SE1530009A1 - Låsanordning för teleskopiska anordningar - Google Patents

Abstract

SAM MAN DRAG En lasanordning samverkande med ett rorelseorgan och innefattande ett innerror 1 och ett ytterror 3, dar innerroret 1 har en forsta fri ande som är utstickande ur och axiellt forskjutbar fran en fOrsta ande av ytterrOret, dar ett lasorgan 4 är anordnat pa innerrorets 1 andra ande, med vilket lasorgan 4, innerroret 1 och ytterrOret 3 losbart kan lasas i olika axiella lagen relativt varandra, dar lasorganet 4 innefattar en axiellt riktad ganga 35 och en rtirformad lashylsa 9 uppslitsad med atminstone ett axiellt riktat spar 13, vilket spar innefattar atminstone ett kilformat urtag 113 med kilytor 16, 16, dar namnda lasorgan vidare innefattar atminstone en kil 14 innefattande kilytor 15, 15, vilka kilytor, under paverkan av ett rorelseorgan 41 innefattande ett gangspar 42, är fOrflyttbara langs med och relativt samverkande kilytor 16, 16 has lashylsan 9, genom vilken fOrflyttning lashylsan 9 pressas mot ytterrOret, varvid innertret 1 och ytterrOret 3 lases axiellt relativt varandra och dar fOrflyttningen sker genom att rorelseorganet 41 roteras runt en axel vasentligen parallell med innerrorets 1 langdaxel varvid gangsparet (42) samverkar med gangan (35), dar rotationen av rorelseorganet 41 sker via en vridstang 7 dá vridstangen 7 roteras relativt innerroret 1 runt en langdaxel som är vasentligen parallell med innerrorets 1 langdaxel och dar rorelseorganet 41 innefattar en cylindrisk hals 49, pa vilken hals gangsparet 42 är anordnad, dar trelseorganet vidare innefattar en flans 45 med en koniskt formad andyta 46 som är riktad mot halsen 49.

Description

1 LASANORDNING FOR TELESKOPISKA ANORDNINGAR TEKNISKT OMRADE Uppfinningen avser en lasanordning samverkande med ett rorelseorgan och innefattande ett innerrar och ett ytterror, dar innerroret har en forsta fri ande som är utstickande ur och axiellt forskjutbar fran en forsta ande av ytterroret, dar ett lasorgan är anordnat pa innerrorets andra ande, med vilket lasorgan, innerroret och ytterroret losbart kan lasas i olika axiella lagen relativt varandra, dar lasorganet innefattar en axiellt riktad ganga och en rOrformad lashylsa uppslitsad med atminstone ett axiellt riktat spar, vilket spar innefattar atminstone ett kilformat urtag med kilytor, dar namnda lasorgan vidare innefattar atminstone en kil innefattande kilytor, vilka kilytor, under paverkan av ett rOrelseorgan innefattande ett gangspar, är fOrflyttbara langs med och relativt samverkande kilytor has namnda lashylsa, genom vilken fOrflyttning lashylsan pressas mot ytterroret, varvid innerroret och ytterroret lases axiellt relativt varandra och dar forflyttningen sker genom att rorelseorganet roteras runt en axel vasentligen parallell med innerrorets langdaxel varvid gangsparet samverkar med namnda ganga, dar rotationen av rorelseorganet sker via en vridstang da vridstangen roteras relativt innerroret runt en langdaxel som är vasentligen parallell med innerrorets langdaxel.

TEKNIKENS STANDPUNKT I W02009/102260 är kant en lasanordning for teleskopiska anordningar med ett innerror och ett ytterror enligt beskrivning ovan. Denna lasanordning uppvisar en rad fordelar. Den har en palitlig och lattmanovrerad lasfunktion pa grund av att laskonceptet med tangentiellt verkande kil pa en lashylsa erbjuder sjalvlasande egenskaperna i ena riktningen utan att for den skull ge upphov till sjalvlasning i regleringskilen. Darmed uppstar ett mycket starkt las som samtidigt kan regleras med obetydliga krafter. Lasorganet är anordnat pa den anden av innerroret som är inskjutet i ytterroret. Regleringen sker med ett manoverorgan pa ytterrorets fria ande via en vridstang som är axiellt fOrskjutbar relativt lasorganet. Detta är en enkel konstruktion som kan tillverkas till laga kostnader. Nackdelen är att namnda lasanordning inte är sjalvlasande i [pada riktningarna. Det normala ar att man onskar sjalvlasning mot sammantryckning av den teleskopiska anordningen. Men det kan i vissa tillampningar vara onskvart att ha sjalvlasning i !Dada riktningarna. Detta är fallet vid t.ex. batshakar dá man onskar att kunna anbringa en dragande kraft pa ett objekt. En annan tillampning är gang- och skidstavar dar innerroret kan skjutas ut fran ytterroret under inverkan av ett fjaderelement. I det fallet är innerroret utsatt for en utskjutande kraft dá lasorganet är i last lage och darfor är det onskvart att lasorganet är sjalvlasande i bada riktningar. Detta kan astadkommas genom att kombinera namnda lasanordning med kand teknik enligt W02005/000305 dar ett laskoncept med tva axiellt motstaende tangentiellt verkande kilar beskrivs. I senast namnda dokument beskrivs hur lasorganet bringas mellan last och tippet lage genom att dessa kilar forskjuts axiellt relativt varandra. Detta sker genom en fjaderpaverkad tryckstang som spontant pressar kilarna i riktning mot varandra. Genom en kraft i axiell riktning kan fjaderkraften Overvinnas och lasorganet bringas till oppen position. Pa grund av denna manOvreringsprincip kan inte lasorganet anordnas pa anden av innerroret eftersom namnda tryckstang inte kan forskjutas axiellt relativt lasorganet. I 2 tekniken enligt W02009/102260 manovreras lasorganet genom att ett rorelseorgan med en ganga roteras med hjalp av vridstangen som är axiellt forskjutbar relativt rorelseorganet. Vid denna vridning pressar rorelseorganet den tangentiellt verkande kilen mot lashylsan varvid denna expanderar med en lasande effekt som foljd. Om man onskar manovrera tva axiellt motstaende kilar med samma princip uppstar problemet att det kravs en dubbelt sa lang axiell forskjutning av rorelseorganet. Detta innebar dubbelt sä stor vinkelforskjutning vid bibehallandet av samma gangstigning. Alltsa maste manoverorganet roteras dubbelt sä star vinkel vilket innebar att lasorganet blir mycket omstandligare att manovrera. Det optimala är att manavreringen sker med en tryckkraft som astadkoms genom att anvandaren pressar tummen mot ett mantiverorgan pa ett mantiverorgan anordnad pa yttertrets fria ande. Namnda dokument fOreslar, utan flagon mer detaljerad beskrivning, att detta kan uppnas med hjalp av en trelseskruv som paverkas av en mutter, vilken mutter pressas i axiell riktning. Problemet med är att en trelseskruv behtiver ha en star stigning pa grund av den friktion som motverkar rorelsen. Men ju storre stigning desto mindre vinkelforskjutning. Detta kan inte kompenseras med en langre axiell forskjutning av manoverorganet eftersom anvandarens tum me normalt inte kan forskjutas mer an ca 20 mm relativt handgreppet. En mindre vinkelforskjutning kan inte heller kompenseras med en storre stigning pa rorelseorganets ganga eftersom det dá kan gangas upp under inverkan av en utdragande kraft pa innerroret. Ett annat problem som kand teknik inte uppvisar flagon losning pa är hur man ska undvika att blockera rorelseorganets reglering i de fall da man onskar att skjuta ut innerroret med hjalp av ett fjaderelement. Annu en nackdel med kand teknik är att forslagna arrangemang dar rorelseskruven bibringas en rotation med hjalp av en mutter är svarigheten att astadkomma en lagring av rorelseskruven med lag friktion och med bibehallen vridstyvhet.

REDOGORELSE FOR UPPFINNINGEN Syftet med foreliggande uppfinning är att astadkomma en anordning enligt ingressen som ger en lattmanovrerad lasfunktion som är sjalvlasande i bada riktningarna.

Ett annat syfte är att astadkomma en anordning enligt ingressen som innefattar ett fjader element avsedd att skjuta ut innerroret, vilken anordning ger en palitlig och lattmanovrerad lasfunktion.

Ytterligare ett syfte är att astadkomma en anordning enligt ingressen som kan med en hallbar manoveranordning som kan manovreras med en tryckkraft Iran anvandarens tumme.

Dessa syften uppnas med en anordning enligt ingressen dar rorelseorganet innefattar en cylindrisk hals, pa vilken hals ett gangs* är anordnat, dar rorelseorganet vidare innefattar en flans med en koniskt formad andyta som är riktad mot halsen. 3 Uppfinningen kommer nu narmare att beskrivas under hanvisning till bifogade ritningar som är avsedda att forklara och inte begransa uppfinningen varvid Fig. 1 visar en vy framifran av ett forsta kilorgan.

Fig. 2 visar en genomskarning av kilorganet enligt fig. 1 i snittet A-A.

Fig. 3 visar kilorganet enligt fig. 1 i perspektiv snett uppifran.

Fig. 4 visar en lashylsa i perspektiv snett uppifran.

Fig. 5 visar en sidovy av lashylsan enligt fig. 4.

Fig. 6 visar en vy framifran av lashylsan enligt fig. 4.

Fig. 7 visar en vy framifran av ett andra kilorgan.

Fig. 8 visar en vy fran sidan av kilorganet enligt fig. 7.

Fig. 9 visar en genomskarning av kilorganet enligt fig. 8 i snittet A-A.

Fig. 10 visar kilorganet enligt fig. 7 i perspektiv snett uppifran.

Fig. 11 visar en vy framifran av ett rorelseorgan.

Fig. 12 visar en vy uppifran av rorelseorganet enligt fig. 11.

Fig. 13 visar ett andra kilorgan enligt fig. 7-10 och ett dari monterat rorelseorgan enligt fig. 11 och 12.

Fig. 14 visar en vy framifran av ett fjaderstod.

Fig. 15 visare en vy uppifran av fjaderstodet enligt fig. 14.

Fig. 16 visar en vy framifran av ett lasorgan enligt uppfinningen dar innerroret och ytterroret visas i genomskarning.

Fig. 17 visar en delvis uppbruten vy Iran sidan av lasorganet enligt fig. 16.

Fig. 18 visar en vy framifran av ett ytterror.

Fig. 19 visar en vy uppifran av ytterroret enlig fig. 18.

Fig. 20 visar en delvis uppskuren vy framifran av ett manoverorgan.

Fig. 21 visar manoverorganet enligt fig. 20 i perspektiv snett nedifran.

Fig. 22 visar en vy framifran av en rorelseskruv.

Fig. 23 visar rorelseskruven enligt fig. 22 i perspektiv snett nedifran. 4 Fig. 24 visar en vy framifran av en mutter.

Fig. 25 visar en vy uppifran av en mutter enligt fig. 24.

Fig. 26 visar muttern enligt fig. 24 i perspektiv snett uppifran. Fig. 27 visar en vy framifran av en manoveranordning.

I figurerna 1-3 visas ett farsta kilorgan 30 avsett att samverka med en lashylsa 9 enligt figurerna 4-6. Saval kilorganet 30 som lashylsan 9 är lampligen tillverkade av termoplastiskt material med lamplig styrka och flexibilitet. Kilorganet 30 innefattar en fasthals 33 avsedd att skjutas in i en ande pa ett innerrar 1 och fixeras dar pa nagot kant satt. Kilorganet innefattar vidare en stoppflans 34 avsedd att, i samverkan med en stopphylsa pa den ena anden av ett ytterror 3, forhindra att kilorganet faller ur ytterroret. Stoppflansen är pa sin ovre del utbildad till en forsta kil 14 med vasentligen tangentiellt riktade kilytor 15 och vilken kil avslutas med en stoppklack 108. Pa en vinkel med 180 grader runt styrtappens 32 omkrets är ytterligare en stoppklack 108 anordnad. I kilen 14 och stoppflansen 34 är urtaget axiellt riktade styrspar 31 avsedda att samverka med langsgaende klackar 8 pa insidan av ytterroret 3, vilka visas i figur 19. Namnda samverkan innebar att kilorganet är forhindrat att vrida sig relativt ytterroret under axiella rorelser. Kilen 14 är utformad som en utvaxt fran en cylindrisk styrtapp 32 som är Open framat och med ett uttag 1 05 pa baksidan, vilken styrtapp stracker sig fran stoppflansen 34 upp till en framat och uppat Open hylsa 106. Denna hylsa 106 utgor ett hus for ett andra kilorgan 30' med en andra kil 14', vilka beskrivs mer i detalj langre fram. Hylsan 106 innefattar ett axiellt riktat styrspar 31 for samverkan med klackar 8 enligt beskrivning ovan. Pa sin ovre del avslutas hylsan med en stodyta 107 avsedd att motta en nedatriktad kraft fran ett fjaderelement 120. Kilorganet 30 är vasentligen cylinderformat och har ett genomgangshal 36 i vilket en invandig ganga 35 med star stigning är anordnad. Lashylsan 9 är foretradesvis tillverkad av ett termoplastiskt material med lamplig styrka och flexibilitet. Lashylsan 9 innefattar tva ringar med vasentligen cylindriska lasytor 37 respektive 37'. Dessa ringars langdaxlar sammanfaller och ringarna halls sam man pa ett visst axiellt avstand Iran varandra med hjalp av en hals 38. Halsen 38 är uppbruten pa storre delen av sin omkrets pa sá satt att tva smala bryggor är utbildade. Syftet med detta är att ringarna med lasytorna 37, respektive 37' skall lianas isar axiellt utan att kunna paverka varandra namnvart dá flagon av ringarna expanderat radiellt. Den radiella paverkan sker pa kant satt genom att den forsta kilen14 skjuts in i lashylsans 9 kilformade urtag 113 och den andra kilen 14' skjuts in i motsvarande kilformade urtag 113'. Darmed kommer kilarnas 14 och 14' kilytor 15 respektive 15' att forskjutas relativt lashylsans 9 kilytor 16 och 16', varvid lashylsans 9 vasentligen cylindriska lasytor 37 och 37' kommer att Oka diametern.

I figurerna 7-10 visas ett andra kilorgan 30' vilket foretradesvis är tillverkat av ett termoplastiskt material med lamplig styrka och flexibilitet. Kilorganet 30' är vasentligen rorformat med ett genomgangshal 111 vilket hal i den nedre delen avslutas med en invandig flans 112 med en mindre inre diameter an halet 111. I den ovre delen av kilorganet 30' är anordnad en koniskt formad yta 110. Pa utsidan av kilorganet 30' är en kil 14' med vasentligen tangentiellt riktade kilytor 15' anordnad. I namnda kil 14' är ett axiellt riktat styrspar 31 urtaget. Kilen 14' avslutas pa nedre delen med en stoppklack 108'. Pa motsatt sida av kilen 14', 180 grader langs onnkretsen av kilorganet 30', är nannnda kilorgan delvis uppbrutet med en slits 114, vilket är askadliggjort figur 13. Namnda slits 114 stracker sig fran nedre gaveln av kilorganet 30' upp till strax under den koniskt formade ytan110. Pa ornse sidor om slitsen 114 och pa nedre delen av kilorganet 30' är stoppklackar 108' anordnade.

I figur 11 och 12 visas ett rorelseorgan 41 vilket innefattar en cylindrisk hals 49 med en nagot mindre ytterdiameter an kilorganets 30' genomgangshal 111. Pa nedre delen av halsen 49 är ett gangspar 42 anordnat. Namnda hals innefattar aven ett ringformat spar 43, vilket spar definierar en nedre stoppyta 44. Sparets 43 ytterdiameter är nagot mindre an innerdiametern pa kilorganets 30' invandiga flans 112. ROrelseorganet 41 innefattar vidare en flans 45, fOretradesvis anordnad pa byre delen av halsen 49, vilken flans innefattar en koniskt formad andyta 46 med vasentligen samma konvinkel sonn kilorganets 30' koniskt formade yta 110. Det foredrages att namnda koniskt formade andyta är riktad mot halsen 49. Langs rorelseorganets langdaxel är anordnat ett genomgangshal 47 med ett icke-cirkulart tvarsnitt.

I figur 13 visas hur det andra kilorganet 30' är monterat pa rorelseorganet 41. Monteringen sker genom att kilorganet 30' tits pa den nedre delen av rorelseorganets 41 hals 49. Darefter skjuts namnda kilorgan uppat varvid slitsen 114 vidgas for att medge fri passage av namnda flans 112. Da flansen 112 har kommit fram till sparet 43 snapper flansen 112 in i det ring formade sparet 43. Kilorganets 30' nedre axiellt riktade yta av flansen 112 tar dá stod mot rorelseorganets 41 nedre stoppyta 44. Kilorganets 30' koniskt formad yta 110 tar stod mot rorelseorganets 41 koniskt formade andyta 46 pa flansen 45. Dessa bada ytor 44 och 46 är pa ett sadant axiellt avstand att kilorganet 30' kan rotera fritt pa rorelseorganet 41 med ett visst axiellt spel sadant att namnda koniskt formade yta 110 tar stod mot namnda koniskt formade andyta 46 da kilorganet 30' flyttas relativt rorelseorganet 41 i pilens A riktning.

I figurerna 14 och 15 visas ett fjaderstod 115 utformat som en i axiell riktning uppbruten cylinder med en nedre invandig flans 116. Namnda cylinders ytterdiameter är nagot mindre an ytterrorets 23 innerdiameter. Denna flans 116 är avsedd att utgora ett stopp for anden av ett axiellt verkande fjaderelement 120, vilket fjaderelement cla tar stod mot ett sate117. Den undre axiellt riktade ytan pa fjaderstodet 115 definierar en angreppsyta 118 for kraften fran fjaderelementet 120. Den ovre delen av fjaderstodet 115 är utformat som en skal f6r att invandigt erbjuda ett radiellt stod f6r namnda fjaderelement. Pa utsidan av fjaderstodet är ett axiellt riktat styrspar 31 anordnat.

I figurerna 16 och 17 visas ett monterat lasorgan 4 innefattande det fOrsta kilorganet 30. Utanpa kilorganet 30 är lashylsan 9 patradd fran ovre anden av kilorganet, over hylsan106. Detta är mojligt eftersom lashylsan 9 är flexibel och uppslitsad med ett axiellt riktat spar. Da lashylsan 9 tras pa kilorganet 30 vrids den sá att det kilformade urtaget 113 passar in i kilen 14 och snapps Over stoppklackarna 108. Nar lashylsan 9 salunda är pa plats skruvas rarelseorganet 41 med monterat andra kilorgan 30' in i det forsta kilorganets 30 ganga 35 pa ett sadant satt att kilen 14' pressas in lashylsans 9 kilformade uttag 113' sa att detta snapps Over stoppklackarna 108'. I figurerna 16 och 17 visas snittade partiella vyer av innerroret 1 och ytterroret 3. 6 Innerroret 1 har en forsta fri ande i pilens J riktning, vilken inte visas i figurerna 16 och 17. I figuren visas hur innerrorets 1 andra ande ar patrad det forsta kilorganets 30 fasthals 33 och fixerat dar pa kant satt, varmed lasorganet 4 ar anordnat pa innerrorets 1 andra ande. Innerroret 1 ar utstickande fran en forsta ande av ytterroret 3, vilken ande inte visas i figurerna 16 och 17. Ytterroret ar patratt utanfor lashylsan 9 och kilorganen 30 och 30'. Darvid är ytterrOret 3 vridet pa ett sadant satt att langsgaende klackar 8 enligt figur 19 ar inforda i styrspar 31. Darmed ar lasorganet 4 i sin helhet sakrat mot vridning relativt ytterrOret 3. Sam foljd av denna vridsakring ar ocksa innerroret 1 sakrat mot vridning relativt ytterrOret 3. I det i figurerna 16 och 17 visade laget at lasorganet 4 i en °last position. Kilorganen 30' är darvid urskruvat, med hjalp av rOrelseorganet 41, till ett yttersta lage. Detta lage uppstar genom att kilorganets 30' stoppklackar 108' drar med sig lashylsan 9 fram till det lage dar lashylsans 9 vidare rOrelse hindras av kilorganets 30 stoppklackar 1 08. I detta Oppna lage är lashylsans 9 lasytornas 37 och 37' ytterdiameter mindre an ytterrOrets innerdiameter varmed en radiell spalt 109 uppkommer. Darmed kan lasorganet 4 med pamonterat innerror 1 forflyttas fritt i bada axiella riktningarna relativt ytterroret 3.

Den axiella forflyttningen av kilorganen 30 och 30' relativt varandra astadkoms genom att rorelseorganet 41 vrids runt sin langdaxel. Gangsparet 42 pa rorelseorganet 41 gangas du ur eller in i gangan 35 pa kilorganet 30. denna vridrorelse astadkoms genom, den i rorelseorganets 41 genomgangshal 47 inforda, vridstangen 7. Namnda vridstang har ett icke cirkulart tvarsnitt som passar in namnda genomgangshal med ett visst radiellt glapp sá att rorelseorganet 41 kan forflyttas fritt i axiell riktning relativt vridstangen 7 och sa att rorelseorganet vrids dá vridstangen vrids runt sin langdaxel. Da vridstangen 7 vrids i pilens M riktning skruvas rorelseorganet 41 in i det forsta kilorganet 30. Darmed forflyttas det andra kilorganet 30' axiellt i riktning mot det forsta kilorganet 30. Nar detta sker roterar kilorganet 30' runt rorelseorganet 41. Vid namnda axiella rorelse pressas kilarna 14 och 14' in i lashylsans 9 kilformade urtag 113 och respektive 113'. Darmed okar radien pa lashylsans 9 lasytor 37 och 37' fram till dess att de kommer i kontakt med ytterrorets 3 inre mantelvagg. Lasorganet 4 med pamonterat innerror ar da last i axiell riktning relativt ytterroret 3. Da inneroret 1 forskjuts i pilens I riktning relativt ytterroret 3 kommer kilorganets 30 kil 14 att pressas djupare in i lashylsans 9 kilformade urtag 113. Darmed forflyttas kilens 14 kilytor 15 axiellt i pilens I riktning langs med och relativt lashylsans 9 samverkande kilytor 16. Denna forflyttning innebar att lashylsans lasyta 37 expanderar ytterligare med okad lasfunktion som WO. Foljden blir sjalvlasning av inneroret 1 relativt ytterroret 3 i pilens I riktning.

Da innerroret 1 forskjuts i pilens J riktning relativt ytterroret 3 kommer kilorganets 30' kil 14' att pressas djupare in i lashylsans 9 kilformade urtag 113'. Darmed forflyttas kilens 14' kilytor 15' axiellt i pilens J riktning langs med och relativt lashylsans 9 samverkande kilytor 16'. Denna forflyttning innebar pa samma satt som ovan att lashylsans lasyta 37' expanderar ytterligare med 6kad lasfunktion som -160. Foljden blir sjalvlasning av inneroret 1 relativt ytterroret 3 i pilens J riktning.

For att astadkomma i viss axiell forflyttning av kilen 14 relativt urtaget 113 maste den andra kilen 14' forflyttas lika stor stracka relativt motsvarande urtag 113'. Detta innebar att rorelseorganet 41 maste forflyttas dubbelt sa lang axiell stracka relativt kilorganet 30. Med en stigning pa gangan 35 som ar tillrackligt liten for att vara sjalvlasande sa kravs d att vridtangen 7 roteras sa mycket att det orsakar problem 7 med manovreringen. Det är darvid onskvart att Oka gangstigningen. En sadan okning innebar inga problem med manovermomentet eftersom det enda som kravs är att lashylsans lasytor 37 och 37' expanderar till kontakt med den inre mantelytan pa ytterroret 3. lngen laskraft behover anbringas eftersom laseffekten upptrader pa grund av sjalvlasning. Men en tillrackligt stor gangstigning for att fa en god manOvrerbarhet innebar att gangsparet 42 inte blir sjalvlasande i gangan 35. foljden blir da att rorelseorganet 41 skruvas ut spontant vid belastning pa innertret 1 relativt ytterroret 3 i pilens J riktning. Darmed forloras lasfunktionen. For att losa detta problem har tidigare forklarade arrangemang med koniska ytor 46 och 110 inforts pa trelseorganet 41 och det andra kilorganet 30', respektive. Med hanvisning till figur 13 fOrstas att da det andra kilorganet 30' fOrskjuts i pilens A riktning relativt trelseorganet 41 uppstar en friktion mellan de koniska ytorna 46 och 110. Vid tillrackligt stor konvinkel kan denna friktion bli sa stor att trelseorganet 41, trots en stor gangstigning, inte skruvas ut spontant vid belastning pa innertret 1 relativt ytterroret 3 i pilens J riktning enligt figurerna 16 och 17. Det inses latt att samma friktionshojande effekt kan astadkommas genom att ett koniskt sate anordnas i det forsta kilorganets 30 genomgangshal 36, varvid det andra kilorganet 30' kan utformas med en inre ganga. Vidare kan de koniska ytorna 46 och 110 utformas pa annat satt, t.ex. sá att flansen 45 innefattar en koniskt formad urgropning pa den sidan som är riktad mot pa halsen 49.

I figurerna 16 och 17 visas ocksa ett fjaderelement 120, har utformat som en tryckfjader. Fjaderelementet 120 loper pa insidan av ytterroret 3 och kan vara styrt radiellt med stodelement. Fjaderelementet 120 är foretradesvis axiellt fixerat i den ovre delen av ytterroret 3 och tar i sin nedre ande stod mot ett sate117 anordnat pa fjaderstodet 115 enligt beskrivning ovan. Namnda fjaderstod är fixerat mot rotation relativt ytterroret 3 pa sá satt att en klack 8 pa yttertret 3, enligt figur 19 är inford i fjaderstodets styrspar 31 enligt figur 15. Fjaderstodet 115 kan lopa fritt inne i ytterroret 3. Kraftpaverkan Iran fjaderelementet 120 pa lasorganets 4 stodyta 107 sker via fjaderstodets 115 angreppsyta 118 i pilens J riktning, i riktning mot innerrorets 1 namnda forsta fria ande. Fjaderelementet 120 har en sadan langd att det paverkar lasorganet 4 under atminstone en del av den mojliga axiella forflyttningsstrackan, men foretradesvis under hela forflyttningsstrackan. Darmed kommer innerroret 1 att skjutas ut Iran ytterroret 3 da lasorganet 4 fors till °last position. Det är darvid av stor vikt att de krafter som fjaderelementet 120 utovar pa lasorganet 4 inte forsvarar manovreringen av lasorganet. Det finns fyra mojligheter att anbringa kraften Iran fjaderelementet 120; det kan vara pa trelseorganet 41, pa det andra kilorganet 30', pa lashylsan 9 eller pa lasorganet 30. Att anbringa namnda kraft pa trelseorganet 41 är uppenbart olampligt eftersom det skulle forsvara vridningen. Men vilka av de aterstaende tre andra mojligheterna som är bast är inte uppenbart. Praktiska prov har visat att funktionen blir bast om man anbringar namnda kraft pa det forsta kilorganet. Detta är langsokt eftersom man da behOver en struktur pa kilorganet 30 som bygger forbi rorelseorganets 41 ovre del for att astadkomma en stodyta 107 som kan nas av ett fjaderstods angreppsyta 118. Det for den goda funktionen vasentliga är darvid att fjaderelementets 120 ena ande tar stod mot ett sate 117 som är fast fixerat relativt inneroret 1 i pilens J riktning, det vill saga i riktning mot namnda forsta ande av innertret 1. Den i figuren visade spiralfjadern kan naturligtvis ersattas av andra typer av fjaderelement. 8 I figur 18 och 19 visas ytterroret 3 med invandiga langsgaende klackar 8, vilka klackar i samarbete med tidigare namnda styrspar 31, mojliggor en vridfixering av lasorganet 4 relativt ytterroret 3. En sadan vridfixering kan naturligtvis astadkommas pa annat satt, t.ex. genom langsgaende invandiga spar i ytterroret 3 for samverkan med langsgaende klackar innefattande i lasorganet 4. Fordelen med ett sadant arrangemang skulle kunna vara att astadkomma en battre radiell styrning av ett, i ytterroret 3 infort, fjaderelement 120.

Figurerna 20 och 21 visar ett manoverorgan 5 lampligen tillverkad av ett termoplastiskt material med lamplig styrka och styvhet. Namnda manaverorgan innefattar ett huvud 91 som är vasentligen cylinderformat med en valvd tryckyta pa ovansidan. Tva ben 92 utstickande pa undersidan av huvudet 91. Benen 92 innefattar nedtill tva fatter 93, vilka fatter är vanda mot varandra. Ett cirkulart genomgaende hal 98 är urtaget i fatterna 93, langs med huvudets 91 centrumaxel. Pa undersidan av fotterna 93 är en rorformad styrflans 96 anordnad. Pa fotternas 93 ovansidor är en rorformad stodflans 99 anordnad. MeIlan benen 92 är cylindrisk tapp 94 anordnad, vilken tapp utgar fran huvudets 91 undersida langs med namnda huvuds centrumaxel. Namnda tapps undersida avslutas med en konisk spets 95. I oppningen mellan fotterna är en spalt 98 utbildad, varmed halet 97, styrflansen 96 och stodflansen 99 är delade i var sina tva halvor.

I figurerna 22 och 23 visas en rorelseskruv 80 avsedd att samverka med namnda manoverorgan och foretradesvis tillverkad av ett termoplastiskt material. Rorelseskruven 80 innefattar en cylinder 81, pa vilkens cylindriska mantelyta en utvandig ganga 82 är anordnad. Det foredrages att gangan har en relativt star stigning och att den har flera ingangar. Vidare har gangan 82 en motsatt orientering jamfort med rorelseorganets 41 gangspar 42, pa sa satt att am gangsparet 42 bildar en hogerganga sá utgor gangan 82 en vansterganga. Den i figurerna visade gangan har fyra ingangar. Langs med cylinderns 81 centrumaxel är ett bottenhal 83 upptaget fran en rorelseskruvens 80 forsta ande, det vill saga fran cylinderns 81 undersida. Namnda batten hal är avsedd for att motta den ovre anden av vridstangen 7 och har lampligen samma, men nagot storre, tvarsnitt som vridstangen 7. Vridstangen 7 kan fixeras mot utdragning fran bottenhalet 83 pa kant satt, t.ex. genom att lasas med en skruv eller pinne inford i, ett pa cylindern 81, radiellt riktat hal 84. Florelseskruven 80 innefattar aven en tapp 86, vilken tapp är anordnad pa ovansidan av cylindern 81. Namnda tapps centrumaxel sammanfaller med cylinderns 81 centrumaxel. Tappen 86 innefattar vidare en flans 87, vilken flans salunda är anordnad pa rorelseskruvens 80 andra ande. I centrum av tappens 86 oversta axiellt riktade yta är en fordjupning 88 anordnad, avsedd att mottaga manoverorganets 5 spets 95. Vid montering fors tappen 86 in i spalten 98 mellan manoverorganets 5 fatter 93, varvid benen 92 bojs utat varefter tappen 86 snapps in i manoverorganets 5 hal 97. Darvid haktar fotternas 93 ovansidor i flansen 87. Darmed stoder manoverorganets 5 stodflans 99 undersidan av namnda flans 87 och manoverorganets 5 spets 95 är inford i tappens 86 fordjupning 88. Pa detta satt är manoverorganet 5 axiellt fixerad, med ett visst glapp, relativt rorelseskruven 80,samtidigt som manoverorganet 5 är fritt roterbart relativt rorelseskruven 80.

I figurerna 24 — 26 visas en mutter 100 foretradesvis tillverkad av ett termoplastiskt material med goda glidegenskaper i forhallande till det material som anvands i rorelseskruven 80. Muttern 100 innefattar en rorformad hals 12 med en nagot mindre 9 ytterdiameter an ytterrorets 3 innerdiameter. Halsen 12 innefattar ett genomgangshal 101, i vilket genomgangshal en invandig ganga 102 är anordnad. Gangan 102 har en sadan utformning att rorelseskruvens 80 ganga 82 passar in i denna med ett visst glapp. pa utsidan av mutterns 100 hals 12 är axiellt riktade spar 18 anordnade, i vilka spar ytterrorets 3 klackar 8 passar in. Minsta antalet spar 18 är lika manga som klackar 8. Muttern 100 innefattar aven en flans 103 anordnad pa ena anden av halsen 12, vilken flans har en storre ytterdiameter an halsens 12 ytterdiameter.

I figur 27 visas en monterad manOveranordning 85 innefattande ett ytterror 3, en mutter 100, en trelseskruv 80, ett mantiverorgan 5 och en tryckfjader 122. Vidare visas i figuren delar av en vridstang 7 och ett fjaderelement 120. Monteringen sker i samverkan med ett i ytterraret 3 infOrt lasorgan 4 enligt figurerna 16 och 17 dar man tanker sig att ytterraret 3 fortsatter uppat i pilens J riktning mot yttertrets 3 andra ande, vilken ande visas i figur 27 och är motsatt namnda fOrsta ande. I ytterrOret 3 är aven fjaderelementet 120 infort och stracker sig foretradesvis Iran satet 117 till undersidan av muttern 100. DA salunda fjaderelementet 120 och lasorganet 4 med pamonterat innerror 1 är infort i ytterroret 3 monteras manoveranordningen lampligen pa sá satt att vridstangen 7 fors in rorelseskruvens 80 hal 83 och fixeras dar pa kant satt. Darefter monteras rorelseskruven 80 pa manoverorganet 5 enligt tidigare beskrivning och mutterns 100 hals 12 tras in i namnda andra ande av ytterroret 3. Muttern 100 skall i detta lage inte fixeras i ytterroret 3. Nasta steg är att tra tryckfjadern 122 utanpa rorelseskruven 80 och darefter tra in vridstangen 7 genom muttern 100. Vridstangen skall da Rims in i rorelseorganets 41 genomgangshal 47 varefter rorelseskruvens 80 ganga 82 tras in i mutterns 100 samverkande ganga 102. Mutterns 100 styrspar 18 behover dá lyftas upp ur ytterrorets 3 klackar 8 sá att rorelseskruven 80, med mutter 100, fritt kan roteras. Nasta steg ar att rotera vridstangen 7 i pilens R riktning med hjalp av rorelseskruven 80. Vridstangen roteras dá i pilens M riktning enligt figur 16, varmed lasorganet 4 bringas till last position enligt tidigare beskrivning. Darefter roteras muttern 100 i pilens R riktning varmed rorelseskruven 80 skruvas ner i muttern 100 medan tryckfjadern 122 komprimeras mellan mutterns 100 ovansida och manoverorganets 5 undersida. Tryckfjaderns 122 ovre tradvarv omsluter darvid manoverorganets 5 styrflans 96. Pa sa satt blir manoverorganets 5 ben lasta sa att det inte kan bojas ut fran varandra vilket kunde fa till 160 att manoverorganets 5 fotter 93 tappade greppet am rorelseskruvens 80 flans 87. Slutligen fors muttern 1 00 ner i ytterrorets 3 andra ande varvid ytterrorets klackar 8 passas in i mutterns 100 styrspar 1 8, varefter muttern 100 lases mot ytterroret 3 pa kant satt. Det är lampligt att muttern 100 har flera styrspar 18 med jamn delning sa att det finns flera mojligheter att valja hur mycket tryckfjadern 122 ska komprimeras. Den salunda komprimerade tryckfjadern 122 kommer att utova en franskjutande kraft pa manoverorganet 5 relativt muttern 100 och darmed pa rorelseskruven 80 i pilens Q riktning. Darmed kommer lasorganet 4 lianas i last position med en viss kraft mellan samverkande kilar 14 och 14'. Da manoverorganet 5 trycks i pilens P riktning, i riktning mot innerrorets 1 forsta fria ande, kommer manoverorganets 5 spets 95 att trycka mot rorelseskruvens 80 fordjupning 88. Pa grund av tryckytans ringa radie kommer friktionsmomentet att var mycket litet och rorelseskruven 80 kommer att pressas ner i muttern 1 00 medan den roterar i pilens S riktning samtidigt som tryckfjadern 122 komprimeras ytterligare. Darmed kommer lasorganet 4 att foras till en olast position och innerroret 1 kommer att skjutas ut ur ytterrorets 3 forsta ande. Da manoverorganet 5 slapps fritt kommer tryckfjadern 122 att pressa manoverorganet uppat i pilens Q riktning varmed manoverorganets stodflans 99 pressar rorelseskruvens 80 flans 87 uppat. Pa grund av tryckytans ringa radie kommer ocksa detta friktionsmoment att vara mycket litet och rorelseskruven 80 kommer att pressas uppat i muttern 100 medan den roterar i pilens R riktning varmed lasorganet 4 pa nytt fors till last position. Denna manovrering forutsatter att lasorganet 4 är vridsakrat relativt ytterroret 3. For att astadkomma en praktiskt mer hanterbar manoveranordning 85 kravs ett holje runt rarelseskruven 80 och aven delvis runt manaverorganets 5 ben 92, vilket holje kan greppas av operatoren dä manaverorganet 5 paverkas av en kraft i pilens P riktning. Darmed kan en enhandsmanovrerad lasfunktion uppnas.

Ovan beskrivna manaveranordning 85 kan naturligtvis anvandas i far att manavrera andra typer av teleskopiska las. Man kan t.ex tanka sig ett las med en lashylsa 9 med endast en lasyta 37 och ett kilformat urtag 113 sasom beskrivs i W02009/102260. Vidare kan man tanka sig att rarelseskruven 80 paverkas av en vridfjader.

Uppfinningen sasom den ar beskriven och for fackmannen inom omradet uppenbara narliggande utforingsformer sammanfattas nu i foljande patentkrav.

Claims (1)

PATENTKRAV 1. En lasanordning samverkande med ett rorelseorgan och innefattande ett innerror (1) och ett ytterror (3), dar innerroret (1) har en forsta fri ande som är utstickande ur och axiellt forskjutbar fran en forsta ande av ytterroret, dar ett lasorgan (4) är anordnat pa innerrorets (1) andra ande, med vilket lasorgan (4), innerrOret (1) och ytterroret (3) losbart kan lasas i olika axiella lagen relativt varandra, dar lasorganet (4) innefattar en axiellt riktad ganga (35) och en rOrformad lashylsa (9) uppslitsad med atminstone ett axiellt riktat spar (13), vilket spar innefattar atminstone ett kilformat urtag (113) med kilytor (16, 16), dar namnda lasorgan vidare innefattar atminstone en kil (14) innefattande kilytor (15, 15), vilka kilytor, under paverkan av ett rOrelseorgan (41) innefattande ett gangspar (42), är fOrflyttbara langs med och relativt samverkande kilytor (16, 16) has lashylsan (9), genom vilken fOrflyttning lashylsan (9) pressas mot ytterrOret, varvid innerrOret (1) och ytterrOret (3) lases axiellt relativt varandra och dar forflyttningen sker genom att rorelseorganet (41) roteras runt en axel vasentligen parallell med innerrorets (1) langdaxel varvid gangsparet (42) samverkar med gangan (35), dar rotationen av rorelseorganet (41) sker via en vridstang (7) dá vridstangen (7) roteras relativt innerroret (1) runt en langdaxel som är vasentligen parallell med innerrorets (1) langdaxel, kannetecknad darav att rorelseorganet (41) innefattar en cylindrisk hals (49), pa vilken hals gangsparet (42) är anordnad, dar rorelseorganet vidare innefattar en flans (45) med en koniskt formad andyta (46) som är riktad mot halsen (49). 2. En lasanordning enligt patentkravet 1, kan n ete ckn ad darav att vridstangen (7) kan forskjutas axiellt relativt rorelseorganet (41). 3. En lasanordning enligt patentkraven 1 eller 2, kan neteckn ad darav att lasorganet (41) innefattar en forsta kil (14) med ett forsta par kilytor (15, 15) och en andra kil (14') med ett andra par kilytor (15', 15'), dar det forsta paret kilytor (15, 15) är axiellt motriktade det andra paret kilytor (15', 15'). 4. En lasanordning enligt patentkraven 1, 2 eller 3, kannetecknad darav att vridstangens (7) ena 5nde är fastsatt i en f6rsta ande av en rorelseskruv (80), vilken rorelseskruv vid manovrering pressas mot innerrorets (1) forsta ande, varvid rorelseskruven under samverkan med en mutter (100) bringas att rotera runt sin langdaxel och dar muttern (100) är axiellt fixerad relativt ytterroret (3), varvid aven vridstangen (7) bringas att rotera runt sin langdaxel. 5. En lasanordning enligt patentkravet 4, kan n ete ckn ad darav att ett manoverorgan (5) är sammankopplat med rorelseskruven (80) pa sá satt att manoverorganet (5) är axiellt fixerat relativt rorelseskruven (80) med ett visst glapp och roterbart relativt rorelseskruven (80) runt namnda rorelseskruvs langdaxel. 6. En lasanordning enligt patentkravet 5, kan n ete ckn ad darav att manoverorganet (5) innefattar tva ben (92) med varsin fat (93), vilka fatter är vanda mot varandra, dar fotternas ovansidor haktar i en flans (87) anordnad pa rorelseskruvens (80 ) andra ande. 7. En lasanordning enligt patentkravet 5 eller 6, kan neteckn ad darav att en tryckfjader (122) är anordnad mellan namnda manoverorganet (5) och namnda mutter (100) pa sá satt att tryckfjadern i komprimerat lage utovar en franskjutande kraft pa manoverorganet (5) relativt muttern (100). 8. En lasanordning enligt nagot av patentkraven ovan, kan n etec kn ad darav att lasanordningen innefattar ett fjaderelement (120) som utovar en kraft mellan innerroret (1) och ytterroret (3) langs med innerrorets (1) langdaxel och pa ett sadant satt att fjaderelementets ena ande tar skid mot ett sate (117) som är fast fixerat relativt innertret (1) i riktningen mot innertrets farsta ande. -/(.1;* 1 4, A / • • Pc; SP/ JLJ

1. r • .; 4 ----- /........ x • -r )(I .............. II ,..-----,„ ,”`-., \ ----------- ------,.., \ ;,'"'-- ----, rN 1: \1 2 C 1