SE536025C2 - Smältsvetsmuff - Google Patents

Description

535 025 2 ske i det inre eller yttre röret och därtill förbättra säkerheten mot läckage i den omgivande marken. För att åstadkomma detta kan utrymmet innehålla en gas som t.ex. luft vilken har ett tryck som överstiger eller understiger det omgivande trycket. Förekomsten av ett läckage kan detekteras genom att övervaka det nämnda utrymmet.

Det är viktigt att tryckförändringar i utrymmet mellan röret kan sprida sig längs hela längden av en övervakningszon i ett rörledningssystem. När man sammanfogar sådana rör, måste det inre röret liksom det yttre förenas för sig så att förbindelse även erhålls mellan de ringformade utrymmena i de ömsesidigt förenade rörledningarna.

EP 1 062 454 A visar en tidigare känd elektrisk smältsvetskoppling för sammanfogning av dubbelväggiga rörledningar. Denna kända koppling har en större diameter vid sina ändar än längs dess mellanliggande del. Diametern vid dessa ändar är anpassad för att uppta ett yttre rör med snäv passning och diametern längs nämnda mellandel är anpassad för att med snäv passning uppta ett inre rör hos en dubbelväggig rörledning som innefattar två koaxiella rör och ett läckagedetekteringsutrymme mellan sagda rör. Muffen innefattar värmeslindningar bestående av motståndstrådar eller -trådar, som, när de sätts under spänning fungerar så att de lokalt sammansvetsar muffens material med materialet hos både det yttre och inre röret i två dubbelrörs rörledningar vilka, ska sammanfogas med hjälp av småltsvetsmuffen. Smältsvetsmuffen är vidare försedd med ett antal passager i mellandelen för att förena läckagedetekteringsutrymmena hos de två rörledningarna. Dessa passager är utformade som längsgående genomgående cylindriska hål, borrade i mellandelen eller som två till fyra smala rörformade element, såsom stålrör, anordnade i längdled vid mellandelen genom fastgjutning vid tillverkningen.

Kort beskrivning av uppfinningen Ett syfte med uppfinningen är att tillhandahålla en förbättrad 535 025 3 smältsvetsmuff för sammankoppling av dubbelväggiga rörledningar av plast.

Ett annat syfte är att tillhandahålla en sådan smältsvetsmuff som förbättrar säkerheten hos dubbelväggiga rörledningsinstallationer där ett valfritt antal dubbelväggiga rörledningar sammanfogats medelst ett motsvarande antal sådana smältsvetsmuffar.

Ett ytterligare syfte är att tillhandahålla en smältsvetsmuff som säkerställer att en dubbelvâggig rörledningsinstallation innefattande ett valfritt antal dubbelväggiga rörledningar sammanfogade medelst ett motsvarande antal sådana smältsvetsmuffar uppvisar ett ringformat utrymme eller en sekundär inneslutning över en sådan installations hela längd.

Ett annat syfte är att tillhandahålla en smältsvetsmuff som i hög grad säkerställer en tillförlitlig förbindelse mellan de ringformade utrymmena hos sammanfogade dubbelväggiga rörledningar.

Ett ytterligare syfte är att tillhandahålla en smältsvetsmuff som orsakar endast en jämförelsevis låg trycksânkning hos ett medium som strömmar genom muffen, mellan de ringformade utrymmena i de två rörledningarna.

Ett ytterligare syfte är att tillhandahålla en smältsvetsmuff som säkerställer en tillförlitlig och läckagesåker förbindelse mellan två dubbelväggiga rörledningar.

Ytterligare ett syfte är att tillhandahålla en smältsvetsmuff som är lätt att installera. Ännu ett syfte är att tillhandahålla en smältsvetsmuff som enkelt kan tillverkas till en jämförelsevis låg kostnad.

Detta och andra syften uppfylls av en smältsvetsmuff av det slag som anges i ingressen till krav 1, vilken smältsvetsmuff uppvisar de särskilda tekniska särdrag som återges i den kännetecknande delen av kravet. 535 025 4 Smältsvetsmuffen är enligt uppfinningen avsedd att sammankoppla dubbelväggiga rörledningar av plast, vilka innefattar ett inre rör, ett yttre rör som omger det inre röret och ett ringformat utrymme mellan det inre och yttre röret. Smältsvetsmuffen innefattar en huvuddel med en första ânddel, en andra ânddel och en mellanliggande del anordnad i längdled mellan de första och andra änddelarna, vilken mellanliggande del har minst en innerdiameter som är mindre än innerdiametrarna hos de första och andra änddelarna. Första, andra och tredje värmeslingor är integrerade i den första ânddelen, den andra änddelen resp. den mellanliggande delen, för att sammansvetsa de första och andra änddelarna med var sitt yttre rör hos en första och andra rörledning och den mellanliggande delen med ett innerrör hos den första och andra ledningen. En passage är anordnad för att förbinda de ringformade utrymmena hos den första och andra rörledningen efter sammansvetsningen. Enligt uppfinningen innefattar passagen en ringformad passage, vilken omger mellandelen i omkretsriktningen och som i längdled sträcker sig över hela mellandelen och åtminstone delvis över de första och andra änddelarna.

Hänvisning i det följande och i patentkraven till en rörkoppling och en rörsammanfogningsoperation innebär sammanfogning av två dubbelväggiga rörledningar samt. sammanfogning av en sådan rörledning med en skarvdel, en rörkrök och liknande, som innefattar dubbelrör eller rör som har passager i väggarna i avsikt att erbjuda erforderlig förbindelse med utrymmet mellan rören i en dubbelrörledning.

En smältsvetsmuff av detta slag möjliggör t.ex. för två dubbel- rörsledningar att sammanfogas med hjälp av en enda komponent och möjliggör att all nödvändig smältsvetsning kan utföras i ett enda steg genom att ansluta en yttre spänningskälla till två av muffens anslutningar. Detta underlättar avsevärt det arbete som krävs för att sammanfoga två dubbelväggiga rörledningar och gör även arbetet 535 025 mindre kostnadskrävande. Dessutom, användande av en enda svetsmuff möjliggör därtill att en kontroll huruvida det inre röret blivit korrekt svetsat eller inte, kan göras från ledningens utsida.

Genom att anordna passagen som förbinder de ringformade utrymmena hos två rörledningar på ett sådant sätt att den innefattar en ringformad passage, vilken omger mellandelen och som i längdled sträcker sig över mellandelens hela längd och minst delvis över de båda änddelarna, överlappar passagen i längdled det ringformade utrymmet hos de båda dubbelväggiga rörledningarna vilka är förenade med hjälp av muffen. Härigenom säkerställs att varje häl, läckage eller ev. brott, från utsidan eller från insidan, kommer att mynna i rörledningsinstallationens sekundära inneslutning, oberoende av om ett sådant brott sker i rörledningarna eller i smältsvetsmuffen.

Med den uppfinningsenliga smältsvetsmuffen bildas en sekundär inneslutning längs rörledningsinstallationens hela längd i vilken ett valfritt antal dubbelväggiga rörledningar har sammanfogats medelst ett motsvarande antal smältsvetsmuffar. På detta sätt förbättras säkerheten mot läckage hos dubbelväggiga rörledningsinstallationer avsevärt.

I tillägg kan passagen enkelt utformas med en jämförelsevis stor tvärsnittsarea. Detta medför flera fördelar. För det första reducerar en sådan stor tvärsnittsarea hos passagen risken för att passagen täpps till av främmande material som kan komma in i passagen. För det andra, tack vare en stor tvärsnittsarea, uppvisar smältsvetsmuffen ett endast ringa flödesmotstánd för det medium som strömmar från det ringformade utrymmet hos en rörledning till en annan. Härvid kommer muffen att uppvisa endast en jämförelsevis ringa trycksânkning för de medier som transporteras i rörledningarnas ringformade utrymme. Den stora flödesarean säkerställer sålunda en tillförlitlig transport av medier i rörledningarnas ringformade utrymmen och tryckkommunikation däremellan även vid jämförelsevis långa rörledningsinstallationer, 535 025 6 där ett stort antal rörledningar sammanfogats medelst ett motsvarande stort antal smältsvetsmuffar. För det tredje medför det ringformade anordnandet av passagen att en stor tvärsnittsarea lätt kan uppnås medelst en smältsvetsmuff som är jämförelsevis enkel i sin konstruktion, tillförlitlig i användning, lätt att handha och installera och som kan tillverkas till en jämförelsevis låg kostnad.

Kommunikationen mellan rörledningarnas ringformade utrymmen och muffens ringformade passage kan enkelt uppnås medelst kanaler anordnade genom huvuddelen, vilka kanaler förbinder utrymme som är anordnat radiellt innanför var och en av de första och andra änddelarna med den ringformade passagen.

Kanalerna kan innefatta minst en slits som är anordnad genom huvuddelen och som definierar en minsta öppningsarea hos huvuddelen. En sådan slits tillhandahåller en tillförlitlig förbindelse och är jämförelsevis lätt integrera i huvuddelen. Åtminstone en slits kan definiera en väsentligen rektangulär öppningsarea i huvuddelen. På så sätt, kan en jämförelsevis stor förbindelse tillhandahållas utan att negativt påverka svetsmuffens strukturella hållfasthet.

Den minsta öppningsarean är lämpligen större än 50 % av den största radiella tvärsnittsarean hos den ringformade passagen. Härigenom uppnås även en tillförlitlig förbindelse genom slitsen.

Slitsen kan definiera en minsta öppningsarea som sträcker sig genom huvuddelen i omkretsriktningen mellan 10° och 80°. Även detta säkerställer en tillförlitlig förbindelse genom slitsen.

Passagen kan innefatta två radiellt motsatta slitsar anordnade genom huvuddelen vid var och en av de första och andra ändarna.

Härvid kan en ännu större förbindelsearea genom huvuddelen tillhandahållas utan att den negativt påverkar svetsmuffens 538 025 strukturella hållfasthet.

Alternativt kan kanalerna innefatta en mångfald av rörformade kanaler som är anordnade genom en respektive änddel av mellandelen hos huvuddelen. Detta medger en jämförelsevis enkel tillverkning av svetsmuffen.

Kanalerna kan luta i relation till the huvuddelens längdaxel. På så sätt erhålls på ett enkelt sätt en förbindelse mellan rörledningarnas ringformade utrymmen och svetsmuffens ringformade passage.

Den ringformade passagen kan definieras av huvuddelen och en yttre hylsa som omger huvuddelen och som i längdled sträcker sig över mellandelen. Detta medger enkel tillverkningen av svetsmuffen till en jämförelsevis låg kostnad.

Huvuddelen och den yttre hylsan kan utformas som en integrerad enhet. På så sätt kan svetsmuffen tillverkas med ett jämförelsevis litet antal tillverkningssteg. Ett sådant arrangemang kan även förbättra svetsmuffens strukturella hållfasthet.

Alternativt kan huvuddelen och den yttre hylsan utformas som separata komponenter. Härvid underlättas, om så önskas, användningen av olika material i huvuddel och hylsa.

Smältsvetsmuffen kan innefatta fjärde värmelindningar anordnade så att huvuddel och den yttre hylsan kan sammanfogas. På så sätt är det möjligt att genom slitsen i huvuddelen kontrollera att rörledningarna âr korrekt införda i svetsmuffen innan hylsan placeras runt huvuddelen. Därefter kan rörledningarna sammansvetsas med svetsmuffen samtidigt som hylsan svetsas samman med huvuddelen i en enda svetsoperation.

Ytterligare ändamål och fördelar med uppfinningen kommer att framgå av den följande detaljerade beskrivningen av utföringsformer samt av de bifogade kraven. 535 025 Korfattad figurbeskrivning Nedan beskrivs exemplifierande utföringsformer av uppfinningen med hänvisning till figurerna där: Fig. 1 är en längsgående sektion vid linjerna A-A på Fig. 2 genom en smâltsvetsmuff enligt en utföringsform uppfinningen.

Fig. 2 är en ändvy av den i Fig. 1 visade smältsvetsmuffen.

Fig. 3 är ett tvärsnitt vid linjen B-B hos Fig. 1.

Fig. 4 är ett tvärsnitt vid linjen C-C hos Fig. 1.

Fig. 5 âr en längsgående sektion av en smâltsvetsmuff enligt en annan utformning av uppfinningen.

Fig. 6 år en planvy, delvis en sektion av smältsvetsmuffen visad i Fig. 5.

Fig. 7 är en planvy av en smältsvetsmuff enligt en ytterligare utformning av uppfinningen.

Fig. 8 är en sektion längs linjen A-A i Fig. 7.

Fig. 9 är en sektion längs linjen B-B i Fig. 7.

Detaljerad beskrivning av utföringsformer Fig. 1-4 visar användningen av en småltsvetsmuff 30 enligt en första utformning av uppfinningen, där tvâ dubbelväggiga rörledningar 10, 20, var och en innefattande ett yttre rör 11, 21, ett inre rör 12, 22 och ett mellanliggande ringformat utrymme 13, 23. Muffen 30 innefattar en rörformad huvuddel 31 av polyetylen (PE). Huvuddelen kan dock även vara gjord av andra svetsbara polymermaterial som t.ex. polyamid, (PA) eller liknande. Huvuddelen 31 innefattar en första änddel 32 och en andra änddel 33. Ånddelarna 32, 33 har samma innerdiameter, vilket medger att de yttre rören 11, 21 kan med snâv passning passa till respektive änddel 32, 33. En mellandel 34 av huvuddelen 31 ligger i längdled mellan de två ånddelarna 32, 33. Mellandelen 34 har en 535 025 9 innerdiameter som är mindre än innerdiametern hos änddelarna 32, 33 och upptar det inre röret 12, 22 med snäv passning. Den exemplifierande utföringsformen är alltsá anordnad för att. sammanfoga tvä dubbelväggiga rörledningar vid vilka det yttre rören ömsesidigt har samma ytterdiameter och det inre rören omsesidigt har samma ytterdiameter. Det är dock möjligt att även förse huvuddelens ändar med ömsesidigt olika innerdiametrar sä utformade att dessa änddelar kan mottaga ytterrör med olika ytterdiametrar.

På samma sätt är det möjligt att utforma mellandelen så att den uppvisar olika innerdiametrar vid mellandelens respektive ändar, vilket gör det möjligt att däri mottagainre rör av ömsesidigt olika ytterdiametrar.

En första värmelindning 35a är genom ingjutning inbäddad i den första änddelen 32, i omedelbar närhet av dess inneryta. På ett motsvarande sätt är en andra värmelindning 35b integrerad i den andra änddelen 33. En tredje värmelindning 35c, 35d är, integrerad i mellandelen 34. I den visade utormningen är den tredje värmelindningen delad i tvä sektioner 35c och 35d resp. De första 35a, andra 35b och tredje 35c-d lindningarna är elektriskt anslutna i serie så att de utgör en elektrisk krets. Kretsen innefattar två anslutningskontakter (visas ej) monterade i kontakthylsor 36a och 36b vilka skjuter ut radiellt från huvuddelens 31 ytteryta, vid dess andra ânddel 33. Vid utföringsformen enligt fig. 1-4, är de två kontakthylsorna 36a, 36b anordnade sida vid sida i samma radiella plan som huvuddelen 31.

Muffen innefattar även en inre distanshylsa 37, som är avsedd att anordnas inuti ömsesidigt närbelägna änddelar hos det inre röret 12, 22. Distanshylsan 37 är i väsentligen cylindrisk och är, vid sitt longitudinella centrum försedd med en radiellt utàt utskjutande fläns 37a som sträcker sig i omkretsriktningen.

Distanshylsan 37 innefattar ett elektriskt ledande material som säkerställer att elektriskt ledande inre lager (visas ej) hos de 535 025 två inre rören är elektriskt anslutna till varandra. Flänsen 37a tjänar som ett stopp för ândytorna hos det inre röret 12, 22 och underlättar en korrekt positionering av de inre rören 12, 22, när de förs in i svetsmuffen 30.

Svetsmuffen 30 innefattar även en cylindrisk yttre hylsa 38. I den utformning som visas i figurerna, har den yttre hylsan 38 och huvuddelen 34 tillverkats som separata komponenter. Den yttre hylsan är formad av polyetylen (PE). Den yttre hylsan kan emellertid även tillverkas av andra svetsbara polymerer som t.ex. polyamid (PA) eller liknande. Den yttre hylsan 38 anordnas koaxialt på utsidan av huvuddelen 34 och omger helt och tätande den mellanliggande delen 34 av huvuddelen. Den yttre hylsan 38 och huvuddelen 34 är tätt förenade med sina respektive änddelar. Av denna orsak har den yttre hylsan en innerdiameter som i stort sett motsvarar ytterdiameter hos huvuddelens änddelar 32, 33. I exemplet som visas i fig. 1-4, har den yttre hylsan blivit tätt förenad med huvuddelen 34, medelst en svetsoperation vid tillverkningen av svetsmuffen 30. Den yttre hylsan kan dock även förenas med huvuddelen 34 under tillverkningen med andra metoder, som t.ex. genom limning eller liknande. Det är även möjligt att dem yttre hylsan och huvuddelen utformas som en integrerad komponent vid tillverkningen t.ex. genom gjutning i en gemensam form.

Som ett ytterligare alternativ kan den yttre hylsan och huvuddelen tillverkas och transporas till installationsorten som separata komponenter. Den yttre hylsan kan sedan bli tätt förenad med huvuddelen med hjälp av en fjärde värmelindning (visas ej) vilken integrerats i närheten av huvuddelens ånddelars yttre ytor och som elektriskt kan kopplas i serie med de första, andra och tredje värmelindningarna. På så sätt är det möjligt att, under användandet av svetsmuffen, först föra in det inre och yttre röret hos de två rörledningarna i huvuddelen, utan att den yttre hylsan är positionerad radiellt på utsidan av den mellanliggande delen. Ett 535 025 ll korrekt införande av rören kan därefter verifieras medelst inspektion genom kanaler vilka är anordnade genom huvuddelen (som beskrivs ytterligare i detalj nedan). När ett korrekt införande av rören har verifierats kan den yttre hylsan förflyttas i lângdled längs huvuddelen till en position som motsvarar den position som visas i Fig. 1. En sådan längsgående eller axiell förflyttning av den yttre hylsan möjliggörs av de två utskjutande kontakthylsorna som anordats i ett gemensamt radiellt plan vid en ände av huvuddelen. När rören och den yttre hylsan blivit korrekt positionerade, kan alla rör och den yttre hylsan samtidigt sammanfogas med huvuddelen genom att ansluta en spänningskälla till anslutningskontakterna och samtidigt förse de första, andra, tredje och fjärde värmelindningarna med elektricitet.

Oberoende av vilken av ovan nämnda metoder som används för att tätt sammanfoga den yttre hylsan 38 med huvuddelen 31, definierar huvuddelen och den yttre hylsan en ringformad passage, vilken är radiellt anordnad utanför huvuddelens mellandel 34. Den ringformade passagen 39 omger helt den mellanliggande delen i omkretsriktningen. Den ringformade passagen 39 sträcker sig dessutom i lângdled över mellandelens hela längd 34. Den ringformade passagen 39 sträcker sig dessutom i längdled över en del av resp. änddelar 32, 33. På så sätt överlappar den ringformade passagen änddelarna av de yttre rören 11, 21, när dessa är korrekt införda i svetsmuffen 30.

Huvuddelen 31 år, som bäst framgår av Fig. 1 och 3, försedd med genomgående slitsar 41, 42, 43. Slitsarna utgör kanaler genom huvuddelen 31 och förenar ett utrymme som år radiellt innanför var och en av de första och andra änddelarna 32 och 33 med den ringformade passagen 39. Vid den utformning som visas i fig. 1-4, är kanalerna 41, 42, 43 anordnade vid lutande bryggdelar 32a, 33a hos huvuddelen 31, av vilka bryggdelarna 32a, 33a förbinder mellandelen 34 med resp. änddelar 32, 33. Vid varje sådan bryggdel 538 025 12 32a, 33a är ett par radiellt motstàende kanaler 41, 42, 43, är anordnade. Var och en av kanalerna 41, 42, 43 definierar en rektangulär öppningsarea, som i den visade utföringsformen är konstant över den radiella längden hos var och en av kanalerna 41, 42 och 43. Den totala Öppningsarean som definieras av båda kanalerna vid resp. bryggdel, motsvarar c:a 100 % av den minsta tvärsnittsarean hos den del av den ringformade passage som är anordnad mellan de nämnda bryggdelarna 32a, 33a. Öppningsarean hos varje kanal 41, 42, 43 sträcker sig i omkretsriktningen över en vinkel a om c:a 30°.

De så anordnade kanalerna 41, 42, 43 säkerställer en tillförlitlig mediekommunikation mellan det ringformade utrymmet 13, 23 hos resp. rörledning 10, 20 med den ringformade passagen 39 anordnad i Svetsmuffen. Arrangemanget av den ringformade passagen 39 och kanalerna 41, 42, 43 erbjuda dessutom en tillförlitlig kommunikation mellan de ringformade utrymmena 13, 23 hos de två rörledningarna 10, 20 vilka sammanfogats med smältsvetsmuffen 30.

Passagen som utgörs av den ringformade passagen och kanalerna uppvisar en liten trycksänkning och minskar risken för att främmande material täpper till eller på annat sätt hindrar mediets fria flöde eller spridningen av tryckvariationer som kan uppkomma vid vilken som helst position hos hela rörlednings- installationen.

På så sätt kan en tillförlitlig läckagedetektering lätt uppnås, även vid långa rörledningsinstallationer där ett stort antal rörledningar blivit sammanfogade medelst ett motsvarande stort antal smältsvetsmuffar.

Fig. 5 och 6 illustrerar en alternativ utföringsform av svetsmuffen enligt uppfinningen. I dessa figurer har svetsmuffkomponenter som motsvarar utformningen enligt bilderna 1-4 erhållit samma referensnummer med tillägget 100. Svetsmuffen 130 innefattar en huvuddel 131 och en yttre hylsa 138. Den yttre hylsan är anordnad mellan de båda i längdled åtskilda och radiellt utskjutande 538 025 13 kontakthylsorna 136a, 136b, i vilka kontakthylsor en respektive anslutningskontakt 136c, 136d är anordnad. Anslutningskontakterna 136c, 136d är elektriskt anslutna till en elektrisk krets innefattande en första, en andra och en tredje värmelindning, vilka ej visas i figurerna 4 och 5. Huvuddelen 131 innefattar en första änddel 132 som upptar ett yttre rör 111, en andra änddel 133 som upptar ytterligare ett yttre rör 121 och en mellandel 134 som upptar två inre rör 112, 122. En inre hylsa 137 är anordnad inuti det inre röret 112, 122 och en radiellt utskjutande fläns 137a är anordnad i omkretsriktningen mellan och i kontakt med de inre rörens 112, 122 ändytor.

Den yttre hylsan 138 är tätande sammanfogad med utsidan av änddelarna 132, 133 hos huvuddelen 131. Den yttre hylsan 138 och huvuddelen 131 definierar sinsemellan en ringformad passage 139, som sträcker sig i omkretsriktningen runt hela mellandelen 134 och i längdled över hela mellandelens 134 längd och delvis över änddelarna 132, 133.

Utföringsformen enligt fig. 5 och 6 skiljer sig från utformningen enligt fig. 1-4, huvudsakligen genom anordnandet av kanaler 141, 142, 143, 144 vilka är anordnade genom huvuddelen 131. Vid denna utfäringsform är kanalerna 141-144 utförda som en mångfald rörformade kanaler vilka borrats genom huvuddelen 131. De rörformade kanalerna kan emellertid även utföras på andra sätt, t.ex. genom att innesluta rörformade rör i huvuddelen 131 eller genom att skapa rörformade tomrum vid gjutningen av huvuddelen 131.

I det visade exemplet är två kanaler anordnade vid varje ände av huvuddelens mellandel 134, dvs. i närheten av huvuddelens respektive änddelar 132, 133. Varje kanal 141-144 lutar i förhållande till huvuddelens 131 längsgående axel, på ett sådant sätt att de utgör en respektive förbindelse mellan den ringformade passagen 139 och ett utrymme anordnat radiellt innanför änddelarna 132, 133. På så sätt definierar kanalerna 141-144 536 025 14 förbindelsekanaler mellan de ringformade utrymmena 113, 123 hos var och en av rörledningarna och den ringformade passagen 139. Antalet kanaler 141-144 som är anordnade vid huvuddelens 131 respektive ände och tvärsnittsarean hos varje kanal är vald pá ett sådant sätt att den säkerställer tillförlitlig kommunikation som ger upphov till en jämförelsevis liten trycksänkning mellan de ringformade utrymmena 113, 123 hos rörledningarna 110, 120 och svetsmuffens 130 ringformade passage.

Fig. 7-9 illustrerar ett ytterligare en exemplifierande utföringsform av svetsmuffen. I dessa figurer har komponenter hos svetsmuffen som motsvarar utformningen enligt fig. 1-4 fått samma referensnummer med tillägget 200. Vid denna utföringsform utgör svetsmuffen en 90° rörledningskrök. Svetsmuffen 230 innefattar en huvuddel 231 och en yttre hylsa 238. Huvuddelen 231 innefattar en första änddel 232 som upptar ett yttre rör 211, en andra änddel 233 som upptar ett annat yttre rör 221 och en mellandel 234 som upptar två inre rör 212, 222. En inre krökt hylsa 237 är anordnad inuti det inre röret 212, 222. Två radiellt utskjutande flänsar 237a, 237b är anordnade i omkretsriktningen mellan och i kontakt med ändytan hos respektive innerrör 212, 222 och huvuddelen 231.

Den yttre hylsan 238 är tätande sammanfogad med utsidan av huvuddelens 231 änddelar 232, 233. Den yttre hylsan 238 och huvuddelen 231 definierar sinsemellan en ringformad passage 239, som sträcker sig i omkretsriktningen runt hela mellandelen 234. Den ringformade passagen sträcker sig vidare över hela den böjda längden av mellandelen 234 och delvis över de första och andra änddelarna 232 och 233.

Förbindelsen mellan den ringformade passagen 239 och de ringformade utrymmena 213, 223 anordnade mellan de yttre rören 211, 221 och de inre rören 212, 222 hos resp. rörledning tillhandahålls medelst kanaler i form av slitsar 241, 242 (se Fig. 9) som är anordnade 535 025 genom huvuddelen 231. I det illustrerade exemplet är varje. slits 241, 242 utförd som en radiellt och i omkretsriktningen sig utsträckande slits genom huvuddelen 231. Varje slits 241, 242 formar en rektangulär öppning genom huvuddelen 231. Två sådana springor 241, 242 är anordnade motstäende varandra vid resp. ånddel 232, 233, bredvid mellandelen 234. Det är emellertid möjligt att de kommunicerande kanalerna, även vid utformningar där svetsmuffen skapar en rörledningskrök, är utformade som radiellt eller tvärgáende anordnade rörformade kanaler (visas ej).

Ovan har exemplifierade utföringsformer av en smältsvetsmuff enligt uppfinningen beskrivits. Uppfinningen är emellertid inte begränsad till dessa utföringsformer. Tvärtom kan uppfinningen fritt varieras inom ramen för de bifogade patentkraven. Smältsvetsmuffen kan t.ex. anordnas och användas till att förbinda en dubbelväggig rörledning med andra dubbelväggiga element som t.ex. rörledningskrökar med annan böjningsvinkel än 90“, andra ändmuffar, anslutningsmuffar, reduktionselement o.s.v.

Claims (1)

1. Krav 538 025 16 En smältsvetsmuff (30, 130, 230) för att sammankoppla dubbelväggiga rörledningar av plast (10, 20, 110, 120), vilka innefattar ett inre rör (12, 22, 112, 122, 212, 222), ett yttre rör (ll, 21, 111, 121, 211, 221) som omger det inre röret och ett ringformat utrymme (13, 23, 113, 123, anordnat mellan det inre och yttre röret, vilken 213, 223) smältsvetsmuff innefattar - en huvuddel (31, (32, 132, 232), mellandel (34, 131, 231) innefattande en första änddel 133, 233) och en 134, 234) anordnad i längdled mellan de första och andra änddelarna, en andra änddel (33, vilken mellandel har minst en innerdiameter som är mindre än innerdiametrarna hos de första och andra änddelarna; - en första (35a), en andra (35b) och en tredje (35c-d) värmeslinga, integrerade i den första änddelen, den andra änddelen respektive i mellandelen för att sammansvetsa de första och andra änddelarna med ett resp. yttre rör hos en första och andra rörledning och mellandelen med ett respektive innerrör hos det första och andra röret samt - en passage (39, 41-43, 139, 141-144, 239, 241-242) som är så anordnad att de ringformade utrymmena hos den första och andra rörledningen förbinds efter svetsning, kännetecknat av att passagen innefattar en ringformad passage (39, 139, 239) som omger huvuddelen (31, 131, 231) i omkretsriktningen och som i längdled sträcker sig över hela mellandelen och åtminstone delvis över var och en av de första (32, 132, 232) (33, 133, 233) änddelarna. En smältsvetsmuff enligt krav 1, vid vilken passagen innefattar kanaler (41-43, 141-144, 241-242) genom huvuddelen och andra (31, 131, 231), vilka kanaler förbinder ett utrymme som är anordnat radiellt innanför var och en av de första (32, 132, 10 535 025 17 232) och andra (33, 133, 233) änddelarna med den ringformade passagen (39, 139, 239). En smältsvetsmuff enligt patentkrav 2, vid vilken kanalerna (41-43, 241-242) innefattar minst en slits som är upptagen genom huvuddelen (31,231) och som definierar en minsta öppningsarea genom huvuddelen. En smältsvetsmuff enligt krav 3, vid vilken slitsen definierar en väsentligen rektangulär öppning genom huvuddelen (31, 231). En smältsvetsmuff enligt krav 3 eller 4, vid vilken den minsta öppningsarean är större än 50 % av en maximal radiell tvärsnittsarea hos den ringformade passagen (39, 239). En smältsvetsmuff enligt något av kraven 3-5, vid vilken slitsen definierar en minsta öppningsarea som sträcker sig genom huvuddelen (31, 231) i omkretsriktningen mellan 10° och 80° En smältsvetsmuff enligt något av kraven 3-6, vid vilken passagen innefattar två radiellt motsatta slitsar anordnade genom huvuddelen (31, 231) vid var och en av de första och andra ändarna (32, 33, 232, 233). En smâltsvetsmuff enligt något av kraven 1-7, vid vilken kanalerna innefattar en mångfald rörformade kanaler (141-144) anordnade genom respektive änddel hos mellandelen 131 av huvuddelen. En smâltsvetsmuff enligt krav 8, vid vilken kanalerna lutar i förhållande till huvuddelens (131) längdaxel. En smâltsvetsmuff enligt något av kraven 1-9, vid vilken den ringformade passagen (39, 139, 239) definieras av huvuddelen (31, 131, 231) och en yttre hylsa (38, 138, 238) som omger huvuddelen och som i längdled sträcker sig över mellandelen (34, 134, änddelarna (32, 234) och åtminstone delvis över de första och andra 132, 33, 133, 232, 233). 11. 13. 535 025 18 En småltsvetsmuff enligt krav 10, vid vilken huvuddelen och den yttre hylsan är utformade som en integrerad enhet. En smältsvetsmuff enligt krav 11, vid vilken huvuddelen (31, 131, 231) och den yttre hylsan (38, 138, 238) är utformade som separata komponenter. En smältsvetsmuff enligt krav 13, innefattande fjärde värmeslingor, anordnade för att svetsa ihop huvuddelen med den yttre hylsan.