SE1150169A1 - System för att omvandla värmeenergi till mekanisk energi i ett fordon - Google Patents

Abstract

Föreliggande uppfinning avser ett system för att omvandla vätrneenergi till mekaniskenergi i ett fordon. 1. Systemet innefattar en ledningskrets (3 5), en pump (3 6) för attcirkulerar ett medium i ledningskretsen (35), åtminstone en forångare (31, 32, 38) ivilken mediet är anpassat' att uppta värmeenergi från en värmekälla (4, 28) så att detförångas och en turbin (3 9) som är anpassad att drivas av den forångade mediet for attalstra av mekanisk energi och ett kondensorarrangemang (24, 42) i vilket mediet äranpassat att avge värrneenergi så att det kondenserar. Kondensorarrangemanget innefat-tar en forsta kondensor (24) i vilken mediet avger värmeenergi till kylvätska som cirku-lerari nämnda kylkrets och en andra kondensor (42) som är anordnad nedströms denforsta kondensorn (24) med avseende på mediet fiödesriktning i ledningskretsen (35), ivilken andra kondensor (42) mediet avger värmeenergi till lufi med omgivningens tem-peratur. (Fig. 1)

Description

Mediet kan kylas till i en luftkyld kondensor vid ett frontparti hos ett fordon. I denna position genomströmrnas kondensorn av en kylande lufiström med omgivningens tem- peratur. Därmed kan det cirkulerande mediet kylas till en temperatur i närheten av om- givningens temperatur. Den kylning som det cirkulerande mediet erhåller i en sådan kondensor är starkt relaterad till den omgivande luftens temperatur men även till andra parametrar såsom luftens fuktighet och den kylande luftens strömningshastighet genom laddluftkylaren. Efiersom flertalet av dessa parametrar är beroende av den omgivande luftens tillstånd är det svårt att reglera kylningen i en luftkyld kondensor så att mediet kyls till en önskad temperatur.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Syfiet med föreliggande uppfinníng är tillhandahålla ett system som kapabelt att om- vandla värrneenergi till mekanisk energi på. ett effektivt sätt samtidigt som kondensorar- rangemang är reglerbart och upptar ett relativt litet utrymme i fordonet.

Detta syfte uppnås med arrangemanget av det inledningsvis nämnda slaget, vilket kän- netecknas av de särdrag som anges i patentkravets 1 kännetecknande del. En fördel med en lultkyld kondensor är att mediet kan kylas till en temperatur i närheten av omgiv- ningens temperatur. Att kyla mediet til! en så låg temperatur som möjligt är gynnsamt för WHR-systemets verkningsgrad. En nackdel med en lufikyld kondensor att det är svårt att reglera kylningen av mediet då den omgivande luften kan ha en varierande tern- peratur och fiiktighet. En annan nackdel med luitkylda kondensorer är att de erfordrar ett relativt stort monteringsutrymme vid en frontyta hos fordonet för att lninna ge en erforderlig kylning av mediet med omgivande luft. Att kyla mediet i ett WHR-system med hjälp av en kylvätskekyld kondensor har nackdelen att mediet inte kan kylas till samma låga temperatur som i en luitkyld kondensor. En fördel med en kylvätskekyld kondensor är att det är möjligt att med relativt enkla medel justera kylvätskans tempera- tur och flöde genom kondensorn. Därmed kan kylningen av mediet regleras. En annan fördel med en kylvatskekyld kondensor är att den kan göras betydligt mindre än en luft- kyld kondensor med en motsvarande kapacitet. En kylvätskekyld kondensor kan även ges en väsentligen godtycklig placering i ett fordon.

Enligt föreliggande uppfinning utnyttjas ett kondensorarrangemang där mediet först kyls i en kylvätskekyld kondensor och sedan i en luftkyld kondensor. Genom att anord- na en kylvätskekyld kondensor och en luftkyld kondensor i serie i nämnd ordning kan kondensorarrangemanget väsentligen erhålla alla de ovan nämnda positiva egenskap erna hos de respektive typerna av kondensatorer. Då mediet kyls i ett första steg i en kyl- vätskekyld kondensor kan den efierföljande luftkylda kondensorn göras betydligt mind- re och uppta ett mindre utrymme vid fordonets frontparti. I den efterföljande luflkylda kondensorn kan mediet kylas till en temperatur i närheten av omgivningens temperatur då mediet redan kylts till en låg temperaturi den kylvätskekylda kondensorn. I och med att det är möjligt att reglera kylvätskan temperatur och flöde genom den kylvätskekyida kondensorn kan hela kondensorarrangemanget erhålla en reglerbarhet.

Enligt en utföringsforrn av uppfinningen drivs fordonet av en förbränníngsmotor som kyls av kylvätska som cirkulerar i ett kylsystem, varvid kylvätskan i nämnda kylkrets som kyler mediet i den forsta kondensorn har en lägre temperatur än kylvätskan som cirkulerar i förbränningsmotorns kylsystem. Det är möjligt men inte särskilt efiektivt att använda den relativt varma kylvätskan i kylsystemet som kyler förbränningsrnotorn för att kyla mediet i den första förångaren. Det är därför lämpligt att använda en kylvätska som har en lägre temperatur. Om mediet kyls till en låg temperatur i den första kylväts- kekylda kondensorn behöver den andra lufikylda kondensorn inte ha en speciellt hög kapacitet och den kan därmed göras föga utrymmeskrävande.

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen att utgör nämnda kylkrets ett sepa- rat kylsystem i förhållande till kylsystemet som kyler förbränningsmotorn. Med. ett sepa- rat kylsystem avses att kylsystemet har en separat kylvätska och separata komponenter i förhållande till förbränningsmotorns kylsystem. Alternativt kan nänmda kylkrets utgöra en del av kylsystemet som kyler förbränningsmotorn där kylvätskan har en betydligt lägre temperatur än i förbränningsmotorns huvudsakliga del. Nämnda kylkrets innefat- tar med fördel en luftkyld kylare där den cirkulerande kylvätskan åtminstone delvis kyls av luft med omgivningens temperatur. Därmed kan kylvätska i kylkretsen erhålla en mycket låg temperatur innan den används för kylning av mediet i den första konden- sorn. Nämnda kyikrets innefattar med fördel, förutom den första kondensorn, åtminsto- ne en kylare för kylning av ett ytterligare medium. I fordon finns det ett behov att kyla ett flertal komponenter till en lägre temperatur än vad som kan göras med kylvätskan i fordonets förbränningssystem. Sådana komponenter kan vara köldmediet i en AC- anläggning, växellådsolja och elektriska styrenheter.

Enligt en foredragen utföringsforrn av uppfinningen innefattar systemet medel för att reglera kylningen av mediet i den första kondensorn. Genom att reglera kylvätskan flö- de och temperatur genom den första kondensatorn kan kylningen av kondensorarran- gemanget regleras på ett tillfredställande sätt. Kylningen i en lufikyld kondensor beror till stor del på den omgivande luftens temperatur, fiiktighet och strömningshastighet genom kondensorn. Med information om nämnda parametrar kan kylningen i en lufikyld kondensor uppskattas med inte styras. I en kylvätskekyld kondensor kan både flödet och temperaturen hos kylvätskan som kyler mediet i kondensorn regleras. Flödet kan regleras genom styrning av den kylvätskepump som cirkulerar kylvätskan i lcylkretsen.

Kylvätskans temperatur kan höjas genom aktivering av ett värmeaggregat eller liknande som tillför värrneenergi till kylkretsen och sänkas genom att koppla ifrån en eller flera av de ytterligare komponenter som kyls av kylvätskan som cirkulerari kylkretsen.

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen är mediet anpassat att uppta värme- energi i en förångare från avgaser som leds ut från förbränningsmotorn i en avgasled- ning. Avgaserna från en förbränningsmotor är en mycket god värmekälla som har en hög temperatur. Normalt förloras denna värmeenergi till omgivningen. Mediet kan al- ternativt eller i kombination vara anpassat att uppta värmeenergi i en förångare från avgaser som återcirkuleras till förbränningsmotorn i en returledning. Återcirkulerande avgaser kyls normalt i åtminstone en EGR-kylare innan de leds till förbränningsmotorn.

I detta fall tillhandahåller de återcirkulerande avgaserna en effektiv kylning samtidigt som en del av de återcirkulerande avgasernas värmeenergi omvandlas till mekanisk energi.

Enligt en utföringsforrn av föreliggande uppfinning innefattar fordonet en turbin som är anpassad att drivas av avgaserna i avgasledningen och att systemet innefattar åtminsto- ne en förångare som upptar värrneenergi från avgaser i avgasledningen i en position nedströms turbinen och åtminstone en förångare som upptar värmeenergi från återcirku- lerande avgaser som letts in i returledningeni en position uppströms turbinen. I detta fall värms mediet först av avgaserna i avgasledningen nedströms turbinen som har den lägre temperaturen och sedan av de återcirkulerande avgaserna i returledningen som har den högre temperaturen. Mediet kan i detta fall värmas upp till en hög temperatur vilket resulterar i en god produktion av mekanisk energi i turbinen. Systemet kan innefatta två förångare som är anordnade i serie returledningen. Eftersom avgaserna har en så hög temperatur i returledningen kan det i många fail vara lämpligt att kyla avgaserna i åt- minstone två steg för att ta tillvara på en så stor mängd värrneenergi som möjligt från avgaserna samtidigt som de återcirkulerande avgaserna tillhandahåller en kylning till en låg temperatur. Med förångare både i avgasledningen och i ledningen för återcirkulation av avgaser kan en relativt stor del av värrneenergin i förbränningsmotorns avgaser ut- nyttjas for att alstra mekanisk energi i turbinen.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGEN I det följande beskrivs, såsom ett exempel, en fóredragen utforingsforrn av uppfinningen med hänvisning till bifogade ritning, på vilken Fig. 1 visar ett arrangemang for omvandling av värmeenergi till mekanisk energi i ett fordon.

DETALJERJÄD BESKRIVNING AV EN FÖREDRAGEN UTFÖRINGSFORM AV UPPFINNINGEN Fig. 1 visar ett fordon 1 som drivs av en överladdad förbränningsmotor 2. Fordonet 1 kan vara ett tungt fordon som drivs av en överladdad dieselmotor. Avgasema från for- bränningsrnotorns 2 cylindrar leds, via en avgassamlare 3, till en avgasledning 4. Avga- serna i avgasledningen 4, som har ett övertryck, leds till en turbin 5 hos ett turboaggre- gat. Turbinen 5 tillhandahåller därvid en drivkraft, som överförs, via en forbindning, till en kompressor 6. Kompressorn 6 komprimerar därvid lufi som, via ett lufifilter 7, leds in i en inloppsledning 8. En laddlufikylare 9 är anordnad i inloppsledningen 8. Laddluft- kylaren 9 är anordnad i ett område vid ett fiontparti av fordonet 1. Laddlufikylarens 9 uppgift är att kyla den komprimerade luften som leds till förbränningsrnotorn 2. Den komprimerade luften kyls i laddluftkylaren 9 av luft som forceras genom laddlufikylaren 9 med hjälp av en kylarfläld 10 och fordonets fartvind. Kylarflakten 10 drivs av för- bränningsmotorn 2 medelst en lämplig förbindning..

Förbränningsmotorn 2 kyls av kylvätska som cirkulerar i ett kylsystem Kylvätskan cir- kuleras i kylsystemet medelst en kylvätskepump 11. Kylsystemet innefattar en termostat 12. Kylvätskan i kylsystemet kylas i en kylvätskekylare 13, som ar monterad i anslut- ning till kylarflälcten 10. Kylvätskekylaren 13 är monterad nedströms laddluftkylaren 9 med avseende på den kylande. luftens strömningsriktning i området. Kylsystemet inne- fattar en ledning 14 som leder kylvätskan från den kylvätskekylaren 13 till förbrän- ningsmotorn 2. Kylvätskepumpen 11 är anordnad i en ledning 15. Kylsystemet innefat- tar en ledning 16 som leder kylvätskan från forbränningsmotorn 2 till terrnostaten 12 och en ledning 17 som leder kylvätska från termostaten 12 till den forsta kylvätskekyla- ren 13. Under tillfällen då kylvätskan har en lägre temperatur än en önskad drifistempe- ratur leder termostaten 12 kylvätskan från ledningen 16, via ledningarna 14, 15 tillför- bränningsmotorn 2. Under tillfällen då kylvätskan har en högre temperatur än en önskad driftstemperatur leder termostaten 12 kylvätskan från ledningen 16, via ledningen 17, :in kylvätskekylaren 13.

Fordonet 1 innefattar en lågtemperaturkylkrets med en cirkulerande kylvätska där kyl- vätskan har en avsevärt lägre temperatur än kylvätskan i forbränningsmotoms kylsy- stem. Kylvätskan cirkuleras i lågtemperaturkylkretsen med hjälp av en kylvätskepurnp 18. Kylvätskan i Iågtemperaturkyllcretsen är avsett att kylas i en kylvätskekylare 19, som är monterad i området vid det främre partiet av fordonet 1. Kylvätskekylaren 19 är monterad uppströms laddlufrkylaren 9 med avseende på den kylande luftens ström- ningsriktning i området. Lågtemperaturkylkretsen innefattar en ledning 20 som leder kall kylvätska från kylvätskekylare 19. Ledningen 20 delar därefter upp sig i fyra paral- lella ledningar. Den första parallella ledningen innefattar en kylare i form av en konden- sor 21 for kylning av ett köldmedium i ett AC-aggregat i fordonet 1. Den andra paral- lella ledningen innefattar en oljekylare 22 for kylning av växellådsolja i fordonet 1. Den tredje parallella ledningen innefattar en kylare 23 för kylning av åtminstone-en elektrisk styrenhet i fordonet. Den fjärde parallella ledningen innefattar en kondensor 24 i ett WHR-system. Kylvätskan i lågtemperaturkylkretsen kyler här ett medium som cirkule- rar i WHR-systemet. Medlet kyls i kondensom 24 till en temperatur så att det konden- serar. De fyra parallella ledningarna går samman i en gemensam ledning 25 som leder tillbaka kylvätskan till kylvätskekylaren 19. Lågtemperaturkylkretsen innefattar en styr- enhet 26 som kan reglera driften av kylvätskepumpen 18 och därmed flödet av kylväts- ka genom lågternperaturkylkretsen. Styrenheten 26 kan även vid behov aktivera en uppvärmningsenhet 27 for att värma kylvätskan om den har en för låg temperatur. Upp- värmningsenheten 27 kan vara ett elektriskt aggregat eller en värrneväfirlare där kylväts- kan i lågtemperaturkylkretsen värms med varm kylvätska från forbränningsmotorns kylsystem. Om kylvätskans temperatur i lågtemperaturkyllcretsen behöver sänkas kan styrenheten 26 stänga av kylvätskeflodet genom en eller flera av de parallellt anordnade kylarna 21-24 genom icke visade ventiler i de respektive parallella ledningarna. Styren- heten 26 kan därmed reglera flödet och temperaturen på kyivätskan som cirkulerar i lågtemperaturkylkretsen. Styrenheten 26 kan vara en datorenhet som är forsedd med en lämplig mjukvara for detta ändamål.

Förbränningsmotom 2 är försedd med ett system för återcirkulation av avgaser vilket benämns EGR (Exhaust Gas Recirculation). En sådan återcirkulation innebär att avga- ser blandas in i den komprimerade luften som leds till förbränningsmotorns cylindrar.

Detta resulterar i en sänkt förbränningstemperatur och en lägre. halt av kväveoxider NOX i avgaserna. En del av avgaserna från avgasledningen 4 återcirkuleras genom en returledning 28. Returledningen 28 innefattar en EGR-ventil 29, -med vilken avgasflödet i returledningen 28 kan regleras för att styra den mängd avgaser som återcirkuleras. En styrenhet 30 är anpassad att styra EGR-ventilen 29 med information om förbrännings- motorns 2 aktuella drifistillstånd. Styrenheten 30 kan vara en datorenhet som är försedd med en lämplig mjukvara för detta ändamål. ReturIedningenZS innefattar en första EGR-kylare 31 där de âtercirkulerande avgaserna kyls i ett första steg och en andra EGR-kylare 32 där de återcirkulerande avgaserna kyls i ett andra steg. Efter att de åter- cirkulerande avgaserna kylts i nämnda EGR-kylare 3 l, 32 blandas de med den kompri- merade luíten i inloppsledningen 8 med hjälp av, exempelvis, en blandningsanordriing 33. Blandningen av kornprimerad luft och återcirkulerande avgaser leds därefter, via en forgrening 34, till förbränningsmotorns I respektive cylindrar.

Fordonet l är utrustat med ett VVHR-system för att omvandla värmeenergi i avgaser som leds ut fi'ån en förbränningsmotor 2 till mekanisk energi. Systemet innefattar en ledníngskrets 35 med en pump 36 som är anpassad att trycksätta och cirkulera ett me- dium i ledningskretsen 35. Mediet leds inledningsvis av pumpen 36 till en värmeväxlare 37, som kan vara en recuperator, där det tillhandahåller en viss uppvärmning. Mediet leds från värmeväfxlaren 37 till en förångare 32 somi detta fall utgörs av den andra EGR-kylaren där mediet värms av de återcirkulerande avgaserna. Medieblandningen leds parallellt till en förångare 38 som utgörs av en värmeväxlare där mediet värms av avgaserna i avgasledningen 4 i en position nedströms turbinen 5. Ledningskretsen 35 går därefter sarnrna så att mediet från förångarna 32, 38 gemensamt leds till en ytterliga- re förångare 31 som utgörs av den första EGR-kylaren där mediet värms i ett ytterligare steg. Då mediet lämnar förångaren 31 är det fiillständigt förångat och överhettat. Det gasformiga mediet som lämnar den första EGR-kylaren 31 leds till en turbin 39. Mediet expanderar genom turbinen 39 varvid en del av värrneenergin i medieblandningen om- vandlas till mekanisk energi. Turbinen 39 driver i detta fall en generator 40 som om- vandlar den mekaniska energin till elektrisk energi. Den elektriska energin lagras i ett energilager 41. Den lagrade elektriska energin i energilagret 41 kan med fördel utnyttjas för drift av fordonet l eller för drift av någon komponent i fordonet l. Alternativt kan turbinen 39 vara förbunden med ett svänghjul eller liknande mekanisk energilagringsen- het som är forbindbar med fordonets 1 diivlina. Då svänghjulet förbinds med drivlinan tillhandahåller fordonet 1 en extra drivkraft.

Efier att det gasformiga mediet expanderat i turbinen 39 tillhandahåller det ett lägre tryck och en lägre temperatur. Det gasformiga mediet leds från turbinen 39 till värme- växlaren 37 där det kyls av det vätskeforrniga mediet från pumpen 36. Det gasformiga mediet leds sedan till den första kondensorn 24 där det kyls av kylvätskan i lågtempera- turkylkretsen. Mediet leds därefter till en andra kondensor 42 som är anordnad ned- ströms den första kondensorn 24 med avseende på mediets strömningriktning i led- ningskretsen 35. Den andra kondensorn 42 är anordnad vid ett frontparti hos fordonet 1 i en position delvis framför den andra kylvätskekylaren 19. Mediet kyls i den andra kon- densorn 42 med hjälp av luft med omgivningens temperatur. Den omgivande luften sugs genom den andra kondensorn 42 med hjälp av lufifläkten 10 och fordonets fartvind. Det gasformiga mediet övergår till vätska då det kyls i den forsta kondensorn 24 och den andra kondensorn 42. Mediet kan sedan kylas till en temperatur i närheten av omgiv- ningens temperatur då det lämnar den andra kondensorn 42. Det nu vätskeforrrriga me- diet leds från den andra kondensorn 42 till pumpen 36.

I detta fall utnyttjas således ett kondensorarrangemang bestående av en forsta kylväts- kekyld kondensor 24 och en andra luftkyld kondensor 42. Det vanligtvis överhettade gasformiga mediet kyls ned i den forsta kylvätskekylda kondensom 24 till mediets kon- denseringstemperatur. Mediet börjar således kondensera i den första kylvätskekylda kondensorn 24. Mediet leds därefter till den andra iuftkylda kondensorn 42 där en reste- rande del av det gasformiga mediet kondenserar. Det vätskeformiga mediet i den andra lufikylda kondensorn 42 underkyls därefter till en temperatur i närheten av omgivning- ens temperatur. Eftersom mediet erhåller en god kylning redan i det forsta steget i den forsta kylvätskekylda kondensorn 24 kan det kylas ned i ett andra steg till en temperatur i närheten av omgivningens temperatur med hjälp av en relativt liten andra luftkyld kon- densor 42. Den andra luftkylda kondensorn 42 kan därmed uppta ett relativt litet ut- rymme vid fordonets frontparti.

I detta fall kan således kylvätskeflödet och kylvätskans temperatur i lågtemperaturkyl- kretsen kontrolleras med hjälp av en styrenhet 26. Styrenheten 26 kan därmed styra kylningen av mediet i den första kylvätskekylda kondensorn 24. Med kännedom om exempelvis den omgivande luftens temperatur och fuktighet och den kylande luft- strömmens hastighet genom den luftkylda kondensorn 42 kan styrenheten 26 uppskatta kylningen av mediet i den lufikylda kondensorn 42. Med hjälp av denna information kan styrenheten 26 exempelvis reglera drifien av kylvätskepumpen 18 i lågtemperaturkyl- kretsen så att mediet totalt erhåller en önskad kylning i den första kondensorn 24 och den andra kondensorn 42. Med kondensorarrangernang erhålls således en reglßrbar kyl- ning av mediet i kondensorarrangemang vilket inte är möjligt i en lufikyld kondensor.

Då den lufikylda kondensorn 42 upptar ett relativt litet utrymme vid fordonets fiontpar- ti kan kylvätskan i lågtemperaturkylkretsen även delvis kylas av luft med omgivningens temperatur. Därmed kan Iågtemperaturkylkretsen erhålla en låg temperatur då den läm- nar kylvätskekylaren 19. Kylningen av mediet i den första kondensorn 24 och i de paral- lellt anordnade kylama 21-23 blir därmed effektiv.

I detta fall upptas värmeenergi från förbränningsmotorns avgaser. Avgaserna från en forbränningsmotor är en mycket god värmekälla for at återvinning av värrneenergi. Om förbränningsmotorn 2 är en dieselmotor kan avgaserna ha en temperatur av cirka 600 - 700°C uppströms turboaggregatets turbin 5 under tillfällen som förbränningsmotorn 1 är hårt belastad. De återcirkulerande avgaserna i returledningen 28 kan därmed inled- ningsvis ha denna temperatur. Avgasemas temperatur nedströms turbinen 5 kan vara av storleksordningen 200-3 00°C. Medlet värms i detta fall inledningsvis i två parallella förångare 32, 38. I den ena förångaren 38 värms mediet av avgaser som expanderat genom turbinen 5. I den andra forångaren värms mediet av avgaser i returledningen 28 efier att de kylts i ett första steg. I båda fallen kan mediet värmas av avgaser som har en motsvarande temperatur som således kan vara 200-3 0O°C. Allt medium leds sedan till förångaren 31 där det värms av återcirkulerande avgaser i returledningen 28. De åter- cirkulerande avgaserna kan här således ha en temperatur av cirka 600 - 700°C. De me- dier som används i WHIR-system har emellertid en övre temperatur som inte bör överskridas. Med en lämplig dimensionering av förängarna 31, 32, 38 kan medium vär- mas till en lämpligt hög temperatur för det specifika mediet innan det leds till turbinen 39. En hög temperatur hos mediet som leds till turbinen resulterar i att en stor mängd mekanisk energi kan produceras.

Uppfimiingen är på intet sätt begränsad till den på ritningen beskrivna utföringsformen utan kan varieras fritt inom patentkravens ramar.

Claims (10)

10 15 20 25 30 10 Patentkrav

1. l. System för att omvandla värmeenergi till mekanisk energi i ett fordon, varvid fordo- net innefattar en kylkrets med en cirkulerande kylvätska, och varvid systemet innefattar en ledningskrets (3 S), en pump (36) för att cirkulerar ett medium i ledningskretsen (3 S), åtminstone en förångare (3 l, 32, 38) i vilken mediet är anpassat att uppta värmeenergi från en värmekälla (4, 28) så att det förångas och en turbin (39) som är anpassad att drivas av den förångade mediet för att alstra av mekanisk energi och ett kondensorar- rangemang (24, 42) i vilket mediet är anpassat att avge värmeenergi så att det konden- serar, kännetecknat av att kondensorarrangemanget innefattar en första kondensor (24) i vilken mediet avger värmeenergi till kylvätska som cirkulerar i nämnda kylkrets och en andra kondensor (42) som är anordnad nedströms den forsta kondensorn (24) med av- seende på mediet flödesriktning i ledningskretsen (35), i vilken andra kondensor (42) mediet avger värmeenergi till luft med omgivningens temperatur.

2. System enligt krav 1, kännetecknat av att fordonet drivs av en förbränningsmotor (2) som kyls av kylvätska som cirkulerar i ett kylsystem, varvid kylvätskan i nämnda kyl- krets som kyler mediet i den forsta köndensorn (24) har en lägre temperatur än kylväts- kan som cirkulerar i törbränningsmotorns kylsystem.

3. System enligt krav 2, kännetecknat av att nämnda kylkrets utgör ett separat kylsy- stem i förhållande till det kylsystem som kyler förbränningsmotom (2).

4. System enligt något av föregående krav, kärinetecknat av att nämnda kylkrets inne- fattar en luftkyld kylare (19) där den cirkulerande kylvätskan åtminstone delvis kyls av luft med omgivningens temperatur.

5. System enligt krav 4, kännetecknat av att nämnda kylkrets innefattar, förutom den första kondensorn (24), åtminstone en ytterligare kylare (21-23) för kylning av ett ytter- ligare medium.

6. System enligt något av föregående krav, kännetecknat av att systemet innefattar me- del ( 18, 26, 27) för att reglera kylningen av mediet i den första kondensorn (24). 10 15 20 11

7. System enligt något av de föregående kraven 2 till 6, kännetecknat av att mediet är anpassat att uppta värmeenergi i en forångare (3 8) från avgaser som leds ut från for- bränningsmotorn i en avgasledning (4).

8. System enligt något av de föregående kraven 2 till 7, kännetecknat av att mediet är anpassat att uppta värmeenergi i åtminstone en forångare (31, 32) från återcirkulerande avgaser i en returledning (28).

9. System enligt krav 7 och 8, kännetecknat av att fordonet innefattar en turbin (5) som år anpassad att drivas av avgaserna i avgasledningen (4) och att systemet innefattar åt- minstone en forångare (3 8) som upptar varmeenergi från avgaseri avgasledningen (4) i en position nedströms turbinen (5) och åtminstone en forångare (31, 32) som upptar värrneenergi från återcirkulerande avgaser som letts in i returledningen (28) i en posi- tion uppströms turbinen (5).

10. System enligt krav 9, kännetecknat av att systemet innefattar åtminstone två forång- are (31, 32) som är anordnade i serie returledriingen (28).