SE1350827A1 - Skärinsats och fräsverktyg - Google Patents

Abstract

Ett fräsverktyg för fräsning av ett spår i ett arbetsstycke innefattar ett flertal skärinsatser (4) som innefattar en undersida (11), en motsatt ovansida (12), som bildar en spånyta och utbreder sig parallellt med ett utbredningsplan, och en kantsida (13) mellan ovansidan och undersidan. En skärkant, som sträcker sig mellan kantsidan och spånytan, innefattar en primär huvudskärkant (15), en frontskärkant (17), som sträcker sig längs en kantlinje (L), och en primär hörnskärkant (18), som sträcker sig mellan och förbinder den primära huvudskärkanten och frontskärkanten. Den primära hörnskärkanten har en konvex form och med avseende på ett bakre parti (14) hos skärinsatsen sträcker sig framåt från frontskärkanten till en position på andra sidan om en tänkt linje som bildar en förlängning av kantlinjen och sträcker sig i en tangentiell riktning till en punkt på den primära hörnskärkanten.(Fig 7G)

Description

Skarinsats och frasverktyg UPPFINNINGENS OMRADE Foreliggande uppfinning avser en skarinsats for ett frasverktyg som är utformat for frasning av spar i ett arbetsstycke. Skarinsatsen är utformad for frasning av invandiga eller utvandiga kuggspar hos bomforband, sã kallade splines, exempelvis bomforband enligt IS014. Bomforband är en konstruktion for momentoverforing och innefattar en axel och ett nay. Frdsverktyget innefattar ett skiv- frasverktyg och/eller ett hobbfrasverktyg. Narmare bestamt avser foreliggande uppfinning en skarinsats enligt patentkravets 1 inledande del. Uppfinningen avser ocksa ett frdsverktyg utformat for frasning av ett spar i ett arbetsstycke.

UPPFINNINGENS BAKGRUND OCH TIDIGARE TEKNIK Vid skarande bearbetning av spar has kugghjul, med arbetande kuggar, eller bomforband, med icke arbetande kuggar, är det gene- rellt med dagens teknik svart att astadkomma en slutgiltig form hos den sã kallade roten i kuggsparen 82 mellan intilliggande kuggar 83, dvs. kuggsparens 82 bottenyta 81 och omradet vid kuggsparens 82 botten, se Fig 18, speciellt has bomforbandets axel 80. Denna svarighet kan ocksa finnas has bomforbandets nay 90. ldag sker bearbetningen av sadana spar i flera steg ddr rotens form, eller slutliga form uppnas genom efterfoljande bearbetningssteg, innefattande frasning med ett annat frasskar och slipning i en annan maskin och i en annan uppspanning, vilket darmed staller krav pa en foregaende uppmatning av arbetsstycket f6re slutbearbet- ningen.

Bomforband utformade enligt IS014 kan ha sã kallad bottenstyrning vilket betyder att centrering av bomforbandet sker med hjalp av bottenytor 81 has kuggsparen 82 i axeln 80. Dessa bottenytor 81 bildar ocksa axelns 80 anliggningsytor mot navet 90. Has dessa bomf6rband finns det samtidigt ett mellanrum mellan den yttre pen- 2 fera ytan 91 hos axelns 80 kuggar 83 och kuggsparen 92 hos navet 90.

Det inses att de viktiga anliggningsytorna pa axeln 80 och navet 90 maste ha hOga toleranser som oftast erhalls genom att ytorna sli- pas. For att axelns 80 bottenytor 81 som bildar anliggningsytor skall kunna slipas krdvs det dock att axeln 80 har underskdrningar 84 mellan kuggsparens 82 bottenytor 81 och flankytorna 85 hos respektive intilliggande kugg 83.

NormaIt tillyerkas en axel genom att man forst frdser ur mellanrummen, ett och ett, till en radie som är storre an styrytornas slutgiltiga radie. Detta kan goras med en skivfrds som roterar kring sin egen centrumaxel och arbetsstycket, varvid axeln matas fram i sin Idngdriktning. Denna operation kan aven goras med ett hobbverk- tyg. I ett sadant verktyg är skdren eller skdrinsatserna placerade Idngs en spiralformad linje med ett flertal vary, utefter en cylindrisk verktygskropp. Samtidigt som verktyget roterar, roterar dven arbetsstycket (axeln) och samtidigt pafors antingen axeln eller verk- tyget en linjdr matning i axelns Idngdriktning.

I ndsta steg skapas de ovan ndmnda underskdrningarna 84 genom exempelvis skivfrdsning, hobbning eller pa nagot annat Idmpligt s Mt.

I det tredje steget bearbetas ytorna till onskad cirkuldr och cylindrisk form, varvid styrytorna, i detta fall axelns botten- eller anliggningsytor mellan kuggarna, erhaller den slutliga radien.

EP-B-580591 visar ett frdsverktyg som är utformat for skdrande grovbearbetning genom frdsning av spar hos kugghjul. Frdsverktyget innefattar ett flertal segment som vart och ett innefattar ett flertal skarblad anordnade efter varandra. Segmenten är olikartade och utformade for grovbearbetning, halvfin bearbetning och slut- bearbetning. EP-B-580591 beskriver skdrblad for grovbearbetning.

Varje sadant skdrblad innefattar en undersida, en motsatt ovan- 3 sida, som bildar en spanyta, och en kantsida mellan ovansidan och undersidan. En axel stracker sig genom undersidan och ovansidan. En skarkant stracker sig mellan kantsidan och spanytan och är delvis utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket. Skarkanten innefattar en relativt kort primar sidoskarkant, en relativt kort Se- kundar sidoskarkant samt en relativt lang frontskarkant som gransar till och forbinder den primara sidoskarkanten och den sekundara sidoskarkanten. Frontskarkanten kan ha olika utformning med en krokning. Dessa utformningar av frontskarkanten har till syfte att paverka spanbortforseln och skarbladets hallfasthet.

US 2008/0206007 visar ett annat frasverktyg for skarande grovbearbetning genom frasning av spar i en turbinskiva. Varje spar är efter en efterfoljande slutbearbetning utformat for att mottaga och halla ett turbinblad i turbinskivan. Frasverktyget innefattar ett flertal skarinsatser med en skarkant som innefattar en primar sidoskarkant, en sekundar sidoskarkant och en frontskarkant, som forbinder den primara sidoskarkanten och den sekundara sidoskarkanten.

DE-929 588 visar ett frasverktyg for frasning av kugg. Frasverktyget innefattar ett flertal skarinsatser som var och en har en frontskarkant och en sidoordnad skarkant. Frontskarkanten gransar direkt till den sidoordnade skarkanten.

EP 1356885 visar en annan typ av skarinsats utformad att monteras i ett frasverktyg for frasning av kamaxlar. Skarinsatsen innefattar en undersida, en motsatt ovansida och en kantsida som bildar en spanyta. Den huvudsakliga klamriktningen for fastsattning av skarinsatsen stracker sig radiellt i frasverktyget.

US 2003/0165363 visar ytterligare ett exempel pa en typ av skarinsats utformad att monteras i ett frasverktyg for frasning av kamaxlar. 4 US 2003/0005803 visar ett annat exempel pa en skarinsats utformad att monteras i ett frdsverktyg for frasning av kamaxlar.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Andamalet med foreliggande uppfinning är att mojliggora en mer effektiv tillverkning av bomforband. Narmare bestamt är andamalet med uppfinningen att astadkomma en skarinsats och ett frdsverktyg som mojliggor en mer effektiv tillverkning av bomforband.

Detta andamal uppnas med den inledningsvis angivna skarinsatsen som kannetecknas av att skarkanten innefattar en primar hornskarkant, som är utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket under namnda frasning och stracker sig mellan och forbinder den primara huvudskarkanten och frontskarkanten, att den primal-a hornskarkanten har en konvex form och att den primara hornskarkanten med avseende pa det bakre partiet stracker sig framat Iran frontskarkanten till en position som befinner sig pa andra sidan om en tankt linje som bildar en primar forldngning av kantlinjen och som stracker sig vidare i en tangentiell riktning fran frontskarkan- tens ande till en primar punkt pa den primara hornskarkanten.

Med en sadan primar hornskarkant är det mojligt att reducera antalet arbetsoperationer vid frasning av spar hos arbetsstycket, ex- empelvis ett kuggspar hos ett bomforband i form av en axel eller ett nay. Enligt uppfinningen kan i en och samma arbetsoperation, dvs. utan byte av verktyg, sparet, sparets bottenyta och en underskarning mellan bottenytan och sparets ena sidoyta, dvs. flankytan hos en kugg, astadkommas. Med skarinsatsen enligt uppfinningen kan saledes atminstone de tva inledande arbetsstegen som disku- teras ovan ersattas med ett enda arbetssteg. Den efterfoljande finbearbetningen av ytorna och speciellt bottenytan kan dã goras direkt efter att sparen har frasts. uppfinningen mojliggor darmed en vdsentligt forbattring av effektiviteten vid tillverkning av bomfor- band. Med fOrdel kan den primara huvudskarkanten vara langre an frontskarkanten.

Enligt en utf6ringsform av uppfinningen har den primara hornskdrkanten en radie som är konstant fran frontskarkanten atminstone till den primara punkten. En sadan konstant radie sakerstaller en jamn yta hos underskarningen och ett jamnt spanflode.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen stracker sig den primara hornskdrkanten med avseende pa langdaxeln och ett centralt parti hos skarinsatsen utat fran den primara huvudskarkan- ten till en position som befinner sig pa andra sidan om en tankt linje som bildar en forldngning av den primara huvudskarkanten och som stracker sig vidare i en tangentiell riktning fran den primara huvudskarkantens ande till en punkt pa den primara hornskarkanten. Pa sã vis kan underskarningen erhdlla en utbredning ocksa in i den kugg som gransar till bottenytan.

Enligt en ytterligare utf6ringsform av uppfinningen ãr den primara hornskdrkanten forbunden med den primara huvudskarkanten medelst en primar overgangszon som bildar en krokt overgang mellan den primara hornskdrkanten och den primara huvudskarkanten. Pa sã vis uppnds en mjuk overgdng mellan den primdra huvudskarkanten och den primara hornskdrkanten, vilket bidrar till en lang livslangd for skarinsatsen.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen är den primara hornskarkanten f6rbunden med frontskarkanten medelst en primar granszon som bildar en krokt overgang mellan den primara hornskarkanten och frontskarkanten. Pa sã vis uppnds en mjuk Over-gang mellan den primara hornskdrkanten och frontskarkanten, vil- ket bidrar till en lang livslangd for skarinsatsen.

Enligt en ytterligare utf6ringsform av uppfinningen innefattar skarkanten en sekundar huvudskarkant, som är utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket under namnda frasning, och en sekundar hOrnskdrkant, som ãr utformad att vara i ingrepp med arbetsstyck- et under namnda frasning och stracker sig mellan och forbinder 6 den sekunddra huvudskdrkanten och frontskdrkanten, varvid den sekunddra hornskarkanten har en konvex form och strdcker sig, med avseende pa det bakre partiet, framat fran frontskdrkanten till en position som befinner sig pa andra sidan om en tdnkt linje som bildar en forldngning av kantlinjen och som stracker sig vidare i en tangentiell riktning fran frontskdrkantens dnde till en punkt pa den sekunddra hornskdrkanten. Med en sadan skdrinsats är det mojligt att i samma arbetsoperation, dvs. utan byte av verktyg, astadkomma sparet hos en axel eller ett nay hos ett bomforband, spa- rets bottenyta och en underskdrning mellan bottenytan och bada de tva intilliggande kuggarna.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen är den sekundara hornskarkanten fOrbunden med den sekundara huvudskarkan- ten medelst en sekunddr overgangszon som bildar en krokt over- gang mellan den sekunddra hornskarkanten och den sekunddra huvudskdrkanten. Pa sã vis uppnas en mjuk overgang mellan den sekunddra huvudskarkanten och den sekunddra hornskarkanten, vilket bidrar till en lang livsldngd for skdrinsatsen.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen är den sekunddra hornskdrkanten forbunden med frontskdrkanten medelst en sekundar grdnszon som bildar en mjuk overgang mellan den sekunddra hornskdrkanten och frontskarkanten. Pa sã vis uppnas en mjuk overgang mellan den sekunddra hornskdrkanten of frontskdr- kanten, vilket bidrar till en la.ng livsldngd for skarinsatsen.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen strdcker sig den sekundara hornskarkanten med avseende pa langdaxeln och ett centralt parti hos skarinsatsen utat fran den sekunddra huvudskdr- kanten till en position som befinner sig pa andra sidan om en tdnkt linje som bildar en forlangning av den sekundara huvudskdrkanten och som stracker sig vidare i en tangentiell riktning fran den sekunddra huvudskdrkantens dnde till en punkt pa den sekunddra hOrnskarkanten. 7 Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen konvergerar den primara huvudskarkanten och den sekunddra huvudskarkanten mot varandra tram till den primara hornskarkanten respektive den sekunddra hornskarkanten.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen bildar langdaxeln en konvergeringsvinkel med var och en av den primara huvudskarkanten och den sekunddra huvudskarkanten, och varvid konvergeringsvinkeln ligger i intervallet 15-45. Exempelvis kan kon- vergeringsvinkeln ligga i intervallet 15-45', vilket är fordelaktigt speciellt for en anvandning av skarinsatsen i ett hobbverktyg.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen är den primara huvudskarkanten och den sekunddra huvudskarkanten ãr symmet- riska med avseende pa langdaxeln.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen är var och en av den primara huvudskarkanten och den sekunddra huvudskarkanten langre an frontskarkanten.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen är frontskarkanten är konkav. Pa sã vis kan en konvex bottenyta som omges av tva underskarningar astadkommas i sparet mellan tva intilliggande kuggar.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen är frontskarkanten är konvex. Pa sã vis kan en konkav bottenyta som omges av tva underskarningar astadkommas i sparet mellan tva intilliggande kuggar.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen är frontskarkanten ãr rak. Pa sã vis kan en rak bottenyta som omges av tva underskarningar astadkommas i sparet mellan tva intilliggande kuggar. 8 Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen har kantsidan har en tjocklek parallellt med den genomgdende axeln, varvid ovansidan har en utbredning vinkelratt mot langdaxeln och den genomgdende axeln, vilken utbredning är langre an tjockleken. En sadan geometrisk form medger sã kallad radiell montering av skar- insatsen.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen innefattar skarinsatsen ett Idngsgaende spar hos undersidan, vilket stracker sig parallellt med Idngdaxeln. Ett sadan spar kan samverka med en as hos en stodyta hos ett sate hos frdsverktyget for att sakerstalla en exakt positionering och stabil fastsattning av skarinsatsen i frasverktyg et.

Andamalet uppnas ocksd med ett frdsverktyg utformat for frasning av ett spar i ett arbetsstycke, varvid frdsverktyget är utformat att rotera runt en rotationsaxel och varvid frdsverktyget innerfattar en verktygskropp och ett flertal skarinsatser enligt ovan, vilka är monterade pa verktygskroppen.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen skar langdaxeln hos varje skarinsats rotationsaxeln.

Enligt en ytterligare utforingsform av uppfinningen innefattar verk- tygskroppen ett sate for varje skarinsats, varvid satet har en skid- yta som utbreder sig langs ett stodplan som är parallellt med rotationsaxeln.

Enligt en ytterligare utf6ringsform av uppfinningen innefattar skid-30 ytan en as som samverkar med ett langsgaende spar hos skarinsatsens undersida.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Uppfinningen skall nu forklaras narmare genom en beskrivning av olika utforingsformer och med hanvisning till bifogade ritningar. 9 visar en perspektivvy av ett frasverktyg innefattande ett flertal skarinsatser. visar en vy framifran av frasverktyget in Fig. 1. visar en annan vy framifran av frasverktyget i Fig. 1 visar en perspektivvy av ett annat frasverktyg innefattande ett flertal skarinsatser. visar en vy framifran av frasverktyget in Fig. 4. visar en vy fran sidan av frasverktyget in Fig. 4. visar en perspektivvy en skarinsats enligt en forsta utforingsform av uppfinningen. visar en vy fran ovan av skarinsatsen i Fig. 7A. visar en vy framifran av skarinsatsen i Fig. 7A. visar en vy fran sidan av skarinsatsen i Fig. 7A. visar en vy underifran av skarinsatsen i Fig. 7A. visar en snittvy genom ett arbetsstycke som har bearbetats med skarinsatsen i Fig. 7A. visar en forstorad vy fran ovan av skarinsatsen i Fig. 7A. visar en ytterligare f6rstorad vy fran ovan av ett framre parti av skarinsatsen i Fig. 7A. visar sex olika vyer motsvarande Fig. 7A-7F avseende en skarinsats enligt en andra utforingsform av uppfinningen. visar sex olika vyer motsvarande Fig. 7A-7F men med avseende pa en skarinsats enligt en tredje utforingsform av uppfinningen. visar sex olika vyer motsvarande Fig. 7A-7F men med avseende pa en skarinsats enligt en fjarde utforingsform av uppfinningen. visar sex olika vyer motsvarande Fig. 7A-7F men med avseende pa en skarinsats enligt en femte utforingsform av uppfinningen. visar sex olika vyer motsvarande Fig. 7A-7F men med avseende pa en skarinsats enligt en sjatte utforingsform av uppfinningen.

Fig. 1 Fig. 2 Fig. 3 Fig. 4 Fig.

Fig. 6 Fig. 7A Fig. 7B Fig. 70 Fig. 70 Fig. 7E Fig. 7F Fig. 7G Fig. 7H Fig. 8A-8F Fig. 9A-8F Fig. 10A-10F Fig. 11A-11F Fig. 12A-12F Fig. 13A-13Fvisar sex olika vyer motsvarande Fig. 7A-7F men med avseende pa en skarinsats enligt en sjunde utforingsform av uppfinningen.

Fig. 14A-14Fvisar sex olika vyer motsvarande Fig. 7A-7F men med avseende pa en skarinsats enligt en attonde utforingsform av uppfinningen.

Fig. 15A-15Fvisar sex olika vyer motsvarande Fig. 7A-7F men med avseende pa en skarinsats enligt en nionde utforingsform av uppfinningen.

Fig. 16visar en vy ovanifran av en variant av skarinsat- sen enligt den f6rsta utf6ringsformen.

Fig. 17visar en planvy av skarinsatsen i Fig. 18 i ingrepp med ett arbetsstycke.

Fig. 18visar en snittvy genom ett bomforband.

DETALJERAD BESKRIVNING AV OLIKA UTFORINGSFORMER Fig. 1-3 visar ett frasverktyg 1 som är utformat for frasning av spar i ett arbetsstycke 2, se Fig. 17, exempelvis kuggspar bomforband, sã kallade splines, och aven hos kuggstanger, och liknande kugg- forsedda element. Ett bomforband innefattar en axel 80 och ett nay 90, se Fig 18. AxeIn 80 har utvandiga kuggspar 82 och navet 90 har invandiga kuggspar 92. Kuggsparen 82, 92 kan stracka sig parallellt med en langsgaende axel Y hos axeln 80 och bomforban- det.

Arbetsstycket 2 kan vara infast i en arbetsstycksspindel (ej visad). Det frasverktyg 1, som visas i Fig. 1-3, utgor en sã kallad sparfras och innefattar en verktygskropp 3, som kan vara tillverkad av stal, och ett stort antal utbytbara skarinsatser 4. Verktygskroppen 3 de- finierar en rotationsaxel Ci kring vilken frasverktyget 1 roterar i en rotationsriktning R1.

Fig. 4-6 visar ett annat frasverktyg 1 som är utformat for frasning av spar i ett arbetsstycke 2, exempelvis kuggspar bomforband, sã kallade splines, och aven hos kuggstanger, och liknande kuggfor- 11 sedda element. Det frdsverktyg 1, som visas i Fig. 4-6, utgor ett sã kallad hobbverktyg och innefattar en verktygskropp 3, som kan vara tillverkad av stal, och ett stort antal utbytbara skarinsatser 4. Verktygskroppen 3 definierar en rotationsaxel Ci kring vilken frds- verktyget 1 roterar i en rotationsriktning R1.

Verktygskroppen 3 hos frdsverktygen 1 i Fig. 1-6 har en perifer yta 7 som stracker sig runt rotationsaxeln Ci och innefattar ett stort antal atskilda sdten 8, som är anordnade vid den perifera ytan 7.

Varje sate 8 är utformat att mottaga en av skarinsatserna 4.

Satena 8, och skdrinsatserna 4, är anordnade efter varandra langs en linje x, se Fig. 2 och 5. I det frdsverktyg 1 som visas i Fig. 1-3 ligger linjen x i ett plan som ãr vinkelratt mot rotationsaxeln C. I det frdsverktyg 1 som visas i Fig. 3-5 och som utgor ett hobbverk- tyg är skarinsatserna 4 placerade i verktygskroppen 3 utmed linjen x. Linjen x ãr i detta frdsverktyg skruvlinjeformad och har en konstant stigning med en stigningsvinkel p i forhallande till ett plan som är vinkelratt mot rotationsaxeln C. Stigningsvinkeln p kan vara 1-10.

Olika utforingsformer av skarinsatserna 4 skall nu beskrivas narmare med hanvisning till speciellt Fig. 7A-19. Det skall noteras att alla skdrinsatser 4 has frdsverktyget 1 kan vara identiska men det är ocksa mojligt att utnyttja olika skarinsatser 4 i olika positioner i frdsverktyget 1. Skarinsatserna 4 ãr tillverkade av ett hasdare material an verktygskroppen 3, exempelvis av hardmetall.

Med hanvisning till Fig. 7A-7G visas en forsta utf6ringsform av en skarinsats 4 som innefattar en undersida 11, en motsatt ovansida 12, som bildar en spanyta och utbreder sig parallellt med ett utbredningsplan P, och en kantsida 13 som stracker sig mellan ovansidan 12 och undersidan 11. En genomgaende axel A stracker sig genom ett centralt parti 4B has skarinsatsen 4 och genom un- dersidan 11 och ovansidan 12 vinkelratt mot utbredningsplanet P.

En langdaxel S är vinkelrat mot och skar den genomgaende axeln 12 A. Skarinsatsen 4 innefattar ocksa ett bakre parti 4A och ett framre parti 40. Langdaxeln S stracker sig genom det bakre partiet 4A, det centrala partiet 4B och det framre partiet 40. Enligt den forsta utforingsformen bildar det bakre partiet en baksida 14 mellan ovansidan 12 och undersidan 11. Baksidan 14 stracker sig vinkel- ratt mot langdaxeln S, atminstone i utbredningsplanet P, eller i niva med utbredningsplanet P.

Skarinsatsen 4 innefattar ocksa en skarkant, som stracker sig mel- Ian kantsidan 13 och spanytan, dvs. ovansidan 12. Skarkanten in- nefattar en primar huvudskdrkant 15, en sekundar huvudskdrkant 16, en frontskdrkant 17, en primar hornskarkant 18 och en sekundar hornskarkant 19. Den primara hornskarkanten 18 är beldgen mellan den primara huvudskdrkanten 15 frontskarkanten 17. Den sekunddra hornskarkanten 19 är beldgen mellan den sekunddra huvudskarkanten 16 och frontskarkanten 17. Den primara hornskarkanten 18, frontskarkanten 17 och den sekunddra hornskarkanten 19 är beldgna i det framre partiet 40.

Skarinsatsen 4 har en positiv skargeometri, vilket innebar att en normal till utbredningsplanet P bildar en spetsig slappningsvinkel y med kantsidan 13 langs skarkanten, dvs. langs den primara huvudskarkanten 15, den sekunddra huvudskdrkanten 16, frontskarkanten 17, den primara hornskdrkanten 18 och den sekunddra hornskarkanten 19. Slappningsvinkeln y kan vara lika langs hela skarkanten men den kan ocksã variera och vara olika langs den primara huvudskarkanten 15, den sekunddra huvudskdrkanten 16, frontskarkanten 17, den primara hornskarkanten 18 och/eller den sekunddra hornskarkanten 19. Med fordel skar langdaxeln S hos varje skdrinsats 4 rotationsaxeln Ci hos verktygskroppen 3 som visas i Fig. 1-3 liksom dven hos verktygskroppen 3 som visas i Fig. 4-6. Med andra ord stracker sig spanytans utbredningsplan P hos varje skarinsats 4 radiellt utat med avseende pa rotationsaxeln C.

Sasom kan ses speciellt i Fig. 70 och 7E innefattar skarinsatsens 4 undersida 11 ett langsgaende spar 20 som stracker sig parallellt 13 med langdaxeln S. Det langsgaende sparet 20 har en radiell, eller vdsentligen radiell, utstrackning nar skarinsatsen 4 är monterad i frasverktyget 1, dvs. med avseende pa rotationsaxeln C. Det langsgaende sparet 20 innefattar en bottenyta 21 och tva sidoytor 22. Sidoytorna 22 fOrbinder bottenytan 21 med undersidan 11.

Bottenytan 21 och sidoytorna 22 är utformade att samverka med motsvarande ytor hos en as 23 som stracker sig uppat fran en forsta stodyta 24 hos satet 8 i verktygskroppen 3, nal- skarinsatsen 4 är monterad i verktygskroppen 3, se Fig 1 och 4. Sidoytorna 22 bildar en vinkel med varandra. Denna vinkel ãr identisk eller lika med en vinkel hos motsvarande sidoytor hos asen 23. Nar skdrinsatsen 4 är monterad i satet 8 är saledes det langstrackta sparet 20 och asen 23 i ingrepp med varandra. Darvid ligger sidoytorna 22 an mot motsvarande sidoytor hos asen 23. Det kan finnas ett mellanrum mellan bottenytan 21 och motsvarande ovre yta hos asen 23.

Varje skarinsats 4 enligt den forsta utforingsformen är monterad i satet 8 med hjdlp av en kil 25 som pressas mat, approximativt ra- diellt mat medelst en fastskruv 26. Ndr kilen 25 forskjuts mat kommer den att pressa skarinsatsen 4 nedat mot den forsta stodytan 24 och asen 23 och samtidigt mat mot en andra stodyta 27 pa sã satt att baksidan 14 ligger an mot den andra stodytan 27. Nar skar- insatsen 4 är monterad i satet 8 kommer ovansidans 12 eller span- ytans utbredningsplan P hos skarinsatsen 4 att stracka sig radiellt utat med avseende pa frdsverktygets 1 rotationsaxel C. Kantsidan 13 har en tjocklek parallellt med den genomgdende axeln A. Ovansidan 12 har en utbredning vinkelratt mot langdaxeln S och den genomgaende axeln A. Denna utbredning är langre an tjockleken.

Den primara huvudskarkanten 15 och den sekundara huvudskarkanten 16 är bada utformade att vara i ingrepp med arbetsstycket 2 under frasningen. De primara och sekunddra huvudskarkanterna 15 och 16 ãr avsedda att frasa flankytor hos de kuggspar som skall tillverkas. 14 Den primara huvudskarkanten 15 och hornskarkanten 18 a ena sidan och den sekundara huvudskarkanten 16 och hornskarkanten 19 a andra sidan är i den forsta utforingsformen symmetriska med avseende pa langdaxeln S som i denna utforingsform bildar en symmetrilinje. Den primara huvudskarkanten 15 och den sekundara huvudskarkanten 16 konvergerar mot varandra i riktning mot frontskarkanten 17. I de visade utforingsformerna konvergerar den primara huvudskarkanten 15 och den sekundara huvudskarkanten 16 langs hela respektive huvudskarkant i riktning mot frontskarkan- ten 17. Langdaxeln S bildar en konvergeringsvinkel a med var och en av den primara huvudskarkanten 15 och den sekundara huvudskarkanten 16. Speciellt med avseende pa skarinsatserna 4 for det hobbverktyg som visas i Fig. 4-6, ligger konvergeringsvinkeln a i intervallet 15-322. Konvergeringsvinkeln a behover dock inte vara konstant langs hela de primara och sekundara huvudskarkanterna 15, 16 utan kan variera, se Fig. 10B och 11B.

Vidare skall noteras att konvergeringsvinkeln a kan anta andra varden an de som anges ovan och ligga i ett intervall Iran 15-45° beroende pa tillampning. For frasning av bomforband eller splines kan konvergeringsvinkeln a ligga i intervallet 30-45° och exempelvis enligt standard vara 30, 37.5 eller 45°.

Det skall ocksa noteras att den primara huvudskarkanten 15 och den sekundara huvudskarkanten 16 inte behover vara symmetriska med avseende pa langdaxeln S. Exempelvis kan konvergeringsvinkeln a for den primara huvudskarkanten 15 vara skilja sig fran konvergeringsvinkeln a for den sekundara huvudskarkanten 16, foretradesvis med ett litet belopp. Sadana asymmetriska skarinsat- ser kan exempelvis utnyttjas nar man viii optimera for en dominerande belastningsriktning hos ett bomf6rband.

Var och en av den primara huvudskarkanten 15 och den sekundara huvudskarkanten 16 ãr i de visade utforingsformerna langre, eller avsevart langre, an frontskarkanten 17. Frontskarkanten 17 stracker sig langs en kantlinje L.

Frontskarkanten 17, den primara hornskarkanten 18 och den se- kunddra hornskarkanten 19 är ocksa utformade att vara i ingrepp med arbetsstycket 2 under frasningen. Frontskarkanten 17, den primara hornskarkanten 18 och den sekunddra hornskarkanten 19 ãr utformade att astadkomma den slutliga formen hos bottenytan i kuggluckan mellan tvd intilliggande kuggspar 82 hos arbetsstycket 2, varvid kuggsparet 82 uppvisar tva underskarningar 84, en forsta underskarning 84 mellan bottenytan 81 och kuggsparets 82 forsta flankyta 85 och en andra underskarning 84 mellan bottenytan 81 och kuggsparets 82 andra flankyta 85, se Fig. 7F och 18.

Den primara hornskarkanten 18 och den sekunddra hornskarkan- ten 19 har en konvex form.

Den primara hornskarkanten 18 stracker sig med avseende pa det bakre partiet 4A framat fran frontskarkanten 17 till en position som befinner sig pa andra sidan om en tankt linje som bildar en primar forldngning L' av kantlinjen L och som stracker sig vidare i en tangentiell riktning trate' frontskarkantens 17 ande till en primar punkt P' pa den primara hornskarkanten 18, dvs. , dvs. den primara forldngningen L' befinner sig innanfor den primara hornskar- kanten 18 pd ovansidan 12, sasom kan ses i speciellt Fig 7G och 7H.

Ocksa den sekunddra hornskarkanten 19 stracker sig med avseende pa det bakre partiet 4A framat fran frontskarkanten 17 till en position som befinner sig pa andra sidan om en tankt linje som bil- dar en sekundar forldngning L" av kantlinjen L och som stracker sig vidare i en tangentiell riktning fran frontskarkantens 17 ande till en sekunddr punkt P" pa den sekunddra hornskarkanten 19, dvs. den sekunddra forldngningen L" befinner sig innanfor den sekun- ddra hOrnskarkanten 19 pa ovansidan 12. 16 Vidare stracker sig den primara hornskarkanten 18 med avseende pa langdaxeln S och det centrala parti 4B utat fran den primara huvudskarkanten 15 till en position som befinner sig pa andra sidan am en tankt linje som bildar en forlangning 15L av den primara huvudskarkanten 15 och som stracker sig vidare i en tangentiell riktning Iran den primara huvudskarkantens 15 ande till en punkt 15P pa den primara hornskarkanten, dvs. denna forlangning 15L befinner sig innanf6r den primara hornskarkanten 18 pa ovansidan 12.

Pa motsvarande satt stracker sig den sekundara hornskarkanten 18 med avseende pa langdaxeln S och det centrala partiet 4B utat fran den sekundara huvudskarkanten 16 till en position som befinner sig pa andra sidan am en tankt linje som bildar en forlangning 16L av den sekundar huvudskarkanten 16 och som stracker sig vidare i en tangentiell riktning fran den sekundara huvudskarkantens 16 ande till en punkt 16P pa den sekundara hornskarkanten, dvs. denna forlangning 16L befinner sig innanf6r den sekundara hornskarkanten 19 pa ovansidan 12.

Med sadana utskjutande konvexa hornskarkanter 18 och 19 sakerstalls namnda underskarningar 84 i kuggsparet som skall frasas.

I den forsta utforingsformen har den primara hornskarkanten 18 och den sekundara hornskarkanten 19 en radie som är konstant fran frontskarkanten 17 a.tminstone till den primara punkten P respektive den sekundara punkten P", och med fordel forbi dessa punkter P' respektive P".

Den primara hornskarkanten 18 ar forbunden med den primara hu- vudskarkanten 15 medelst en primar overgangszon 15' som bildar en del av skarkanten och en krokt eller MO overgang mellan den primara huvudskarkanten 15 och den primara hornskarkanten 18. Den sekundara hornskarkanten 19 är forbunden med den sekun- dara huvudskarkanten 16 medelst i en sekundar overgangszon 16' som bildar en del av skarkanten och en kr6kt eller b6jd overgang 17 mellan den sekunddra huvudskarkanten 16 och den sekunddra hornskarkanten 19. Dessa overgangszoner 15' och 16' har en radie. Sdledes erhalls en mjuk overgang mellan den primara hornskarkanten 18 och den primara huvudskarkanten 15 liksom mellan den sekunddra hornskdrkanten 19 och den sekunddra huvudskarkanten 16.

Den primara hornskarkanten 18 ãr forbunden med frontskarkanten 17 medelst en primar granszon 18' som bildar en del av skarkan- ten och en krokt eller bojd overgang mellan den primara hornskar- kanten 18 och frontskarkanten 17. Den sekunddra hornskarkanten 19 är forbunden med frontskarkanten 17 medelst en sekundar granszon 19' som bildar en del av skarkanten och en krokt eller MO overgang mellan den sekunddra hornskarkanten 19 och front- skarkanten 17. Dessa granszoner 18' och 19' har en radie. Sale- des erhdlls en mjuk overgang ocksa mellan den primara hornskarkanten 18 och frontskarkanten 17 liksom mellan den sekunddra hornskarkanten 19 och frontskarkanten 17.

I den forsta utforingsformen ãr frontskarkanten 17 ãr konkav. Pa sã vis kan en konvex bottenyta 81 som omges av tva underskarningar 84 astadkommas i sparet 82 mellan intilliggande kuggar 83 astadkommas, se Fig 7F och 18.

Fig. 8A-8F visar en andra utforingsform av en skarinsats 4 som skiljer sig fra.n skdrinsatsen 4 enligt den forsta utforingsformen genom att frontskarkanten 17 är konvex. Pa sã vis kan en konkav bottenyta 81 som omges av tva underskarningar 84 astadkommas i sparet 82 mellan tva intilliggande kuggar 83, se Fig 8F och 18. Den andra utforingsformen illustrerar ocksd att bottenytan 11 kan vara plan, dvs. sakna det langsgdende spar 20 som visas hos den f6rsta utf6ringsformen. Skarinsatsen 4 enligt den andra utf6ringsformen är saledes anpassad for montering i ett sate 8 med en plan forsta stodyta 24. 18 Fig. 9A-9F visar en tredje utforingsform av en skarinsats 4 som skiljer sig fran skarinsatsen 4 enligt den forsta utforingsformen genom att frontskarkanten 17 är rak, se Fig 9F och 18. pa sã vis kan en rak bottenyta 81 som omges av tva underskarningar 84 astad- kommas i sparet 82 mellan tva intilliggande kuggar 83.

Fig. 10A-10F visar en fjarde utforingsform av en skarinsats 4 som skiljer sig fran skarinsatsen 4 enligt den forsta utforingsformen genom att den primara huvudskarkanten 15 och den sekunddra hu- vudskarkanten 16 är konkava. Dessa huvudskarkanter 15, 16 lam- par sig for att astadkomma kuggflanker som foljer en evolventbana.

Fig. 11A-11F visar en femte utforingsform av en skarinsats 4 som skiljer sig frail skarinsatsen 4 enligt den forsta utforingsformen ge- nom att den primara huvudskarkanten 15 och den sekunddra huvudskarkanten 16 ãr konvexa. Dessa huvudskarkanter 15, 16 lam-par sig for att astadkomma kuggflanker som foljer en sã kallad inverterad evolventbana. Dessutom är frontskarkanten 17 hos skar- insatsen 4 enligt den femte utforingsformen konvex i likhet med frontskarkanten 17 i den andra utforingsformen.

Fig. 12A-12F visar en sjatte utforingsform av en skarinsats 4 som skiljer sig fran skarinsatsen 4 enligt den tredje utforingsformen ge- nom att kantsidan 13 innefattar en forsta kantyta 13' och en upp- hojd andra kantyta 13" som gransar till skarkanten och är planskild fran den forsta kantytan 13'. En sadan upphojd andra kantyta 13", kallad sliphylla, forenklar tillverkningen av skarinsatsen 4 dã endast den andra kantytan 13" behover slipas i samband med den slutliga finbearbetningen av skarinsatsen 4.

Fig. 13A-13F visar en sjunde utforingsform av en skarinsats 4 som skiljer sig fran skarinsatsen 4 enligt den sjatte utforingsformen genom att ovansidan 12 innefattar en upphojd perifer spanyta 12' som gransar till skarkanten och en central spanyta 12" som ãr be- Idgen innanf6r den perifera spanytan 12' och är planskild Iran den 19 perifera spanytan 12'. Narmare bestamt befinner sig den centrala spanytan 12" pa en lagre niva an den perifera spanytan 12'. En sadan perifer spanyta 12', kallad sliphylla, forenklar ocksa tillverkningen av skarinsatsen 4. Vid efterbearbetningen och den slutliga slipningen av skarinsatsen 4 behOver inte lika mycket material be- arbetas bort utan endast ett skikt av den perifera spanytan 12'.

Fig. 14A-14F visar en attonde utforingsform av en skarinsats 4 som skiljer sig fran skarinsatsen 4 enligt den tredje utforingsfor- men genom att den sekundara hornskarkanten 19 inte stracker sig utat fran och forbi en forlangning av kantlinjen L. Med andra ord gransar den sekundara hornskarkanten 19 till frontskarkanten 17 pa sã satt att en tangent hos den sekundara hornskarkanten 19 och en tangent hos frontskarkanten 17 ãr parallella och samman- faller med varandra vid den sekundara granspunkten 19'. Daremot stracker sig dem sekundara hornskarkanten 19 utat och forbi den sekundara huvudskarkanten 16 och gransar till den sekundara huvudskarkanten 16 pa sã satt att en tangent hos den sekundara hornskarkanten 19 och en tangent hos den sekundara huvudskar- kanten 16 ãr parallella och sammanfaller med varandra vid den sekundara overgangspunkten 16'. Det skall noteras att denna modifiering av den sekundara hornskarkanten 19 istallet kan goras med avseende pa den primara huvudskarkanten 18.

Fig. 15A-15F visar en nionde utforingsform av en skarinsats 4 som skiljer sig fran skarinsatsen 4 enligt den attonde utf6ringsformen genom att den sekundara hornskarkanten 19 inte heller stracker sig utat och forbi den sekundara huvudskarkanten 16. Med andra ord kan sagas att den sekundara hornskarkanten 19 saknas och att frontskarkanten 17 gransar till och overgar i den sekundara hu- vudskarkanten 16. Det skall noteras att denna modifiering av den sekundara hornskarkanten 19 istallet kan g6ras med avseende pa den primara huvudskarkanten 18.

Fig. 16 visar en variant av den andra utforingsformen och skiljer sig Iran skarinsatsen 4 enligt denna genom att skarinsatsen 4 har utformats som en indexerbar skarinsats 4 som kan roteras 1800 runt den genomgaende axeln A och som uppvisar tva uppsattningar skarkanter. Det skall noteras att denna indexerbarhet kan goras for skarinsatserna 4 enligt alla utforingsformer. Has den indexer- bara skarinsatsen 4 bildas det bakre partiet 4A av ett centralt om- rade som utgor det bakre partiet 4A for de tva skarkanterna.

Den indexerbara skarinsatsen 4 innefattar ocksa ett centralt fdsthal 28 for fastsattning av skarinsatsen 4 medelst en fastskruv (ej vi- sad) som stracker sig genom fdsthalet 28 och in i ett gangat hal i den forsta stodyta 24 has satet i verktygskroppen 3. Denna alternativa fastsattning är aven tilldmplig pa skarinsatserna 4 enligt de ovriga utforingsformerna.

Uppfinningen är inte begransad till de visade utforingsformerna utan kan varieras och modifieras inom ramen for de efterfoljande patentkraven.

Lista Over hanvisningsbeteckninclar 1frdsverktyg 2arbetsstycke 3verktygskropp 4skarinsats 4Abakre parti 4Bcentralt parti framre parti 7perifer yta 8sate 11undersida 12ovansida central spanyta 12"perifer spanyta 13kantsida forsta kantyta 21 13"andra kantyta 14baksida primar huvudskarkant 15'primar overgangszon 15Lforlangning 15Ppunkt 16sekundar huvudskarkant 16'sekundar overgangszon 16Lforlangning 16Ppunkt 17frontskarkant 18primar hornskarkant 18'primar granszon 19sekundar hornskarkant 19'sekundar granszon langsgaende spar 21bottenyta 22sidoyta 23as 24forsta stodyta kil 26fastskruv 27andra stodyta 28centralt fasthal Cirotationsaxel R1rotationsriktning Agenomgaende axel Slangdaxel Putbredningsplan Lkantlinje L'primar forlangning L"sekundar forlangning P'primar punkt P"sekundar punkt xlinje akonvergeringsvinkel 22 13stigningsvinkel yslappningsvinkel rradie 80axel 5 81bottenyta 82kuggspar 83kugg 84underskarning 8flankyta 10 90nay 91perifer yta 92kuggspar 23

Claims (1)

Patentkrav 1. Skarinsats for ett frdsverktyg som är utformat for frdsning av ett spar i ett arbetsstycke (2), varvid skdrinsatsen (4) innefattar en undersida (11), en motsatt ovansida (12), som bildar en spanyta och utbreder sig parallellt med ett utbredningsplan (P), en kantsida (13) mellan ovansidan (12) och undersidan (11), en genomgaende axel (A), som stracker sig genom undersi- dan (11) och ovansidan (12) vinkelratt mot utbredningsplanet (P), en Idngdaxel (S), som ãr vinkeIrdt mot och skdr den genomgaende axeln (A) och som stracker sig genom ett bakre parti (4A) hos skarinsatsen (4), och en skdrkant, som stracker sig mellan kantsidan (13) och spanytan, varvid skdrkanten innefattar en primar huvudskdrkant (15), som är utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket (2) under namnda frdsning, och en frontskdrkant (17), som är utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket (2) under ndmnda frdsning, varvid frontskarkanten (17) strdcker sig langs en kantlinje (L), varvid en normal till utbredningsplanet (P) bildar en spetsig sldpp- ningsvinkel (y) med kantsidan (13) langs skdrkanten, kannetecknad av att skarkanten innefattar en primdr hornskarkant (18), som är ut- formad att vara i ingrepp med arbetsstycket (2) under ndmnda frasning och är belagen mellan den primara huvudskaskanten (15) och frontskdrkanten (17), e-c—h- att den primdra hornskdrkanten (18) har en konvex form, och att den primara hornskarkanten (18) med avseende pa det bakre partiet (4A) stracker sig framat fran frontskarkanten (17) till en po- sition som befinner sig pa andra sidan om utat fran och forbi en tankt linje som bildar en primar forlangning (L') av kantlinjen (L) och som strdcker sig vidare i en tangentiell riktning Iran frontskdrkantens (17) dnde till en primar punkt (P') pa den primdra hOrnskarkanten (18). 24 2. Skarinsats enligt krav 1, varvid den primara hornskarkanten (18) har en radie (r) som är konstant fran frontskarkanten (17) atminstone till den primara punkten. 3. Skarinsats enligt nagot av de foregaende kraven, varvid den primdra hornskarkanten (18) med avseende pa langdaxeln (S) och ett centralt parti (4B) has skarinsatsen (4) stracker sig utat fran den primara huvudskarkanten (15) till en position som befinner sig pd andra sidan om en tankt linje som bildar en forldngning (15L) av den primara huvudskarkanten (15) och som stracker sig vidare i en tangentiell riktning fran den primara huvudskarkantens (15) ande till en punkt (15P) pa den primara hornskarkanten (18). 4. Skarinsats enligt nagot av de foregaende kraven, varvid den primal-a hornskarkanten (18) ãr forbunden med den primdra hu- vudskarkanten (15) medelst en primar overgangszon (15') som bildar en krokt overgang mellan den primara hornskarkanten (18) och den primara huvudskarkanten (15). 5. Skarinsats enligt nagot av de foregaende kraven, varvid den primal-a hornskarkanten (18) är forbunden med frontskarkanten (17) medelst en primar granszon (18') som bildar en krokt over-gang mellan den primara hornskarkanten (18) och frontskarkanten (17). 6. Skdrinsats enligt nagot av de foregaende kraven, varvid skarkanten innefattar en sekundar huvudskarkant (16), som är utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket (2) under namnda frasning, och en sekundar hornskarkant (19), som ãr utformad att vara i ingrepp med arbetsstycket (2) under namnda frasning och stracker sig mellan och forbinder den sekunddra huvudskarkanten (16) och frontskarkanten (17), och varvid den sekunddra hornskarkanten (19) har en konvex form och med avseende pa det bakre partiet (4A) stracker sig framat fran frontskarkanten (17) till en pa- sition som befinner sig pa andra sidan om en tankt linje som bildar en sekundar forldngning (L") av kantlinjen (L) och som stracker sig vidare i en tangentiell riktning fran frontskarkantens (17) ande till en sekundar punkt (P") pa den sekundara hornskarkanten (19). 7. Skarinsats enligt krav 6, varvid den sekundara hornskarkan- ten (19) ãr fOrbunden med den sekundara huvudskarkanten (16) vid en sekundar overgangszon (16') som bildar en krokt overgang mellan den sekundara hornskarkanten (19) och den sekundara huvudskarkanten (16). 8. Skarinsats enligt nagot av kraven 6 och 7, varvid den sekun- dara htirnskarkanten (19) ãr forbunden med frontskarkanten (17) vid en sekundar granszon (19') som bildar en krokt overgang melIan den sekundara hornskarkanten (19) och frontskarkanten (17). 9. Skarinsats enligt nagot av kraven 6 till 8, varvid den sekun- dara hornskarkanten (19) med avseende pa langdaxeln (S) och ett centralt parti (4B) hos skarinsatsen (4) stracker sig utat fran den sekundara huvudskarkanten (16) till en position som befinner sig pa andra sidan om en tankt linje som bildar en forlangning (16L) av den sekundara huvudskarkanten (16) och som stracker sig vidare i en tangentiell riktning fran den sekundara huvudskarkantens (16) ande till en punkt (16P) pa den sekundara hornskarkanten (19). 10. Skarinsats enligt nagot av kraven 6 till 9, varvid den primara huvudskarkanten (15) och den sekundara huvudskarkanten (16) konvergerar mot varandra fram till den primara hornskarkanten (18) respektive den sekundara hornskarkanten (19). 11. Skarinsats enligt krav 10, varvid langdaxeln (S) bildar en konvergeringsvinkel (a) med var och en av den primara huvud- skarkanten (15) och den sekundara huvudskarkanten (16), och varvid konvergeringsvinkeln (a) ligger i intervallet 15-45. 12. Skarinsats enligt nagot av kraven 6 till 11, varvid den primara huvudskarkanten (15) och den sekundara huvudskarkanten (16) ãr symmetriska med avseende pa langdaxeln (S). 26 13. Skarinsats enligt nagot av kraven 6 till 12, varvid var och en av den primara huvudskarkanten (15) och den sekunddra huvudskarkanten (16) är langre an frontskarkanten (17). 14. Skarinsats enligt nagot av kraven 1 till 13, varvid frontskar- kanten (17) är konkav. 15. Skarinsats enligt nagot av kraven 1 till 13, varvid frontskar- kanten (17) är konvex. 16. Skarinsats enligt nagot av kraven 1 till 13, varvid frontskar- kanten (17) är rak. 17. Skarinsats enligt nagot av de foregaende kraven, varvid kantsidan (13) har en tjocklek parallellt med den genomgdende axeln (A) och ovansidan (12) har en utbredning vinkelratt mot langdaxeln (S) och den genomgaende axeln (A), vilken utbredning är langre an tjockleken. 18. Skarinsats enligt nagot av de foregaende kraven, varvid skarinsatsen (4) innefattar ett langsgaende spar (20) hos undersidan (11), vilket stracker sig parallellt med langdaxeln (S). 19. Frdsverktyg utformat for frasning av ett spar i ett arbets- stycke, varvid frdsverktyget är utformat att rotera runt en rotationsaxel (CO och varvid frdsverktyget innerfattar en verktygskropp (3) och ett flertal skarinsatser (4) enligt nagot av de foregaende kraven, vilka ãr monterade pa verktygskroppen (4). 20. Frdsverktyg enligt krav 19, varvid langdaxeln (S) hos varje skarinsats (4) skar rotationsaxeln (CO. 21. Frdsverktyg enligt nagot av kraven 19 och 20, varvid verk- tygskroppen (3) innefattar ett sate (8) far varje skarinsats (4) och 27 varvid satet (8) har en forsta stodyta (24) som utbreder sig langs ett stodplan som är parallellt med rotationsaxeln (CO. 22. Frasverktyg enligt krav 21, varvid stodytan (24) innefattar en as (23) som samverkar med ett langsgaende spar (20) hos skarin- satsens (4) undersida (11). 1/ 2/ ---". is IIv'‘ ■to..# le tip, 44.. 1, 1■1,o4ve. 1001. #1 1001. 1 1001. 41,1

1. r etjulwin,tile,rbr?"11A1.*:, 11r11 rithipossomomme ISAAIMSIA" ilini1L111!,4114r:74;":1:11: tta=111 F-tmwt,zwz,/- )) 3/ 18