SE538267C2 - Låsanordning för teleskopiska anordningar - Google Patents

Abstract

SAM MAN DRAG En lasanordning samverkande med ett rorelseorgan och innefattande ett innerror 1 och ett ytterror 3, dar innerroret 1 har en forsta fri ande som är utstickande ur och axiellt forskjutbar fran en forsta ande av ytterroret, dar ett lasorgan 4 ar anordnat pa innerrorets 1 andra ande, med vilket lasorgan 4, innerroret 1 och ytterroret 3 Itisbart kan lasas i olika axiella lagen relativt varandra, dar lasorganet 4 innefattar en axiellt riktad ganga 35 och en rarformad lashylsa 9 uppslitsad med atminstone ett axiellt riktat spar 13, vilket spar innefattar atminstone ett kilformat urtag 113 med kilytor 16, 16, dar namnda lasorgan vidare innefattar atminstone en kil 14 innefattande kilytor 15, 15, vilka kilytor, under paverkan av ett rarelseorgan 41 innefattande ett gangspar 42, är fOrflyttbara langs med och relativt samverkande kilytor 16, 16 has lashylsan 9, genom vilken fOrflyttning lashylsan 9 pressas mot ytterrOret, varvid innertret 1 och yttertret 3 lases axiellt relativt varandra och dar fOrflyttningen sker genom att rorelseorganet 41 roteras runt en axel vasentligen parallell med innerrorets 1 langdaxel varvid gangsparet (42) samverkar med gangan (35), dar rotationen av rorelseorganet 41 sker via en vridstang 7 dá vridstangen 7 roteras relativt innerroret 1 runt en langdaxel som är vasentligen parallell med innerrorets 1 langdaxel och dar rorelseorganet 41 innefattar en cylindrisk hals 49, pa vilken hals gangsparet 42 är anordnad, dar rorelseorganet vidare innefattar en flans 45 med en koniskt formad andyta 46 som är riktad mot halsen 49.

Description

LASANORDNING FOR TELESKOPISKA ANORDNINGAR TEKNISKT OMRADE Uppfinningen avser en lasanordning samverkande med ett riirelseorgan och innefattande ett innerrOr och ett ytterror, dar innerrOret har en fOrsta fri ande som är utstickande ur och axiellt forskjutbar fran en fOrsta ande av ytterrOret, dar ett lAsorgan är anordnat pa innerrorets andra ande, med vilket lasorgan, innerrOret och yfterroret lasbart kan lasas i olika axiella lagen relativt varandra, dar lasorganet innefattar en axiellt riktad ganga och en rOrformad lashylsa uppslitsad med atminstone ett axiellt riktat spar, vilket spar innefattar Atminstone ett kilformat urtag med kilytor, dar namnda lAsorgan vidare innefattar atminstone en kil innefattande kilytor, vilka kilytor, under paverkan av ett rOrelseorgan innefattande ett gangs*, ãr fOrflyttbara langs med och relativt samverkande kilytor hos namnda lashylsa, genom vilken fOrflyttning lashylsan pressas mot ytterrOret, varvid innerroret och ytterrOret lases axiellt relativt varandra och dar fOrflyttningen sker genom att rOrelseorganet roteras runt en axel vasentligen parallell med innerrOrets langdaxel varvid gangsparet samverkar med namnda ganga, dar rotationen av rikelseorganet sker via en vridstang da vridstangen roteras relativt innerrOret runt en langdaxel som ar vasentligen parallell med innerrOrets langdaxel.

TEKNIKENS STANDPUNKT I W02009/102260 är kant en lasanordning fOr teleskopiska anordningar med ett innerrifir och ett ytterrOr enligt beskrivning ovan. Denna lasanordning uppvisar en rad fOrdelar. Den har en palitlig och lattmanavrerad lasfunktion pa grund av att laskonceptet med tangentiellt verkande kit pa en lashylsa erbjuder sjalvlasande egenskapema i ena riktningen utan att kir den skull ge upphov till sjalvlasning i regleringskilen. Darrned uppstar ett mycket starkt las som samtidigt kan regleras med obetydliga krafter. Lasorganet är anordnat pa den anden av innerrOret som är inskjutet i ytterrOret. Regleringen sker med ett manOverorgan pa ytterrOrets fria ande via en vridstang som är axiellt fOrskjutbar relativt lasorganet. Delia är en enkel konstruktion som kan tillverkas till laga kostnader. Nackdelen är aft namnda lasanordning inte är sjalvlasande i bada riktningama. Det normala är att man Onskar sjalvlasning mot sammantryckning av den teleskopiska anordningen. Men det kan i vissa tillampningar vara Onskvart aft ha sjalvlasning i bada riktningarna. Delia är fallet vid t.ex. batshakar da man onskar aft kunna anbringa en dragande kraft pa ett objekt. En annan tillampning är gang- och skidstavar dar innerrOret kan skjutas ut frail ytterrOret under inverkan av ett fjaderelement. I det fallet är innerrOret utsatt for en utskjutande kraft dá lasorganet är i last lage och dad& är det Onskvart aft lasorganet ãr sjalvlasande i bada riktningar. Delia kan astadkommas genom aft kombinera namnda lasanordning med kand teknik enligt W02005/085659 dar ett laskoncept med tva axiellt motstaende tangentiellt verkande kilar beskrivs. I senast namnda dokument beskrivs hur lasorganet bringas mellan last och tippet lage genom aft dessa kilar fOrskjuts axiellt relativt varandra. Detta sker genom en fjaderpaverkad tryckstang som spontant pressar kilarna i riktning mot varandra. Genom en kraft i axiell riktning kan fjaderkraften Overvinnas och lasorganet bringas till Open position. Pa grund av denna manOvreringsprincip kan inte lasorganet anordnas pa anden av innerrOret eftersom namnda tryckstang inte kan forskjutas axiellt relativt lasorganet. I 1 tekniken enligt W02009/102260 manOvreras lasorganet genom att ett rOrelseorgan med en ganga roteras med hjalp av vridsta'ngen som är axiellt fifirskjutbar relativt rOrelseorganet. Vid denna vridning pressar rOrelseorganet den tangentiellt verkande kilen mot 16shylsan varvid denna expanderar med en lasande effekt som fOljd. Om man Onskar manOvrera tva axiellt motstaende kilar med samma princip uppstar problemet aft det kravs en dubbelt sa rang axiell fOrskjutning av rorelseorganet. Detta innebar dubbelt sa stor vinkelfOrskjutning vid bibeh6llandet av samma gangstigning. Alltsa maste manoverorganet roteras dubbelt sA stor vinkel vilket innebdr aft lAsorganet blir mycket omstandligare aft manOvrera. Det optimala är aft manovreringen sker med en tryckkraft som astadkoms genom aft anvandaren pressar tummen mot eft manOverorgan pa ett manOverorgan anordnad pa yttentrets fria ande. Namnda dokument fOreslar, utan nigon mer detaljerad beskrivning, aft detta kan uppnas med hjdlp av en rarelseskruv som paverkas av en mutter, vilken mutter pressas i axiell riktning. Problemet med detta är aft en rOrelseskruv behover ha en stor stigning pa grund av den friktion som motverkar rorelsen. Men ju stOrre stigning desto mindre vinkelfOrskjutning. Della kan inte kompenseras med en langre axiell fOrskjutning av manOverorganet eftersom anvandarens tumme normalt inte kan forskjutas mer an ca 20 mm relativt handgreppet. En mindre vinkelfOrskjutning kan inte heller kompenseras med en storre stigning pa rOrelseorganets ganga eftersom det dâ kan gangas upp under inverkan av en utdragande kraft pa innerroret. Ett annat problem som kand teknik inte uppvisar Wagon lOsning pa ar hur man ska undvika aft blockera rOrelseorganets reglering i de fall da man Onskar aft skjuta ut innerrOret med hjalp av ett fjdderelement. Annu en nackdel med kand teknik är aft Thrslagna arrangemang ddr rOrelseskruven bibringas en rotation med hjdlp av en mutter är svarigheten aft astadkomma en lagring av rOrelseskruven med lag friktion och med bibehallen vridstyvhet.

REDOGORELSE FOR UPPFINNINGEN Syftet med foreliggande uppfinning är all astadkomma en anordning enligt ingressen som ger en lattmanOvrerad lasfunktion som är sjalvlasande i bada riktningarna.

Eft annat syfte är aft astadkomma en anordning enligt ingressen som innefattar eft fidder element avsedd aft skjuta ut innerrOret, vilken anordning ger en palitlig och lattmantivrerad lasfunktion.

Ytterligare ett syfte är aft astadkomma en anordning enligt ingressen som innefattar en hallbar manoveranordning som kan manOvreras med en tryckkraft frail anvandarens tumme.

Dessa syften uppnas med en anordning enligt ingressen ddr rOrelseorganet innefattar en cylindrisk hals, pa vilken hals eft gangs* dr anordnat, dar rOrelseorganet vidare innefattar en flans med en koniskt formad andyta som ãr riktad mot halsen.

Uppfinningen kommer nu narmare att beskrivas under hanvisning till bifogade ritningar som är avsedda aft fOrklara och inte begransa uppfinningen varvid Fig. 1 visar en vy framifran av ett fOrsta kilorgan.

Fig. 2 visar en genomskaming av kilorganet enligt fig. 1 i snittet A-A.

Fig. 3 visar kilorganet enligt fig. 1 i perspektiv snett uppifran.

Fig. 4 visar en lAshylsa i perspektiv snett uppifran.

Fig. 5 visar en sidovy av lAshylsan enligt fig. 4.

Fig. 6 visar en vy framifran av lashylsan enligt fig. 4.

Fig. 7 visar en vy framifran av ett andra kilorgan.

Fig. 8 visar en vy fran sidan av kilorganet enligt fig. 7.

Fig. 9 visar en genomskarning av kilorganet enligt fig. 8 i snittet A-A.

Fig. 10 visar kilorganet enligt fig. 7 i perspektiv snett uppifran.

Fig. 11 visar en vy framifran av ett rOrelseorgan.

Fig. 12 visar en vy uppifran av reirelseorganet enligt fig. 11.

Fig. 13 visar ett andra kilorgan enligt fig. 7-10 och ett dari monterat rOrelseorgan enligt fig. 11 och 12.

Fig. 14 visar en vy framifran av ett taderstOd.

Fig. 15 visare en vy uppifran av fjaderstOdet enligt fig. 14.

Fig. 16 visar en vy framifran av ett &organ enligt uppfinningen dar innerroret och ytterrOret visas i genomskarning.

Fig. 17 visar en delvis uppbruten vy fran sidan av lasorganet enligt fig. 16.

Fig. 18 visar en vy framifran av ett ytterrOr.

Fig. 19 visar en vy uppifran av ytterroret enlig fig. 18.

Fig. 20 visar en delvis uppskuren vy framifran av ett mantiverorgan.

Fig. 21 visar maniiverorganet enligt fig. 20 i perspektiv snett nedifrgn.

Fig. 22 visar en vy framifran av en rOrelseskruv.

Fig. 23 visar rOrelseskruven enligt fig. 22 i perspektiv snett nedifran.

Fig. 24 visar en vy framifran av en mutter.

Fig. 25 visar en vy uppifran av en mutter enligt fig. 24.

Fig. 26 visar muttem enligt fig. 24 i perspektiv snett uppifran. Fig. 27 visar en vy framifran av en mantiveranordning.

I figurerna 1-3 visas ett fOrsta kilorgan 30 avsett aft samverka med en lashylsa 9 enligt figurerna 4-6. Sava! kilorganet 30 som lashylsan 9 ar lampligen tillverkade av termoplastiskt material med lamplig styrka och flexibilitet. Kilorganet 30 innefattar en fasthals 33 avsedd aft skjutas in i en ande p ett innerrOr 1 och fixeras dar p nagot kant satt. Kilorganet innefattar vidare en stoppflans 34 avsedd aft, i samverkan med en stopphylsa pa den ena anden av ett ytterreir 3, forhindra aft kilorganet faller ur ytterroret. Stoppflansen ar pa sin Ovre del utbildad till en forsta kil 14 med vasentligen tangentiellt riktade kilytor 15 och vilken kil avslutas med en stoppklack 108. Pa en vinkel med 180 grader runt styrtappens 32 omkrets ar ytterligare en stoppklack 108 anordnad. I kilen 14 och stoppflansen 34 ar urtaget axiellt riktade styrspar 31 avsedda aft samverka med langsgaende klackar 8 pa insidan av ytterairet 3, vilka visas i figur 19. Namnda samverkan innebar aft kilorganet ar forhindrat aft vrida sig relativt ytterreoret under axiella Weiser. Kilen 14 ar ufformad som en utvaxt fran en cylindrisk styrtapp 32 som ar Open framat och med eft uttag 105 pa baksidan, vilken styrtapp stracker sig flan stoppflansen 34 upp till en framat och uppat Open hylsa 106. Denna hylsa 106 utgor ett hus fOr ett andra kilorgan 30' med en andra kil 14', vilka beskrivs mer i detalj langre fram. Hylsan 106 innefattar ett axiellt riktat styrspar 31 Mr samverkan med klackar 8 enligt beskrivning ovan. Pa sin Ovre del avslutas hylsan med en stOdyta 107 avsedd aft motta en nedatriktad kraft frail ett fjaderelement 120. Kilorganet 30 ar vasentligen cylinderformat och har ett genomgangshal 36 i vilket en invandig ganga 35 med stor stigning ar anordnad. Lashylsan 9 ar foretradesvis tillverkad av ett termoplastiskt material med lamplig styrka och flexibilitet. Lashylsan 9 innefattar tva ringar med vasentligen cylindriska lasytor 37 respektive 37'. Dessa ringars langdaxlar sammanfaller och ringarna halls samman pa ett visst axiellt avstand fran varandra med hjalp av en hals 38. Halsen 38 ar uppbruten pa stOrre delen av sin omkrets pa sa satt aft tva smala bryggor ar utbildade. Syftet med detta ar aft ringarna med lasytorna 37, respektive 37' skall hallas isar axiellt utan aft kunna paverka varandra namnvart dá nagon av ringarna expanderat radiellt. Den radiella paverkan sker pa kant satt genom aft den forsta kilen14 skjuts in i lashylsans 9 kilformade urtag 113 och den andra kilen 14' skjuts in i motsvarande kilformade urtag 113'. Darmed kommer kilarnas 14 och 14' kilytor 15 respektive 15' aft fifirskjutas relativt lashylsans 9 kilytor 16 och 16', varvid lashylsans 9 vasentligen cylindriska lasytor 37 och 37' kommer aft oka diametern.

I figurerna 7-10 visas ett andra kilorgan 30' vilket fOretradesvis ar tillverkat av ett termoplastiskt material med lamplig styrka och flexibilitet. Kilorganet 30' är vasentligen rorformat med eft genomgangshal 111 vilket hl i den nedre delen avslutas med en invandig flans 112 med en mindre inre diameter an halet 111. I den Ovre delen av kilorganet 30' är anordnad en koniskt formad yta 110. Pa utsidan av kilorganet 30' är en kil 14' med vasentligen tangentiellt riktade kilytor 15' anordnad. I namnda kil 14' ar ett axiellt riktat styrspar 31 urtaget. Kilen 14' avslutas pa nedre 4 delen med en stoppklack 108'. PA motsatt sida av kilen 14', 180 grader langs omkretsen av kilorganet 30', ar namnda kilorgan delvis uppbrutet med en slits 114, vilket är askadliggjort figur 13. Namnda slits 114 stracker sig fran nedre gaveln av kilorganet 30' upp till strax under den koniskt formade ytan110. Pa Omse sidor om slitsen 114 och pa nedre delen av kilorganet 30' ar stoppklackar 108' anordnade.

I figur 11 och 12 visas ett rOrelseorgan 41 vilket innefattar en cylindrisk hals 49 med en nagot mindre ytterdiameter an kilorganets 30' genomgangshal 111. Pa nedre delen av halsen 49 ar ett gangspar 42 anordnat. Namnda hals innefattar aven ett ringformat spar 43, vilket spar definierar en nedre stoppyta 44. Sparets 43 ytterdiameter ar nagot mindre an innerdiametern pa kilorganets 30' invandiga flans 112. Rorelseorganet 41 innefattar vidare en flans 45, fOretradesvis anordnad pa ovre delen av halsen 49, vilken flans innefattar en koniskt formad andyta 46 med vasentligen samma konvinkel som kilorganets 30' koniskt formade yta 110. Det foredrages aft namnda koniskt formade andyta ar riktad mot halsen 49. Langs rOrelseorganets langdaxel ar anordnat ett genomgangshal 47 med ett icke-cirkulart tvarsnitt.

I figur 13 visas hur det andra kilorganet 30' är monterat pa rorelseorganet 41. Monteringen sker genom aft kilorganet 30' tras pa den nedre delen av riirelseorganets 41 hals 49. [Weer skjuts namnda kilorgan uppat varvid slitsen 114 vidgas fOr aft medge fri passage av namnda flans 112. Da flansen 112 har kommit fram till sparet 43 snapper flansen 112 in i det ring formade sparet 43. Kilorganets 30' nedre axiellt riktade yta av flansen 112 tar a stod mot rOrelseorganets 41 nedre stoppyta 44. Kilorganets 30' koniskt formad yta 110 tar stod mot rOrelseorganets 41 koniskt formade andyta 46 pa flansen 45. Dessa bada ytor 44 och 46 ar pa ett sadant axiellt avstand all kilorganet 30' kan rotera frill pa rorelseorganet 41 med ett visst axiellt spel sadant aft namnda koniskt formade yta 110 tar stiid mot namnda koniskt formade andyta 46 da kilorganet 30' flyttas relativt rorelseorganet 41 i pilens A riktning.

I figurerna 14 och 15 visas ett fjaderstOd 115 ufformat som en i axiell riktning uppbruten cylinder med en nedre invandig flans 116. Namnda cylinders ytterdiameter ar nagot mindre an ytterrerets 23 innerdiameter. Denna flans 116 ar avsedd att utgOra ett stopp for anden av ett axiellt verkande fjaderelement 120, vilket fjaderelement da tar skid mot ett sate117. Den undre axiellt riktade ytan pa fjaderstodet 115 definierar en angreppsyta 118 fOr kraften fran fjaderelementet 120. Den Ovre delen av fjAderstadet 115 ar ufformat som en skal fOr all invandigt erbjuda ett radiellt stOd for namnda fjaderelement. Pa utsidan av fjaderstOdet ar ett axiellt riktat styrspar 31 anordnat.

I figurerna 16 och 17 visas ett monterat lasorgan 4 innefattande det fOrsta kilorganet 30. Utanpa kilorganet 30 är lashylsan 9 patradd fran Owe anden av kilorganet, Over hylsan106. Delia ar mOjligt eftersom lashylsan 9 ar flexibel och uppslitsad med ett axiellt riktat spar. Da lashylsan 9 tras pa kilorganet 30 vrids den sá all det kilformade urtaget 113 passar in i kilen 14 och snapps Over stoppklackarna 108. Nar lashylsan 9 salunda ar pa plats skruvas rOrelseorganet 41 med monterat andra kilorgan 30' in i det fOrsta kilorganets 30 ganga 35 pa ett sadant satt aft kilen 14' pressas in lashylsans 9 kilformade uttag 113' sá aft detta snapps Over stoppklackarna 108'. I figurerna 16 och 17 visas snittade partiella vyer av innerrOret 1 och ytterrOret 3.

Inner!.Oret 1 har en fOrsta fri ande i pilens J riktning, vilken inte visas i figurerna 16 och 17. I figuren visas hur innerrOrets 1 andra ande ar patrad det fOrsta kilorganets 30 fasthals 33 och fixerat dar pa kant sat varmed lasorganet 4 ar anordnat pa innerrOrets 1 andra ande. InnerrOret 1 ar utstickande fran en fOrsta ande av ytterrOret 3, vilken ande inte visas i figurerna 16 och 17. YtterrOret ar patratt utanfOr lashylsan 9 och kilorganen 30 och 30'. Darvid ar ytterrOret 3 vridet pa ett sadant sail all langsgaende klackar 8 enligt figur 19 ar infOrda i styrspar 31. Darmed ar lasorganet 4 i sin helhet sakrat mot vridning relativt ytterrOret 3. Som fOljd av denna vridsakring är ocksa innerrOret 1 sakrat mot vridning relativt ytterroret 3. I det i figurerna 16 och 17 visade laget at lasorganet 4 i en °last position. Kilorganen 30' ar darvid urskruvat, med hjalp av rarelseorganet 41, till ett yttersta lage. Della lage uppstar genom aft kilorganets 30' stoppklackar 108' drar med sig lashylsan 9 fram till det lage dar lashylsans 9 vidare Weise hindras av kilorganets 30 stoppklackar 108. I delta oppna lage dr lashylsans 9 lasytornas 37 och 37' ytterdiameter mindre an ytterrorets innerdiameter varmed en radiell spalt 109 uppkommer. Darmed kan lasorganet 4 med pamonterat innerror 1 fOrflyttas frill i !Ada axiella riktningarna relativt ytterrOret 3.

Den axiella forflyttningen av kilorganen 30 och 30' relativt varandra astadkoms genom aft rOrelseorganet 41 vrids runt sin langdaxel. Gangsparet 42 pa rOrelseorganet 41 gangas du ur eller in i gangan 35 pa kilorganet 30. denna vridrorelse astadkoms genom, den i rorelseorganets 41 genomgangshal 47 inforda, vridstangen 7. Namnda vridstang har ett icke cirkulart tvarsnitt som passar in namnda genomgangshal med ett visst radiellt glapp sa aft rOrelseorganet 41 kan fOrflyttas frill i axiell riktning relativt vridstangen 7 och sa all rOrelseorganet vrids da vridstangen vrids runt sin langdaxel. Da vridstangen 7 vrids i pilens M riktning skruvas rOrelseorganet 41 in i det fOrsta kilorganet 30. Darmed fOrflyttas det andra kilorganet 30' axiellt i riktning mot det fOrsta kilorganet 30. Nar detta sker roterar kilorganet 30' runt rOrelseorganet 41. Vid namnda axiella rOrelse pressas kilarna 14 och 14' in i lashylsans 9 kilformade urtag 113 och respektive 113'. Darmed Okar radien pa lashylsans 9 lasytor 37 och 37' fram till dess aft de kommer i kontakt med ytterrOrets 3 inre mantelvagg. Lasorganet 4 med pamonterat innerrOr ar da last i axiell riktning relativt ytterrOret 3. Da innerOret 1 fOrskjuts i pilens I riktning relativt ytterrOret 3 kommer kilorganets 30 kil 14 all pressas djupare in i lashylsans 9 kilformade urtag 113. Darmed fOrflyttas kilens 14 kilytor 15 axiellt i pilens I riktning langs med och relativt lashylsans 9 samverkande kilytor 16. Denna fOrflyttning innebar all lashylsans lasyta 37 expanderar ytterligare med Okad lasfunktion som fOljd. Foljden blir sjalvlasning av innerOret 1 relativt ytterroret 3 i pilens I riktning.

Da innerrOret 1 forskjuts i pilens J riktning relativt ytterrOret 3 kommer kilorganets 30' kil 14' all pressas djupare in i lashylsans 9 kilformade urtag 113'. Darmed fOrflyttas kilens 14' kilytor 15' axiellt i pilens J riktning langs med och relativt lashylsans 9 samverkande kilytor 16'. Denna fOrflyttning innebar pa samma sail som ovan aft lashylsans lasyta 37' expanderar ytterligare med Okad lasfunktion som fOljd. FOljden blir sjalvlasning av innerOret 1 relativt ytterrOret 3 i pilens J riktning.

For aft astadkomma i viss axiell forflyttning av kilen 14 relativt urtaget 113 maste den andra kilen 14' fOrflyttas lika star stracka relativt motsvarande urtag 113'. Della innebar all rOrelseorganet 41 maste forflyttas dubbelt sá lang axiell stracka relativt kilorganet 30. Med en stigning pa gangan 35 som ar tillrackligt liten for all vara sjalvlasande sa kravs da aft vridtangen 7 roteras sa mycket aft det orsakar problem 6 med manOvreringen. Det ar darvid Onskvart att Oka gangstigningen. En sadan Okning innebar inga problem med mantivermomentet eftersom det enda som kravs är aft lashylsans lasytor 37 och 37' expanderar till kontakt med den inre mantelytan pa ytterrOret 3. Ingen laskraft behtiver anbringas eftersom laseffekten upptrader pa grund av sjalvlasning. Men en tillrackligt stor gangstigning kir aft fa en god maniivrerbarhet innebar aft gangsparet 42 inte blir sjalvlasande i gangan 35. fOljden blir da aft rOrelseorganet 41 skruvas ut spontant vid belastning pa innerrOret 1 relativt ytterrOret 3 i pilens J riktning. Darmed fOrloras lasfunktionen. FOr aft lOsa detta problem har tidigare fOrklarade arrangemang med koniska ytor 46 och 110 infOrts pa rOrelseorganet 41 och det andra kilorganet 30', respektive. Med hanvisning till figur 13 fOrstas aft dá det andra kilorganet 30' fOrskjuts i pilens A riktning relativt rOrelseorganet 41 uppstar en friktion mellan de koniska ytoma 46 och 110. Vid tillrackligt stor konvinkel kan denna friktion bli sa stor aft rOrelseorganet 41, trots en stor gangstigning, inte skruvas ut spontant vid belastning pa innerroret 1 relativt ytterrOret 3 i pilens J riktning enligt figurerna 16 och 17. Det inses latt aft samma friktionshojande effekt kan astadkommas genom aft ett koniskt sate anordnas i det fOrsta kilorganets 30 genomgangshal 36, varvid det andra kilorganet 30' kan utformas med en inre ganga. Vidare kan de koniska ytorna 46 och 110 utformas pa annat sail, t.ex. sa aft fiansen 45 innefattar en koniskt formad urgropning pa den sidan som ar riktad mot pa halsen 49.

I figurerna 16 och 17 visas ocksa ett fjaderelement 120, har utformat som en tryckfjader. Fjaderelementet 120 lOper pa insidan av ytterrOret 3 och kan vara styrt radiellt med stOdelement. Fjaderelementet 120 ar foretradesvis axiellt fixerat i den ovre delen av ytterroret 3 och tar i sin nedre ande skid mot ett sate117 anordnat pa fjaderstadet 115 enligt beskrivning ovan. Namnda fjaderstOd ar fixerat mot rotation relativt ytterrOret 3 pa sá satt aft en klack 8 pa ytterrOret 3, enligt figur 19 ar infOrd i fjaderstOdets styrspar 31 enligt figur 15. FjaderstOdet 115 kan lOpa frill inne i ytterrOret 3. Kraftpaverkan fran fjaderelementet 120 pa lasorganets 4 stOdyta 107 sker via fjaderstOdets 115 angreppsyta 118 i pilens J riktning, i riktning mot innerrOrets 1 namnda fOrsta fria ande. Fjaderelementet 120 har en sadan langd aft det paverkar lasorganet 4 under atminstone en del av den majliga axiella forflyttningsstrackan, men fOretradesvis under hela fOrflyttningsstrackan. Darmed kommer innerraret 1 aft skjutas ut fran ytterrOret 3 da lasorganet 4 fors till olast position. Det ar darvid av stor vikt aft de krafter som fjaderelementet 120 utavar pa lasorganet 4 inte fOrsvarar manOvreringen av lasorganet. Det finns fyra mOjligheter aft anbringa kraften fran fjaderelementet 120; det kan vara pa rOrelseorganet 41, pa det andra kilorganet 30', pa lashylsan 9 eller pa lasorganet 30. Aft anbringa namnda kraft pa rOrelseorganet 41 ar uppenbart olampligt eftersom det skulle fOrsvara vridningen. Men vilka av de aterstaende tre andra mOilighetema som ar bast ar inte uppenbart. Praktiska prov har visat aft funktionen blir bast am man anbringar namnda kraft pa det fOrsta kilorganet. Detta ar langsOkt eftersom man da behover en struktur pa kilorganet 30 som bygger fOrbi riirelseorganets 41 owe del Mr aft astadkomma en stOdyta 107 som kan nas av ett fjaderstOds angreppsyta 118. Det fOr den goda funktionen vasentliga ar darvid aft fiaderelementets 120 ena ande tar stod mot ett sate 117 som ar fast fixerat relativt innertiret 1 i pilens J riktning, det viii saga i riktning mot namnda fOrsta ande av innerrOret 1. Den i figuren visade spiralfjadern kan naturligtvis ersattas av andra typer av fjaderelement. 7 I figur 18 och 19 visas ytterairet 3 med invAndiga langsgaende klackar 8, vilka klackar i samarbete med tidigare namnda styrspar 31, mOjliggOr en vridfixering av lasorganet 4 relativt ytterriket 3. En sAdan vridfixering kan naturligtvis Astadkommas pa annat sat t.ex. genom langsgaende invandiga spar i ytterrOret 3 frit* samverkan med langsgaende klackar innefattande i lasorganet 4. Hordelen med ett sadant arrangemang skulle kunna vara aft astadkomma en battre radiell styrning av ett, i ytterriforet 3 infOrt, fjaderelement 120.

Figurerna 20 och 21 visar ett manoverorgan 5 lampligen tillverkad av ett termoplastiskt material med lamplig styrka och styvhet. NAmnda manoverorgan innefattar ett huvud 91 som är vasentligen cylinderforrnat med en valvd tryckyta pa ovansidan. Tva ben 92 utstickande pa undersidan av huvudet 91. Benen 92 innefattar nedtill tv6 Ritter 93, vilka fatter är vanda mot varandra. Ett cirkulart genomgAende hal 98 är urtaget i fOtterna 93, langs med huvudets 91 centrumaxel. PA undersidan av fOtterna 93 ken rOrformad styrflans 96 anordnad. P fOtternas 93 ovansidor Al- en r6rformad stOdflans 99 anordnad. MeIlan benen 92 är cylindrisk tapp 94 anordnad, vilken tapp utgar fran huvudets 91 undersida langs med nannnda huvuds centrumaxel. NAmnda tapps undersida avslutas med en konisk spets 95. I oppningen nnellan fOtterna är en spalt 98 utbildad, varmed hAlet 97, styrflansen 96 och stOdflansen 99 ar delade i var sina tva halvor.

I figurerna 22 och 23 visas en riirelseskruv 80 avsedd aft samverka med namnda manOverorgan och fOretradesvis tillverkad av ett termoplastiskt material. ROrelseskruven 80 innefattar en cylinder 81, pa vilkens cylindriska mantelyta en utvAndig ganga 82 är anordnad. Det fOredrages aft gangan har en relativt stor stigning och aft den har flera ingangar. Vidare har gangan 82 en motsatt orientering jamfOrt med rorelseorganets 41 gangspar 42, pa sá satt att om gangsparet 42 bildar en hOgerganga sá utgOr gangan 82 en vanstergAnga. Den i figurerna visade gangan har fyra ingangar. Langs med cylindems 81 centrumaxel Al* ett bottenhal 83 upptaget fran en riirelseskruvens 80 fOrsta Ande, det viii saga fran cylinderns 81 undersida. NAmnda bottenhal är avsedd for aft motta den Ovre anden av vridstangen 7 och har lampligen samma, men nagot storre, tvarsnitt som vridstangen 7. Vridstangen 7 kan fixeras mot utdragning fran bottenhalet 83 pa kant satt, t.ex. genom aft lasas med en skruv eller pinne infOrd I, ett pa cylindem 81, radiellt riktat hal 84. ROrelseskruven 80 innefattar Aven en tapp 86, vilken tapp är anordnad pa ovansidan av cylindern 81. NAmnda tapps centrumaxel sammanfaller med cylinderns 81 centrumaxel. Tappen 86 innefattar vidare en flans 87, vilken flans salunda är anordnad pa rarelseskruvens 80 andra ande. I centrum av tappens 86 Oversta axiellt riktade yta är en fOrdjupning 88 anordnad, avsedd aft mottaga manOverorganets 5 spets 95. Vid montering fOrs tappen 86 in i spalten 98 mellan manOverorganets 5 fritter 93, varvid benen 92 bOjs utat varefter tappen 86 snApps in i manOverorganets 5 hal 97. DArvid haktar fOtternas 93 ovansidor i flAnsen 87. DArmed stoder manOverorganets 5 stOdflans 99 undersidan av namnda flans 87 och manOverorganets 5 spets 95 Ar inford i tappens 86 fOrdjupning 88. Pa detta satt At* manOverorganet 5 axiellt fixerad, med ett visst glapp, relativt rOrelseskruven 80,samtidigt som manOverorganet 5 är fritt roterbart relativt rOrelseskruven 80.

I figurerna 24 —26 visas en mutter 100 faretradesvis tillverkad av ett termoplastiskt material med goda glidegenskaper i fOrhallande till det material som anvands i rOrelseskruven 80. Muttern 100 innefattar en riirformad hats 12 med en nagot mindre 8 ytterdiameter an ytterrOrets 3 innerdiameter. Halsen 12 innefattar ett genomgangshal 101, i vilket genomgangshal en invandig ganga 102 ar anordnad. Gangan 102 har en sac:Ian ufformning aft rOrelseskruvens 80 ganga 82 passar in i denna med ett visst glapp. Pa utsidan av muttems 100 hals 12 ar axiellt riktade spar 18 anordnade, i vilka spar ytterrOrets 3 klackar 8 passar in. Minsta antalet spar 18 ar lika manga som klackar 8. Muttern 100 innefattar aven en flans 103 anordnad pa ena anden av halsen 12, vilken flans har en storre ytterdiameter an halsens 12 ytterdiameter.

I figur 27 visas en monterad manOveranordning 85 innefattande ett ytterrOr 3, en mutter 100, en nfirelseskruv 80, ett manoverorgan 5 och en tryckfjader 122. Vidare visas i figuren delar av en vridsting 7 och ett taderelement 120. Monteringen sker i samverkan med ett i ytterrOret 3 infOrt lasorgan 4 enligt figurema 16 och 17 dar man tanker sig aft ytterrOret 3 fortsatter uppat i pilens J riktning mot ytterrOrets 3 andra ande, vilken ande visas i figur 27 och ar motsatt namnda fOrsta ande. I ytterrOret 3 ar aven fjaderelementet 120 infOrt och stracker sig fOretradesvis fran satet 117 till undersidan av muttem 100. DA salunda fjaderelementet 120 och lasorganet 4 med parnonterat innerrOr 1 ar infOrt i ytterrOret 3 monteras manaveranordningen lampligen pA sA satt aft vridstangen 7 Mrs in rOrelseskruvens 80 hal 83 och fixeras dar pa kant satt. Darefter monteras rOrelseskruven 80 pa manOverorganet 5 enligt tidigare beskrivning och muttems 100 hals 12 tras in i namnda andra ande av ytterrOret 3. Muttern 100 skall i detta lage inte fixeras i ytterrOret 3. Nasta steg är aft tra tryckfjadem 122 utanpa rOrelseskruven 80 och darefter tra in vridstangen 7 genom muttern 100. Vridstangen skall dá Rims in i rorelseorganets 41 genomgangshal 47 varefter rorelseskruvens 80 ganga 82 tras in i nnutterns 100 samverkande ganga 102. Mutterns 100 styrspar 18 behaver da lyftas upp ur ytterrOrets 3 klackar 8 sa aft rorelseskruven 80, med mutter 100, fritt kan roteras. Nasta steg ar aft rotera vridstangen 7 i pilens R riktning med hjalp av rOrelseskruven 80. Vridstangen roteras da i pilens M riktning enligt figur 16, varmed lasorganet 4 bringas till last position enligt tidigare beskrivning. Darefter roteras muttern 100 i pilens R riktning varmed rOrelseskruven 80 skruvas ner i muttern 100 medan tryckfjadern 122 komprimeras mellan muttems 100 ovansida och manOverorganets 5 undersida. Tryckfjaderns 122 Ovre tradvarv omsluter darvid manOverorganets 5 styrflans 96. PA sá sail blir manOverorganets 5 ben lasta sa aft det inte kan !Am ut frail varandra vilket kunde fa till fOljd aft manOverorganets 5 flitter 93 tappade greppet om rOrelseskruvens 80 flans 87. Slutligen Mrs muttern 100 ner i ytterrOrets 3 andra ande varvid ytterrOrets klackar 8 passas in i mutterns 100 styrspar 18, varefter muttern 100 lases mot ytterrOret 3 pa kant satt. Det ar lampligt aft muttern 100 har flera styrspar 18 med jamn delning sa aft det finns flera mOjligheter aft valja hur mycket tryckfjadem 122 ska komprimeras. Den salunda komprimerade tryckfjadern 122 kommer aft uttiva en franskjutande kraft pa manOverorganet 5 relativt muttern 100 och darmed pa rOrelseskruven 80 i pilens Q riktning. Darmed kommer lasorganet 4 hallas i last position med en viss kraft mellan samverkande kilar 14 och 14'. Da manoverorganet 5 trycks i pilens P riktning, i riktning mot innerrOrets 1 fOrsta fria ande, kommer manOverorganets 5 spets 95 aft trycka mot rOrelseskruvens 80 fOrdjupning 88. PA grund av tryckytans ringa radie kommer friktionsmomentet aft var mycket litet och rOrelseskruven 80 kommer aft pressas ner i muttern 100 medan den roterar i pilens S riktning samtidigt som tryckfjadern 122 komprimeras ytterligare. Darmed kommer lasorganet 4 aft foras till en °last position och innerrOret 1 kommer aft skjutas ut ur ytterrorets 3 fOrsta ande. DA manOverorganet 5 slapps fritt kommer tryckfjadem 122 aft pressa manOverorganet uppat i pilens Q riktning varmed manoverorganets 9 stodflans 99 pressar rOrelseskruvens 80 flans 87 uppat. Pa grund av tryckytans ringa radie kommer ocksa detta friktionsmoment all vara mycket litet och rerelseskruven 80 kommer all pressas uppat i muttern 100 medan den roterar i pilens R riktning varmed lasorganet 4 pa nytt Mrs till last position. Denna manOvrering fOrutsatter all lasorganet 4 är vridsakrat relativt ytterrOret 3. For aft astadkomma en praktiskt mer hanterbar mantiveranordning 85 kravs ett WO runt ntirelseskruven 80 och aven delvis runt manOverorganets 5 ben 92, vilket hOlje kan greppas av operatOren da manoverorganet 5 paverkas av en kraft i pilens P riktning. Darmed kan en enhandsmanovrerad lasfunktion uppnas.

Ovan beskrivna manoveranordning 85 kan naturligtvis anvandas i for aft manOvrera andra typer av teleskopiska las. Man kan t.ex tanka sig ett las med en lashylsa 9 med endast en lasyta 37 och ett kilformat urtag 113 sasom beskrivs i W02009/102260. Vidare kan man tanka sig all rOrelseskruven 80 paverkas av en vridfjader.

Uppfinningen sasom den ar beskriven och for fackmannen inom omradet uppenbara narliggande utforingsformer sammanfattas nu i fOljande patentkrav.

Claims (8)

PATENTKRAV

1. En lasanordning samverkande med ett rorelseorgan och innefattande ett innerror (1) och ett ytterror (3), dar innerroret (1) har en forsta fri ande som är utstickande ur och axiellt forskjutbar fran en fOrsta ande av ytterroret, dar ett lasorgan (4) är anordnat pa innerrorets (1) andra ande, med vilket lasorgan (4), innerroret (1) och ytterroret (3) lasbart kan lasas i olika axiella lagen relativt varandra, dar lasorganet (4) innefattar en axiellt riktad ganga (35) och en rorformad lashylsa (9) uppslitsad med atminstone ett axiellt riktat spar (13), vilket spar innefattar atminstone ett kilformat urtag (113) med kilytor (16, 16), dar namnda lasorgan vidare innefattar atminstone en kil (14) innefattande kilytor (15, 15), vilka kilytor, under paverkan av ett trelseorgan (41) innefattande ett gangspar (42), är fOrflyttbara langs med och relativt samverkande kilytor (16, 16) hos lashylsan (9), genom vilken fOrflyttning lashylsan (9) pressas mot ytterrOret, varvid innerraret (1) och ytterroret (3) lases axiellt relativt varandra och dar forflyttningen sker genom att rorelseorganet (41) roteras runt en axel vasentligen parallell med innerrorets (1) langdaxel varvid gangsparet (42) samverkar med gangan (35), dar rotationen av rorelseorganet (41) sker via en vridstang (7) dá vridstangen (7) roteras relativt innerroret (1) runt en langdaxel som är vasentligen parallell med innerrorets (1) langdaxel, kann eteckn ad darav att rorelseorganet (41) innefattar en cylindrisk hals (49), pa vilken hals gangsparet (42) är anordnad, dar rorelseorganet vidare innefattar en flans (45) med en koniskt formad andyta (46) som är riktad mot halsen (49).

2. En lasanordning enligt patentkravet 1, kannetecknad darav att vridstangen (7) kan forskjutas axiellt relativt rorelseorganet (41).

3. En lasanordning enligt patentkraven 1 eller 2, kan n eteckn ad darav att lasorganet (41) innefattar en forsta kil (14) med ett forsta par kilytor (15, 15) och en andra kil (14') med ett andra par kilytor (15', 15'), dar det forsta paret kilytor (15, 15) är axiellt motriktade det andra paret kilytor (15', 15').

4. En lasanordning enligt patentkraven 1, 2 eller 3, kanneteckn ad darav att vridstangens (7) ena ande är fastsatt i en forsta ande av en rorelseskruv (80), vilken rorelseskruv vid manovrering pressas mot innerrorets (1) forsta ande, varvid rorelseskruven under samverkan med en mutter (100) bringas att rotera runt sin langdaxel och dar muttern (100) är axiellt fixerad relativt ytterroret (3), varvid aven vridstangen (7) bringas att rotera runt sin langdaxel.

5. En lasanordning enligt patentkravet 4, kannetecknad darav att ett manoverorgan (5) är sammankopplat med rorelseskruven (80) pa sa satt att manoverorganet (5) är axiellt fixerat relativt rorelseskruven (80) med ett visst glapp och roterbart relativt rorelseskruven (80) runt namnda rorelseskruvs langdaxel.

6. En lasanordning enligt patentkravet 5, kannetecknad darav att manoverorganet (5) innefattar tva ben (92) med varsin fat (93), vilka fatter är vanda mot varandra, dar fotternas ovansidor haktar i en flans (87) anordnad pa rorelseskruvens (80 ) andra ande. 11

7. En lasanordning enligt patentkravet 5 eller 6, kan n et e c kn ad d a r av att en tryckfjader (122) ar anordnad mellan namnda manoverorganet (5) och namnda mutter (100) pa sa satt att tryckfjadern i komprimerat lage utovar en franskjutande kraft pa manoverorganet (5) relativt muttern (100).

8. En lasanordning enligt nagot av patentkraven ovan, kan n et e C kn ad d a r a v att lasanordningen innefattar ett fjaderelement (120) som utovar en kraft mellan innerroret (1) och ytterrOret (3) langs med innerrorets (1) langdaxel och pa ett sadant satt att fjaderelementets ena ande tar stOd mot ett sate (117) som ar fast fixerat relativt innertret (1) i riktningen mot innertrets fOrsta ande. 12 Fix 3