SE536681C2 - Kylsystem i ett fordon - Google Patents

Description

20 25 30 35 536 681 med det utsätts kylaren frekvent för stora temperaturväxlingar med en förkortad livslängd som följd.

SE 532 354 visar ett kylsystem med en termostat och en känselkropp som avkänner kylvätskans temperatur i en pilotledning. Pilotledníngen mottar en liten del av kylvätsketlödet från en inloppsledning till fdrbränningsmotor. l detta fall avkänner känselkroppen kylvätskans temperatur efter att den kylts i kylaren. Därmed erhålls en betydligt snabbare återkoppling vid tillfällen då kylvätskan tillhandahåller snabba temperaturväxlingar i kylaren. Med hjälp av en sådan pilotledning kan problemet med temperaturcykling väsentligen undvikas.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Syftet med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla ett kylsystem i ett fordon av inledningsvis nämnt slag där terrnostaten erhåller en snabb återkoppling vid driítstillfällen då kylvätskan erhåller hasti ga temperaturändringar i anslutning till två komponenter i kylsystemet.

Detta syfte uppnås med särdragen i patentkravets l kännetecknande del. I kylsystem av det inledningsvis nämnda slaget finns det två komponenter som snabbt kan ändra kylvätskans temperatur nämligen kylaren och den intermittent aktiverbara komponenten. Vid driftstillfallen då termostaten öppnar erhåller kylvätskan som leds till kylaren en snabb och abrupt nedkylning. Vid driftstíllfállen då nämnda komponent aktiveras erhåller kylvätskan som kyler nämnda komponent en snabb och abrupt uppvärmning. Förbränningsmotorn är en tredje komponent i kylsystemet som påverkar kylvätskans temperatur. Förbränningsmotorn påverkar vanligtvis inte kylvätskans temperatur lika snabbt.

Enligt föreliggande uppfinning avkånner tennostaten kylvätskans temperatur i en pilotledning. Med hjälp av en pilotlednin g kan kylvätskans temperatur avkännas på andra ställen i kylsystemet än där termostaten är placerad. I detta fall avkänns kylvätskans temperatur på två ställen i kylsysternet vilka är belägna väsentligen omedelbart nedströms de två komponenter som kan tillhandahålla en snabb ändring av kylvätskans temperatur. Med hjälp av en sådan pilotledning som alternerande mottar kylvätska från två relevanta positioner i kylsystemet kan temperaturändringar hos kylvätskan snabbt indikeras och åtfóljas av en motsvarande snabb tennostatreglerin g. 10 15 20 25 30 35 536 681 Vid driftstillfällen som nämnda interinittent aktiverbara komponent inte är aktiverad eller då den kräver en liten kyleffekt mottar pilotledningen kylvätska från det första ledningspartiet. Vid sådana driftstillfällen erhåller kylsystemet en snabb återkoppling då kylvätskan leds till kylaren med en plötslig temperatursänkning som följd. Vid driftstillfällen då nämnda komponent aktiveras och erfordrar en hög kyleffekt leds kylvätska till pilotledningen via det andra inloppspartiet. Vid sådana drifistillfällen erhåller kyisystemet en snabb återkoppling då komponenten aktiveras med en plötslig uppvärmning av kylvätskan som följd.

Enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning innefattar ventilarrangemanget en trevägsventil. Med hjälp av en trevägsventil kan det första inloppspartiet och det andra inloppspartiet på ett enkelt och snabbt sätt alternerande förbindas med pilotledningen.

Nämnda styrmedel kan innefatta en styrenliet som är anpassad att mottaga information avseende åtminstone en parameter som indikerar om nämnda komponent kräver en lägre eller en högre kyleffekt av kylvätskan än nämnda tröskelvärde och att ställa ventílarrangernanget i det första läget eller i det andra läget med hjälp av denna information. En sådan styrenhet kan utgöra en elektrisk styrenliet som mottar information från en annan styrenhet i fordonet som exempelvis styr aktiveringen av nämnda komponent. Därmed kan styrenheten erhålla information som indikerar om nämnda komponent är aktiverad och hur stor kyleffekt som krävs av kylsystemet för att kyla komponenten. Alternativt kan styrenheten motta information från en sensor som avkänner en pararneter som indikerar om nämnda komponent är aktiverad eller inte.

Enligt en utföringsforrn av föreliggande uppfinning är nämnda komponent en hydraulisk retarder. Hydrauliska retardrar är tillsatsbroinsar som vanligtvis används i tunga fordon för att reducera slitaget på fordonets hj ulbromsar. I en konventionell hydraulisk retarder leds ett arbetsmediuin i form av olja genom ett toroidfonnat utrymme som skapas av en rotordel och en statordel. Oljan tillhandahåller en kraftig uppvärmning då det bromsar rotordelen i förhållande till statordelen i nämnda utrymme. Den varma oljan leds till en yfärmeväxlare där den kyls av kylvätskani kylsystemet. Vid tillfällen då retardern är aktiverad belastas kylsystemet hårt det är därför av stor vikt att kylningen av kylvätskan startar utan fördröjning då retardern aktiveras. Den hydrauliska retardern kan ha kylvätska som arbetsmedimn. I denna variant av hydraulisk retarder leds kylvätskan således igenom det toroidforrnade utrymmet i stället för olja. Kylvätskan tillhandahåller här en direkt uppvärmning i 10 15 20 25 30 35 536 681 retardern. I detta fall sker en snabbare uppvärmning av kylvätskan och en kylning av kylvätskan utan fördröjning är här ännu mer relevant i detta fall än då. retardern är konventionell.

Enligt en uttöringsfonn av föreliggande uppfinning innefattar fordonet även en avgasbroms och att nämnda styrmedel är anpassat att ställa ventilarrangemanget i det första läget och i det andra läget i beroende av kylvätskans tryck i kylsystemet. En kylvätskepnmp tillhandahåller en tryckökning av kylvätskan av ett värde som är relaterat till kylvätskepumpens varvtal. Kylvätskepumpar drivs väsentligen alltid av iörbränningsmotom med en lämplig transmission. Därmed erhålls ett tryck i kylsystemet som är relaterat till förbränningsmotorns varvtal. Tunga fordon innefattar ofta även en avgasbrorns som tillsatsbrorns. En avgasbroms kräver ett högt Inotorvarvtal för att tillhandahålla en effektiv brornsning. Vid tillfällen som retardern och avgasbromsen aktiveras sker om behov föreligger en automatisk nedväxling av fordonet vilket resulterar i att förbränningsrnotorn alltid har ett högt varvtal då tillsatsbromsaina är aktiverade. Förbränningsmotorns höga varvtal resulterar i att kylvätskepumpen erhåller ett högt varvtal vilket skapar ett högt tryck i kylsystemet. I detta fall är ett högt tryck i kylsystemet en indikation på att retardern har aktiverats.

Enligt en utföringsforrn av föreliggande uppfinning är nämnda styrmedel anpassat att ställa ventilarrangemanget i det första läget och i det andra läget i beroende av kylvätskans tryck i den ledning som mottar kylvätska från nämnda komponent.

Kylvätskepumpen tillhandahåller således en tryckökning som står i relation till kylvätskepumpens varvtal. Trycket blir störst i anslutning till kylvätskepurnpens utlopp tör att avtaga successivt i kylvätskans flödesriktning mot kylvätskepurnpens inlopp. I detta fall styrs ventilarrangemanget av trycket i ledningen som mottar kylvätska från retardern. Trycket är här vanligtvis av ett tillräckligt stort värde för att indikera att retardern är aktiverad.

Enligt en utföringsforrn av föreliggande uppfinning innefattar det första inloppspartiet en första envägsventil och en strypning och att det andra inloppspartiet en andra envägstfentil som är belastad av en fjäder, varvid nämnda fjäder är dimensionerad så att den andra envägsventilen öppnar då trycket i kylsystemet överskrider en bestämd nivå. Efiersorn trycket i inloppsledning till förbränningsmotorn är större än i ledningen som mottar kylvätska från retardern behövs en strypning anordnas i det första inloppspartiet. Strypningen kan utgöras av att hela det andra inlopps förses med en 10 15 20 25 30 35 536 681 flödeskanal som har mindre dimensioner än motsvarande flödeskanai hos det andra ledningspartiet. Alternativt kan det första ledningspartiet förses med en lokal strypning. Strypningen måste även vara av en storlek så att den kompensera för det tryck med vilken fjädern belastar den andra envägsventilen i det andra inloppspartiet.

Med en sådan lösning kan kylvätskan i det andra ledningspartiet erhålla ett högre tryck än kylvätskan i det första ledningspartiet. Detta är nödvändigt för att kylvätska från det andra ledningspartiet ska kunna ledas till pilotlednin gen.

Enligt en utföringsfonn av föreliggande uppfinning är kylvätskepumpen anordnad i ledningen som leder in kylvätska i förbränningsmotorn och att det första inloppspartiet mottar kylvätska i ledningen i en position nedströms kylvätskepumpen. Kylvätskan har här sitt högsta tryck i kylsystemet i en position nedströms kylvätskepumpen. I och med detta underlättas flödet av kylvätska genom det första ledningspartiet till pilotledningen. Pilotledningen kan ha ett utlopp som är beläget i en bypassledning som leder kylvätska från tennostaten till förbränningsmotorns inloppsledning.

Bypassledningen är belägen i en mer nedströms position i förhållande till lcylvätskepumpens trycksida än de ledningar i kylsystemet från vilka kylvätska leds in i det första ledningspartiet och i det andra ledningspartíet. Därmed erhålls ett lägre tryck vid pilotledningens utlopp än i nämnda inloppspartier. Denna tryekskillnad möjliggör ett flöde av kylvätska från var och en av de respektive inloppspartierna till pilotledningen och tillbaka till det ordinarie kylsystemet utan ytterligare flödeskomponenter.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA I det följande beskrivs, såsom exempel, föredragna utföringsformer av uppfinningen med hänvisning till bifogade ritningar, på vilka: Fig. l visar ett kylsystem i ett fordon enligt en första utföringsforrn av uppfinningen, Fig. 2 visar ett kylsystem i ett fordon enligt en andra utföringsforrn av uppfinningen och, F i g. 3 visar ett kylsystem i ett fordon enligt en tredje utiöringsforrn av uppfinningen. 10 15 20 25 30 35 536 681 DETALJERAD BESKRIVNING Av FÖREDRAGNA UTPÖRINGSPORMER Av UPPHNNINGEN Fi g. 1 visar ett kylsystem for att kyla en törbränningsmotor 1 i ett schematískt visat fordon 2. Kylvätskan eirkuleras i kylsysternet med hjälp av en kylvfätskepump 3 som är anordnad i en inloppsledning 4 till fórbränningsmotorn 1. Efter att kylvätskan passerat genom iörbränningsmotorn 1 leds den, via en ledning 5, till en interrnittent aktiverbar komponent i form av en hydraulisk retarder 6. Kylsystemet utnyttjas således for kylning av en ytterligare komponent utöver forbränningsmotorn 1. Retardern 6 är i detta fall en hydraulisk retarder som utnyttjar kylvätska som arbetsrnedium. Fordonet 1 innefattar även en ytterligare tillsatsbroms i form av en schematiskt visad avgasbroms 7. Tillsatsbromsar såsom retardrar 6 och avgasbromsar 7 utnyttjas många gångeri tunga fordon 2 för att reducera slitaget på de ordinarie hjulbrornsarna. Kylvätskan leds från retardern 6, via en utloppsledning 8 for retardern 6, till en termostat 9.

Termostaten 9 är ställbar i ett stängt läge då den leder kylvätskan från ledningen 9 till en bypassledning 10 som är förbunden med inloppsledningen 4 till forbränníngsmotorn 1. Terrnostaten 9 är ställbar i ett öppet läge då den leder kylvätska från ledningen 8 till en kylare 12, via en ledning ll. Kylaren 12 är monterad vid ett frontparti av fordonet 2. En kylartläkt 13 suger en kylande luftström genom kylaren 12 så att kylvätskan som cirkulerar genom i kylaren 12 tillhandahåller en effektiv kylning. Efter att kylvätskan kylts i kylaren 12 leds den, via en returledning 14, tillbaka till inloppsledningen 4 och kylvätskepumpen 3.

Tennostaten 9 är förbunden med en känselkropp 15. Känselkroppen 15 kan innefatta en hylsa med ett slutet utrymme som upptas av ett vaxämne. Vaxåmnet har egenskapen att det ökari volym då det smälter och övergåri vätskefas. Känsellcroppens 15 slutna utrymme kan definieras av ett flexibelt membran som är fast på en styr-pinne.

Styrpinnen är vid en motsatt ände förbunden med tennostaten 9. Då vaxet är i ett fast tillstånd hålls tennostaten i det stängda läget med hjälp av mernbranet och styrpinnen.

Vid tillfällen som vaxet inuti känselkroppen 15 smälter ökar det i volym så att membranet och styrpinnen erhåller en förskjutning som ställer termostaten 9 i det öppna läget. Känselkroppen 15 är anordnad i en pilotledning 16.

Pilotledningen 16 innefattar ett forsta inloppsparti 16a som har en öppning fór mottagning av kylvätska från inloppsledningen 4 i en position mellan kylvätskepumpen 3 och fórbränningsinotorn 1. Det första inloppspartiet 16a leder 10 15 20 25 30 35 536 681 kylvätska till en trevägsventil 17. Pilotledningen 16 innefattar ett andra inloppsparti 16b som har en öppning för mottagning av kylvätska från retarderns utloppsledning 8.

Det andra inloppspartiets l6b öppning år belägen i retarderns 6 utloppsledning 8. Det andra inloppspartiet l6b leder även kylvätska till trevägsventilen 17. Pilotledningen 16 leder kylvätska från trevägsventilen 17 till en utloppsöppning i bypassledningen 10.

Känselkroppen 15 är anpassad att avkänna kylvätskans temperatur i pilotledningen 16.

En styrenhet 18 är anpassad att styra trevägsventilen 17 med information från ett brornsreglage 19 eller annan komponent i fordonet vilken åtminstone kan informera om retardern 6 är aktiverad eller inte. Med fördel mottar styrenheten även information om retarderns 6 bromseffekt eller liknande parameter som är relaterad till den kyleffekt som retardern 6 erfordrar.

Under drífi av fårbränningsrnotorn 1 cirkuleras kylvätska genom kylsystemet.

Styrenheten 18 mottar information från brornsreglaget 19 som indikerar om retardern är aktiverad eller inte. Då styrenheten 18 mottar information som indikerar att retardern 6 inte är aktiverad ställer den trevägsventilen 17 i det första läget. Kylvätska leds därmed från det första inloppspartiet l6a till pilotledningen 16. Känselkroppen 15 avkänner dänned kylvätskans temperatur i inloppsledningen 4 till förbränningsmotorn l. Om kylvätskan har en lägre temperatur än termostatens 9 regleringstemperatur ställs tennostaten 9 i det stängda läget. Kylvätskan i ledningen 8 leds i detta fall till bypassledningen 10 och således till forbränningsmotorn 1 utan kylning. Om känselkroppen 15 avkänner att kylvätskan har en högre temperatur än termostatens 9 regleringstemperatur ställs termostaten 9 i det öppna läget. Kylvätskan i ledningen 8 leds i detta fall till kylaren 12 för kylning innan den leds till fórbränningsrnotorn 1.

Efter en kallstart av fordonet leder termostaten 9 inledningsvis kylvätskan till bypassledningen 10 och törbränningsniotorn 1 utan kylning. När kylvätskan har vännts upp till regleringstemperaturen öppnar terrnostaten 9 så att kylvätska leds till kylaren 12. Kylvätskan tillhandahåller i detta fall en plötsligt sänkt temperatur i kylaren 12. Eftersom pilotledningen 16 mottar kylvätska, via inloppspartiet l6a, från inloppsledningen 4 erhåller kylsysteniet en snabb indikation på att kylvätskans temperatur har sjunkit. Termostatens 9 stängs och kylvätskan led-s åter under en period utan kylning till fórbränningsrnotorn 1. Med en sådan snabb återkoppling och styrning av termostaten 9 kan en stabil kylvätsketemperatur erhållas relativt snabbt och med relativt få ornställningar av tennostaten 9. Problemet med temperaturcykling kan därmed undvikas. 10 15 20 25 30 35 536 681 Då styrenheten 18 mottar information från brornsreglaget 19 som indikerar att retardern 6 har aktiverats ställer den trevägsventilen 17 i det andra läget. Kylvätska leds därmed från det andra inloppspartiet l6b till pilotledningen 16. Känselkroppen 15 känner därmed av kylvätskans temperatur i retarderns utloppsledning S. Terrnostaten 9 har en regleiingstemperatur som är dirnensionerad efter den temperatur som kylvätska har i inloppsledningen 4 till iörbränningsrnotorn 1. Kylvätskans temperatur i retarderris utloppsledning 8 är väsentligen alltid högre än i inloppsledningen 4 till förbränningsmotorn 1. I synnerhet då retardern 6 har aktiverats har kylvätskan väsentligen alltid en högre temperatur än tennostatens 9 regleringstemperatur.

Känselkroppen 15 avkänner att kylvätskan har en högre temperatur än regleringstemperaturen och terinostaten 9 ställs därmed i ett öppet läge så snart som retardern 6 har aktiverats. I och med det tillhandahåller kylvätskan en optimal kylning så snart som snart som retardern 6 har aktiverats. Eftersom en retarder 6 väsentligen alltid kräver en hög kyleffekt är det en fördel att termostaten 9 så snabbt som möjligt ställs i det öppna läget och hålls kvar i detta läge under hela den tid som retardern 9 är aktiverad. Alternativt kan styrenheten 18 uppskatta kyleffekten för retardern 6 och ställa om trevägsventilen 17 törst då retardern 6 har en kyleffekt över ett tröskelvärde som är större än noll.

Fig. 2 visar en alternativ utföringsfonn av kylsystemet. I detta fall innefattar det första inloppspartiet 16a en envägsventíl l6e och en strypning l6f. Det andra inloppspartiet 16b innefattar en envägsventil 16d och en fjäder l6e som definierar ett öppningstryck för envägsventilen 16d. Strypningen l6f är dimensionerad så att det erhålls ett tryckfall i den första inloppsledningen 16a av en storlek som så att kylvätskan i det första ledningspartiet 16a erhåller ett lägre tryck än kylvätskan i det andra ledningspartiet 16b i anslutning till pilotledningen 16. Under driftstillfallen då trycket i retarderns utloppsledningen 8 inte är tillräekli gt högt för att öppna envägsventilen 16d leds kylvätska från det första ledningspartiet 16a till pilotledningen 16. Under driftstillfállen då trycket i ledningen 8 är tillräckligt högt för att öppna envägsventilen 16d leds kylvätska från det andra ledníngspartiet l6b till pilotledningen 16 eftersom kylvätskan i det andra ledningspartiet 166 har ett högre tryck än kylvätskan i det första ledningspartiet l6ai anslutning till pilotledningen 16.

Kylvätskepumpen 3 drivs på konventionellt sätt av törbränningsmotorn l med en lämplig icke visad transmission. Kylvätskepumpen 3 erhåller därmed ett varvtal som är 10 15 20 25 30 35 536 681 relaterat till förbränningsmotorns 1 varvtal. Tryckökningen som kylvätskan erhåller då den trycksätts av kylvätskepumpen 3 varierar med kylvätskepumpens 3 varvtal och således med törbränningsmotorns 3 varvtal. Kylvätskans tryck i kylsystemet blir därmed högre ju högre varvtal som kylvätskepumpens 3 och förbränningsmotorn l uppvisar. Tryckets storlek avtar successivt med avståndet från kylvätskepumpens 3 trycksida till dess sugsida. Eftersom tryckfallet i kylaren 12 är relativt stort kan en relativt stor del av det tryck som kylvätskan trycksätts med av kylvätskepumpen 3 påvisas i ledningen 8.

Fordonet 2 innefattar en retarder 6 och en avgasbroms 7. I sarnband med en aktivering av tillsatsbromsama aktiveras i regel både retardern 6 och av gasbromsen 7. En avgasbroms 7 kräver ett högt motorvarvtal för att ge en god bromseffekt.

Bromssystemet i fordonet 2 tillhandahåller därmed en automatisk nedväxling om så krävs då avgasbromsen 7 aktiveras så att den ger en effektiv bromsverkan. Eftersom kylvätskepumpen 3 drivs av förbränningsmotorn 1 erhåller den ett motsvarande högt varvtal då tillsatsbromsaina 6, 7 aktiveras. Ett högt varvtal hos kylvätskepumpen resulterar i ett högt tryck i kylsystemet. Fjädern 16e är anpassad att öppna envägsventilen då trycket i ledningen 8 överskrider ett fórbestämt tryckvärde. Då törhränningsmotorn 1 är en dieselmotor kan detta tryckvärde motsvara ett varvtal hos dieselmotorn 1 av storleksordningen 1600-1700 rpm.

Under drift av fórbränningsrnotorn l cirkuleras kylvätska genom kylsystemet. Vid driftstilltällen då förbränningsmotom l drivs med ett lågt varvtal erhålls ett lågt trycki kylsystemet. Trycket i 8 ledningen 8 är därmed lägre än det tryck som erfordras för att öppna envägsventilen 16d mot verkan av nämnda fjädern l6c. Därmed leds kylvätska från det första ledningspartiet l6a, via envägsventilen l6c och strypningen l6f till pilotledningen 16. Känselkroppen 15 avkänner kylvätskans temperaturi pilotledningen 16 vilken i detta fall motsvarar kylvätskans temperaturi inloppsledningen 4 till förbränningsmotorn 1. Om kylvätskan har en lägre temperatur än terrnostatens 9 regleringstemperatur ställs termostaten 9 i det stängda läget. Kylvätskan i ledningen 8 leds i detta fall till bypassledningen 10 och således till förbränningsmotorn 1 utan kylning i kylaren 12. Om känselkroppen 15 avkänner att kylvätskan har en högre temperatur än termostatens 9 regleringstemperatur ställs termostaten 9 i det öppna läget. Kylvätskan i ledningen 8 leds i detta fall till kylaren 12 för kylning innan den åter leds till förbränningsmotorn l. 10 15 20 25 30 35 536 681 Vid driftstillfallen då det skapas ett tryck i ledningen 8 över ett bestämt värde öppnar envägsventilen l6d mot ijäderns l6e verkan. Därmed leds kylvätska från ledningen 8 till pilotledningen 16. Kylvätskan som leds in i pilotledningen 16 från ledning 8 har ett högre tryck så att kylvätskan i det första ledningspartiet l6a. Därmed kan kylvätska från det första ledningspartiet l6a nå pilotledningen 16. Känselkroppen 15 känner av kylvätskans temperatur i pilotledningen 16 vilken i detta fall motsvarar kylvätskans temperatur i retardems utloppsledningen 8. Termostatens 9 regleríngsternperatur är dimensionerad efter den temperatur som kylvätska har i inloppsledningen 4 till förbränningsmotorn lfKylvätskans temperatur i ledningen 8 är väsentligen alltid en högre temperatur än i inloppsledningen 4. Då förbränningsrnotom drivs med ett högt varvtal eller då retardern 6 har aktiverats har kylvätskan i ledningen 8 väsentligen alltid en högre temperatur än terrnostatens 9 regleringstemperatur. I och med det ställer känselkroppen 15 termostaten 9 i ett öppet läge så snart som tillsatsbromsaina 6., 7 aktiveras med en bromseffekt över ett tröskelvärde som definieras av trycket i ledningen 8. Det erhålls därmed en snabb återkoppling en effektiv kylning av kylvätskan vid driftstillfällen då retardern aktiveras med en bromseffekt över tröskelvärdet. Om trycket i kylsysternet stiger över nämnda värde vid tillfällen som retardern inte är aktiverad betyder det i regel att förbränningsinotorn är hårt belastad.

Med denna lösning erhålls således även en snabb återkoppling och en effektiv kylning av kylvätskan vid driftstillfallen då förbränningsrnotorn 1 är hårt belastad.

Fi g. 3 visar en alternativ utföringsforrn av kylsysternet. I detta fall är det första ledningspartiet l6a och det andra ledningspartiet l6b styrda av en förslcjutbar ventilkropp 20 som kan definieras som en trevägsventil. Ventilkroppen 20 hålls i ett första läge med hjälp av en fjäder lóg. Då ventilkroppen 20 är i ett första läge förbinds det första ledningspartiet l6a med pilotledningen 16 samtidigt bryter ventilkroppen 20 förbindningen mellan det andra ledningspartiet l6b och pilotledningen 16. Det andra Iedningspartiet l6b innefattar en ledningsdel l6b; som verkar med ett tryck på ventilkroppen 20 i en motsatt riktning mot fjädern l6g. Fjädern l6g är dirnensionerad så att den håller ventilkroppen 20 i det första läget med ett iörbestämt tryck. Då det skapas ett högre tryck i ledningen 8 och därmed i ledningsdelen l6b1 än det tryck som fjädern 16 g utövar förskjuts ventilkroppen 20 till ett andra läge. I det andra läget förbinder ventilkroppen 20 det andra ledningspartiet l6b med pilotledningen 16 samtidigt som förbindningen mellan det andra ledningspartiet l6b och pílotledningen 16 bryts. 10 10 15 20 25 30 35 536 681 Under drift av förbränningsmotorn 1 cirkuleras kylvätska genom kylsystemet. Vid driftstillfällen då fórbränningsmotorn l drivs med ett lågt varvtal erhålls ett lågt tryck i kylsystemet. Trycket i ledningen 8 är därmed lägre än det tryck som erfordras för att öppna envägsventilen l6d. Därmed leds kylvätska från det första ledningspartiet 16a till pilotledningen 16. Känselkroppen 15 avkänner kylvätskans temperatur i pilotledningen 16 vilken i detta fall motsvarar kylvätskans temperatur i inloppsledningen 4 till förbränningsrnotorn l. Om kylvätskan har en lägre temperatur än teirnostatens 9 regleringstemperatur ställs terrnostaten 9 i det stängda läget.

Kylvätskan i ledningen 8 leds i detta fall till bypassledningen 10 och således till förbränningsmotorn l utan kylning i kylaren 12. Om känselkroppen 15 avkänner att kylvätskan har en högre temperatur än tennostatens 9 regleringstemperatnr ställs termostaten 9 i det öppna läget. Kylvätskan i ledningen 8 leds i detta fall till kylaren 12 för kylning innan den åter leds till fórbränningsmotorn l.

Vid driftstillfällen då det skapas ett tryck i ledningen 8 över det bestämda värdet öppnar envägsventilen l6d mot fjäderns l6e verkan. Därmed leds kylvätska från ledningen 8 till pilotledningen 16. Känselkroppen 15 avkänner kylvätskans temperatur i pilotledningen 16 vilken i detta fall motsvarar kylvätskans temperatur i retarderns utloppsledning 8. Termostatens 9 regleringstemperatur är dimensionerad efter den temperatur som kylvätska har i inloppsledningen 4 till förbränningsrnotorn l.

Kylvätskans temperatur i ledningen 8 är väsentligen alltid högre än i inloppsledningen 4. l synnerhet då förbränningsmotorn drivs med ett högt varvtal eller då retardern 6 har aktiverats har kylvätskan i ledningen 8 väsentligen alltid en högre temperatur än termostatens 9 regleringstemperatur. I och med det ställer känselkroppen 15 termostaten 9 i ett öppet läge så snart som tíllsatshromsarna 6., 7 aktiveras med en bromseffekt över ett tröskelvärde som definieras av trycketi ledningen 8. Det erhålls därmed en snabb återkoppling en effektiv kylning av kylvätskan vid dríftstillfällen då retardern aktiveras med en bromseffekt över ett tröskelvärde. Samtidigt erhålls en snabb återkoppling en effektiv kylning av kylvätskan vid driftstillfallen då lörbränningsmotorn l drivs ett högt varvtal. Ett högt motorvarvtal innebär vanligtvis att motorn belastas hårt och att kylvätskan bör ges en god kylning.

Uppfinningen är på intet sätt begränsad till den utföringsfonn som beskrivs på ritningen utan kan varieras fiitt inom patentkravens ramar. Den intennittent aktiverbara komponenten är exemplifierad såsom en hydraulisk retarder i utföringsforrnerna. Den 11 536 681 intermittent aktiverbara komponenten kan dock vara av en godtycklig komponent som erfordras en hög kyleffekt. 12

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 536 681 Patentkrav

1. l. Kylsystem i ett fordon för kylning av en törbränningsmotor ( 1) och en intermittent aktiverbar komponent (6), varvid kylsystemet innefattar en kylvätskepump (3) som är anpassad att církulera kylvätska i kylsystemet, en kylare (12) för kylning av kylvätskan, en pilotledning (16) som innefattar ett första inloppsparti (l6a) där kylvätska mottas från en ledning (4) i kylsystemet vilken leder in kylvätska i fórbränningsmotorn (1), en känselkropp (15) som är anpassad att avkänna kylvätskans temperaturi pilotledningen (16) och en terinostat (9) som är anpassad att leda kylvätskan till fórbränningsmotorn (1) utan kylning då känselkroppen (15) avkänner att kylvätskans temperatur i pilotledningen (16) är lägre än en regleringstemperatur och att leda kylvätskan till kylaren (12) innan den leds till íörbränningsmotorn (1) då känselkroppen (15) avkänner att kylvätskans temperatur i pilotledningen (16) är högre än regleringstemperaturen, kännetecknat av att pilotledningen (l 6) innefattar ett andra inloppsparti (16b) som mottar kylvätska från en ledning (8) i kylsysternet vilken mottar kylvätska frän nämnda komponent (6), ett ventilarrangemang (16c, löd, 17, 20) som i ett första läge leder kylvätska från det första inloppspartiet (l6a) till pilotledningen (16) och i ett andra läge leder kylvätska från det andra inloppspartiet (161)) till pilotledningen (16) och styrmedel (16b1, l6e, l6g, 18), som är anpassat att ställa ventilarrangemanget i det första läget då nämnda komponent erfordrar en lägre kyleffekt än ett tröskelvärde och i det andra läget då nämnda komponent (6) erfordrar en högre kyleffekt än tröskelvärdet.

2. Kylsystem enligt krav l, kännetecknat av att ventilarrangemanget innefattar en trevägsventil (17).

3. Kylsystem enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att nämnda styrmedel innefattar en styrenhet (18) som är anpassad att mottaga information (19) avseende åtminstone en parameter som indikerar om nämnda komponent (6) kräver en lägre eller en högre kyleffekt än nämnda tröskelvärde och att ställa ventilarrangemanget (17) i det första läget eller i det andra läget med hjälp av denna information.

4. Kylsystem enligt något av föregående krav, kännetecknat av att nämnda komponent är en hydraulisk retarder (6) _ 13 10 15 20 25 536 681

5. Kylsystern enligt krav 4, kännetecknat av att den hydrauliska retardern (6) har kylvätska som arbetsmedium.

6. Kylsystem enligt krav 4 eller 5, kännetecknat av att fordonet även innefattar en avgasbroms (7) och att nämnda styrmedel ( 16191, l6e, l6g) är anpassat att ställa ventilarrangemanget i det första läget och i det andra läget i beroende av kylvätskans tryck i kylsystemet.

7. Kylsystern enligt krav 6, kännetecknat av att nämnda styrmedel ( 1613:, l6e, lóg) är anpassat att ställa ventilarrangemanget i det första läget och i det andra läget i beroende av kylvätskans tryck i ledningen (8) som mottar kylvätska ñån nämnda komponent (6).

8. Kylsystem enligt krav 6 eller 7, känneteeknat av att det första inloppspartiet (16a) innefattar en första envägsventil (16e) och en strypning (lör) och att det andra inloppspartiet (161)) innefattar en andra envägsventil (l6d) som hålls i ett stängt läge av en fjäder (l6e), varvid nämnda fjäder (16e) är dirnensíonerad så att den andra envägsventilen (16e) öppnar, så att kylvätska leds från det andra ínloppspartiet (1611) till pilotledníngen (16), då trycket i kylsystemet överskrider en bestämd nivå.

9. Kylsystern enligt något av föregående krav, kännetecknat av att kylvätskepumpen (3) är anordnad i ledningen (4) som leder kylvätska till förbränningsrnotorn ( 1) och att det första inloppspartiet (16a) mottar kylvätska i ledningen (4) i en position nedströms kylvätskepumpen (3).

10. Kylsystern enligt något av föregående krav, kännetecknat av att pilotledningen (16) har ett utlopp som är beläget i en bypassledning (10) som leder kylvätska från termostaten (9) till törbränningsmotorns ínloppsledning (4). 14