SE0950654A1

SE0950654A1 - Metod för bestämning av växlingspunkter

Info

Publication number: SE0950654A1
Application number: SE0950654A
Authority: SE
Inventors: Fredrik Swartling; Anders Kjell; Tom Nystroem
Original assignee: Scania Cv Ab
Priority date: 2009-09-14
Filing date: 2009-09-14
Publication date: 2011-03-15
Also published as: BR112012003084B1; EP2478268A1; SE534828C2; EP2478268B1; BR112012003084A2; US8744704B2; US20120166051A1; WO2011031218A1; EP2478268A4; CN102483153A; CN102483153B; RU2012114884A; RU2505725C2

Abstract

Föreliggande uppfinning avser en metod för bestämning av en eller ﬂera ned- ochuppväxlingspunkter för en växellåda anordnad i ett motorfordon, vilket motorfordoninnefattar en motor förbunden med nämnda växellåda för drivning av densamma, varvid ennedväxlingspunkt motsvaras av ett första motorvarvtal vid vilken nämnda växellåda äranordnad att utföra en nedväxling och en uppväxlingspunkt motsvaras av ett andramotorvarvtal vid vilken nämnda växellåda är anordnad att utföra en uppväxling. Nämndametod innefattar att nämnda en eller ﬂera ned- eller uppväxlingspunkter bestäms relativt ettmälvarvtal wT , vilket är ett eftersträvat motorvarvtal för nämnda motor. Vidare avseruppfinningen ett system, ett motorfordon, ett datorprogram och en datorprogramproduktdärav. (Figur 3)

Description

20 25 motorrnoment, från motor 10 till ECU:n via exempelvis en CAN-buss (Controller Area Network).

Dokument US5479345 visar en metod och en anordning för välj ande av växlingspunkter.

Med hänsyn till faktorerna väglutning, motorfordonets hastighet och bruttovikt i relation till den kraft, i hästkrafter, vilken behövs för att hålla nuvarande hastighet, och med beaktande av ett förutsett motorvarvtal och tillgänglig kraft vid fullbordande av en växling fastställs huruvida en växling tillåts eller inte.

I konventionella växlingssystem använder styrenheten 110 tabellerade motorvarvtalsgränser, även benämnda växlingspunkter, vilka anger det motorvarvtal då en ned- eller uppväxling skall åstadkommas i växellådan 20, d.v.s. när varvtalet för motorn 10 passerar ett motorvarvtal för en växlingspunkt växlar motorfordonet 1. Växlingspunkterna kan därför förstås som att de innefattar information dels om när en ned- eller uppväxling skall ske och dels om antal växlingssteg som skall utföras vid nämnda ned- eller uppväxlingen. Vanligt är att varje växlingspunkt anger ett till tre växlingssteg, men ﬂer växlingssteg är möjligt.

Figur 2 visar principiellt ett exempel på ett flertal tabellerade växlingspunkter bildandes linjer SP1-SP6 i en graf där x-axeln representerar motorrnoment och y-axeln varvtalet för motom 10 i enheten varv per minut (revolutions per minute, rpm). Så länge motorvarvtalet är mellan växlingslinjema SP1 och SP4 sker ingen växling, men om motorvarvtalet går över en uppväxlingslinj e, SP1-SPS, initieras en uppväxling, och på motsvarande sätt initieras en nedväxling om motorvarvtalet går under en nedväxlingslinj e, SP4-SP6. Antal upp- respektive nedväxlingssteg för var och en av linjema SP1-SP6 anges i tabell 1 nedan. Exempelvis, om motorvarvtalet går över linje SP1 sker en uppväxling med ett växlingssteg och om motorvarvtalet går under linje SP5 sker en nedväxling med två växlingssteg.

SP1 Uppväxlingsvarvtal för 1 steg upp SP2 Uppväxlingsvarvtal för 2 steg upp SP3 Uppväxlingsvarvtal för 3 steg upp SP4 Nedväxlingsvarvtal för 1 steg ned SP5 Nedväxlingsvarvtal för 2 steg ned 10 15 20 25 30 SP6 Nedväxlingsvarvtal för 3 steg ned Tabell 1: Ned- och uppväxlingslinjer SPI-SP6 Valet av växlingspunkter påverkar bl.a. köregenskaper, acceleration, komfort och bränsleförbrukning for motorfordonet 1, varför dessa noggrant måste kalibreras av motorfordonstillverkama. Kalibreringen går till som så att olika växlingsstrategier testas fältmässigt under olika körsituationer, såsom vid olika gaspådrag, väglutningar och tågvikter.

Testresultaten måste sedan noga analyseras för fastställande av lämpliga växlingspunkter.

Detta förfarande för kalibrering av växlingspunkter är både tidskrävande och kostsamt.

Dessutom är resultatet av kalibreringen inte alltid tillfredställande då de kalibrerade växlingspunktema må vara lämpliga för vissa körsituationer, men mindre lämpade för andra.

Kortfattad beskrivning av uppﬁnningen Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla en altemativ metod för bestämning av en eller ﬂera ned- och uppväxlingspunkter. Ett annat ändamål med uppfinningen är att tillhandahålla en metod som helt eller delvis löser problemen med känd teknik. Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att tillhandahålla en metod vilken erbjuder en ﬂexibel och enkel bestämning av en eller ﬂera ned- och uppväxlingspunkter.

Enligt en aspekt av uppfinningen uppnås ovan nämnda ändamål med en metod för bestämning av en eller ﬂera ned- och uppväxlingspunkter för en växellåda anordnad i ett motorfordon, vilket motorfordon innefattar en motor förbunden med nämnda växellåda för drivning av densamma, varvid en nedvåxlingspunkt motsvaras av ett första motorvarvtal vid vilken nämnda växellåda är anordnad att utföra en nedväxling och en uppväxlingspunkt motsvaras av ett andra motorvarvtal vid vilken nämnda växellåda är anordnad att utföra en uppväxling.

Nämnda metod innefattar att nämnda en eller ﬂera ned- och uppväxlingspunkter bestäms relativt ett målvarvtal (nT , vilket är ett eftersträvat motorvarvtal för nämnda motor.

Utföringsforrner av metoden ovan återfinns i de osjälvständiga patentkraven 2-11.

Uppﬁnningen avser vidare ett datorprogram innefattande programkod, vilket när nämnda programkod exekveras i en dator åstadkommer att nämnda dator utför metoden enligt något 10 15 20 25 30 av patentkrav 1-11. Vidare avser uppfinningen en till nämnda datorprogram tillhörande datorprogramprodukt.

Enligt en annan aspekt av uppfinningen uppnås ovan nämnda ändamål med ett system för bestämning av en eller flera ned- och uppväxlingspunkter, innefattande åtminstone en styrenhet inrättad for styming av en växellåda anordnad i ett motorfordon, vilket motorfordon innefattar en motor förbunden med nämnda växellåda för drivning av densamma, varvid en nedväxlingspunkt motsvaras av ett första motorvarvtal vid vilken nämnda växellåda är anordnad att utföra en nedväxling och en uppväxlingspunkt motsvaras av ett andra motorvarvtal vid vilken nämnda växellåda är anordnad att utföra en uppväxling. Nämnda system är vidare anordnat att bestämma nämnda en eller ﬂera ned- och uppväxlingspunkter relativt ett målvarvtal coT , vilket är ett eftersträvat motorvarvtal för nämnda motor.

Systemet enligt uppfinningen kan också modifieras enligt de olika utföringsforrnema av metoden ovan. Vidare avser uppfinningen ett motorfordon innefattande åtminstone ett system enligt ovan.

Med en metod och ett system enligt uppfinningen tillhandahålls en ﬂexibel och förenklad lösning för bestämning av en eller ﬂera ned- och uppväxlingspunkter. Genom att växlingspunktema är relaterade till ett önskat målvarvtal underlättas väsentligen förändringar av växlingspunktema. Därmed kan växlingskonfigurationer mycket enkelt anpassas till skiftande behov genom att målvarvtalet förskjuts upp eller ned. En annan fördel är att förändringar av växlingspunkterna inte kräver att alla växlingspunkter behöver kalibreras om.

Generellt sett minskas kalibreringsarbetet väsentligt med en metod och ett system enligt uppfinningen.

En ytterligare annan fördel med uppfinningen är att växlingspunkterna kan förändras utan att växlingslogiken, i exempelvis en styrenhet, behöver riskera att bli logiskt instabilt eftersom växlingspunktema styrs indirekt via målvarvtalet och därför kan relationen mellan växlingspunkterna styras på ett sådant sätt att instabilitet undviks. 10 15 20 25 30 Ytterligare fördelar och tillämpningar med en metod och ett system enligt uppfinningen kommer att framgå av den efterföljande detaljerade beskrivningen.

Kortfattad figurbeskrivning I efterföljande detaljerade beskrivning av föreliggande uppfinning kommer utföringsformer av uppfinningen att beskrivas med hänvisning till de bifogade ﬁgurema där: - figur 1 schematiskt visar en del av en drivlina för ett bakhjulsdrivet motorfordon; - figur 2 visar en graf över ned- och uppväxlingslinj er; - figur 3 visar en graf över ned- och uppväxlingslinj er relaterade till en målvarvtalslinje; och - figur 4 visar en styrenhet att ingå i ett system enligt uppfinningen.

Detaljerad beskrivning av uppﬁnningen Föreliggande uppfinning avser bestämning av en eller ﬂera ned- och uppväxlingspunkter for en växellåda 20 företrädelsevis anordnad i ett motorfordon 1. En ned- respektive uppväxlingspunkt motsvaras av ett motorvarvtal vid vilken växellådan 20 är anordnad att utföra en ned- respektive uppväxling. Motorvarvtalen för uppväxlingspunkter är högre än motorvarvtalen för nedväxlingspunkter.

Företrädelsevis är växellådan 20 av det slag som ingår i ett automatiserat växlingssystem, vilken styrs av en styrenhet 110, såsom en ECU. I ett sådant system utförs växlingar automatiskt av styrenheten 110, men det är också vanligt att föraren kan utföra manuell växling i ett sådant automatiserat växlingssystem, s.k. manuell växling i automatläge (automatmod). Vidare har växellådan 20 ett ﬂertal växlar, t.ex. 12 framåtväxlar och en eller ﬂera backväxlar, något som är vanligt i moderna lastbilar.

Enligt uppﬁnningen bestäms ned- och uppväxlingspunkterna relativt ett målvarvtal coT , vilket är ett eftersträvat motorvarvtal för motorfordonets l motor 10. Detta innebär att ned- och uppväxlingspunkterna alltid bestäms utifrån målvarvtalet coT. I figur 3 visas en mellan uppväxlingslinj er SPI-SPS och nedväxlingslinj er SP4-SP6 placerad målvarvtalslinj e CI) illustrerad som en prickad linje. I figuren visas med pilar hur uppväxlingslinj er SPI-SPS och nedväxlingslinj er SP4-SP6 är relaterade till målvarvtalslinj en CD . Det innebär att om 10 15 20 25 30 målvarvtalslinj en Cl) ändras (parallellt förskjuts upp eller ned enligt de streckade pilarna) kommer också motorvarvtalet för växlingslinj erna SP1-SP6 att förskjutas parallellt.

Växlingslinjema SP1-SP6 kan exempelvis följa förändringen av målvarvtalslinj en CI) proportionerligt med en skalfaktor, och denna skalfaktor kan vara olika för upp- respektive nedväxlingslinj er, men också samma för dessa, i vilket fall en fastställd inbördes relation mellan upp- och nedväxlingspunktema erhålles. Det är också möjligt att ha individuella skalfaktorer för varje enskild växlingslinje SP1-SP6, d.v.s. att vissa växlingslinj er SP1-SP6 ändra sig mer eller mindre än andra växlingslinj er SP1-SP6 baserat på samma förändring av målvarvtalslinj en CD .

Uppfinningen tillhandahåller därför en metod, vilken underlättar bestämning av ned- och uppväxlingspunktema eftersom de alltid är relaterade till ett målvarvtal coT , vilket i sin tur innebär att en förändring av värdet på målvarvtalet (oT också påverkar växlingspunktemas motorvarvtalsvärden, varför ovan beskrivna förfarande med kalibrering enligt känd teknik kan undvikas. Därmed innebär uppfinningen att tid kan sparas och kostnader minskas.

Målvarvtalet coT kan bestämmas utifrån antagande och kunskap om motorns 10 ﬁlnktionssätt och prestanda. Vanligtvis arbetar en motor 10 mer effektivt och bättre på vissa varvtal jämfört med andra varvtal. Med effektivt och bättre kan förstås mindre bränsleförbrukning, lägre vibrationsnivåer, och tystare gång. Enligt en utföringsforrn tillhör målvarvtalet OJT motorvarvtalsintervallet 500-25 00 rpm för alla ned- och uppväxlingspunkter för motom 10, och enligt en annan utföringsforrn företrädelsevis inom intervallet 1000-1400 rpm.

En annan fördel med metoden enligt uppfinningen är att anpassning av växellådor till olika motorer 10 och vice versa underlättas väsentligen. Efter fastställandet av ett målvarvtal (OT för en specifik motorrnodell eller ett specifikt automatväxelsystem kan därefter styrenheten 110 bestämma växlingspunktema relaterade till målvarvtalet coT . Därmed kan ledtiderna för att få fram nya motorer 10 och/eller automatiserade växlingssystem på marknaden minskas.

Enligt en annan utföringsforrn av uppfinningen kan även andra parametrar beaktas vid bestämning av målvarvtalet (OT . Exempel på sådana parametrar är: gaspedalläge, körmod, 10 15 20 25 30 farthållarinställning, körrnotstånd (d.v.s. den kraft som motverkar motorfordonet 1 i sin färdriktning), väglutning, motorstyrka och kartdata.

Parametrama gaspedalläge, körrnod (motsvarar olika förutbestämda körlägen som kan väljas i ett automatväxlat system, t.ex. ekonomiläge eller ”poWer”-läge) och farthållarinställning innebär att föraren direkt kan påverka målvarvtalet (nT och därmed indirekt ned- och uppväxlingspunkterna eftersom dessa är relaterade till målvarvtalet (OT. Exempelvis kan denna utföringsforrn implementeras så att målvarvtalet OJT bestäms av körrnod och gaspedalläge. Gaspedalens läge kan påverka målvarvtalet coT med användande av en tabell som översätter gaspedalens läge till förändringen av målvarvtalet så att mer gas ger ett högre målvarvtal coT .

De övriga parametrarna, körrnotstånd, väglutning, motorstyrka och kartdata, kan också användas för bestämning av målvarvtalet (OT och kan erhållas medelst sensorer och intelligenta signal- och styrsystem som numera återfinns i motorfordon 1. Det bör noteras att inte alla ovan nämnda parametrar behöver beaktas utan någon eller några i kombination kan ge goda resultat, eller att de växelvis används av en styrenhet 110 såsom en ECU.

Målvarvtalet OJT kan vidare vara en förinställd parameter som kan justeras på en motorverkstad av en servicetekniker. Med ett sådant utförande av uppfinningen är målvarvtalet (øT en parameter vilken hålls statisk mellan justeringstillfällena. Justering av målvarvtalet (oT innebär att det kan trimmas in för förbättrad prestanda och/eller för individanpassad inställning av köregenskapema beroende på kundens preferenser.

Enligt en annan utföringsforrn av uppfinningen är målvarvtalet (OT en dynamisk parameter.

Exempelvis kan en dynamisk parameter ändras av foraren medelst en styrenhet (manuell styrning), såsom en farthållare, gaspedal, etc. En dynamisk parameter kan även ändras med ett system av sensorer och signal- och styrsystem (automatisk styrning) beskriven ovan. Det är också möjligt att kombinera manuell och automatisk styrning, och det med eller utan kartdata, där kartdata exempelvis innefattar topografrsk information över vägar som kan nyttjas tillsammans med GPS-teknik. Det är även möjligt att dynamisk styra målvarvtalet ooT medelst 10 15 20 25 30 trådlös kommunikation (t. ex. satellitkommunikationssystem eller mobilkomrnunikationssystem, såsom GSM, GPRS, EDGE eller LTE) genom att en kommunikationscentral skickar styrsignaler via ett trådlöst kommunikationssystem till motorfordonet 1 för styming av målvarvtalet OJT . Med en utföringsforrn enligt ovan där målvarvtalet coT är en dynamisk parameter kan köregenskapema kontinuerligt styras efter de rådande omständigheterna.

Enligt en ytterligare annan utföringsforrn av uppfinningen beräknas ned- och uppväxlingspunkter i realtid, och förutom att vara relaterade till ett målvarvtal (01. kan de också bero av någon eller några av parametrama tillhörande gruppen innefattande: förändring av motorvarvtal under växling definierad som en skillnad i ett motorvarvtal vid en tidpunkt när en växling initieras till ett motorvarvtal vid en tidpunkt när nämnda växling är slutförd; förändring av motorfordonets 1 hastighet vid växling; och momentkurvan för nämnda motor 10. Man kan exempelvis använda skillnaden i motorvarvtal under växling för att beräkna vilket motorvarvtal man har före växling givet ett bestämt målvarvtal efter växling, och vice versa. Motorns 10 moment kan användas för att beräkna motorfordonets 1 acceleration under och efter växling, vilket i sin tur påverkar hur mycket motorvarvtalet måste ändras. Fördelen med denna utföringsform är t.ex. att målvarvtalet coT omedelbart kan anpassas till rådande körförhållanden för motorfordonet 1.

Fackmannen inser att en metod för bestämning av en eller ﬂera ned- och uppväxlingspunkter enligt föreliggande uppfinning dessutom kan implementeras i ett datorprogram, vilket när det exekveras i en dator åstadkommer att datorn utför metoden. Datorprogrammet är innefattat i en datorprogramprodukts datorläsbara medium, varvid nämnda datorläsbara medium består av ett lämpligt minne, såsom exempelvis: ROM (Read-Only Memory), PROM (Programmable Read-Only Memory), EPROM (Erasable PROM), Flash-minne, EEPROM (Electrically Erasable PROM), en hårddiskenhet, etc.

Vidare avser uppfinningen ett system för bestämning av en eller ﬂera ned- och uppväxlingspunkter. Systemet innefattar åtminstone en styrenhet (t.ex. en ECU för en växellåda 20), vilken är anordnad att styra en växellåda 20 i ett motorfordon l. Växellådan 20 är förbunden med en motor 10 vilken driver växellådan 20 och övriga delar i drivlinan. 10 15 20 25 30 Systemet är enligt uppfinningstanken anordnat att bestämma en eller ﬂera ned- och uppväxlingspunkter relativt ett målvarvtal (oT , vilket är ett eftersträvat motorvarvtal för motom 10.

Figur 4 visar schematiskt en styrenhet 110. Styrenheten 110 innefattar en beräkningsenhet 111, vilken kan utgöras av väsentligen någon lämplig typ av processor eller mikrodator, t.ex. en krets för digital Signalbehandling (Digital Signal Processor, DSP), eller en krets med en förutbestämd specifik funktion (Application Specific Integrated Circuit, ASIC).

Beräkningsenheten 111 är förbunden med en, i styrenheten 110 anordnad, minnesenhet 112, vilken tillhandahåller beräkningsenheten 111 t.ex. den lagrade programkoden och/eller den lagrade data beräkningsenheten 111 behöver för att kunna utföra beräkningar.

Beräkningsenheten 111 är även anordnad att lagra del- eller slutresultat av beräkningar i minnesenheten 1 12.

Vidare är styrenheten 110 försedd med anordningar 113, 114, 115, 116 for mottagande respektive sändande av in- respektive utsignaler. Dessa in- respektive utsignaler kan innehålla vågformer, pulser, eller andra attribut, vilka av anordningama 113, 116 för mottagande av insignaler kan detekteras som information och kan omvandlas till signaler, vilka kan behandlas av beräkningsenheten 111. Dessa signaler tillhandahålls sedan beräkningsenheten 111. Anordningama 114, 115 for sändande av utsignaler är anordnade att omvandla signaler erhållna från beräkningsenheten 111 för skapande av utsignaler genom att t.ex. modulera signalerna, vilka kan överföras till andra delar av systemet för bestämning av ned- och uppväxlingspunkter. En fackman inser att den ovan nämnda datom kan utgöras av beräkningsenheten 111 och att det ovan nämnda minnet kan utgöras av minnesenheten 112.

Var och en av anslutningama till anordningama för mottagande respektive sändande av in- respektive utsignaler kan utgöras av en eller ﬂera av en kabel; en databuss, såsom en CAN- buss, en MOST-buss (Media Orientated Systems Transport), eller någon annan busskonfiguration; eller av en trådlös anslutning. Även anslutningama 70, 80, 90, 100 i figur 1 kan utgöras av en eller ﬂera av dessa kablar, bussar, eller trådlösa anslutningar. 10 Fackmannen inser också att systemet ovan kan modiﬁeras enligt de olika utföringsforrnema av metoden för bestämning av en eller ﬂera ned- och uppväxlingspunkter enligt uppfinningen.

Dessutom avser uppfinningen ett motorfordon 1, såsom en lastbil eller buss, innefattande åtminstone ett system for bestämning av en eller ﬂera ned- och uppväxlingspunkter enligt uppfinningen.

Slutligen, föreliggande uppfinning är inte begränsad till de ovan beskrivna utföringsforrnema av uppfinningen utan avser och innefattar alla utföringsforrner inom de bifogade sj älvständíga kravens skyddsomfäng.

Claims

10 15 20 25 30 11 Patentkrav

1. Metod for bestämning av en eller ﬂera ned- och uppväxlingspunkter for en växellåda (20) anordnad i ett motorfordon (1), vilket motorfordon (1) innefattar en motor (10) förbunden med nämnda växellåda (20) för drivning av densamma, varvid en nedväxlingspunkt motsvaras av ett första motorvarvtal vid vilken nämnda växellåda (20) är anordnad att utföra en nedväxling och en uppväxlingspunkt motsvaras av ett andra motorvarvtal vid vilken nämnda växellåda (20) är anordnad att utföra en uppväxling, kännetecknad av att nämnda en eller ﬂera ned- och uppväxlingspunkter bestäms relativt ett målvarvtal coT , vilket är ett eftersträvat motorvarvtal för nämnda motor (10).

2. Metod enligt patentkrav 1, varvid nämnda metod for bestämning av en eller ﬂera ned- och uppväxlingspunkter vidare innefattar bestämning av nämnda målvarvtal (nT .

3. Metod enligt patentkrav 1 eller 2, varvid nämnda målvarvtal (øT är en dynamisk parameter, vilken kan ändras vid brukande av motorfordonet

4. Metod enligt patentkrav 3, varvid nämnda målvarvtal coT är en ﬁanktion av någon eller några av parametrarna tillhörande gruppen innefattande: gaspedalläge, körrnod, körmotstånd, väglutning, farthållarinställning, motorstyrka och kartdata.

5. Metod enligt patentkrav 1 eller 2, varvid nämnda målvarvtal (øT är en förinställd statisk parameter.

6. Metod enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda målvarvtal (nT är ett och samma målvarvtal (oT för alla nämnda en eller ﬂera ned- och uppväxlingspunkter, och tillhör motorvarvtalsintervallet 500-25 00 rpm.

7. Metod enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda växellåda (20) styrs av en styrenhet (110) och är en automatväxellåda eller en automatiserad manuell 10 15 20 25 30 12 växellåda innefattande ett ﬂertal växlar, och nämnda motorfordon (1) är något tillhörande gruppen innefattande: lastbil och buss.

8. Metod enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda en eller ﬂera ned- och uppväxlingspunkter beräknas i realtid, och dessutom bestäms av någon eller några av parametrama tillhörande gruppen innefattande: förändring av motorvarvtal under växling, förändring av nämnda motorfordons (1) hastighet vid växling, och momentkurvan för nämnda motor (10).

9. Metod enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda första och andra motorvarvtal är ett lägre respektive ett högre motorvarvtal än nämnda målvarvtal (nT .

10. Metod enligt patentkrav 9, varvid nämnda ned- och uppväxling innefattar ett eller ﬂera nedväxlingssteg respektive ett eller ﬂera uppväxlingssteg.

11. Metod för användning av en eller ﬂera ned- och uppväxlingspunkter vid växling av en växellåda (20) anordnad i ett motorfordon (1), varvid nämnda en eller ﬂera ned- och uppväxlingspunkter bestäms enligt något av metoden enligt patentkrav 1-10.

12. Datorprogram innefattande programkod, vilket när nämnda programkod exekveras i en dator åstadkommer att nämnda dator utför metoden enligt något av patentkrav 1-11.

13. Datorprogramprodukt innefattande ett datorläsbart medium och ett datorprogram enligt patentkrav 12, varvid nämnda datorprogram är innefattat i nämnda datorläsbara medium tillhörande något ur gruppen innefattande: ROM (Read-Only Memory), PROM (Programmable ROM), EPROM (Erasable PROM), Flash-minne, EEPROM (Electrically EPROM) och hårddiskenhet.

14. System för bestämning av en eller ﬂera ned- och uppväxlingspunkter, innefattande åtminstone en styrenhet (110) inrättad för styming av en växellåda (20) anordnad i ett motorfordon (1), vilket motorfordon (1) innefattar en motor (10) förbunden med nämnda 10 13 växellåda (20) for drivning av densamma, varvid en nedväxlingspunkt motsvaras av ett första motorvarvtal vid vilken nämnda växellåda (20) är anordnad att utföra en nedväxling och en uppväxlingspunkt motsvaras av ett andra motorvarvtal vid vilken nämnda växellåda (20) är anordnad att utfóra en uppväxling, kännetecknat av att vara anordnat att bestämma nämnda en eller ﬂera ned- och uppväxlingspunkter relativt ett målvarvtal coT , vilket är ett eftersträvat motorvarvtal for nämnda motor (10).

15. Motorfordon (1), såsom en lastbil eller buss, innefattande åtminstone ett system enligt patentkrav 14.