SE1050226A1 - Pressbroms för att bocka plåt - Google Patents

Abstract

2010 07209 12 30 FRX BTHRPH l. lNI HB +46 40 2605l6š, *48 40 230518 18 llä sÅMMANoRAe Föreliggande uppfinníng alÉ/ser en bockningepress för bockning avrnetellplåler (F) kännetecknar: avled åtminstone en stoppsats är anordnad i varje spår, varvid varjestoppsats innefattar en första kil (28) som har en första ände som årförbunden med epårets första kalllt och en andra ände som bildar en företayle den en andra kll (29) eern narl en fdr-era ande edrn är förbunden medspårets andra kant och en andra :tände som bildar en första yta, och av att den första ytan hos åtminstone en av de första (28) ochandra (29) kilama har en central ltupig eller utskjutande del (30 eller 31) iförhållande till de andra delama hos nämnda yta så att kontakten mellan denförsta (28) och den andra (29) killen etableras väsentligen vid nämndacentrala del (so eller 31). Publicerlngeblld = figurlllï' r -> lJl-lv elHLl-l lglu lö/U¿U

Description

10 15 20 25 30 2 För att avhjälpa denna nackdel har olika lösningar föreslagits för styr- ning av dessa deformationer vid kanterna av borden genom att använda olika medel för att erhålla en bockning som är väsentligen identisk över hela läng- den hos den bockade delen.

Vanligen innefattar dessa lösningar att tillhandahålla skåror, såsom skårorna 24 och 26 som visas i figur 1 och som är utformade i det undre bor- det 12 symmetriskt runt mittplanet P'P hos pressen. Dessa skåror 24, 26 de- finierar då en central zon 28 hos det undre bordet 12 som är skårfri och som uppvisar en längd b, varvid de två spåren 24 och 26 uppvisar en längd a.

Medelst skåror 24 och 26 av konventionell typ, dvs som lämnar en skårfri del 28 mellan sig av längd b, erhålls väsentligen parallella deformatio- nerför kanterna hos det övre 14 och undre 12 bordet. Detta säkerställer att korrekt bockning åstadkoms. Likväl erhålles detta resultat endast när metall- arket eller plåten F har en längd som är väsentligen lika med den totala läng- den hos det undre 12 eller det övre 14 bordet. Däremot är båda deforrnatio- nerna av kanterna hos det undre 12 och det övre 14 bordet konkava när längden hos plåten F är kortare än den totala längden hos det undre 12 eller det övre 14 bordet.

Förutom svårigheten att framställa en bockningspress som är lämplig för att erbjuda en defonnation av metallarket eller plåten F som är väsentligen uniform längs hela längden av nämnda ark eller plåt F, antingen dess längd är kortare än längden hos pressens bord 12, 14 eller tvärtom att dess längd är lika med den hos pressens bord 12, 14, så existerar ytterligare en svårig- het förenad med deforrnationen av spårens 24, 26 övre kanter 24", 26”, när bockningskraften hos det rörliga bordet 14 appliceras på det fasta bordet 12 och återupptagandet av denna kraft på spårens 24, 26 undre kanter 24', 26”.

Föreliggande uppfinning avser att avhjälpa dessa båda problem genom att erbjuda anordning av åtminstone en stoppsats i vart och ett av spåren 24, 26, varvid nämnda stoppsats består av två delar, eller kilar, som har första ytor som är fixerade på respektive kanter hos spåren och andra ytor som är anpassade för en ömsesidig kontakt vilken är väsentligen lokaliserad i cent- rum av kilarna, för att säkerställa en perfekt överföring av bockningskraften från spårens övre kanter till spårens nedre kanter. 10 15 20 25 30 3 Föreliggande uppfinning hänför sig således till en bockningspress för bockning av åtminstone ett metallark, varvid nämnda bockningspress innefat- tar: ett övre bord vars undre kant bär första bockningsverktyg och ett undre bord vars övre kant bär andra bockningsverktyg, varvid de två borden är rörli- ga i förhållande till varandra för att utöva en bockningskraft på plåten, varvid nämnda press har ett vertikalt mittplan, varvid ett av nämnda bord i hela sin tjocklek har spår som är symmetriskt anordnade i förhållande till mittplanet, varvid varje spår har en första och en andra kant och en första öppen ände som mynnar uti en sidokant hos bordet såväl som en sluten ände, kännetecknadavatt åtminstone en stoppsats är anordnad i varje spår, varvid varje stopp- sats innefattar en första kil med en första ände som är förbunden med den första spårkanten och en andra ände som bildar en första yta och en andra kil med en första ände som är förbunden med den andra spårkanten och en andra ände som bildar en första yta, och av att den första ytan hos åtminstone en av de första och de andra kilarna har en central del som är kupig eller utskjutande i förhållande till andra delar hos nämnda yta så att kontakten' mellan den första och den andra kilen utövas väsentligen vid denna centrala del.

Med uttrycket "förbunden med första/andra kanten” avses det faktum att den betraktade kilen är kopplad till den första eller den andra kanten, var- vid inses att nämnda kil kan vara flyttbar i förhållande till nämnda kant hos spåret.

Andra särdrag hos bockningspressen enligt föreliggande uppfinning anges nedan: företrädesvis har den första ytan hos den första kilen och den första ytan hos den andra kilen var för sig en central del som är kupig eller utskju- tande i förhållande till de andra delarna hos respektive nämnda första ytor; enligt en utföringsforrn är den första ytan hos den första kilen och/eller den första ytan hos den andra kilen en konvex yta; 10 15 20 25 30 4 enligt en utföringsforrn har den första ytan hos en av kilarna en konkav yta medan den första ytan hos den andra kilen har en konvex yta; enligt en utföringsforrn är den första ytan hos åtminstone den första och/eller den andra kilen är en sfärisk ytdel; företrädesvis har spåren, åtminstone i området för stoppsatserna, en konstant höjd H, så att de första och andra kanterna är parallella, i frånvaro av bockningskraft hos metallplåten F; företrädesvis är de första ytorna hos kilarna lutande i förhållande till de med spåren parallella kantema; företrädesvis är de första ytoma hos kilarna lutande enligt en lutning som ligger mellan 1 % och 40 %, företrädesvis mellan 5 % och 10 %, i förhål- lande till en axel eller plan som är parallellt med de med spåren parallella kanterna; enligt en utföringsforrn av föreliggande uppfinning har den första ytan hos åtminstone den första kilen eller hos den andra kilen ett flertal perifera plana lutande delar som binds samman med den centrala delen; den centrala delen har en höjd eller utsprång som ligger mellan 0,05 och 0,25 millimeter (mm) i förhållande till andra delar hos den första ytan för en kil med en längd som är väsentligen lika med 80 mm; företrädesvis är kilarna monterade på stödelement som är förbundna med respektive kanter hos spåren, varvid åtminstone ett av stödelementen är rörligt lateralt, dvs längs en axel som är parallell med de parallella kanterna hos det spår på vilket det är monterat; enligt en möjlighet som erbjuds av föreliggande uppfinning är de två kilama förskjutna i förhållande till varandra i sidled, dvs längs en axel som är parallell med spårens parallella kanter; enligt en möjlighet som erbjuds av föreliggande uppfinning har, ifrån- varo av bockningskraft för metallplåten (F), de första och andra kilarna en frigång mellan sig; företrädesvis innefattar bockningspressen hos föreliggande uppfinning ett flertal stoppsatser som symmetriskt i förhållande till mittplanet P, P' är an- ordnade i de respektive spåren. 10 15 20 25 30 5 Andra särdrag och fördelar med föreliggande uppfinning kommer att tydliggöras vid läsning av följande beskrivning, vilken ges som icke- begränsande exempel, av föredragna utföringsfonner av föreliggande uppfin- ning. Beskrivningen hänför sig till bifogade ritningar, på vilka: figur 1 visar en bockningspress med två spår som är belägna på ömse sidor om mittplanet P'P och vilka sträcker sig från motstående sidor, figur 2 är en schematisk vy som visar en utföringsforrn av en stoppsats utformad med två kilar enligt föreliggande uppfinning, varvid den ena ärfixe- rad vid den övre kanten hos ett spår 24 eller 26 och den andra är fixerad vid den undre kanten hos spåret 24 eller 26, figur 3 är en schematisk vy av två stoppsatser som är utrustade med ett motoriserat styrsystem för värdet på frigången som är förknippad med stoppsatserna, figurerna 4 till 7 visar schematiskt flera utföringsformer av en stoppsats enligt föreliggande uppfinning bestående av två kilar som i början står i kon- takt med varandra, figur 8 är en sidovy av en stoppsatskil enligt föreliggande uppfinning, figurerna 9 till 12 visar olika utföringsformer av den första ytan, eller kontaktytan, hos en stoppsatskil enligt föreliggande uppfinning, figur 13 visar schematiskt kraft- eller tryckfälten som går igenom de två kilama hos en stoppsats enligt föreliggande uppfinning, när en bockningskraft appliceras på metallplåten F som orsakar en kontakt och en kraft Fo mellan kilarna, figur 14 föreställer i perspektiv en kil vars första yta, eller kontaktyta, består av tre delar, figur 15 är en sidotvärsnittsvy av två kilar, den ena under den andra, vilka är identiska med den ifigur 14.

Figur 2 visar i tvärsnitt två kilar 28, 29 hos en stoppsats 27 enligt före- liggande uppfinning. Dessa två kilar 28, 29 har var för sig en första kontaktyta 28', 292 vilka före applicering av en bockningskraft Fo har en frigång J som separerar dem, vilket även visas i figur 5 och 15.

Var och en av kilarna 28, 29 är anordnade på stödelement 40, 41 som är förbundna med respektive kanter 24', 26' och 24", 26” hos spår 24 och 26. 10 15 20 25 30 6 Funktionen hos varje kil 28, 28', 29, 29'/stoppsats 27 är att styra sammanfö- randet av kanterna 24', 24” och 26', 26" hos varje spår 24, 26 vid applicering av bockningskraften. Genom att styra sammanförandet av kanterna 24', 24" och 26', 26" hos spåret 24 eller 26, styr man defonnationen av spårets 24, 26 övre kant 24", 26” och följaktligen deforrnationen av det undre bordets 12 övre kant 12a. Åtminstone ett av stödelementen 40 eller 41, eventuellt båda stödele- menten 40 och 41, är rörligt i sidled, dvs längs en axel som är parallell med spårens 24, 26 parallella kanter 24', 26', 24", 26” på vilka det är anordnat. l det valda exemplet för att visa föreliggande uppflnning ifigurerna 2 och 3 går endast stödelementen 40 att förflytta tack vare gruppen styrdon 60, varvid stödelementen 41 är fixerade på kanterna till spåren 24", 26” hos det undre bordet 12. Dessa stödelement 40 förflyttas med hjälp av en grupp styrdon 60, som visas ifigur 3, förbundna med de rörliga stödelementen 40 genom mel- lanliggande förbindelsearm 61. Gruppen styrdon 60 styrs genom en tjärrstyr- enhet, som ej visas i bifogade figurer. Den motoriserade förflyttningen av stödelement 40 och således kilarna 29 medger reglering av positionen för åtminstone en av kilarna 29 i förhållande till kilen 28, med tanke på applice- ring av bockningskraften Fo. Denna inställning definierar värdet på frigången J, varvid inses att den inledande inställningen av kilarnas 28, 29 relativa läge (före appliceringen av bockningskraften Fo) inte heller kan anordna någon frigång så att kilarna 28, 29 kommer att anligga mot varandra. Frigångenj mellan kilarna 28, 29 eller kilarnas 28, 29 relativa läge kan regleras på en hundradels millimeter när tack vare gruppen av styrdon 60.

Naturligtvis kan man ordna så att gruppen styrdon 60, eller en distinkt förflyttningsmekanism, medger förflyttning också av stödelementen 41 och således kilarna 28. Som exempel visar figur 8 en kil 28, 29 på vilken gängade öppningar 71, 72, 73 är synliga (öppningarna 71, 72 syns framifrån medan öppningen 73, som ligger på en angränsande sida, representeras med streckad linje i den solida kroppen), vilka öppningar är ämnade att tillåta fixe- ring av kilen 28 eller 29 på ett rörligt 40 eller fast 41 stödelement medelst klassiska mekaniska organ, såsom en skruv eller en gängad tapp. 10 15 20 25 30 7 För att tillåta endast en begränsad förflyttning i sidled, är stödelemen- ten 40 anordnade med spår eller öppningar 62, som sträcker sig linjärt för att definiera förflyttningens axel för de rörliga stödelementen 40, i vilka styraxlar 63 är anordnade som är anpassade till nämnda spår 62. Förflyttningen av stödelementen 40 och kilarna 29 är idealt parallell med spårens 24, 26 kanter 24', 262 l själva verket noteras att, på fördelaktigt sätt, kanterna 24', 24" och 26', 26" hos vart och ett av spåren 24, 26 är parallella åtminstone i nivå med kilarna 28, 29/stoppsatserna 27.

Den första ytan 28', 29' hos var och en av kilama 28, 29 har företrä- desvis en lutning i förhållande till axeln eller planet hos kanterna 24', 26' och 24", 26” vilka är parallella med spåren 24, 26. Denna lutning av de första ytorna 28', 29' hos kilarna 28, 29 ligger mellan 1 och 30 %, som en funktion av materialet som utgör kilarna 28, 29 eller mer exakt friktionskoefficienten för det eller de material som används för att bilda kilarnas 28, 29 kontaktyta 28', 29”. Det noteras även som exempel att lutningen hos de i figurerna 2 och 3 visade kilarna 28, 29 är i storleksordningen från 2 % till 10 % medan denna lutning för de i figurerna 6, 13 eller 14 visade kilarna 28, 29 ligger mellan 10 % och 30 %. För övrigt noteras att lutningen hos kilarna 28, 29 vilka anlig- ger mot varandra kan vara samma eller en aning olika.

Enligt en viktig aspekt av föreliggande uppfinning är åtminstone en av de första ytorna, eller kontaktytorna, 28', 29' hos respektive kilar 28, 29 an- ordnad med en central kupig eller utskjutande del 30, 31 så att kontakten mel- lan den första och den andra kilen 28 och 29 väsentligen etableras vid denna centrala del 30 eller 31.

Denna centrala kupiga eller utskjutande del 30, 31 kan ha olika fomter och finnas på en enda av de två kilarna 28 eller 29 eller på båda kilarna 28, 29. Dessutom kan, vilket kommer att inses genom de olika utföringsformema, kontakten mellan kilama 28, 29 bestå av en punktkontakt eller nästan en punktkontakt, en linjekontakt eller en ytkontakt, beroende på formen av den kupiga eller utskjutande delen 30, 31 hos var och en av kilarnas 28, 29 första ytor 28', 29'.

I figur 4 har varje kil 28 och 29 en central kupig eller utskjutande del 30, 31 som utgör kontaktzonen hos de två kilarna 28, 29. I detta exempel är 10 15 20 25 30 8 den undre kilen 29 belägen närmare spårets 26 öppna ände 26a än den övre kilen 28 är, på så sätt att det finns en lätt sidoförskjutning mellan de två kilar- na 28, 29. De första ytoma 28', 29' hos de två kilarna 28, 29 består här av en sfärisk yta men toppen S av dessa sfäriska ytor för endera av de två kilarna är inte belägen exakt i mitten av den första ytan 28' eller 29'. Det är därför som de två kilarna 28, 29 är lätt förskjutna i förhållande till varandra i sidled så att kontakten mellan de två kilarna, initialt och/eller vid applicering av bock- ningskraften FO på plåten F, möjliggör en kontakt vid de centrala delarna 30, 31. Naturligtvis är detta sätt att anordna kilarna 28, 29 i förhållande till var- andra till en del en funktion av den sfäriska ytan hos kilarnas 28, 29 två första ytor 28', 29' men även en funktion av böjningen hos det undre bordets 12 övre del 12c och således av den övre kilens 28 egna förflyttning.

I allmänhet bör det noteras att, enligt överenskommelse, vertex S hos den centrala kupiga eller utskjutande delen 30, 31 betraktas relativt ett plan P0 som förenar två motstående kanter 80, 81 hos kilen 28 eller 29, varvid det- ta plan P0 motsvarar lutningen hos kilarna 28, 29. Detta vertex S är den punkt på den centrala kupiga eller utskjutande delen 30, 31 som är på längst av- stånd (utsprång) från plan P0. Detta plan P0 visas i figurerna 14 och 15 vilka visar en sista utföringsform av föreliggande uppfinning. Planet P0 är det plan som förbinder de två motstående kanterna 80, 81, vilket kan ses i figur 14.

Vertex S hos den centrala kupiga eller utskjutande delen 30, 31 kan vara be- lägen vid en ände av denna del, vilket visas i figur 14. Den maximala höjden av detta vertex S betecknas h. lfigur 15 noteras att väsentligen hela den cen- trala kupiga eller utskjutande delen 30, 31 är vid höjden h iförhållande till plan P0. Dessutom inses också att, på grund av lutningen hos kilarnas 28, 29 för- sta ytor 28', 29', sammanfaller vertex S hos den utskjutande delen 30, 31 inte självfallet med den punkt på den första ytan 28', 29' som är mest avlägsen från spårets 262 26" kant, vid vilken kilen 28, 29 är fixerad.

Figur 5 visar en variant av figur 4. Här är den undre kilen 29 belägen längre bort från den öppna änden 26a än den övre kilen 28 är så att det åter- igen finns en lätt sidoförskjutning mellan de två kilarna 28 och 29, men vilken sidoförskjutning är omvänd iförhållande till sidoförskjutningen mellan kilarna 28, 29 som visas i figur 4. Dessutom, i det initiala tillståndet, uppvisar de för- 10 15 20 25 30 9 sta ytorna 28', 29' en frigång j mellan sig, i frånvaro av kraften som utövas av manöverorganen V1, V2. l utföringsformen i figur 5 väljs, i likhet med den ifi- gur 4, anordningen av den centrala kupiga delen 30, 31 hos varje kils 28, 29 första yta 28', 29' såväl som sidoförskjutningen relativt de två kilarna 28, 29 på så sätt att de två kilarna 28, 29, under applicering av bockningskraften på Iaminatet F, är i kontakt vid sina respektive centrala kupiga eller utskjutande delar 30, 31. ifigurerna 6 och 7 visas kraften Fo för bockning av metallplåten F som väsentligen förorsakar en böjning av den övre delen 12c hos det undre bordet 12 på så sätt att spårets 26 övre kant 26” närmar sig den undre kanten 26' hos samma spår 26. Återigen, ifigurerna 6 och 7, är kilarna 28 och 29 förskjutna i förhållan- de till varandra i sidled. l utföringsfonnen i figur 6 är det endast kilen 29 som har en första yta 29' med en central kupig eller utskjutande del 31, till exem- pel en sfärisk yta eller en plan utskjutande yta. Kontakten mellan de två kilar- na 28, 29 sker för kilen 29 på dess utskjutande eller kupiga del 31. Det note- ras att under antagande av att endast en av de två kilarna 28 eller 29 har en central kupig eller utskjutande del 30, 31 är det fördelaktigt att det är den und- re kilen 29, vilken är fixerad vid spårets 26 undre kant 26”, som har denna centrala del 31. Kilama 28, 29 med sina centrala utskjutande delar 30 och/eller 31 såväl som deras relativa sidoförskjutning är ämnade att kompen- sera icke-parallellismen hos kanterna 24', 24" och 26”, 26” hos spåren 24 och 26.

Utföringsfonnen som visas i figur 7 är likartad med den som visas i fi- gur 4 men där man ser böjningen av den övre delen 12c hos det undre bor- det, under applicering av bockningskraften Fo och dess överföring på det und- re bordet 12.

Figur 8 visar, förutom de gängade öppningarna 71, 72, 73 som tjänar till att fixera kilen 28 eller 29 på ett stödelement 40, 41, en första yta 28', 29' sedd från sidan, på vilken det är svårt att med bara ögat urskilja att det finns en central kupig eller utskjutande del 30, 31. I själva verket är spårets 28, 29 första yta 28', 29' en sfärisk yta vars krökningsradie är extremt stor i förhål- lande till kilens 28, 29 längd. Som exempel har spåret 28, 29 i figur 8 en längd 10 15 20 25 30 10 mellan 60 och 80 mm och de första ytornas 28', 29' krökningsradie ligger mel- lan 7000 mm (eller 7 meter) och 9000 mm (9 meter). Utsprånget, dvs den maximala höjden som betraktas i förhållande till den plana ytan hos den för- sta ytan som definieras av den raka linje vilken förbinder de motstående kan- terna 80, 81 hos den första ytan 28', 29' med den centrala delen 30, 31 ligger ungefär mellan 0,05 mm och 0,25 mm. Den centrala eller utskjutande delen 30, 31 har således en maximal höjd eller utsprång som ligger mellan 0,05 % och 0,4 % av längden (längsta ytdimension) hos de första ytorna 28', 29' (när den första ytans lutning inte är för stor kan man genom approximering anta att längden av kilama är lika med längden av deras första yta), varvid denna maximala höjd eller utsprång företrädesvis ligger mellan 0,1 % och 0,3 % av längden hos kilarnas 28, 29 första ytor 28', 29”. Det inses att skillnaden i höjd hos den centrala kupiga eller utskjutande delen 30, 31 ofta inte är märkbar med blotta ögat och att bifogade figurer avsiktligt förstorar den centrala delen 30, 31 av förenklings- och förståelseskäl.

Figur 9 visar en kil 28, 29 vars första yta 28', 29' är väsentligen cylind- risk och krökt. I detta exempel innefattar kilens 28, 29 första yta 28', 29' en halvsfär som utgör den centrala kupiga eller utskjutande delen 30, 31 hos kilen 28, 29. Denna halvsfär kan bestå av en sfärisk yta som är utskjutande i förhållande till sin första yta 28', 29' vilken har en väsentligen cylindriskt ut- formad del.

Kilen 28, 29 som visas i figur 10 har en lutande cylindrisk första yta 28', 29'. Centrum O av sfären, vars första yta 28', 29' hos kilen 28 eller 29 utgör en del är förskjuten i förhållande till lodlinjen V som utgår från centrum C på den första ytan 28', 29' (denna lodlinje V skär vinkelrätt det undre planet som bildas av den första änden vilken är förbunden med spårets 24' eller 26' första kant). Centrum C hos kilens 28 eller 29 första yta 28' eller 29' utgör här kon- taktpunkten med den andra kilens 28 eller 29 första yta 28' eller 292 Således är, i fallet att den första ytan 28', 29' har en sfärisk yta, kontakten med den första ytan 28', 29' hos den andra kilen 28 eller 29, vilken form den än har, en punktkontakt eller nästan punktkontakt. Kontaktytan 28', 29' mellan de två kilarna 28, 29 är således mycket reducerad och med hänsyn till fabrikations- toleranser för kilarna 28, 29 och använda material, representerar den ungefär 10 15 20 25 30 11 1 mmz. På allmänt sätt kan denna punktkontakt eller nästan punktkontakt mellan de två kilarna 28, 29 eventuellt ske vid centrum C hos kilarnas 28, 29 första yta 28', 29', men som tidigare förklarats, beror kontakten mellan de två kilarna 28, 29 på deras respektive lutningar och på deras relativa förskjutning såväl som på den övre kilens 28 rörelse när bockningskraften Fo appliceras på metallplåten F.

Figur 11 visar en variant på utföringsform av den första ytan 28', 29' hos kilarna 28, 29. I detta utföringsexempel består den centrala delen av en plan yta. Denna centrala del 30, 31 har formen av en rektangulär eller kvadra- tisk yta som utgör mellan 5 % och 25 % av den första ytans 28', 29' totala yta, företrädesvis mellan 10 % och 15 % av denna totala yta. Den första ytan 28', 29' hos kilen 28, 29 har här fyra lutande plana perifera delar 33, 34, 35 och 36, vilka sträcker sig från respektive en av de fyra kanterna hos den första ytan 28', 29' till den centrala delen 30, 31. I detta exempel i vilket den centrala delen 30, 31 är en plan yta, består kontakten med den första ytan 28', 29' hos den andra kilen 28, 29, vilken har en plan kontaktyta (eventuellt är den första ytan 28', 29' hos nämnda andra kil 28, 29 identisk med den hos kilen 28, 29 som visas i figur 11) av en ytkontakt mellan de två kilarna 28 och 29.

Figurerna 14 och 15 visar också en utföringsform i vilken kontakten mellan de två första ytorna 28', 29' hos de två kilarna 28, 29 är en ytkontakt.

Som visas i dessa figurer är den första kontaktytan 28', 29' i sin helhet lutan- de, dvs de motstående kanterna 80, 81 har olika höjder. Dessutom innefattar kilamas 28, 29 första yta 28', 29' tre successiva delar 40, 30 eller 31, och 42, vilka sträcker sig över hela kilens 28, 29 bredd, varvid varje del har olika lut- ning, varvid lutningen hos nämnda delar 40, 30/31 och 42 är växande från delen 40 mot delen 42. Mellan- eller centraldelen utgör den centrala eller ut- skjutande delen 30, 31. Om man tar hänsyn till planet eller axeln 50 som för- binder de motstående kanterna 80, 81 hos kilen 28, 29, visar den centrala delen 30, 31 en maximal höjd h av storleksordningen 0,1 mm. Som ses i figur 15 är de två kilarna 28, 29, vilka är något förskjutna i förhållande till varandra i sidled, identiska men orienteringen av deras respektive första yta 28', 29' äri motsatt riktning så att endast de centrala delarna 30, 31 är vända mot var- andra och väsentligen parallella. På grund av förskjutningen mellan de två 10 15 20 25 30 12 kilarna 28, 29 kommer endast en del av de respektive centrala delarna 30, 31 i kontakt, av typen ytkontakt, med varandra. Det noteras att i detta exempel har de två kilarna 28, 29 i det inledande tillståndet en frigång j.

Figur 12 visar den, efter punktkontakt eller nästan punktkontakt och ytkontakt , tredje möjliga kontaktmoden mellan de två kilarna 28, 29, nämligen Iinjekontakt. I detta exempel som är valt för att illustrera denna tredje typ av kontakt är det endast kilen 28 som har en central utskjutande del 31. De för- sta ytorna 28', 29' hos kilarna 28, 29 är här cylindriska ytor, men medan den första ytan 28' ligger på den inre ytan hos en cylinder så att den första ytan 28' är utskjutande i förhållande till planet/axeln som förbinder kilens 28 mot- stående kanter, så ligger den första ytan 29' på den yttre ytan hos en cylinder så att den första ytan 29' bildar en fördjupning i förhållande till planet/axeln som förbinder de motstående kantema 80, 81.

Dessutom är centrum 01 hos cylindern på vilken den första ytan 28' ligger närmare nämnda yta 28' än centrum 02 hos cylindern på vilken den första ytan 29' ligger. Således är cylinderradien för vilken den första ytan 28' utgör en del mindre än cylinderradien för vilken den andra ytan 29' utgör en del. Därför kommer endast vertex av den första ytans 28' centrala del 30 i kontakt över hela bredden med kilens 29 första yta 29' så att kontakten mel- lan de två kilarna 28, 29 är en Iinjekontakt. l figur 13 visas de kraftlinjer som utövas under applicering av bock- ningskraften Fo hos metallplåten F. Kraftlinjerna konvergerar eller koncentre- rar sig från den första änden hos kilen 28 som är fixerad vid spårets 26 kant 26” mot den centrala utskjutande delen 30 hos den första ytan 28' hos kilen 28 som är i kontakt med den centrala utskjutande delen 31 hos kilens 29 för- sta yta 29', varvid nämnda kraftlinjer sedan fördelar sig över kilens 29 hela bredd. De första ytorna 28', 29' hos kilama 28, 29 har här en sfärisk eller cy- lindrisk yta så att kontakten är respektive punktkontakt, nästan punktkontakt eller Iinjekontakt. Kilarna 28, 29 skulle kunna vara av härdat stål medan det undre bordet 12 kan vara av mjukt stål vilket, i frånvaro av plastisk deforma- tion, medger en kraftig belastning mellan kilama 28, 29, men en svag sådan mellan kilarna 28, 29 och det undre bordet 12. 10 15 20 25 30 13 Naturligtvis, när kontakten mellan de första ytorna 28', 29' omnämns som en punktkontakt eller linjekontakt handlar det om den första kontakten under eller i början av appliceringen av kraften Fo, ty till följd av denna punkt- eller linjekontakt är trycket av den övre kilen 28 på den undre kilen 29 sådant att de första ytorna 28', 29' hos kilarna 28, 29 går in i åtminstone en fas av elastisk deformation som är sådan att en större kontaktzon erhålls. När kraf- ten Fo appliceras, tex med ett värde av 200 kN (kilonewton), så är kontaktzo- nen företrädesvis i storleksordningen från 20 % till 50 % av den totala ytan hos kilarnas 28, 29 första ytor 28', 29'.

Enligt ett särdrag hos föreliggande uppfinning kan den centrala kupiga eller utskjutande delen 30, 31 omfatta centrum C hos den första ytan 28', 29' som centrum av nämnda centrala del 30, 31 så att utsprånget hos den kupiga delen 30, 31 sammanfaller med det geometriska centrum hos de första ytorna 28', 29' hos kilarna 28, 29 men det är också möjligt att ombesörja så att nämnda centrala kupiga eller utskjutande del 31 är lätt förskjuten i förhållande till centrum C hos den första ytan 28', 29': en sådan utföringsforrn visas till exempel i figur 7 i vilken den centrala kupiga eller utskjutande delen är något förskjuten i förhållande till centrum C hos kilarnas 28, 29 första yta 28', 29' så att utsprånget eller den centrala delens 30, 31 maximala höjd inte exakt sammanfaller med det geometriska centrum C hos kilarnas 28, 29 första ytor 28', 29'. Denna förskjutning eller denna excentricitet hos den kupiga delens 30, 31 utsprång i förhållande till centrum C hos de första ytorna 28', 29' är relativt svag och ligger, genom exempel, mellan 2 och 10 mm för en kil av längd 80 mm. Denna excentricitet eller förskjutning av utsprånget hos den centrala kupiga eller utskjutande delen 30, 31 i förhållande till centrum C hos de första ytorna 28', 29' kan således innefattas mellan 0 % och 40 % av kilar- nas 28, 29 längd.

Enligt en möjlig utföringsform av föreliggande uppfinning är kilarna 28, 29 identiska, dvs deras dimensioner är lika och deras första ytor 28', 29' är identiska såväl till form som till dimension. Likväl är det fullt möjligt, vilket har beskrivits för olika bifogade figurer, att de två kilarna 28, 29 inte är identiska, dvs huvudsakligen att deras första ytor 28', 29' inte är samma och eventuellt 10 15 20 25 30 35 14 att endast en av de första ytorna 28”. 29' hos kilarna 28, 29 har en central ku- pig eller utskjutande del 30, 31.

Claims (15)

10 15 20 25 30 15 PATENTKRAV

1. Bockningspress för bockning av åtminstone en metallplåt (F), varvid nämnda bockningspress innefattar: ett övre bord (14) vars undre kant (14c) bär första bockningsverktyg och ett undre bord (12) vars övre kant (12a) bär andra bockningsverktyg, var- vid de två borden är rörliga i förhållande till varandra för att utöva en bock- ningskraft på plåten (F), varvid nämnda press har ett vertikalt mittplan (P', P), varvid ett av nämnda bord (12, 14) genom hela sin tjocklek har spår (24, 26) som är sym- metriskt anordnade i förhållande till mittplanet (P, P'), varvid varje spår (24, 26) har en första (24', 24") och en andra (26', 26") kant och en första öppen ände (24a, 26a) som mynnar ut i en sidokant hos bordet såväl som en sluten ände (24b, 26b), kännetecknadavatt åtminstone en stoppsats (27) är anordnad i varje spår (24, 26), varvid varje stoppsats (27) innefattar en första kil (28) med en första ände som är förbunden med den första spårkanten (24' eller 26') och en andra ände som bildar en första yta (28') och en andra kil (29) med en första ände som är för- bunden med den andra spårkanten (24” eller 26") och en andra ände som bildar en första yta (29'), och av att den första ytan (28' eller 29') hos åtminstone en av de första (28) och andra (29) kilarna har en central del som är kupig eller utskjutande (30 eller 31) i förhållande till andra delar hos nämnda yta (28', 29') så att kon- takten mellan den första (28) och den andra (29) kilen utövas väsentligen vid denna centrala del (30 eller 31).

2. Bockningspress enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att den första ytan (28') hos den första kilen (28) och den första ytan (29') hos den andra kilen (29) var för sig har en respektive central del som är kupig eller utskju- tande (30, 31) i förhållande till de andra delama hos nämnda första ytor (28', 29'). 10 15 20 25 30 16

3. Bockningspress enligt krav 1 eller krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att den första ytan (28') hos den första kilen (28) och/eller den första ytan (29') hos den andra kilen (29) är en konvex yta.

4. Bockningspress enligt något av kraven 1 till 3, k ä n n e t e c k n a d av att den första ytan (282 29') hos en av kilarna (28 eller 29) har en konkav yta medan den första ytan (282 29') hos den andra kilen (28 eller 29) har en kon- vex yta.

5. Bockningspress enligt något av kraven 1 till 4, k ä n n e t e c k n a d av att den första ytan (282 29') hos åtminstone den första (28) och/eller den andra (29) kilen är till en sfärisk ytdel.

6. Bockningspress enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att spåren (24, 26), åtminstone i området för stoppsatserna (27), har en konstant höjd (H), så att de första (24', 26') och andra (24", 26") kanterna är parallella, i frånvaro av bockningskraft hos metallplåten (F).

7. Bockningspress enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att de första ytorna (282 29') hos kilarna (28, 29) är lutande i förhållande till de med spåren (24, 26) parallella kantema (24', 26' och 24", 26”).

8. Bockningspress enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att de första ytorna (282 29') hos kilarna (28, 29) är lutande enligt en lutning som ligger mellan 1 % och 40 %, företrädesvis mellan 5 % och 10 %, i förhållande till en axel som är parallell med de med spåren (24, 26) parallella kanterna (24', 26' och 24", 26").

9. Bockningspress enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att den första ytan (28', 29') hos åtminstone den första kilen (28) eller hos den andra kilen (29) har ett flertal perifera plana lutande delar (33, 34, 35, 36 eller 40, 42) som binds samman med den centrala delen (30 eller 31). 10 15 20 25 30 17

10. Bockningspress enligt något av kraven 1 till 9, k ä n n e t e c k n a d av att den centrala delen (30, 31) har en höjd eller utsprång som ligger mellan 0,05 och 0,25 millimeter (mm) i förhållande till de andra delarna hos den för- sta ytan (28', 29'), för en kil (28, 29) med en längd som är väsentligen lika med 80 mm.

11. Bockningspress enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att kilarna (28, 29) är monterade på stödelement (40, 41) som är förbund- na med respektive kanter (24', 26' och 24", 26") hos spåren (24, 26).

12. Bockningspress enligt krav 11, k ä n n e t e c k n a d av att åtminstone ett av stödelementen (40) är rörligt i sidled, dvs längs en axel som är parallell med de parallella kanterna (24', 26' och 24", 26") hos det spår (24, 26) på vilket det är monterat.

13. Bockningspress enligt något av kraven 1 till 12, k ä n n e t e c k n a d av att de två kilarna (28, 29) är förskjutna i förhållande till varandra i sidled, dvs längs en axel som är parallell med spårens (24, 26) parallella kanter (24', 26' och 24", 26").

14. Bockningspress enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att, i frånvaro av bockningskraft för metallplåten (F), har de första (28) och andra (29) kilarna en frigång (45) mellan sig.

15. Bockningspress enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar ett flertal stoppsatser (27) som symmetriskt i förhållande till mittplanet (P, P') år anordnade i de respektive spåren (24, 26).