SE536754C2 - Metod och anordning för att generera en auditiv underrättelsesignal - Google Patents

Abstract

Uppfinningen avser generellt en anordning för att generera en auditivunderrättelsesignal (AAS) som representerar tillståndet och/eller placeringen av enhändelse (E1-En) och en metod för att generera en sådan auditivunderrättelsesignal (AAS). Uppfinningen avser även en datorprogramsproduktsom exekverar metodstegen. Metoden att generera en auditiv underrättelsesignal(AAS) som representerar en händelse (E1-En) innefattar stegen att motta eninsignal (lS1-lSn) vilken indikerar händelsen (E1-En), fastställa en prioritet (P1-Pn),placering och typ av händelse baserat på information mottagen från insignalen(lS1-lSn), genererera en prioritetssignal (PS) vilken bildar en första del av denauditiva underrättelsesignalen (AAS) och vilken indikerar händelsens prioritet,generera en associationssignal (AS) vilken bildar en andra del av den auditivaunderrättelsesignalen (AAS) och vilken indikerar händelsens (E1-En) placeringenoch/eller typ samt sända ut den auditiva underrättelsesignalen (AAS) innefattandeprioritetssignalen (PS) och associationssignalen (AS) genom minst en ljudutgång(S1-Sn). (Fig. 2)

Description

536 754 nytt alarm eller ”tillbaka till normalt" - alarm, och röstsignalen ger information om alarmet och skapar direkt uppmärksamhet till operatören ansvarig för larmet. Både tonen och röstsignalen är valda att ha olika frekvenser för att skilja mellan olika alarmstatus och vilken operatör för är ansvarig för larmet.

[0005] Ett problem med ovanstående system är att när en mänsklig röst används blir systemet språkspecifikt och kan bli missförstått. Dessutom, när ovanstående system används är prioriteten på de olika alarmsignalerna inte möjliga att överföra till högtalarna. Istället visas de olika alarmprioriteterna på en datorskärm i en översikt över alarmstatus.

[0006] Ett annat system som med en akustisk signal uppmärksammar en operatör om ett fel i en anläggning är beskrivet i US2012/0206216A1. Detta är ett system som akustiskt representerar tillstånden hos en industrianläggning. Baserat på tillstånden hos olika maskiner i anläggningen, genererar systemet en kontinuerlig akustisk signal som kan vara ett flertal spår, toner, brus eller till och med ett musikstycke. När en tillståndsförändring detekteras i anläggningen ändras den akustiska signalen så att operatören mottar en klar akustisk statussignal gällande tillståndsändringen. Den akustiska signalen kan manipuleras, till exempel genom en dynamisk förändring av pitch, svarstid eller ljudnivå.

[0007] Detta system är inte beroende av en mänsklig röst för att rapportera ett fel; istället informeras operatören om tillståndsändringen via en förändring i ton eller pitch på en kontinuerlig akustisk signal. Således detekterar operatören tillståndet genom att utvärdera om anläggningen låter rätt. Men om en kontinuerlig signal används är det svårt att övervaka separata delar eller maskiner i anläggningen. Särskilt om systemet analyserar över 1000 olika möjliga felsignaler och omvandlar dem till en akustisk signal. Således är det svårt att direkt veta var tillståndsförändringen äger rum. Det är också svårt att veta i vilken ordning felen mäste åtgärdas, det vill säga prioriteten på de upptäckta felen.

[0008] Den föreliggande uppfinningen löser alla ovan nämnda problem och skapar möjligheter för en övergripande lösning av parallell hantering av multipla auditiva signaler i en komplex omgivning. Det skapar också en möjlighet att korta 536 754 av tiden det tar att överföra information om händelsen till operatören eller användaren.

Sammanfattning av uppfinninqen [0009} Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att presentera en metod och ett system för att generera en auditiv underrättelsesignal som representerar tillståndet och/eller placeringen av en händelse. Metoden och systemet kan användas för att informera, varma eller larma om pågående situationer eller händelser som awiker från det normala i en industriprocess, en mänsklig behandlingsprocess, en övervakningsprocess, en fordonsopererandeprocess eller andra processer.

[0010] Metoden för att generera en auditiv underrättelsesignal som representerar en händelse innefattar stegen att: motta en insignal vilken indikerar händelsen, fastställa en prioritet, placering och typ av händelse baserat på information mottagen från insignalen, genererera en prioritetssignal vilken bildar en första del av den auditiva underrättelsesignalen och vilken indikerar händelsens prioritet, generera en associationssignal vilken bildar en andra del av den auditiva underrättelsesignalen och vilken indikerar händelsens placering och/eller typ samt att sända ut den auditiva underrättelsesignalen innefattande prioritetssignalen och associationssignalen genom minst en ljudutgång.

[0011] lnsignalen kan vara en signal som skapas manuellt eller automatiskt när en händelse awikerfrån normalförhållandena i en industriprocess, en mänsklig behandlingsprocess, en övervakningsprocess, en fordonsopererandeprocess. lnsignalen innefattar information om händelsen såsom dess prioritet och typen av och placeringen på händelsen. När signalen mottas av systemet, kan lnsignalen tolkas av en ljudadministrationsanordning och en prioritetsignal och en associationssignal kan genereras baserat på förutbestämda ellerjusterbara tolkningsregler definierade i ljudadministrationsanordningen. Prioritetsljudet kan användas för att indikera att en händelse som avviker från det normala har inträffat, att kommunicera vilken prioritet händelsen har i förhållande till andra möjliga händelser eller i relation till konsekvenserna av händelsen och möjligtvis 536 754 också att ge en första indikation på vilken händelse som har inträffat.

Prioritetsljudet kan också ytterligare specificeras av det efterföljande associationsljudet. Associationsljudet kan vara ett ljud som används att ge information om var händelsen inträffar, tillexempel i vilken maskin, i vilket operatörsrum eller i vilken motordel händelsen inträffar och/eller vilken typ av händelse. Med den ovan beskrivna metoden är det möjligt att överföra komplex information om en pågående händelse till en operatör av en process eller användare av ett system på ett snabbt och intuitivt sätt.

[0012] I en utföringsform av uppfinningen, innefattar steget att sända ut den auditiva underrättelsesignalen att först sända ut och sen sända ut associationsljudet sekventiellt som olika separata signaler.

[0013] När prioritetssignalen först sänds ut informeras operatören eller användaren direkt om betydelsen av den pågående händelsen och hans/hennes uppmärksamhet väcks fullt. Den följande associationssignalen ger information om var och vilken händelse som måste åtgärdas.

[0014] I en annan utföringsform av uppfinningen, innefattar metoden även stegen att motta prioritetssignalen och associationssignalen från ett ljudbibliotek innefattande standardiserade icke-fonetiska ljud och eller delljud.

[0015] När icke-fonetiska ljud eller delljud används är den auditiva signalen oberoende av språk och metoden kan användas och enkelt förstås av operatörspersonal över hela världen.

[0016] l en annan utföringsform, kan associationssignalen baseras på icke- fonetiska ljud som symboliserar händelsen. Den kan företrädesvis baseras på ljudinspelningar eller syntetiserade ljud eller en kombination av ljudinspelningar och syntetiserade ljud. Associationssignalen ger en omedelbar och intuitiv indikation på typen av och/eller placeringen av händelsen utan att använda ord.

[0017] När ett icke-fonetiskt ljud symboliserar händelsen som en associationsslgnal, är signalen lätt att tolka och förstå. Det är oftast också 536 754 behagligt att lyssna på. Tillexempel kan en vattenläcka i ett rör representeras av ljudet av en fallande vattendroppe.

[0018] I en annan utföringsform, kan också prioritetssignalen vara ett icke- fonetiskt standardljud och/eller en sammansättning av icke-fonetiska delljud mottagna från ett ljudbibliotek. Företrädesvis genereras prioritetssignalen genom sammansättning av mer än ett icke-fonetiskt delljud mottaget från ljudbiblioteket och/eller generas avjustering av tillexempel volymen, längden, pitchen eller frekvensfördelningen hos de icke-fonetiska ljuden eller delljuden. Självklart är det också möjligt att justera andra ljudrelaterade parameterar. Det är också möjligt att generera en prioritetssignal genom att sätta samman olika antal delljud med olika avstånd mellan delljuden.

[0019] l en annan utföringsform, innefattar en prioritetssignal som indikerar en högre prioritet ett större antal delljud och/eller sträcker sig över en längre tid än en prioritetssignal som indikerar en lägre prioritet.

[0020] l en annan utföringsform, innefattar även metoden steget att generera en prioritetsfamilj som innefattar en sammansättning av prioritetssignaler som indikerar olika prioriteter. I en ytterligare utföringsform innefattar prioritetsfamiljen olika antal prioritetssignaler innefattande olika antal ljud eller delljud som har samma klang men olika pitch.

[0021] De ovan nämnda och beskrivna prioritetssignalerna och genereringen av prioritetsfamiljer och de relativa förhållandena mellan prioritetssignalerna är baserat på människans intuitiva kunskap om omgivningens ljud. Tillexempel, ett ljud som kommer långt bortifrån har ett dovare ljud, det vill säga en annan frekvensfördelning, än ett ljud som kommer från en plats nära. Vidare har ett ljud i från ett lejon som ryter långt borta en lägre prioritet än ett lejon som ryter nära.

Denna intuitiva kunskap är skapad av evolutionen och används i detta innovativa auditiva underrättelsesystem. Vid inlärning av ett system som baseras på intuitiv kunskap är inlärningsprocessen lättare och snabbare. 536 754

[0022] I en ytterligare utföringsform sänds den auditiva underrättelsesignalen ut genom den minst ena ljudutgàngen över en tid mellan 0,5 och 10 sekunder, företrädesvis mellan 0,5 och 5 sekunder och ännu mer föredraget mellan 1 och 3 sekunder.

[0023] När en metod baserad på fonetiska signaler används, är det möjligt att kort längden på de utsända signalerna till de ovan nämnda tidsintervallen, utan att förlora någon viktig information. En kort men samtidigt informativ signal, minimerar tidsförskjutningen från när en händelse detekteras till dess att nödvändiga åtgärder för att åtgärda händelsen har satts in.

[0024] I en annan utföringsform innefattar metoden även stegen att mäta den auditiva karaktären på bakgrundsljudet, och anpassa den auditiva karaktären på den auditiva underrättelsesignalen efter bakgrundsljudet för att göra signalen mer hörbar.

[0025] När nivån och karaktären på bakgrundsljuden varierar, kan det vara svårt att höra ljudunderrättelsesignalen. När ovan beskrivna steg används kan karaktären, till exempel nivån och frekvensen, på bakgrundsljudet mätas med en eller flera sensorer eller mikrofoner anordande på lämpliga ställen i den omgivande miljön i kontrollrum, övervaknings- och kommunikationsrum, akutrum eller förarutrymmen. Bakgrundsbruset analyseras och den auditiva underrättelsesignalen anpassas till bakgrundsbrusets karaktär. Tillexempel justeras antingen volymen, pitchen eller någon annan ljudparameter hos bakgrundsbruset justeras efter ljudparametrarna hos bakgrundsljudet. Med denna metod är det tillexempel möjligt attjustera volymen på den auditiva underrättelsesignalen så att den är lägre under natten och högre på dagen när fler personal arbetar i rummet, således gör signalen mer hörbar då det är mer oljud i rummet.

[0026] l en annan utföringsform innefattar metoden även stegen att välja en specifik ljudutgång baserat på den bestämda prioriteten på, placeringen av eller typen av händelse och sända ut den auditiva underrättelsesignalen genom den valda specifika ljudutgàngen. 536 754

[0027] När flera ljudutgångar används, företrädesvis kopplade till flera högtalare, är det möjligt att sända den auditiva signalen till den ljudutgång som är närmast den operatör som är ansvarig för händelsen. Vilken operator som är ansvarig beror på den fastställda prioriteten, placeringen och typ av händelse.

[0028] Uppfinningen avser också en anordning för att generera en auditiv underrättelsesignal som representerar en händelse. Anordningen är kännetecknad av att den innefattar medel för att motta en insignal vilken indikerar händelsen, medel för att fastställa en prioritet, placering och typ av händelse baserat på information mottagen från insignalen, medel för att genererera en prioritetssignal vilken bildar en första del av den auditiva underrättelsesignalen och vilken indikerar händelsens prioritet, medel för att generera en associationssignal vilken bildar en andra del av den auditiva underrättelsesignalen och vilken indikerar händelsens placering och/eller typ, samt medel för att sända ut den auditiva underrättelsesignalen innefattande prioritetssignalen och associationssignalen genom minst en ljudutgång.

[0029] Den ovan beskrivna anordningen är ett verktyg för att skapa auditiva underrättelsesignaler i en komplex arbetsmiljö. Medlen för att generera prioriteten och associationssignalen kan företrädesvis kontrolleras via ett användargränssnitt där det är möjligt att kontrollera parametrarna associerade med den auditiva underrättelsesignalen. Systemet kan också komma som en förprogrammerad mjukvara eller kan vara möjlig att manuellt anpassa av operatören.

[0030] I en utföringsform innefattar anordningen ett ljudbibliotek innefattande standardiserade icke-fonetiska ljud och/eller delljud från vilket prioritetssignalen och associationssignalen genereras. Företrädesvis kan associationssignalen baseras på en ljudinspelning eller syntetiserade ljud eller en kombination av ljudinspelningar och syntetiserade ljud och prioritetssignalen innefattar en sammansättning av mer än ett icke-fonetiskt delljud mottagna från ljudbiblioteket.

[0031] Uppfinningen avser även en dataprogramsprodukt sparat på ett icke- förgängligt dataläsbart medium som när det exekveras på en dator genomför stegen enligt den ovan beskrivna metoden. 536 754 Kortfattad beskrivning av ritninqarna

[0032] Uppfinningen kommer nu att beskrivas, såsom exempel, med hänvisning till bifogade ritningar, på vilka:

[0033] Fig. 1 visar principen av den auditiva underrättelseanordningen,

[0034] Fig. 2 visar ett exempel på en design hos den auditiva underrättelsesignaien, och

[0035] Fig. 3 visar ett exempel på ett kontrollrum i vilket systemet kan användas.

Beskrivninq av utförinqsformer

[0036] I det följande kommer en detaljerad beskrivning av utföringsformer refererande till de medföljande ritningarna. Alla exempel här i ska ses som delar av den allmänna beskrivningen och är därför generellt möjliga att kombinera på olika sätt. Återigen, individuella särdrag kan kombineras eller bytas ut om inte en sådan kombination eller ett sådant utbyte är motsägelsefullt mot den övergripande metoden ellerfunktionen hos anordningen.

[0037] Fig. 1 visar principen av den auditiva underrättelseanordningen.

Anordningen mottar insignaler IS1, IS2, lSn, vilka indikerar en händelse som äger rum i en industriprocess, en mänsklig behandlingsprocess, en övervakningsprocess, en fordonsopererandeprocess, tillexempel information/larmsignaler som sänds ut från sensorer lokaliserade på olika platser i en process eller en maskin. lnsignalerna IS1, lS2,.., lSn är relaterade till signaler som är manuellt eller automatiskt skapade, tillexempel när en händelse awiker från normaltillståndet hos processen, och innefattar information om händelsen som skapar underrättelsesignaien, såsom dess prioritet och typ samt placering av händelsen. lnsignalerna hanteras med medel för att hantera signalen M1. Medlen för att hantera insignalerna M1 innefattar och medel för att motta M1r.

[0038] Företrädesvis innefattar anordningen flera poster som kan hantera flera olika typer av insignaler IS1, lS2, lSn. Detta gör det möjligt att på ett enkelt sätt integrera multipla system av olika typer och från olika tillverkar i den auditiva 536 754 underrättelseanordningen. Exempel på insignaler som är möjliga att hantera i anordningen är; reläkontakter frisläppta/stängda, +24V direktström av/på och nätverksprotokoll via LAN över Ethernet. Det är också möjligt att hantera signaler såsom OPC-UA eller andra typer av signaler.

[0039] lnsignalen kan analyseras kontinuerligt och tolkas av ett intelligent medel för signalgenerering M2. Medlet för intelligent signalgenerering M2 genererar också en auditiv underrättelsesignal AAS som genom att använda olika typer av ljud levererar den nödvändiga informationen om händelsen till operatören. Den auditiva underrättelsesignalen AAS innefattar en prioritetssignal PS, som bildar en första del av den auditiva underrättelsesignalen, och en associationssignal AS, som bildar en andra del av den auditiva underrättelsesignalen. Se också figur 2.

Medlet för intelligent signalgenerering M2 innefattar medel för att fastställa prioriteten, placeringen och typen av händelse M2d samt medel för att generera prioritet- och associationssignalerna M2p, M2a.

[0040] Medlen för att generera prioritet- och associationssignalerna M2p, M2a mottar ljuden och delljuden använda för att generera prioritets- och associationssignalerna PS, AS från ett ljudbibliotek L. Ljudbiblioteket L innefattar flera ljudfiler med icke-fonetiska ljud och delljud designade för processpecifika händelser och kan vid behov lätt uppdateras med fler ljudfiler. Ljuden och delljuden i biblioteket är av olika typer, till exempel ljud som förmedlar olika nivåer av prioritet, en association till en specifik händelse eller till en specifik känsla.

[0041] Den auditiva underrättelseanordningen innefattar även medel M3 för att sända den auditiva underrättelse signalen AAS genom minst en ljudutgång S1-Sn, tillexempel en eller flera högtalare, för att presentera signalen för operatören.

Medlen för att generera prioritet- och associationssignalerna kan företrädesvis kontrolleras av ett användargränssnitt M4, där det är möjligt att kontrollera parametrarna associerade med den auditiva underrättelsesignalen AAS.

[0042] Systemet kan komma som en förprogrammerad mjukvara eller kan vara möjlig att manuellt justera av operatören. Parametrarna som är kontrollerbara genom användargränssnittet M4 kan tillexempel vara till vilka högtalare S1-S3 den 536 754 auditiva underrättelsesignalen AAS ska sändas, volymen på den auditiva underrättelsesignalen AAS eller hur många gånger underrättelsesignalen ska repeteras och med vilket intervall.

[0043] Fig. 2 visar strukturen hos den auditiva underrättelsesignalen AAS, där signalen innefattar den första prioritetssignalen PS och den andra associationssignalen AS. Prioritetsljudet PS kan användas att indikera att en händelse som awiker från det normala har inträffat, att kommunicera vilken prioritet händelsen har i förhållande till andra möjliga händelser eller i förhållande till konsekvenserna av händelserna och möjligtvis också för att ge en första indikation på vilken händelse som har inträffat. Prioritetsljudet PS är ytterligare specificerat i det efterföljande associationsljudet AS. Associationsljudet AS är ett ljud som kan användas för att ge information om var händelsen är placeras, till exempel i vilken maskin, i vilket operatörsrum eller i vilken motordel händelsen inträffar samt händelsetypen.

[0044] Prioritetssignalen PS kan konstrueras av musikala och akustiska parametrar och är baserad på ett icke-fonetiskt standardsljud och/eller en sammansättning av icke-fonetiska delljud mottagna från ljudbiblioteket L.

Prioritetssignalen PS kan genereras genom sammansättning av mer än ett icke- fonetiskt delljud mottaget från ljudbiblioteket L. Tidsintervallet mellan delljuden kan också justeras. Det är också möjligt att generera eller anpassa prioritetssignalen genom att justera tillexempel volymen, längden eller frekvensfördelningen hos de icke-fonetiska ljuden eller delljuden. Såklart är det också möjligt att justera andra ljudrelaterade parametrar.

[0045] Prioritetssignalerna PS för olika prioritetsgrader PS1, PS2, PS3,.., PSn kan sättas samman i en prioritetsfamilj. De olika prioritetsgraderna kan sammansättas av musikala och akustiska parametrar, till exempel som temporalparametrar såsom antal toner/delljud, avståndet mellan tonerna/delljuden eller acceleration och retardation inom sekvensen. Fler toner spelade med ett högre tempo eller en längre mer distinkt sekvens av toner förmedlar en högre prioritet medan en långsammare repetitionsfrekvens och/eller färre toner 10 536 754 kommunicerar en lägre prioritet. Prioritetsfamiljen innefattar företrädesvis ett flertal prioritetssignaler innefattande olika antal ljud eller delljud som har samma klang men olika pitch.

[0046] I figur 2 är det visat en auditiv underrättelsesignal AAS som innefattar tre olika prioritetsljud PS med tre prioritetsgrader PS1, PS2, PS3 innefattande en, två eller tre toner. Prioritetsljudet PS efterföljs av ett associationsljud AS.

Associationsljudet AS är i detta fall ljudet av en vattendroppe som faller ner i en vätska. Associationsljudet är företrädesvis baserat på ljudinspelningar eller syntetiserade ljud eller en kombination av ljudinspelningar och syntetiserade ljud och ska vara hörbart och behagligt att lyssna på.

[0047] Den auditiva underrättelsesignalen kan tillexempel ha den följande karaktären associerad med frekvens och ljudlängd; Prio 1: Ton 1, 261 Hz [250ms] -ton 2, 349Hz [250ms] -ton 3, 392Hz [250ms] - associationssignal [300ms] Prio 2: Ton 1, 261 Hz [250ms] -ton 2, 349Hz [250ms] - associationssignal [300ms] Prio 3: Ton 1, 261Hz [250ms] - associationssignal [300ms] Mellan varje separat ton/delljud är det ett litet tidsgap. Således är den auditiva underrättelsesignalen i figur 2 utsänd via högtalarna S över en tid mellan 0,5 och 1,5 sekunder. Det är också möjligt att repetera prioritets- eller associationssignalen ett önskvärt antal gånger, vilket förlänger varaktigheten på den auditiva underrättelsesignalen. Detta kan tillexempel justeras i användargränssnittet eller mjukvaran.

[0048] Figur 3 visar ett exempel på ett kontrollrum i vilket systemet kan användas. Den auditiva underrättelsesignalen sänds ut till ett flertal ljudutgångar, företrädesvis sammankopplade med ett flertal högtalare S1, S2, S3, S4, S5, S6.

Högtalarna S1-S5 är placerade i närheten av operatören som är ansvarig för en viss händelse och högtalaren S6 är placerad i ett rum LR isolerat från kontrollrummet, tillexempel ett lunchrum. Högtalaren S6 är således möjlig att 11 536 754 sända ut alla auditiva underrättelsesignaler och den ansvariga operatören mäste då vara observant och känna igen hans/hennes underrättelsesignal. Vilken operatör som är ansvarig beror på fastställd prioritet PSi-PSn, placering och typ av händelse E1-En.

[0049] Om tillexempel systemet används i en industrianläggning såsom en pappersfabrik, som är exemplifierat i figur 3, så kan händelserna vara kopplade till en flislineprocess CLP, en blekningsprocess BP och en reningsprocess CP. Om en händelse E1-E5 som avviker från det normala inträffar i någon av processerna så sänds en auditiv underrättelsesignal AAS uti någon av respektive högtalare S1-S6. Varje händelse är associerad med en specifik prioritetssignal PS1-PS3 och en associationssignal AS.

[0050] I figur 3 är händelse ett, E1 en händelse som inträffar i reningsprocessen CP vilken tillexempel identifierar en liten läcka från ett rör som har en medelprioritet P2. Den auditiva underrättelsesignalen AAS är sammansatt av ett prioritetsljud PS2 innefattande två delljud och en associationssignal AS1 baserad på ett ljud från en droppande kran. När händelsen inträffar så sänds underrättelsesignalen AAS till högtalaren S1 som är närmast den operatör som är ansvarig för detta specifika fel. Det samma händer när andra händelse inträffar.

Då händelse E2 tillexempel är en större läcka som inträffar i en annan del av reningsprocessen SP, tillexempel i en annan lina. Eftersom läckan är större är prioriteten högre P1. Således sätts underrättelsesignalen AAS för händelsen E2 samman av ett prioritetsljud P1 innefattande tre delljud och en associationssignal baserad på ett ljud av en flödande vattenkran. De andra associationsljuden, vilka representerar de andra händelserna E3-E5, kan tillexempel vara ett ljud som associeras till ett yxhugg AS3, av en gren som bryts AS4 eller av vatten som kokar l en kittel AS5 och de händelser de representerar kan vara ett fel under inmatningen av träflisen E3, ett fel under transporten av träflisen E4 eller ett fel under utmatningen av blekmedel E5. Givetvis är de ovan beskrivna händelserna och associationssignalerna endast ett exempel på möjliga händelser och ljud. 12 536 754

[0051] Det kan också vara möjligt att mäta nivån och frekvenskaraktären på bakgrundsljuden i kontrollrummet eller lunchrummet och att anpassa den auditiva underrättelsesignalen AAS baserat på bakgrundsljudets karaktär. 13

Claims (22)

536 754 PATENTKRAV

1. Metod för att generera en auditiv underrättelsesignal (AAS) som representerar en händelse (E1-En) innefattande stegen att: motta en insignal (lS1-lSn) vilken indikerar händelsen (E1-En) fastställa en prioritet, placering och typ av händelse baserat på information mottagen från insignalen (lS1-lSn) genererera en prioritetssignal (PS) vilken bildar en första del av den auditiva underrättelsesignalen (AAS) och vilken indikerar händelsens prioritet, generera en associationssignal (AS) vilken bildar en andra del av den auditiva underrättelsesignalen (AAS) och vilken indikerar händelsens (E1-En) placeringen och/eller typ, sända ut den auditiva underrättelsesignalen (AAS) innefattande prioritetssignalen (PS) och associationssignalen (AS) genom minst en ljudutgång (S1-Sn).

2. Metod enligt krav 1, där steget att sända ut den auditiva underrättelsesignalen (AAS) innefattar att först sända ut prioritetssignalen (PS) och sen sända ut associationssignalen (AS) sekventiellt som olika separata signaler.

3. Metod enligt krav 1 eller 2, där metoden även innefattar stegen att motta prioritetssignalen (PS) och associationssignalen (AS) från ett ljudbibliotek (L) innefattande standardiserade icke-fonetiska ljud och eller delljud.

4. Metod enligt något av ovanstående krav, där associationssignalen (AS) är baserad på icke-fonetiska ljud som symboliserar händelsens (E1-En) placeringen och/eller typ. 14 536 754

5. Metod enligt krav 4, där associationssignalen (AS) är baserad på ljudinspelningar eller syntetiserade ljud eller en kombination av ljudinspelningar och syntetiserade ljud.

6. Metod enligt något av ovanstående krav, där associationssignalen (AS) ger en omedelbar och intuitiv indikation av händelsens (E1-En) typ och/eller placering utan användning av ord.

7. Metod enligt något av ovanstående krav, där prioritetssignalen (PS) är ett icke-fonetiskt standardljud eller delljud och/eller en sammansättning av icke- fonetiska ljud eller delljud mottagna från ett ljudbibliotek (L).

8. Metod enligt något av ovanstående krav, där prioritetssignalen (PS) är genererad genom sammansättning av mer än ett icke-fonetiskt delljud mottaget från ett ljudbibliotek (L) och/eller genererat genom skapande av en signal innefattande icke-fonetiska ljud eller delljud med olika volym, längd, pitch eller frekvensfördelning från nämnda ljudbibliotek (L).

9. Metod enligt krav 8, där steget att generera en prioritetssignal (PS) innefattar sammansättning av olika antal delljud med olika tidsintervall mellan delljuden.

10. Metod enligt något av ovanstående krav, där en prioritetssignal (PS) vilken indikerar en högre prioritet innefattar ett större antal delljud och/eller sträcker sig över en längre tid än en prioritetssignal (PS) som indikerar en lägre prioritet.

11. Metod enligt något av ovanstående krav, där metoden även innefattar steget att generera en prioritetsfamilj som innefattar en sammansättning av prioritetssignaler (PS) som indikerar olika prioriteter.

12. Metod enligt krav 11, där prioritetsfamiljen innefattar olika antal prioritetssignaler (PS) innefattande olika antal ljud eller delljud som har samma klang men olika pitch. 15 536 754

13. Metod enligt något av ovanstående krav, där den auditiva underrättelsesignalen (AAS) sänds ut genom den minst ena ljudutgången (S1-Sn) över en tid mellan 0,5 och 10 sekunder, företrädesvis mellan 0,5 och 5 sekunder och ännu mer föredraget mellan 1 och 3 sekunder.

14. Metod enligt något av ovanstående krav, där metoden även innefattar stegen att: mäta den auditiva karaktären på bakgrundsljudet, och anpassa den auditiva karaktären på den auditiva underrättelsesignalen (AAS) efter bakgrundsljudet för att göra signalen mer hörbar.

15. Metod enligt något av ovanstående krav, där metoden även innefattar stegen att: välja en specifik ljudutgång (S1-Sn) baserat på den bestämda prioriteten på, placeringen av eller typen av händelse (E1-En) sända ut den auditiva underrättelsesignalen genom den valda specifika ljudutgången (S1-Sn)

16. Anordning för att generera en auditiv underrättelsesignal (AAS) som representerar en händelse (E1-En), kännetecknad av att den innefattar: medel (M1, M1 r) för att motta en insignal (lS1-lSn) vilken indikerar händelsen (E1-En) medel (M2d) för att fastställa en prioritet, placering och typ av händelse baserat på information mottagen från insignalen (lS1-lSn) medel (M2p) för att genererera en prioritetssignal (PS) vilken bildar en första del av den auditiva underrättelsesignalen (AAS) och vilken indikerar händelsens prioritet, 16 536 754 medel (M2a) för att generera en associationssignal (AS) vilken bildar en andra del av den auditiva underrättelsesignalen (AAS) och vilken indikerar händelsens (E1-En) placeringen och/eller typ, och medel (M3) för att sända ut den auditiva underrättelsesignalen (AAS) innefattande prioritetssignalen (PS) och associationssignalen (AS) genom minst en ljudutgång (S1-Sn)

17. Anordning enligt krav 16, vilken innefattar ett ljudbibliotek (L) innefattande standardiserade icke-fonetiska ljud och eller delljud från vilket prioritetssignalen (PS) och associationssignalen (AS) genereras.

18. Anordning enligt något av ovanstående krav 16 eller 17, där associationssignalen (AS) är en ljudinspelning eller syntetiserade ljud eller en kombination av ljudinspelningar och syntetiserade ljud.

19. Anordning enligt något av ovanstående krav 16-18, där prioritetssignalen (PS) innefattar en sammansättning av mer än ett icke-fonetiskt delljud mottagna från ett ljudbibliotek (L).

20. Dataprogramsprodukt sparat på ett icke-förgängligt dataläsbart medium som när det exekveras på en dator genomför stegen enligt metoden i krav 1-15. 17