SE1050061A1 - Sätt att hantera virke och lastbärare därför - Google Patents

Abstract

42 S A M M A N D R A G Ett satt att hantera virke i form av stockar (2), somerhålles genom processorstyrd avverkning av skogsråvaraunder anvandning av en skogsavverkningsmaskin (104)beskrives, vilket satt innefattar stegen: a) ett forrådav staplingsbara lastbarare (1) for lastvaxling i ettenhetligt lastvaxlingssystem, levereras till ett skogs-område och utplaceras inom en avverkningsplats och iord-ningstalles for lastning, b) de kapade stockarna lastas ilastbararna medelst skogsavverkningsmaskinen, c) fardig-lastade lastbarare transporteras från avverkningsplatsenav lastvaxlare (102, 103) for terrangtransport till enlastvaxlingslastplats, som ar tillganglig for lastvax-lingslastbilar (101), d) lastbararna vid lastvaxlings-lastplatsen lastas på namnda lastvaxlingslastbilar, e)lastbararna transporteras från lastvaxlingslastplatsentill en slutdestination med transportmedel, som valjes iberoende av slutdestinationens geografiska lage, varvidåtminstone den inledande delstrackan av den totala trans-portstrackan mellan lastvaxlingslastplatsen och slut-destinationen ombesorjes av lastvaxlingslastbilarna, f)lastbararna toms vid slutdestinationen, g) de tomda last-bararna staplas på varandra till staplar (40), och h)staplarna lastas på ett transportmedel och transporterasfrån slutdestinationen for upprepad anvandning enligt ovan i ett kretslopp. Fig. 160 och 17

Description

lO l5 20 25 30 35 patentansökning ett system, som innefattar i första hand nämnda fordon och lastbärare, vilka är helt kompatibla med varandra för att möjliggöra lastväxling av lastbärare mellan två stödytor, som ar belägna på olika nivåer, t.ex. fast mark och fordonschassi, eller samma eller i huvudsak samma nivåer, t.ex. två fordonschassin. Lastväx- lingssystemet innefattar aven släpvagnar till nämnda lastväxlingsfordon och lastvagnar för järnvägar, där järnvägsvagnarna har i horisontalplanet vridbara lastväx- lingspåbyggnader, som möjliggör att ett lastväxlings- fordon och en sådan vridbar lastväxlingspåbyggnad kan inriktas med varandra för linjär överföring av en last- bärare mellan lastväxlingsfordonet och järnvägsvagnen.

Lastväxlingssystemet innefattar även olika typer av transportmedel för sjötransport med utrustning för hantering av lastbärarna.

Med virke avses i första hand all skogsråvara i obearbe- tad form, såsom i längder kapade stockar, och bearbetad form, såsom i längder sågat virke.

Skogsindustrin kämpar mot en ökad internationell konkur- rens, dålig lönsamhet för vissa aktörer i branschen, en alltför hög kapitalbindning, ibland svåra arbetsförhål- landen och mot en oacceptabel miljöförstöring med negativ klimatpåverkan. Det finns därför ett stort behov av en genomgripande industriell förändring, som omdefinierar affärslogiken inom samtliga arbetsmoment från avverk- ningsplatsen till förädlingsindustrin. Råvaruförsörj- ningen måste bli mer flexibel och mer kostnadseffektiv.

För att få till stånd långsiktiga produktivitetsförbätt- ringar i hela logistikkedjan, måste samtliga arbetsmoment ses som en del av en sammanhållen enhetlig avverknings- och hanteringsprocess från avverkning fram till föräd- ling. Endast på detta sätt kan förutsättningar skapas för en god driftsekonomi och kraftigt minskad miljöbelast- ning. Det måste skapas förutsättningar för att kapa 10 15 20 25 30 35 driftskostnader, minska kapitalbindningen och samtidigt minimera kostsamma miljöförluster.

I fig. 1 illustreras genom tio på varandra följande steg på vilket sätt den traditionella avverknings- och hanter- ingsprocessen genomföres.

Steg 1. Försäljning av skogsråvara Skogsägaren säljer huvudsakligen antingen på rot eller fritt vid väg eller fritt industri till sågverks- och massabrukskunder direkt eller via deras egna uppköpsbolag alternativt fristående uppköpare. För närvarande sker en liten andel av försäljningen genom rotposter och en större andel genom leverans till väg eller industri. En rad faktorer, såsom ojämnt behov av specialtransporter, brister i vägnätet, m.m., gör det svårt att skapa ett råvaruflöde anpassat till industrins behov. Uppköparens ekonomiska ersättning är provisionsbaserad och betalas av kunden. Vid direktförsäljning till kund tar kunden mot- svarande provision. Skogsägaren får fullt betalt först, när virket är inmätt av Virkesmätarföreningen (VMF) hos kund. Full betalning kan dröja upp till 12 månader. Vid rotpostförsäljning sker betalningen i samband med för- säljningen.

Steg 2. Avverkning Skogsägaren eller virkesuppköparen beställer avverkning.

Skördaren avverkar och registrerar mätdata för avverkat virke. I samma ögonblick som skördaren släpper stocken på marken försvinner kopplingen mellan registrerad, värde- full mätdata och virkesindividen och går därmed förlorad i den fortsatta processen. Skördarentreprenören betalas per levererad virkesmängd och får fullt betalt för sitt arbete först när virket är inmätt av VMF hos kund. Full betalning kan dröja upp till 12 månader. Priset styrs i huvudsak av medelstam. 10 15 20 25 30 35 Steg 3, 5, 7, 10. Förvaring av virke i depå Under vinterhalvåret kan virket döljas under snö och bli liggande kvar tills det åter är barmark. När snön smäl- ter, bär inte delar av vägnätet för lastbilarna på grund av tjällossning. Beroende på hur länge virket ligger kvar på detta sätt, ökar risken för kvalitetsförsämring. Dess- utom försvåras industrins bearbetning av virket, när detta inte är färskt. Virket kan bli liggande i flera månader vid vägkanten och binda kapital. Om den på virkestraven dedikerade "märklappen" försvinner i detta skede, blir virket utan ägare och kan i princip bli leve- rerat till vilken kund som helst. Detta leder till att skogsägaren riskerar, att inte få betalt och att den rätta kunden inte får den mängd virke som efterfrågats.

Om mottagaren inte har tid att mäta virket vid leverans, kan virket bli liggande oregistrerat. Dessutom lägger industrin råvaran på lager för att säkerställa tillgången av råvara under de perioder, då råvaruleveranserna bris- ter. Sådana lager orsakar diverse olika kostnader. För varje dag som virket blir liggande binds kapital för mot- svarande värde för skogsägare och skogsmaskinsentrepre- nörer.

Steg 4. Skotning Skotaren lastar vanligtvis det avverkade virket per sor- timent och transporterar det till avlägg vid väg, där virket kan genomgå viss ytterligare sortering. Sorter- ingen under skotningssteget sker genom okulärbesiktning.

Avläggsplatsen skall utformas enligt vägverkets regler med hänsyn till trafiksäkerheten och städas efter avhämt- ning. Eftersom virket ligger utspritt inom ett stort avverkningsområde, måste skotaren köra runt på hela områ- det för att lyfta och lasta avverkat virke, som ligger på marken. Denna körning är ryckig och medför höga koldi- oxidutsläpp. Av skotarens totala användningstid uppgår enligt gjorda undersökningar tiden för körning under lastning till 11 procent och tiden för lastning till 10 15 20 25 30 35 41 procent. Skotarnas höga vikt orsakar stora miljö- belastningar. Maskinerna kräver kvalificerade förare med utbildning för kranarbete. Samtidigt erbjuds dålig arbetsmiljö med risk för skador, buller, kraftiga skak- ningar och påfrestande underhållsjobb. För att hålla jämn arbetstakt med skördaren behövs det vanligtvis två sko- tare eller dubbelt så lång arbetstid för att lasta och köra avverkat virke från avverkningsplatsen. Skotarentre- prenören betalas per levererad virkesmängd och får fullt betalt för sitt arbete först när virket är inmätt av VMF hos kund. Full betalning kan dröja upp till 12 månader.

Priset styrs i huvudsak av medelväg till avverkningen och antal sortiment. Skotarens ersättning per m3f ub är unge- fär lika stor som skördarens trots den ca 50 procent lägre kapaciteten.

Steg 6. Lastning med kran för vidaretransport på lastbil Specialbyggda, kranförsedda timmerlastbilar lastar det sorterade virket från nämnda avlägg vid väg. Ett fåtal stockar är uppmärkta, varför sorteringen inte kan bibe- hållas fullt ut. Det ojämna transportbehovet skapar svå- righeter att upprätthålla kapaciteten vid avverknings- toppar, både vad gäller timmerlastbilar och förare med utbildning för kranarbete. Kranarbetet kan orsaka både arbetsskador och olycksfall. Timmerlastbilar får ofta vänta på att få lasta av hos kund och kör vanligtvis utan returlast till nästa avlägg. Timmerlastbilarna får väga upp till 60 ton, men överlaster förekommer med såväl trafiksäkerhetsproblem som vägslitage som följd. För att få full last lastas ibland virke från olika ägare i samma transport, varför risk finns för sammanblandning av de olika virkesposterna. Åkerierna får betalt per ton, kilo- meter eller m3f ub med justering för förändringar av dieselpriset. Åkeriföreningen betalar åkaren inom trettio dagar men kan själv få vänta på betalning från åkarens kund. l0 l5 20 25 30 35 Steg 8, 9.

Efter leverans till kund mäts virket in av en oberoende Inmätning och betalning representant från VMF. Detta leveransprotokoll är sedan underlag för hur mycket skogsägaren och skogsentreprenö- rerna skall få betalt. Vid själva avverkningstillfället lagras informationen om det avverkade virket i skördarens datorer och finns alltså redan tillgänglig, men med de brister, som finns i dagens logistikkedja, kan så mycket som 20 procent av virket förloras i hanteringsprocessen.

Detta beror i huvudsak på brister i sorteringen i dagens leveranssystem och att kunden därigenom inte får rätt kvalitet för rätt ändamål, men även genom att virke regi- strerats på fel ägare. Skogsägaren får betalt för levere- rat virke enligt de kvalitetsklasser och mängder som VMF kommit fram till vid inmätningen. Betalning för avverk- ning och transport fram till leveranspunkt sköts av skogsägaren, virkesuppköparen eller av industrin beroende på avtal.

De ovan beskrivna, upprepade på- och avlastningarna av virke kräver tid, bränsle och påfrestande kranarbete, som kan leda till skador samt kräver välutbildade förare.

Flera lagerställen i transportkedjan binder kapital, orsakar lagerkostnader och försämrar virkeskvaliteten.

Hela ersättningen för såld råvara och utfört arbete kan dröja upp till 12 månader. Virkets kvalitetsidentitet går förlorat i processen med höga kostnader som följd för samtliga intressenter. Transport- och omlastningskostna- derna är höga. Vägnätet belastas hårt. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att tillhanda- hålla ett effektivare sätt att hantera virke från avverk- ning till kund, t.ex. i form av uppköpare eller föräd- lingsställe, som möjliggör en väsentlig reducering och i flera fall till och med eliminering av de ovan diskute- rade olägenheterna som är förknippade med den konventio- nella virkeshanteringen. lO l5 20 25 30 35 Sättet enligt uppfinningen kännetecknas av att det inne- fattar följande steg: a) att ett förråd av tomma, på varandra staplingsbara, lösa lastbärare, som har en ram för lastväxling i ett enhetligt lastväxlingssystem, levereras till ett skogsområde - vilket skogsområde innefattar minst en förutbestämd avverkningsplats och minst en lastväx- lingslastplats, som är belägen på avstånd från avverk- ningsplatsen, och som är tillgänglig för en lastväx- lingslastbil, som ingår i nämnda lastväxlingssystem - och utplaceras inom nämnda minst en avverkningsplats och iordningställes efter behov för att lastas med kapade stockar, att de kapade stockarna lastas på avverkningsplatsen i de iordningställda lastbärarna medelst nämnda skogs- avverkningsmaskin, att färdiglastade lastbärare transporteras från avverkningsplatsen till lastväxlingslastplatsen av lastväxlare för terrängtransport, att lastbärarna vid lastväxlingslastplatsen lastas på nämnda lastväxlingslastbilar, att lastbärarna transporteras från lastväxlingslast- platsen till en slutdestination med ett eller flera transportmedel, som väljes i beroende av slutdestina- tionens geografiska läge i förhållande till det skogs- område, från vilket stockarna levereras, varvid åtmin- stone den inledande delsträckan av den totala tran- sportsträckan mellan nämnda lastväxlingslastplats och nämnda slutdestination ombesörjes av nämnda lastväx- lingslastbilar, att lastbärarna töms vid slutdestinationen på sitt innehåll av stockar, att åtminstone en del av tömda lastbärare staplas på varandra till staplar av förutbestämd höjd, och att nämnda staplar av lastbärare lastas på ett transportmedel och transporteras från lO l5 20 25 30 35 slutdestinationen for upprepad användning enligt ovan i ett kretslopp.

Lastbäraren enligt uppfinningen kännetecknas av - att lyftstativet avsmalnar i riktning uppåt mot nämnda centrumplan, - att lyftstativet har ett inre utrymme, som i sidled avgränsas av åtminstone lyftstativbenen och är fritt öppet i vertikal riktning nedåt, - att nämnda inre utrymme och toppdelen och en del av livdelen, som sträcker sig från toppdelen, har sina inre respektive yttre konturer geometriskt anpassade till varandra, och - att ett flertal lastbärare av ovan definierat slag är anordnade att staplas ovanpå varandra till en stapel, där varje overliggande lastbärare med sitt lyftstativ är anordnad att gränsla vertikalt ovanifrån den närmast underliggande lastbärarens lyftstativ, varvid stapelns längd motsvarar lastbärarens längd.

Uppfinningen kommer att beskrivas närmare med hänvisning till ritningarna.

Fig. l, Prior Art, illustrerar i ett flertal steg en tra- ditionell process för avverkning och hantering av virke.

Fig. 2 är en perspektivvy av en lastbärare enligt en forsta utforingsform av uppfinningen med lastväxlingsram, bankar, stakar och lyftstång.

Fig. 3 är en perspektivvy av lastväxlingsramen hos last- bäraren enligt fig. 2.

Fig. 4 är en ändvy av lastbäraren enligt fig. 2.

Fig. 4a visar i ändvy två på varandra staplade lastbärare enligt fig. 4. 10 15 20 25 30 35 Fig. 5 ar en perspektivvy av lastbararen enligt fig. 2 med stakarna och en central lyftstàng nedfallda till inaktiva lagen.

Fig. 6 är en perspektivvy av lastbararen enligt fig. 5 med lyftstången i uppsvangt lage.

Fig. 7 ar en perspektivvy av en del av lastbararen enligt fig. 5 och visar ett av två lagerhus för en av bankarna och anordnandet av en gasfjader för vridning av banken.

Fig. 8 är en perspektivvy av lastbararen i fig. 2 med full last av stockar och med aktiverad spannanordning för lastsakring.

Fig. 9 är en perspektivvy av en stapel av fem lastbarare enligt fig. 2.

Fig. 10 ar en perspektivvy av en del av den lastade last- bararen i fig. 8, men försedd med en spannanordning, som innefattar ett elektroniskt lås med plomberingsfunktion.

Fig. 10a ar en förstorad vy av det elektroniska låset.

Fig. ll ar en sidovy av lastbararen i fig. 5.

Fig. lla ar en sidovy av lastbararen i fig. 2.

Fig. 12 ar en perspektivvy av lastbararen enligt fig. 2, men med ett alternativt utförande av bankar och stakar.

Fig. 12a ar en perspektivvy av lastbäraren enligt fig. 12, dar ena sidans stakar fällts ned till inaktivt lage. 10 15 20 25 30 35 10 Fig. 13 är en perspektivvy av en lastväxlingsram för en lastbärare enligt en andra utföringsform av uppfinningen.

Fig. 14 är en perspektivvy av en lastväxlingsram för en lastbärare enligt en tredje utföringsform av uppfin- ningen.

Fig. 15a illustrerar lastväxling av en stapel av lastbä- rare enligt uppfinningen från en lastväxlingslastbil till ett förarstyrt lastväxlingsterrängfordon vid leverans av tomma lastbärare till ett skogsområde som skall avverkas.

Fig. 15b och fig. 15c illustrerar alternativa sätt för lastväxling av den levererade stapeln av lastbärare vid skogsområdet eller vid dess lastväxlingslastplats.

Fig. 16a och fig. 16b illustrerar motsvarande alternativa satt att hantera lastbärarna av en skördare, dar stapeln är placerad på marken resp. på ett trådlöst styrt last- växlingsterrängfordon.

Fig. 160 illustrerar en stapel av lastbärare, som ar placerad inom skördarens arbetsområde och från vilken skördaren hämtar nya lastbärare för lastning.

Fig. 17 illustrerar lastningen av lastbärare medelst skördaren, och färdiglastade lastbärare klara för last- säkring enligt t.ex. fig. 8 och eventuell plombering.

Fig. 18a, fig. 18b och fig. 180 illustrerar alternativa sätt att genom lastväxling lasta en färdiglastad last- bärare på ett förarstyrt lastväxlingsterrängfordon för transport av lastbäraren till en omlastningsplats för lastbärare med intakt last.

Fig. 19a, fig. l9b, fig. 19c och fig. 19d illustrerar alternativa sätt att genom lastväxling lasta lastbärarna l0 l5 20 25 30 35 ll vid omlastningsplatsen på en lastväxlingslastbil och dess släp med lastväxlingsfunktion direkt från det forarstyrda lastväxlingsterrängfordonet respektive indirekt via pä marken tidigare avlastade lastbärare.

Fig. 20 illustrerar en lastad lastväxlingslastbil med släp som transporterar lastad lastbärare frän lastväx- lingslastplatsen till en slutdestination eller till ett annat transportmedel.

Fig. 2la illustrerar lastväxlingslastbilens avlastning av lastbärare genom lastväxling och uppställning av last- bärarna vid en forädlingsindustri, där lastbärarna töms på sitt innehåll av stockar genom intern hantering.

Fig. 2lb illustrerar lastväxlingslastbilens avlastning av lastbärare genom lastväxling och uppställning av last- bärarna vid ett hamnområde i anslutning till en lastkaj for lastning av de lastade lastbärarna på ett lastfartyg for fortsatt transport.

Fig. 2lc illustrerar lastväxlingslastbilens avlastning av lastbärare genom lastväxling till en järnvägsvagn med lastväxlingsfunktion for fortsatt transport.

Fig. 22 illustrerar lossningen av fartyget i Fig. 2lb i annan hamn och lastväxling av de fortfarande intakta lastbärarna upp på en lastväxlingslastbil for transport till en forädlingsindustri.

Fig. 23 illustrerar lastväxlingslastbilens avlastning av lastbärare genom lastväxling och uppställning av last- bärarna vid en forädlingsindustri, där lastbärarna töms pä sitt innehåll av stockar genom intern hantering.

Fig. 24 illustrerar avlastningen av järnvägsvagnen i fig. 2lc i annan ort och lastväxling av de fortfarande intakta 10 15 20 25 30 35 12 lastbärarna upp på en lastväxlingslastbil för transport till en förädlingsindustri.

Fig. 25 illustrerar lastväxlingslastbilens avlastning av lastbärare genom lastväxling och uppställning av last- bärarna vid en förädlingsindustri, där lastbärarna töms på sitt innehåll av stockar genom intern hantering.

Fig. 26 illustrerar en tippningsanordning i tre steg för tömning av lastbärare.

Fig. 27 illustrerar stapling av lastbärare, som tömts vid förädlingsindustrin efter att deras stakar fällts ned till inaktivt läge.

Fig. 28 illustrerar en lastväxlingslastbil, på vilken staplar av lastbärare lastats genom lastväxling för transport till depå eller direkt till ett skogsområde för upprepad användning.

I fig. 2 visas schematiskt en första utföringsform av en lös lastbärare l enligt uppfinningen för transport av virke baserat på ett enhetligt lastväxlingssystem. Den visade lastbäraren, som allmänt kan betecknas kassett, är särskilt utformad för att lastas med virke t.ex. i form av stockar 2. Lastbäraren 1 definierar ett vertikalt, längsgående centrumplan Cl, se fig. 4, och innefattar en rektangulär lastväxlingsram 3, som visas separat i fig. 3 och som har ett första ändparti 4 och ett andra ändparti 5. Lastväxlingsramen 3 innefattar två långsträckta, längsgående, parallella rambalkar 6, 7, som sträcker sig på var sin sida om och på samma avstånd från nämnda centrumplan Cl och som vardera har två från varandra vända ändytor. De längsgående rambalkarna 6, 7, som bildar medar för kontakt med ett underlag, har förut- bestämda längder och är anordnade på förutbestämt avstånd från varandra. Vidare innefattar lastväxlingsramen 3 två 10 15 20 25 30 35 13 tvärgående, parallella rambalkar 9, 10, som skärs av centrumplanet Cl under räta vinklar och är anordnade vid ändpartierna 5, 6 av lastväxlingsramen 3. De tvärgående rambalkarna 9, 10 är anordnade ovanpå de längsgående ram- balkarna 6, 7 på ett förutbestämt avstånd från deras änd- ytor så att det bildas ett yttre monteringsparti 11, fig. 7, hos varje längsgående rambalk 6, 7, som således sträcker sig mellan rambalkens ändyta och den tvärgående rambalkens 9, 10 närmast belägna vertikala sidoyta. De två motstående monteringspartierna 11 vid respektive änd- parti 4, 5 av lastväxlingsramen 3 bildar mellan sig ett fritt mellanrum 13, som är öppet vertikalt uppåt och nedåt. De tvärgående rambalkarna 9, 10 är permanent fast förbundna med de längsgående rambalkarna 6, 7 för bild- ning av en stel, hållfast ramenhet. Förbandet åstadkommes vanligtvis genom svetsning. Vid den i fig. 3 visade utfö- ringsformen är de två tvärgående rambalkarna 9, 10 för- längda för att sträcka sig en förutbestämd längd utanför de längsgående rambalkarna 6, 7. Lastväxlingsramen 3 upp- bäres av två par, roterbart lagrade rullar 14, 15, som är anordnade vid de nämnda förlängda ändpartierna av respek- tive tvärgående rambalk 9, 10 via två lagerplattor 16 för varje rulle 14, 15, vilka lagerplattor 16 är permanent stelt förbundna med den tvärgående rambalken 9, 10 på avstånd från varandra för att mottaga och uppbära rullen 14, 15, som med axeltappar är lagrad vid de två lager- plattorna 16.

Lastväxlingsramen 3 innefattar ett första lyftstativ 17, som är permanent fast anordnat vid lastväxlingsramens 3 första ändparti 4, och ett liknande, andra lyftstativ 18, som är permanent fast anordnat vid lastväxlingsramens 3 andra ändparti 5. Även dessa förband åstadkommes vanligt- vis genom svetsning. Lyftstativen 17, 18 sträcker sig vertikalt upp från lastväxlingsramen 3 för att bilda rät vinkel med dess längsgående rambalkar 6, 7 och skär nämnda centrumplan Cl under räta vinklar. Mätt vid varje 10 15 20 25 30 35 14 ändparti 4, 5 har lastväxlingsramen 3, inklusive lyftsta- tivet 17, 18, en förutbestämd standardhöjd. Lyftstativen 17, 18 avsmalnar i riktning uppåt sett i en ändvy av lastväxlingsramen 3. Varje lyftstativ uppvisar en livdel 20, se fig. 4, som övergår i en toppdel eller huvuddel 21. Lyftstativet 17, 18 innefattar två ben 22, 23, som är snedställda mot varandra i riktning uppåt, varvid varje lyftstativben 22, 23 har ett nedre, längre parti 24, som är beläget inom nämnda livdel 20 och ett övre, kortare parti 25, som år beläget inom nämnda toppdel 21 av lyft- stativet 17, 18. Vid den visade utföringsformen har varje lyftstativben 22, 23 en linjär utsträckning inom lyftsta- tivets 17, 18 livdel 20, vilken linjära utsträckning även fortsätter inom toppdelen 21. I en alternativ utförings- form (ej visad) kan lyftstativbenen 22, 23 vara böjda eller vinklade inåt mot varandra inom toppdelen 21. Vid den visade utföringsformen är lyftstativbenen 22, 23 invändigt avfasade inom toppdelen 21 för bildning av mot varandra vända, vertikala insidor, på vilka vertikala plattor 26 är fastsvetsade, som mellan sig i sidled avgränsar ett utrymme 27. Varje lyftstativben 22, 23 har en linjär utsida 31, som sträcker sig inom livdelen 20 och toppdelen 21. Inom livdelen 20 har lyftstativbenet 22, 23 en linjär insida 30. Utsidan 31 och insidan 30 hos varje lyftstativben 22, 23 är således inom livdelen 20 parallella med varandra. Varje lyftstativben 22, 23 har en nedre ände 32, se fig. 7, med vilken det är permanent, stelt förbundet med nämnda yttre monteringsparti 11 av den längsgående rambalken 6, 7, vilket monteringsparti 11 således är beläget omedelbart utanför den tvärgående ram- balken 9, 10. Varje lyftstativben 22, 23 är även med sitt nedre ändparti direkt eller, såsom visas, indirekt, via ett distansstycke, stelt förbundet med den tvärgående rambalken 9, 10 för att säkerställa ett starkt, hållfast förband. Lyftstativets 17, 18 toppdel 21 har en tvär- förbindelse, som innefattar ett nedre, horisontellt tvär- stag 33, en bakre, dvs. inre, vertikal platta 34 och en 10 15 20 25 30 35 15 öglebildande lyftbygel 35. Tvärstaget 33 är med sin hori- sontella undersida 36 beläget på ett avstånd från de övre ändarna 37 av lyftstativbenet 22, 23 för att nedåt avgränsa nämnda utrymme 27, som i sidled avgränsas av de två vertikala plattorna 26, som är fastmonterade vid lyftstativbenen 22, 23. Den öglebildande lyftbygeln 35 är med sina ändar förankrad vid lyftstativbenens 22, 23 övre partier för att sträcka sig ut ur nämnda utrymme 27 så att dess mittparti blir lätt tillgängligt för ett grip- don, såsom en krok, hos en lyftbom (ej visad) hos en lastväxlare. Lyftbygelns 35 mittparti är således beläget utanför lyftstativets utsida. De mot varandra sned- ställda, raka lyftstativbenen 22, 23 bildar mellan sig en spetsig vinkel d, vars bisektris sammanfaller med nämnda centrumplan Cl. Lyftstativbenen 22, 23 avgränsar mellan sig ett fritt utrymme 38, som sträcker sig från toppdelen 21, dvs. tvärstaget 33, nedåt och är fritt öppet i rikt- ning nedåt för att direkt övergå i nämnda mellanrum 13 mellan nämnda yttre monteringspartier 11 av de längs- gående rambalkarna 6, 7. Stativutrymmet 38 och nämnda mellanrum 13 bildar således tillsammans ett enhetligt utrymme 69, som således är fritt tillgängligt vertikalt underifrån och som följaktligen är fritt från konstruk- tionselement, som annars skulle hindra en sådan fördel- aktig tillgänglighet vertikalt underifrån. De vinkel- ställda lyftstativbenen 22, 23, som således är jämn- tjocka, och det underifrån tillgängliga enhetliga utrym- met 69 mellan de längsgående rambalkarnas 6, 7 monte- ringspartier 11, 12 och lyftstativbenen 22, 23 gör det möjligt att stapla flera, likadana lastbärare 1 ovanpå varandra under utnyttjande av hela eller praktiskt taget hela utrymmet 39. Lyftstativet 17, 18 har således en utvändig kontur, som, räknat från lyftstativets 17, 18 övre ände, definierar en kropp, som är kongruent med nämnda utrymme 38, dvs. nämnda inre utrymme 38 å ena sidan och toppdelen 21 och en del av livdelen 20, som sträcker sig från toppdelen 21, å andra sidan har sina 10 15 20 25 30 35 16 inre respektive yttre konturer geometriskt anpassade till varandra. Därigenom är det möjligt att stapla ett flertal liknande lastbärare l ovanpå varandra för bildning av en transporterbar, kompakt stapel 40, se fig. 9, i vilken lyftstativen 17, 18 hos varje underliggande lastbärare 1 är anordnade att gränslas av lyftstativen 17, 18 hos den närmast överliggande lastbäraren 1 i ett kompakt förhål- lande såsom illustreras i fig. 4a och 9.

Varje överliggande lastbärare t.ex. lastbäraren la, se fig. 4a, är anordnad att med sina längsgående rambalkars 6, 7 monteringspartier 11, 12 (fig. 7) direkt vila på den närmast underliggande lastbårarens lb tvärgående rambal- kar 9, 10 så att den underliggande lastbäraren lb uppbär den närmast överliggande lastbäraren la och tar upp vik- ten av denna och alla övriga överliggande lastbärare 1 hos stapeln 40. Dessutom är de längsgående rambalkarnas monteringspartier 11 försedda med en urtagning 39, som är belägna i vertikal inriktning med stativbenen 22, 23 så att det bildas en inre, nedre horisontell stödkant 28 hos varje urtagning 39 som är anordnad att vila mot utsidan 31 av stativbenet 22, 23 hos den underliggande lastbära- rens lb lyftstativ 17, 18 samtidigt som dess tvärgående rambalk 9, 10 uppbär den överliggande lastbäraren la via dess längsgående rambalkar 6, 7. Den inre stödkanten 28 är således belägen på förutbestämt avstånd från rambal- kens 6, 7 ovansida som dock inte får vara för litet så att hållfastheten hos den urtagna delen av monterings- partiet 11 menligt försvagas. Såsom framgår av fig. 4a bildas ett litet mellanrum mellan de närliggande stativ- benen 22, 23 hos lastbärarna la och lb. Vid den visade utföringsformen är stödkanten 28 belägen ungefär vid mit- ten av den längsgående rambalkens 6, 7 höjd. Genom den beskrivna fördelaktiga utföringsformen uppnås en mycket god stabilitet i hela stapeln 40, där lastbärarnas 1 längsgående centrumplan Cl kommer att sammanfalla i ett gemensamt plan, som således bildar stapelns längsgående 10 15 20 25 30 35 17 centrumplan och bibehållas i detta plan under stapelns 40 hantering och transport.

Det nämnda lastväxlingssystemet innefattar lastväxlare (ej visade), på vilka lastbäraren 1 lastas for transport till en slutdestination. En sådan lastväxlare har en chassipåbyggnad, som innefattar två parallella längs- gående stodskenor (ej visade), som är fast monterade på fordonschassit, och en hydraulisk, central lyftbom med vikarmar och en yttre krok for ingrepp med lastbärarens 1 lyftbygel 35 for på- och avlastning av lastbäraren 1.

Lastbäraren 1 fixeras i längdriktningen på lastväxlaren genom att nämnda ingrepp bibehålles. Lastbäraren 1 fast- låses även vid stodskenorna med hjälp av ett flertal lås- don, som är rorliga vinkelrätt mot och genom stodskenorna for att bringas i låsande ingrepp med ingreppsdon hos de längsgående rambalkarna 6, 7, vilka ingreppsdon innefat- tar längsgående urtagningar 57 på utsidan av rambalkarna 6, 7 och längsgående plattelement 59 på insidan av ram- balkarna 6, 7. chassipåbyggnaden två skivformiga styrdon, som är inrik- Vid den bakre änden av fordonschassit har tade med var sin stodskena och med vilka lastbärarens 1 medbildande, längsgående rambalkar 6, 7 bringas i kontakt vid på- och avlastningen av lastbäraren 1. Sådana chassi- påbyggnader finns även anordnade på vagnar, som bildar släp hos t.ex. lastväxlingslastbilar eller skördaren, eller på järnvägsvagnar, i vilket fall chassipåbyggna- derna är vridbara kring en central, vertikal axel. I dessa fall kan chassipåbyggnaden användas med eller utan nämnda lyftbom.

Lastbäraren 1 innefattar vidare en stodanordning 41 for stockarna 2, som uppbäres av lastväxlingsramens 3 två längsgående rambalkar 6, 7 och som är aktiverbara for att bilda ett lastutrymme, då lastning skall ske. Vid den i fig. 2, 5 och 6 visade utföringsformen innefattar stöd- anordningen 41 två parallella, tvärgående bankar 42, 43, 10 15 20 25 30 35 18 på vilka lasten skall vila och vilka själva vilar på de längsgående rambalkarna 6, 7 via öppningsbara lagerhus 44, se fig. 2 och 7, som är fast monterade på de längs- gående rambalkarna 6, 7 på förutbestämt avstånd från var- andra och från respektive tvärgående rambalk 9, 10. Varje banke 42, 43 är begränsat vridbar inom ett intervall av omkring 80°-110° och är försedd med lämpliga, friktions- ökande utsprång eller tänder 45 på den sida som vänder uppåt, då banken 42, 43 är i sitt aktiva läge, vilka tän- der 45 är avsedda att förhindra glidrörelser hos lasten.

Varje banke 42, 43 har en förutbestämd längd, som mot- svarar eller är något mindre än tillåten bredd för väg- transport av last. Vidare innefattar stödanordningen 41 ett flertal stakar 46, 47, vilka ger sidostöd för lasten, varvid varje banke 42, 43 uppbär två stakar 46, 47, som är stelt förbundna med var sin ände av banken 42, 43 via vinkelelement 48. Stakarna 46, 47 är teleskopiska, såsom visas, men icke teleskopiska stakar kan alternativt användas. Stakarna 46, 47 är anordnade att fällas ned mot varandra till ett viloläge parallellt med varandra och på utsidan av och längsmed de längsgående rambalkarna 6, 7 såsom illustreras i fig. 5 och 6, under vilken förflytt- ning av stakarna 46, 47 bankarna 42, 43 kommer att vridas inom ett intervall av omkring 80°-110° i sina lagerhus 44. Varje banke 42, 43 är försedd med en radiellt utskju- tande platta 50 (se fig. 7), som är stelt förbunden med banken 42, 43 och sträcker sig ned i plan med insidan av ena rambalken 7. Varje platta 50 är ledbart förbunden med ena änden av ett avlångt lyft- och dämphjälpdon, t.ex. en gasfjäder 51, som med sin andra ände är ledbart förbunden med ett fästelement, som är monterat på insidan av den aktuella rambalken 7. Två ändlägesstopp (ej visade) är fastsatta på insidan av den längsgående rambalken 7, som begränsar vridrörelsen genom att stoppa plattan 50 i de två ändlägena. Gasfjädern 51 utnyttjas för att hjälpa till att vrida upp stakarna 46, 47 till aktivt läge efter att stakarna 46, 47 i ett inledande skede lyfts upp med 10 15 20 25 30 35 19 en kraft, som appliceras utifrån, t.ex. med hjälp av en skördare.

Lastbäraren 1 innefattar vidare två spännanordningar 53, som vid den visade utföringsformen är monterade inne i en avlång, ihålig låda 49 på ovansidan av och tvärsöver de längsgående rambalkarna 6, 7 och som har ett förråd av ett band 54 och/eller en kätting 55, for omslutning och fastspånning av lasten efter att deras motsatta ände for- ankrats i lastväxlingsramens 3 motsatta sida. En av spännanordningarna 53 kan innefatta ett elektroniskt lås 56, såsom illustreras i fig. 10 och 10a, som innehåller plomberingsfunktion. Inbyggd i lastbäraren 1 finns en GPS-funktion med sändare för att ge lastbäraren 1 en identitet och skapa möjlighet att följa transportvägen för lastbäraren 1 via en mottagare och att koppla den identifierade lasten till den identifierade lastbäraren 1. Alternativt är spännanordningarna 53 monterade inne i de tvärgående bankarna 42, 43.

Vidare är lastbäraren 1 försedd med en lyftstång 58, se fig. 5 och 6, som är ledbart monterad vid de längsgående rambalkarnas 6, 7 insidor via fyra ledarmar 60. Lyft- stången 58 är anordnad att inta ett nedfällt skyddat läge mellan rambalkarna 6, 7 och ett uppsvängt aktivt läge ett stycke ovanför rambalkarna 6, 7 såsom visas i fig. 5 respektive 6. Lyftstången 58 är anordnad att kunna lyftas av t.ex. knivarna hos skördaraggregatet för att sedan gripas av dess valsar, varefter lastbäraren 1 kan lyftas upp från t.ex. en stapel 40 av likadana lastbärare 1 och placeras på önskat ställe.

I fig. 5 visas lastbäraren 1 i sitt inaktiva läge för transport och förvaring. Med hjälp av t.ex. en skördare kan stakarna 46, 47 lyftas upp till sina vertikala lägen, varvid lastbäraren 1 är klar för att lastas. 10 15 20 25 30 35 20 Den beskrivna och illustrerade påbyggnaden av bankar 42, 43 och nedfållda stakar 46, 47 år så utformade att de inte kommer att påverka staplingsbarheten, dvs. denna blir densamma for lastbårarna 1 som for lastvåxlings- ramarna 3 såsom framgår av fig. 9, som visar en stapel 40 av fem likadana lastvåxlare 1 enligt uppfinningen, som ger en lastvolym som ligger inom tillåtna transportgrån- ser. Detta mojliggor låga transportkostnader av tomma lastbårare 1 från t.ex. en upparbetningsindustri till t.ex. en ny avverkningsplats.

Ett vinkelformat låselement 67, som år försett med ett hål, se fig. 4, 4a, 7, år anordnat vid varje ande av de långsgående rambalkarna 6, 7 for att fixera lastbårarna i sidled, då de lastas på en slåpvagn eller jårnvågsvagn med lastvåxlingsfunktion, varvid vagnen har två horison- tella ingreppstappar vid sin inre del, vilka i slutfasen av lastvåxlingen kommer att trånga in i nåmnda hål och kvarhållas dåri efter att lastbåraren låsts fast vid vagnens chassipåbyggnad.

I fig. 12 och 12a visas en andra utforingsform av en lastbårare 1 enligt uppfinningen, som innefattar samma lastvåxlingsram 3 som den i fig. 2. I denna andra utfo- ringsform innefattar den lastbårande stödanordningen två bankar 61, 62, som år fast förbundna med de längsgående rambalkarna 6, 7, och fyra stakar 63, 64 som år ledbart lagrade vid andarna av bankarna 61, 62 via vinkelformade stakfåsten 65 med lagringstappar 66. De fyra stakarna 63, 64 år vridbara var för sig från ett vertikalt låge ned mot utsidorna av rambalkarna 6, 7 for att intaga ett vilolåge. Varje stake 63, 64 år låsbar i sina två lagen medelst blocklås inuti stakfåstet 65, varvid blocklåset kan losgoras med hjålp av t.ex. ett bråckjårn. Vid den i fig. 12 och 12a visade utforingsformen år stakarna 63, 64 vridbart lagrade vid banken 61, 62 for att vridas ned till ett inaktivt låge långsmed de längsgående 10 15 20 25 30 35 21 rambalkarna 6, 7. Alternativt kan de vara vridbara för att vridas ned till ett inaktivt läge längsmed resp. banke eller till ett inaktivt läge, i vilket de bildar en vinkel med banken, t.ex. 45°.

De ovan beskrivna lastbärarna är konstruktivt symmetriska kring ett vertikalt tvärgående centrumplan CC, se fig. 11 och 11a. Med "konstruktivt symmetriska" avses att last- bärarna på ett synnerligen mycket fördelaktigt sätt kan användas för lastväxling från vilken som helst av sina två från varandra ändar. Den geometriska förskjutningen av lyftstången 58 i förhållande till det tvärgående centrumplanet CC har ingen betydelse för den tvåändiga lastväxlingsfunktionen. Dessutom underlättas staplingen av lastbärarna 1 på varandra, eftersom man inte behöver ta hänsyn till i vilken riktning deras ändar vänder.

Vid de visade utföringsformerna är lastbärarnas 1 längd anpassad för en trave av stockar 2. De kan även utformas för att lastas med två travar.

I fig. 13 visas en andra utföringsform av en lastväx- lingsram 3 till en lastbärare 1 enligt uppfinningen. I denna utföringsform finns endast ett lyftstativ 17, som är anordnat vid det ena ändpartiet 4 av lastväxlingsramen 3, medan det andra ändpartiet 5 således saknar ett lyft- stativ. Liksom i fig. 3 är lastväxlingsramen 3 försedd med rullar 14, 15 vid båda ändpartierna 4, 5 för att göra det möjligt att förflytta lastbäraren 1 på ett plant, fast underlag såsom finns vid t.ex. godsterminaler eller på lastanordningar i form av t.ex. skenor för båtar och järnvägsvagnar.

I fig. 14 visas en tredje utföringsform av en lastväx- lingsram 3, som liknar den i fig. 13, men saknar rullar vid det första ändpartiet 4, som innefattar ett lyft- stativ 17 av ovan beskrivet slag. I detta fall är den 10 15 20 25 30 35 22 tillhörande tvärgående rambalken 9a inte förlängd utanför de längsgående rambalkarna 6, 7. En sådan enklare last- växlingsram 3 kan användas, då hantering av lastbärarna 1 vid en godsterminal och transportering på båt eller järn- väg inte är aktuell, där plana underlag utnyttjas för förflyttning av lastbärarna.

En utföringsform av sättet att hantera virke i form av stockar 2, som erhålles genom automatiserad avverkning av skogsråvara i ett skogsområde under användning av en skogsavverkningsmaskin enligt föreliggande uppfinning, kommer att beskrivas i det följande med hänvisning till figurerna 15-28, som i en löpande sekvens illustrerar hela logistikkedjan innehållande de olika stegen, i vilka de specifika, lösa lastbärarna och lastväxlingssystemet är de gemensamma nämnarna för att minska tiden mellan avverkning och upparbetning av skogsråvaran så att det blir möjligt att eliminera tidsödande av- och pålast- ningar av virket och skadlig lagring av det lösa virket för att därigenom i stället kunna leverera färskt virke till beställaren. För enkelhetens skull har spännanord- ningen inte utritats hos de lastade lastbärarna.

Fig. 15a illustrerar det inledande steget, då en stapel 40 av beställda, enhetliga lastbärare 1 levereras av en lastväxlare 101 i form av en lastväxlingslastbil till ett skogsområde, som innefattar minst en avverkningsplats och minst en lastväxlingslastplats, som är belägen på avstånd från avverkningsplatsen. En lastväxlare i form av ett förarstyrt lastväxlingsterrängfordon 102 och lastväx- lingslastbilen 101 är placerade ände mot ände, och med en konventionell hanteringsutrustning med lyftkrok (ej visad) hos nämnda lastbil 101 alternativt hos nämnda terrängfordon 102 skjuts eller dras stapeln 40 av last- bärare 1 över till terrängfordonet 102, som sedan kör stapeln 40 av lastbärare 1 till en eller flera lämpliga platser inom nämnda skogsområde, där stapeln 40 av 10 15 20 25 30 35 23 lastbärare 1 avlastas och placeras på marken, fig. 15b.

Alternativt placeras det förarstyrda terrangfordonet 102 ände mot ände med en lastväxlare i form av ett trådlöst styrt lastväxlingsterrängfordon 103, som således också innefattar en hanteringsutrustning med lyftkrok, för överföring av stapeln 40 av lastbärare 1 till det nämnda trådlöst styrda terrängfordonet 103, fig. 15c. Det tråd- löst styrda terrangfordonet 103 manövreras från en skogs- avverkningsmaskin 104, som företrädesvis är en skördare, och som är försedd med en fjärrstyrutrustning, varvid signalöverföringen sker trådlöst via t.ex. antenner 105, 106 hos dessa fordon. Alternativt manövreras det trådlöst styrda terrängfordonet 103 från en bärbar manöverbox, som bärs av en operatör, t.ex. skördarens operatör, som föl- jer fordonet 103 i dess närhet. Alternativt kan ett tråd- löst styrt lastväxlingsterrängfordon 103 användas för att hämta nämnda stapel 40 av lastbärare 1 direkt från last- växlingslastbilen 101. Enligt en ytterligare utförings- form har skördaren en vagn, som har en chassipåbyggnad för lastväxling och som kan uppbära en stapel av last- bärare som hämtas från lastväxlingslastbilen 101 i fig. 15a eller det förarstyrda lastväxlingsterrängfordonet 102 i fig. 15c. Den stapel 40 av lastbärare 1, som är place- rad på marken, fig. 15b, hämtas av det trådlöst styrda terrangfordonet 102 och körs till en lämplig plats för skördaren och avställes på marken, fig. 16a. Det trådlöst styrda terrängfordon 103, som mottagit en stapel 40 av lastbärare 1, fig. 15c, körs direkt till avverknings- platsen, fig. 16b. I båda fallen, fig. 16a och fig. 16b, hämtar skördaren 104 en eller flera lastbärare 1 och placerar dessa inom sitt arbetsområde enskilt på flera ställen eller i ett eller flera förråd, fig. 16c, för senare fördelning till önskade ställen. Det trådlöst styrda terrängfordon 103, som uppbär en stapel 40 av lastbärare 1, fig. 16b, kan förflyttas av skördaren 104 så att denna snabbt kan lasta av ytterligare lastbärare 1. Efter hand som lastbärarna 1 utplaceras inom ett 10 15 20 25 30 35 24 arbetsområde reses stakarna 46, 47 upp till vertikala lägen för att mellan sig avgränsa ett lastutrymme så att de är klara för att lastas, fig. 17. Uppresningen av stakarna 46, 47 kan ske helt eller delvis med hjälp av skördaren 104. Även det trådlöst styrda lastväxlings- terrängfordonet 103 kan uppbära en lastbärare 1 klar för att lastas av skördaren 104, såsom visas i fig. 17. Även det förarstyrda terrängfordonet 102 och skördarens 104 nämnda vagn (ej visad) kan uppbära en lastbärare 1 klar för att lastas av skördaren 104 (visas ej).

Skördaren 104 fäller trädet 107, kvistar och kapar stammen i längder enligt specifikation. Skördaren 104 innefattar en processor och en till denna kopplad utrust- ning för mätning och registrering av en eller flera para- metrar, såsom längd, diameter, vikt, rakhet, barktjock- lek, densitet, årsringar, avverkningsdatum, och andra möjliga mätdata, samt för fotografering och registrering av stammens kapändyta. Registrerade, specifika mätdata för varje stock 2 kopplas elektroniskt till den last- bärare 1, i vilken stocken 2 lastas och stocken 2 kan därmed betecknas som en virkes- eller stockindivid. Varje lastbärare 1 är märkt med en unik identitet och kan där- med betecknas som en lastbärarindivid. De i skördaren lagrade värdena (datan) från samtliga stockindivider, som lastas i lastbäraren, kopplas till lastbärarens unika identitet. Genom att lastbäraren är utrustad med en GPS-funktion, som kan vara inbyggd, kan lastbäraren 1 sedan spåras och identifieras under den fortsatta transporten i logistikkedjan. Skördarens 104 arbete underlättas genom att mätvärden från den mätutrustning, som finns i bl.a. det kranburna skördaraggregatet 109, visas på datorskärmar i förarhytten. Genom att skördar- aggregatet 109 är utrustat med en sensor, som känner av lastbärarindividen 1 säkerställs att registrerad stock- individ lastas i den unika lastbäraren. Genom att varje stocks 2 vikt mäts i skördarkranen 110 och registreras i 10 15 20 25 30 35 25 processorn säkerställes godkända lastvikter av last- bärarna 1 för alla transportmedel i logistikkedjan. Last- ningen kan ske direkt vid kapningen, såsom illustreras i fig. 17, genom att skördaren 104 håller den kvistade delen av stammen 107 ovanför lastbärarens 1 lastutrymme så att den avkapade stocken 2 faller ner direkt i lastut- rymmet. Alternativt kan skördaren först fälla ett flertal träd, som får ligga på marken för att senare åter gripas av skördaren för kvistning, kapning och registrering och placering av stockarna 2 i rätta lastbärare 1 enligt spe- cifikation på samma satt som ovan. När en lastbärare 1 ar färdiglastad lastsäkras virkestraven 111 enligt gällande säkerhetsföreskrifter för virkeshantering. För detta ändamål användes en spännanordning 53, såsom illustreras i fig. 8 och 10, som låser fast stockarna 2 så att några rörelser mellan stockarna 2 inte uppstår. Spännanord- ningen 53 är automatiskt självspännande under hanteringen av den färdiglastade lastbäraren 1. Den lastsäkrade last- bäraren 1 kan även plomberas, om så önskas. De registre- rade mätvärdena för det avverkade virket i varje lastsäk- rad lastbärarindivid sparas i och sänds från skördarens 104 processor utan dröjsmål till transportbolag och beställaren (kund) av virket. Redan i detta skede kan betalning för utfört arbete och avverkat virke ske till skogsmaskinentreprenören och skogsägaren.

De lastsäkrade lastbärare 1, som står på marken, hämtas av ett förarstyrt lastväxlingsterrängfordon 102, fig. 18a, för transport från avverkningsområdet. Alternativt transporteras de av ett trådlöst styrt lastväxlings- terrängfordon 103 till en närliggande basväg för att hämtas av ett förarstyrt lastväxlingsterrängfordon 102.

De lastsäkrade lastbärare 1, som redan från början bärs av ett trådlöst styrt lastväxlingsterrängfordon 103 lastas antingen av på en lämplig plats i avverkningsom- rådet, t.ex. vid den nämnda basvägen, och hämtas av ett förarstyrt lastväxlingsterrängfordon 102 för transport 10 15 20 25 30 35 26 från avverkningsområdet, fig. 18b, eller överföres direkt till ett förarstyrt lastväxlingsterrängfordon 102 för transport från avverkningsområdet, fig. 18c. De på detta sätt hämtade lastbärarna 1, enligt fig. 18a, 18b, 18c, transporteras till en lämplig lastväxlingslastplats, där de lastas direkt på en lastväxlingslastbil 101, fig. 19a, och i förekommande fall på ett lastväxlingsbilsläp 112, fig. 19b, för vidare transport på bilväg. Denna lastväx- lingslastbil 101 är av samma typ av lastväxlingslastbil, dvs. lastväxlare, som användes i det inledande steget, fig. 15a. Även lastväxlingsbilsläpet 112 ingår i lastväx- lingssystemet i det att det är försett med en chassi- påbyggnad för lastväxling. I det fall att någon sådan lastväxlingslastbil 101 med eller utan släp ännu inte anlänt till lastväxlingslastplatsen, avlastar det förar- styrda lastväxlingsterrängfordonet 102 lastbäraren 1 och placerar den på marken, fig. 19c, för att senare eventu- ellt utföra lastning av lastväxlingslastbilen 101 och dess släp. Lastväxlingslastbilen 101 kan givetvis själv lasta upp en lastbärare på sitt chassi, fig. 19d, och även överföra en eller två lastbärare 1 till sitt från- kopplade släp för att slutligen på samma sätt lyfta och dra upp en ytterligare lastbärare 1 på sitt eget chassi, på vilket lastbäraren 1 fastlåses medelst samverkande låsdon 57, se fig. 3 (visas ej), hos lastväxlingslast- bilen 101. En sådan fastlåsning av lastbärarna 1 görs vid alla transporter, som sker med de beskrivna lastväxlings- fordonen. Det är även möjligt att låta det trådlöst styrda lastväxlingsterrängfordonet 103 transportera last- bäraren 1 till lastväxlingslastplatsen och antingen pla- cera lastbäraren 1 på marken, såsom illustreras i fig. 19c, eller lasta den på en lastväxlingslastbil 101 och dess släp på samma sätt som illustreras i fig. 19a och 19b. Manövreringen av det trådlöst styrda lastväxlings- terrängfordonet 103 och av dess lyftbom (ej visad) sker medelst en manöverbox, som bärs av en operatör, som följer fordonet 103 i dess närhet. l0 15 20 25 30 35 27 Färdiglastade lastbärare l kan vid behov, t.ex. vid mycket kuperade eller känsliga markforhållanden, lyftas ut ur avverkningsområdet med hjälp av ett luftburet transportmedel till en lastväxlingslastplats, som kan nås av transportfordon med lastväxlarsystem såsom beskrivits OVän .

Lastbärarindividerna l transporteras sedan till en slut- destination med ett eller flera transportmedel beroende på slutdestinationens geografiska läge. Dessa transport- medel innefattar vanligtvis i forsta transportsteget efter lastväxlingslastplatsen fordon for landsvägs- transport, såsom lastbilar med eller utan släp. Slut- destinationen kan vara en upparbetningsindustri, som kan nås med ett enda transportmedel, dvs. med fordon for landsvägstransport, eller med minst ett ytterligare transportmedel, såsom fartyg och pråmar for sjotransport och vagnar for järnvägstransport, varvid i dessa fall ytterligare landsvägstransport kan bli aktuellt.

Lastväxlingslastbilen, som illustreras i fig. 20, och som kommer direkt från lastväxlingslastplatsen, kan således köra sin last direkt till en slutdestination i form av en upparbetningsindustri, fig. 2la, där lastbärarna l avlas- tas och placeras på en anvisad uppställningsplats for urlastning av stockarna 2 vid ett lämpligt tillfälle och fortsatt hantering av stockarna enligt den interna arbetsproceduren.

Lastväxlingslastbilen, som illustreras i fig. 20, kan alternativt koras till en hamn, fig. 2lb, där lastbärarna l avlastas och placeras vid kaj for att lastas på ett fartyg ll3, varvid lastbärarna 1 kan skjuvas, dragas eller lyftas ombord. Det lastade fartyget ll3 fraktar lastbärarna l till en inhemsk eller uthemsk hamn, i vilken lastbärarna l lastas från fartyget, antingen till 10 15 20 25 30 35 28 kaj för senare lastning på annat transportmedel med mot- svarande lastväxlingssystem, t.ex. lastbil, tåg eller direkt till ett sådant annat transportmedel med motsva- rande lastväxlingssystem, fig. 22, som därefter kör last- bärarna 1 till den upparbetningsindustri som beställt virket, där lastbärarna 1 avlastas och urlastas såsom tidigare beskrivits, fig. 23.

Enligt ett ytterligare alternativ kan lastväxlingslast- bilen 101, som illustreras i fig. 20, köras till en ban- gård med lastningsplats för tåg 116, fig. 21c, där last- bärarna 1 avlastas genom att de lyfts eller skjuvs över till järnvägsvagnar 114, som ingår i lastväxlingssystemet med sina vridbara påbyggnader, vilka kan vridas i hori- sontalplanet för att inriktas med lastväxlingslastbilen 101. De lastade järnvägsvagnarna 114 körs till en ban- gård, som är belägen i nära anslutning till den aktuella upparbetningsindustrin, dar lastbärarna 1 överföres till en lastväxlingslastbil 101, fig. 24, som därefter kör lastbärarna 1 till den upparbetningsindustri, som beställt virket, där lastbärarna avlastas såsom tidigare beskrivits, fig. 25.

Alternativt är nämnda bangård belägen inom området för nämnda upparbetningsindustri, varvid en transport med lastväxlingslastbil 101 kan elimineras.

I de fall då upparbetningsindustrin antingen är belägen vid en vattensamling och har en egen kaj eller har en egen bangård med stickspår till det allmänna järnvägs- nätet, behövs följaktligen inte någon omlastning till lastväxlingslastbil.

Vid slutdestinationerna töms lastbärarna 1 på sitt inne- håll av virkesindivider enligt den interna arbetsproce- dur, som kunden ifråga utnyttjar. En sådan arbetsprocedur kan innefatta användningen av lämpliga gripförsedda 10 15 20 25 30 35 29 avlastningsanordningar 115. Tömningen kan även ske genom att lastbärarna tippas med hjälp av en vridbar tippnings- anordning 117, som håller fast lastbäraren 1 så att stockarna 2 rullar ned på marken eller på ett transport- band, fig. 26. De tömda lastbärarnas stakar 46, 47 falls ned till transportläge och lastbärarna 1 staplas på var- andra för att bilda en stapel 40 av förutbestämd höjd, fig. 27. Staplarna 40 lastas på ett lämpligt transport- medel med lastväxlingssystem, t.ex. en lastväxlingslast- bil 101 med eller utan lastväxlingssläp 112, för trans- port till en depå för mellanlagring eller direkt till ett skogsområde, som skall avverkas, fig. 28 och fig. 15a.

Företrädesvis användes en skördare 104, som är försedd med varierbara hjulnav så att hjulbredden kan ökas hos åtminstone en hjulaxel. Genom att inställa en ökad hjul- bredd erhåller skördaren en motsvarande ökad stabilitet, vilket i sin tur innebär att skördarens vikt kan minskas genom att minska en väsentlig del av motvikten och att skördaren likväl får ökad räckvidd och således större arbetsområde för varje vald uppställning för avverkning.

Den minskade vikten av skördaren medför bl.a. mindre skador på marken.

I de fall virket inte kan sorteras och/eller inte önskas sorterat i skogen på grund av olika yttre förhållanden är lastbäraren och dess innehåll ändå definierad och identi- fierbar. Lasten kan antingen levereras till slutkund osorterad eller via sorteringsverk för sortering av stockarna 2 och lastning av stockarna i tomma lastbårare så att varje lastbärare 1 innehåller ett och samma sorti- ment, varefter de färdiglastade och säkrade lastbärarna 1 lastas på samma eller annan lastväxlingslastbil för fort- satt transport.

Med hänvisning till fig. 1, Prior Art, elimineras genom metoden enligt uppfinningen helt stegen 3, 5, 7 och 8 i lO 15 20 25 30 35 30 den konventionella hanteringen, och väsentliga föränd- ringar sker i de övriga stegen såsom framgår ovan.

Varje lastbärare l behåller sin säkrade last hela trans- portvägen från avverkningsplatsen till slutdestinationen, som kan vara en kund, såsom en uppköpare eller föräd- lingsindustri, där de töms på sitt virkesinnehåll. I det fall virket är sorterat så att varje lastbärare 1 inne- håller ett och samma sortiment, kommer denna sortering att bibehållas hela transportvägen av lastbärarna l.

Detta ger en ökad effektivitet med motsvarande kostnads- reducering. Vid den konventionella, bristfälliga virkes- hanteringen kan sorteringsförlusterna av virke uppgå till så mycket som 20%. Det inses, att den konventionella in- mätningen av levererat virke kan elimineras genom metoden enligt uppfinningen. Genom uppfinningen kan kranförsedda skotare och timmerlastbilar elimineras. Genom att de kranförsedda timmerlastbilarna ersattes med standardise- rade lastväxlingslastbilar skapas möjlighet till ökad flexibilitet med alternativa laster för lastbärarna och därmed en ökad lastfaktor. Genom att lastbärarna bygger på att användas i ett enhetligt lastväxlingssystem för- enklas dessutom omlastning av lastbärarna till järnvägs- transport även vid spår med luftburna elledningar. Den snabbare och enklare omlastningen av lastbärarna till och från järnvägstransport minskar hanteringskostnaden och reducerar behovet av specialterminaler, vilket möjliggör kostnadseffektivitet även vid kortare järnvägstranspor- ter. Sågverken efterfrågar färskt och oskadat virke för lättare bearbetning och högre utnyttjandegrad. Pappers- och massaindustrin efterfrågar färskt och oskadat virke, som således inte har utsatts för angrepp som ger färgför- ändringar, som kräver kemisk behandling i efterföljande upparbetningsprocesser.

Metoden enligt uppfinningen innebär väsentliga bränsle- besparingar i logistikkedjan. Dessa uppnås huvudsakligen 10 15 20 25 30 35 31 genom att lastning och lossning av löst virke med kran- försedda skotare och timmerlastbilar helt kan elimineras, tomgångskörning i samband med sådan lastning och lossning försvinner och skotarens körning i avverkningsområdet i samband med lastning av mindre högar av löst virke kan elimineras.

Enligt en utföringsform av lastbäraren l uppvisar den i anslutning till nämnda första lyftstativ 17 ett i verti- kal riktning nedåt öppet utrymme 69, som åtminstone avgränsas i sidled av lyftstativbenen 22, 23.

Enligt en annan utföringsform av lastbäraren l avgränsas nämnda utrymme 69 i sidled av lyftstativbenen 22, 23 och av yttre monteringspartier ll hos de längsgående rambal- karna 6, 7, vilka monteringspartier i ett stelt förbund uppbär lyftstativbenen 22, 23 vid deras nedre ändar.

Enligt en ytterligare utföringsform av lastbåraren l avgränsas nämnda utrymme 69 i sidled enbart av lyftsta- tivbenen 22, 23, vilka är stelt förbundna med andarna av de längsgående rambalkarna 6, 7.

Enligt en ytterligare utföringsform av lastbäraren l är nämnda överliggande lastbärare la anordnad att med sina längsgående rambalkar 6, 7 vila på de tvärgående balkarna 9, 10 hos den nämnda underliggande lastbäraren lb.

Enligt en ytterligare utföringsform av lastbåraren 1 har de mot varandra vända sidopartierna av monteringsparti- erna stödkanter 28 eller stödytor, som är anordnade att anligga mot utsidorna av en underliggande lastbärares lb stativben 22, 23 vid stapling av lastbärarna la och lb.

Enligt en ytterligare utföringsform av lastbåraren l har varje monteringsparti ll en urtagning 39, som sträcker sig åtminstone från en inre del av den längsgående 10 15 20 25 30 35 32 rambalkens undersida för bildning av nämnda stödyta eller stödkant 28.

Enligt en ytterligare utföringsform av lastbäraren 1 ökar stapelns 40 höjd för varje ytterligare staplad lastbärare med en höjd som är lika med eller ungefär minst lika med höjden av lyftstativets toppdel 21.

Enligt en ytterligare utföringsform av lastbäraren 1 har nämnda utrymme 69 ä ena sidan och toppdelen 21 och en större del av livdelen 20, räknat från toppdelen 21, à andra sidan sina inre respektive yttre konturer geomet- riskt anpassade till varandra.

Enligt en ytterligare utföringsform av lastbäraren 1 innefattar stödanordningen 41 ett flertal stakar 46, 47; 63, 64 anordnade att inta ett vertikalt, aktivt läge, i vilket de ger sidostöd för lasten, och ett i huvudsak horisontellt undanfört, inaktivt läge i nära anslutning till lastväxlingsramen 3 för att medge nämnda stapling.

Enligt en ytterligare utföringsform av lastbäraren 1 innefattar stödanordningen 41 ett flertal bankar 42, 43; 61, 62, som är monterade pä lastväxlingsramen 3 tvärs nämnda centrumplan Cl och som vid vardera av sina ändar uppbär en av nämnda stakar 46, 47; 63, 64 och att stakarna 46, 47; 63, 64 är vridbart lagrade för att för- flyttas mellan nämnda aktiva läge och inaktiva läge.

Enligt en ytterligare utföringsform av lastbäraren 1 är varje banke 42, 43 vridbart monterad pä de längsgående rambalkarna 6, 7 och att varje stake 46, 47 är fast för- bunden med sin banke 42, 43 för att förflyttas av banken 42, 43 vid varje vridning av denna.

Enligt en ytterligare utföringsform av lastbäraren l är varje stake 63, 64 hos varje banke 61, 62 vridbart lagrad 10 15 20 25 30 35 33 vid banken 61, lägen oberoende av den andra staken 64, banke 61, 62. 62 för förflyttning mellan nämnda två 63 hos respektive Enligt en ytterligare utföringsform av lastbäraren 1 är de två stakarna 46, 47 hos varje banke 42, 43 vridbart lagrade för samtidig förflyttning mellan nämnda två lägen.

Enligt en ytterligare utföringsform av lastbäraren 1, som särskilt föredrages, är lastväxlingsramens 3 andra änd- parti 5 utformat på samma sätt som det första ändpartiet 4 och innefattar ett andra lyftstativ 18, som är utformat och anordnat i enlighet med det nämnda första lyftstati- vet 17.

Enligt en ytterligare utföringsform av lastbäraren 1 är åtminstone den tvärgående rambalk 9, som är belägen vid lastväxlingsramens 3 andra ändparti 5, förlängd för att sträcka sig ut från de längsgående rambalkarna 6, 7 för montering av stöd 14, 15 mot underlaget.

Enligt en ytterligare utföringsform av lastbäraren 1 är de tvärgående rambalkarna 9, 10 båda förlängda för monte- ring av nämnda stöd, vilka företrädesvis är rullar 14, 15, och att lastbäraren 1 är symmetrisk kring ett tvär- gående centrumplan CC för att valfritt hanteras av en lastväxlare från vilket som helst ändparti 4, 5.

Enligt en ytterligare utföringsform av lastbäraren 1 är lyftstativbenen 22, 23 linjära åtminstone inom det parti av livdelen 20 som är belägen närmast toppdelen 21 och bildar en spetsig vinkel d med varandra.

Claims (36)

10 15 20 25 30 35

1. 34 P A T E N T K R A V Sätt att hantera virke i form av stockar (2), som erhålles genom processorstyrd avverkning av skogsråvara under användning av en skogsavverkningsmaskin (104), kännetecknat av att det innefattar följande steg: a) att ett förråd av tomma, på varandra staplingsbara, (1), ling i ett enhetligt lastväxlingssystem, lösa lastbärare som har en ram (3) för lastväx- levereras till ett skogsområde - vilket skogsområde innefattar minst en förutbestämd avverkningsplats och minst en lastväxlingslastplats, som är belägen på avstånd från avverkningsplatsen, och som är tillgänglig för en (101), lingssystem - och utplaceras inom nämnda minst en lastväxlingslastbil som ingår i nämnda lastväx- avverkningsplats och iordningställes efter behov för (2), lastas på avverkningsplat- (1) medelst att lastas med kapade stockar att de kapade stockarna (2) sen i de iordningställda lastbärarna (104), att färdiglastade lastbärare (1) nämnda skogsavverkningsmaskin transporteras från avverkningsplatsen till lastväxlingslastplatsen av (102, 103) att lastbärarna (1) lastväxlare för terrängtransport, vid lastväxlingslastplatsen lastas (101), transporteras från lastväxlings- på nämnda lastväxlingslastbilar att lastbärarna (1) lastplatsen till en slutdestination med ett eller flera transportmedel, som väljes i beroende av slut- destinationens geografiska läge i förhållande till det skogsområde, från vilket stockarna (2) levereras, var- vid åtminstone den inledande delsträckan av den totala transportsträckan mellan nämnda lastväxlingslastplats och nämnda slutdestination ombesörjes av nämnda last- (101), att lastbärarna (1) växlingslastbilar töms vid slutdestinationen på sitt innehåll av stockar (2), l0 15 20 25 30 35 35 g) att åtminstone en del av tömda lastbärare (l) staplas på varandra till staplar (40) av förutbestämd höjd, och h) att nämnda staplar (40) av lastbärare (l) lastas på ett transportmedel och transporteras från slutdestina- tionen för upprepad användning enligt ovan i ett kretslopp.

2. Sätt enligt krav l, kännetecknat av att virket (2) lastas i lastbärare (l), som innefattar stakar (46, 47; 63, 64) för virket, som ar anordnade att inta ett verti- kalt, aktivt stödläge för avgränsning av ett lastutrymme för stockarna (2) och ett i huvudsak horisontellt, inaktivt viloläge, i vilket viloläge de är undanförda för att medge nämnda stapling av tomma lastbärare (l).

3. Sätt enligt något av kraven l och 2, kännetecknat av att skogsavverkningsmaskinen (104) efter kvistning av en förutbestämd stamlängd kapar en stock (2) av förutbestämd längd i ett sådant läge, att den kapade stocken (2) faller direkt ned i lastbäraren (l).

4. Sätt enligt något av kraven l-3, kännetecknat av att varje lastbärare (l) ges en specifik identitet, som möj- liggör att en last av stockar (2), som under kapningen och lastningen registreras av en processor hos skogsav- verkningsmaskinen (104) för en och samma lastbärare (l), som har en sådan specifik identitet, kan kopplas till denna lastbärare (l) och vice versa.

5. Sätt enligt något av kraven l-4, kännetecknat av att lastbärarna (l) lastas med stockar (2) utan sortering.

6. Sätt enligt krav 4, kännetecknat av att de kapade stockarna (2) under lastningen sorteras till olika last- bärare så att varje lastbärare (l) innehåller ett och samma kända sortiment. lO 15 20 25 30 35 36

7. Sätt enligt krav 4, kännetecknat av att kapade stockar, som tillhör olika sortiment lastas i en och samma lastbärare (l).

8. Sätt enligt något av kraven 4-7, kännetecknat av att varje stock är identifierbar med avseende på sortiment- tillhörighet.

9. Sätt enligt något av kraven 4-8, kännetecknat av att varje lastbärares (l) nämnda specifika identitet erhålles genom att lastbäraren utrustas med GPS-funktion, varige- nom lastbäraren (l) är möjlig att spåras och identifieras under sin fortsatta, kontinuerliga transport till slut- destinationen.

10. l0. Sätt enligt något av kraven l-9, kännetecknat av att lasten hos den färdiglastade lastbäraren (l) fastlåses vid dess lastväxlingsram (3) medelst en spannanordning (53).

11. ll. Sätt enligt något av kraven l-10, kännetecknat av att stockarna (2) lastas i lastbärare (l), vars lastväx- lingsram (3) vid varje ände är försedd med ett lyftstativ (l7, l8) med en lyftbygel (35) så att lastbäraren (l) kan gripas och hanteras av en lyftbom hos ett lastväxlings- fordon (lOl, lO2, l03) från vilken som helst ände.

12. l2. Sätt enligt något av kraven l-ll, kännetecknat av att staplarna (40) av lastbärare (l) i steg h transporte- ras till ett skogsområde och/eller en depå för mellanlag- ring av tomma lastbärare (l) för beställning för leverans till ett skogsområde som skall avverkas.

13. l3. Sätt enligt krav ll, kännetecknat av att nämnda transport i steg c sker med ett förarstyrt lastväxlings- terrängfordon (lO2). 10 15 20 25 30 35 37

14. Sätt enligt något av kraven 1-13, kännetecknat av att färdiglastade lastbärare (1) i steg c transporteras av ett trådlöst styrt lastväxlingsterrängfordon (103) till en basväg för att hämtas av ett förarstyrt lastväx- lingsfordon (102).

15. Sätt enligt något av kraven 1-14, kännetecknat av att skogsavverkningsmaskinen (104) betjänas med tomma lastbärare (1) med hjälp av ett trådlöst styrt lastväx- lingsterrängfordon (103).

16. Sätt enligt något av kraven 1-15, kännetecknat av att nämnda staplar (40) av lastbärare (1) lastas på last- växlingslastbilar (101).

17. Sätt enligt krav 5, kännetecknat av att lastväx- lingslastbilen (101) transporterar lastbårarna (1) till ett sorteringsverk för sortering av stockarna (2) och lastning av stockarna i tomma lastbärare så att varje lastbärare (1) innehåller minst ett kant sortiment, var- efter de färdiglastade lastbärarna (1) lastas på samma eller annan lastväxlingslastbil (101) för fortsatt transport.

18. Lastbärare (1) för transport av virke i form av stockar (2), vilken lastbärare (1) definierar ett längs- gående centrumplan (Cl) och innefattar en lastväxlingsram (3), som har ett första ändparti (4) och ett andra änd- parti (5), vilken lastväxlingsram (3) innefattar - två längsgående rambalkar (6, 7), - två tvärgående rambalkar (9, 10) anordnade vid ändpar- tierna (4, 5) av lastväxlingsramen (3), och - ett första lyftstativ (17), som har två ben (22, 23), som har ett nedre ändparti och tillhörande nedre ände (32), vilka lyftstativben (22, 23) är med sina ändar (32) eller ändpartier stelt förbundna med ändpartierna 10 15 20 25 30 35 38 eller ändarna av de längsgående rambalkarna (6, 7) i anslutning till de tvärgående rambalkarna (9, 10) och sträcker sig upp från de längsgående rambalkarna (6, 7), varvid lyftstativet uppvisar en livdel (20) och en toppdel (21), vilken toppdel (21) bildar en tvärför- bindelse för förankring av lyftstativbenen (22, 23) vid varandra, vilken tvärförbindelse innefattar en öglebil- dande lyftbygel (35), med vilken ett gripdon hos en lyftbom hos en lastväxlare är avsett att bringas i ingrepp, kännetecknad av - att lyftstativet (17) avsmalnar i riktning uppåt mot nämnda centrumplan (Cfl, - att lyftstativet (17) är öppet i vertikal riktning nedåt, och - att ett flertal lastbärare (1) av ovan definierat slag är anordnade att staplas ovanpå varandra till en stapel (40), där varje överliggande lastbärare (la) med sitt lyftstativ (17) är anordnad att gränsla vertikalt ovan- ifrån den närmast underliggande lastbärarens (lb) lyft- stativ (17), varvid stapelns (40) längd motsvarar last- bärarens (1) längd.

19. Lastbärare (1) enligt krav 18, kännetecknad av att lastbäraren (1) uppvisar i anslutning till nämnda första lyftstativ (17) ett i vertikal riktning nedåt öppet utrymme (69), som åtminstone avgränsas i sidled av lyft- stativbenen (22, 23).

20. Lastbärare (1) enligt krav 19, kännetecknad av att nämnda utrymme (69) avgränsas i sidled av lyftstativbenen (22, 23) och av yttre monteringspartier (11) hos de längsgående rambalkarna (6, 7), vilka monteringspartier i ett stelt förbund uppbär lyftstativbenen (22, 23) vid deras nedre ändar. l0 15 20 25 30 35 39

21. 2l. Lastbärare (l) enligt krav l9, kännetecknad av att nämnda utrymme (69) avgränsas i sidled enbart av lyftsta- tivbenen (22, 23), vilka är stelt förbundna med ändarna av de längsgående rambalkarna (6, 7).

22. Lastbärare (l) enligt något av kraven l8-2l, känne- tecknad av att nämnda överliggande lastbärare (la) är anordnad att med sina längsgående rambalkar (6, 7) vila på de tvärgående balkarna (9, lO) hos den nämnda under- liggande lastbäraren (lb).

23. Lastbärare (l) enligt något av kraven l8-22, känne- tecknad av att de mot varandra vända sidopartierna av monteringspartierna har stödkanter (28) eller stödytor, som är anordnade att anligga mot utsidorna av en under- liggande lastbärares (lb) stativben (22, 23) vid stapling av lastbärarna (la och lb).

24. Lastbärare (l) enligt krav 23, kännetecknad av att varje monteringsparti (ll) har en urtagning (39), som sträcker sig åtminstone från en inre del av den längs- gående rambalkens undersida för bildning av nämnda stöd- yta eller stödkant (28).

25. Lastbärare (l) enligt något av kraven l8-24, känne- tecknad av att stapelns (40) höjd ökar för varje ytter- ligare staplad lastbärare med en höjd som är lika med eller ungefär minst lika med höjden av lyftstativets toppdel (2l).

26. Lastbärare (l) enligt något av kraven l8-25, känne- tecknad av att nämnda utrymme (69) å ena sidan och topp- delen (2l) och en större del av livdelen (20), räknat från toppdelen (2l), å andra sidan har sina inre respek- tive yttre konturer geometriskt anpassade till varandra. l0 15 20 25 30 35 40

27. Lastbärare (1) enligt något av kraven 18-26, kännetecknad av att lastbäraren (1) innefattar en stöd- anordning (41), som avgränsar ett lastutrymme för virket.

28. Lastbärare (1) enligt krav 27, kännetecknad av att stödanordningen (41) innefattar ett flertal stakar (46, 47; 63, 64) anordnade att inta ett vertikalt, aktivt läge, i vilket de ger sidostöd för lasten, och ett i huvudsak horisontellt undanfört, inaktivt läge i nära anslutning till lastväxlingsramen (3) för att medge nämnda stapling.

29. Lastbärare (1) enligt något av kraven 27 och 28, kännetecknad av att stödanordningen (41) innefattar ett flertal bankar (42, 43; 61, lastväxlingsramen (3) tvärs nämnda centrumplan (Cl) och 62), som är monterade på som vid vardera av sina ändar uppbär en av nämnda stakar (46, 47; 63, 64) och att stakarna (46, 47; 63, 64) är vridbart lagrade för att förflyttas mellan nämnda aktiva läge och inaktiva läge.

30. Lastbärare (1) enligt krav 29, kännetecknad av att varje banke (42, 43) är vridbart monterad på de längs- gående rambalkarna (6, 7) och att varje stake (46, 47) är fast förbunden med sin banke (42, 43) för att förflyttas av banken (42, 43) vid varje vridning av denna.

31. Lastbärare (1) enligt krav 29, kännetecknad av att varje stake (63, 64) hos varje banke (61, 62) är vridbart lagrad vid banken (61, 62) för förflyttning mellan nämnda två lägen oberoende av den andra staken (64, 63) hos respektive banke (61, 62).

32. Lastbärare (1) enligt krav 29, kännetecknad av att de två stakarna (46, 47) hos varje banke (42, 43) är vridbart lagrade för samtidig förflyttning mellan nämnda två lägen. 10 15 20 25 30 35 41

33. Lastbärare (1) enligt något av kraven 18-32, känne- tecknad av att lastväxlingsramens (3) andra ändparti (5) är utformat på samma sätt som det första ändpartiet (4) och innefattar ett andra lyftstativ (18), som ar utformat och anordnat i enlighet med det nämnda forsta lyftstati- vet (17).

34. Lastbärare (1) enligt något av kraven 18-33, känne- tecknad av att åtminstone den tvärgående rambalk (9), som ar belägen vid lastväxlingsramens (3) andra ändparti (5), ar forlangd for att sträcka sig ut från de längsgående rambalkarna (6, 7) for montering av stod (14, 15) mot underlaget.

35. Lastbärare (1) enligt krav 34, kännetecknad av att de tvärgående rambalkarna (9, 10) båda är förlängda för montering av nämnda stod, vilka företrädesvis är rullar (14, 15), och att lastbäraren (1) är symmetrisk kring ett tvärgående centrumplan (CC) for att valfritt hanteras av en lastväxlare från vilket som helst ändparti (4, 5).

36. Lastbärare (1) enligt något av kraven 18-35, känne- tecknad av att lyftstativbenen (22, 23) är linjära åtmin- stone inom det parti av livdelen (20) som är belägen när- mast toppdelen (21) och bildar en spetsig vinkel d med varandra.