skiljeväggen (18) är avbruten, bildande av en rörförstyvare (38) som har ett första förstyvningsparti (40) avsett att förstyva rörets (2) första kanal (14), och ett andra förstyvningsparti (42) avsett att förstyva rörets (2) andra kanal (16), varvid rörförstyvarens (38) första och andra förstyvningspartier (40, 42) är förbundna med varandra vid ett förbidningsparti (44), och införande av rörförstyvaren (38) i rörets (2) ändparti (10, 34) så att en första stödyta (46) av det första förstyvningspartiet (40) stödjer den första kanalens (14) första storyta (20) och en andra stödyta (48) av det första förstyvningspartiet (40) stödjer den första kanalens (14) andra storyta (22), och så att en första stödyta (56) av det andra förstyvningspartiet (42) stödjer den andra kanalens (16) första storyta (26) och en andra stödyta (58) av det första förstyvningspartiet (42) stödjer den andra kanalens (16) andra storyta (28). 13. Sätt enligt krav 12, varvid sättet vidare innefattar att röret (2) och rörförstyvaren (38) utsätts för ett lödningssteg, efter att rörförstyvaren (38) förts in i röret (2), för fastsättning av rörförstyvaren (38) vid röret (2). 14. Sätt enligt något av kraven 12-13, vidare innefattande att rörförstyvaren (38) förses med en urskärning (74) vid dess förbindelseparti (44), varvid rörförstyvaren (38) förs in i rörets (2) ändparti (10, 34) tills åtminstone en del av den avbrutna skiljeväggen (18) tagits emot i rörförstyvarens (38) urskärning (74).