SE537641C2 - Förfarande vid ett HC-doseringssystem och ett HC-doseringssystem - Google Patents

Abstract

SAM MAN DRAG Uppfinningen hanfor sig till ett forfarande vid ett HC-doseringssystem innefattande en doseringsenhet (250) for att dosera bransle in i en motors avgaskanal (290) uppstroms ett partikelfilter (270) for rening av avgaser frAn namnda motor, dar namnda HC- doseringssystem inbegriper trycksattningsorgan (230) for att mata bransle frAn en behAllare (205) till namnda doseringsenhet (250) anordnad att under tryck dosera namnda bransle till namnda avgaskanal (290). Forfarandet innefattar steget att: - under perioder av icke fortlopande dosering av bransle, under fortsatt uppratthAllen drift av namnda trycksattningsorgan (230), sanka trycket (s301; s320) hos namnda bransle vid doseringsenheten (250) jarnfort med trycket vid fortlopande dosering. Uppfinningen avser ocksA en datorprogramprodukt innefattande programkod (P) for en dator (200; 210) for att implementera ett forfarande enligt uppfinningen. Uppfinningen 1 avser ocksa ett HC-doseringssystem och ett motorfordon som är utrustat med sagda HC- doseringssystem.

Description

Forfarande vid ett HC-doseringssystem och ett HC-doseringssystem TEKN ISKT OMRADE Foreliggande uppfinning avser ett forfarande vid ett HC-doseringssystem (Hydro Carbon, kolvate) innefattande en doseringsenhet for att dosera bransle in i en motors avgaskanal. Uppfinningen avser ocksa en datorprogramprodukt innefattande programkod for en dator for att implementera ett forfarande enligt uppfinningen. Uppfinningen avser ocksa ett HC- doseringssystem samt ett motorfordon som är utrustat med HC-doseringssystemet.

BAKGRUND I fordon av idag anvands t.ex. diesel som bransle i DPF-system (Diesel Particulate Filter) innefattande ett partikelfilter. Partikelfiltret är anordnat att fanga upp t.ex. dieselpartiklar och sot. Vid aktiv regenerering av partikelfiltret tillfors diesel ett avgasror nedstroms en motor, vilket diesel leds in i en oxidationskatalysator, aven benamnd DOC. I oxidationskatalysatorn forbranns sagda diesel och astadkommer en homing av temperaturen hos avgassystemet. P5 detta sat kan aktiv regenerering av partikelfiltret som är anordnat nedstroms oxidationskatalysatorn astadkommas.

I en typ av DPF-system inbegrips en behallare som innehaller diesel. DPF-systemet har aven en pump som är anordnad att pumpa upp namnda diesel fran beh5llaren via en sugslang och tillfora det via en trycksatt slang till en doseringsenhet som ar anordnad vid ett avgassystem hos fordonet, sasom t.ex. vid ett avgasror hos avgassystemet. Behallaren kan vara fordonets bransletank eller en separat behallare hos DPF-systemet. Doseringsenheten är anordnad att injicera en erforderlig mangd diesel in i avgasroret uppstroms partikelfiltret enligt drivrutiner inlagrade i en styrenhet hos fordonet. For att lattare reglera trycket vid sm5 eller inga doseringsmangder best5r systemet aven av en returslang som är anordnad fran en trycksida hos systemet tillbaka till behllaren. Doseringen kan t ex ske i en forutbestamd takt, sAsom t ex mellan 1 Hz, dar doseringsenheten är Open under en viss forutbestamd period av varje takt, varvid bransle under tryck harvid kan doseras. 1 Det finns ett standigt behov att reducera mangden emissioner frAn motorer hos motorfordon. Detta galler inte minst tunga motorfordon sAsom t.ex. lastbilar och bussar eftersom lagkrav p5 alit mindre emissioner fortlopande skArps. Det är sAledes av yttersta vikt att HC-doseringssystem hos fordon uppvisar fullgod funktion for att inte prestanda harvid reduceras.

Vid mAnga driftfall hos fordonet sker ingen dosering av brAnsle i avgassystemet, eftersom aktiv regenerering inte är erforderligt sA ofta. Ett sAdant driftfall är dA regenerering av partikelfiltret inte är erforderlig, dA partikelfiltret inte anses ha en tillrackligt hog inlagringsgrad. Ett annat sAdant driftfall kan t ex. vara dA fordonets avgastemperatur är lagre An en viss forutbestarnd temperatur. Ett annat sAdant driftfall dA det inte sker nAgon dosering kan vara dA en rAdande temperatur hos en yta hos eller komponent i hos avgaskanalen frAn fordonets motor är lagre An en viss forutbestamd temperatur. Harvid kan inte doserat bransle forangas i onskvard utstrackning. Lackage av bransle kan ha negativ pA ett efterbehandlingssystem hos ett fordon. Det bor pApekas att ett efterbehandlingssystem hos exempelvis tunga fordon av idag stAr for en betydande del av det totala vardet hos fordonet.

Doseringsenheten hAlls sAledes vid mAnga driftfall stangd for att dosering av bransle helt enkelt är icke onskvard.

DA branslet hos HC-doseringssystemet är trycksatt kan det av olika anledningar forekomma oifmskat lackage av bransle frAn doseringsenheten till avgaskanalen, Aven under perioder dA doseringsenheten Ar stAngd for att inte dosera bransle. Detta lackage kan vid ogynnsamma forhAllanden orsaka oonskade transienta temperaturhojningar hos avgaser frAn sagda motor vilket kan pAverka HC-doseringssystemet negativt. Detta kan Aven ha negativ inverkan pA ett SCR-system hos fordonet.

Ett problem forknippat med branslelackage hos doseringsenheten d dosering inte skall ske är att detta bransle ibland inte forAngas eller fOrbranns pA ett koorekt satt, varvid detta bransle kan lagras i katalysatorer anordnade nedstroms ett doseringsstalle hos en 2 avgaskanal fran en motor. Detta kan paverka sagda katalysatorer negativt eller medfora en oonskad forbranning pa fel stalle hos avgaskanalen. Oonskat lackage av bransle hos doseringsenheten kan paverka ett efterbehandlingssystem negativt, bland annat i termiskt avseende.

Det är saledes onskvart att sakerstalla att inget eller minimalt lackage av bransle forekommer da doseringsenheten är stangd.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Ett syfte med foreliggande uppfinning är att tillhandahalla ett nytt och fordelaktigt fiforfarande vid ett HC-doseringssystem far att fiforhindra lackage av bransle da en doseringsenhet hos HC-doseringssystemet är stangd.

Ett annat syfte med uppfinningen är att tillhandahalla ett nytt och fordelaktigt HC- doseringssystem och ett nytt och fordelaktigt datorprogram vid ett HC-doseringssystem.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen ar att tillhandahalla ett forfarande, ett HCdoseringssystem och ett datorprogram vid ett HC-doseringssystem for att astadkomma forbattrad prestanda hos ett motorfordon.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att tillhandahalla ett forfarande, ett HCdoseringssystem och ett datorprogram vid ett HC-doseringssystem for att reducera risk for oifmskade temperaturhojningar hos avgaser hos en avgaskanal fran en motor.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen ar att tillhandahalla ett forfarande, ett HCdoseringssystem och ett datorprogram vid ett HC-doseringssystem for att minska risk for lackage av bransle Iran en doseringsenhet for dosering av bransle till avgaskanal for att leda avgaser fran en motor.

Dessa syften uppnas med ett forfarande vid ett HC-doseringssystem enligt patentkrav 1. 3 Enligt en aspekt av foreliggande uppfinning tillhandah5lls ett forfarande vid ett HCdoseringssystem innefattande en doseringsenhet far att dosera bransle in i en motors avgaskanal uppstroms ett partikelfilter for rening av avgaser fr5n namnda motor, dar namnda HC-doseringssystem inbegriper trycksattningsorgan (230) for att mata bransle fr5n en beh5llare till namnda doseringsenhet anordnad att under tryck dosera namnda bransle till namnda avgaskanal. Forfarandet innefattar steget att: - under perioder av icke fortlopande dosering av bransle, under fortsatt uppratthAllen drift av namnda trycksattningsorgan, sanka trycket hos namnda bransle vid doseringsenheten jamfort med trycket vid fortlopande dosering.

Enligt en aspekt av foreliggande uppfinning tillhandah5lls ett forfarande vid ett HCdoseringssystem for att rena avgaser frAn en motor dar namnda HC-doseringssystem inbegriper trycksattningsorgan for att mata bransle fr5n en beh5llare till en doseringsenhet anordnad att under tryck dosera namnda bransle till en avgaskanal, dar forfarandet innefattar steget att under perioder av icke fortlopande dosering av bransle, under drift av namnda trycksattningsorgan, sanka trycket hos namnda bransle vid doseringsenheten jamfort med trycket vid fortlopande dosering.

Enligt en aspekt av uppfinningen kan trycksattningsorganet mata bransle frAn en behAllare till namnda doseringsenhet och harvid trycksatta sagda bransle till ett lampligt tryck, exempelvis ett tryck mellan 5 och 15 Bar, exempelvis 9 Bar, vid dosering av sagda bransle till sagda avgaskanal. Vid perioder av icke fortlopande dosering av branslet kan trycket hos branslet sankas frAn en hogre trycknivA (dar dosering fortlopande sker) till en lagre trycknivA, exempelvis en trycknivA mellan 1 och 6 Bar, sAsom 2 Bar eller 5 Bar. Enligt ett exempel kan trycket hos branslet sankas frAn en tryckniv5 om exempelvis 50 Bar, dar dosering sker, till en tryckniv5 om exempelvis 5 Bar, dar fortlopande dosering inte sker.

Genom att sanka trycket has branslet vid doseringsenheten minskar risken for lackage av branslet under perioder av icke-dosering av sagda bransle. Ett lackage av bransle kan pAverka HC-doseringssystemets funktion negativt, vilket kan Ora att icke onskvarda avgaser emitteras fr5n ett efterbehandlingssystem hos fordonet. Lackage av bransle hos doseringsenheten kan orsaka att en traffyta hos avgaskanalen pAverkas negativt, vilket kan pAverka funktionen hos HC-doseringssystemet negativt. 4 DA trycksattningsorganet aven under icke-dosering arida är i drift gar det snabbare att aterigen arbeta upp trycket till en niva da dosering av branslet sker jamfort med forfarande dar trycksattningsorganet stangs av helt. Tillika kan fordelaktigt kylning av doseringsenheten medelst ett daromkring flodande bransle uppratthallas.

En period av icke fortlopande dosering av bransle kan vara en viss forutbestarnd tid som är installbar. Ett exempel pa ett tidsintervall inom vilket namnda installbara forutbestamda tid är kan vara mellan 1 s och 60 s, men aven andra forutbestamda tidsperioder är mojliga.

En period av icke fortlopande dosering av bransle kan inbegripa ett visst bestamt antal takter dA dosering inte sker.

Enligt en aspekt av uppfinningen kan trycket hos branslet vid doseringsenheten sankas fran en forsta hogre tryckniva till en lagre andra tryckniva efter en forutbestarnd tidsperiod av ickedosering och darefter tillbaka till sagda fOrsta hogre tryckniva, eller annan lamplig hogre tryckniva, efter en forutbestamd tidsperiod av dosering.

Enligt ett utforingsexempel kan ett tryck hos sagda bransle vid doseringsenheten hojas fran sagda lagre tryckniva till sagda hogre tryckniva vid en faststalld doseringsbegaran. Harvid kan dosering av bransle aterupptas (startas) da sagda tryck hos branslet nr sagda hogre tryckniva.

Enligt en aspekt av uppfinningen kan trycket hos branslet vid doseringsenheten sankas med en viss forutbestamd trycksankningshastighet.

Enligt en aspekt av uppfinningen kan en period av icke fortlopande dosering intraffa beroende pa driftsfall hos motorn. Ett driftsfall da fortlopande dosering inte sker kan vara da avgaserna fran motorn har en temperatur som understiger en viss forutbestamd temperatur. Ett annat driftsfall da fortlopande dosering inte sker kan vara da motorn gar pa tomgang. Det finns aven andra driftsfall da fortlopande dosering av bransle inte sker. Vid ett antal driftsfall 6 fortlopande dosering inte sker kan det uppfinningsmassiga forfarandet anvandas.

Dosering av bransle medelst doseringsenheten sker framst d partikelfiltret ska regenereras.

Enligt en annan aspekt av foreliggande uppfinning kan trycket hos branslet under perioder av icke fortliipande dosering endast sankas 6 vissa kriterier är uppfyllda. Dessa kriterier kan t ex vara ett eller flera av foljande: temperaturen 6 avgaserna är under ett visst forutbestamt varde; och/eller lackage av branslet hos doseringsenheten har detekterats.

Sagda lackage kan faststallas 6 lampligt satt. Enligt denna aspekt och endast i de fall 6 ett eller tier av ovanst6ende kriterier är uppfyllda sanks trycket under perioder av ickedosering av bransle.

UppratthAllen drift av namnda trycksattningsorgan innebar att trycksattningsorganet är i drift, dvs. det stangs inte ay.

Trycksattningsorganet kan t ex innefatta en pump, sAsom t ex en membranpump.

Forfarandet kan innefatta steget att: sanka trycket hos namnda bransle vid doseringsenheten genom att reducera ett varvtal hos namnda trycksattningsorgan. Harvid stadkommes ett effektivt sat att sanka sagda tryck 6 lampligt sat. Sagda trycksattningsorgan kan harvid styras till att andra sagda tryck relativt snabbt.

Enligt en aspekt av uppfinningen är trycksattningsorganet en pump for vilken varvtalet kan justeras far att minska dess effekt och darmed minska trycket hos branslet vid sagda doseringsenhet. 6 Forfarandet kan innefatta steget att: - sanka trycket hos namnda bransle vid doseringsenheten genom att reducera en slagfrekvens hos namnda trycksattningsorgan. Harvid Astadkommes ett effektivt satt att sanka sagda tryck. Sagda trycksattningsorgan kan harvid styras till att andra sagda tryck relativt snabbt.

Enligt en aspekt av uppfinningen är trycksattningsorganet en pump for vilken slagfrekvensen kan justeras for att minska effekten och darmed minska trycket hos branslet vid doseringsenheten.

Forfarande kan innefatta steget att: - sanka trycket hos namnda bransle vid doseringsenheten genom att styra en ventilkonfiguration hos en nedstromssida hos doseringsenheten. Harvid Astadkommes ett effektivt satt att sanka sagda tryck. Sagda trycksattningsorgan kan harvid styras till att andra sagda tryck relativt snabbt. Genom att Oka en genomstromning av bransle hos ventilkonfigurationen kan trycket hos branslet vid doseringsenheten sankas p5 ett effektivt satt.

Enligt en aspekt av uppfinningen sanks trycket hos branslet vid doseringsenheten genom att fullt Oppna sagda ventilkonfiguration placerad nedstroms doseringsenheten. Vid normalt tryck, sAsom vid fortlopande dosering av bransle, kan ventilkonfigurationen vara stangd eller endast vara oppen till en viss del. Vid en trycksankning av branslet, s5som vid icke fortlopande dosering av bransle, kan ventilkonfigurationen oppnas mer och branslet kan lattare passera genom ventilkonfigurationen, vilket medfor att trycket hos branslet vid doseringsenheten minskar.

For trycksattningsorgan med ett styrbart deplacement kan sagda styrning av ett tryck hos branslet vid doseringsenheten Astadkommas under bibehAllet varvtal. Dvs, enligt ett utfOrande kan sagda tryckforandringar stadkommas utan att andra ett varvtal hos sagda trycksattningsorgan. 7 Forfarandet kan innefatta steget att: sanka trycket hos namnda bransle vid doseringsenheten genom att leda namnda bransle fr5n namnda trycksattningsorgan till namnda beh5llare forbi namnda doseringsenhet.

Enligt en aspekt kan branslet, d5 trycket ska sankas, ledas forbi doseringsenheten, frn trycksattningsorganet till beh5llaren. En ventilkonfiguration bestAende av en eller flera ventiler kan t ex styra flodet av bransle, antingen till doseringsenheten eller forbi doseringsenheten. Sagda forsta styrenhet kan vara anordnad att styra sagda ventilkonfiguration i enlighet med fOreliggande uppfinning.

Fbrfarande kan innefatta steget att: sanka trycket hos namnda bransle vid doseringsenheten genom att styra ett matningsorgan anordnat nedstroms doseringsenheten.

Genom att placera ett matningsorgan nedstroms doseringsenheten kan trycket hos branslet sankas genom att matningsorganet sanker trycket nedstroms doseringsenheten.

Matningsorganet kan t ex vara en pump sasom en membranpump eller en annan typ av pump.

Forfarandet kan innefatta steget att: sanka trycket hos namnda bransle vid doseringsenheten vasentligt.

Trycket kan t ex sankas frAn en nivA p5 9 Bar till en nivA p5 2 Bar. Alternativt kan trycket sankas fr5n en niv5 pa 9 Bar till en niv5 pa 5 Bar. Att sanka trycket vasentligt kan innebara att trycket sanks med minst 20 % relativt trycket hos reduktionsmedlet vid fortlopande dosering. Att sanka trycket vasentligt kan innebara att trycket sanks med minst 40 % relativt trycket hos branslet vid fortlopande dosering. Att sanka trycket has namnda bransle vid doseringsenheten vasentligt kan innebara att sanka trycket med mer an 80% relativt trycket hos branslet vid fortlopande dosering.

FOrfarandet kan innefatta en steglos sankning av trycket. Denna steglosa sankning av trycket hos branslet kan 5stadkommas med nagon av de komponenter som sanker trycket s5som: 8 trycksAttningsorganet; en ventilkonfiguration nedstroms doseringsenheten; Atminstone en ventilkonfiguration som leder bransle forbi doseringsenheten.

Den steglosa sankningen kan ske med varierande hastighet. Hastigheten kan variera beroende pA olika parametrar sAsom motortyp mm, och den kan Aven variera under en pAgAende sankning av trycket av branslet.

Forfarandet kan innefatta en sankning av trycket hos branslet i steg.

Denna sankning av trycket hos branslet i steg kan Astadkommas med nAgon av de komponenter som kan Astadkomma sankning av trycket sAsom: trycksAttningsorganet; en ventilkonfiguration nedstriims doseringsenheten; Atminstone en ventilkonfiguration som leder bransle forbi doseringsenheten.

Trycket hos branslet kan sankas i godtyckligt antal steg.

Forfarandet kan innefatta steget att: vid Aterupptagen fortlopande dosering, höja trycket hos namnda bransle vid doseringsenheten.

Forfarandet kan innefatta steget att: hoja trycket hos namnda brat-Isle vid doseringsenheten fore det att fortlopande dosering Aterupptas eller startas.

Forfarandet kan innefatta steget att: hoja trycket hos namnda bransle vid doseringsenheten fore det att fortlopande dosering Aterupptas eller startas pA basis av en faststalld doseringsbegaran.

Efter en period av ickedosering av branslet kan branslet Aterigen doseras. Harvid hi5js trycket hos branslet vid doseringsenheten igen till en lamplig trycknivA som är installd for dosering av branslet. 9 Forfarandet kan innefatta steget att: - vid en forutbestamd tid innan en faststalld tidpunkt da fortlopande dosering av bransle ska upphora, paborja trycksankning hos namnda bransle vid doseringsenheten.

For att trycket hos branslet ska vara pa en lag niva da doseringsenheten stangs kan trycksankningen enligt ett exempelutforande paborjas en forutbestamd tid innan en faststalld tidpunkt cla dosering av bransle ska upphora.

FOrfarandet är latt att implementera i existerande motorfordon. Programkodf6r att styra en trycksankning av ett bransle vid en doseringsenhet i ett HC-doseringssystem for att forhindra lackage av bransle da doseringsenheten är stangd, enligt en aspekt av uppfinningen, kan installeras i en styrenhet hos fordonet vid tillverkning av detsamma. En kopare av fordonet kan saledes fa mojlighet att valja forfarandets funktion som ett tillval. Alternativt kan programkod f6r att utfora det innovativa forfarandet installeras i en styrenhet hos fordonet vid uppgradering vid en servicestation. I detta fall kan programoden laddas in i ett minne i styrenheten.

Programkod for trycksankning av ett bransle vid en doseringsenhet i ett HCdoseringssystem for att forhindra lackage av bransle da doseringsenheten är stangd kan latt uppdateras eller bytas ut. Vidare kan olika delar programkoden bytas ut oberoende av varandra. Denna modulara konfiguration är fordelaktig ur ett underhallsperspektiv.

Enligt en aspekt av foreliggande uppfinning tillhandahalls ett HC-doseringssystem anordnat att dosera bransle in i en motors avgaskanal uppstr6ms ett partikelfilter f6r rening av avgaser fran namnda motor, dar namnda HC-doseringssystem innefattar: — en doseringsenhet anpassad att under tryck dosera namnda bransle till namnda avgaskanal; ett trycksattningsorgan anpassat att mata bransle fran en behallare till namnda doseringsenhet; organ anpassat att under perioder av icke fortlopande dosering av bransle, under fortsatt uppratthallen drift av namnda trycksattningsorgan, sanka trycket hos namnda bransle vid doseringsenheten jamfort med trycket vid fortlopande dosering.

Enligt en aspekt av uppfinningen tillhandahAlls ett HC-doseringssystem varvid namnda trycksattningsorgan innefattar en pump med styrbart varvtal. Enligt en aspekt av uppfinningen tillhandahAlls ett HC-doseringssystem varvid namnda trycksattningsorgan innefattar en pump med styrbar slagfrekvens. Anordningen kan innefatta en ventilkonfiguration anordnad hos en nedstromssida hos doseringsenheten. Anordningen kan innefatta organ for att sanka trycket hos namnda bransle vasentligt. Anordningen kan innefatta organ for att sanka trycket hos namnda bransle stegliist. Anordningen kan innefatta organ for att sanka trycket hos namnda bransle i steg. Anordningen kan innefatta organ for att leda namnda bransle frAn namnda trycksattningsorgan till namnda behAllare forbi namnda doseringsenhet. Anordningen kan innefatta ett matningsorgan anordnat nedstroms doseringsenheten. HC-doseringssystemet kan innefatta ett DPF. HCdoseringssystemet kan innefattas i ett DPF-system. HC-doseringssystemet kan inbegripa en DOC-enhet anordnad uppstroms sagda partikelfilter hos sagda avgaskanal frAn sagda motor. Branslet kan vara diesel eller annat kolvatebaserat bransle.

Ovanst5ende syften uppnAs ocks5 med ett motorfordon som innefattar det uppfinningsmassiga HC-doseringssystemet. Motorfordonet kan vara en lastbil, buss eller personbil.

Enligt en aspekt av uppfinningen tillhandahalls ett datorprogram for trycksankning av ett bransle vid en doseringsenhet i ett HC-doseringssystem for att forhindra lackage av bransle dA doseringsenheten ar stangd, dar namnda datorprogram innefattar programkod for att orsaka en elektronisk styrenhet eller en annan dator ansluten till den elektroniska styrenheten att utfora stegen enligt nAgot av patentkraven 1-11.

Enligt en aspekt av uppfinningen tillhandahAlls ett datorprogram for trycksankning av ett bransle vid en doseringsenhet i ett HC-doseringssystem for att forhindra lackage av bransle doseringsenheten är stangd, dar namnda datorprogram innefattar programkod lagrad pA ett, av en dator lasbart, medium for att orsaka en elektronisk styrenhet eller en annan dator ansluten till den elektroniska styrenheten att utfora stegen enligt n5got av patentkraven 1-11. 11 Enligt en aspekt av uppfinningen tillhandahalls ett datorprogram vid ett HCdoseringssystem, dar namnda datorprogram innefattar programkod for att orsaka en elektronisk styrenhet eller en annan dator ansluten till den elektroniska styrenheten att utfora stegen enligt nAgot av patentkraven 1-11.

Enligt en aspekt av uppfinningen tillhandahalls ett datorprogram vid ett HCdoseringssystem, dar namnda datorprogram innefattar programkod lagrad pa ett, av en dator lasbart, medium for att orsaka en elektronisk styrenhet eller en annan dator ansluten till den elektroniska styrenheten att utfora stegen enligt nAgot av patentkraven 1-11.

Enligt en aspekt av uppfinningen tillhandahalls en datorprogramprodukt innefattande en programkod lagrad pa ett, av en dator lasbart, medium for att utfora forfarandestegen enligt nagot av patentkraven 1-11, nar namnda programkod kors pa en elektronisk styrenhet eller en annan dator ansluten till den elektroniska styrenheten.

Ytterligare syften, fordelar och nya sardrag hos den foreliggande uppfinningen kommer att framga for fackmannen av foljande detaljer, liksom via utovning av uppfinningen. Medan uppfinningen är beskriven nedan, bor det framga att uppfinningen inte är begransad till de specifika beskrivna detaljerna. Fackman som har tillgAng till larorna hari kommer att karma igen ytterligare applikationer, modifieringar och inforlivanden inom andra omraden, vilka är inom omfanget for uppfinningen.

OVERSIKTLIG BESKRIVNING AV RITNINGARNA For en mer komplett forsthelse av foreliggande uppfinning och ytterligare syften och fordelar darav, Ors nu hanvisning till foljande detaljerade beskrivning som ska lasas tillsammans med de Atfoljande ritningarna dar lika hanvisningsbeteckningar avser lika delar i de olika figurerna, och i vilka: Figur 1 schematiskt illustrerar ett fordon, enligt en utforingsform av uppfinningen; Figur 2a schematiskt illustrerar ett HC-doseringssystem, enligt en utforingsform av uppfinningen; 12 Figur 2b schematiskt illustrerar en doseringsenhet hos HC-doseringssystemet; Figur 3a schematiskt illustrerar ett flodesschema for ett forfarande, enligt en utforingsform av uppfinningen; Figur 3b i ytterligare detalj schematiskt illustrerar ett flodesschema for ett forfarande, enligt en aspekt av uppfinningen; Figur 4a schematiskt illustrerar ett diagram, enligt en aspekt av uppfinningen; Figur 4b schematiskt illustrerar ett diagram, enligt en aspekt av uppfinningen; Figur 4c schematiskt illustrerar ett diagram, enligt en aspekt av uppfinningen; Figur 4d schematiskt illustrerar ett diagram, enligt en aspekt av uppfinningen; och Figur 5 schematiskt illustrerar en dator, enligt en utforingsform av uppfinningen.

DETAUERAD BESKRIVNING AV FIGURERNA Med hanvisning till Figur 1 visas en sidovy av ett fordon 100. Det exemplifierade fordonet 100 bestar av en dragbil 110 och en slapvagn 112. Fordonet kan vara ett tungt fordon, s5som en lastbil eller en buss. Fordonet kan alternativt vara en personbil. Fordonet kan alternativt vara en truck, dumper eller lyftkran, eller annan lamplig plattform inbegripande en motor och ett HC-doseringssystem.

Det bar papekas att uppfinningen lampar sig for tillampning hos ett godtyckligt lampligt HC- doseringssystem innefattande en doseringsenhet for bransle och ett partikelfilter och är saldes inte begransat till HC-doseringssystem hos motorfordon. Det innovativa forfarandet vid ett HC-doseringssystem och det innovativa HC-doseringssystemet enligt en aspekt av uppfinningen lampar sig val for andra plattformar som inbegriper ett HC-doseringssystem an motorfordon, sAsom t.ex. vattenfarkoster. Vattenfarkosterna kan vara av godtyckligt lampligt slag, sasom t.ex. motorbAtar, fartyg, farjor eller skepp.

Det innovativa forfarandet och det innovativa HC-doseringssystemet enligt en aspekt av uppfinningen lampar sig aven val for t.ex. system inbegripande exempelvis en stenkross eller dylikt. 13 Det innovativa forfarandet och det innovativa HC-doseringssystemet enligt en aspekt av uppfinningen lampar sig aven val for t.ex. system inbegripande industrimotorer och/eller motordrivna industrirobotar.

Det innovativa forfarandet och det innovativa HC-doseringssystemet enligt en aspekt av uppfinningen lampar sig aven val for olika slag av kraftverk, sAsom t.ex. ett elkraftverk innefattande en dieselgenerator.

Det innovativa forfarandet och det innovativa HC-doseringssystemet lampar sig val for ett godtyckligt lampligt motorsystem som inbegriper en motor och ett HC-doseringssystem med en doseringsenhet och ett partikelfilter, sAsom t.ex. hos ett lok eller annan plattform.

Det innovativa forfarandet och det innovativa HC-doseringssystemet lampar sig val for ett godtyckligt lampligt system som inbegriper en NOR-generator och ett HC-doseringssystem med en doseringsenhet och ett partikelfilter.

Det uppfinningsmassiga forfarandet lampar sig val for ett lampligt system som alstrar avgaser med partiklar och ett filter som lagrar in partiklar, vilka partiklar kan fOrbrannas vid en regenerering av sagda filter, i synnerhet vid en aktiv regenerering av sagda filter.

Det bOr pApekas att HC-doseringssystemet kan vara ett godtyckligt lampligt HCdoseringssystem, aven om det hari exemplifieras som ett HC-doseringssystem vid ett DPFsystem hos ett fordon. Trycksattningsorganen kan vara ett lampligt trycksattningsorgan, och behover inte vara en membranpump sAsom beskrivs hari.

Uppfinningen är applicerbar p5 bransledoseringssystem som är anordnade att HO en temperatur hos avgaserna frAn motorn av andra anledningar an for att regenerera sagda partikelfilter.

Branslet hos HC-doseringssystemet kan vara ett lampligt bransle, sAsom t.ex. olja, Asom t.ex. smorjolja, diesel eller annat kolvatebaserat bransle, sAsom t.ex. bensin, etanol eller metan, etc. 14 Hari hanfor sig termen "lank" till en kommunikationslank som kan vara en fysisk ledning, s5som en opto-elektronisk kommunikationsledning, eller en icke-fysisk ledning, sAsom en trAdlos anslutning, till exempel en radio- eller mikrovAgslank.

Hari hanfor sig termen "ledning" till en passage for att hAlla och transportera en fluid, sAsom t.ex. ett bransle i vatskeform. Ledningen kan vara ett ror av godtycklig dimension. Ledningen kan best 5 av ett godtyckligt, lampligt material, sAsom t.ex. plast, gummi eller metall.

Hari hanfor sig termen "bransle" till ett medel som anvands for aktiv regenerering av ett partikelfilter hos ett HC-doseringssystem. Namnda bransle är enligt ett utforande diesel. Naturligtvis kan andra slag av kolvatebaserade branslen anvandas. Hari anges diesel som ett exempel IDA ett bransle men en fackman inser att det innovativa forfarandet och den innovativa anordningen kan realiseras for andra typer av branslen, med erforderliga anpassningar, sAsom t.ex. anpassningar till adekvat kokstemperatur for valda branslen, i styralgoritmer for att exekvera programkod i enlighet med det innovativa forfarandet.

Aven om termen HC-doseringssystem anvands hari for att ange ett partikelfiltersystem an inte uppfinningen begransad till anvandning av ett dieselpartikelfilter. Tvartom kan andra typer av partikelfilter anvandas enligt uppfinningen. En fackman inser vilket slags bransle som bast lampar sig for regenerering av det valda partikelfiltret.

Med hanvisning till Figur 2a visas ett HC-doseringssystem 299 hos fordonet 100. HC- doseringssystemet 299 kan vara anordnad i dragbilen 110. HC-doseringssystemet 299 innefattar enligt detta exempel en behAllare 205 som an anordnad att haa ett bransle. BehAllaren 205 är anordnad att innehAlla en lamplig mangd bransle och är vidare anordnad att kunna fyllas p vid behov.

En forsta ledning 271 är anordnad att leda branslet till en pump 230 Irk behallaren 205.

Pumpen 230 kan aven benamnas trycksattningsorgan. Pumpen 230 kan vara en lamplig pump. Pumpen 230 kan vara en membranpump innefattande Atminstone ett filter. Pumpen 230 kan vara anordnad att drivas medelst en elmotor (ej visad). Pumpen 230 kan vara anordnad att pumpa upp branslet fran behallaren 205 via den forsta ledningen 271 och via en andra ledning 272 tillfora namnda bransle till en doseringsenhet 250. Doseringsenheten 250 kan inbegripa en elektriskt styrd doseringsanordning, medelst vilken ett flode av till avgassystemet tillsatt bransle kan styras. Pumpen 230 är anordnad att trycksatta branslet i den andra ledningen 272. Doseringsenheten 250 är anordnad med en strypningsenhet, vilken aven kan benamnas strypventil, mot vilken namnda tryck hos branslet kan byggas upp i anordningen 299. Strypningsenheten beskrivs ytterligare med hanvisning till Figur 2b.

Doseringsenheten 250 är anordnad att tillfora namnda bransle till en avgaskanal 290 hos fordonet 100. Narmare bestamt är doseringsenheten 250 anordnad att p5 ett styrt satt tillfora en lamplig mangd bransle till en avgaskanal 290 hos fordonet 100. Enligt detta utforande ar ett dieselpartikelfilter (DPF) 270 anordnad nedstroms ett lage hos avgassystemet dar tillforsel av bransle sker. Sagda dieselpartikelfilter kan aven benamnas DPF-enhet. Den mangd bransle som tillfors i avgassystemet är avsedd att forbrannas i en oxidationskatalysator 269, vilken är anordnad uppstroms sagda dieselpartikelfilter 270 hos avgaskanalen 290.

Doseringsenheten 250 kan vara anordnad vid namnda avgaskanal 290 som är anordnad att leda avgaser fra'n en forbranningsmotor (ej visad) hos fordonet 100 till namnda och vidare till namnda dieselpartikelfilter 270 och vidare till en omgivning av fordonet.

Enligt ett exempel är en forkatalysator monterad i serie med partikelfiltret 270. Harvid är sagda forkatalysator anordnad uppstroms sagda partikelfilter 270.

En tredje ledning 273 är forefintligt anordnad mellan doseringsenheten 250 och behallaren 205. Den tredje ledningen 273 är anordnad att leda tillbaka icke doserat bransle som matats till doseringsenheten 250 till behAllaren 205.

En fjarde ledning 274 anordnad att leda branslet mellan pumpen 230 och beftallaren 20 forbi doseringsenheten 250 kan enligt ett utforande vara inbegripen i HCdoseringssystemet. Den forsta styrenheten 200 kan vara signalansluten till en 16 ventilkonfiguration (ej visad) hos den fjarde ledningen 274. Den forsta styrenheten 200 kan harvid vara anpassad att styra ledning av branslet fran pumpen 230 eller den andra ledningen 272 direkt till behAllaren 205 utan att branslet passerar doseringsenheten 205. Harvid kan trycket vid doseringsenheten 250 reduceras pa' lampligt satt enligt en aspekt av uppfinningen.

Den forsta styrenheten 200 är anordnad for kommunikation med pumpen 230 via en lank L230. Den forsta styrenheten 200 är anordnad att styra drift av pumpen 230. Enligt ett exempel är den forsta styrenheten 200 anordnad att styra pumpen 230 medelst en elmotor (ej visad). Den forsta styrenheten 200 är anordnad att styra ett tryck P hos branslet i den andra ledningen 272. Detta kan ske p5 olika lmpliga satt. Enligt ett exempel är den forsta styrenheten 200 anordnad att styra ett rAdande varvtal RPM hos pumpen 230. Harvid kan trycket andras 13'6 onskvart sat. Genom att iika varvtalet hos pumpen 230 kan trycket P iikas. Genom att sanka varvtalet hos pumpen 230 kan trycket P srikas. Enligt ett annat exempel är den forsta styrenheten 200 anordnad att andra en slaglangd hos pumpen 230.

Genom att iika slaglangden pumpen 230 kan trycket P okas. Genom att minska slaglngden hos pumpen kan trycket P sankas. Enligt ett annat exempel är den forsta styrenheten 200 anordnad att andra en slagfrekvens hos pumpen 230. Genom att iika slagfrekvensen hos pumpen 230 kan trycket P iikas. Genom att minska slagfrekvensen hos pumpen 230 kan trycket P sankas.

En andra pump 300 kan enligt ett utforande inbegripas i HC-doseringssystemet. Sagda andra pump 300 kan ven benamnas matningsorgan eller matarorgan. Den forsta styrenheten 200 är anordnad for kommunikation med pumpen 300 via en lank L300. Den forsta styrenheten 200 är anordnad att styra drift av pumpen 300. Enligt ett exempel är den forsta styrenheten 200 anordnad att styra pumpen 300 medelst en elmotor (ej visad). Genom att styra pumpen 300 att reducera ett tryck hos branslet hos en uppstromssida av pumpen 300 kan trycket hos branslet i ledningen 272 sankas.

Den forsta styrenheten 200 är anordnad for kommunikation med doseringsenheten 2 samt namnda strypningsenhet, vilken kan vara inbegripen i doseringsenheten 250. Genom att styra strypningsenheten kan trycket i ledningen 272 styras. Genom att minska 17 oppningen i strypningsenheten kan trycket P i ledningen 272 iikas och genom att forstora oppningen i strypningsenheten kan trycket P i ledningen 272 reduceras.

Den forsta styrenheten 200 är anordnad att under perioder av icke fortlopande dosering av bransle, under fortsatt uppratthallen drift av namnda trycksattningsorgan 230, sanka trycket hos namnda bransle vid doseringsenheten 250 jamfOrt med trycket vid fortlopande dosering. Den forsta styrenheten 200 är anordnad att sanka trycket hos namnda bransle vid doseringsenheten 250 genom att reducera varvtalet hos namnda trycksattningsorgan 230. Den forsta styrenheten 200 är anordnad att sanka trycket hos namnda bransle vid doseringsenheten 250 genom att reducera en slagfrekvens hos namnda trycksattningsorgan 230. Den forsta styrenheten 200 är anordnad att sanka trycket hos namnda bransle vid doseringsenheten 250 genom att styra en ventilkonfiguration (ej visad) hos en nedstromssida hos doseringsenheten 250.

Den forsta styrenheten 200 är anordnad att sanka trycket hos namnda bransle vid doseringsenheten 250 genom att styra ledning av namnda bransle fran namnda trycksattningsorgan 230 till namnda behallare 205 forbi namnda doseringsenhet 250. Branslet leds forbi namnda doseringsenhet via ledning 274.

Den forsta styrenheten 200 är anordnad att sanka trycket hos namnda bransle vid doseringsenheten 250 genom att styra matningsorgan 300 anordnat nedstroms doseringsenheten 250. Den forsta styrenheten 200 är anordnad att sanka trycket hos namnda bransle vid doseringsenheten vasentligt. Den forsta styrenheten 200 ar anordnad att sanka trycket hos namnda bransle steglost. Den forsta styrenheten 200 ar anordnad att sanka trycket hos namnda bransle i steg. Den forsta styrenheten 200 kan vara anordnad att vid aterupptagen fortlopande dosering, hoja trycket hos namnda bransle vid doseringsenheten 250. Den forsta styrenheten 200 kan vara anordnad att hoja trycket till en lamplig niva hos namnda bransle vid doseringsenheten 250 fore fortlopande dosering paborjas. Den forsta styrenheten 200 kan vara anordnad att höja trycket till en lamplig niva hos namnda bransle vid doseringsenheten 250 fore fortlopande dosering paborjas pa basis av en doseringsbegaran. Sagda begaran kan bestammas av lampligt system hos exempelvis fordonet 100. Den forsta styrenheten 200 är anordnad att vid en forutbestamd tid innan en faststalld tidpunkt cla fortlOpande dosering av bransle ska upphora, pabOrja trycksankning hos namnda bransle vid doseringsenheten 250. 18 Den forsta styrenheten 200 är anordnad for kommunikation med doseringsenheten 250 via en lank L250. Den forsta styrenheten 200 är anordnad att styra drift av doseringsenheten 250 for att t.ex. reglera tillforsel av branslet till avgassystemet hos fordonet 100.

En andra styrenhet 210 är anordnad for kommunikation med den forsta styrenheten 200 via en lank L210. Den andra styrenheten 210 kan vara lostagbart ansluten till den forsta styrenheten 200. Den andra styrenheten 210 kan vara en till fordonet 100 extern styrenhet. Den andra styrenheten 210 kan vara anordnad att utfora de uppfinningsmassiga forfarandestegen enligt uppfinningen. Den andra styrenheten 210 kan anvandas for att ladda Over programkod till den forsta styrenheten 200, i synnerhet programkod for att utfora det uppfinningsmassiga forfarandet. Den andra styrenheten 210 kan alternativt vara anordnad for kommunikation med den forsta styrenheten 200 via ett internt natverk i fordonet. Den andra styrenheten 210 kan vara anordnad att utfora vasentligen likadana funktioner som den forsta styrenheten 200, sasom t.ex. att under icke fortlopande dosering av brnsle hos HC-doseringssystemet, under fortsatt uppratthAllen drift av namnda trycksattningsorgan, sanka trycket hos namnda bransle vid doseringsenheten jamfort med trycket vid fortlopande dosering.

Den forsta styrenheten 200 är anordnad for kommunikation med en forsta temperatursensor 240 via en lank L240. Temperatursensorn 240 är anordnad att detektera en rAdande temperatur Ti hos en avgasstrom frAn fordonets motor. Enligt ett exempel är den forsta temperatursensorn 240 anordnad hos namnda avgaskanal 290 direkt nedstrOms fordonets uppstroms doseringsenheten 250. Temperatursensorn 240 kan vara forefintligt anordnad p5 lampligt stalle hos namnda avgaskanal 290. Den forsta temperatursensorn 2 ar anordnad att fortlopande detektera en rAdande temperatur Templ hos avgasstrommen och skicka signaler innefattande information om namnda rAdande temperatur Tempi via lanken L240 till den forsta styrenheten 200.

Den forsta styrenheten 200 är anordnad for kommunikation med en andra temperatursensor 260 via en lank L260. Den andra temperatursensorn 260 kan vara 19 anordnad att detektera en radande temperatur Temp2 hos en yta i avgassystemet dar branslet forangas. Den andra temperatursensorn 260 kan vara anordnad att detektera en radande temperatur Temp2 hos avgaskanalen 290 pa lampligt stalle. Den andra temperatursensorn 260 kan vara anordnad att detektera en radande temperatur Temp2 hos en lamplig yta eller komponent hos avgaskanalen 290. Enligt ett exempel är den andra temperatursensorn 260 anordnad hos avgaskanalen 290 uppstroms doseringsenheten 250. Enligt ett exempel är den andra temperatursensorn 260 anordnad i avgaskanalen 290 uppstr6ms doseringsenheten 250. Enligt ett annat exempel är den andra temperatursensorn 260 anordnad i en forangningsenhet (ej visad) eller en SCR-katalysator (ej visad) nedstroms partikelfiltret 270. Den andra temperatursensorn 260 är anordnad att fortlopande detektera en radande temperatur Temp2 hos en yta eller en komponent hos avgaskanalen 290 och skicka signaler innefattande information om namnda radande temperatur Temp2 via lanken L260 till den forsta styrenheten 200.

Enligt ett utf6rande finns det en temperatursensor anordnad mellan oxidationskatalysator 269 och partikelfiltret 270. Denna temperatursensor anvands harvid for att mojliggora overvakningidetektering av temperaturforlopp hos oxidationskatalysatorn 269.

Enligt ett utforande är den forsta styrenheten 200 och/eller den andra styrenheten 2 anordnad att berakna namnda f6rsta temperatur Tempt Detta kan ske medelst en inlagrad berakningsmodell. Den forsta styrenheten 200 och/eller den andra styrenheten 210 kan vara anordnade att berakna namnda forsta temperatur Tempi pa basis av exempelvis ett radande avgasmassflode, radande varvtal hos motorn och radande last hos motorn.

Enligt ett utf6rande är den forsta styrenheten 200 och/eller den andra styrenheten 2 anordnad att berakna namnda andra temperatur Temp2. Detta kan ske medelst en inlagrad berakningsmodell. Den forsta styrenheten 200 och/eller den andra styrenheten 210 kan vara anordnade att berakna namnda andra temperatur Temp2 pa basis av exempelvis ett radande avgasmassflode, radande varvtal hos motorn och radande last hos motorn.

En forsta NOx-givare 255 är anordnad for kommunikation med den forsta styrenheten 200 via en lank L255. Den forsta NOx-givaren 255 är anordnad att fortlopande faststalla en radande NOR-halt hos avgasstrommen uppstroms namnda SCR-katalysator, exempelvis uppstroms namnda partikelfilter 270. Enligt ett exempel är den forsta NO,-givaren 255 anordnad hos avgaskanalen 290 uppstr6ms namnda doseringsenhet 250. Den fOrsta NO,- givaren 255 är anordnad att fortlopande skicka signaler innefattande information om en radande NOR-halt uppstroms namnda SCR-katalysator till den forsta styrenheten 200.

En andra NO,-givare 265 är anordnad for kommunikation med den forsta styrenheten 200 via en lank L265. Den andra NO,-givaren 265 är anordnad att fortlopande faststalla en radande NO,-halt hos avgasstrommen nedstroms namnda SCR-katalysator. Den andra NOR- givaren 265 är anordnad att fortlopande skicka signaler innefattande information om en radande NOR-halt nedstroms namnda SCR-katalysator till den fOrsta styrenheten 200.

Enligt ett utfOrande är den forsta styrenheten 200 och/eller den andra styrenheten 210 anordnad att berakna namnda forsta NOR-halt uppstroms namnda SCR-katalysator. Detta kan ske medelst en inlagrad berakningsmodell. Den forsta styrenheten 200 och/eller den andra styrenheten 210 kan vara anordnade att berakna namnda forsta NON-halt pa basis av exempelvis ett radande avgasmassflode, radande varvtal hos motorn och radande last hos motorn.

Den forsta styrenheten 200 är anordnad att faststalla en radande NO,-omvandlingsgrad pa basis av namnda beraknade eller uppmatta NON-halt uppstroms namnda SCR-katalysator och namnda uppmatta NOR-halt nedstroms namnda SCR-katalysator.

Den forsta styrenheten 200 är anordnad att fortlopande styra drift av HCdoseringssystemet 299 pa basis av sagda forsta temperatur Templ och/eller sagda andra temperatur Temp2.

Den forsta styrenheten 200 är anordnad for kommunikation med en trycksensor 279 via en lank L279. Trycksensorn 279 är anordnad att detektera ett radande tryck P hos branslet hos den andra ledningen 272. Enligt ett exempel är trycksensorn 271 anordnad hos namnda doseringsenhet 250 for att detektera ett tryck P has branslet vid doseringsenheten 250.

Trycksensorn 271 kan vara forefintligt anordnad pa lampligt stalle for att mata ett tryck hos branslet vid doseringsenheten 250. Trycksensorn 271 är anordnad att fortlopande 21 detektera ett radande tryck P hos branslet och skicka signaler innefattande information om namnda radande tryck P via lanken L271 till den forsta styrenheten 200.

Enligt ett utforande är den forsta styrenheten 200 och/eller den andra styrenheten 2 anordnad att berakna namnda tryck P hos branslet vid sagda doseringsenhet 250. Detta kan ske medelst en inlagrad berakningsmodell. Den forsta styrenheten 200 och/eller den andra styrenheten 210 kan vara anordnade att berakna namnda Tryck P pa basis av exempelvis ett radande varvtal hos pumpen 230 och/eller installningar hos ventilkonfigurationen 288 och/eller varvtal hos pumpen 300 och/eller installningar hos ventilorgan hos sagda fjarde ledning 274.

Den forsta styrenheten 200 är anordnad att fortlopande faststalla en radande igensattningsgrad hos sagda partikelfilter 270. Detta kan goras pa lampligt satt. Den forsta styrenheten 200 är anordnad att fortlopande styra drift av HC-doseringssystemet 299 pa basis av namnda igensattningsgrad. Harvid kan det exempelvis avgoras om, och i sa fall nar, en aktiv regenerering av sagda partikelfilter 270 ska in itieras. Den forsta styrenheten 200 är anordnad att styra ett regenereringsfOrlopp hos sagda partikelfilter 270, exempelvis genom fortlopande dosering av sagda bransle for att astadkomma erforderlig temperaturhojning hos avgaser i sagda avgaskanal 290. Dessa dosering kan ske vid ett darfor lampligt tryck P, exempelvis 9 Bar. Vid icke-dosering styrs sagda tryck P till ett lagre tryck, exempelvis 2 Bar, enligt en aspekt av foreliggande uppfinning.

Den fOrsta styrenheten 200 är anordnad att styra atminstone ett SCR-system hos fordonet pa basis av namnda NOR-halt uppstroms namnda SCR-katalysator och/eller namnda NOR- halt nedstroms namnda SCR-katalysator.

Den f6rsta styrenheten 200 är anordnad att fortlopande styra drift av HCdoseringssystemet 299 pa basis av sagda tryck P hos branslet hos doseringsenheten 250.

Figur 2b visar schematiskt doseringsenheten 250. Doseringsenheten 250 innefattar en vagg 252 med ett sate 253 och ett langstrackt don 251. Sagda don 251 kan vara ett stift eller en 22 nal. Sagda don 251 är forskjutbart anordnat. Sagda don 251 är anordnad att medelst lamplig utrustning, exempelvis en elektromagnetisk utrustning, forskjutas i en fram och tillbakagaende rorelse markerad i Figur 2b i form av en dubbelriktad pil R. Sagda don 251 är forskjutbart anordnat mellan tva andlagen. Vid ett forsta andlage, vilket visas i figur 2b, ligger donets ena ande vasentligen an mot ett sate 253, varvid doseringsenheten 250 är stangd och ingen dosering ska ske. Vid ett andra andlage ligger donets ena ande inte an mot sagda sate 253, varvid doseringsenheten 250 är oppen och dosering kan ske.

Bransle är anordnat att ledas till doseringsenheten 250 via ledningen 272 under tryck. Vid dosering av bransle fors donet i en uppatriktad rorelse, vilket medfor att bransle kan passera ut genom en passage 254 till avgaskanalen 290. Vid fortlopande dosering kan donet 251 i en forutbestamd tidsperiod under en viss takt kvarhallas vid sagda andra vandlage sa att bransle kan doseras in i avgaskanalen 290 och under en bestamd tidsperiod under en viss takt kan donet 251 kvarhallas i sagda forsta andlage, och harvid ligga an mot sagda sate 253, sa att bransle inte doseras in i avgaskanalen 290.

Trots att donet 251 befinner sig i sagda forsta andlage, liggande an mot satet 253, kan ett visst lackage av bransle forekomma mellan donet 251 och satet 253, i synnerhet under ett relativt hogt tryck P hos sagda bransle vid doseringsenheten 250. Det uppfinningsmassiga forfarandet, dar sagda tryck hos sagda bransle reduceras da dosering inte ska ske, minskar harvid fordelaktigt sagda lackage.

Bransle tillfors harvid doseringsenheten 250 via passagen 272. Bransle som inte doseras matas harvid fran doseringsenheten 250 till sagda behallare 205 via ledningen 273. En flodesriktning for sagda icke-doserade bransle visas med pilar F i Figur 2b.

Den forsta styrenheten 200 är anordnad far kommunikation med en ventilkonfiguration 288 via en lank L288. Sagda forsta styrenhet 200 ar anordnad att styra ventilkonfigurationen 288 och kan harvid stalla in en oppningsgrad hos sagda ventilkonfiguration 288. Genom att styra ventilkonfigurationen 288 till ett atminstone delvis oppet lage kan trycket P hos sagda bransle hos doseringsenheten 250 sankas, enligt en aspekt av foreliggande uppfinning. Genom att styra ventilkonfigurationen 288 till ett 23 atminstone delvis oppet lage, samtidigt som sagda trycksattningsorgan 230 styr en trycksankning hos branslet, kan trycket P hos branslet hos doseringsenheten 250 fordelaktigt sankas relativt snabbt. Enligt en aspekt av foreliggande uppfinning kan alltsa fordelaktiga synergieffekter harvid astadkommas. Det bor papekas att trycket hos branslet hos doseringsenheten 250 kan hojas genom att styra ventilkonfigurationen mot ett stangt lage.

Sagda doseringsenhet 250 kan utformas enligt alternativa utf6randen. Styrning av dosering medelst sagda don 251 är enbart ett exempelutforande. Andra doseringskonfigurationer är realiserbara. Enligt ett exempel kan en forskjutbar platta, vilken tacker sagda passage 254, vara anordnad for dosering av bransle pa ett liknande satt.

Figur 3a illustrerar schematiskt ett flOdesschema Over ett forfarande vid ett HCdoseringssystem innefattande en doseringsenhet 250 for att dosera bransle in i en motors avgaskanal 290 uppstroms ett partikelfilter 270 for rening av avgaser Iran namnda motor, dar namnda HC-doseringssystem inbegriper trycksattningsorgan 230 for att mata bransle fran en behallare 205 till namnda doseringsenhet 250 anordnad att under tryck dosera namnda bransle till namnda avgaskanal 290. Forfarandet inbegriper ett forsta forfarandesteg s301. Forfarandesteget s301 innefattar steget att: - under perioder av icke fortlopande dosering av bransle, under fortsatt uppratthallen drift av namnda trycksattningsorgan 230, sanka trycket hos namnda bransle vid doseringsenheten jamfort med trycket vid fortlopande dosering.

Efter steget s301 avslutas forfarandet.

Figur 3b illustrerar schematiskt ett flodesschema for ett forfarande vid ett HC- doseringssystem innefattande en doseringsenhet 250 for att dosera bransle in i en motors avgaskanal 290 uppstroms ett partikelfilter 270 for rening av avgaser fran namnda motor, dar namnda HC-doseringssystem inbegriper trycksattningsorgan 230 for att mata bransle fran en behallare 205 till namnda doseringsenhet 250 anordnad att under tryck dosera namnda bransle till namnda avgaskanal 290, enligt en aspekt av foreliggande uppfinning. 24 Forfarandet innefattar ett forfarandesteg s305. Forfarandesteget s305 inbegriper att steget att fortlopande dosera br5nsle medelst sagda doseringsenhet 250 till sagda avgaskanal 209. Dosering kan harvid ske vid ett tryck P1, exempelvis 9 Bar. Efter forfarandesteget s305 utfors ett efterfoljande steg s310.

Forfarandesteget s310 kan inbegripa steget att aktivera det uppfinningsmassiga forfarandet. Namnda aktivering kan ske automatiskt. Sagda aktivering kan ske da den forsta styrenheten 200 faststaller att sagda fortlopande dosering av bransle ska avbrytas. Sagda aktivering kan alternativt ske d5 den forsta styrenheten 200 faststaller att sagda fortlopande dosering av bransle har avbrutits.

Forfarandesteget s310 kan inbegripa steget att faststalla ett behov av att sanka trycket hos branslet. Sagda behovet av att sanka trycket hos branslet kan faststallas genom att inbegripa ett eller fler av foljande steg: ett drifttillst5nd hos sagda motorn kontrolleras; tid som passerat fran starten av icke fortlopande dosering registreras; en radande avgastemperatur och eller temperatur hos en lamplig yta eller komponent hos sagda avgaskanal 290 detekteras; - ett rAdande avgasflode detekteras.

Efter forfarandesteget s310 utfors ett efterfoljande Rirfarandesteg s320.

Forfarandesteget s320 inbegriper steget att under forutbestamda driftbetingelser hos namnda HC-doseringssystem sanka trycket P hos branslet. Sagda sankning kan inbegripa en sankning fr5n ett tryck P1 till ett tryck P2, enligt vad som beskrivs med hanvisning till exempelvis Figur 4a-4d. Sagda forutbestamda driftbetingelser kan inbegripa att dosering av bransle ska upphOra eller har upphort. Sagda driftbetingelser kan faststallas p5 basis av sagda steg som exemplifierats i forfarandesteg s310, exempelvis genom jamforelse med i den forsta styrenheten 200 inlagrade kriterier. Steget s320 kan inbegripa att sanka namnda tryck genom genom att: reducera ett radande varvtal RPM hos trycksattningsorganet 230; reducera en slagfrekvens hos trycksattningsorganet 230; eller styra en ventilkonfigu ration 288 hos en nedstromssida hos doseringsenheten 250; och/eller - leda bransle fran trycksattningsorganet 230 till behallaren 205 forbi doseringsenheten 250; och/eller styra ett ytterligare trycksattningsorgan 300 anordnat nedstroms doseringsenheten 250.

Forfarandet s320 kan inbegripa steget att sanka trycket hos branslet vasentligt. Forfarandet s320 kan inbegripa steget att sanka trycket hos branslet steglost. Forfarandet s320 kan alternativt inbegripa steget att sanka trycket hos branslet i steg.

Efter forfarandesteget s320 utfors ett efterfoljande forfarandesteg s330.

Forfarandesteget s330 kan inbegripa steget att faststalla om en inlagringsgrad hos partikelfiltret 270 understiger ett forutbestamt varde. Om inte, kan det faststallas ett behov av att starta dosering av bransle igen.

Forfarandesteget s330 kan inbegripa steget att faststalla behov av att aka trycket hos branslet. Vid Aterupptagen dosering av branslet ska trycket hos branslet i ledning 272 vid doseringsenheten 250 Ater okas for att fa en korrekt dosering av bransle i avgaskanalen. Alternativt kan sagda behov faststallas pA basis av en begat-an om att starta fortlopande dosering av bransle. Efter steget s330 utfors ett efterfoljande steg s340.

Forfarandesteget s340 inbegriper att, vid faststallt behov, starta dosering av bransle frAn doseringsenheten 250 till avgaskanalen 290 och harvid Ater hoja trycket P pa lampligt sat, exempelvis frAn ett tryck P2 till ett tryck P1. Alternativt kan trycket P hojas pA lampligt sat, exempelvis frAn ett tryck P2 till ett tryck P1, varefter dosering av bransle frAn doseringsenheten 250 till avgaskanalen 290 startas. Efter forfarandesteget s340 avslutas det uppfinningsmassiga forfarandet. 26 Med hanyisning till Figur 4a visas ett diagram dar trycket P hos branslet vid doseringsenheten 250 anges som en funktion av tiden T. Trycket P kan matas medelst sagda trycksensor 279. Alternativt kan trycket P beraknas medelst den forsta styrenheten 200 pa lampligt satt. Vid en tidpunkt TO stangs dosering av branslet ay. Vid en tidpunkt Ti, initieras en trycksankning hos branslet yid doseringsenheten fran en forsta forutbestamd tryckniva P1 till en andra forutbestarnd tryckniva P2. Tidpunkten Ti intraffar yid en viss forutbestamd tidsperiod efter TO. Denna tidsperiod kan vara en lamplig tidsperiod, exempelvis 2 sekunder. I Figur 4a visas ett exempel dar trycksankningen sker steglost. Vid en viss tidsperiod efter Ti, yid en tidspunkt T2, har trycket P natt den andra forutbestamda nivan P2. Den forutbestamda tidsperioden mellan tidpunkten Ti och tidpunkten T2, och armed trycksankningshastigheten, kan exempelvis bero pa olika driftsfaktorer hos fordonet. Den forsta trycknivan P1 kan exempelvis vara 9 Bar. Den andra trycknivan P2 kan vara exempelvis 2 Bar. Tidsperioden mellan tidpunkterna Ti och T2 kan vara exempelvis 5 sekunder. Vid initiering ay dosering av bransle medelst doseringsenheten 250 kan trycket P styras till en lamplig tryckniva, exempelvis till sagda forsta tryckniva Pi, pa lampligt satt, exempelvis steglost.

Enligt ett exempelutforande kan sagda tryck P1 dar det är tillampligt sankas direkt till sagda tryck P2. Enligt ett exempelutforande kan sagda tryck P2 dar det är tillampligt iikas direkt till sagda tryck Pl.

Med hanvisning till Figur 4b visas ett diagram dar trycket P hos branslet vid doseringsenheten 250 anges som en funktion av tiden T. Trycket P kan matas medelst sagda trycksensor 279. Alternativt kan trycket P beraknas medelst den forsta styrenheten 200 pa lampligt sat. Vid en tidpunkt TO stangs dosering av branslet ay. Vid en tidpunkt Ti initieras trycksankningen hos branslet yid doseringsenheten 250 fran en forsta forutbestamd tryckniva P1 till en andra forutbestamd tryckniva P2. Tidpunkten Ti intraffar yid en viss forutbestarnd tidsperiod efter TO. Denna tidsperiod kan vara en lamplig tidsperiod, exempelvis 2 sekunder. I Figur 4b illustreras en utforingsform dar trycksankningen sker i ett lampligt antal steg, exempelvis 5 steg. Sagda steg kan vara inbordes olika stora. Sagda steg kan vara inbordes lika stora. Vid en viss tidsperiod efter Ti, vid en tidpunkt T2, har trycket P natt den andra forutbestamda nivan P2. Den 27 forutbestamda tidsperioden mellan tidspunkten Ti och tidspunkten 12, tillika stegen i vilka trycksankningen sker, kan bero p5 olika driftsfaktorer hos fordonet. Den forsta tryckniv5n P1 kan exempelvis vara 9 Bar. Den andra tryckniv5n P2 kan vara exempelvis 2 Bar. Tidsperioden mellan tidpunkterna Ti och T2 kan vara exempelvis 5 sekunder. Ett steg kan vara exempelvis 1 eller 2 Bar. Vid initiering av dosering av bransle medelst doseringsenheten 250 kan trycket P styras till en lamplig tryckniv5, exempelvis till sagda forsta trycknivA P1, p5 lampligt sat, exempelvis steglost.

Med hanvisning till Figur 4c visas ett diagram d5r trycket P hos branslet vid doseringsenheten 250 anges som en funktion av tiden T. Trycket P kan matas medelst sagda trycksensor 279. Alternativt kan trycket P beraknas medelst den forsta styrenheten 200 pa lampligt sat. Vid en tidpunkt TO stangs dosering av brat-Islet ay. Vid en tidpunkt Ti initieras en trycksankning hos branslet vid doseringsenheten 250 fr5n en forsta forutbestamd trycknivA P1 till en forutbestamd trycknivA PX. Tidpunkten Ti intraffar vid en viss forutbestarnd tidsperiod efter TO. Denna tidsperiod kan vara en lamplig tidsperiod, exempelvis 5 sekunder. I Figur 4c illustreras en utforingsform dar trycksankningen sker i tv5 steg. Vid en viss tidsperiod efter Ti, initieras en trycksankning d trycket steglost sanks frAn sagda forsta forutbestamda tryckniv5 P1 till sagda tryckniv5 PX. Trycket P nAr sagda trycknivA PX vid en andra tidpunkt T2. Tidpunkten 12 intraffar vid en viss forutbestamd tidsperiod efter tidpunkten Ti. Denna tidsperiod kan vara en lamplig tidsperiod, exempelvis 2 sekunder. Den forutbestamda tidsperioden mellan tidpunkten Ti och tidpunkten T2, och darmed trycksankningshastigheten, kan exempelvis bero p5 olika driftsfaktorer hos fordonet. Flarvid uppratth5lls sagda tryckniv5 PX till en forutbestamd tidpunkt T3. Vid sagda tidpunkt T3 initieras en andra steglos trycksankning frAn sagda trycknivA PX till en andra tryckniv5 P2. Trycket P na'r sagda andra tryckniv5 P2 vid en fiat-de tidpunkt T4. Tidpunkten T4 Intl-Oar vid en viss forutbestamd tidsperiod efter tidpunkten T3. Denna tidsperiod kan vara en lamplig tidsperiod, exempelvis 3 sekunder. Den forutbestamda tidsperioden mellan tidpunkten T3 och tidpunkten T4, och darmed trycksankningshastigheten, kan exempelvis bero p5 olika driftsfaktorer hos fordonet. Den forsta trycknivk P1 kan exempelvis vara Bar. Den andra trycknivk P2 kan vara exempelvis 2Bar. Trycknivk PX kan vara exempelvis Bar. Vid initiering av dosering av bransle medelst doseringsenheten 250 kan trycket P 28 styras till en lamplig tryckniva, exempelvis till sagda forsta tryckniva P1, pa lampligt sat, exempelvis steglost.

Genom att forst styra trycket P fran sagda niva P1 till sagda niva PX, och harvid avvakta en viss tidsperiod, astadkommes fordelaktigt mojlighet for utvardering och val om huruvida en ytterligare trycksankning fran nivan PX till sagda niva P2 ska genomforas eller ej. For det fall en ytterligare trycksankning fran nivan PX inte är erforderlig kan, vid start av dosering, en tryck6kning till sagda niva P1 astadkommas relativt snabbt, jamfort med en tryckokning fran trycknivan P2 till trycknivan P1.

Med hanvisning till Figur 4d visas ett diagram dar trycket P hos branslet vid doseringsenheten 250 anges som en funktion av tiden T. Trycket P kan matas medelst sagda trycksensor 279. Alternativt kan trycket P beraknas medelst den forsta styrenheten 200 pa lampligt satt. Vid tiden TO stangs dosering av branslet ay. Vid en tidpunkt Ti initieras en trycksankning hos branslet vid doseringsenheten 250 fran en forsta forutbestamd tryckniva P1 till en tryckniva PX. Tidpunkten Ti intraffar vid en viss forutbestamd tidsperiod efter TO. Denna tidsperiod kan vara en lamplig tidsperiod, exempelvis 3 sekunder. I Figur 4c illustreras en utforingsform dar trycksankningen sker i tva steg. Vid en viss tidsperiod efter Ti, initieras en trycksankning da trycket sanks till sagda niva PX. Vid tidspunkten T2, som intraffar en viss forutbestamd tidsperiod efter Ti, exempelvis 10 sekunder, initieras en andra trycksankning fran trycknivan PX till en andra tryckniva P2. Den forsta trycknivan P1 kan exempelvis vara 15 Bar. Den andra trycknivan P2 kan vara exempelvis 5 Bar. Trycknivan PX kan vara exempelvis 10 Bar. Harvid sker sagda trycksankningar vasentligen momentant. Vid initiering av dosering av bransle medelst doseringsenheten 250 kan trycket P styras till en lamplig tryckniva, exempelvis till sagda fOrsta tryckniva P1, pa lampligt sat, exempelvis steglost.

Det bor papekas att trycksankning av branslet vid doseringsenheten 250 enligt vissa utforingsformer endast sker under forutbestamda kriterier. Dessa kriterier kan t ex vara ett eller flera av foljande: 29 temperaturen hos en lamplig yta hos eller komponent i hos avgaskanalen 290 eller hos avgaserna i avgaskanal 290 understiger ett visst forutbestamt varde, exempelvis 200 grader Celsius; lackage av bransle hos doseringsenheten 250 har detekterats; - regenerering av partikelfiltret 270 är inte erforderlig; regenerering av partikelfiltret 270 är inte aktiv.

Med hanvisning till Figur 5, visas ett diagram av ett utforande av en anordning 500. Styrenheterna 200 och 210 som beskrivs med hanvisning till Figur 2 kan i ett utforande innefatta anordningen 500. Anordningen 500 innefattar ett icke-flyktigt minne 520, en databehandlingsenhet 510 och ett las/skriv-minne 550. Det icke-flyktiga minnet 520 har en fiforsta minnesdel 530 van i ett datorprogram, sA som ett operativsystem, är lagrat for att styra funktionen hos anordningen 500. Vidare innefattar anordningen 500 en buss-controller, en seriell kommunikationsport, 1/0-organ, en A/D-omvandlare, en tids- och datum inmatnings- och overforingsenhet, en handelseraknare och en avbrytningscontroller (ej visade). Det icke-flyktiga minnet 520 har ocks6 en andra minnesdel 540.

Det tillhandahalles ett datorprogram P som kan innefatta rutiner for trycksankning av ett bransle vid en doseringsenhet i ett HC-doseringssystem for att forhindra lackage av bransle da doseringsenheten är stangd. Datorprogrammet P kan innefatta rutiner for att under perioder av icke fortlopande dosering av bransle, under fortsatt uppratth5lIen drift av namnda trycksattningsorgan 230, sanka trycket P hos namnda bransle vid doseringsenheten 250 jamfort med trycket vid fortlopande dosering. Datorprogrammet P kan innefatta rutiner for att sanka trycket P hos namnda bransle vid doseringsenheten 2 genom att reducera varvtalet hos namnda trycksattningsorgan 230. Datorprogrammet P kan innefatta rutiner for att sanka trycket hos namnda bransle vid doseringsenheten 250 genom att reducera slagfrekvensen hos namnda trycksattningsorgan 230. Datorprogrammet P kan innefatta rutiner for att sanka trycket hos namnda bransle vid doseringsenheten 250 genom att styra en ventilkonfiguration 288 hos en nedstromssida hos doseringsenheten 250. Datorprogrammet P kan innefatta rutiner for att sanka trycket hos namnda bransle vid doseringsenheten 250 genom att styra ledning av namnda bransle frAn namnda trycksattningsorgan 230 till namnda behAllare 205 forbi namnda doseringsenhet 250. Sagda styrning kan inbegripa styrning av 5tminstone en ventilkonfiguration (ej visad) hos exempelvis sagda ledning 274. Branslet kan harvid ledas forbi namnda doseringsenhet via sagda ledning 274. Datorprogrammet P kan innefatta rutiner for att sanka trycket hos namnda bransle vid doseringsenheten genom att styra ett matningsorgan 300 anordnat nedstroms doseringsenheten 250. Datorprogrammet P kan innefatta rutiner for att sanka trycket hos namnda bransle vid doseringsenheten vasentligt. Datorprogrammet P kan innefatta rutiner for att sanka trycket hos namnda bransle steglost. Datorprogrammet P kan innefatta rutiner for att sanka trycket hos namnda bransle i steg. Datorprogrammet P kan innefatta rutiner for att vid 5terupptagen fortlopande dosering, hoja trycket hos namnda bransle vid doseringsenheten 250. Datorprogrammet P kan innefatta rutiner for att vid en forutbestamd tid innan en faststalld tidpunkt d5 fortlopande dosering av bransle ska upphora, paborja trycksankning hos namnda bransle vid doseringsenheten 250.

Programmet P kan vara lagrat p5 ett exekverbart vis eller pa komprimerat vis i ett minne 560 och/eller i ett las/skrivminne 550.

Nar det är beskrivet att databehandlingsenheten 510 utfor en viss funktion ska det forstAs att databehandlingsenheten 510 utfor en viss del av programmet vilket är lagrat i minnet 560, eller en viss del av programmet som är lagrat i las/skrivminnet 550.

Databehandlingsanordningen 510 kan kommunicera med en dataport 599 via en databuss 515. Det icke-flyktiga minnet 520 är avsett for kommunikation med databehandlingsenheten 510 via en databuss 512. Det separata minnet 560 är avsett att kommunicera med databehandlingsenheten 510 via en databuss 511. Las/skrivminnet 5 är anordnat att kommunicera med databehandlingsenheten 510 via en databuss 514. Till dataporten 599 kan t.ex. lankarna L210, L230, L240, L250, L255, L260, L265, L279, L288 och L300 anslutas (se Figur 2a och Figur 2b).

Nar data mottages p5 dataporten 599 lagras det temporart i den andra minnesdelen 540.

Nar mottaget indata temporart har lagrats, är databehandlingsenheten 510 iordningstalld att utfora exekvering av kod pa ett vis som beskrivits ovan. 31 Enligt ett utforande innefattar signaler mottagna pa dataporten 599 information om ett radande tryck P hos branslet vid sagda doseringsenhet 250. Enligt ett utforande innefattar signaler mottagna pa dataporten 599 information om en radande temperatur hos en lamplig yta hos eller komponent i hos avgaskanal 290 och/eller en radande temperatur hos avgaserna i sagda avgaskanal 290.

De mottagna signalerna pa dataporten 599 kan anvandas av anordningen 500 for att sanka trycket av ett bransle vid doseringsenheten 250 i ett HC-doseringssystem for forhindra lackage av bransle da doseringsenheten är stangd.

Delar av metoderna beskrivna hari kan utforas av anordningen 500 med hjalp av databehandlingsenheten 510 som kor programmet lagrat i minnet 560 eller las/skrivminnet 550. N a r anordningen 500 kor programmet, exekveras hari beskrivna forfaranden.

Den foregaende beskrivningen av de foredragna utforingsformerna av foreliggande uppfinning har tillhandahallits i syftet att illustrera och beskriva uppfinningen. Det är inte avsett att vara uttommande eller begransa uppfinningen till de beskrivna varianterna. Uppenbarligen kommer manga modifieringar och variationer att framga for fackmannen.

UtfOringsformerna valdes och beskrevs for att bast forklara principerna av uppfinningen och dess praktiska tillampningar, och darmed mojliggiira for fackman att forsta uppfinningen for olika utforingsformer och med de olika modifieringarna som är lampliga for det avsedda bruket. 32

Claims (24)

PATENTKRAV

1. Forfarande vid ett HC-doseringssystem innefattande en doseringsenhet (250) for att dosera bransle in i en motors avgaskanal (290) uppstroms ett partikelfilter (270) for rening av avgaser fran namnda motor, dar namnda HC-doseringssystem inbegriper trycksattningsorgan (230) for att mata bransle frAn en behAllare (205) till namnda doseringsenhet (250) anordnad att under tryck dosera namnda bransle till namnda avgaskanal (290), kannetecknat av steget att: - under perioder av icke fortlopande dosering av bransle, under fortsatt uppratthAllen drift av namnda trycksattningsorgan (230), sanka trycket (s301; s320) hos namnda bransle vid doseringsenheten (250) jamfort med trycket vid fortlopande dosering.

2. Forfarande enligt krav 1, innefattande steget att: - sa n ka trycket (s320) hos namnda bransle vid doseringsenheten (250) genom att reducera ett varvtal (RPM) hos namnda trycksattningsorgan (230).

3. Forfarande enligt krav 1, innefattande steget att: 1. sanka trycket (s320) hos namnda bransle vid doseringsenheten (230) genom att reducera en slagfrekvens hos namnda trycksattningsorgan (230).

4. Forfarande enligt n5got av krav 1-3, innefattande steget att: 1. sanka trycket (s320) hos namnda bransle vid doseringsenheten (250) genom att styra en ventilkonfiguration (288) hos en nedstromssida hos doseringsenheten (250).

5. Forfarande enligt n5got av krav 1-4, innefattande steget att: 33 1. sanka trycket (s320) hos namnda bransle vid doseringsenheten (250) genom att leda namnda bransle frAn namnda trycksattningsorgan (230) till namnda behAllare (205) forbi namnda doseringsenhet (250).

6. Forfarande enligt n5got av krav 1-4, innefattande steget att: 1. sAnka trycket (s230) hos nAmnda brAnsle vid doseringsenheten (250) genom att styra ett matningsorgan (300) anordnat nedstrems namnda doseringsenhet (250).

7. Forfarande enligt n5got av krav 1-4, innefattande steget att: - sanka trycket (s320) hos namnda bransle vid doseringsenheten (250) vasentligt.

8. Forfarande enligt n5got av krav 1-7, dar namnda sankning av trycket hos namnda bransle vid doseringsenheten (250) sker steglost.

9. Fbrfarande enligt nAgot av krav 1-7, dal- namnda sankning av trycket hos namnda bransle vid doseringsenheten (250) sker i steg.

10. Forfarande enligt nAgot av foregAende krav, innefattande steget att: 1. vid Aterupptagen fortlopande dosering, höja trycket (s340) hos namnda br5nsle vid doseringsenheten (250).

11. F6rfarande enligt n5got av krav 1-10, innefattande steget att: 1. vid en forutbestarnd tid innan en faststalld tidpunkt d5 fortlopande dosering av bransle ska upphora, paborja trycksankning hos namnda bransle vid doseringsenheten (250). 34

12. HC-doseringssystem anordnat att dosera bransle in i en motors avgaskanal (290) uppstroms ett partikelfilter (270) for rening av avgaser fran namnda motor, dar namnda HC-doseringssystem innefattar: - en doseringsenhet (250) anpassat att under tryck dosera namnda bransle till namnda avgaskanal (290); - ett trycksattningsorgan (230) anpassat att mata bransle fran en behallare (205) till namnda doseringsenhet (250), kanneteckn at av: - organ (200; 210; 500) anpassat att, under perioder av icke fortlopande dosering av bransle, under fortsatt uppratthallen drift av namnda trycksattningsorgan (230), sanka trycket hos namnda bransle vid doseringsenheten (250) jamfort med trycket vid fortlopande dosering.

13. HC-doseringssystem enligt krav 12, varvid namnda trycksattningsorgan (230) innefattar en pump med styrbart varvtal (RPM).

14. HC-doseringssystem enligt krav 12, varvid namnda trycksattningsorgan (230) innefattar en pump med styrbar slagfrekvens.

15. HC-doseringssystem enligt nagot av krav 12-14, innefattande: - en ventilkonfiguration (288) anordnad hos en nedstromssida hos doseringsenheten (250).

16. HC-doseringssystem enligt nagot av krav 12-15, innefattande: - organ (200; 210; 500) anpassat att sanka trycket hos namnda bransle vid namnda doseringsenhet (250) vasentligt.

17. HC-doseringssystem enligt nagot av krav 12-16, innefattande: 1. organ (200; 210; 500) anpassat att sanka trycket hos namnda bransle vid namnda doseringsenhet (250) steglost.

18. HC-doseringssystem enligt nagot av krav 12-16, innefattande: - organ (200; 210; 500) anpassat att sanka trycket hos namnda bransle i steg.

19. HC-doseringssystem enligt nagot av krav 12-18, innefattande: 1. organ (274) anpassat att leda namnda bransle fran namnda trycksattningsorgan (230) till namnda behallare (205) forbi namnda doseringsenhet (250).

20. HC-doseringssystem enligt nagot av krav 12-19, innefattande: 1. ett matningsorgan (300) anordnat nedstr6ms doseringsenheten (250).

21. Motorfordon (100; 110) innefattande ett HC-doseringssystem enligt nagot av kraven 12- 20.

22. Motorfordon (100; 110) enligt krav 21, varvid motorfordonet är nagot av en lastbil, buss eller person bil.

23. Datorprogram (P) vid ett HC-doseringssystem f6r att rena avgaser Iran en motor, dar namnda datorprogram (P) innefattar programkod for att orsaka en elektronisk styrenhet (200; 500) eller en annan dator (210; 500) ansluten till den elektroniska styrenheten (200; 500) att utfora stegen enligt nagot av patentkraven 1-11.

24. Datorprogramprodukt innefattande en programkod lagrad pa ett, av en dator lasbart, medium fOr att utfora forfarandestegen enligt nagot av patentkraven 1-11, nar namnda programkod kors pa en elektronisk styrenhet (200; 500) eller en annan dator (210; 500) ansluten till den elektroniska styrenheten (200; 500). 36 1/6 100 0( 112