SE533277C2 - Borrkropp samt stödlist härför - Google Patents

Description

40 45 533 ET? ett genomgående hål med två öppningar eller ett blindhål med en botten och endast en öppning. Dylik borrning kan genomföras med hjälp av såväl korthålsborrar, vilkas längd vanligtvis uppgår till högst 5xD, som långhålsborrar, vilkas längd kan uppgå till 100xD eller mer. En annan metod utgörs av s.k. rymning, där ett förborrat pilot- eller centrumhål förlänas slutgiltig håldiameter och optimal kvalitet med avseende på måttnoggrannhet och ytjämnhet.

Medan korthålsborrar vanligen har sina skär och skäreggar symmetriskt placerade och därför är självcentrerande, är långhålsborrar, framför allt av typen STS och EJECTOR som kräver invändig spånevakuering, utförda med asymmetriskt placerade skär, som omöjliggör sj älvcentrering. Närmare bestämt är dylika borrkroppar i sin främre ände bestyckade med tre skär, nämligen ett periferiskär, ett centrumskär och ett mellanskär, av vilka de två förstnämnda är placerade i anslutning till ett första spåninlopp och det sistnämnda till ett diametralt motsatt, andra spåninlopp. Skären kan vara fixerade antingen genom lödning eller medelst skmvförband. Bakom de båda spåninloppen, betraktat i rotationsriktningen, är i borrkroppens mantelyta monterade stödlister, vilka skjuter ut radiellt så mycket från mantelytan att dess radiellt yttersta parti kommer att anligga mot den hålvägg, som genereras av periferiskäret, allt i syfte att centrera borrkroppen under dennas axialmatning. Exempel på långhålsborrar med dylika stödlister är beskrivna i US 5697737, US 6602028 Bl och US 6682275 B 1. Även andra borrkroppar, t.ex. för uppbonningsändamål, använder sig av stödlister för att centrera borrkroppen, såsom exemplifieras i US 4571130, US 4596498 och US 555 1812.

Generellt har enskilda stödlister för ovannämnda ändamål parallellepipedisk (vanligen avlång) grundform och består av ett slitstarkt material, såsom hårdmetall, varvid desamma avgränsas av en tvärsnittsvis konvext välvd utsida för anliggning mot hålväggen, en 50 55 60 65 70 533 EF? insida för ansättning mot en botten i en monteringsficka i borrkroppen, främre och bakre ändytor, samt ett par inbördes parallella sidoytor. Utsidan, som även kan benämnas kontaktyta, är generellt cylinderformad, ehuru densamma även kan ha en ytterst svag konicitet i riktning bakåt. För att underlätta stödlistens äntring i det hål som initierats av de skär, som äntrat arbetsstycket omedelbart före stödlisten, är mellan utsidan och åtminstone den främre ändytan utformad en s.k. äntringsyta i form av en konisk yta, som smalnar av i riktning framåt. Dessutom kan stödlister på borrkroppar för borrning av genomgående hål vara utformade med en dylik äntringsyta även vid sin bakre ände, närmare bestämt för att underlätta återföring av borrkroppen genom hålet. Det må dessutom nämnas att krökningsradien för den konvext välvda utsidan på de flesta stödlister väljs något mindre än radien för det hål som skall upptas, varvid kontakten mellan hålväggen och stödlisten får formen av en axiell linjekontakt någonstans utmed utsidan. På så sätt kan stödlisten användas på borrkroppar med olika diametrar motsättningsvis till stödlister, vilkas utsida har en krökningsradie som sammanfaller med hålradien.

Föreliggande uppfinning har sitt upphov i problem, som är förknippade med tidigare kända stödlister och de borrkroppar på vilka dessa appliceras. Geometriskt bestäms sålunda äntringsytans form hos tidigare kända stödlister av en stympad kon, vars basplan har samma radie som krökningsradien hos den cylinderformade utsidan, samtidigt som konen och cylindern är koaxiella, dvs. genererade utmed en gemensam centrumaxel mot vilken konens basplan (och den tänkta cylindems ena ändplan) är vinkelrät. Detta innebär att de främre och bakre gränslinjer, som avgränsat äntringsytan, blir parallella med varandra betraktade i planvy mot stödlistens utsida, samtidigt som äntringsytans båda ändgränslinjer bildar generatriser till den stympade konen. I praktiken medför denna geometri ett flertal nackdelar av vilka en består i att utsidans kontaktställe eller -linje mot hålväggen ej låter sig kontrolleras eller 75 80 85 90 95 förutbestämmas. Då äntringsytans bakre gränslinje inträder i det initierade hålet kan kontaktpunkten sålunda hamna på olika ställen utmed den bakre gränslinjen; något som kan resultera i försämrad centrering av borrkroppen och medioker hålkvalitet med avseende på måttnoggrannhet och ytj ämnhet. En annan nackdel är att äntringsytans båda ändgränslinjer bildar tärnligen skarpa kanter, som vid borrkroppens rotation rör sig i samma konformade rörelsebana som övriga generatriser utmed äntringsytan. Den skarpa kant som först (i beroende av borrkroppens rotationsriktning) träffar hålkanten kan därför lätt komma att skrapa mot eller hugga fast i denna.

Lämpligast erhåller såväl utsidan som äntringsytan sin slutgiltiga form genom slipning sedan stödlisten monterats på borrkroppen. För att undvika de negativa effekter som de skarpa ändkanterna på äntringsytan förorsakar, förekommer att dessa kanter efterbearbetas.

Dylik efterbearbetning kan till och med ske på manuell väg, Lex. genom hening eller eggstrykning. Dylik efterbearbetning fördyrar dock i avsevärd utsträckning tillverkningen av stödlisten, som ju är en massartikel vilken kräver effektiv serietillverkning för att skapa ekonomi.

Uppfinningens svften och särdrag Föreliggande uppfinning tar sikte på att undanröja ovannämnda nackdelar hos sådana borrkroppar, som är bestyckade med tidigare kända stödlister, och skapa dels en förbättrad borrkropp, dels en förbättrad stödlist och/eller ett stödlistärnne. Ett primärt syfte med uppfinningen är sålunda att skapa en med åtminstone en stödlist bestyckad borrkropp, vars stödlist är så beskaffad att kontakten mellan hålväggen och stödlistens utsida kan förutbestämmas på ett kontrollerat sätt. Vidare skall äntringsytans båda sidogränslinjer ej kunna hugga fast i hålkanten då stödlisten äntrar hålet. Ett ytterligare syfte är att skapa en borrkropp, vars enskilda stödlist låter sig formas medelst få, enkla slipoperationer utan 100 105 110 115 533 2?? efterbearbetning. Sålunda skall stödlisten kunna slipas i två enkla bearbetningsoperationer, under erhållande av önskad funktion, nämligen genom slipning av äntringsytan och den bakomvarande (cylindriska) utsidan.

Enligt uppfinningen nås åtminstone det primära syftet medelst de särdrag, som är definierade i den kännetecknande delen av det självständiga kravet 1, som definierar den brukbara borrkroppen enligt uppfinningen. Föredragna utförandeformer av den uppñnningsenliga borrkroppen är vidare angivna i de osjälvständiga kraven 2-11.

I en andra aspekt hänför sig uppfinningen även till en stödlist som sådan. De utmärkande särdragen hos denna stödlist framgår av kravet 12, varvid föredragna utföranden av densamma är angivna i de osjälvständiga kraven 13-22.

Kort beskrivning av bifogade ritningar På ritningama är: FIG.1 en perspektivvy av en borrkropp enligt uppfinningen, närmare bestämt i form av en främre borrkropp till en långhålsborr, FIG. 2 en analog perspektivvy visande borrkroppen utan skär och stödlister, FIG. 3 en sidovy av borrkroppen enligt Fig. l, FIG. 4 en ändvy av samma borrkropp omgiven av en hålvägg, FIG. 5 en förstorad perspektivvy av en i borrkroppen ingående stödlist, FIG. 6 en planvy av stödlisten betraktad mot dennas utsida, FIG; 7 en sidovy av stödlisten betraktad från vänster i Fig. 6, 120 125 130 135 FIG. 8 FIG. 9 FIG.

FIG.

FIG.

FIG.

FIG.

FIG.

FIG. 10 11 12 13 14 15 16 533 37? en ändvy av stödlisten betraktad uppifrån i Fig. 6, en längdsektion lX-IX i Fig. 6, en förstorad, partiell detaljsidovy X-X i Fig. 6, en analog, vertikal detalj vy XI-XI i Fig. 7, en bildserie, som schematiskt illustrerar de geometriska förutsättningar, som gäller för slipning av stödlistens utsida, och som definierar dennas form, en analog bildserie visande hur ett första utförande av stödlistens äntringsyta åstadkoms med hjälp av en slipkropp, en schematisk planvy visande hur den i Fig. 13 visade slipkroppen rör sig under formning av äntringsytan, en mot Fig. 13 svarande bildserie visande hurusom ett alternativt utförande av stödlistens äntringsyta slipas, och en schematisk planvy illustrerande slipning av ett ytterligare alternativt utförande av stödlisten enligt uppfinningen.

Detaljerad beskrivning av föredragna utföranden av uppfinningen I Fig. 1 visas en borrkropp 1 av det slag som är avsedd att kopplas ihop med den främre änden av ett rör (ej visat) för att tillsammans med röret bilda en brukbar långhålsborr.

Mellan främre och bakre ändar 2, 3 sträcker sig en geometrisk axel Cl kring vilken borrkroppen 1 är roterbar och med vilken en rotationssymmetrisk mantelyta 4 är koncentrisk.

Denna yta 4 kan vara cylindrisk eller alternativt ha en ytterst svagt konisk form, som smalnar av i riktning bakåt. I den främre änden 2 är monterade tre skär, nämligen ett periferiskär 5, ett 140 145 150 155 160 EF? centrumskär 6, och ett mellanskär 7, vilka är placerade i anslutning till två spåninlopp 9a, 9b, vilka kommunicerar med en gemensam spånkanal i form av ett genomgående hålrum (saknar hänvisningsbeteckning) inuti ett hylsartat, bakre parti 10 av borrkroppen. Närmare bestämt är periferiskäret 5 och centrumskäret 6 gemensamt placerade i anslutning till det första spåninloppet 9a, medan mellanskäret 7 är placerat i anslutning till det andra spåninloppet 9b.

På konventionellt sätt har mellanskäret 7 till uppgift att avlägsna den ringformiga materialrygg, som lämnas av mellanrurnmet mellan periferi- och centrumskären 5, 6. Såsom tydligt framgår av Fig. 1 är en hangänga ll utformad utanpå borrkroppens bakre parti för att skruvas fast i en motsvarande hongänga i borröret.

Förutom skären 5, 6, 7 är i närheten av borrkroppens främre ände 2 monterade tvenne stödlister, som i detta fall är identiska och därför gemensamt är betecknade 8, ehuru desamma särskiljs med avseende på sin placering medelst sufñxen a och b. Såsom framgår av Fig. 2 är stödlisterna monterade i var sin ficka l2a, 12b, som inbegriper en plan bottenyta 13, en axiellt bakre stödyta 14, samt två tangentiellt åtskilda ytor 15, 16, av vilka den ena, nämligen den yta 15 som är belägen bakom bottenytan 13 betraktat i borrkroppens rotationsriktning R, har kontakt med stödlisten för att tjäna såsom en sidostödyta för denna.

Däremot har stödlisten normalt ej kontakt med ytan 16. Såsom vidare framgår av Fig. 2 är skären 5, 6, 7 monterade i liknande fickor eller säten 51, 61, 71, vilka var för sig är avgränsade av en bottenyta, en axiellt bakre stödyta, samt två sidobegränsningsytor, vilka saknar hänvisningsbeteckningar, eftersom skären och dessas fixering är av underordnad betydelse för uppfinningen. Dock skall noteras att såväl skären som stödlisterna i detta fall är fixerade i tillhörande fickor genom lödning i ett lämpligt antal gränssnitt. Sålunda löds den enskilda stödlisten 8 fast mot åtminstone bottenytan 13 och sidostödytan 15, och lämpligen även mot den bakre stödytan 14, men ej mot sidoytan 16. I detta sammanhang må även 165 170 175 180 533 27? noteras att den rotationsmässigt bakom stödlisten befintliga sidostödytan 15 är bredare än ytan 16 genom att vara utförd såsom en frontyta på en (rotationsmässigt) bakomvarande klack 17.

Av Fig. 3 och 4 framgår hurusom icke blott det periferiska partiet av den enskilda stödlisten, utan även periferiskärets 5 yttersta hörn 5b skjuter ut radiellt i förhållande till borrkroppens mantelyta 4. I Fig. 4 betecknar 18 det hål, som borrkroppen har till uppgift att skapa i ett arbetsstycke. Diametem eller radien hos detta hål 18 bestäms av det radiella avståndet mellan rotationsaxeln Cl och periferiskärets 5 yttersta hörn 5b. För att den enskilda stödlisten 8 skall styra borrkroppen på önskat sätt i hålet, skall det yttersta parti av stödlisten som är i kontakt med hålväggen, vara beläget på samma radiella avstånd från rotationsaxeln Cl som periferiskärets hörn 5b. Av Fig. 3 framgår vidare att var och en av stödlisterna 8a, 8b är belägna axiellt bakom skären 5, 6, 7. Detta innebär att skären hinner initiera hålet något innan stödlisterna äntrat detta (i detta sammanhang skall påpekas att borrkroppen initialt styrs och centreras medelst en särskild bussning fram till dess att stödlistema tillförlitligt trätt i funktion).

Det må även nämnas att fackmännen inom området stundom använder olika benämningar på de båda stödlistema. Sålunda kallas den rotationsmässigt bakom periferi- och centrurnskären 5, 6 befintliga listen 8a ofta för ”bärlist”, medan den andra listen 8b kallas för ”styrlist”. Anledningen härtill är att listen 8a underkastas större påkänningar än listen 8b genom att vara belägen bakom de två skär 5, 6, som utsätts för de största skärkrafterna, medan listen 8b är belägen ungefär radiellt utanför det måttligt belastade mellanskäret 7 och därför fullgör en styrande funktion snarare än en bärande. Av Fig. 4 framgår dessutom att de båda stödlisterna är monterade i olika lägen, nämligen såtillvida att de i Pig. 2 visade fickornas l2a, l2b bottnar 13 bildar olika vinklar med tänkta radier, som sträcker sig in till rotationsaxeln Cl. I praktiken kommer därför kontakten mot hålväggen att etableras på olika ställen utmed 185 190 195 200 205 533 Éïf? utsidorna på respektive stödlister. Ävenledes skall noteras att krökningsradien hos stödlisternas konvexa utsida eller kontaktyta 19 är mindre än hålets 18 radie.

Nu hänvisas till Fig. 5-12, som mer detaljerat åskådliggör stödlistens 8 beskaffenhet. Vanligen sker tillverkningen av stödlisten genom pressning och sintring av en pulvermassa under bildande av en hårdmetallkropp, som lämpligen har en parallellepipedisk grundform (stödlisten kan även tillverkas av andra slitstarka material än just hårdmetall).

Geometriskt avgränsas kroppen av en utsida 19, en motsatt insida 20, främre och bakre ändytor 21 resp. 22 samt ett par sidoytor 23, 24, vilka i detta fall är plana och inbördes parallella. Utsidan 19, som bildar stödlistens kontaktyta mot hålväggen, är konvext välvd, medan den motsatta insidan 20 i detta fall utgörs av en plan yta. Teoretiskt kan utsidan 19 ha cylindrisk form, men i praktiken föredras en svagt konisk form, närmare bestämt en konform som konvergerar i riktning bakåt. Dock är denna konicitet så liten att den ej kan ses med blotta ögat. Mellan den välvda utsidan 19 och sidoytoma 23, 24 finns fasade, plana ytor 25, vilka bildar en trubbig vinkel med sidoytorna 23, 24, som i sin tur bildar rät vinkel mot den plana insidan 20. Dessutom finns i detta fall en främre, plan fasyta 26 i anslutning till den främre ändytan 21. Även ytorna 21, 26 bildar en trubbig vinkel med varandra. Vidare ingår i den visade kroppen en äntringsyta 27, som på konventionellt sätt har till uppgift att underlätta stödlistens införande i det initialt upptagna hålet.

Så långt den beskrivna bon-kroppen och dennas stödlister hittills beskrivits är desamma i allt väsentligt tidigare kända. Såsom inledningsvis påpekats är emellertid äntringsytan på de tidigare kända stödlisterna genuint konisk och koncentrisk med den rotationssymrnetriska yta, som bestämmer utsidans välvda form. Nackdelarna härmed är att läget för utsidans kontaktpunkt eller -linje mot hålväggen ej kan kontrolleras, och att 210 215 220 225 230 IO äntringsytans båda tangentiellt åtskilda ändar bildar skarpa kanter, som kan hugga fast i hålkanten.

För att undanröja ovannämnda nackdelar har, i enlighet med uppfinningen, äntringsytan 27 givits en sådan form och belägenhet att dess bakre gränslinje 29 erhåller konvex form betraktad i planvy mot stödlistens utsida (se Fig. 6), närmare bestämt med båglinjens krön vänt framåt. Med fördel åstadkoms den konvexa båglinjen 29 genom att å ena sidan en primär geometrisk centrumaxel kring vilken stödlistens utsida är rotationssymmetrisk, och å andra sidan en sekundär geometrisk centrumaxel kring vilken äntringsytan är rotationssymmetrisk, dislokeras i förhållande till varandra. Denna dislokation av ytomas primära resp. sekundära centrumaxlar kan i praktiken förverkligas på olika sätt, såsom kommer att beskrivas närmare med hänvisning till Fig. 12-16. l ett föredraget utförande kan dislokationen förverkligas genom att äntringsytan i och för sig ges konisk form, men där den sekundära centrumaxel med vilken konan är koncentrisk, lokaliseras excentriskt relativt den primära centrumaxel med vilken en rotationssymmetrisk utsida på stödlisten är koncentrisk, samtidigt som konans basplan ges en radie, som är mindre än utsidans krökningsradie (se Fig. 13). I det andra alternativa utförandet åstadkoms den önskade dislokationen (se Fig. 15) genom att ge äntringsytan en cylindrisk form, som representeras av en geometrisk cylinder, vilken är koncentrisk med en sekundär centmmaxel, som bildar en spetsig vinkel ß med den primära centrumaxel med vilken utsidan på stödlisten är koncentrisk.

I Fig. 5-11 visas hurusom äntringsytan 27 avgränsas av å ena sidan främre och bakre gränslinjer 28 resp. 29, och å andra sidan två tangentiellt åtskilda sidogränslinjer 30, 31.

Av dessa är den bakre gränslinjen 29 ansluten till den konvexa utsidan l9 och den främre gränslinjen 28 - i detta fall - till den främre, plana fasytan 26. Sidogränslinjema 30, 31 bildar 235 240 245 250 255 äntririgsytans 27 gränser mot de båda fasytorna 25 utmed listens sidoytor. För fullständighets skull skall även påpekas att utsidan 19 avgränsas från fasytoma 25 via raka gränslinjer 32, som löper från de punkter 33 där en sidogränslinje 30, 31 möter en enskild ände av gränslinjen 29.

Den exakta, slutgiltiga formen hos den uppfinningsenliga stödlistens kritiska ytor, nämligen den konvexa utsidan 19 och den konvexa äntringsytan 27, sker lämpligen genom slipning sedan stödlisten fixerats på borrkroppen. I exemplet sker detta genom lödning. För att illustrera den fardigslipade stödlistens utformning hänvisas nu till de schematiska bilderna i Fig. 12- 14, i vilka 34 resp. 35 betecknar två roterbara slipkroppar, som i exemplet tänkes vara roterbara kring sin egen centrumaxel, varvid slipytan utgörs av en rotationssymmetrisk yta (cylindrisk resp. konisk). För att slipa den konvexa utsidan 19 enligt Fig. 12, bringas slipkroppen 34 och dennas mantelyta att röra sig i en cirkulär bana CP2 (se även Fig. 14), vars medelpunkt representeras av en primär centrumaxel C2, som är parallell med utsidans 19 längdutsträckriing (i exemplet även med den plana insidan 20). Härvid är det radiella avståndet mellan centrumaxeln C2 och mantelytan, dvs. slipytan på slipkroppen 34 betecknat R2. Vidare tänkes slipkroppens 34 rotationsaxel G1 i detta fall vara parallell med centrumaxeln C2, varav följer att den konvexa utsida 19, som genereras på stödlisten, erhåller cylindrisk form (om det är önskvärt att skapa en i riktning bakåt utmed stödlisten svagt avsmalnande konform, kan slipkroppens rotationsaxel G1 och den primära centrumaxeln C2 snedställas någon minut eller sekund relativt varandra). l Fig. 13 visas hurusom äntringsytan 27 slipas fram i området mellan å ena sidan cylinderytan 19 och å andra sidan stödlistens främre ändyta 21 (och i detta fall även fasytan 26 i anslutning till ändytan). Även här används en roterbar slipkropp 35, som exemplifieras med konisk form, och som bringas att röra sig i en cirkulär rörelsebana CP3 kring en 260 265 270 275 533 ÉÉF? 12 medelpunkt i form av en centrumaxel C3. I detta fall är emellertid cirkelns CP3 radie R3, närmare bestämt det radiella avståndet mellan centrumaxeln C3 och en punkt P utmed slipkroppens 35 mantelyta, mindre än radien R2. Med andra ord kommer punkten P utmed den roterande slipkroppens mantelyta att röra sig i en cirkel, som är mindre än den cirkel i vilken slipkroppens 34 mantelyta rör sig. l det visade exemplet bestämmer slipkroppens 35 konicitet den konicitet som förlänas äntringsytan 27. Närmare bestämt bestäms äntringsytans 27 konicitet av vinkeln ot mellan en generatris utmed slipkroppen 35 och utsidan 19 resp. axeln C3. I detta sammanhang skall påpekas att slipkroppen även skulle kunna ha cylindrisk form och vara snedställd i lämplig vinkel relativt axeln C3 för att ge den önskade konvinkeln.

Då slipkroppen 35 bringas att röra sig på ovannämnda sätt kommer gränsytans 27 bakre gränslinje 29 att få den i Fig. 5 och 6 visade bågformen, som karaktäriseras av att båglinjens krön eller frärnre punkt 36 är riktad framåt. I och med att de båda cirklamas CP2, CP3 medelpunkter i form av centnimaxlarna C2, C3 är belägna i ett gemensamt axialplan A (se Fig. 14), som genomskär den cylindriska ytan 19 i ett snitt mitt emellan sidoytorna 23, 24, kommer nämnda krön 36 att lokaliseras centralt, dvs. mitt emellan sidogränslinjerna 30, 31.

Med andra ord kan ytorna 19 och 27 sägas vara symmetriskt lokaliserade relativt axialplanet A (se även Fig. 5).

Nu hänvisas till Fig. 15, som illustrerar hurusom de primära och sekundära geometriaxlarna för ytoma 19, 27 dislokeras på ett annat sätt än i Fig. 12-14 (där ju axlarna C2, C3 är excentriska i förhållande till varandra och där konytans 27 största krökningsradie R3 är mindre än cylinderytans krökningsradie R2). Utmärkande för dislokationen enligt Fig. 15 är sålunda att å ena sidan slipkroppens 35 slipyta, sådan denna representeras av en generatris utmed en cylinder med centrumaxeln G2, och å andra sidan den sekundära centrumaxel C3 kring vilken slipkroppen bringas att beskriva en cirkulär bana, är inbördes 280 285 290 295 300 13 parallella och snedställda i en vinkel ß relativt utsidans 19 primära centrumaxel C2. Även i detta fall kan - men behöver ej - radien R3 vara mindre än motsvarande radie R2 för den cylindriska utsidan 19, varvid den av slipkroppen 35 genererade äntringsytan 27 erhåller cylindrisk form. Till följd av att slipkroppens slipyta är snedställd i vinkeln ß relativt utsidans 19 längdutsträckning blir emellertid äntringsytans 27 bakre gränslinje 29 även i detta fall bågformig med sitt krön vänt framåt mot stödlistens ändyta 21.

I detta sammanhang skall påpekas att stödlisten 8 visas i ett förenklat, schematiskt tillstånd i Fig. 12-15, närmare bestämt utan fasytorna 25, 26 enligt Fig. 5-11. Av Fig. 12-15 inses dock att dessa fasytor skulle kunna avvaras i praktiken, varvid äntringsytan 27 kommer att gränsa direkt mot stödlistens främre ändyta 21 via den främre gränslinjen 28, samt direkt mot sidoytorna 23, 24 via ändgränslinjerna 30, 31 (vilka i planvy kommer att ses i förlängning av sidoytorna 23, 24 utan att divergera sinsemellan).

Såsom påpekats ovan är den bågformiga bakre gränslinjens 29 krön 36 centriskt belägen (se Fig. 5 och 6) då äntringsytan 27 slipas enligt Fig. 14, dvs. med centrumaxlarna C2, C3 gemensamt belägna i axialplanet A.

I Fig. 16 visas hurusom båglinjens krön 36 med enkla medel även kan sidoförskjutas och förläggas på andra önskade ställen mellan stödlistens båda sidoytor 23, 24.

Denna sidoförskjutning av krönet 36 kan sålunda åstadkommas genom att centrumaxeln C3 för slipkroppens 35 rörelsebana förskjuts i sidled relativt det axialplan A, i vilket centrumaxeln C2 för slipkroppen 34 (se Fig. 14) är belägen. Medelst uppfinningen kan krönets 36 läge i sidled därför väljas på ett förutbestämt sätt.

I Fig. 12-16 är de schematiskt visade slipkropparna exemplifierade såsom rotationssymmetriska kroppar, vilkas mantelytor utgör slipytor. I praktiken kan dock även 305 310 315 320 325 533 ETT-l 14 användas andra typer av slipkroppar, tex. skivor, vilkas plana ytor tjänar såsom slipytor. I dylika fall relateras de ovan beskrivna måtten och vinklarna till skivans plana slipyta istället för till generatriserna på en cylinder resp. en kona.

Uppfinningens funktion och fördelar Då den enskilda stödlisten 8 på borrkroppen 1 äntrar det av skären 5, 6, 7 initierade borrhålet 18 kommer krönet 36 utmed äntringsytans 27 bakre, bågforrniga gränslinje 29 att först träda in i hålet och etablera stödlistens kontakt med hålväggen, dvs. innan resten av denna gränslinje träder in . Denna kontakt utgörs av en punkt- eller linjekontakt utmed krönet 36. En grundläggande fördel med uppfinningen är därför att konstruktören kan på ett kontrollerat sätt förutbestämma exakt var någonstans stödlisten skall få kontakt med hålväggen. I exemplet enligt Fig. 5-15 föredras en kontakt via ett centralt krön 36. l utförandet enligt Fig. 16 däremot föredras dock en asymmetrisk lokalisering av kontaktstället genom att gränslinjens 29 krön 36 förskjutits i riktning mot sidokantytan 23. I detta sammanhang skall påpekas att denna sidoförskjutning av krönet 36, och därmed kontaktstället, kan åstadkommas oavsett om stödlisten slipas enligt den metod som illustreras i Fig. 12-14, eller den metod som visas i Fig. 15.

En annan vital fördel med uppfinningen är att äntringsytans båda tangentiellt åtskilda sidogränslinj er ej kan komma i kontakt med kanten på ett hål i samband med stödlistens äntring av detta. Sålunda kommer den enskilda sidogränslinjen under borrning att rotera i en konformad bana, som är belägen innanför (dvs. närmare borrens rotationsaxel än) den konformade bana i vilken en generatris belägen axiellt framför den bakre gränslirijens krön roterar. Med andra ord riskeras ej att den rotationsrnässigt främre ändgränslinjen hugger fast eller skrapar i hålkanten. 330 335 340 345 533 2?? 15 Det skall påpekas att uppfinningen resulterar i ovannämnda fördelar medelst den enkla åtgärden att istället för att slipa äntringsytan resp. utsidan eller kontaktytan kring en enda gemensam geometrisk axel, dislokera en primär axel för den cylindriska utsidan från en sekundär geometriaxel för äntringsytan, antingen på det sätt som visas i Fig. 12-14, eller på det sätt som visas i Fig. 15, allt under det att äntririgsytans bakre gränslinje ges bågform med ett krön, vars läge kan fritt väljas på ett förutbestämt sätt.

Det skall även påpekas att den uppfinningsenliga stödlisten som sådan kan kommersialiseras på två olika sätt, nämligen dels i ett fárdigslipat skick, dels i ett oslipat skick. I det sistnämnda fallet bildar stödlisten ett förfonnat ämne med viss slipmån, vars form nära ansluter sig till den form, som erhålls efter fixering av stödlisten på borrkroppen och efterföljande slipning av ytoma 19, 27. Genom att förforma stödlisten med en måttlig slipmån virmes den fördelen att det erforderliga slipdjupet blir mycket måttligt, varigenom den slutgiltiga slipningen av de vitala ytorna 19, 27 på den på borrkroppen fixerade stödlisten kan genomföras extremt snabbt och effektivt i ett serietillverkningsförfarande.

Tänkbara modifikationer av uppfinningen Uppfinningen är ej begränsad ej enbart till de ovan beskrivna och på ritningama visade utförandena. Sålunda är uppfinningen även tillämpbar på andra borrkroppar än just sådana som är avsedda för långhålsborrar, t.ex. uppborrningsverktyg av det slag som exemplifieras i ovannämnda US 457 l 130. Vidare kan stödlistema och/eller skären fixeras på borrkroppen på annat sätt än genom lödning, t.ex. med hjälp av skruvförband (se t.ex. US 5697737). Vidare kan utformningen av själva stödlisten modifieras på allehanda sätt inom ramen för det självständiga patentkravet 12, och de av detta beroende kraven 13-22.

Exempelvis behöver stödlistens in- och utsidor ej löpa väsentligen parallellt med varandra, utan kan vara uttalat snedställda inbördes, varvid de mottagande fickorna i borrkroppen ges en 533 27? 16 350 på analogt sätt modifierad form. I en framtid, då tekniken att pressa och sintra hårdmetallkroppar måhända förfinats ytterligare, är det till och med tänkbart att förläna stödlisten den beskrivna utformningen utan att behöva slipa densamma.

Claims (22)

355 360 365 370 375 533 ET? 17 PATENTKRAV

1. Borrkropp för bearbetning av hål i arbetsstycken av metall, innefattande främre och bakre ändar (2, 3) mellan vilka sträcker sig en geometrisk axel (Cl) kring vilken dens amma är roterbar och med vilken en rotationssymmetrisk mantelyta (4) är koncentrisk; ett i den främre änden (2) anordnat periferiskt skär (5), vars radiella avstånd från rotationsaxeln (Cl) bestämmer borrkroppens håldiameter; en i förhållande till mantelytan (4) radiellt utskjutande stödlist (8), vilken innefattar en tvärsnittsvis konvext välvd utsida (19) med rotationssymmetrisk form, en insida (20), främre och bakre ändytor (21, 22), samt ett par åtskilda sidoytor (23, 24), varvid mellan utsidan (19) och åtminstone den främre ändytan (21) är utformad en konvext välvd äntringsyta (27) med rotationssymmetrisk form, som utbreder sig mellan dels ett par främre och bakre gränslinjer (28, 29) av vilka den bakre (29) gränsar mot utsidan (19), dels två tangentiellt åtskilda sidogränslinj er (30, 31), och varvid äntringsytan (27) är så orienterad att imaginära generatriser, som löper framåt från den bakre gränslinjen (29) utmed äntringsytan, pekar inåt mot rotationsaxeln (Cl) för att underlätta stödlistens inträngning i ett hål (18), kännetecknad därav, att äntringsytans (27) bakre gränslinje (29) har formen av en konvex båglinje betraktad i planvy mot utsidan, närmare bestämt en båglinje vars krön (36) är vänt framåt.

2. Borrkropp enligt krav 1, kännetecknad därav, att en primär geometrisk centrumaxel (C2) kring vilken stödlistens (8) utsida (19) är rotationssynnnetrisk och en sekundär geometrisk centrumaxel (CS) kring vilken äntrings ytan (27) är rotationssyrnmetrisk, är dislokerade i förhållande till varandra för att ge båglinjen (29) dess konvexa form.

3. Borrkropp enligt krav 1 eller 2, kännetecknad därav, att stödlistens (8) äntringsyta (27) har en konisk form, som är koncentrisk med en sekundär geometrisk centrumaxel (CB), vilken är parallell med, ehuru excentrisk relativt den primära geometriska 380 385 390 395 533 27? 18 centrumaxel (C2) med vilken utsidan (19) är koncentrisk, varvid äntringsytans (27) största krökningsradie (R3) är mindre än utsidans (19) krökningsradie (R2).

4. Borrkropp enligt krav 3, kännetecknad därav, att stödlistens (8) äntringsyta (27) har en största krökningsradie (R3), som uppgår till högst 80% av utsidans (19) krökningsradie (R2).

5. Borrkropp enligt krav 3 eller 4, kännetecknad därav, att stödlistens (8) äntringsyta (27) har en största krökningsradie (R3), som uppgår till minst 50% av utsidans ( 19) krökningsradie (R2).

6. Borrkropp enligt något av föregående krav, kännetecknad därav, att den bågformiga bakre gränslinjens (29) krön (36) är beläget mitt emellan stödlistens (8) båda sidoytor (23, 24) såsom en konsekvens av att såväl utsidans (19) som äntringsytans (27) geometriska centrumaxlar (CZ, C3) är gemensamt belägna i ett axialplan (A), som utbreder sig från den primära centrumaxeln (C2) och genomskär utsidan (19) mitt emellan stödlistens båda sidoytor (23, 24).

7. Borrkropp enligt något av kraven 1-5, kännetecknad därav, att den bågformiga bakre gränslinjens (29) krön är beläget närmare den ena av stödlistens båda sidoytor (23, 24) än den andra, såsom en konsekvens av att äntringsytans (27) sekundära geometriska centrumaxel (C3) är belägen vid sidan av ett axialplan (A), som utbreder sig från den primära centrumaxeln (C2) och genomskär utsidan (19) mitt emellan stödlistens båda sidoytor (23, 24).

8. Borrkropp enligt krav l eller 2, kännetecknad därav, att stödlistens (8) äntringsyta (27) har cylindrisk form och är koncentrisk med en sekundär centrumaxel (C3), 400 405 410 415 420 533 2?? 19 som bildar en spetsig vinkel (ß) med den primära centrumaxel (C2), med vilken utsidan (19) är koncentrisk.

9. Borrkropp enligt något av föregående krav, kännetecknad därav, att mellan utsidan (19) och var och en av de båda sidoytoma (23, 24) på stödlisten (S) är utformade fasytor (25), vilka gränsar mot äntringsytan (27) via sagda sidogränslinjer (30, 31), varvid de sistnämnda divergerar från äntringsytans (27) bakre gränslinje (29) mot den främre (28), betraktat i planvy mot stödlistens utsida.

10. Borrkropp enligt något av föregående krav, kännetecknad därav, att imaginära generatriser utmed äntringsytan (27) har sin största längd i närheten av de båda sidogränslinjerna (30, 31).

11. Borrkropp enligt något av föregående krav, kännetecknad därav, att stödlistens (8) utsida (19) och äntringsyta (27) är utformade genom slipning i två solitära operationer efter montering av stödlisten i borrkroppen (1).

12. Stödlist för metallbearbetningsborrar, innefattande en konvext välvd utsida (19) med rotationssymmetrisk form, en insida (20), främre och bakre ändytor (21, 22), samt ett par åtskilda sidoytor (23, 24), varvid mellan utsidan (19) och åtminstone den främre ändytan (21) är utforrnad en konvext välvd äntringsyta (27) med rotationssymmetrisk form, som utbreder sig mellan dels ett par främre och bakre gränslinjer (28, 29) av vilka den bakre (29) gränsar mot utsidan (19), dels tvâ tangentiellt åtskilda sidogränslinj er (30, 31), kännetecknad därav, att äntringsytans (27) bakre gränslinje (29) har formen av en konvex båglinje betraktad i planvy mot utsidan, närmare bestämt en båglinje vars krön (36) är vänt framåt.

13. Stödlíst enligt krav 12, kännetecknar! därav, att en primär geometrisk centrumaxel (C2) kring vilken stöcllistens utsida (19) är rotationssymmetrisk och en sekundär 425 430 435 440 533 27? 20 geometrisk centrumaxel (C3) kring vilken äntringsytan (27) är rotationssymmetrisk, är dislokerade i förhållande till varandra för att ge båglinjen (29) dess konvexa form.

14. Stödlist enligt krav 12 eller 13, kännetecknad därav, att äntringsytan (27) har en konisk form som är koncentrisk med en sekundär geometrisk centrumaxel (C3), vilken är parallell med, ehuru excentrisk relativt den primära geometriska centrumaxel (C2) med vilken utsidan (19) är koncentrisk, varvid äntringsytans största krökningsradie (R3) är mindre än utsidans (19) krökningsradie (R2).

15. Stödlist enligt krav 14, kännetecknad därav, att äntringsytan (27) har en största krökningsradie (R3), som uppgår till högst 80% av utsidans (19) krökningsradie (R2).

16. Stödlist enligt krav 14 eller 15, kännetecknad därav, att äntringsytan (27 ) har en största krökningsradie (R3), som uppgår till minst 50% av utsidans (19) krökningsradie (R2)-

17. Stödlist enligt något av kraven 12-16, kännetecknad därav, att den bågforrniga bakre gränslinjens (29) krön (36) är beläget mitt emellan stödlistens båda sidoytor (23, 24) såsom en konsekvens av att såväl utsidans (19) som äntringsytans (27) geometriska centrumaxlar (C2, C3) är gemensamt belägna i ett axialplan (A), som utbreder sig frän den primära centrumaxeln (R2) och genomskär utsidan (19) mitt emellan de båda sidoytoma.

18. Stödlist enligt något av kraven 12-16, kännetecknad därav, att den bågfonniga bakre gränslinjens (29) krön (36) är beläget närmare den ena av stödlistens båda sidoytor (23, 24) än den andra, såsom en konsekvens av att äntringsytans sekundära geometriska centrumaxel (C3) är belägen vid sidan av ett axialplan (A), som utbreder sig från den primära centrumaxeln (C2) och genomskär utsidan (19) mitt emellan de båda sidoytoma. 445 450 455 m E13 fr: w »i -u

19. Stödlist enligt krav 12 eller 13, kännetecknad därav, att äntringsytan (27) har cylindrisk form och är koncentrisk med en sekundär centrumaxel (C3), som bildar en spetsig vinkel (ß) med den primära centrumaxel (C2), med vilken utsidan (19) är koncentrisk.

20. Stödlist enligt något av kraven 12-19, kännetecknad därav, att mellan utsidan (19) och var och en av de båda sidytoma (23, 24) är utformade fasytor (25), vilka gränsar mot äntringsytan (27) via sagda sidogrärislinjer (30, 31), varvid de sistnämnda divergerar från äntringsytans bakre gränslinje (29) mot den främre (28).

21. Stödlist enligt något av kraven 12-20, kännetecknad därav, att imaginära generatriser utmed äntringsytan (27) har sin största längd i närheten av de båda sidogränslinjerna (30, 31).

22. Stödlist enligt något av kraven 12~21, kännetecknar! därav, att densamma utgörs av ett förformat ämne vars utsida (19) och äntringsyta (27) är oslipade.