SE535026C2 - Lastbärare - Google Patents

Abstract

42 S A M M A N D R A G Ett satt att hantera virke i form av stockar (2), somerhålles genom processorstyrd avverkning av skogsråvaraunder anvandning av en skogsavverkningsmaskin (104)beskrives, vilket satt innefattar stegen: a) ett forrådav staplingsbara lastbarare (1) for lastvaxling i ettenhetligt lastvaxlingssystem, levereras till ett skogs-område och utplaceras inom en avverkningsplats och iord-ningstalles for lastning, b) de kapade stockarna lastas ilastbararna medelst skogsavverkningsmaskinen, c) fardig-lastade lastbarare transporteras från avverkningsplatsenav lastvaxlare (102, 103) for terrangtransport till enlastvaxlingslastplats, som ar tillganglig for lastvax-lingslastbilar (101), d) lastbararna vid lastvaxlings-lastplatsen lastas på namnda lastvaxlingslastbilar, e)lastbararna transporteras från lastvaxlingslastplatsentill en slutdestination med transportmedel, som valjes iberoende av slutdestinationens geografiska lage, varvidåtminstone den inledande delstrackan av den totala trans-portstrackan mellan lastvaxlingslastplatsen och slut-destinationen ombesorjes av lastvaxlingslastbilarna, f)lastbararna toms vid slutdestinationen, g) de tomda last-bararna staplas på varandra till staplar (40), och h)staplarna lastas på ett transportmedel och transporterasfrån slutdestinationen for upprepad anvandning enligt ovan i ett kretslopp. Fig. 160 och 17

Description

25 30 35 b) C) d) e) f) g) h) 535 026 för ett lastfordon - och utplaceras inom nämnda minst en avverkningsplats och iordningställes efter behov för att lastas med kapade stockar, att de kapade stockarna lastas på avverkningsplatsen i de iordningställda lastbärarna medelst nämnda skogsav- verkningsmaskin, att färdiglastade lastbärare transporteras från avverkningsplatsen till lastväxlingslastplatsen av lastväxlare för terrängtransport, att lastbärarna vid lastväxlingslastplatsen lastas på nämnda lastfordon, att lastbärarna transporteras från lastväxlingslast- platsen till en slutdestination med ett eller flera transportmedel, som väljes i beroende av slutdestina- tionens geografiska läge i förhållande till det skogs- område, från vilket stone den inledande delsträckan av den totala trans- portsträckan mellan nämnda lastväxlingslastplats och nämnda slutdestination ombesörjes av nämnda lastfor- don, stockarna levereras, varvid åtmin- att lastbärarna töms vid slutdestinationen på sitt innehåll av stockar, att åtminstone en del av tömda lastbärare staplas på varandra till staplar av förutbestämd höjd, och att nämnda staplar av lastbärare lastas på ett trans- portmedel och transporteras från slutdestinationen för upprepad användning enligt ovan i ett kretslopp.

Med uttrycken "lastväxlare" och "lastväxlingsfordon", som användes synonymt i denna patentansökning, avses i första hand ett fordon med utrustning för hantering av lösa lastbärare med eller utan last, s.k. lastväxling. Med uttrycken "lastväxlarram" och “ram för lastväxling", som användes synonymt i denna patentansökning, avses ett med- bildande chassi eller underrede hos nämnda lastbärare, som är anpassat för att kunna hanteras av nämnda fordon.

Med uttrycket "lastväxlingssystem" avses i denna 10 15 20 25 30 35 535 C125 patentansökning ett system, som innefattar i första hand nämnda fordon och lastbärare, vilka är helt kompatibla med varandra för att möjliggöra lastväxling av lastbärare mellan två stödytor, som är belägna på olika nivåer, t.ex. fast mark och fordonschassi, eller samma eller i huvudsak samma nivåer, t.ex. två fordonschassin. Lastväx- lingssystemet innefattar även släpvagnar till nämnda lastväxlingsfordon och lastvagnar för järnvägar, där järnvägsvagnarna har i horisontalplanet vridbara lastväx- lingspåbyggnader, som möjliggör att ett lastväxlingsfor- don och en sådan vridbar lastväxlingspåbyggnad kan inrik- tas med varandra för linjär överföring av en lastbärare mellan lastväxlingsfordonet och järnvägsvagnen. Lastväx- lingssystemet innefattar även olika typer av transport- medel för sjötransport med utrustning för hantering av lastbärarna.

Med virke avses i första hand all skogsråvara i obearbe- tad form, såsom i längder kapade stockar, och bearbetad form, såsom i längder sågat virke.

Skogsindustrin kämpar mot en ökad internationell konkur- rens, dålig lönsamhet för vissa aktörer i branschen, en alltför hög kapitalbindning, ibland svåra arbetsförhål- landen och mot en oacceptabel miljöförstöring med negativ klimatpåverkan. Det finns därför ett stort behov av en genomgripande industriell förändring, som omdefinierar affärslogiken inom samtliga arbetsmoment från avverk- ningsplatsen till förädlingsindustrin. Råvaruförsörj- ningen måste bli mer flexibel och mer kostnadseffektiv.

För att få till stånd långsiktiga produktivitetsförbätt- ringar i hela logistikkedjan, måste samtliga arbetsmoment ses som en del av en sammanhållen enhetlig avverknings- och hanteringsprocess från avverkning fram till föräd- ling. Endast på detta sätt kan förutsättningar skapas för en god driftsekonomi och kraftigt minskad miljöbelast- ning. Det måste skapas förutsättningar för att kapa 10 15 20 25 30 35 535 026 driftskostnader, minska kapitalbindningen och samtidigt minimera kostsamma miljöförluster.

I fig. 1 illustreras genom tio på varandra följande steg på vilket sätt den traditionella avverknings- och hanter- ingsprocessen genomföres.

Steg 1. Försäljning av skogsråvara Skogsägaren säljer huvudsakligen antingen på rot eller fritt vid väg eller fritt industri till sàgverks- och massabrukskunder direkt eller via deras egna uppköpsbolag alternativt fristående uppköpare. För närvarande sker en liten andel av försäljningen genom rotposter och en större andel genom leverans till väg eller industri. En rad faktorer, såsom ojämnt behov av specialtransporter, brister i vägnätet, m.m., gör det svårt att skapa ett råvaruflöde anpassat till industrins behov. Uppköparens ekonomiska ersättning är provisionsbaserad och betalas av kunden. Vid direktförsäljning till kund tar kunden mot- svarande provision. Skogsägaren får fullt betalt först, när virket är inmätt av Virkesmätarföreningen (VMF) hos kund. Full betalning kan dröja upp till 12 månader. Vid rotpostförsäljning sker betalningen i samband med för- säljningen.

Steg 2. Avverkning Skogsägaren eller virkesuppköparen beställer avverkning.

Skördaren avverkar och registrerar mätdata för avverkat virke. I samma ögonblick som skördaren släpper stocken på marken försvinner kopplingen mellan registrerad, värde- full mätdata och virkesindividen och går därmed förlorad i den fortsatta processen. Skördarentreprenören betalas per levererad virkesmängd och får fullt betalt för sitt arbete först när virket är inmätt av VMF hos kund. Full betalning kan dröja upp till 12 månader. Priset styrs i huvudsak av medelstam. 10 15 20 25 30 35 535 025 Steg 3, 5, 7, 10.

Under vinterhalvåret kan virket döljas under snö och bli liggande kvar tills det åter är barmark. När snön smäl- ter, bär inte delar av vägnätet för lastbilarna på grund av tjällossning. Beroende på hur länge virket ligger kvar på detta sätt, ökar risken för kvalitetsförsämring. Dess- Förvaring av virke i depå utom försvåras industrins bearbetning av virket, när detta inte är färskt. Virket kan bli liggande i flera månader vid vägkanten och binda kapital. Om den på vir- kestraven dedikerade "märklappen" försvinner i detta skede, blir virket utan ägare och kan i princip bli leve- rerat till vilken kund som helst. Detta leder till att skogsägaren riskerar, att inte få betalt och att den rätta kunden inte får den mängd virke som efterfrågats.

Om mottagaren inte har tid att mäta virket vid leverans, kan virket bli liggande oregistrerat. Dessutom lägger industrin råvaran på lager för att säkerställa tillgången av råvara under de perioder, då ràvaruleveranserna bris- ter. Sådana lager orsakar diverse olika kostnader. För varje dag som virket blir liggande binds kapital för mot- svarande värde för skogsägare och skogsmaskinsentrepre- norer.

Steg 4. Skotning Skotaren lastar vanligtvis det avverkade virket per sor- timent och transporterar det till avlägg vid väg, där virket kan genomgå viss ytterligare sortering. Sorter- ingen under skotningssteget sker genom okulärbesiktning.

Avläggsplatsen skall utformas enligt vägverkets regler med hänsyn till trafiksäkerheten och städas efter avhämt- ning. Eftersom virket ligger utspritt inom ett stort avverkningsområde, måste skotaren köra runt på hela områ- det för att lyfta och lasta avverkat virke, som ligger på marken. Denna körning är ryckig och medför höga koldiox- idutsläpp. Av skotarens totala användningstid uppgår enligt gjorda undersökningar tiden för körning under lastning till 11 procent och tiden för lastning till 10 15 20 25 30 35 535 026 41 procent. Skotarnas höga vikt orsakar stora miljö- belastningar. Maskinerna kräver kvalificerade förare med utbildning för kranarbete. Samtidigt erbjuds dålig arbetsmiljö med risk för skador, buller, kraftiga skak- ningar och påfrestande underhållsjobb. För att hålla jämn arbetstakt med skördaren behövs det vanligtvis två sko- tare eller dubbelt så lång arbetstid för att lasta och köra avverkat virke från avverkningsplatsen. Skotarentre- prenören betalas per levererad virkesmängd och får fullt betalt för sitt arbete först när virket är inmätt av VMF hos kund. Full betalning kan dröja upp till 12 månader.

Priset styrs i huvudsak av medelväg till avverkningen och antal sortiment. Skotarens ersättning per m3f ub är unge- fär lika stor som skördarens trots den ca 50 procent lägre kapaciteten.

Steg 6. Lastning med kran för vidaretransport på lastbil specialbyggda, kranförsedda timmerlastbilar lastar det sorterade virket från nämnda avlägg vid väg. Ett fåtal stockar är uppmärkta, varför sorteringen inte kan bibe- hållas fullt ut. Det ojämna transportbehovet skapar svå- righeter att upprätthålla kapaciteten vid avverknings- toppar, både vad gäller timmerlastbilar och förare med utbildning för kranarbete. Kranarbetet kan orsaka både arbetsskador och olycksfall. Timmerlastbilar får ofta vänta på att få lasta av hos kund och kör vanligtvis utan returlast till nästa avlägg. Timmerlastbilarna får väga upp till 60 ton, men överlaster förekommer med såväl tra- fiksäkerhetsproblem som vägslitage som följd. För att få full last lastas ibland virke från olika ägare i samma transport, varför risk finns för sammanblandning av de olika virkesposterna. Åkerierna får betalt per ton, kilo- meter eller m3f ub med justering för förändringar av dieselpriset. Åkeriföreningen betalar åkaren inom trettio dagar men kan själv få vänta på betalning från åkarens kund. 10 15 20 25 30 35 535 OEE Steg 8, 9.

Efter leverans till kund mäts virket in av en oberoende representant från VMF. Detta leveransprotokoll är sedan underlag för hur mycket skogsägaren och skogsentreprenö- rerna skall få betalt. Vid själva avverkningstillfället lagras informationen om det avverkade virket i skördarens datorer och finns alltså redan tillgänglig, men med de brister, som finns i dagens logistikkedja, kan så mycket som 20 procent av virket förloras i hanteringsprocessen.

Detta beror i huvudsak på brister i sorteringen i dagens leveranssystem och att kunden därigenom inte får rätt kvalitet för rätt ändamål, men även genom att virke regi- strerats på fel ägare. Skogsägaren får betalt för levere- rat virke enligt de kvalitetsklasser och mängder som VMF kommit fram till vid inmätningen. Betalning för avverk- Inmätning och betalning ning och transport fram till leveranspunkt sköts av skogsägaren, virkesuppköparen eller av industrin beroende på avtal.

De ovan beskrivna, upprepade på- och avlastningarna av virke kräver tid, bränsle och påfrestande kranarbete, som kan leda till skador samt kräver välutbildade förare.

Flera lagerställen i transportkedjan binder kapital, orsakar lagerkostnader och försämrar virkeskvaliteten.

Hela ersättningen för såld råvara och utfört arbete kan dröja upp till 12 månader. Virkets kvalitetsidentitet gär förlorat i processen med höga kostnader som följd för samtliga intressenter. Transport- och omlastningskostna- derna är höga. Vägnätet belastas hårt. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att tillhanda- hålla ett effektivare sätt att hantera virke från avverk- ning till kund, t.ex. i form av uppköpare eller föräd- lingsställe, som möjliggör en väsentlig reducering och i flera fall till och med eliminering av de ovan diskute- rade olägenheterna som är förknippade med den konventio- nella virkeshanteringen. 10 15 20 25 30 35 535 025 Lastbäraren enligt uppfinningen kännetecknas av att last- bâraren uppvisar i anslutning till vardera av nämnda lyftstativ ett i vertikal riktning nedåt öppet utrymme, som åtminstone avgränsas i sidled av lyftstativbenen.

Det inledningsvis nämnda sättet kännetecknas av - att virkeshanteringen sker under användning av ett enhetligt lastväxlingssystem, vilket innefattar, förutom nämnda lastväxlare, som användes i steg c) ovan, - nämnda lastbärare, som är utformade i enlighet med något av de efterföljande patentkraven 1-17, - lastfordon, som användes i stegen d) och e) ovan, i form av lastväxlare, vilka lastväxlare, som användes i de nämnda stegen c), d) resp. e), vardera har en lyftbom med gripdon, som bringas i ingrepp på ett valfritt sätt med den öglebildande lyft- bygeln hos något av de två lyftstativen hos lastbäraren, varigenom lastbâraren kan gripas och hanteras av lyftbom- men hos lastväxlingsfordonet från vilken som helst av sina ändar.

Uppfinningen kommer att beskrivas närmare med hänvisning till ritningarna.

Fig. 1, Prior Art, illustrerar i ett flertal steg en tra- ditionell process för avverkning och hantering av virke.

Fig. 2 är en perspektivvy av en lastbärare enligt en första utföringsform av uppfinningen med lastväxlingsram, bankar, stakar och lyftstáng.

Fig. 3 är en perspektivvy av lastväxlingsramen hos last- bâraren enligt fig. 2.

Fig. 4 är en ändvy av lastbâraren enligt fig. 2. 10 15 20 25 30 35 535 026 Fig. 4a visar i ändvy tvâ på varandra staplade lastbärare enligt fig. 4.

Fig. 5 är en perspektivvy av lastbäraren enligt fig. 2 med stakarna och en central lyftstáng nedfällda till inaktiva lägen.

Fig. 6 är en perspektivvy av lastbäraren enligt fig. 5 med lyftstángen i uppsvängt läge.

Fig. 7 är en perspektivvy av en del av lastbäraren enligt fig. 5 och visar ett av två lagerhus för en av bankarna och anordnandet av en gasfjäder för vridning av banken.

Fig. 8 är en perspektivvy av lastbäraren i fig. 2 med full last av stockar och med aktiverad spännanordning för lastsäkring.

Fig. 9 är en perspektivvy av en stapel av fem lastbärare enligt fig. 2.

Fig. 10 är en perspektivvy av en del av den lastade last- bäraren i fig. 8, men försedd med en spännanordning, som innefattar ett elektroniskt läs med plomberingsfunktion.

Fig. 10a är en förstorad vy av det elektroniska låset.

Fig. ll är en sidovy av lastbäraren i fig. 5.

Fig. lla är en sidovy av lastbäraren i fig. 2.

Fig. 12 är en perspektivvy av lastbäraren enligt fig. 2, men med ett alternativt utförande av bankar och stakar. 10 15 20 25 30 35 535 026 10 Fig. l2a är en perspektivvy av lastbäraren enligt fig. 12, där ena sidans stakar fällts ned till inaktivt läge.

Fig. 13 är en perspektivvy av en lastväxlingsram för en lastbärare enligt en andra utföringsform av uppfinningen.

Fig. 14 är en perspektivvy av en lastväxlingsram för en lastbärare enligt en tredje utföringsform av uppfin- ningen.

Fig. 15a illustrerar lastväxling av en stapel av lastbä- rare enligt uppfinningen fràn en lastväxlingslastbil till ett förarstyrt lastväxlingsterrängfordon vid leverans av tomma lastbärare till ett skogsområde som skall avverkas.

Fig. 15b och fig. 15c illustrerar alternativa sätt för lastväxling av den levererade stapeln av lastbärare vid skogsomrádet eller vid dess lastväxlingslastplats.

Fig. 16a och fig. 16b illustrerar motsvarande alternativa sätt att hantera lastbärarna av en skördare, där stapeln är placerad på marken resp. på ett trådlöst styrt last- växlingsterrängfordon.

Fig. 16c illustrerar en stapel av lastbärare, som är placerad inom skördarens arbetsområde och från vilken skördaren hämtar nya lastbärare för lastning.

Fig. 17 illustrerar lastningen av lastbärare medelst skördaren, och färdiglastade lastbärare klara för last- säkring enligt t.ex. fig. 8 och eventuell plombering.

Fig. l8a, fig. 18b och fig. 18c illustrerar alternativa sätt att genom lastväxling lasta en färdiglastad last- bärare på ett förarstyrt lastväxlingsterrängfordon för 10 15 20 25 30 35 535 026 ll transport av lastbäraren till en omlastningsplats för lastbärare med intakt last.

Fig. 19a, fig. 19b, fig. 19c och fig. 19d illustrerar alternativa sätt att genom lastväxling lasta lastbärarna vid omlastningsplatsen på en lastväxlingslastbil och dess släp med lastväxlingsfunktion direkt från det förarstyrda lastväxlingsterrängfordonet respektive indirekt via på marken tidigare avlastade lastbärare.

Fig. 20 illustrerar en lastad lastväxlingslastbil med släp som transporterar lastad lastbärare från lastväx- lingslastplatsen till en slutdestination eller till ett annat transportmedel.

Fig. 2la illustrerar lastväxlingslastbilens avlastning av lastbärare genom lastväxling och uppställning av lastbä- rarna vid en förädlingsindustri, där lastbärarna töms på sitt innehåll av stockar genom intern hantering.

Fig. 21b illustrerar lastväxlingslastbilens avlastning av lastbärare genom lastväxling och uppställning av lastbä- rarna vid ett hamnomràde i anslutning till en lastkaj för lastning av de lastade lastbärarna på ett lastfartyg för fortsatt transport.

Fig. 21c illustrerar lastväxlingslastbilens avlastning av lastbärare genom lastväxling till en järnvägsvagn med lastväxlingsfunktion för fortsatt transport.

Fig. 22 illustrerar lossningen av fartyget i Fig. 21b i annan hamn och lastväxling av de fortfarande intakta lastbärarna upp pá en lastväxlingslastbil för transport till en förädlingsindustri.

Fig. 23 illustrerar lastväxlingslastbilens avlastning av lastbärare genom lastväxling och uppställning av 10 15 20 25 30 35 535 026 12 lastbärarna vid en förädlingsindustri, där lastbärarna töms på sitt innehåll av stockar genom intern hantering.

Fig. 24 illustrerar avlastningen av järnvägsvagnen i fig. 21c i annan ort och lastväxling av de fortfarande intakta lastbärarna upp på en lastväxlingslastbil för transport till en förädlingsindustri.

Fig. 25 illustrerar lastväxlingslastbilens avlastning av lastbârare genom lastväxling och uppställning av last- bärarna vid en förädlingsindustri, där lastbärarna töms på sitt innehåll av stockar genom intern hantering.

Fig. 26 illustrerar en tippningsanordning i tre steg för tömning av lastbärare.

Fig. 27 illustrerar stapling av lastbârare, som tömts vid förädlingsindustrin efter att deras stakar fällts ned till inaktivt läge.

Fig. 28 illustrerar en lastväxlingslastbil, på vilken staplar av lastbârare lastats genom lastväxling för transport till depå eller direkt till ett skogsområde för upprepad användning.

I fig. 2 visas schematiskt en första utföringsform av en lös lastbârare 1 enligt uppfinningen för transport av virke baserat på ett enhetligt lastväxlingssystem. Den visade lastbäraren, som allmänt kan betecknas kassett, är särskilt utformad för att lastas med virke t.ex. i form av stockar 2. Lastbäraren 1 definierar ett vertikalt, längsgående centrumplan C1, se fig. 4, och innefattar en rektangulär lastväxlingsram 3, som visas separat i fig. 3 och som har ett första ändparti 4 och ett andra ändparti 5. Lastväxlingsramen 3 innefattar två làngsträckta, längsgående, parallella rambalkar 6, 7, som sträcker sig på var sin sida om och på samma avstånd från nämnda 10 15 20 25 30 35 535 025 13 centrumplan Cl och som vardera har två från varandra vända ändytor. De längsgående rambalkarna 6, 7, som bil- dar medar för kontakt med ett underlag, har förutbestämda längder och är anordnade på förutbestämt avstånd från varandra. Vidare innefattar lastväxlingsramen 3 två tvär- gående, parallella rambalkar 9, 10, som skärs av centrum- planet C1 under räta vinklar och är anordnade vid ändpar- tierna 5, 6 av lastväxlingsramen 3. De tvärgående rambal- karna 9, 10 är anordnade ovanpå de längsgående rambal- karna 6, 7 på ett förutbestämt avstånd från deras ändytor så att det bildas ett yttre monteringsparti 11, fig. 7, hos varje längsgående rambalk 6, 7, som således sträcker sig mellan rambalkens ändyta och den tvärgående rambal- kens 9, 10 närmast belägna vertikala sidoyta. De två mot- stående monteringspartierna 11 vid respektive ändparti 4, 5 av lastväxlingsramen 3 bildar mellan sig ett fritt mel- lanrum 13, som är öppet vertikalt uppåt och nedåt. De tvärgående rambalkarna 9, 10 är permanent fast förbundna med de längsgående rambalkarna 6, 7 för bildning av en stel, hållfast ramenhet. Förbandet åstadkommas vanligtvis genom svetsning. Vid den i fig. 3 visade utföringsformen är de två tvärgående rambalkarna 9, 10 förlängda för att sträcka sig en förutbestämd längd utanför de längsgående rambalkarna 6, 7. par, roterbart lagrade rullar 14, 15, som är anordnade Lastväxlingsramen 3 uppbäres av två vid de nämnda förlängda ändpartierna av respektive tvär- gående rambalk 9, 10 via två lagerplattor 16 för varje rulle 14, 15, vilka lagerplattor 16 är permanent stelt förbundna med den tvärgående rambalken 9, 10 på avstånd från varandra för att mottaga och uppbära rullen 14, 15, som med axeltappar är lagrad vid de två lagerplattorna 16.

Lastväxlingsramen 3 innefattar ett första lyftstativ 17, som är permanent fast anordnat vid lastväxlingsramens 3 första ändparti 4, och ett liknande, andra lyftstativ 18, som är permanent fast anordnat vid lastväxlingsramens 3 10 15 20 25 30 35 535 026 14 andra ändparti 5. Ãven dessa förband åstadkommes vanligt- vis genom svetsning. Lyftstativen 17, 18 sträcker sig vertikalt upp från lastväxlingsramen 3 för att bilda rät vinkel med dess längsgående rambalkar 6, 7 och skär nämnda centrumplan Cl under räta vinklar. Mätt vid varje ändparti 4, 5 har lastväxlingsramen 3, inklusive lyftsta- tivet 17, 18, en förutbestämd standardhöjd. Lyftstativen 17, 18 avsmalnar i riktning uppåt sett i en ändvy av lastväxlingsramen 3. Varje lyftstativ uppvisar en livdel 20, se fig. 4, som övergår i en toppdel eller huvuddel 21. Lyftstativet 17, 18 innefattar två ben 22, 23, som är snedstâllda mot varandra i riktning uppåt, varvid varje lyftstativben 22, 23 har ett nedre, längre parti 24, som är beläget inom nämnda livdel 20 och ett övre, kortare parti 25, som är beläget inom nämnda toppdel 21 av lyft- stativet 17, 18. Vid den visade utföringsformen har varje lyftstativben 22, 23 en linjär utsträckning inom lyftsta- tivets 17, 18 livdel 20, vilken linjära utsträckning även fortsätter inom toppdelen 21. I en alternativ utförings- form (ej visad) kan lyftstativbenen 22, 23 vara böjda eller vinklade inåt mot varandra inom toppdelen 21. Vid den visade utföringsformen är lyftstativbenen 22, 23 invändigt avfasade inom toppdelen 21 för bildning av mot varandra vända, vertikala insidor, på vilka vertikala plattor 26 är fastsvetsade, som mellan sig i sidled av- gränsar ett utrymme 27. Varje lyftstativben 22, 23 har en linjär utsida 31, som sträcker sig inom livdelen 20 och toppdelen 21. Inom livdelen 20 har lyftstativbenet 22, 23 en linjär insida 30. Utsidan 31 och insidan 30 hos varje lyftstativben 22, 23 är således inom livdelen 20 paral- lella med varandra. Varje lyftstativben 22, 23 har en nedre ände 32, se fig. 7, med vilken det är permanent, stelt förbundet med nämnda yttre monteringsparti 11 av den längsgående rambalken 6, 7, vilket monteringsparti 11 således är beläget omedelbart utanför den tvärgående ram- balken 9, 10. Varje lyftstativben 22, 23 är även med sitt nedre ändparti direkt eller, såsom visas, indirekt, via 10 15 20 25 30 35 535 025 15 ett distansstycke, stelt förbundet med den tvärgående rambalken 9, 10 för att säkerställa ett starkt, hållfast förband. Lyftstativets 17, 18 toppdel 21 har en tvärför- bindelse, som innefattar ett nedre, horisontellt tvärstag 33, en bakre, dvs. inre, vertikal platta 34 och en ögle- bildande lyftbygel 35. Tvärstaget 33 är med sin horison- tella undersida 36 beläget på ett avstånd från de övre ändarna 37 av lyftstativbenet 22, 23 för att nedåt av- gränsa nämnda utrymme 27, som i sidled avgränsas av de två vertikala plattorna 26, som är fastmonterade vid lyftstativbenen 22, 23. Den öglebildande lyftbygeln 35 är med sina ändar förankrad vid lyftstativbenens 22, 23 övre partier för att sträcka sig ut ur nämnda utrymme 27 så att dess mittparti blir lätt tillgängligt för ett grip- don, såsom en krok, hos en lyftbom (ej visad) hos en lastväxlare. Lyftbygelns 35 mittparti är således beläget utanför lyftstativets utsida. De mot varandra sned- ställda, raka lyftstativbenen 22, 23 bildar mellan sig en spetsig vinkel d, vars bisektris sammanfaller med nämnda centrumplan C1. Lyftstativbenen 22, 23 avgränsar mellan sig ett fritt utrymme 38, som sträcker sig från toppdelen 21, dvs. tvärstaget 33, nedåt och är fritt öppet i rikt- ning nedåt för att direkt övergå i nämnda mellanrum 13 mellan nämnda yttre monteringspartier 11 av de längsgå- ende rambalkarna 6, 7. Stativutrymmet 38 och nämnda mellanrum 13 bildar således tillsammans ett enhetligt utrymme 69, som således är fritt tillgängligt vertikalt underifrån och som följaktligen är fritt från konstruk- tionselement, som annars skulle hindra en sådan fördel- aktig tillgänglighet vertikalt underifrån. De vinkel- ställda lyftstativbenen 22, 23, som således är jämn- tjocka, och det underifrån tillgängliga enhetliga utrym- met 69 mellan de längsgående rambalkarnas 6, 7 monte- ringspartier 11, 12 och lyftstativbenen 22, 23 gör det möjligt att stapla flera, likadana lastbärare 1 ovanpå varandra under utnyttjande av hela eller praktiskt taget hela utrymmet 39. Lyftstativet 17, 18 har således en 10 15 20 25 30 35 535 025 16 utvändig kontur, som, räknat från lyftstativets 17, 18 övre ände, definierar en kropp, som är kongruent med nämnda utrymme 38, dvs. nämnda inre utrymme 38 å ena sidan och toppdelen 21 och en del av livdelen 20, som sträcker sig från toppdelen 21, å andra sidan har sina inre respektive yttre konturer geometriskt anpassade till varandra. Därigenom är det möjligt att stapla ett flertal liknande lastbärare 1 ovanpå varandra för bildning av en transporterbar, kompakt stapel 40, se fig. 9, i vilken lyftstativen 17, 18 hos varje underliggande lastbärare 1 är anordnade att gränslas av lyftstativen 17, 18 hos den närmast överliggande lastbäraren 1 i ett kompakt förhål- lande såsom illustreras i fig. 4a och 9.

Varje överliggande lastbärare t.ex. lastbäraren la, se fig. 4a, är anordnad att med sina längsgående rambalkars 6, 7 monteringspartier ll, 12 (fig. 7) direkt vila på den närmast underliggande lastbärarens lb tvärgående rambal- kar 9, 10 så att den underliggande lastbäraren lb uppbär den närmast överliggande lastbäraren la och tar upp vik- ten av denna och alla övriga överliggande lastbärare 1 hos stapeln 40. Dessutom är de längsgående rambalkarnas monteringspartier ll försedda med en urtagning 39, som är belägna i vertikal inriktning med stativbenen 22, 23 så att det bildas en inre, nedre horisontell stödkant 28 hos varje urtagning 39 som är anordnad att vila mot utsidan 31 av stativbenet 22, 23 hos den underliggande lastbära- rens lb lyftstativ 17, 18 samtidigt som dess tvärgående rambalk 9, 10 uppbär den överliggande lastbäraren la via dess längsgående rambalkar 6, 7. Den inre stödkanten 28 är således belägen på förutbestämt avstånd från rambal- kens 6, 7 ovansida som dock inte får vara för litet så att hållfastheten hos den urtagna delen av monteringspar- tiet ll menligt försvagas. Såsom framgår av fig. 4a bil- das ett litet mellanrum mellan de närliggande stativbenen 22, 23 hos lastbärarna la och lb. Vid den visade utfö- ringsformen är stödkanten 28 belägen ungefär vid mitten 10 15 20 25 30 35 535 025 17 av den längsgående rambalkens 6, 7 höjd. Genom den be- skrivna fördelaktiga utföringsformen uppnås en mycket god stabilitet i hela stapeln 40, där lastbärarnas 1 längsgå- ende centrumplan C1 kommer att sammanfalla i ett gemen- samt plan, som således bildar stapelns längsgående cent- rumplan och bibehållas i detta plan under stapelns 40 hantering och transport.

Det nämnda lastväxlingssystemet innefattar lastväxlare (ej visade), på vilka lastbäraren 1 lastas för transport till en slutdestination. En sådan lastväxlare har en chassipåbyggnad, som innefattar två parallella längsgå- ende stödskenor (ej visade), som är fast monterade på fordonschassit, och en hydraulisk, central lyftbom med vikarmar och en yttre krok för ingrepp med lastbärarens 1 lyftbygel 35 för på- och avlastning av lastbäraren 1.

Lastbäraren 1 fixeras i längdriktningen på lastvâxlaren genom att nämnda ingrepp bibehálles. Lastbäraren 1 fast- låses även vid stödskenorna med hjälp av ett flertal lås- don, som är rörliga vinkelrätt mot och genom stödskenorna för att bringas i låsande ingrepp med ingreppsdon hos de längsgående rambalkarna 6, 7, vilka ingreppsdon innefat- tar längsgående urtagningar 57 på utsidan av rambalkarna 6, 7 och längsgående plattelement 59 på insidan av ram- balkarna 6, 7. Vid den bakre änden av fordonschassit har chassipåbyggnaden två skivformiga styrdon, som är inrik- tade med var sin stödskena och med vilka lastbärarens 1 medbildande, längsgående rambalkar 6, 7 bringas i kontakt vid på- och avlastningen av lastbäraren 1. Sådana chassi- påbyggnader finns även anordnade på vagnar, som bildar släp hos t.ex. lastväxlingslastbilar eller skördaren, eller på järnvägsvagnar, i vilket fall chassipåbyggna- derna är vridbara kring en central, vertikal axel. I dessa fall kan chassipåbyggnaden användas med eller utan nämnda lyftbom. 10 15 20 25 30 35 535 025 18 Lastbäraren 1 innefattar vidare en stödanordning 41 för stockarna 2, som uppbäres av lastväxlingsramens 3 två längsgående rambalkar 6, 7 och som är aktiverbara för att bilda ett lastutrymme, då lastning skall ske. Vid den i fig. 2, 5 och 6 visade utföringsformen innefattar stöd- anordningen 41 två parallella, tvärgående bankar 42, 43, på vilka lasten skall vila och vilka själva vilar på de längsgående rambalkarna 6, 7 via öppningsbara lagerhus 44, se fig. 2 och 7, som är fast monterade på de längs- gående rambalkarna 6, 7 på förutbestämt avstånd från var- andra och från respektive tvärgående rambalk 9, 10. Varje banke 42, 43 är begränsat vridbar inom ett intervall av omkring 80°-110° och är försedd med lämpliga, friktions- ökande utsprång eller tänder 45 på den sida som vänder uppåt, då banken 42, 43 är i sitt aktiva läge, vilka tän- der 45 är avsedda att förhindra glidrörelser hos lasten.

Varje banke 42, 43 har en förutbestämd längd, som motsva- rar eller är något mindre än tillåten bredd för vägtrans- port av last. Vidare innefattar stödanordningen 41 ett flertal stakar 46, 47, vilka ger sidostöd för lasten, varvid varje banke 42, 43 uppbär två stakar 46, 47, som är stelt förbundna med var sin ände av banken 42, 43 via vinkelelement 48. Stakarna 46, 47 är teleskopiska, såsom visas, men icke teleskopiska stakar kan alternativt användas. Stakarna 46, 47 är anordnade att fällas ned mot varandra till ett viloläge parallellt med varandra och på utsidan av och längsmed de längsgående rambalkarna 6, 7 såsom illustreras i fig. 5 och 6, under vilken förflytt- ning av stakarna 46, 47 bankarna 42, 43 kommer att vridas inom ett intervall av omkring 80°-110° i sina lagerhus 44. Varje banke 42, 43 är försedd med en radiellt utskju- tande platta 50 (se fig. 7), som är stelt förbunden med banken 42, 43 och sträcker sig ned i plan med insidan av ena rambalken 7. Varje platta 50 är ledbart förbunden med ena änden av ett avlångt lyft- och dämphjälpdon, t.ex. en gasfjäder 51, som med sin andra ände är ledbart förbunden med ett fästelement, som är monterat på insidan av den 10 15 20 25 30 35 535 026 19 aktuella rambalken 7. Två ändlägesstopp (ej visade) är fastsatta på insidan av den längsgående rambalken 7, som begränsar vridrörelsen genom att stoppa plattan 50 i de två ändlägena. Gasfjädern 51 utnyttjas för att hjälpa till att vrida upp stakarna 46, 47 till aktivt läge efter att stakarna 46, 47 i ett inledande skede lyfts upp med en kraft, som appliceras utifrån, t.ex. med hjälp av en skördare.

Lastbäraren 1 innefattar vidare två spännanordningar S3, som vid den visade utföringsformen är monterade inne i en avlång, ihålig låda 49 på ovansidan av och tvärsöver de längsgående rambalkarna 6, 7 och som har ett förråd av ett band 54 och/eller en kätting 55, för omslutning och fastspänning av lasten efter att deras motsatta ände för- ankrats i lastväxlingsramens 3 motsatta sida. En av spännanordningarna 53 kan innefatta ett elektroniskt lås 56, såsom illustreras i fig. 10 och 10a, som innehåller plomberingsfunktion. Inbyggd i lastbäraren 1 finns en GPS-funktion med sändare för att ge lastbäraren 1 en identitet och skapa möjlighet att följa transportvägen för lastbäraren 1 via en mottagare och att koppla den identifierade lasten till den identifierade lastbäraren 1. Alternativt är spännanordningarna 53 monterade inne i de tvärgående bankarna 42, 43.

Vidare är lastbäraren 1 försedd med en lyftstång 58, se fig. 5 och 6, som är ledbart monterad vid de längsgående rambalkarnas 6, 7 insidor via fyra ledarmar 60. Lyft- stången 58 är anordnad att inta ett nedfällt skyddat läge mellan rambalkarna 6, 7 och ett uppsvängt aktivt läge ett stycke ovanför rambalkarna 6, 7 såsom visas i fig. 5 respektive 6. Lyftstången 58 är anordnad att kunna lyftas av t.ex. knivarna hos skördaraggregatet för att sedan gripas av dess valsar, varefter lastbäraren 1 kan lyftas upp från t.ex. en stapel 40 av likadana lastbärare 1 och placeras på önskat ställe. 10 15 20 25 30 35 535 026 20 I fig. 5 visas lastbäraren 1 i sitt inaktiva läge för transport och förvaring. Med hjälp av t.ex. en skördare kan stakarna 46, 47 lyftas upp till sina vertikala lägen, varvid lastbäraren 1 är klar för att lastas.

Den beskrivna och illustrerade påbyggnaden av bankar 42, 43 och nedfâllda stakar 46, 47 är så utformade att de inte kommer att påverka staplingsbarheten, dvs. denna blir densamma för lastbärarna 1 som för lastväxlings- ramarna 3 såsom framgår av fig. 9, som visar en stapel 40 av fem likadana lastväxlare 1 enligt uppfinningen, som ger en lastvolym som ligger inom tillåtna transportgrän- ser. Detta möjliggör låga transportkostnader av tomma lastbärare 1 från t.ex. en upparbetningsindustri till t.ex. en ny avverkningsplats.

Ett vinkelformat låselement 67, som är försett med ett hål, se fig. 4, 4a, 7, är anordnat vid varje ände av de längsgående rambalkarna 6, 7 för att fixera lastbårarna i sidled, då de lastas på en släpvagn eller järnvägsvagn med lastväxlingsfunktion, varvid vagnen har två horison- tella ingreppstappar vid sin inre del, vilka i slutfasen av lastväxlingen kommer att tränga in i nämnda hål och kvarhàllas däri efter att lastbäraren lästs fast vid vagnens chassipåbyggnad.

I fig. 12 och 12a visas en andra utföringsform av en lastbärare 1 enligt uppfinningen, som innefattar samma lastväxlingsram 3 som den i fig. 2. I denna andra utfö- ringsform innefattar den lastbärande stödanordningen två bankar 61, 62, som är fast förbundna med de längsgående rambalkarna 6, 7, och fyra stakar 63, 64 som är ledbart lagrade vid ändarna av bankarna 61, 62 via vinkelformade stakfästen 65 med lagringstappar 66. De fyra stakarna 63, 64 är vridbara var för sig från ett vertikalt läge ned mot utsidorna av rambalkarna 6, 7 för att intaga ett 10 15 20 25 30 35 535 025 21 viloläge. Varje stake 63, 64 är làsbar i sina två lägen medelst blocklås inuti stakfästet 65, varvid blocklàset kan lösgöras med hjälp av t.ex. ett bräckjärn. Vid den i fig. 12 och 12a visade utföringsformen är stakarna 63, 64 vridbart lagrade vid banken 61, 62 för att vridas ned till ett inaktivt läge längsmed de längsgående rambal- karna 6, 7. Alternativt kan de vara vridbara för att vri- das ned till ett inaktivt läge längsmed resp. banke eller till ett inaktivt läge, i vilket de bildar en vinkel med banken, t.ex. 45°.

De ovan beskrivna lastbärarna är konstruktivt symmetriska kring ett vertikalt tvärgående centrumplan CC, se fig. 11 och lla. Med "konstruktivt symmetriska" avses att last- bärarna på ett synnerligen mycket fördelaktigt sätt kan användas för lastväxling från vilken som helst av sina två från varandra ändar. Den geometriska förskjutningen av lyftstången 58 i förhållande till det tvärgáende cent- rumplanet CC har ingen betydelse för den tváändiga last- växlingsfunktionen. Dessutom underlättas staplingen av lastbärarna 1 på varandra, eftersom man inte behöver ta hänsyn till i vilken riktning deras ändar vänder.

Vid de visade utföringsformerna är lastbärarnas 1 längd anpassad för en trave av stockar 2. De kan även utformas för att lastas med två travar.

I fig. 13 visas en andra utföringsform av en lastväx- lingsram 3 till en lastbärare 1 enligt uppfinningen. I denna utföringsform finns endast ett lyftstativ 17, som är anordnat vid det ena ändpartiet 4 av lastväxlingsramen 3, medan det andra ändpartiet 5 således saknar ett lyft- stativ. Liksom i fig. 3 är lastväxlingsramen 3 försedd med rullar 14, 15 vid båda ändpartierna 4, 5 för att göra det möjligt att förflytta lastbäraren l på ett plant, fast underlag säsom finns vid t.ex. godsterminaler eller 10 15 20 25 30 35 535 025 22 på lastanordningar i form av t.ex. skenor för båtar och järnvägsvagnar.

I fig. 14 visas en tredje utföringsform av en lastväx- lingsram 3, som liknar den i fig. 13, men saknar rullar vid det första ändpartiet 4, som innefattar ett lyftsta- tiv 17 av ovan beskrivet slag. I detta fall är den till- hörande tvärgående rambalken 9a inte förlängd utanför de längsgående rambalkarna 6, 7. En sådan enklare lastväx- lingsram 3 kan användas, då hantering av lastbärarna 1 vid en godsterminal och transportering på båt eller järn- väg inte är aktuell, där plana underlag utnyttjas för förflyttning av lastbärarna.

En utföringsform av sättet att hantera virke i form av stockar 2, som erhålles genom automatiserad avverkning av skogsråvara i ett skogsområde under användning av en skogsavverkningsmaskin enligt föreliggande uppfinning, kommer att beskrivas i det följande med hänvisning till figurerna 15-28, som i en löpande sekvens illustrerar hela logistikkedjan innehållande de olika stegen, i vilka de specifika, lösa lastbärarna och lastväxlingssystemet är de gemensamma nämnarna för att minska tiden mellan avverkning och upparbetning av skogsråvaran så att det blir möjligt att eliminera tidsödande av- och pålast- ningar av virket och skadlig lagring av det lösa virket för att därigenom i stället kunna leverera färskt virke till beställaren. För enkelhetens skull har spännanord- ningen inte utritats hos de lastade lastbärarna.

Fig. 15a illustrerar det inledande steget, då en stapel 40 av beställda, enhetliga lastbärare 1 levereras av en lastväxlare 101 i form av en lastväxlingslastbil till ett skogsområde, som innefattar minst en avverkningsplats och minst en lastväxlingslastplats, som är belägen på avstånd från avverkningsplatsen. En lastväxlare i form av ett förarstyrt lastväxlingsterrängfordon 102 och l0 15 20 25 30 35 535 026 23 lastväxlingslastbilen 101 är placerade ände mot ände, och med en konventionell hanteringsutrustning med lyftkrok (ej visad) hos nämnda lastbil 101 alternativt hos nämnda terrängfordon 102 skjuts eller dras stapeln 40 av last~ bärare 1 över till terrângfordonet 102, som sedan kör stapeln 40 av lastbärare 1 till en eller flera lämpliga platser inom nämnda skogsområde, där stapeln 40 av last- bärare 1 avlastas och placeras på marken, fig. l5b.

Alternativt placeras det förarstyrda terrângfordonet 102 ände mot ände med en lastväxlare i form av ett trådlöst styrt lastväxlingsterrängfordon 103, som således också innefattar en hanteringsutrustning med lyftkrok, för överföring av stapeln 40 av lastbärare 1 till det nämnda trådlöst styrda terrângfordonet 103, fig. l5c. Det tråd- löst styrda terrângfordonet 103 manövreras från en skogs- avverkningsmaskin 104, som företrädesvis är en skördare, och som är försedd med en fjärrstyrutrustning, varvid signalöverföringen sker trådlöst via t.ex. antenner 105, 106 hos dessa fordon. Alternativt manövreras det trådlöst styrda terrângfordonet 103 från en bärbar manöverbox, som bärs av en operatör, t.ex. skördarens operatör, som föl- jer fordonet 103 i dess närhet. Alternativt kan ett tråd- löst styrt lastväxlingsterrängfordon 103 användas för att hämta nämnda stapel 40 av lastbärare 1 direkt från last- växlingslastbilen 101. Enligt en ytterligare utförings- form har skördaren en vagn, som har en chassipåbyggnad för lastväxling och som kan uppbära en stapel av last- bärare som hämtas från lastväxlingslastbilen 101 i fig. 15a eller det förarstyrda lastväxlingsterrängfordonet 102 i fig. l5c. Den stapel 40 av lastbärare 1, som är place- rad på marken, fig. 15b, hämtas av det trådlöst styrda terrângfordonet 102 och körs till en lämplig plats för skördaren och avställes på marken, fig. 16a. Det trådlöst styrda terrängfordon 103, som mottagit en stapel 40 av lastbärare 1, fig. 15c, körs direkt till avverkningsplat- sen, fig. 16b. I båda fallen, fig. 16a och fig. 16b, hämtar skördaren 104 en eller flera lastbärare 1 och 10 15 20 25 30 35 535 026 24 placerar dessa inom sitt arbetsområde enskilt på flera ställen eller i ett eller flera förråd, fig. 16c, för senare fördelning till önskade ställen. Det trådlöst styrda terrängfordon 103, som uppbär en stapel 40 av lastbärare 1, fig. 16b, kan förflyttas av skördaren 104 så att denna snabbt kan lasta av ytterligare lastbärare 1. Efter hand som lastbärarna 1 utplaceras inom ett arbetsområde reses stakarna 46, 47 upp till vertikala lägen för att mellan sig avgränsa ett lastutrymme så att de är klara för att lastas, fig. 17. Uppresningen av sta- karna 46, 47 kan ske helt eller delvis med hjälp av skör- daren 104. Även det trådlöst styrda lastväxlingsterräng- fordonet 103 kan uppbära en lastbärare 1 klar för att lastas av skördaren 104, såsom visas i fig. 17. Även det förarstyrda terrängfordonet 102 och skördarens 104 nämnda vagn (ej visad) kan uppbära en lastbärare 1 klar för att lastas av skördaren 104 (visas ej).

Skördaren 104 fäller trädet 107, kvistar och kapar stam- men i längder enligt specifikation. Skördaren 104 inne- fattar en processor och en till denna kopplad utrustning för mätning och registrering av en eller flera paramet- rar, såsom längd, diameter, vikt, rakhet, barktjocklek, densitet, årsringar, avverkningsdatum, och andra möjliga mätdata, samt för fotografering och registrering av stam- mens kapändyta. Registrerade, specifika mätdata för varje stock 2 kopplas elektroniskt till den lastbärare 1, i vilken stocken 2 lastas och stocken 2 kan därmed beteck- nas som en virkes- eller stockindivid. Varje lastbärare 1 är märkt med en unik identitet och kan därmed betecknas som en lastbärarindivid. De i skördaren lagrade värdena (datan) från samtliga stockindivider, som lastas i last- bäraren, kopplas till lastbärarens unika identitet. Genom att lastbäraren är utrustad med en GPS-funktion, som kan vara inbyggd, kan lastbäraren 1 sedan spåras och identi- fieras under den fortsatta transporten i logistikkedjan.

Skördarens 104 arbete underlättas genom att mätvärden 10 15 20 25 30 35 535 026 25 från den mätutrustning, som finns i bl.a. det kranburna skördaraggregatet 109, visas på datorskärmar i förarhyt- ten. Genom att skördaraggregatet 109 är utrustat med en sensor, som känner av lastbärarindividen 1 säkerställs att registrerad stockindivid lastas i den unika lastbära- ren. Genom att varje stocks 2 vikt mäts i skördarkranen 110 och registreras i processorn säkerställes godkända lastvikter av lastbärarna 1 för alla transportmedel i logistikkedjan. Lastningen kan ske direkt vid kapningen, såsom illustreras i fig. 17, genom att skördaren 104 hål- ler den kvistade delen av stammen 107 ovanför lastbära- rens 1 lastutrymme så att den avkapade stocken 2 faller ner direkt i lastutrymmet. Alternativt kan skördaren först fälla ett flertal träd, som får ligga på marken för att senare åter gripas av skördaren för kvistning, kap- ning och registrering och placering av stockarna 2 i rätta lastbärare 1 enligt specifikation pá samma sätt som ovan. När en lastbärare 1 är färdiglastad lastsâkras vir- kestraven 111 enligt gällande säkerhetsföreskrifter för virkeshantering. För detta ändamål användes en spännan- ordning 53, såsom illustreras i fig. 8 och 10, som låser fast stockarna 2 så att några rörelser mellan stockarna 2 inte uppstår. Spännanordningen 53 är automatiskt själv- spännande under hanteringen av den färdiglastade lastbä- raren 1. Den lastsäkrade lastbäraren 1 kan även plombe- ras, om så önskas. De registrerade mätvärdena för det avverkade virket i varje lastsäkrad lastbärarindivid sparas i och sänds från skördarens 104 processor utan dröjsmål till transportbolag och beställaren (kund) av virket. Redan i detta skede kan betalning för utfört arbete och avverkat virke ske till skogsmaskinentreprenö- ren och skogsägaren.

De lastsäkrade lastbärare 1, som står på marken, hämtas av ett förarstyrt lastväxlingsterrängfordon 102, fig. 18a, för transport från avverkningsomrádet. Alternativt transporteras de av ett trådlöst styrt lastväxlings- 10 15 20 25 30 35 535 025 26 terrängfordon 103 till en närliggande basväg för att hämtas av ett förarstyrt lastväxlingsterrängfordon 102.

De lastsäkrade lastbärare 1, som redan från början bärs av ett trådlöst styrt lastväxlingsterrängfordon 103 lastas antingen av på en lämplig plats i avverkningsom- rådet, t.ex. vid den nämnda basvägen, och hämtas av ett förarstyrt lastväxlingsterrängfordon 102 för transport från avverkningsområdet, fig. 18b, eller överföres direkt till ett förarstyrt lastväxlingsterrängfordon 102 för transport från avverkningsområdet, fig. 18c. De på detta sätt hämtade lastbärarna 1, enligt fig. 18a, l8b, 18c, transporteras till en lämplig lastväxlingslastplats, där de lastas direkt på en lastväxlingslastbil 101, fig. 19a, och i förekommande fall på ett lastväxlingsbilsläp 112, fig. 19b, för vidare transport på bilväg. Denna lastväx- lingslastbil 101 är av samma typ av lastväxlingslastbil, dvs. lastväxlare, som användes i det inledande steget, fig. 15a. Även lastväxlingsbilsläpet 112 ingår i lastväx- lingssystemet i det att det är försett med en chassi- påbyggnad för lastväxling. I det fall att någon sådan lastväxlingslastbil 101 med eller utan släp ännu inte anlänt till lastväxlingslastplatsen, avlastar det förar- styrda lastväxlingsterrängfordonet 102 lastbäraren 1 och placerar den på marken, fig. 19c, för att senare eventu- ellt utföra lastning av lastväxlingslastbilen 101 och dess släp. Lastväxlingslastbilen 101 kan givetvis själv lasta upp en lastbärare på sitt chassi, fig. l9d, och även överföra en eller två lastbärare 1 till sitt från- kopplade släp för att slutligen på samma sätt lyfta och dra upp en ytterligare lastbärare 1 på sitt eget chassi, pá vilket lastbäraren 1 fastlåses medelst samverkande låsdon 57, se fig. 3 (visas ej), hos lastväxlingslast- bilen 101. En sådan fastlåsning av lastbärarna 1 görs vid alla transporter, som sker med de beskrivna lastväxlings- fordonen. Det är även möjligt att låta det trådlöst styrda lastväxlingsterrängfordonet 103 transportera last- bäraren 1 till lastväxlingslastplatsen och antingen 10 15 20 25 30 35 535 025 27 placera lastbäraren 1 på marken, såsom illustreras i fig. 19c, eller lasta den på en lastväxlingslastbil 101 och dess släp på samma sätt som illustreras i fig. 19a och l9b. Manövreringen av det trådlöst styrda lastväxlings- terrängfordonet 103 och av dess lyftbom (ej visad) sker medelst en manöverbox, som bärs av en operatör, som följer fordonet 103 i dess närhet.

Färdiglastade lastbärare 1 kan vid behov, t.ex. vid mycket kuperade eller känsliga markförhållanden, lyftas ut ur avverkningsområdet med hjälp av ett luftburet transportmedel till en lastväxlingslastplats, som kan nås av transportfordon med lastväxlarsystem såsom beskrivits ovan.

Lastbärarindividerna 1 transporteras sedan till en slut- destination med ett eller flera transportmedel beroende på slutdestinationens geografiska läge. Dessa transport- medel innefattar vanligtvis i första transportsteget efter lastväxlingslastplatsen fordon för landsvägstrans- port, såsom lastbilar med eller utan släp. Slutdestina- tionen kan vara en upparbetningsindustri, som kan nås med ett enda transportmedel, dvs. med fordon för landsvägs- transport, eller med minst ett ytterligare transportme- del, såsom fartyg och pràmar för sjötransport och vagnar för järnvägstransport, varvid i dessa fall ytterligare landsvägstransport kan bli aktuellt.

Lastväxlingslastbilen, som illustreras i fig. 20, och som kommer direkt från lastväxlingslastplatsen, kan således köra sin last direkt till en slutdestination i form av en upparbetningsindustri, fig. 21a, där lastbärarna 1 avlas- tas och placeras på en anvisad uppställningsplats för urlastning av stockarna 2 vid ett lämpligt tillfälle och fortsatt hantering av stockarna enligt den interna arbetsproceduren. 10 15 20 25 30 35 535 025 28 Lastväxlingslastbilen, som illustreras i fig. 20, kan alternativt köras till en hamn, fig. 21b, där lastbärarna 1 avlastas och placeras vid kaj för att lastas på ett fartyg 113, varvid lastbärarna 1 kan skjuvas, dragas eller lyftas ombord. Det lastade fartyget 113 fraktar lastbärarna 1 till en inhemsk eller uthemsk hamn, i vilken lastbärarna 1 lastas från fartyget, antingen till kaj för senare lastning på annat transportmedel med mot- svarande lastväxlingssystem, t.ex. lastbil, tåg eller direkt till ett sådant annat transportmedel med motsva- rande lastväxlingssystem, fig. 22, som därefter kör last- bärarna 1 till den upparbetningsindustri som beställt virket, där lastbärarna 1 avlastas och urlastas såsom tidigare beskrivits, fig. 23.

Enligt ett ytterligare alternativ kan lastväxlingslast- bilen 101, som illustreras i fig. 20, köras till en ban- gård med lastningsplats för tåg 116, fig. 21c, där last- bärarna 1 avlastas genom att de lyfts eller skjuvs över till järnvägsvagnar 114, som ingår i lastväxlingssystemet med sina vridbara påbyggnader, vilka kan vridas i hori- sontalplanet för att inriktas med lastväxlingslastbilen 101. De lastade järnvägsvagnarna 114 körs till en ban- gård, som är belägen i nära anslutning till den aktuella upparbetningsindustrin, där lastbärarna 1 överföres till en lastväxlingslastbil 101, fig. 24, som därefter kör lastbärarna 1 till den upparbetningsindustri, som beställt virket, där lastbärarna avlastas såsom tidigare beskrivits, fig. 25.

Alternativt är nämnda bangård belägen inom området för nämnda upparbetningsindustri, varvid en transport med lastväxlingslastbil 101 kan elimineras.

I de fall då upparbetningsindustrin antingen är belägen vid en vattensamling och har en egen kaj eller har en egen bangård med stickspår till det allmänna 10 15 20 25 30 35 535 026 29 järnvägsnätet, behövs följaktligen inte någon omlastning till lastväxlingslastbil.

Vid slutdestinationerna töms lastbärarna 1 på sitt inne- håll av virkesindivider enligt den interna arbetsproce- dur, som kunden ifråga utnyttjar. En sådan arbetsprocedur kan innefatta användningen av lämpliga gripförsedda avlastningsanordningar 115. Tömningen kan även ske genom att lastbärarna tippas med hjälp av en vridbar tippnings- anordning 117, som håller fast lastbäraren 1 så att stockarna 2 rullar ned på marken eller på ett transport- band, fig. 26. De tömda lastbärarnas stakar 46, 47 fälls ned till transportläge och lastbärarna 1 staplas på var- andra för att bilda en stapel 40 av förutbestämd höjd, fig. 27. Staplarna 40 lastas på ett lämpligt transport- medel med lastväxlingssystem, t.ex. en lastväxlingslast- bil 101 med eller utan lastväxlingssläp 112, för trans- port till en depå för mellanlagring eller direkt till ett skogsområde, som skall avverkas, fig. 28 och fig. 15a.

Företrädesvis användes en skördare 104, som är försedd med varierbara hjulnav så att hjulbredden kan ökas hos åtminstone en hjulaxel. Genom att inställa en ökad hjul- bredd erhåller skördaren en motsvarande ökad stabilitet, vilket i sin tur innebär att skördarens vikt kan minskas genom att minska en väsentlig del av motvikten och att skördaren likväl får ökad räckvidd och således större arbetsområde för varje vald uppställning för avverkning.

Den minskade vikten av skördaren medför bl.a. mindre skador på marken.

I de fall virket inte kan sorteras och/eller inte önskas sorterat i skogen på grund av olika yttre förhållanden är lastbäraren och dess innehåll ändå definierad och identi- fierbar. Lasten kan antingen levereras till slutkund osorterad eller via sorteringsverk för sortering av stockarna 2 och lastning av stockarna i tomma lastbärare 10 15 20 25 30 35 535 025 30 så att varje lastbärare 1 innehåller ett och samma sorti- ment, varefter de färdiglastade och säkrade lastbärarna 1 lastas på samma eller annan lastväxlingslastbil för fort- satt transport.

Med hänvisning till fig. 1, Prior Art, elimineras genom metoden enligt uppfinningen helt stegen 3, 5, 7 och 8 i den konventionella hanteringen, och väsentliga föränd- ringar sker i de övriga stegen såsom framgår ovan.

Varje lastbärare 1 behåller sin säkrade last hela trans- portvägen från avverkningsplatsen till slutdestinationen, som kan vara en kund, såsom en uppköpare eller föräd- lingsindustri, där de töms på sitt virkesinnehåll. I det fall virket är sorterat så att varje lastbärare 1 inne- håller ett och samma sortiment, kommer denna sortering att bibehållas hela transportvägen av lastbärarna 1.

Detta ger en ökad effektivitet med motsvarande kostnads- reducering. Vid den konventionella, bristfälliga virkes- hanteringen kan sorteringsförlusterna av virke uppgå till så mycket som 20%. Det inses, att den konventionella in- mätningen av levererat virke kan elimineras genom metoden enligt uppfinningen. Genom uppfinningen kan kranförsedda skotare och timmerlastbilar elimineras. Genom att de kranförsedda timmerlastbilarna ersättes med standardise- rade lastväxlingslastbilar skapas möjlighet till ökad flexibilitet med alternativa laster för lastbärarna och därmed en ökad lastfaktor. Genom att lastbärarna bygger pà att användas i ett enhetligt lastväxlingssystem för- enklas dessutom omlastning av lastbärarna till järnvägs- transport även vid spår med luftburna elledningar. Den snabbare och enklare omlastningen av lastbärarna till och från järnvägstransport minskar hanteringskostnaden och reducerar behovet av specialterminaler, vilket möjliggör kostnadseffektivitet även vid kortare järnvägstranspor- ter. Sågverken efterfrågar färskt och oskadat virke för lättare bearbetning och högre utnyttjandegrad. Pappers- 10 15 20 25 30 35 535 G25 31 och massaindustrin efterfrågar färskt och oskadat virke, som således inte har utsatts för angrepp som ger färgför- ändringar, som kräver kemisk behandling i efterföljande upparbetningsprocesser.

Metoden enligt uppfinningen innebär väsentliga bränsle- besparingar i logistikkedjan. Dessa uppnås huvudsakligen genom att lastning och lossning av löst virke med kran- försedda skotare och timmerlastbilar helt kan elimineras, tomgångskörning i samband med sådan lastning och lossning försvinner och skotarens körning i avverkningsområdet i samband med lastning av mindre högar av löst virke kan elimineras.

Enligt en utföringsform av lastbäraren 1 uppvisar den i anslutning till nämnda första lyftstativ 17 ett i verti- kal riktning nedåt öppet utrymme 69, som åtminstone avgränsas i sidled av lyftstativbenen 22, 23.

Enligt en annan utföringsform av lastbäraren 1 avgränsas nämnda utrymme 69 i sidled av lyftstativbenen 22, 23 och av yttre monteringspartier 11 hos de längsgående rambal- karna 6, 7, vilka monteringspartier i ett stelt förbund uppbär lyftstativbenen 22, 23 vid deras nedre ändar.

Enligt en ytterligare utföringsform av lastbäraren 1 avgränsas nämnda utrymme 69 i sidled enbart av lyftsta- tivbenen 22, 23, vilka är stelt förbundna med ändarna av de längsgående rambalkarna 6, 7.

Enligt en ytterligare utföringsform av lastbäraren 1 är nämnda överliggande lastbärare la anordnad att med sina längsgående rambalkar 6, 7 vila pá de tvärgående balkarna 9, 10 hos den nämnda underliggande lastbäraren lb.

Enligt en ytterligare utföringsform av lastbäraren 1 har de mot varandra vända sidopartierna av monteringsparti- 10 15 20 25 30 35 535 025 32 erna stödkanter 28 eller stödytor, som är anordnade att anligga mot utsidorna av en underliggande lastbårares lb stativben 22, 23 vid stapling av lastbärarna la och lb.

Enligt en ytterligare utföringsform av lastbäraren 1 har varje monteringsparti 11 en urtagning 39, som sträcker sig åtminstone från en inre del av den längsgående ram- balkens undersida för bildning av nämnda stödyta eller stödkant 28.

Enligt en ytterligare utföringsform av lastbäraren 1 ökar stapelns 40 höjd för varje ytterligare staplad lastbärare med en höjd som är lika med eller ungefär minst lika med höjden av lyftstativets toppdel 21.

Enligt en ytterligare utföringsform av lastbäraren 1 har nämnda utrymme 69 á ena sidan och toppdelen 21 och en större del av livdelen 20, räknat från toppdelen 21, á andra sidan sina inre respektive yttre konturer geomet- riskt anpassade till varandra.

Enligt en ytterligare utföringsform av lastbäraren 1 innefattar stödanordningen 41 ett flertal stakar 46, 47; 63, 64 anordnade att inta ett vertikalt, aktivt läge, i vilket de ger sidostöd för lasten, och ett i huvudsak ho- risontellt undanfört, inaktivt läge i nära anslutning till lastväxlingsramen 3 för att medge nämnda stapling.

Enligt en ytterligare utföringsform av lastbäraren 1 innefattar stödanordningen 41 ett flertal bankar 42, 43; 61, 62, som är monterade på lastväxlingsramen 3 tvärs nämnda centrumplan Cl och som vid vardera av sina ändar uppbär en av nämnda stakar 46, 47; 63, 64 och att sta- karna 46, 47; 63, 64 är vridbart lagrade för att förflyt- tas mellan nämnda aktiva läge och inaktiva läge. 10 15 20 25 30 35 535 025 33 Enligt en ytterligare utföringsform av lastbäraren 1 är varje banke 42, 43 vridbart monterad på de längsgående rambalkarna 6, 7 och att varje stake 46, 47 är fast för- bunden med sin banke 42, 43 för att förflyttas av banken 42, 43 vid varje vridning av denna.

Enligt en ytterligare utföringsform av lastbäraren 1 är varje stake 63, 64 hos varje banke 61, 62 vridbart lagrad vid banken 61, 62 för förflyttning mellan nämnda två lägen oberoende av den andra staken 64, 63 hos respektive banke 61, 62.

Enligt en ytterligare utföringsform av lastbäraren 1 är de två stakarna 46, 47 hos varje banke 42, 43 vridbart lagrade för samtidig förflyttning mellan nämnda två lägen.

Enligt en ytterligare utföringsform av lastbäraren 1, som särskilt föredrages, är lastväxlingsramens 3 andra änd- parti 5 utformat på samma sätt som det första ändpartiet 4 och innefattar ett andra lyftstativ 18, som är utformat och anordnat i enlighet med det nämnda första lyftstati- vet 17.

Enligt en ytterligare utföringsform av lastbäraren 1 är åtminstone den tvärgàende rambalk 9, som är belägen vid lastväxlingsramens 3 andra ändparti 5, förlängd för att sträcka sig ut från de längsgående rambalkarna 6, 7 för montering av stöd 14, 15 mot underlaget.

Enligt en ytterligare utföringsform av lastbäraren 1 är de tvärgående rambalkarna 9, 10 båda förlängda för monte- ring av nämnda stöd, vilka företrädesvis är rullar 14, 15, och att lastbäraren 1 är symmetrisk kring ett tvär- gående centrumplan CC för att valfritt hanteras av en lastväxlare fràn vilket som helst ändparti 4, 5. 10 15 20 25 30 35 535 025 34 Enligt en ytterligare utföringsform av lastbäraren 1 är lyftstativbenen 22, 23 linjära åtminstone inom det parti av livdelen 20 som är belägen närmast toppdelen 21 och bildar en spetsig vinkel of med varandra.

Claims (33)

10 15 20 25 30 35 535 026 895 P A T E N T K R A V

1. Lastbärare (1) för transport av virke i form av stockar (2), vilken lastbårare (1) definierar ett längs- gående centrumplan (Cl) och innefattar en lastväxlingsram (3), som har ett första ändparti (4) och ett andra änd- parti (5), vilken lastväxlingsram (3) innefattar - två längsgående rambalkar (6, 7), - två tvärgående rambalkar (9, 10) anordnade vid ändpar- tierna (4, 5) av lastväxlingsramen (3), och - ett första lyftstativ (17), som är anordnat vid det första ändpartiet (4) av lastväxlingsramen (3) och som har två ben (22, 23), som har ett nedre ändparti och tillhörande nedre ände (32), vilka lyftstativben (22, 23) är med sina ändar (32) eller ändpartier stelt förbundna med ändpartierna eller ändarna av de längsgående rambalkarna (6, 7) i anslutning till den tvärgående rambalken (9) och sträcker sig upp från de längsgående rambalkarna (6, 7), varvid lyftstativet (17) uppvisar en livdel (20) och en toppdel (21), vilken toppdel (21) bildar en tvärförbindelse för förankring av lyftstativbenen (22, 23) vid varandra, vilken tvärförbindelse innefattar en öglebildande lyftbygel (35), med vilken ett gripdon hos en lyftbom hos en lastväxlare är avsett att bringas i ingrepp, och varvid lyftstativet (17) avsmalnar i riktning uppåt mot nämnda centrumplan (Cl) och är öppet i vertikal riktning nedåt, kännetecknad av - att lastväxlingsramens (3) andra ändparti (5) är utfor- mat på samma sätt som det första ändpartiet (4) och innefattar ett andra lyftstativ (18), som är utformat och anordnat i enlighet med det nämnda första lyftsta- tivet (17), - att de två tvärgående rambalkarna (9, 10), som är belägna vid lastväxlingsramens (3) första och andra ändpartier (4, 5), år förlängda för att sträcka sig ut 10 15 20 25 30 35 535 ÜEG íšåø från de längsgående rambalkarna (6, 7) för montering av stöd (14, 15) mot underlaget, och - att lastbäraren (1), tack vare sin utformning, kan staplas på toppen av andra lastbärare av samma slag, vilka lastbärare är staplingsbara tack vare sin utformning, så att en stapel (40) av ett flertal lastbärare kan bildas, där varje överliggande lastbärare (la) med sina lyftstativ (17, 18) är anordnad att gränsla vertikalt ovanifrån den närmast underliggande lastbärarens (lb) lyftstativ (17, 18), varvid stapelns (40) längd motsvarar lastbårarens (l) längd.

2. Lastbärare (1) enligt krav l, kännetecknad av att lastbäraren (l) uppvisar i anslutning till vardera av nämnda lyftstativ (17, 18) ett i vertikal riktning nedåt öppet utrymme (69), som åtminstone avgränsas i sidled av lyftstativbenen (22, 23).

3. Lastbärare (1) enligt krav 2, kännetecknad av att nämnda utrymme (69) avgränsas i sidled av lyftstativbenen (22, 23) och av yttre monteringspartier (11) hos de längsgående rambalkarna (6, 7), vilka monteringspartier i ett stelt förband uppbär lyftstativbenen (22, 23) vid deras nedre ändar.

4. Lastbärare (1) enligt krav 2, kännetecknad av att nämnda utrymme (69) avgränsas i sidled enbart av lyftsta- tivbenen (22, 23), vilka är stelt förbundna med ändarna av de längsgående rambalkarna (6, 7).

5. Lastbärare (l) enligt något av kraven l-4, känne- tecknad av att nämnda överliggande lastbärare (la) är anordnad att med sina längsgående rambalkar (6, 7) vila på de tvärgáende balkarna (9, 10) hos den nämnda under- liggande lastbäraren (lb). 10 15 20 25 30 35 535 025 3"?

6. Lastbärare (1) enligt något av kraven 3-5, känne- tecknad av att de mot varandra vända sidopartierna av monteringspartierna (ll) har stödkanter (28) eller stödytor, som är anordnade att anligga mot utsidorna av en underliggande lastbärares (lb) stativben (22, 23) vid stapling av lastbärarna (la och lb).

7. Lastbärare (l) enligt krav 6, kännetecknad av att varje monteringsparti (ll) har en urtagning (39). som sträcker sig åtminstone från en inre del av den längs- gående rambalkens undersida för bildning av nämnda stöd- yta eller stödkant (28).

8. Lastbärare (1) enligt något av kraven 1-7, känne- tecknad av att stapelns (40) höjd ökar för varje ytter- ligare staplad lastbärare med en höjd som är lika med eller ungefär minst lika med höjden av lyftstativets toppdel (21).

9. Lastbärare (1) enligt något av kraven 1-8, känne- tecknad av att nämnda utrymme (69) å ena sidan och topp- delen (21) och en större del av livdelen (20), räknat från toppdelen (21), å andra sidan har sina inre respek- tive yttre konturer geometriskt anpassade till varandra.

10. Lastbärare (1) enligt något av kraven l-9, känne- tecknad av att lastbäraren (1) innefattar en stödanord- ning (4l), som avgränsar ett lastutrymme för virket.

11. ll. Lastbärare (1) enligt krav 10, kännetecknad av att stödanordningen (41) innefattar ett flertal stakar (46, 47; 63, 64) anordnade att inta ett vertikalt, aktivt läge, i vilket de ger sidostöd för lasten, och ett i huvudsak horisontellt undanfört, inaktivt läge i nära anslutning till lastväxlingsramen (3) för att medge nämnda stapling. 10 15 20 25 30 35 535 025 3%

12. Lastbärare (1) enligt något av kraven 10 och 11, kännetecknad av att stödanordningen (41) innefattar ett flertal bankar (42, 43; 61, 62), som är monterade på lastväxlingsramen (3) tvärs nämnda centrumplan (Cl) och som vid vardera av sina ändar uppbär en av nämnda stakar (46, 47; 63, 64) och att stakarna (46, 47; 63, 64) är vridbart lagrade för att förflyttas mellan nämnda aktiva läge och inaktiva läge.

13. Lastbärare (1) enligt krav 12, kännetecknad av att varje banke (42, 43) är vridbart monterad på de längs- gående rambalkarna (6, 7) och att varje stake (46, 47) är fast förbunden med sin banke (42, 43) för att förflyttas av banken (42, 43) vid varje vridning av denna.

14. Lastbärare (1) enligt krav 12, kännetecknad av att varje stake (63, 64) hos varje banke (61, 62) är vridbart lagrad vid banken (61, 62) för förflyttning mellan nämnda tvä lägen oberoende av den andra staken (64, 63) hos respektive banke (61, 62).

15. Lastbärare (1) enligt krav 12, kännetecknad av att de två stakarna (46, 47) hos varje banke (42, 43) är vridbart lagrade för samtidig förflyttning mellan nämnda två lägen.

16. Lastbärare (1) enligt nägot av kraven 1-15, känne- tecknad av att nämnda stöd företrädesvis är rullar (14, 15), och att lastbäraren (1) är symmetrisk kring ett tvårgående centrumplan (CC).

17. Lastbärare (1) enligt något av kraven 1-16, känne- tecknad av att lyftstativbenen (22, 23) är linjära åtmin- stone inom det parti av livdelen (20) som är belägen närmast toppdelen (21) och bildar en spetsig vinkel a med varandra. 10 15 20 25 30 35 535 025 S)

18. Sätt att hantera virke i form av stockar (2) från avverkningsplats till slutdestination, vilket virke erhålles genom processorstyrd avverkning av skogsråvara under användning av en skogsavverkningsmaskin (104), vilket sätt innefattar följande steg: a) att ett förråd av tomma, på varandra staplingsbara, lösa lastbärare (1), som har en ram (3) för lastväx- ling, levereras till ett skogsområde - vilket skogs- område innefattar minst en förutbestämd avverknings- plats och minst en lastväxlingslastplats, som är belä- gen på avstånd från avverkningsplatsen, och som är tillgänglig för ett lastfordon (101) - och utplaceras inom nämnda minst en avverkningsplats och iordnings- tälles efter behov för att lastas med kapade stockar (2). b) att de kapade stockarna (2) lastas på avverkningsplat- sen i de iordningställda lastbärarna (1) medelst nämnda skogsavverkningsmaskin (104), c) att färdiglastade lastbärare (1) transporteras från avverkningsplatsen till lastväxlingslastplatsen av lastväxlare (102, 103) för terrängtransport, d) att lastbärarna (1) vid lastväxlingslastplatsen lastas på nämnda lastfordon (101), e) att lastbärarna (1) transporteras från lastväxlings- lastplatsen till en slutdestination med ett eller flera transportmedel, som väljes i beroende av slut- destinationens geografiska läge i förhållande till det skogsområde, från vilket stockarna (2) levereras, var- vid åtminstone den inledande delsträckan av den totala transportsträckan mellan nämnda lastväxlingslastplats och nämnda slutdestination ombesörjes av nämnda lastfordon (101), f) att lastbärarna (1) töms vid slutdestinationen på sitt innehåll av stockar (2), g) att åtminstone en del av tömda lastbärare (1) staplas på varandra till staplar (40) av förutbestämd höjd, och 5 10 15 20 25 30 35 535 026 I P10 h) att nämnda staplar (40) av lastbärare (1) lastas på ett transportmedel och transporteras från slutdestinationen för upprepad användning enligt ovan i ett kretslopp, kännetecknat av - att virkeshanteringen sker under användning av ett enhetligt lastväxlingssystem, vilket innefattar, för- utom nämnda lastväxlare (102, 103), som användes i steg c) ovan, - nämnda lastbärare (1), som är utformade i enlighet med något av patentkraven 1-17, - lastfordon (101), som användes i stegen d) och e) ovan, i form av lastväxlare, vilka lastväxlare (102, 103; 101), som användes i de nämnda stegen c), d) resp. e), vardera har en lyftbom med gripdon, som bringas i ingrepp pà ett valfritt sätt med den öglebildande lyftbygeln (35) hos något av de två lyftstativen (17, 18) hos lastbäraren, varigenom last- bäraren (1) kan gripas och hanteras av lyftbommen hos lastväxlingsfordonet från vilken som helst av sina ändar.

19. Sätt enligt krav 18, kännetecknat av att virket (2) lastas i lastbärare (1), som innefattar stakar (46, 47; 63, 64) för virket, som är anordnade att inta ett verti- kalt, aktivt stödlâge för avgränsning av ett lastutrymme för stockarna (2) och ett i huvudsak horisontellt, inak- tivt viloläge, i vilket viloläge de är undanförda för att medge nämnda stapling av tomma lastbärare (1).

20. Sätt enligt något av kraven 18 och 19, kännetecknat av att skogsavverkningsmaskinen (104) efter kvistning av en förutbestämd stamlängd kapar en stock (2) av förutbe- stämd längd i ett sådant läge, att den kapade stocken (2) faller direkt ned i lastbäraren (1).

21. Sätt enligt något av kraven 18-20, kännetecknat av att varje lastbärare (1) ges en specifik identitet, som 10 15 20 25 30 35 535 025 *n möjliggör att en last av stockar (2), som under kapningen och lastningen registreras av en processor hos skogsavverkningsmaskinen (104) för en och samma last- bärare (1), som har en sådan specifik identitet, kan kopplas till denna lastbärare (1) och vice versa.

22. Sätt enligt något av kraven 18-21, kännetecknat av att lastbärarna (1) lastas med stockar (2) utan sorter- ing.

23. Sätt enligt krav 21, kännetecknat av att de kapade stockarna (2) under lastningen sorteras till olika last- bärare (1) så att varje lastbärare (1) innehåller ett och samma, kända sortiment.

24. Sätt enligt krav 21, kännetecknat av att kapade stockar, som tillhör olika sortiment lastas i en och samma lastbärare (1).

25. Sätt enligt något av kraven 21-24, kännetecknat av att varje stock är identifierbar med avseende på sorti- menttillhörighet.

26. Sätt enligt något av kraven 21-25, kännetecknat av att varje lastbärares (1) nämnda specifika identitet erhålles genom att lastbäraren utrustas med GPS-funktion, varigenom lastbäraren (1) är möjlig att spåras och iden- tifieras under sin fortsatta, kontinuerliga transport till slutdestinationen.

27. Sätt enligt något av kraven 18-26, kännetecknat av att lasten hos den färdiglastade lastbäraren (1) fast- låses vid dess lastvâxlingsram (3) medelst en spännanord- ning (53).

28. Sätt enligt något av kraven 18-27, kännetecknat av att staplarna (40) av lastbärare (1) i steg h 10 15 20 25 30 35 535 025 Hål transporteras till ett skogsområde och/eller en depå för mellanlagring av tomma lastbärare (1) för beställning för leverans till ett skogsområde som skall avverkas.

29. Sätt enligt något av kraven 18-28, kännetecknat av att nämnda transport i steg g sker med ett förarstyrt lastväxlingsterrängfordon (102).

30. Sätt enligt något av kraven 18-29, kännetecknat av att färdiglastade lastbärare (1) i steg 9 transporteras av ett trådlöst styrt lastväxlingsterrängfordon (103) till en basväg för att hämtas av ett förarstyrt lastväx- lingsfordon (102).

31. Sätt enligt något av kraven 18-30, kännetecknat av att skogsavverkningsmaskinen (104) betjänas med tomma lastbärare (1) med hjälp av ett trådlöst styrt lastväx- lingsterrängfordon (103).

32. Sätt enligt något av kraven 18-31, kännetecknat av att nämnda staplar (40) av lastbärare (1) lastas på last- växlingslastbilar (101).

33. Sätt enligt krav 22, kännetecknat av att lastväx- lingslastbilen (101) transporterar lastbärarna (1) till ett sorteringsverk för sortering av stockarna (2) och lastning av stockarna i tomma lastbärare (1) så att varje lastbärare (1) innehåller minst ett känt sortiment, var- efter de färdiglastade lastbärarna (1) lastas på samma eller annan lastväxlingslastbil (101) för fortsatt transport.