SE532870C2 - Låsorgan för teleskopiskt anordnade element, innefattande axiellt riktade gängor - Google Patents

Description

25 30 35 40 45 50 533 äíiü 2 eftersom operatören då inte behöver böja sig vid längdreglering av skaftet.

Exempel på sådana anordningar är EP1313956 där manöverorganet påverkar ett låsorgan anordnat på nedre änden av ytterröret och W02005l085659 där flera beskrivna utföringsformer innefattar låsorgan verkande mot innerrörets inre mantelyta och anordnad på nedre änden av ett rör utgående från den övre änden av ytterröret. Speciellt kan här nämnas ett låsorgan enligt figurerna 44 - 49 innefattande en rörformad låshylsa uppslitsad med ett längsgående spår i form av kilformade urtag och i vilka spår två axiellt motriktade kilar verkar i tangentiell riktning. Detta låsorgan manövreras med små krafter via en fiäderbelastad tryckstâng och är självlåsande i båda riktningar utan att speciella friktionsmaterial behöver anlitas och är oaktat detta lätt lösbart under förutsättning att skaftet inte är axiellt belastat. Låsanordningen uppvisar därmed betydande fördelar järnfört med flertalet andra friktionsbetingade låsanordningar vilka är olämpliga i krävande tillämpningar på grund av otillräckliga låskrafter trots stora manöverkrafter varigenom det även uppstår betydande svårigheter att erbjuda en lättanvänd och pålitlig manöverfunktion. Den i W02005/085659 beskrivna làsanordningen lider dock av nackdelar i form av ett extra innerrör och komplicerad montering. Vidare kan nämnas att låset är av frikopplingstyp, vilket naturligtvis i manövreringshänseende är förträffligt men kräver att en fjäder engageras för att ge spontant låst läge. Ytterliggare en nackdel är att manöverorganet inte har full kontroll över låset eftersom det inte kan frikopplas då skaftet är axiellt belastat.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Syftet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en anordning enligt ingressen som ger en pålitlig och lättmanövrerad låsfunktion och som möjliggör en tillverkning med väsentligt lägre kostnad än tidigare kända varianter.

Ytterliggare ett syfte är att åstadkomma en anordning enligt ingressen som möjliggör full kontroll av låset via manöverorganet.

Dessa syften uppnås med en anordning enligt ingressen där låsorganet innefattar en rörforrnad låshylsa uppslitsad med ett axiellt riktat spår med ett kilformat urtag med, mot varandra vända, väsentligen tangentiellt riktade, kilytor. vidare en kil innefattande kilytor, vilka kilytor, under påverkan av ett rörelseorgan, är förflyttbara längs med och relativt samverkande kilytor hos låshylsan, genom vilken förflyttning låshylsan pressas mot ytterröret, varvid det inre elementet och ytterröret låses axiellt relativt varandra och där förflyttningen sker genom att rörelseorganet roteras runt en axel väsentligen parallell med ytterrörets längdaxel.

Uppfinningen kommer att beskrivas närmare under hänvisning till bifogade ritningar som är avsedda att förklara och inte begränsa uppfinningen varvid Fig.1 visar i perspektiv ett redskapsskaft med en låsanordning enligt uppfinningen.

Fig. 2 visar ett ytterrön' tvärsnitt.

Fig. 3 är en sidovy visande ett handtag till redskapsskaftet enligt fig. 1. 10 15 20 25 30 35 40 45 50 EEE fišiü 3 Fig. 4 är en vy uppifrån av handtaget enligt fig. 3.

Fig. 5 visar en genomskäming av handtaget enligt fig. 3 i snittet A-A.

Fig. 6 är en vy underifrån av ett manöverorgan till redskapsskaftet enligt fig. 1.

Fig. 7 är en sidovy av manöverorganet enligt fig. 6.

Fig. 8 visar manöverorganet enligt fig. 7 i perspektiv snett underifrån.

Fig. 9 är en sidovy av ett handtag enligt fig. 3 med ett däri monterat manöverorgan enligt fig. 7 och en med manöverorganet sammankopplad vridstång, vilken vridstång är avkortad i figuren.

Fig. 10 visar en genomskärning av anordningen enligt fig. 9 i snittet A-A.

Fig. 11 är en sidovy visande ett kilorgan.

Fig. 12 är en vy underifrån av kilorganet enligt fig. 11.

Fig. 13 visar en genomskärning av kilorganet enligt fig. 11 i snittet A-A.

Fig. 14 visar kilorganet enligt fig. 11 i perspektiv snett uppifrån.

Fig. 15 är en vy från sidan visande en làshylsa uppslitsad med ett axiellt riktat kilfonnat spår.

Fig. 16 är en vy från vänster visande låshylsan enligt fig. 15.

Fig. 17 visar låshylsan enligt fig. 15 i perspektiv snett från vänster.

Fig. 18 är en sidovy av ett rörelseorgan innefattande en gänga.

Fig. 19 visar en genomskärning av rörelseorganet enligt fig. 18 i snittet B-B.

Fig. 20 är en vy från höger av rörelseorganet enligt fig. 18.

Fig. 21 visar rörelseorganet enligt fig. 18 i perspektiv snett från vänster.

Fig. 22 är en sidovy av ett låsorgan enligt uppfinningen delvis monterat och med en avkortad vridstång.

Fig. 23 är en vy från vänster av låsorganet enligt fig. 22.

Fig. 24 visar låsorganet enligt fig. 22 i perspektiv snett uppifrån.

Fig. 25 visar låsorganet enligt fig. 22 i perspektiv snett nedifrân.

Fig. 26 är en sidovy visande delar av låsorganet, en avkortad vridstång, ett avkortat innerrör och ett delvis uppbrutet och avkortat ytterrör. 10 15 20 25 30 35 40 45 50 53251 ÉTÜ 4 Fig. 27 är en delvis uppbruten sidovy visande samverkande inre delar av låsorganet.

Fig. 28 är en delförstoring av det uppbrutna partiet i fig. 27 Fig. 29 är vy nedifrån av en alternativ utföringsforrn av ett manöverorgan.

Fig. 30 är en sidovy från vänster av manöverorganet enligt fig. 29.

Fig. 31 visar manöverorganet enligt fig. 29 i perspektiv snett nedifrån.

Fig. 32 är en uppbruten sidovy av en altemativ utföringsforrn av ett handtag.

Fig. 33 är en vy uppifrån av handtaget enligt fig. 32.

Fig. 34 är en delvis uppbruten sidovy av ett handtag enligt fig. 32 med ett däri monterat manöverorgan enligt fig. 29 och en med manöverorganet sammankopplad vridstång, vilken vridstång är avkortad i figuren.

Fig. 35 är en sidovy av en alternativ utföringsform av ett rörelseorgan.

Fig. 36 är en vy uppifrån av rörelseorganet enligt fig. 35.

Fig. 37 visar rörelseorganet enligt fig. 35 i perspektiv snett uppifrån.

Fig. 38 visar ett kilorgan passande till rörelseorganet enligt fig. 35 i perspektiv snett nedifrån.

Fig. 39 är en sidovy av kilorganet enligt fig. 38.

Fig. 40 visar kilorganet enligt fig. 38 i perspektiv snett nedifrån, i en annan vinkel.

Fig. 41 är en vy uppifrån av kilorganet enligt fig. 39.

Fig. 42 är en sidovy av en låshylsa passande till kilorganet enligt fig. 38.

Fig. 43 är en vy nedifrån av låshylsan enligt tig. 42.

Fig. 44 visar låshylsan enligt fig. 42 i perspektiv snett uppifrån.

Fig. 45 visar ett monterat låsorgan enligt tig. 35, 38 och 42 med ett monterat innerrör och ett ytterrör, allt i perspektiv snett från sidan.

Fig 46 visar en anordning enligt tig. 45 där ytterröret är delvis påfört och låsorganet är i låst läge, i perspektiv snett från sidan. l fig. 1 visas en låsanordning enligt uppfinningen tillämpad på ett redskapsskaft 10 vilket innefattar ett ytterrör 3, ett inre element 1, en stoppbussning 17, ett låsorgan 4, en vridstång 7, ett handtag 6 och ett manöverorgan 5. Det inre elementet 1 är r 10 15 20 25 30 35 40 45 50 532 åfïü 5 det här fallet ett innerrör och innefattar i denna utföringsform ett redskapsfäste 2 i sin undre fria ände, vilket redskapsfäste i sin enklaste form kan bestå av radiellt riktade hål. Handtaget 6 är fastsatt på den övre delen av ytterröret 3 och på den övre delen av handtaget är manöverorganet 5 vridbart anordnat. På manöverorganet 5 är vridstången 7 fastsatt och roterar därmed då manöverorganet 5 vrids. Genom en sådan vridning påverkas låsorganet 4, vilket närmare ska beskrivas i det följande. l fig. 2 visas ett tvärsnitt av ytterröret 3. På den inre mantelytan 11 är anordnade klackar 8 vilka löper i axieli riktning längs med ytterröret 3. Det föredrages att ytterröret är tillverkat av strängpressad aluminium, men man kan även tanka sig ett ytterrör tillverkat i ett annat material och på annat sätt, t.ex. ett stålrör med utifrån nedpressade klackar. Dessa klackar 8 tjänar som vridsäkring av det inre elementet 1. En sådan vridsäkring kan naturligtvis uppnås hjälp av en annan icke-cirkulär utformning av ytterrörets tvärsnitt, men det föredrages att tvärsnittets inre mantelyta innefattar delar av cirklar.

Handtaget 6 enligt fig. 3-5 innefattar en hals 12 med axiellt riktade styrspàr 18 avsedda att mottaga klackar 8 på ytterröret 3. Vidare innefattar handtaget 6 ett axiellt riktat genomgångshål 20 som i handtagets övre ände övergår till ett cylindriskt styrhål 19 via en ringformad, axiellt riktad, stoppyta 21. Handtaget 6 tillverkas lämpligen av ett formsprutat polymert material och kan förses med ursparningar 22. Styrhålet 19 är avsett att mottaga en cylindrisk hals 24 på ett manöverorgan 5. Detta manöverorgan 5 enligt fig. 6-8. är lämpligen tillverkad i en enda del genom formsprutning av ett polymert material och innefattar en vridknopp 23 och en cylindrisk hals 24 med en något mindre diameter än styrhålet 19. l halsen 24 är ett centralt sexkantigt fästhål 25 upptaget, i vilket hål vridstången 7 med motsvarande sexkantigt tvärsnitt träs in och säkras axiellt på lämpligt sätt. Halsens 24 nedre del är axiellt slitsad med spalter 27 varigenom tungor 26 uppstår. l denna halsens 24 nedre del är hålet 25 förstorat varvid kanter 28 uppkommer. När vridstången 7 är införd i den övre delen av hålet 25 uppkommer därför en spalt mellan vridstången och tungornas 26 insida. Därmed kan tungorna 26 fjädra in mot centrum. Den nedre delen av tungorna 26 innefattar utåtriktade avfasade klackar 29. Wd monteringen sammanfogas manöverorganet 5 med vridstången 7 varefter vridstången träs in genom styrhålet 19 till dess klackarna 29 kommer i kontakt med styrhålets 19 övre kant. Under påverkan av klackarnas 29 instyrningsfaser fjädrar tungorna in mot centrum varigenom klackarna 29 kan införas i hålet 19 på handtaget och snäppa fast mot stoppytan 21. På så sätt kan manöverorganet 5 med monterad vridstång 7 säkras axiellt mot handtaget 6, vilket visas i fig. 9 och 10. Genom ett visst axiellt och radiellt glapp mellan manöverorganet 5 och handtaget 6 är manöverorganet 5 och därmed vridstången 7 vridbara i pilarnas M riktningar relativt handtaget 6. l tig. 9 och 10 visas också delar av ett ytterrör som är påfört handtagets 6 hals12. Därvid är ytterrörets klackar 8 inskjutna l motsvarande spår 18 på halsen 12 och vidare är ytterröret fastsatt halsen 12 på lämpligt sätt, t.ex. med en radiellt riktad skruv.

Därmed kan såväl vrldrörelser som axiella rörelser överföras från handtaget 6 till ytterröret 3. l fig. 11-21 visas ingående delar i låsorganet 4.

Ett kilorgan 30 enligt fig. 11-14 tiilverkas lämpligen i en enda del av ett forrnsprutat polymert material, t.ex. polyamid. Kilorganet 30 är väsentligen rörforrnat och innefattar en fästhals 33 avsedd att träs in i och fästas på det inre elementet 1, en styrtapp 32 och mellan fästhalsen och styrtappen en stoppfläns 34, vilken tjänar 10 15 20 25 30 35 40 45 50 532 SÉÜ 6 som anslag för det inre elementet 1. Styrtappens 32 yttre mantelyta innefattar ett utskott i form av en kil 14 med ett styrspår 31. Kilen 14 innefattar två kilytor 15, vilka kilytor är väsentligen tangentiellt riktade och vända från varandra i en viss vinkel. Kilorganet 30 innefattar även ett genomgångshäl 36 som i styrtappen 32 är utformat med en innergänga 35.

Låsorganet 4 innefattar även en rörforrnad, väsentligen cylindrisk, låshylsa 9 som är uppslitsad med ett axiellt riktat spår 13 enligt fig. 15-17. Detta spår 13 övergår i sin ena ände till kilformat urtag 113 med mot varandra vända, väsentligen tangentiellt riktade, kilytor 16. Låshylsan innefattar en del med större ytterdiameter bildande en låsyta 37 och en del med något mindre diameter bildande en hals 38. Ett axiellt riktat spår 13' anordnat i lâsytan 37 på motsatt sida om spåret 13. Låshylsans innerdiameter formar en styryta 39 avsedd att samverka med kilorganets 30 styrtapp 32. Vidare innefattar låshylsan 9 klackar 40 vilka utgår från halsens 38 ytterände och är radiellt riktade in mot centrum.

Klackarnas 40 ändkanter är väsentligen cirkelformade med en viss diameter d.

Låshylsan tillverkas företrädesvis i en enda del av ett lämpligt material, t.ex. acetalplast. Materialet bör vara flexibelt men formstabilt och ha lågt friktionstal i samverkan med kilorganet 30.

Vidare innefattar låsorganet 4 ett rörelseorgan 41 enligt fig. 18-21, vilket rörelseorgan företrädesvis är tillverkad genom formsprutning av ett polymert material, tex. polyamid. Rörelseorganet 41 innefattar en cylindrisk hals 49 på vilken hals en yttergänga i form av ett gängspår 42 är anordnad. Yttergängan passar i kilorganets 30 innergänga 35 med ett visst radiellt och axiellt glapp.

Gängspåret 42 utgår från halsens 49 ände och avslutas med en axiellt riktad kant « 48. På något avstånd från kanten 48 är halsen 49 utformad med en diameterminskning som bildar ett spår 43 med en nedre stoppyta 44 och en övre stoppyta 46, vilka stoppytor är ringformade och väsentligen axiellt riktade. Spårets 43 ytterdiameter är något mindre än ändkanternas diameter d på låshylsans 9 klackar 40. Den övre stoppytan 46 utgör en ändytan på en fläns 45 med ytterdiameter approximativt samma som låshylsans 9 hals 38 ytterdiameter.

Vidare innefattar rörelseorganet 41 ett genomgående hål 47 med ett tvärsnitt som har samma form - i det här fallet sexkantigt - som vridstångens 7 tvärsnitt, men något större än detta så att vridstången 7 kan löpa fritt genom hålet 47 och ändå kunna vrida rörelseorganet. Det väsentliga här är att tvärsnitten är icke-cirkulära så att en vridrörelse kan överföras från vridstången 7 till rörelseorganet 41 varigenom låsanordningen kan påverkas, vilken påverkan närmare skall förklaras i det följande. l figurerna 22-25 visas låsorganet 4 delvis monterat med en däri införd vridstång 7. Monteringsföljden är följande. Klackama 40 på låshylsan 9 vänds mot änden ' på rörelseorganets 41 hals 49, dras över halsen och snäpps fast i spåret 43.

Detta kräver att låshylsan 9 låter sig vidgas något, vilket är möjligt på grund av att låshylsan är uppslitsad och är tillverkad av ett flexibelt material. På grund av att spårets 43 ytterdiameter är något mindre än ändkanternas diameter d på låshylsans 9 klackar 40 kan låshylsan 9 fritt rotera relativt rörelseorganet 41.

Spårets 43 bredd är sådan att klackama 40 passar in i spåret med ett visst axialglapp. Vridstângen 7 kan därefter skjutas in i rörelseorganets 41 hål 47, i vilket hål den kan förskjutas axiellt med ett visst glapp, enligt tidigare redogörelse.

Vridstången förs även igenom kilorganets 30 genomgångshål 36, i vilket hål vridstången fritt kan roteras och axiellt förskjutas. Kilorganet 30 vänds därvid så att styrtappen 32 är vänd mot låshylsan 9 och rörelseorganet 41. 10 15 20 25 30 35 40 45 50 532' SZYÜ 7 I nästa steg skruvas röreiseorganet 41 in i kilorganet 30 varigenom låshylsans 9 styryta 39 glider mot kilorganets 30 styrtapp 32 med ett visst glapp. l figurerna 26-28 visas làsorganet i olåst läge färdigmonterat med ett uppbrutet parti av ytterröret 3 och ett på kilorganets 30 fästhals 33 fastmonterat innerrör 1. lnneröret 1 med det påmonterade làsorganet 4 kan förskjutas axiellt relativt ytterröret 3 tack vare en spalt 50 mellan låshylsans 9 låsyta 37 och ytterrörets 3 inre mantelyta 11. Vid axiell förskjutning glider ytterrörets klackar 8 i kilorganets 30 styrspår 31 och i låshylsans 9 axiellt riktade spår 13 och 13'. Genom detta arrangemang är innerröret 1 med làsorganet 4 vridsäkrat relativt ytterröret 3. l fig. 26 visas hur kilorganets 30 kil 14 delvis har skjutits in i låshylsans 9 kilforrnade urtag 113. Vid vridning av vridstången 7 i pilens O riktning - på grund av högergänga - kommer röreiseorganet 41 att skruvas in i kilorganet 30. Den övre flanken 52 på rörelseorganets 41 gängspår 42 tar därvid stöd mot den undre flanken 51 på kilorganets 30 gänga 35 (fig. 28). På grund av ett axialglapp mellan gängspåret 42 och gängan 35 bildas då en spalt A mellan gängspårets 42 undre flank och gängans 35 övre flank. Då röreiseorganet 41 sålunda skruvas in i kilorganet 30 kommer flänsen 45 att pressa låshylsans 9 ände med klackar 40 i pilens Q riktning (fig. 27) varigenom kilorganets 30 kil 14 skjuts längre in i låshylsans 9 kilforrnade urtag 113. Kilens 14 kilytor 15 kommer då att röras längs med och relativt samverkande kilytor 16 på låshylsan 9 varigenom låshylsans 9 axiella spår 13 kommer att vidgas. Resultatet av detta är att låshylsans 9 diameter ökar och dess låsyta 37 skjuts radiellt i pilamas R riktningar till dess låsytan 37 kommer i kontakt med ytterrörets 3 inre mantelyta 11 varvid innerröret 1 och ytterröret 3 låses axiellt relativt varandra. Genom att välja en lämplig vinkel mellan kilytoma 15 på kilen 14 kan låshylsan 9 bli självlåsande mot ytterröret 3. Då inneröret 1 trycks mot ytterröret 3 i pilens N riktning skjuter ytterröret 3 med sig låshylsan 9 i pilens Q riktning. Kilorganet 30 förskjuts då i pilens S riktning (fig. 28) relativt låshylsan 9. Detta är möjligt på grund av den tidigare definierade spalten A. Genom denna relativa förskjutning av kilorganet 30 mot låshylsan 9 kommer kilens 14 kilytor 15 att röras längs med och relativt samverkande kilytor 16 på låshylsan 9 varigenom låshylsans 9 axiella spår 13 kommer att vidgas ytterliggare med en starkare låsfunktion som följd. Utan krav på speciella friktionsmaterial på låshylsans 9 låsyta 37 inträffar detta om inte vinklar mellan kilytoma överskrider ca 20 grader. Spalten A kan då vara under 1 mm, vilket låga värde är viktigt för att få en så kontrollerbar manövrering som möjligt. En liten spalthöjd A förutsätter att aktiva låsdetaljer är styva med liten fjädring eftersom 1 mm förskjutning av kilen 14 endast innebär ca 0,1 mm diameterökning hos låshylsan 9 vid kilvinkeln 20 grader. Kombinationen mellan en vridning av röreiseorganet 41 längs en gänga och att kilen 14 verkar väsentligen tangentiellt mot det kilformade urtaget 113 i låshylsan 9 leder även till en mycket god låsfunktion då ytterrör 3 och innerrör 1 dras ut från varandra. En överraskande god låsfunktion vid utdragande belastning uppstår även då röreiseorganet 41 roteras med ett lågt vridmoment i en gänga med stor stigning. Med en 20 graders kilvinkel kan stigningen vara så stor som 12 mm. Det innebär att làsorganet 4 kan övergå från helt öppet till helt låst läge med en vridningsvinkel på högst 90 grader och med så litet vridmoment att manövreringen kan utföras med lätta rörelser av operatörens fingrar utan att handleden behöver vridas. Detta är ur ergonomisk synvinkel överlägset eftersom återkommande vridning av handleden ofta leder till förslitningsskador.

Manövreringen sker genom att manöverorganet 5 enligt fig. 10 vrids i någon av pilamas M riktningar. Då làsorganet 4 ska övergå till låst läge vrids 10 15 20 25 30 35 40 45 50 E33 BTÜ 8 manöverorganet relativt handtaget 6 medurs (pilens O riktning i tig. 27).

Denna vridning överförs via vridstången 7 till rörelseorganet 41. Eftersom kilorganet 30 är vridsäkrat via klackarna 8 mot ytterröret 3 kommer rörelseorganet 41 att gängas in i kilorganet 30 enligt tidigare redogörelse. Då låset ska öppnas vrids manöverorganet 5 i riktning moturs (pilens P riktning ifig. 27). Genom vridstängen 7 överförs denna vridning till rörelseorganet 41 som gängas ur kilorganet 30. Låshylsans 9 dras då ut från kilen 14 genom kraftpåverkan på klackarna 40 av den nedre stoppytan 44 i rörelseorganets 41 spår 43. Därmed uppnås en full kontroll av låsorganet 4 via manöverorganet 5. Den beskrivna anordningen består av få delar och är enkei att montera vilket leder till låga produktionskostnader. Vridstàngen 7 är i den beskrivna utföringsforrnen en sexkantstång, men kan naturligtvis ha ett annat icke-cirkulärt tvärsnitt med lägre materialåtgång. Man kan t.ex tänka sig en aluminiumprofil i form av ett tunnväggigt rör med utåtriktade klackar. En profil i ett förstärkt polymert material är också tänkbar. Man kan även tänka sig en utförandeforrn utan vridsäkring av kilorganet 30 och där ytterröret 3 har ett cirkulärt tvärsnitt. Eftersom vridmomentet då rörelseorganet 41 gängas in i kilorganet 30 är lågt räcker det ofta med den friktion eller den tröghet som uppstår dä ett redskap är kopplat på redskapsfästet 2 för att ge det motmoment som krävs för manövreringen.

Wd val en stor gängstig ning är inte gängen självlåsande och det föredrages då att manöverorganet innefattar en spärranordning enligt tig. 29-34.

Manöverorganet 5 är här lämpligen tillverkad i en enda del genom fonnsprutning av ett polymert material och innefattar enligt fig. 29-31 en relativt tunn cylindrisk skiva 58 uppslitsad med radiella spàr 56, genom vilka spår tungor 55 pà skivan 58 uppkommer. På ena sidan av skivan 58 och koncentrisk med denna är fäst en hals 24 identisk i utförande och funktion med halsen 24 enligt tidigare beskrivning avseende fig. 6-8. På andra sidan av skivan 58 är ett vred 59 anordnat, vilket vred är symmetriskt utsträckt över en diameterlinje pä skivan 58. Vredet innefattar radiellt riktade hålrum 60 och är så orienterat att hålrummen 60 ligger ovanför och täcker tungoma 55 och spåren 56, varigenom tungoma 55 fritt kan böjas in i hålrummen 60. Vid övergången mellan halsen 24 och skivan 58 är en cylindrisk fläns 61 anordnad. Tungorna 55 innefattar utskott 57 med ett triangulärt tvärsnitt vilka sträcker sig radiellt från flänsen 61 ut mot skivans 58 omkrets. Halsen 24 innefattar även ett radiellt riktat hål 54 för ett stift eller en skruv avsedd att fästa vridstängen 7 i axiell riktning. Handtaget 6 är lämpligen tillverkad i en enda del genom formsprutning av ett polymert material och innefattar enligt fig. 32 och 33 en hals12 och ett huvud 66. Handtaget 6 innefattar vidare styrspàr 18. ett genomgångshål 20, ett styrhål 19 och en stoppyta 21 med utförande och funktion enligt tidigare avfattad beskrivning avseende fig. 3-5. I huvudet 66 är en fördjupning 62. Fördjupningen är i sin yttre del cylindrisk med en diameter som är något större än skivans 58 på manöverorganet 5. Den cylindriska delen av fördjupningen 62 är kcncentrisk med styrhålet 19 och övergår i sin nedre del 62 i en rotationssymmetrisk urspaming 22. Från botten av urspamingen 22 reser sig ett rör 67 vars inre mantelyta utgör en del av styrhålet 19 och vars övre ändyta 64 är avsedd att stödja den undre ändytan på manöverorganets 5 fläns 61. l botten av fördjupningens 62 cylindriska parti och längs dess omkrets är en tandkrans 63 anordnad. Dessa tänder har ett triangulärt tvärsnitt och är avsedda att samverka med utskotten 57 på manöverorganets 5 tungor 55. lfig. 34 visas hur handtaget 6 och manöverorganet 5 samverkar i en spärrancrdning 65. Vridstången 7 10 15 20 25 30 35 40 45 50 532 3FÜ 9 monteras i manöverorganet 5 enligt tidigare beskrivning. Sedan träs vridstången 7 igenom handtagets styrhål 19 varefter manöverorganets 5 hals 24 snäpps fast mot stoppytan 21 enligt tidigare beskrivning. l detta läge är manöverorganet 5 spärrat axiellt med ett visst glapp mellan stoppytan 21 och stödytan 64. Glappet är så avpassat att utskotten 57 passar in i mellanrummen mellan tändema i tandkransen 63 och spärrar därmed manöverorganet 5 med ett visst bromsmoment mot vridning relativt handtaget 6. Därmed är det möjligt att utnyttja en icke självlåsande gänga i låsorganet varmed en mycket lättmanövrerad làsfunktion kan uppnås. Vid vridning av vredet 69, i någon av pilarnas O och P riktningar, med ett större moment än detta bromsmoment, glider utskotten 57 över tänderna i tandkransen 63 tack vare de triangulåra tvärsnitten. Tungoma 55 böjs därvid i pilens T riktning in i hâlrummet 60. Storleken på bromsmomentet kan avpassas genom böjstyvheten hos tungoma 55 eller genom att alternera form och storlek på tvärsnitten hos utskottet 57 och tändema i tandkransen 63. En spärranordning 65 kan naturligtvis utformas på en mängd olika sätt. Den kan t.ex. vara friktionsbetingad eller vara utformad med en spärr som aktivt ska påverkas vid frikoppling. Man kan också tänka sig att engagera separata ljäderelement av metall för att säkerställa att utskotten 57 pressas ner mot tandkransen 63 med lämplig kraft. l den ovan beskrivna utföringsformen är manöverorganet 5 infällti handtagets 6 fördjupning 62. Fördelen med detta är att operatören dels lätt kommer åt manöverorganet 5. dels kan manipulera skaftet 10 med hjälp av handtaget 6 utan att riskera en ofrivillig påverkan av manöverorganet. En mängd andra placeringar och utförandeformer av manöverorganet kan naturligtvis tänkas inom ramen för uppfinningen. Det kan t.ex. vara fördelaktigt med ett arrangemang där manöverorganet 5 sitter vridbart anordnat på den yttre änden av det inre elementet 1 varvid vridstången 7 inte förskjuts axiellt relativt rörelseorganet 41 utan kan vara fast monterat i detta. En annan möjlighet är att manöverorganet 5 är så utformat att det överför en linjär rörelse från operatörens hand till en rotation av vridstången 7. Detta kan åstadkommas genom att manöverorganet innefattar en kuggstång som verkar mot ett kugghjul på vridstången. l en sådan utföringsform kan manöverorganet skjutas mot och från ytterröreti radiell riktning- vid manövrering av låsorganet. En annan utföringsforrn är att förse vridstångens 7 övre del med en rörelseskruv med stor stigning och manöverorganet 5 med en mutter med samma gänga. Låsanordningen kan då manövreras genom att manöverorganet trycks in mot ytterröret i axiell riktning. Återföringen kan ske med hjälp av en trycktjäder. Rörelseorganet 41 kan varieras på så sätt att det utformas med böjbara tungor med låsklackar i den ände som skruvas in kilorganet, vilka klackar kan haka fast i ändkanten på genomgångshålet 36 i kilorganet 30 och förhindra att rörelseorganet 41 helt skruvas ur kilorganet 30. Tungoma måste vara så långa att manövreringen av låsorganet 4 inte förhindras. l fig. 35-44 visas ingående detaljer till en annan utföringsforrn av en låsanordning enligt uppfinningen med ett låsorgan 4. Detta låsorgan innefattar ett rörelseorgan 41 enligt fig. 35-37 vilket lämpligen är tillverkat i en del av ett formsprutat polymert material med hög styvhet och styrka, t.ex. glasförstärkt polyamid. Rörelseorganet 41 är så när som på gängspåret 42 rotationssymmetriskt med ett genomgående hål 36 och innefattar i ena änden en fästhals 33 för fastsättning mot ett inre element 1, en fläns 45 som definierar en stoppyta för det inre elementet 1 på ena sidan och en stoppyta för ett kilorgan 30 på andra sidan, en styrhals 70 som övergår till en hals 49 med större diameter än styrhalsen. På halsen 49 är en 10 15 20 25 30 35 40 45 50 532 BTÜ 10 yttergänga i form av ett gängspår 42 anordnad. Gängspåret 42 avslutas med en axiellt riktad kant 48 i halsen 49, vilken hals övergår i en äntringsfas 71 i andra änden av rörelseorganet 41.

Vidare innefattar låsorganet 4 ett kilorgan 30 enligt flg. 38-41 vilket lämpligen är tillverkat i en del av glasförstärkt polyamid. Kilorganet 30 är utformat som ett uppskuret cylindriskt rör med en större och en mindre ytterdiameter. Partiet med den större diametern bildar stoppfläns 34 vars ytterände är avsedd att stödja mot rörelseorganets 41 fläns 45. Partiet med den mindre ytterdiametern bildar en styrtapp 32 för styrning av en låshylsa 9. På styrtappens 32 mantelyta är en kil 14 anordnad med väsentligen tangentiellt riktade kilytor 15 i en viss vinkel från varandra, företrädesvis ca 20 grader. Kilorganets 30 inre mantelyta bildar en styryta 39 med liknande diameter som ylterdiametern hos styrhalsen 70 på rörelseorganet 41. Kilorganet 30 är utformat för att kunna snäppas på styrhalsen 70 mellan flänsen 45 och halsen 49 med en sådan passning axiellt och radiellt att det lätt kan roteras på styrhalsen.

Låsorganet 4 innefattar även en láshylsa 9 enligt flg. 42-44 vilken företrädesvis formsprutas i acetalplast, vilket material har goda glidegenskaper mot polyamidplast. Låshylsan 9 är utformad som ett cylindriskt rör med en större ytterdlameter i den ena änden och en mindre ytterdiameter i den andra änden. Änden med den större diametern bildar en låsyta 37 för samverkan med ett ytterrörs 3 inre mantelyta. Låsytans 37 diameter är större än innerdiametern på ytterröret 3 då låshylsan är obelastad. Den andra änden bildar en hals 38 med en mindre ytterdiameter. l halsens 38 inre mantelyta är en gänga 35 anordnad avsedd att samverka med rörelseorganets 41 gängspår 42 och med en sådan passning att den lätt kan roteras med ett visst axialglapp. Låshylsan är uppslitsad med ett axiellt riktat spår 13 som i änden med låsytan 37 övergår till ett kilforrnat urtag 113 med mot varandra vända, väsentligen tangentiellt riktade, kilytor 16.

Insidan av låshylsans 9 låsyla 37 utgör en styryta avsedd att omsluta styrtappen 32 på kilorganet 30 med en sådan passning att låshylsan lätt kan förskjutas axiellt relativt kilorganet 30. En sådan förskjutning sker med hjälp av rörelseorganet 41 vilket närmare ska beskrivas l det följande. l tig. 45 visas ett monterat låsorgan 4 med ett innerrör 1 fastsatt på känt sätt på rörelseorganets 41 fästhals 33. Kilorganet 30 har snäppts på rörelseorganets 41 styrhals 70 och kan lätt roteras på den. Vidare har låshylsan 9 förts över rörelseorganets 41 äntringsfas 71 med en sådan orientering att kilen 14 på kilorganet 30 har skjutits in i det kilformade urtaget 113 på låshylsan 9 och därefter gängats in på gängspåret 42. Denna äntring sker genom att låshylsan vidgas vilket underlättas av den mindre godstjockleken i halsen 38 som uppkommer på grund av halsens mindre ytterdiameter. Då låshylsan 9 i detta läge roteras förskjuts den axiellt relativt Kilorganet 30, vilket kilorgan roterar med på grund av att kilen 14 är införd i det kilforrnade urtaget 113. Då låshylsan 9 skruvas i pilens T riktning (högergänga) stoppas den av gängspårets 42 avslutande kant 48 på rörelseorganet. l det läget påverkar inte kilen 14 låshylsans 9 diameter och ytterröret 3 kan skjutas över låshylsan med en viss friktion, vilken friktion beror på att låsytans 37 diameter är något större än ytterrörets 3 innerdiameter. l detta läge kan alltså lnneröret 1 och ytterröret 3 förskjutas axiellt relativt varandra.

Läsningen av låsorganet 4 sker genom att lnneröret 1 roteras relativt ytterröret 3 i pilens O riktning. Vid en sådan rotation kommer låshylsan 9 att skruvas ner mot kilorganet 30 på grund av låsytans 37 friktion mot ytterrörets 3 inre mantelyta.

Dawid kommer kilen 14 att skjutas längre in i låshylsans 9 kilformade urtag 113. 10 15 20 25 30 35 40 45 532 BYE! 1 1 Kilens 14 kilytor 15 kommer då att röras längs med och relativt samverkande kilytor 16 på låshylsan 9 varigenom låshylsans 9 axiella spår 13 kommer att vidgas. Resultatet av detta är att låsytans 37 diameter ökar och låshylsan går i låsande ingrepp med ytterrörets 3 inre mantelyta. Detta innebär att även gångans 35 diameter ökar varvid gängflankarna på gängan 35 och gängspåret 42 glider i radiell riktning relativt varandra. Gängprofilens höjd måste då vara tillräcklig för att medge en sådan relativ diameterskillnad, vilken kan uppgå till 0,5 mm. Denna låsning blir självlåsande vid förskjutning av inneröret 1 relativt ytterröret 3 i pilens N riktning på grund av att låshylsan 9 då tenderar att förskjutas i pilens Q riktning relativt kilen 14 med ytterliggare diameterökning som följd. Detta år möjligt på grund av det axialglapp som finns i gängan. Denna låsprincip har tidigare förklarats i detalj och visas i fig. 46 översiktligt där ytterröret 3 endast delvis har trätts över låsorganet 4 för tydlighetens skull. Vid motsatt förskjutningsriktning av innerröret 1 relativt ytterröret 3 uppstår inte självlåsning, men en överraskande kraftig låsfunktion uppnås med endast ett lågt vridmoment och låset blir därför mycket lättmanövrerat. Det föredrages här att gängspåret 42 och gängen 35 har en betydligt mindre stigning än den tidigare beskrivna utföringsformen. Stigningen bör vara så liten att gängen blir självlåsande så att låsorganet 4 inte öppnas ofrivilligt. Med en stigning på ca 3mm kan låsorganet manövreras mellan helt öppet och helt låst läge med en vridningsvinkel på ca 270 grader och med ett så litet vridmoment att manövreringen blir mycket lätt att utföra. Denna låstyp är speciellt lämplig vid tillämpningar där inget eller endast ett lågt vridmoment ska överföras mellan det inre elementet och ytterröret. Tänkbara användningsområden är olika typer av stavar som vandringsstavar och skidstavar och olika typer av stativ t.ex. för kameror och mikrofoner. Ytterliggare ett användningsområde år båtshakar. Låset innehåller endast en del mer än traditionella och mycket vanligt förekommande låstyper med samma manövreringsprincip, men ger en låsfunktion som är vida överlägsen dessas.

Låsanordningen har ovan beskrivits i förbindelse med inre element 1 i form av ett innerrör, men kan naturligtvis tillämpas med ett inre element 1 iform av en massiv stång eftersom låset manövreras utan genomgående vridstång. Vidare är det uppenbart att även denna utföringsform av låsanordningen kan förses med ett handtag och någon typ av redskap eller fäste. Ovan beskrivna utförandefonn kan också varieras så att låshylsan saknar gänga och rörelseorganet istället samverkar med en cylindrisk mutter med något större ytterdiameter än ytterrörets, vilken mutter är sammankopplad med låshylsan för överföring av rotationsrörelse och /eller axialrörelse.

Claims (7)

532 ETC! I Z PATENTKRAV

1. En låsanordning samverkande med ett rörelseorgan och innefattande ett innerrör (1) och ett ytterrör (3), där innerroret (1) har en första fri ände som är utstickande ur och axiellt förskjutbar från en första ände av ytterröret, där ett låsorgan (4) är anordnat på innerrörets (1) andra ände, med vilket låsorgan (4), innerröret (1) och ytterröret (3) lösbart kan låsas i olika axiella lägen relativt varandra, där låsorganet (4) innefattar en axiellt riktad gänga (35) och en rörforrnad låshylsa (9) uppslitsad med åtminstone ett axiellt riktat spår (13), vilket spår innefattar ett kilforrnat urtag (113) med väsentligen tangentiellt riktade kilytor (16), vidare en kil (14) innefattande kilytor (15), vilka kilytor, under påverkan av ett rörelseorgan (41) innefattande ett gängspår (42), är förflyttbara längs med och relativt samverkande kilytor (16) hos làshylsan (9), genom vilken förflyttning lâshylsan (9) pressas mot ytterröret, varvid innerröret (1) och ytterröret (3) låses axiellt relativt varandra och där förflyttningen sker genom att rörelseorganet (41) roteras runt en axel väsentligen parallell med innerrörets (1) längdaxel varvid gängspåret (42) samverkar med gängan (35), k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att rotationen av rörelseorganet (41) sker via en vridstång (7) då vridstången (7) roteras relativt innerröret (1) runt en längdaxel som är väsentligen parallell med innerrörets (1) längdaxel.

2. En låsanordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att vridstången (7) har ett icke-cirkulärt tvärsnitt och kan förskjutas axiellt relativt rörelseorganet (41 ).

3. En låsanordning enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att rörelseorganet (41) är fastsatt på innerröret (1).

4. En låsanordning enligt något av ovanstående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att låshylsan (9) är sammankopplad med rörelseorganet (41) på så sätt att låshylsan (9) kan vridas relativt rörelseorganet (41) och förskjutas axiellt relativt rörelseorganet (41) med ett visst axialglapp.

5. En låsanordning enligt något av ovanstående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att ytterröret (3) har en axiellt löpande klack (8) anordnad på sin inre mantelyta (11) och att låshylsan (9) har ett axiellt riktat spår (13'), i vilket spår klacken (8) glider vid axiell förskjutning av innerröret (1) relativt ytterröret (3).

6. En lâsanordning enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att gängan (35) har en så stor stigning att den inte är självlåsande i samverkan med rörelseorganets (41) gängspår (42).

7. En läsanordning enligt patentkravet 6, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att _ vridstången (7) manövreras med ett manöverorgan (5) som har en spärranordning, vilken spärrar manöverorganets vridning med ett visst bromsmoment.