SE537640C2

SE537640C2 - Förfarande vid ett SCR-system och ett SCR-system

Info

Publication number: SE537640C2
Application number: SE1350271A
Authority: SE
Inventors: Andreas Liljestrand
Original assignee: Scania Cv Ab
Priority date: 2013-03-07
Filing date: 2013-03-07
Publication date: 2015-09-01
Also published as: WO2014137273A1; KR101721182B1; SE1350271A1; US20160032804A1; US9822686B2; KR20150122248A; EP2964917A1; EP2964917B1; EP2964917A4

Abstract

537 6 SAMMANDRAG Uppfinningen hanfor sig till ett forfarande vid SCR-system innefattande en doseringsenhet (250) for att dosera reduktionsmedel in i en motors avgaskanal (290) uppstroms en SCR- katalysator (270) for reduktion av NON-halt i ett avgasflode fran namnda motor, dar namnda SCR-system inbegriper trycksattningsorgan (230) for att mata reduktionsmedel fran en behallare (205) till namnda doseringsenhet (250) anordnad att under tryck dosera namnda reduktionsmedel till namnda avgaskanal (290), innefattande steget att: - under perioder av icke fortlopande dosering av reduktionsmedel, under fortsatt uppratthallen drift av namnda trycksattningsorgan, sanka trycket (s301) hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten (250) jamfort med trycket vid fortlopande dosering. Uppfinningen avser ocksa en datorprogramprodukt innefattande programkod (P) for en dator (200; 210) far att implementera ett forfarande enligt uppfinningen. Uppfinningen avser ocksa ett SCR-system och ett motorfordon som är utrustat med sagda SCR-system.

Description

537 6 Forfarande vid ett SCR-system och ett SCR-system TEKNISKT OMRADE Foreliggande uppfinning avser ett forfarande vid ett SCR-system innefattande en doseringsenhet for att dosera reduktionsmedel in i en motors avgaskanal. Uppfinningen avser ocksa en datorprogramprodukt innefattande programkod for en dator for att implementera ett forfarande enligt uppfinningen. Uppfinningen avser ocksa ett SCR-system samt ett motorfordon som är utrustat med SCR-systemet.

BAKGRUND I fordon av idag anvands t.ex. urea som reduktionsmedel i SCR-system (Selective Catalytic Reduction) innefattande en SCR-katalysator, i vilken katalysator namnda reduktionsmedel och NOR-gas kan reagera och omvandlas till kvavgas och vatten. Olika typer av reduktionsmedel kan anvandas i SCR-system. Ett vanligt forekommande reduktionsmedel är t.ex. Ad Blue.

I en typ av SCR-system inbegrips en behallare som hailer ett reduktionsmedel. SCR- systemet har aven en pump som är anordnad att pumpa upp namnda reduktionsmedel fran behallaren via en sugslang och tillfora den, under tryck, via en trycksatt slang till en doseringsenhet som är anordnad vid ett avgassystem hos fordonet, sasom t.ex. vid ett avgasror hos avgassystemet som är anordnat att leda avgaser fran en motor hos fordonet till en omgivning darav. Doseringsenheten är anordnad att injicera en erforderlig mangd reduktionsmedel in i ett avgassystem uppstroms SCR-katalysatorn enligt drivrutiner inlagrade i en styrenhet hos fordonet. Doseringen kan t ex ske i en forutbestamd takt, sasom t ex mellan 1 Hz, dar doseringsenheten är Open under en viss forutbestamd period av varje takt, varvid reduktionsmedel under tryck harvid kan doseras.

Det finns ett standigt behov att reducera mangden emissioner fran motorer hos motorfordon. Detta galler inte minst tunga motorfordon sasom t.ex. lastbilar och bussar 1 537 6 eftersom lagkrav p5 alit mindre emissioner fortlopande skarps. Det är s5ledes av yttersta vikt att SCR-system hos fordon uppvisar fullgod funktion far att inte prestanda harvid red uceras.

Vid vissa driftfall hos fordonet sker ingen dosering av reduktionsmedel i avgassystemet. Ett s5dant driftfall kan t ex. vara d fordonets avgastemperatur är lagre an en viss forutbestamd temperatur. Vid Adana lAga avgastemperaturer reagerar inte doserat reduktionsmedel med NOx-gaserna i avgaserna fr5n motorn. Ett annat s5dant driftfall d5 det inte sker n5gon dosering kan vara d5 en r5dande temperatur hos en yta hos eller komponent i hos avgaskanalen frAn fordonets motor är lagre an en viss forutbestarnd temperatur. Harvid kan inte doserat reduktionsmedel forAngas i onskvard utstrackning. Harvid kan doserat reduktionsmedel utbildas som oonskade avlagringar eller kristaller i avgassystemet, vilket kan orsaka forsamrad prestanda hos fordonet. Atgarder for att borttaga sagda avlagringar är b5de kostsamma och tidskravande. I varsta fall kan delar hos avgassystemet behovas bytas ut, vilket är f6rknippat med mycket h6ga kostnader. Det bor pApekas att ett efterbehandlingssystem hos exempelvis tunga fordon av idag st5r for en betydande del av det totala vardet hos fordonet.

Doseringsenheten h5lls sAledes vid vissa driftsfall stangd for att dosering av reduktionsmedel helt enkelt är icke onskvard.

DA reduktionsmedlet hos SCR-systemet är trycksatt kan det av olika anledningar forekomma oonskat lackage av reduktionsmedel fr5n doseringsenheten till avgaskanalen, aven under perioder d5 doseringsenheten är stangd for att inte dosera reduktionsmedel.

Detta lackage kan vid ogynnsamma forhallanden skapa kristallisation och/eller avlagringar i avgassystemet vilket kan p5verka SCR-systemet negativt.

Det är sAledes onskvart att sakerstalla att inget eller minimalt lackage av reduktionsmedel forekommer d5 doseringsenheten ar stangd.

US 20120047880, DE102010030854 och US20100082224 beskriver olika aspekter av SCR-system. 2 537 6 SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Ett syfte med foreliggande uppfinning är att tillhandahalla ett nytt och fordelaktigt forfarande vid ett SCR-system for att forhindra lackage av reduktionsmedel clA en doseringsenhet hos SCR-systemet är stangd.

Ett annat syfte med uppfinningen är att tillhandahAlla ett nytt och fordelaktigt SCR-system och ett nytt och fordelaktigt datorprogram vid ett SCR-system.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att tillhandahAlla ett forfarande, ett SCR-system och ett datorprogram vid ett SCR-system for att stadkomma forbattrad prestanda hos ett motorfordon.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att tillhandahalla ett forfarande, ett SCR-system och ett datorprogram vid ett SCR-system for att reducera risk for kristallbildning av reduktionsmedel hos en avgaskanal for att leda avgaser fran en motor.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att tillhandahalla ett forfarande, ett SCR-system och ett datorprogram vid ett SCR-system for att minska risk for lackage av reduktionsmedel frAn en doseringsenhet for dosering av reduktionsmedel till avgaskanal for att leda avgaser fra'n en motor.

Dessa syften uppnas med ett forfarande vid ett SCR-system enligt patentkrav 1.

Enligt en aspekt av foreliggande uppfinning tillhandahAlls ett forfarande vid ett SCR-system innefattande en doseringsenhet for att dosera reduktionsmedel in i en motors avgaskanal uppstroms en SCR-katalysator for reduktion av NOR-halt i ett avgasflode frAn namnda motor, dar namnda SCR-system inbegriper trycksattningsorgan for att mata reduktionsmedel fran en behallare till namnda doseringsenhet anordnad att under tryck dosera namnda reduktionsmedel till namnda avgaskanal. Forfarandet innefattar steget att: 3 537 6 - under perioder av icke fortlopande dosering av reduktionsmedel, under fortsatt uppratthallen drift av namnda trycksattningsorgan, sanka trycket hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten jamfOrt med trycket vid fortlopande dosering.

Enligt en aspekt av foreliggande uppfinning tillhandahalls ett forfarande vid ett SCR-system for att rena avgaser fran en motor dar namnda SCR-system inbegriper trycksattningsorgan for att mata reduktionsmedel fran en behallare till en doseringsenhet anordnad att under tryck dosera namnda reduktionsmedel till en avgaskanal, dar forfarandet innefattar steget att under perioder av icke fortlopande dosering av reduktionsmedel, under drift av namnda trycksattningsorgan, sanka trycket hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten jamfort med trycket vid fortlopande dosering.

Enligt en aspekt av uppfinningen kan trycksattningsorganet mata reduktionsmedel fran en behallare till namnda doseringsenhet och harvid trycksatta sagda reduktionsmedel till ett lampligt tryck, exempelvis ett tryck mellan 5 och 15 Bar, exempelvis 9 Bar, vid dosering av sagda reduktionsmedel till sagda avgaskanal. Vid perioder av icke fortlopande dosering av reduktionsmedlet kan trycket hos reduktionsmedlet sankas fran en hogre tryckniva (dar dosering fortlopande sker) till en lagre tryckniva, exempelvis en tryckniva mellan 1 och 6 Bar, sasom 2 Bar eller 5 Bar. Enligt ett exempel kan trycket hos reduktionsmedlet sankas fran en tryckniva om exempelvis 50 Bar, dar dosering sker, till en tryckniva om exempelvis 5 Bar, dar fortlopande dosering inte sker.

Genom att sanka trycket hos reduktionsmedlet vid doseringsenheten minskar risken for lackage av reduktionsmedlet under perioder av icke-dosering av sagda reduktionsmedel. Ett lackage av reduktionsmedel kan paverka SCR-systemets funktion negativt vilket kan Ora att icke onskvarda avgaser emitteras fran ett efterbehandlingssystem has fordonet. Ett lackage av reduktionsmedel kan t ex orsaka avlagringar vid doseringsenheten vilket kan paverka en spraybild hos doserat reduktionsmedel. Detta kan orsaka att en traffyta hos avgaskanalen och/eller droppstorlekar hos reduktionsmedlet paverkas negativt. I vissa fall kan detta orsaka fler avlagringar och kristallisationer av reduktionsmedlet i avgassystemet vilket kan paverka funktionen hos SCR-systemet negativt. 4 537 6 DA trycksattningsorganet aven under ickedosering and At- i drift gAr det snabbare att Aterigen arbeta upp trycket till en nivA dA dosering av reduktionsmedlet sker jarnfort med forfarande dar trycksattningsorganet stangs av helt. Tillika kan fOrdelaktigt kylning av doseringsenheten medelst ett daromkring floclande reduktionsmedel uppratthAllas.

En period av icke fortliipande dosering av reduktionsmedel kan vara en viss forutbestamd tid som Ar installbar. Ett exempel pA ett tidsintervall inom vilket namnda installbara forutbestamda tid är kan vara mellan 1 s och 60 s, men aven andra forutbestamda tidsperioder At- mojliga.

En period av icke fortliipande dosering av reduktionsmedel kan inbegripa ett visst bestamt antal takter dA dosering inte sker.

Enligt en aspekt av uppfinningen kan trycket hos reduktionsmedlet vid doseringsenheten sankas Irk en forsta hogre trycknivA till en lagre andra trycknivA efter en forutbestamd tidsperiod av ickedosering och darefter tillbaka till sagda forsta hogre trycknivA, eller annan lamplig hogre trycknivA, efter en forutbestarnd tidsperiod av dosering.

Enligt ett utforingsexempel kan ett tryck hos sagda reduktionsmedel vid doseringsenheten hojas Irk sagda lagre trycknivA till sagda hogre tryckniva vid en faststalld doseringsbegaran. HArvid kan dosering av reduktionsmedel Aterupptas (startas) dA sagda tryck hos reduktionsmedlet nAr sagda hogre trycknivA.

Enligt en aspekt av uppfinningen kan trycket hos reduktionsmedlet vid doseringsenheten sankas med en viss forutbestarnd trycksankningshastighet.

Enligt en aspekt av uppfinningen kan en period av icke fortliipande dosering intraffa beroende pA driftsfall hos motorn. Ett driftsfall dA fortliipande dosering inte sker kan vara dA avgaserna frAn motorn har en temperatur som understiger en viss fi5rutbestamd temperatur. Ett annat driftsfall clA fortliipande dosering inte sker kan vara clA motorn gr pA tomgAng. Det finns aven andra driftsfall dA fortliipande dosering av reduktionsmedel inte sker. Vid ett antal driftsfall dA fortliipande dosering inte sker kan det uppfinningsmassiga 537 6 forfarandet anvandas. Ett sadant fall är da fordonet applicerat en motorbromsfunktion, exempelvis vid framforning i en nedforsbacke.

Enligt en annan aspekt av foreliggande uppfinning kan trycket hos reduktionsmedlet under perioder av icke fortlopande dosering endast sankas da vissa kriterier är uppfyllda. Dessa kriterier kan t ex vara ett eller flera av foljande: temperaturen pa avgaserna är under ett visst forutbestamt varde; avlagringar i avgassystemet har detekterats; och/eller - lackage av reduktionsmedlet hos doseringsenheten har detekterats.

Sagda avlagringar och lackage kan faststallas pa lampligt satt. Enligt denna aspekt och endast i de fall cla ett eller her av ovanstaende kriterier är uppfyllda sanks trycket under perioder av ickedosering av reduktionsmedel.

Uppratthallen drift av namnda trycksattningsorgan innebar att trycksattningsorganet är i drift, dvs. det stangs inte ay.

Trycksattningsorganet kan t ex innefatta en pump, sasom t ex en membranpump.

Forfarandet kan innefatta steget att: sanka trycket hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten genom att reducera ett varvtal hos namnda trycksattningsorgan. Harvid astadkommes ett effektivt satt att sanka sagda tryck pa lampligt satt. Sagda trycksattningsorgan kan harvid styras till att andra sagda tryck relativt snabbt.

Enligt en aspekt av uppfinningen är trycksattningsorganet en pump for vilken varvtalet kan justeras for att minska dess effekt och darmed minska trycket hos reduktionsmedlet vid sagda doseringsen het.

Forfarandet kan innefatta steget att: 6 537 6 - sanka trycket hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten genom att reducera slagfrekvensen hos namnda trycksattningsorgan. Harvid astadkommes ett effektivt satt att sanka sagda tryck. Sagda trycksattningsorgan kan harvid styras till att andra sagda tryck relativt snabbt.

Enligt en aspekt av uppfinningen är trycksattningsorganet en pump for vilken slagfrekvensen kan justeras for att minska effekten och darmed minska trycket hos reduktionsmedlet vid doseringsenheten.

Forfarande kan innefatta steget att: - sanka trycket hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten genom att styra en ventilkonfiguration hos en nedstromssida hos doseringsenheten. Harvid astadkommes ett effektivt satt att sanka sagda tryck. Sagda trycksattningsorgan kan harvid styras till att andra sagda tryck relativt snabbt. Genom att Oka en genomstromning av reduktionsmedel hos ventilkonfigurationen kan trycket hos reduktionsmedlet vid doseringsenheten sankas pa ett effektivt satt.

Enligt en aspekt av uppfinningen sanks trycket hos reduktionsmedlet vid doseringsenhetn genom att fullt oppna sagda ventilkonfiguration placerad nedstrOms doseringsenheten. Vid normalt tryck, sasom vid fortlopande dosering av reduktionsmedel, kan ventilkonfigurationen vara stangd eller endast vara Open till en viss del. Vid en trycksankning av reduktionsmedlet, sasom vid icke fortlopande dosering av reduktionsmedel, kan ventilkonfigurationen oppnas mer och reduktionsmedlet kan lattare passera genom ventilkonfigurationen, vilket medfor att trycket hos reduktionsmedlet vid doseringsenheten minskar.

For trycksattningsorgan med ett styrbart deplacement kan sagda styrning av ett tryck hos reduktionsmedlet vid doseringsenheten astadkommas under bibehallet varvtal. Dvs, enligt ett utforande kan sagda tryckforandringar astadkommas utan att andra ett varvtal hos sagda trycksattningsorgan. 7 537 6 Forfarandet kan innefatta steget att: - sanka trycket hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten genom att leda namnda reduktionsmedel fr5n namnda trycksattningsorgan till namnda behAllare forbi namnda doseringsenhet.

Enligt en aspekt kan reduktionsmedlet, dA trycket ska sankas, ledas forbi doseringsenheten, fr5n trycksattningsorganet till beh5llaren. En ventilkonfiguration bestAende av en eller flera ventiler kan t ex styra flodet av reduktionsmedel, antingen till doseringsenheten eller forbi doseringsenheten. Sagda f6rsta styrenhet kan vara anordnad att styra sagda ventilkonfiguration i enlighet med foreliggande uppfinning.

Forfarande kan innefatta steget att: - sanka trycket hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten genom att styra ett matningsorgan anordnat nedstroms doseringsenheten.

Genom att placera ett matningsorgan nedstroms doseringsenheten kan trycket hos reduktionsmedlet sankas genom att matningsorganet sanker trycket nedstroms doseringsenheten. Matningsorganet kan t ex vara en pump sAsom en membranpump eller en annan typ av pump.

Forfarandet kan innefatta steget att: - sa n ka trycket hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten vasentligt.

Trycket kan t ex sankas fr5n en niv5 p5 9 Bar till en niv5 p5 2 Bar. Alternativt kan trycket sankas frAn en nivA p5 9 Bar till en nivA p5 5 Bar. Att s5nka trycket vasentligt kan innebara att trycket sanks med minst 40 % relativt trycket hos reduktionsmedlet vid fortlopande dosering. Att sanka trycket vasentligt kan innebara att trycket sanks med minst 20 % relativt trycket hos reduktionsmedlet vid fortlopande dosering. Att sanka trycket hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten vasentligt kan innebara att sanka trycket med mer 5n 80% relativt trycket hos reduktionsmedlet vid fortlopande dosering. 8 537 6 Forfarandet kan innefatta en steglos sankning av trycket. Denna steglosa sankning av trycket hos reduktionsmedlet kan Astadkommas med nAgon av de komponenter som sanker trycket sAsom: trycksattningsorganet; - en ventilkonfiguration nedstrOms doseringsenheten; Atminstone en ventilkonfiguration som leder reduktionsmedel forbi doseringsenheten.

Den steglosa sankningen kan ske med varierande hastighet. Hastigheten kan variera beroende pa olika parametrar sAsom motortyp mm, och den kan aven variera under en pAgAende sankning av trycket av reduktionsmedlet.

Forfarandet kan innefatta en sankning av trycket hos reduktionsmedlet i steg.

Denna sankning av trycket hos reduktionsmedlet i steg kan astadkommas med nAgon av de komponenter som kan Astadkomma sankning av trycket sAsom: - trycksattningsorganet; en ventilkonfiguration nedstrOms doseringsenheten; Atminstone en ventilkonfiguration som leder reduktionsmedel forbi doseringsenheten. Trycket hos reduktionsmedlet kan sankas i godtyckligt antal steg.

Forfarandet kan innefatta steget att: vid Aterupptagen fortlopande dosering, höja trycket hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten.

Forfarandet kan innefatta steget att: - h6ja trycket hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten fore det att fortlopande dosering Aterupptas eller startas.

Forfarandet kan innefatta steget att: hoja trycket hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten fore det att fortlopande dosering Aterupptas eller startas pA basis av en faststalld doseringsbegaran. 9 537 6 Efter en period av ickedosering av reduktionsmedlet kan reduktionsmedlet aterigen doseras. Harvid hojs trycket hos reduktionsmedlet vid doseringsenheten igen till en lamplig tryckniva som är installd for dosering av reduktionsmedlet.

Forfarandet kan innefatta steget att: - vid en forutbestarnd tid innan en faststalld tidpunkt da fortlopande dosering av reduktionsmedel ska upphora, paborja trycksankning hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten.

For att trycket hos reduktionsmedlet ska vara pa en lag niva da doseringsenheten stangs kan trycksankningen enligt ett exempelutforande paborjas en forutbestarnd tid innan en faststalld tidpunkt cla dosering av reduktionsmedel ska upphora.

Forfarandet är lätt att implementera i existerande motorfordon. Programkodfor att styra en trycksankning av ett reduktionsmedel vid en doseringsenhet i ett SCR-system for att forhindra lackage av reduktionsmedel da doseringsenheten är stangd, enligt en aspekt av uppfinningen, kan installeras i en styrenhet hos fordonet vid tillverkning av detsamma. En kopare av fordonet kan saledes fa mojlighet att valja forfarandets funktion som ett tillval. Alternativt kan programkod fOr att utfora det innovativa forfarandet installeras i en styrenhet hos fordonet vid uppgradering vid en servicestation. I detta fall kan programoden laddas in i ett minne i styrenheten.

Programkod for trycksankning av ett reduktionsmedel vid en doseringsenhet i ett SCR-system for att forhindra lackage av reduktionsmedel da doseringsenheten är stangd kan latt uppdateras eller bytas ut. Vidare kan olika delar programkoden bytas ut oberoende av varandra. Denna modulara konfiguration är fordelaktig ur ett underhallsperspektiv.

Enligt en aspekt av foreliggande uppfinning tillhandahalls ett SCR-system anordnat att dosera reduktionsmedel in i en motors avgaskanal uppstr6ms en SCR-katalysator for reduktion av NOR-halt i ett avgasflocle fran namnda motor, dar namnda SCR-system innefattar: — en doseringsenhet anpassad att under tryck dosera namnda reduktionsmedel till namnda avgaskanal; 537 6 ett trycksattningsorgan anpassat att mata reduktionsmedel fran en behallare till namnda doseringsenhet; organ anpassat att under perioder av icke fortlopande dosering av reduktionsmedel, under fortsatt uppratthallen drift av namnda trycksattningsorgan, sanka trycket hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten jamfort med trycket vid fortlopande dosering.

Enligt en aspekt av uppfinningen tillhandahalls ett SCR-system varvid namnda trycksattningsorgan innefattar en pump med styrbart varvtal. Enligt en aspekt av uppfinningen tillhandahalls ett SCR-system varvid namnda trycksattningsorgan innefattar en pump med styrbar slagfrekvens. Anordningen kan innefatta en ventilkonfiguration anordnad hos en nedstromssida hos doseringsenheten. Anordningen kan innefatta organ far att sanka trycket hos namnda reduktionsmedel vasentligt. Anordningen kan innefatta organ for att sanka trycket hos namnda reduktionsmedel steglost. Anordningen kan innefatta organ for att sanka trycket hos namnda reduktionsmedel i steg. Anordningen kan innefatta organ for att leda namnda reduktionsmedel fra'n namnda trycksattningsorgan till namnda behAllare forbi namnda doseringsenhet. Anordningen kan innefatta ett matningsorgan anordnat nedstroms doseringsenheten.

Ovanstaende syften uppnas ocksa med ett motorfordon som innefattar det uppfinningsmassiga SCR-systemet. Motorfordonet kan vara en lastbil, buss eller personbil.

Enligt en aspekt av uppfinningen tillhandahalls ett datorprogram for trycksankning av ett reduktionsmedel vid en doseringsenhet i ett SCR-system for att forhindra lackage av reduktionsmedel da doseringsenheten är stangd, dar namnda datorprogram innefattar programkod for att orsaka en elektronisk styrenhet eller en annan dator ansluten till den elektroniska styrenheten att utfora stegen enligt nagot av patentkraven 1-11.

Enligt en aspekt av uppfinningen tillhandahalls ett datorprogram for trycksankning av ett reduktionsmedel vid en doseringsenhet i ett SCR-system for att fOrhindra lackage av reduktionsmedel da doseringsenheten är stangd, dar namnda datorprogram innefattar programkod lagrad pa ett, av en dator lasbart, medium for att orsaka en elektronisk 11 537 6 styrenhet eller en annan dator ansluten till den elektroniska styrenheten att utfora stegen enligt nagot av patentkraven 1-11.

Enligt en aspekt av uppfinningen tillhandahalls ett datorprogram vid ett SCR-system, dar namnda datorprogram innefattar programkod for att orsaka en elektronisk styrenhet eller en annan dator ansluten till den elektroniska styrenheten att utfora stegen enligt nagot av patentkraven 1-11.

Enligt en aspekt av uppfinningen tillhandahalls ett datorprogram vid ett SCR-system, dar namnda datorprogram innefattar programkod lagrad pa ett, av en dator lasbart, medium far att orsaka en elektronisk styrenhet eller en annan dator ansluten till den elektroniska styrenheten att utfifora stegen enligt nagot av patentkraven 1-11.

Enligt en aspekt av uppfinningen tillhandahalls en datorprogramprodukt innefattande en programkod lagrad pa ett, av en dator lasbart, medium for att utfora forfarandestegen enligt nagot av patentkraven 1-11, nar namnda programkod kors pa en elektronisk styrenhet eller en annan dator ansluten till den elektroniska styrenheten.

Ytterligare syften, fordelar och nya sardrag hos den foreliggande uppfinningen kommer att framga for fackmannen av foljande detaljer, liksom via utovning av uppfinningen. Medan uppfinningen är beskriven nedan, bor det framga att uppfinningen inte är begransad till de specifika beskrivna detaljerna. Fackman som har tillgang till larorna hari kommer att kanna igen ytterligare applikationer, modifieringar och inforlivanden inom andra omraden, vilka är inom omfanget for uppfinningen.

OVERSIKTLIG BESKRIVNING AV RITNINGARNA For en mer komplett forstaelse av foreliggande uppfinning och ytterligare syften och fordelar darav, Ors nu hanvisning till ffiljande detaljerade beskrivning som ska lasas tillsammans med de atfOljande ritningarna dar lika hanvisningsbeteckningar avser lika delar i de olika figurerna, och i vilka: 12 537 6 Figur 1 schematiskt illustrerar ett fordon, enligt en utforingsform av uppfinningen; Figur 2a schematiskt illustrerar ett SCR-system, enligt en utforingsform av uppfinningen; Figur 2b schematiskt illustrerar en doseringsenhet hos SCR-systemet; Figur 3a schematiskt illustrerar ett flodesschema for ett forfarande, enligt en utforingsform av uppfinningen; Figur 3b i ytterligare detalj schematiskt illustrerar ett flodesschema for ett forfarande, enligt en aspekt av uppfinningen; Figur 4a schematiskt illustrerar ett diagram, enligt en aspekt av uppfinningen; Figur 4b schematiskt illustrerar ett diagram, enligt en aspekt av uppfinningen; Figur 4c schematiskt illustrerar ett diagram, enligt en aspekt av uppfinningen; Figur 4d schematiskt illustrerar ett diagram, enligt en aspekt av uppfinningen; och Figur 5 schematiskt illustrerar en dator, enligt en utforingsform av uppfinningen.

DETAUERAD BESKRIVNING AV FIGURERNA Med hanvisning till Figur 1 visas en sidovy av ett fordon 100. Det exemplifierade fordonet 100 bestar av en dragbil 110 och en slapvagn 112. Fordonet kan vara ett tungt fordon, sasom en lastbil eller en buss. Fordonet kan alternativt vara en personbil. Fordonet kan alternativt vara en truck, dumper eller lyftkran, eller annan lamplig plattform inbegripande en motor och ett SCR-system.

Det bor papekas att uppfinningen lampar sig for tillampning hos ett godtyckligt lampligt SCR-system innefattande en doseringsenhet for reduktionsmedel och en SCR-katalysator och är saldes inte begransat till SCR-system hos motorfordon. Det innovativa forfarandet vid ett SCR-system och det innovativa SCR-systemet enligt en aspekt av uppfinningen lampar sig val for andra plattformar som inbegriper ett SCR-system an motorfordon, sasom t.ex. vattenfarkoster. Vattenfarkosterna kan vara av godtyckligt lampligt slag, sasom t.ex. motorbatar, fartyg, farjor eller skepp.

Det innovativa forfarandet och det innovativa SCR-systemet enligt en aspekt av uppfinningen lampar sig aven val for t.ex. system inbegripande exempelvis en stenkross eller dylikt. 13 537 6 Det innovativa forfarandet och det innovativa SCR-systemet enligt en aspekt av uppfinningen lampar sig aven val for t.ex. system inbegripande industrimotorer och/eller motordrivna industrirobotar.

Det innovativa forfarandet och det innovativa SCR-systemet enligt en aspekt av uppfinningen lampar sig aven val for olika slag av kraftverk, sasom t.ex. ett elkraftverk innefattande en dieselgenerator.

Det innovativa forfarandet och det innovativa SCR-systemet lampar sig val for ett godtyckligt lampligt motorsystem som inbegriper en motor och ett SCR-system med en doseringsenhet och en SCR-katalysator, sasom t.ex. hos ett lok eller annan plattform.

Det innovativa forfarandet och det innovativa SCR-systemet lampar sig val for ett godtyckligt lampligt system som inbegriper en NOR-generator och ett SCR-system med en doseringsenhet och en SCR-katalysator.

Hari hanfor sig termen "lank" till en kommunikationslank som kan vara en fysisk ledning, sasom en opto-elektronisk kommunikationsledning, eller en icke-fysisk ledning, sasom en tradlos anslutning, till exempel en radio- eller mikrovagslank.

Hari hanfor sig termen "ledning" till en passage for att halla och transportera en fluid, sasom t.ex. en reduktant i vatskeform. Ledningen kan vara ett rot- av godtycklig dimension. Ledningen kan best a av ett godtyckligt, lampligt material, sasom t.ex. plast, gummi eller metall.

Hari hanfor sig termerna "reduktant" eller "reduktionsmedel" till ett medel som anvands for att reagera med vissa emissioner i ett SCR-system. Dessa emissioner kan t.ex. vara NOR-gas. Termerna "reduktant" och "reduktionsmedel" anvands hari synonymt. Namnda reduktant är enligt ett utforande s.k. AdBlue. Naturligtvis kan andra slag av reduktanter anyandas. Hari anges AdBlue som ett exempel pa en reduktant men en fackman inser att det innovativa forfarandet och den innovativa anordningen kan realiseras for andra typer 14 537 6 av reduktanter. Sagda reduktionsmedel kan inbegripa en lamplig urealosning. Sagda urealosning kan inbegripa en lamplig koncentration av urea.

Med hanvisning till Figur 2a visas ett SCR-system 299 hos fordonet 100. SCR-systemet 299 kan vara anordnad i dragbilen 110. SCR-systemet 299 innefattar enligt detta exempel en behallare 205 som är anordnad att halla en reduktant. Behallaren 205 ar anordnad att innehalla en lamplig mangd reduktant och är vidare anordnad att kunna fyllas pa vid behov.

En forsta ledning 271 är anordnad att leda reduktanten till en pump 230 fran behallaren 205. Pumpen 230 kan aven benamnas trycksattningsorgan. Pumpen 230 kan vara en lamplig pump. Pumpen 230 kan vara en membranpump innefattande atminstone ett filter. Pumpen 230 kan vara anordnad att drivas medelst en elmotor (ej visad). Pumpen 230 kan vara anordnad att pumpa upp reduktanten fran behallaren 205 via den forsta ledningen 271 och via en andra ledning 272 tillfora namnda reduktant till en doseringsenhet 250.

Doseringsenheten 250 kan inbegripa en elektriskt styrd doseringsanordning, medelst vilken ett flode av till avgassystemet tillsatt reduktant kan styras. Pumpen 230 är anordnad att trycksatta reduktanten i den andra ledningen 272. Doseringsenheten 250 är anordnad med en strypningsenhet, vilken aven kan benamnas strypventil, mot vilken namnda tryck hos reduktanten kan byggas upp i anordningen 299. Strypningsenheten beskrivs ytterligare med hanvisning till Figur 2b.

Doseringsenheten 250 ar anordnad att tillfora namnda reduktant till en avgaskanal 290 hos fordonet 100. Narmare bestamt är doseringsenheten 250 anordnad att pa ett styrt satt tillfora en lamplig mangd reduktant till en avgaskanal 290 hos fordonet 100. Enligt detta utforande är en SCR-katalysator 270 anordnad nedstroms ett lage hos avgassystemet dar tillfOrsel av reduktanten sker. Den mangd reduktant som tillfors i avgassystemet är avsedd att anvandas i SCR-katalysatorn far att reducera mangden oonskade emissioner.

Doseringsenheten 250 kan vara anordnad vid namnda avgaskanal 290 som är anordnad att leda avgaser fran en forbranningsmotor (ej visad) hos fordonet 100 till namnda och vidare till namnda SCR-katalysator 270 och vidare till en omgivning av fordonet. 537 6 En tredje ledning 273 är forefintligt anordnad mellan doseringsenheten 250 och behallaren 205. Den tredje ledningen 273 är anordnad att leda tillbaka icke doserad reduktant som matats till doseringsenheten 250 till behallaren 205.

En fjarde ledning 274 anordnad att leda reduktanten mellan pumpen 230 och behallaren 205 forbi doseringsenheten 250 kan enligt ett utforande vara inbegripen i SCR-systemet. Den forsta styrenheten 200 kan vara signalansluten till en ventilkonfiguration (ej visad) hos den fjarde ledningen 274. Den forsta styrenheten 200 kan harvid vara anpassad att styra ledning av reduktanten fran pumpen 230 eller den andra ledningen 272 direkt till behallaren 205 utan att reduktanten passerar doseringsenheten 205. Harvid kan trycket vid doseringsenheten 250 reduceras pa lampligt satt enligt en aspekt av uppfinningen.

Den fOrsta styrenheten 200 är anordnad for kommunikation med pumpen 230 via en lank L230. Den forsta styrenheten 200 är anordnad att styra drift av pumpen 230. Enligt ett exempel är den fOrsta styrenheten 200 anordnad att styra pumpen 230 medelst en elmotor (ej visad). Den forsta styrenheten 200 är anordnad att styra ett tryck P hos reduktanten i den andra ledningen 272. Detta kan ske pa olika lampliga satt. Enligt ett exempel är den forsta styrenheten 200 anordnad att styra ett radande varvtal RPM hos pumpen 230. Harvid kan trycket andras pa onskvart satt. Genom att Oka varvtalet hos pumpen 230 kan trycket P okas. Genom att sanka varvtalet hos pumpen 230 kan trycket P sankas. Enligt ett annat exempel är den forsta styrenheten 200 anordnad att andra en slaglangd hos pumpen 230. Genom att Oka slaglangden pumpen 230 kan trycket P okas. Genom att minska slaglangden hos pumpen kan trycket P sankas. Enligt ett annat exempel är den forsta styrenheten 200 anordnad att andra en slagfrekvens hos pumpen 230. Genom att Oka slagfrekvensen hos pumpen 230 kan trycket P iikas. Genom att minska slagfrekvensen hos pumpen 230 kan trycket P sankas.

En andra pump 300 kan enligt ett utforande inbegripas i SCR-systemet. Sagda andra pump 300 kan aven benamnas matningsorgan eller matarorgan. Den forsta styrenheten 200 är anordnad for kommunikation med pumpen 300 via en lank L300. Den forsta styrenheten 200 är anordnad att styra drift av pumpen 300. Enligt ett exempel är den forsta styrenheten 200 anordnad att styra pumpen 300 medelst en elmotor (ej visad). Genom att styra 16 537 6 pumpen 300 att reducera ett tryck hos reduktionsmedlet hos en uppstromssida av pumpen 300 kan trycket hos reduktionsmedlet i ledningen 272 sankas.

Den forsta styrenheten 200 är anordnad for kommunikation med doseringsenheten 2 samt namnda strypningsenhet, vilken kan vara inbegripen i doseringsenheten 250. Genom att styra strypningsenheten kan trycket i ledningen 272 styras. Genom att minska oppningen i strypningsenheten kan trycket P i ledningen 272 okas och genom att forstora oppningen i strypningsenheten kan trycket P i ledningen 272 reduceras.

Den forsta styrenheten 200 är anordnad att under perioder av icke fortlopande dosering av reduktionsmedel, under fortsatt uppratthAllen drift av namnda trycksattningsorgan 230, sanka trycket hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten 250 jamfort med trycket vid fortlopande dosering. Den forsta styrenheten 200 är anordnad att sanka trycket hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten 250 genom att reducera varvtalet hos namnda trycksattningsorgan 230. Den fiirsta styrenheten 200 är anordnad att sanka trycket hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten 250 genom att reducera en slagfrekvens hos namnda trycksattningsorgan 230. Den forsta styrenheten 200 är anordnad att sanka trycket hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten 250 genom att styra en ventilkonfiguration (ej visad) hos en nedstromssida hos doseringsenheten 250.

Den forsta styrenheten 200 är anordnad att sanka trycket hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten 250 genom att styra ledning av namnda reduktionsmedel frn namnda trycksattningsorgan 230 till namnda behAllare 205 forbi namnda doseringsenhet 250. Reduktionsmedlet leds forbi namnda doseringsenhet via ledning L274.

Den forsta styrenheten 200 är anordnad att sanka trycket hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten 250 genom att styra matningsorgan 300 anordnat nedstroms doseringsenheten 250. Den forsta styrenheten 200 är anordnad att sanka trycket hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten vasentligt. Den fOrsta styrenheten 200 är anordnad att sanka trycket hos namnda reduktionsmedel steglost. Den forsta styrenheten 200 är anordnad att sanka trycket hos namnda reduktionsmedel i steg. Den forsta styrenheten 200 kan vara anordnad att vid Oterupptagen fortlopande dosering, hoja trycket hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten 250. Den forsta styrenheten 200 kan vara anordnad att höja trycket till en lamplig niv5 hos namnda reduktionsmedel vid 17 537 6 doseringsenheten 250 fore fortlopande dosering pAborjas. Den forsta styrenheten 200 kan vara anordnad att hoja trycket till en lamplig nivA hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten 250 fore fortlopande dosering pAborjas IDA basis av en doseringsbegaran. Sagda begaran kan bestammas av lampligt system hos exempelvis fordonet 100. Den forsta styrenheten 200 är anordnad att vid en forutbestarnd tid innan en faststalld tidpunkt d fortlopande dosering av reduktionsmedel ska upphora, pAborja trycksankning hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten 250.

Den forsta styrenheten 200 är anordnad for kommunikation med doseringsenheten 250 via en lank L250. Den forsta styrenheten 200 är anordnad att styra drift av doseringsenheten 250 f6r att t.ex. reglera tillforsel av reduktanten till avgassystemet hos fordonet 100.

En andra styrenhet 210 är anordnad for kommunikation med den f6rsta styrenheten 200 via en lank L210. Den andra styrenheten 210 kan vara lostagbart ansluten till den f6rsta styrenheten 200. Den andra styrenheten 210 kan vara en till fordonet 100 extern styrenhet.

Den andra styrenheten 210 kan vara anordnad att utfora de innovativa forfarandestegen enligt uppfinningen. Den andra styrenheten 210 kan anyndas for att ladda Over programkod till den forsta styrenheten 200, i synnerhet programkod fOr att utfOra det innovativa f6rfarandet. Den andra styrenheten 210 kan alternativt vara anordnad for kommunikation med den forsta styrenheten 200 via ett internt natverk i fordonet. Den andra styrenheten 210 kan vara anordnad att utfora vasentligen likadana funktioner som den forsta styrenheten 200, sAsom t.ex. att under icke fortlopande dosering av reduktionsmedel hos SCR-systemet, under fortsatt uppratthAllen drift av namnda trycksattningsorgan, sanka trycket hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten jamfort med trycket vid fortlopande dosering.

Den forsta styrenheten 200 är anordnad for kommunikation med en forsta temperatursensor 240 via en lank L240. Temperatursensorn 240 ar anordnad att detektera en rAdande temperatur Ti hos en avgasstrom frAn fordonets motor. Enligt ett exempel är den forsta temperatursensorn 240 anordnad hos namnda avgaskanal 290 direkt nedstroms fordonets uppstriims doseringsenheten 250. Temperatursensorn 240 kan vara forefintligt 18 537 6 anordnad pa lampligt stalle hos namnda avgaskanal 290. Den forsta temperatursensorn 240 är anordnad att fortlopande detektera en radande temperatur Tempi hos avgasstrommen och skicka signaler innefattande information om namnda radande temperatur Tempi via lanken L240 till den forsta styrenheten 200.

Den forsta styrenheten 200 är anordnad for kommunikation med en andra temperatursensor 260 via en lank L260. Den andra temperatursensorn 260 kan vara anordnad att detektera en radande temperatur Temp2 hos en yta i avgassystemet dar reduktionsmedlet forangas. Den andra temperatursensorn 260 kan vara anordnad att detektera en radande temperatur Temp2 has avgaskanalen 290 pa lampligt stalle. Den andra temperatursensorn 260 kan vara anordnad att detektera en radande temperatur Temp2 hos en lamplig yta eller komponent hos avgaskanalen 290. Enligt ett exempel är den andra temperatursensorn 260 anordnad hos avgaskanalen 290 uppstroms doseringsenheten 250. Enligt ett exempel är den andra temperatursensorn 260 anordnad i avgaskanalen 290 uppstroms doseringsenheten 250. Enligt ett annat exempel är den andra temperatursensorn 260 anordnad i en forangningsenhet (ej visad) eller SCR-katalysatorn 270 nedstroms doseringsenheten 250. Den andra temperatursensorn 260 är anordnad att fortlopande detektera en radande temperatur Temp2 hos en yta eller en komponent hos avgaskanalen 290 och skicka signaler innefattande information om namnda radande temperatur Temp2 via lanken L260 till den forsta styrenheten 200.

Enligt ett utforande är den forsta styrenheten 200 och/eller den andra styrenheten 210 anordnad att berakna namnda forsta temperatur Tempt Detta kan ske medelst en inlagrad berakningsmodell. Den forsta styrenheten 200 och/eller den andra styrenheten 210 kan vara anordnade att berakna namnda f6rsta temperatur Tempi pa basis av exempelvis ett radande avgasmassflode, radande varvtal hos motorn och radande last hos motorn.

Enligt ett utforande är den forsta styrenheten 200 och/eller den andra styrenheten 210 anordnad att berakna namnda andra temperatur Temp2. Detta kan ske medelst en inlagrad berakningsmodell. Den forsta styrenheten 200 och/eller den andra styrenheten 210 kan vara anordnade att berakna namnda andra temperatur Temp2 pa basis av exempelvis ett radande avgasmassflode, radande varvtal hos motorn och radande last hos motorn. 19 537 6 En forsta NOR-givare 255 är anordnad for kommunikation med den forsta styrenheten 200 via en lank L255. Den forsta NOR-givaren 255 är anordnad att fortlopande faststalla en radande NOR-halt hos avgasstrommen uppstroms namnda SCR-katalysator 270. Enligt ett exempel är den fOrsta NOR-givaren 255 anordnad hos avgaskanalen 290 uppstroms namnda doseringsenhet 250. Den forsta NOx-givaren 255 är anordnad att fortlopande skicka signaler innefattande information om en radande NOR-halt uppstroms namnda SCR-katalysator 270 till den forsta styrenheten 200.

En andra NOR-givare 265 är anordnad for kommunikation med den forsta styrenheten 200 via en lank L265. Den andra NQ-givaren 265 är anordnad att fortlopande faststalla en radande NOR-halt hos avgasstrommen nedstroms namnda SCR-katalysator 270. Den andra NOR-givaren 265 är anordnad att fortlopande skicka signaler innefattande information om en radande NOR-halt nedstroms namnda SCR-katalysator 270 till den forsta styrenheten 200.

Enligt ett utforande är den forsta styrenheten 200 och/eller den andra styrenheten 210 anordnad att berakna namnda forsta NOR-halt uppstroms namnda SCR-katalysator 270. Detta kan ske medelst en inlagrad berakningsmodell. Den forsta styrenheten 200 och/eller den andra styrenheten 210 kan vara anordnade att berakna namnda forsta NOR-halt pa basis av exempelvis ett radande avgasmassflode, radande varvtal hos motorn och radande last hos motorn.

Den forsta styrenheten 200 är anordnad att faststalla en radande NOx-omvandlingsgrad pa basis av namnda beraknade eller uppmatta NOR-halt uppstroms namnda SCR-katalysator och namnda uppmatta NOR-halt nedstroms namnda SCR-katalysator 270.

Den forsta styrenheten 200 är anordnad att fortlopande styra drift av SCR-systemet 299 pa basis av sagda forsta temperatur Tempi och/eller sagda andra temperatur Temp2.

Den forsta styrenheten 200 är anordnad for kommunikation med en trycksensor 279 via en lank L279. Trycksensorn 279 är anordnad att detektera ett radande tryck P hos reduktanten 537 6 hos den andra ledningen 272. Enligt ett exempel är trycksensorn 271 anordnad hos namnda doseringsenhet 250 for att detektera ett tryck P hos reduktionsmedlet vid doseringsenheten 250. Trycksensorn 271 kan vara forefintligt anordnad 135 lampligt stalle for att mata ett tryck hos doseringsenheten 250. Trycksensorn 271 är anordnad att fortlopande detektera ett rAdande tryck P hos reduktionsmedlet och skicka signaler innefattande information om namnda rAdande tryck P via lanken L271 till den forsta styrenheten 200.

Enligt ett utf6rande är den f6rsta styrenheten 200 och/eller den andra styrenheten 2 anordnad att berakna namnda tryck P hos reduktionsmedlet vid sagda doseringsenhet 250.

Detta kan ske medelst en inlagrad berakningsmodell. Den forsta styrenheten 200 och/eller den andra styrenheten 210 kan vara anordnade att berAkna nAmnda Tryck P p5 basis av exempelvis ett rAdande varvtal hos pumpen 230 och/eller installningar hos ventilkonfigurationen 288 och/eller varvtal hos pumpen 300 och/eller installningar hos ventilorgan hos sagda fjarde ledning 274.

Den forsta styrenheten 200 är anordnad att fortlopande styra drift av SCR-systemet 299 p5 basis av n5mnda NOR-halt uppstr6ms namnda SCR-katalysator 270 och/eller n5mnda NOR-halt nedstroms namnda SCR-katalysator 270.

Den forsta styrenheten 200 är anordnad att fortlopande styra drift av SCR-systemet 299 p basis av sagda tryck P.

Figur 2b visar schematiskt doseringsenheten 250. Doseringsenheten 250 innefattar en vagg 252 med ett sate 253 och ett lAngstrackt don 251. Sagda don 251 kan vara ett stift eller en n51. Sagda don 251 är forskjutbart anordnat. Sagda don 251 är anordnad att medelst lamplig utrustning, exempelvis en elektromagnetisk utrustning, forskjutas i en fram och tillbakagAende rorelse markerad i Figur 2b i form av en dubbelriktad pil R. Sagda don 251 är forskjutbart anordnat mellan tv5 5ndl5gen. Vid ett fiksta and15ge, vilket visas i figur 2b, ligger donets ena ande vasentligen an mot ett sate 253, varvid doseringsenheten 250 är stangd och ingen dosering ska ske. Vid ett andra andlage ligger donets ena ande inte an mot sagda sate 253, varvid doseringsenheten 250 är Open och dosering kan ske. 21 537 6 Reduktionsmedel ar anordnat att ledas till doseringsenheten 250 via ledningen 272 under tryck. Vid dosering av reduktionsmedel fors donet i en uppatriktad rorelse, vilket media- att reduktionsmedel kan passera ut genom en passage 254 till avgaskanalen 290. Vid fortlopande dosering kan donet 251 i en fOrutbestamd tidsperiod under en viss takt kvarhallas vid sagda andra vandlage sa att reduktionsmedel kan doseras in i avgaskanalen 290 och under en bestamd tidsperiod under en viss takt kan donet 251 kvarhallas i sagda forsta andlage, och harvid ligga an mot sagda sate 253, sa att reduktionsmedel inte doseras in i avgaskanalen 290.

Trots att donet 251 befinner sig i sagda forsta andlage, liggande an mot satet 253, kan ett visst lackage av reduktionsmedel fi5rekomma mellan donet 251 och satet 253, i synnerhet under ett relativt hogt tryck P hos sagda reduktionsmedel vid doseringsenheten 250. Det uppfinningsmassiga forfarandet, dar sagda tryck hos sagda reduktionsmedel reduceras da dosering inte ska ske, minskar harvid fordelaktigt sagda lackage.

Reduktionsmedel tillfors harvid doseringsenheten 250 via passagen 272. Reduktionsmedel som inte doseras matas harvid fran doseringsenheten 250 till sagda behallare 205 via ledningen 273. En flodesriktning for sagda icke-doserade reduktionsmedel visas med pilar F i Figur 2b.

I Figur2b illustreras oonskade reduktionsmedelskristaller 255, vilka har tillkommit pa grund av sagda oonskade lackage av reduktionsmedel hos doseringsenheten 250. Dessa reduktionsmedelskristaller kan alltsa undvikas genom anvandning av det uppfinningsmassiga forfarandet. Reduktionsmedelskristallerna 255 illustreras enbart for att indikera sarskilt utsatta lagen for kristallbildning av reduktionsmedel vid oonskat lackage, namligen kring en mynning hos passagen 254 och hos en undre del hos sagda avgaskanal 290. Avlagringar och/eller kristallbildning i passagen ar naturligtvis ocksa ofordelaktigt av olika skal.

Den forsta styrenheten 200 ar anordnad for kommunikation med en ventilkonfiguration 288 via en lank L288. Sagda forsta styrenhet 200 ar anordnad att styra 22 537 6 ventilkonfigurationen 288 och kan harvid stalla in en oppningsgrad hos sagda ventilkonfiguration 288. Genom att styra ventilkonfigurationen 288 till ett Atminstone delvis oppet lage kan trycket P hos sagda reduktionsmedel hos doseringsenheten 250 sankas, enligt en aspekt av foreliggande uppfinning. Genom att styra ventilkonfigurationen 288 till ett 5tminstone delvis oppet lage, samtidigt som sagda trycksattningsorgan 230 styr en trycksankning hos reduktionsmedlet, kan trycket P hos reduktionsmedlet hos doseringsenheten 250 fordelaktigt sankas relativt snabbt. Enligt en aspekt av foreliggande uppfinning kan allts5 fordelaktiga synergieffekter harvid 5stadkommas. Det bor p5pekas att trycket hos reduktionsmedlet hos doseringsenheten 250 kan hojas genom att styra ventilkonfigurationen mot ett stangt lage.

Sagda doseringsenhet 250 kan utformas enligt alternativa utforanden. Styrning av dosering medelst sagda don 251 är enbart ett exempelutforande. Andra doseringskonfigurationer är realiserbara. Enligt ett exempel kan en forskjutbar platta, vilken t5cker sagda passage 254, vara anordnad for dosering av reduktionsmedel p5 ett liknande sat.

Figur 3a illustrerar schematiskt ett flodesschema over ett forfarande vid ett SCR-system innefattande en doseringsenhet 250 for att dosera reduktionsmedel in i en motors avgaskanal 290 uppstroms en SCR-katalysator 270 for reduktion av NOR-halt i ett avgasflode frk namnda motor, dal- namnda SCR-system inbegriper trycksattningsorgan 230 for att mata reduktionsmedel fr5n en behallare till namnda doseringsenhet 250 anordnad att under tryck dosera namnda reduktionsmedel till namnda avgaskanal 290. Forfarandet inbegriper ett forsta forfarandesteg s301. Forfarandesteget s301 innefattar steget att: - under perioder av icke fortlopande dosering av reduktionsmedel, under fortsatt uppratthallen drift av namnda trycksattningsorgan 230, sanka trycket hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten jamfOrt med trycket vid fortlopande dosering. Efter steget s301 avslutas forfarandet.

Figur 3b illustrerar schematiskt ett flodesschema for ett forfarande vid ett SCR-system innefattande en doseringsenhet 250 for att dosera reduktionsmedel in i en motors avgaskanal 290 uppstroms en SCR-katalysator 270 for reduktion av NOR-halt i ett avgasflode fr5n namnda motor, dar namnda SCR-system inbegriper trycksattningsorgan 230 for att 23 537 6 mata reduktionsmedel fr5n en behallare till namnda doseringsenhet 250 anordnad att under tryck dosera namnda reduktionsmedel till namnda avgaskanal 290, enligt en aspekt av foreliggande uppfinning.

Forfarandet innefattar ett forfarandesteg s305. Forfarandesteget s305 inbegriper att steget att fortlopande dosera reduktionsmedel medelst sagda doseringsenhet 250 till sagda avgaskanal 209. Dosering kan harvid ske vid ett tryck P1, exempelvis 9 Bar. Efter forfarandesteget s305 utfors ett efterfoljande steg s310.

Forfarandesteget s310 kan inbegripa steget att aktivera det uppfinningsmassiga forfarandet. Namnda aktivering kan ske automatiskt. Sagda aktivering kan ske clA den forsta styrenheten 200 fasts-taller att sagda fortlopande dosering av reduktionsmedel ska avbrytas. Sagda aktivering kan alternativt ske clA den forsta styrenheten 200 faststaller att sagda fortlopande dosering av reduktionsmedel har avbrutits.

Forfarandesteget s310 kan inbegripa steget att faststalla ett behov av att sanka trycket hos reduktionsmedlet. Sagda behovet av att sanka trycket hos reduktionsmedlet kan faststallas genom att inbegripa ett eller fler av foljande steg: - ett drifttillst5nd hos sagda motor kontrolleras; tid som passerat fr5n starten av icke fortlopande dosering registreras; en rAdande avgastemperatur och/eller temperatur hos en lamplig yta eller komponent hos sagda avgaskanal 290 detekteras; ett r5dande avgasflode detekteras; samt - avlagringar eller kristaller av reduktionsmedel detekteras.

Efter forfarandesteget s310 utfors ett efterfoljande forfarandesteg s320.

Forfarandesteget s320 inbegriper steget att under forutbestamda driftbetingelser hos namnda SCR-system sanka trycket P hos reduktionsmedlet. Sagda sankning kan inbegripa en sankning frAn ett tryck P1 till ett tryck P2, enligt vad som beskrivs med hanvisning till exempelvis Figur 4a-4d. Sagda forutbestamda driftbetingelser kan inbegripa att dosering av 24 537 6 reduktionsmedel ska upphora eller har upphort. Sagda driftbetingelser kan faststallas pA basis av sagda steg som exemplifierats i forfarandesteg s310, exempelvis genom jamforelse med i den forsta styrenheten 200 inlagrade kriterier. Steget s320 kan inbegripa att sanka namnda tryck genom genom att: reducera ett rAdande varvtal RPM hos trycksattningsorganet 230; reducera en slagfrekvens hos trycksattningsorganet 230; eller styra en ventilkonfigu ration 288 hos en nedstromssida hos doseringsenheten 250; och/eller - leda reduktionsmedel frAn trycksattningsorganet 230 till behAllaren 205 forbi doseringsenheten 250; och/eller styra ett ytterligare trycksattningsorgan 300 anordnat nedstroms doseringsenheten 250.

Forfarandet s320 kan inbegripa steget att sanka trycket hos reduktionsmedlet vasentligt.

Forfarandet s320 kan inbegripa steget att sanka trycket hos reduktionsmedlet steglost.

Forfarandet s320 kan alternativt inbegripa steget att sanka trycket hos reduktionsmedlet i steg.

Efter fikfarandesteget s320 utfiks ett efterfoljande forfarandesteg s330.

Forfarandesteget s330 kan inbegripa steget att faststalla behov av att Oka trycket hos reduktionsmedlet. Vid Aterupptagen dosering av reduktionsmedlet ska trycket hos reduktionsmedlet i ledning 272 vid doseringsenheten 250 Ater iikas for att fA en korrekt dosering av reduktionsmedel i avgaskanalen. Alternativt kan sagda behov faststallas pA basis av en begaran om att starta fortlopande dosering av reduktionsmedel. Efter steget 5330 utfors ett efterfoljande steg s340.

Forfarandesteget s340 inbegriper att, vid faststallt behov, starta dosering av reduktionsmedel frAn doseringsenheten 250 till avgaskanalen 290 och harvid Ater hoja trycket P pA lampligt satt, exempelvis frAn ett tryck P2 till ett tryck P1. Alternativt kan trycket P hojas pA lampligt satt, exempelvis frAn ett tryck P2 till ett tryck P1, varefter 537 6 dosering av reduktionsmedel fran doseringsenheten 250 till avgaskanalen 290 startas. Efter forfarandesteget s340 avslutas det uppfinningsmassiga forfarandet.

Med hanvisning till Figur 4a visas ett diagram dar trycket P hos reduktionsmedlet vid doseringsenheten 250 anges som en funktion av tiden T. Trycket P kan matas medelst sagda trycksensor 279. Alternativt kan trycket P beraknas medelst den forsta styrenheten 200 pa lampligt satt. Vid en tidpunkt TO stangs dosering av reduktionsmedlet ay. Vid en tidpunkt Ti, initieras en trycksankning hos reduktionsmedlet vid doseringsenheten fran en forsta forutbestamd tryckniva P1 till en andra forutbestamd tryckniva P2. Tidpunkten Ti intraffar vid en viss forutbestamd tidsperiod efter TO. Denna tidsperiod kan vara en lamplig tidsperiod, exempelvis 2 sekunder. I Figur 4a visas ett exempel dar trycksankningen sker steglost. Vid en viss tidsperiod efter Ti, vid en tidspunkt T2, har trycket P natt den andra forutbestamda nivan P2. Den forutbestamda tidsperioden mellan tidpunkten Ti och tidpunkten T2, och darmed trycksankningshastigheten, kan exempelvis bero pa olika driftsfaktorer hos fordonet. Den forsta trycknivan P1 kan exempelvis vara 9 Bar. Den andra trycknivan P2 kan vara exempelvis 2 Bar. Tidsperioden mellan tidpunkterna Ti och T2 kan vara exempelvis 5 sekunder. Vid initiering av dosering av reduktionsmedel medelst doseringsenheten 250 kan trycket P styras till en lamplig tryckniva, exempelvis till sagda forsta tryckniva P1, pa lampligt sat, exempelvis steglost.

Enligt ett exempelutforande kan sagda tryck P1 dar det är tillampligt sankas direkt till sagda tryck P2. Enligt ett exempelutforande kan sagda tryck P2 dar det är tillampligt okas direkt till sagda tryck P1.

Med hanvisning till Figur 4b visas ett diagram dar trycket P hos reduktionsmedlet vid doseringsenheten 250 anges som en funktion av tiden T. Trycket P kan matas medelst sagda trycksensor 279. Alternativt kan trycket P beraknas medelst den forsta styrenheten 200 pa lampligt sat. Vid en tidpunkt TO stangs dosering av reduktionsmedlet ay. Vid en tidpunkt Ti initieras trycksankningen hos reduktionsmedlet vid doseringsenheten 250 fran en forsta forutbestamd tryckniva P1 till en andra forutbestamd tryckniva P2. Tidpunkten Ti intraffar vid en viss forutbestamd tidsperiod efter TO. Denna tidsperiod kan vara en lamplig tidsperiod, exempelvis 2 sekunder. I Figur 4b illustreras en utforingsform dar 26 537 6 trycksankningen sker i ett lampligt antal steg, exempelvis 5 steg. Sagda steg kan vara inbordes olika stora. Sagda steg kan vara inbordes lika stora. Vid en viss tidsperiod efter Ti, vid en tidpunkt 12, har trycket P natt den andra fOrutbestamda nivan P2. Den forutbestamda tidsperioden mellan tidspunkten Ti och tidspunkten T2, tillika stegen i vilka trycksankningen sker, kan bero pa olika driftsfaktorer hos fordonet. Den f6rsta trycknivan P1 kan exempelvis vara 9 Bar. Den andra trycknivan P2 kan vara exempelvis 2 Bar. Tidsperioden mellan tidpunkterna Ti och T2 kan vara exempelvis 5 sekunder. Ett steg kan vara exempelvis 1 eller 2 Bar. Vid initiering av dosering av reduktionsmedel medelst doseringsenheten 250 kan trycket P styras till en lamplig tryckniva, exempelvis till sagda forsta tryckniva P1, pa lampligt satt, exempelvis steglost.

Med hanvisning till Figur 4c visas ett diagram dar trycket P hos reduktionsmedlet vid doseringsenheten 250 anges som en funktion av tiden T. Trycket P kan matas medelst sagda trycksensor 279. Alternativt kan trycket P beraknas medelst den forsta styrenheten 200 pa lampligt satt. Vid en tidpunkt TO stangs dosering av reduktionsmedlet ay. Vid en tidpunkt Ti initieras en trycksankning hos reduktionsmedlet vid doseringsenheten 250 fran en forsta forutbestamd tryckniva P1 till en forutbestamd tryckniva PX. Tidpunkten Ti intraffar vid en viss forutbestamd tidsperiod efter TO. Denna tidsperiod kan vara en lamplig tidsperiod, exempelvis 5 sekunder. I Figur 4c illustreras en utforingsform dar trycksankningen sker i tva steg. Vid en viss tidsperiod efter Ti, initieras en trycksankning da trycket steglost sanks fran sagda forsta forutbestamda tryckniva P1 till sagda tryckniva PX. Trycket P nar sagda tryckniva PX vid en andra tidpunkt T2. Tidpunkten T2 intraffar vid en viss forutbestamd tidsperiod efter tidpunkten Ti. Denna tidsperiod kan vara en lamplig tidsperiod, exempelvis 2 sekunder. Den forutbestamda tidsperioden mellan tidpunkten Ti och tidpunkten T2, och armed trycksankningshastigheten, kan exempelvis bero pa olika driftsfaktorer hos fordonet. Harvid uppratthalls sagda tryckniva PX till en forutbestarnd tidpunkt T3. Vid sagda tidpunkt T3 initieras en andra steglos trycksankning fran sagda tryckniva PX till en andra tryckniva P2. Trycket P nar sagda andra tryckniva P2 vid en fjarde tidpunkt T4. Tidpunkten T4 intraffar vid en viss forutbestamd tidsperiod efter tidpunkten T3. Denna tidsperiod kan vara en lamplig tidsperiod, exempelvis 3 sekunder. Den forutbestamda tidsperioden mellan tidpunkten T3 och tidpunkten T4, och armed trycksankningshastigheten, kan exempelvis bero pa olika driftsfaktorer hos fordonet. Den 27 537 6 forsta trycknivan P1 kan exempelvis vara 10 Bar. Den andra trycknivan P2 kan vara exempelvis 2Bar. Trycknivan PX kan vara exempelvis 5 Bar. Vid initiering av dosering av reduktionsmedel medelst doseringsenheten 250 kan trycket P styras till en lamplig tryckniva, exempelvis till sagda forsta tryckniva P1, pa lampligt satt, exempelvis steglost.

Genom att fiirst styra trycket P fran sagda niva P1 till sagda niva PX, och harvid avvakta en viss tidsperiod, astadkommes fordelaktigt mojlighet for utvardering och val om huruvida en ytterligare trycksankning fran nivan PX till sagda niva P2 ska genomforas eller ej. For det fall en ytterligare trycksankning fran nivan PX inte är erforderlig kan, vid start av dosering, en tryckokning till sagda niva P1 astadkommas relativt snabbt, jamfort med en tryckokning fran trycknivan P2 till trycknivan P1.

Med hanvisning till Figur 4d visas ett diagram dar trycket P hos reduktionsmedlet vid doseringsenheten 250 anges som en funktion av tiden T. Trycket P kan matas medelst sagda trycksensor 279. Alternativt kan trycket P beraknas medelst den forsta styrenheten 200 pa lampligt satt. Vid tiden TO stangs dosering av reduktionsmedlet ay. Vid en tidpunkt Ti initieras en trycksankning hos reduktionsmedlet vid doseringsenheten 250 fran en forsta forutbestamd tryckniva P1 till en tryckniva PX. Tidpunkten Ti intraffar vid en viss forutbestamd tidsperiod efter TO. Denna tidsperiod kan vara en lamplig tidsperiod, exempelvis 3 sekunder. I Figur 4c illustreras en utforingsform dar trycksankningen sker i tva steg. Vid en viss tidsperiod efter Ti, initieras en trycksankning da trycket sanks till sagda niva PX. Vid tidspunkten T2, som intraffar en viss forutbestamd tidsperiod efter Ti, exempelvis 10 sekunder, initieras en andra trycksankning fran trycknivan PX till en andra tryckniva P2. Den forsta trycknivan P1 kan exempelvis vara 15 Bar. Den andra trycknivan P2 kan vara exempelvis 5 Bar. Tryckniv6n PX kan vara exempelvis 10 Bar. Harvid sker sagda trycksankningar vasentligen momentant. Vid initiering av dosering av reduktionsmedel medelst doseringsenheten 250 kan trycket P styras till en lamplig trycknivA, exempelvis till sagda forsta tryckniva P1, pa lampligt satt, exempelvis steglost.

Det bor papekas att trycksankning av reduktionsmedlet vid doseringsenheten 250 enligt vissa utforingsformer endast sker under forutbestamda kriterier. Dessa kriterier kan t ex vara ett eller flera av foljande: 28 537 6 temperaturen hos en lamplig yta hos eller komponent i hos avgaskanalen 290 eller hos avgaserna i avgaskanal 290 understiger ett visst forutbestamt varde, exempelvis 200 grader Celsius; avlagringar eller reduktionsmedelskristaller i avgassystemet (kanal 290, eller hos doseringsenheten 250) har detekterats; lackage av reduktionsmedel hos doseringsenheten 250 har detekterats.

Med hanvisning till Figur 5, visas ett diagram av ett utforande av en anordning 500. Styrenheterna 200 och 210 som beskrivs med hanvisning till Figur 2 kan i ett utforande innefatta anordningen 500. Anordningen 500 innefattar ett icke-flyktigt minne 520, en databehandlingsenhet 510 och ett las/skriv-minne 550. Det icke-flyktiga minnet 520 har en fiforsta minnesdel 530 van i ett datorprogram, sA som ett operativsystem, är lagrat for att styra funktionen hos anordningen 500. Vidare innefattar anordningen 500 en buss-controller, en seriell kommunikationsport, 1/0-organ, en A/D-omvandlare, en tids- och datum inmatnings- och overforingsenhet, en handelseraknare och en avbrytningscontroller (ej visade). Det icke-flyktiga minnet 520 har ocksa en andra minnesdel 540.

Det tillhandahalles ett datorprogram P som kan innefatta rutiner for trycksankning av ett reduktionsmedel vid en doseringsenhet i ett SCR-system for att forhindra lackage av reduktionsmedel da doseringsenheten ar stangd.

Datorprogrammet P kan innefatta rutiner for att under perioder av icke fortlopande dosering av reduktionsmedel, under fortsatt uppratthallen drift av namnda trycksattningsorgan 230, sanka trycket P hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten 250 jamfort med trycket vid fortlopande dosering. Datorprogrammet P kan innefatta rutiner for att sanka trycket P hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten 250 genom att reducera varvtalet hos namnda trycksattningsorgan 230. Datorprogrammet P kan innefatta rutiner for att sanka trycket hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten 250 genom att reducera slagfrekvensen hos namnda trycksattningsorgan 230. Datorprogrammet P kan innefatta rutiner for att sanka trycket hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten 250 genom att styra en ventilkonfiguration 288 hos en nedstromssida hos doseringsenheten 250. Datorprogrammet P kan innefatta rutiner for att sanka trycket hos namnda 29 537 6 reduktionsmedel vid doseringsenheten 250 genom att styra ledning av namnda reduktionsmedel frAn namnda trycksattningsorgan 230 till namnda behallare 205 forbi namnda doseringsenhet 250. Sagda styrning kan inbegripa styrning av Atminstone en ventilkonfiguration (ej visad) hos exempelvis sagda ledning 274. Reduktionsmedlet kan harvid ledas forbi namnda doseringsenhet via sagda ledning 274. Datorprogrammet P kan innefatta rutiner for att sanka trycket hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten genom att styra ett matningsorgan 300 anordnat nedstroms doseringsenheten 250. Datorprogrammet P kan innefatta rutiner for att sanka trycket hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten vasentligt. Datorprogrammet P kan innefatta rutiner for att sanka trycket hos namnda reduktionsmedel steglost. Datorprogrammet P kan innefatta rutiner for att sanka trycket hos namnda reduktionsmedel i steg. Datorprogrammet P kan innefatta rutiner for att vid Aterupptagen fortlopande dosering, hoja trycket hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten 250. Datorprogrammet P kan innefatta rutiner for att vid en forutbestamd tid innan en faststalld tidpunkt cIA fortlopande dosering av reduktionsmedel ska upphora, pAborja trycksankning hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten 250.

Programmet P kan vara lagrat p ett exekverbart vis eller pA komprimerat vis i ett minne 560 och/eller i ett las/skrivrninne 550.

Nar det är beskrivet att databehandlingsenheten 510 utfor en viss funktion ska det forstas att databehandlingsenheten 510 utfor en viss del av programmet vilket är lagrat i minnet 560, eller en viss del av programmet som är lagrat i las/skrivrninnet 550.

Databehandlingsanordningen 510 kan kommunicera med en dataport 599 via en databuss 515. Det icke-flyktiga minnet 520 är avsett for kommunikation med databehandlingsenheten 510 via en databuss 512. Det separata minnet 560 är avsett att kommunicera med databehandlingsenheten 510 via en databuss 511. Las/skrivminnet 550 är anordnat att kommunicera med databehandlingsenheten 510 via en databuss 514. Till dataporten 599 kan t.ex. lankarna L210, L230, L240, L250, L255, L260, L265, L279, L288 och L300 anslutas (se Figur 2a och Figur 2b). 537 6 Nar data mottages pa dataporten 599 lagras det temporart i den andra minnesdelen 540. Nar mottaget indata temporart har lagrats, är databehandlingsenheten 510 iordningstalld att utfora exekvering av kod pa ett vis som beskrivits ovan.

Enligt ett utforande innefattar signaler mottagna pa dataporten 599 information om ett radande tryck P hos reduktionsmedlet vid sagda doseringsenhet 250. Enligt ett utforande innefattar signaler mottagna pa dataporten 599 information om en radande temperatur hos en lamplig yta hos eller komponent i hos avgaskanal 290 och/eller en radande temperatur hos avgaserna i sagda avgaskanal 290.

De mottagna signalerna pa dataporten 599 kan anvandas av anordningen 500 for att sanka trycket av ett reduktionsmedel vid doseringsenheten 250 i ett SCR-system for forhindra lackage av reduktionsmedel da doseringsenheten är stangd.

Delar av metoderna beskrivna hari kan utforas av anordningen 500 med hjalp av databehandlingsenheten 510 som kor programmet lagrat i minnet 560 eller las/skriyminnet 550. Nar anordningen 500 Icor programmet, exekveras hari beskrivna forfaranden.

Den foregaende beskrivningen av de foredragna utforingsformerna av foreliggande uppfinning har tillhandahallits i syftet att illustrera och beskriva uppfinningen. Det är inte avsett att vara uttommande eller begransa uppfinningen till de beskrivna varianterna. Uppenbarligen kommer manga modifieringar och variationer att framga for fackmannen. UtfOringsformerna valdes och beskrevs for att bast forklara principerna av uppfinningen och dess praktiska tillampningar, och darmed mi5jliggiOra for fackman att forsta uppfinningen for olika utforingsformer och med de olika modifieringarna som är lampliga for det avsedda bruket. 31

Claims

537 6 PATENTKRAV

1. Forfarande vid ett SCR-system innefattande en doseringsenhet (250) for att dosera reduktionsmedel in i en motors avgaskanal (290) uppstroms en SCR-katalysator (270) for reduktion av NOR-halt i ett avgasflode fran namnda motor, dar namnda SCR-system inbegriper trycksattningsorgan (230) for att mata reduktionsmedel fran en behallare (205) till namnda doseringsenhet (250) anordnad att under tryck dosera namnda reduktionsmedel till namnda avgaskanal (290), kannetecknat av steget att: - under perioder av icke fortlopande dosering av reduktionsmedel, under fortsatt uppratthallen drift av namnda trycksattningsorgan (230), sanka trycket (s301; s320) hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten (250) jamfort med trycket vid fortlopande dosering.

2. Forfarande enligt krav 1, innefattande steget att: - sanka trycket (s320) hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten (250) genom att reducera ett varvtal (RPM) hos namnda trycksattningsorgan (230).

3. Forfarande enligt krav 1, innefattande steget att: - sa n ka trycket (s320) hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten (230) genom att reducera en slagfrekvens hos namnda trycksattningsorgan (230).

4. Forfarande enligt nagot av krav 1-3, innefattande steget att: - sanka trycket (s320) hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten (250) genom att styra en ventilkonfiguration (288) hos en nedstromssida hos doseringsenheten (250).

5. Forfarande enligt nagot av krav 1-4, innefattande steget att: 32 537 6 1. sanka trycket (s320) hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten (250) genom att leda namnda reduktionsmedel fran namnda trycks5ttningsorgan (230) till namnda behAllare (205) forbi namnda doseringsenhet (250).

6. Forfarande enligt n5got av krav 1-4, innefattande steget att: 1. sanka trycket (s230) hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten (250) genom att styra ett matningsorgan (300) anordnat nedstroms namnda doseringsenhet (250).

7. Forfarande enligt n5got av krav 1-4, innefattande steget att: - sanka trycket (s320) hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten (250) vasentligt.

8. Forfarande enligt n5got av krav 1-7, dar namnda sankning av trycket hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten (250) sker steglost.

9. Fbrfarande enligt nAgot av krav 1-7, dar namnda sankning av trycket hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten (250) sker i steg.

10. Forfarande enligt nAgot av foregAende krav, innefattande steget att: 1. vid Aterupptagen fortlopande dosering, höja trycket (s340) hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten (250).

11. F6rfarande enligt n5got av krav 1-10, innefattande steget att: 1. vid en forutbestamd tid innan en faststalld tidpunkt d5 fortlopande dosering av reduktionsmedel ska upphora, paborja trycksankning hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten (250). 33 537 6

12. SCR-system anordnat att dosera reduktionsmedel in i en motors avgaskanal (290) uppstroms en SCR-katalysator (270) fOr reduktion av NOR-halt i ett avgasflode Iran namnda motor, dar namnda SCR-system innefattar: - en doseringsenhet (250) anpassat att under tryck dosera namnda reduktionsmedel till namnda avgaskanal (290); - ett trycksattningsorgan (230) anpassat att mata reduktionsmedel fran en behallare (205) till namnda doseringsenhet (250), kanneteckn at av: - organ (200; 210; 500) anpassat att, under perioder av icke fortlopande dosering av reduktionsmedel, under fortsatt uppratthallen drift av namnda trycksattningsorgan (230), sanka trycket hos namnda reduktionsmedel vid doseringsenheten (250) jamfort med trycket vid fortlopande dosering.

13. SCR-system enligt krav 12, varvid namnda trycksattningsorgan (230) innefattar en pump med styrbart varvtal (RPM).

14. SCR-system enligt krav 12, varvid namnda trycksattningsorgan (230) innefattar en pump med styrbar slagfrekvens.

15. SCR-system enligt nagot av krav 12-14, innefattande: - en ventilkonfiguration (288) anordnad hos en nedstromssida hos doseringsenheten (250).

16. SCR-system enligt nagot av krav 12-15, innefattande: - organ (200; 210; 500) anpassat att sanka trycket hos namnda reduktionsmedel vid namnda doseringsenhet (250) vasentligt. 34 537 6

17. SCR-system enligt nAgot av krav 12-16, innefattande: 1. organ (200; 210; 500) anpassat att sanka trycket hos namnda reduktionsmedel vid namnda doseringsen het (250) steglbst.

18. SCR-system enligt nAgot av krav 12-16, innefattande: 1. organ (200; 210; 500) anpassat att sanka trycket hos namnda reduktionsmedel i steg.

19. SCR-system enligt nAgot av krav 12-18, innefattande: 1. organ (274) anpassat att leda namnda reduktionsmedel frAn namnda trycksattningsorgan (230) till namnda behallare (205) forbi namnda doseringsenhet (250).

20. SCR-system enligt nagot av krav 12-19, innefattande: 1. ett matningsorgan (300) anordnat nedstroms doseringsenheten (250).

21. Motorfordon (100; 110) innefattande ett SCR-system enligt nAgot av kraven 12-20.

22. Motorfordon (100; 110) enligt krav 21, varvid motorfordonet är nAgot av en lastbil, buss eller person bil.

23. Datorprogram (P) vid ett SCR-system for att rena avgaser frAn en motor, dar namnda datorprogram (P) innefattar programkod for att orsaka en elektronisk styrenhet (200; 500) eller en annan dator (210; 500) ansluten till den elektroniska styrenheten (200; 500) att utfora stegen enligt nagot av patentkraven 1-11.

24. Datorprogramprodukt innefattande en programkod lagrad IDA ett, av en dator lasbart, medium for att utfora forfarandestegen enligt nagot av patentkraven 1-11, nar namnda programkod kors p5 en elektronisk styrenhet (200; 500) eller en annan dator (210; 500) ansluten till den elektroniska styrenheten (200; 500). 537 6 1/6 100 0( 112