SE531334C2 - Fordon ID - Google Patents

Description

20 25 30 531 334 flygplatsparkering inför en längre utlandsvistelse. I detta fall kan bilen för det mesta inte efterlysas förrän stölden dvs. uppdagas, när ägaren kommer hem och finner att bilen är stulen.

Det finns således ett stort behov av att minska risken för fordonsstölder från allmänna parkeringsanläggningar.

In- och utpassering vid parkeringsanläggningar kan exempelvis tillgå så att föraren vid en inpasseringsspärr erhåller en parkeringsbiljett på vilken tidpunkten är registrerad. Innan fordonet hämtas måste betalning för parkeringen göras, vilket kontrolleras med hjälp av parkeringsbiljetten vid en utpasseringsspärr, varefter utpassering tillåts. En nackdel med detta system är att ingen kontroll görs av att det är samma fordon vid utpasseringen som vid inpasseringen. Föraren kan ha parkerat t.ex. en gammal bil i dåligt skick och erhållit en parkeringsbiljett, för att sedan stjäla en värdefull bil och köra ut den ur parkeringsanläggningen med hjälp av sin parkeringsbiljett.

Ett annat problem är bilstölder genom dubbelkörning, dvs att ett stulet fordon körs ut tätt efter ett annat fordon som släppts ut genom utpasseringsspärren.

I US 5034739 löses detta problem genom att en kamera placerad vid inpasseringsspärren tar en bild av fordonets registreringsskylt och lagrar bilden i en dator. Vid utpasseringen tar sedan en andra kamera en ny bild av fordonets registreringsskylt, varefter datorn jämför de båda bilderna, samt kontrollerar om parkeringstiden för detta fordon är betald, varefter utpassering kan tillåtas.

US 4775571 beskriver en liknande lösning, men där dessutom en bild av registreringsskylten förs över på en parkeringsbiljett både vid inpassering och utpassering, varvid båda dessa 10 15 20 25 30 534 334 biljetter måste lämnas vid utpasseringsspärren tillsammans med betalning för att utpassering Skall tillåtas.

En nackdel med dessa två förut kända system är att en bilstöld ändå kan genomföras genom överflyttning av registreringsskylten till ett annat, värdefullare fordon.

GB 2 273 596 visar ett fordonsskyddsystem, i vilket uppgifter som identifierar både fordonet och föraren lagras tillsammans i samband med inpassering till parkeringsanläggningen. Vid utpasseringen kontrolleras sedan både förarens och fordonets identitet och jämförs med de lagrade uppgifterna.

Fordonsidentifieringen utförs med hjälp av en videokamera, bland annat för erhållande av registreringsnumret. Det nämns dock att även ytterligare egenskaper hos fordonet kan bestämmas, såsom orienteringen hos skruvarna som fäster registrerinsskylten, och skiftningar i fordonets färg.

BE 1010751 beskriver också ett stöldskyddssystem för en parkeringsanläggning, där en bild tas av fordonet vid inpassering och bilden analyseras, varefter analysresultatet förs över på en parkeringsbiljett. Vid utpassering tas återigen en bild av fordonet vilken analyseras, varefter analysresultatet jämförs med data på parkeringsbiljetten. Vid överensstämmelse tillåts utpassering av fordonet.

Båda dessa sistnämnda stöldskyddssystem försvårar stöld av fordon genom utbyte av registreringsskylten. De har dock nackdelar, exempelvis kan problem uppstå om utseendet på fordonet inte överensstämmer vid in- och utpassage, vilket kan vara fallet vid snöfall. Dessutom kan skillnader i allmänbelysningen vid in- och utpasseringskontrollen försvåra identifieringen. Det är en väsentlig nackdel om en fordonsägare inte får hämta sin egen bil i en parkeringsanläggning p.g.a. att det har hunnit bli kväll under 10 15 20 25 531 33-'3 tiden den har stått parkerad så att ljuset är annorlunda vid utpasseringen än det var vid inpasseringen av bilen.

SAMMENFATTNING AV UPPFINNINGEN Det huvudsakliga syftet med föreliggande uppfinning är alltså att tillhandahålla en apparat och en metod för att kunna identifiera ett fordon.

Ett speciellt syfte med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla en apparat och en metod för att identifiera ett fordon utgående från placeringen av nummerplåten.

Ytterligare ett speciellt syfte med föreliggande uppfinning är att identifiera typ av fordon genom att känna igen placering och orientering av bakljus, bromsljus och/eller reflexer på fordonet.

Ytterligare ett speciellt syfte med föreliggande uppfinning är att minska risken för stöld av fordon från allmänna parkeringsanläggningar, samtidigt som ovannämnda nackdelar undviks.

Ovan nämnda syften tillhandhålles med en apparat och en metod i enlighet med de bifogade oberoende kraven.

Fördelaktiga alternativ och utföringsformer av föreliggande uppfinning tillhandahålles medelst apparater och metoder enligt de bifogade beroendekraven.

Ovan nämnda syften tillhandahålles medelst ett förfarande för identifiering av ett fordon, innefattande registrering av åtminstone en första bild med en digitalkamera av nämnda fordon som åtminstone inkluderar en registreringsplåt och en ljusanordning.

Förfarandet omfattar stegen att identifiera positionen på bilen och orientering av ljusanordningen från den första 10 15 20 25 30 ET! 334 bilden, att utifrån i en databas lagrad information beträffande position och orientering av ljusanordningar på olika biltyper och identifieringen av position och orientering av ljusanordningen bestämma fordonstypen, samt att identifiera position på bilen och orientering av registreringsplåten i förhållande tili den identifierade pdeirienen för i ljusanordningen från den första bilden för att därigenom erhålla en unik identifiering av nämnda fordon.

Genom att identifiera positionen och orienteringen för ljusanordningarna erhålls ett koordinatsystem på bilen i vilket positionen och orienteringen av registreringsplåten kan bestämmas. Eftersom monteringen av registreringsplàten är manuell kommer positionen för registreringsplàten att vara unik för en bil och genom att bestämma positionen och orienteringen av registreringsplàten erhålls en uppsättning värden som unikt identifierar bilen.

Ljusanordningen kan vara en bakljusanordning, inkluderande reflex, bakljus och bromsljus eller en framljusanordning.

Genom att jämföra positionen och orienteringen för bakljusanordningarna med data lagrade i en databas kan fordonstypen identifieras. T ex har inte en Volvo V70 bakljusanordningar placerade på samma sätt som en SAAB 93. Vid denna identifiering kan även placeringen av registreringsplåten på bilen användas.

Det bör noteras att vid bestämningen av fordonstyp kan bestämningen av placering och orientering av bakljusanordningarna utföras relativt grovt. När identifieringen av fordonstypen erhållits, kan däremot ett mycket exakt koordinatsystem sättas upp, genom att utnyttja information från databasen, vilket används för att på ett mycket noggrant sätt bestämma position och orientering för registreringsplåten. En noggranhet på ett par millimeter går 10 l5 20 25 30, 531 334 att erhålla.

Enligt en föredragen utföringsform belyses fordonet vid bildtagningen med IR-belysning t ex med blixt eller med konstant belysning, eller med belysning i det synliga spektrumet t ex genom en blixt eller med konstant belysning.

Alternativt kan också laserbelysning användas.

Genom att belysa fordonet kan en mer fördelaktig bild erhållas, vilken är lättare att analysera.

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen sker bestämningen av position och orientering av bakljusanordningarna/ registreringsplåten genom att anpassa en geometrisk figur vilken omfattar en första och en andra axel samt en tyngdpunkt, t.ex. en oval eller en rektangel, till ljusfält på nämnda första bild, samt att utgående från storleken på nämnda första och andra axel, samt deras vinkel i förhållande till bildnormalen, samt tyngdpunkternas förhållande till varandra för ett antal av de olika ljusfälten beräkna en första uppsättning värden. Dessa värden bestämmer positionen och orienteringen.

Om t ex en oval används kommer en Volvo V70 att ha en viss uppsättning värden på långaxel, kortaxel, deras vinkel i förhållande till en normal, samt tyngdpunkt för ljusfälten som identifieras som bakljusanordningar/ registreringsplàt som skiljer sig àt från andra biltyper.

Fordonstypen identifieras genom att i nämnda databas leta upp värden som överenstämmer med nämnda första uppsättning värden samt associera nämnda fordon med den fordonstyp som, i databasen, är associerad med nämnda första uppsättning värden.

I databasen finns värden för t ex Volvo V70 lagrade och, efter en normalisering, kontrolleras om de beräknade värdena stämmer med de i databasen lagrade värdena. Om så är fallet är 10 15 20 25 30 53% 334 fordonet en Volvo V70.

Enligt ytterliggare en föredragen utföringsform omfattar databasen en uppsättning olika värden för varje fordonstyp. Om t ex föraren bromsar när bilden tas, och bilen belyses, kommer både bakljus, bromsljus och reflexer att bilda ljusa delar på den digitala bilden. Om däremot föraren inte bromsar kommer inte bromsljusen att uppträda som ljusa delar på bilden. Detta innebär att de två olika alternativen ger olika värden och för att kunna matcha de olika alternativen till rätt biltyp innehåller databasen båda alternativen. Andra alternativ kan omfatta olika felsituationer, där t ex en lampa eller reflex är trasig.

I ett speciellt utförande används identifieringen vid parkering av ett fordon.

I detta uppfunna förfarande tas en eller flera bilder av fordonets bakre registreringsskylt samt av baklyktorna vid inpassering till parkeringsanläggningen enligt ovan. I samband med tagning av bilderna kan registreringsskylten och baklyktorna belysas, t ex med IR(infraröd)-strålning, och därefter utförs en analys av fordonet med hjälp av bilderna enligt ovan.

I analysen kan även ingå att bestämma bilens registreringsnummer.

Därefter lagras analysresultaten, tillsammans med en koppling till fordonets förare, i en server eller liknande, t ex en databas. Vid fordonets utpassering utförs samma bildtagning och analyser som vid inpasseringen, varefter dessa analysresultat jämförs med de analysresultat för inpassering som finns lagrade för fordonets förare. Vid överensstämmelse av analysresultaten visas att en förare vill hämta ut samma fordon som han körde in med, varvid utpassering av fordonet 10 15 20 25 30 531 33111 kan tillåtas, förutsatt att betalning för parkeringstiden erlagts.

Genom att den exakta positionen av registreringsskylten och baklyktorna bestäms i förhållande till varandra och i förhållande till fordonskarossen, deras höjd över marken, etc., erhålls mätvärden som är karakteristiska för varje enskilt fordon. Detta beror på att skylten och baklyktorna är olika placerade på olika bilmodeller, samt på att registreringsskyltar monteras manuellt, varför deras placering inte är identiskt lika på olika fordon av samma bilmodell.

Dessa mätvärden påverkas inte heller av snö eller is. Eftersom även fordonets registreringsnummer bestäms, kan man genom jämförelse mellan analysresultaten från in- respektive utpasseringskontrollen med stor noggrannhet kontrollera att föraren kör ut med samma fordon som han körde in med, och att registreringskylten inte är flyttad till ett annat fordon.

En annan fördel med att utföra mätningar på registreringsskylt och baklyktor är att dessa normalt är försedda med reflexer, varför belysning retroreflekteras från dessa istället för att spridas, varigenom mindre belysning krävs för erhållande av bra bilder.

Om utpassering av fordonet inte skall tillåtas, antingen på grund av att föraren försökt köra ut med ett annat fordon än det han körde in med, eller om betalning inte erlagts, är det viktigt att utkörning kan förhindras effektivt. Detta kan ske genom att fordonet inför utpasseringskontrollen körs fram till en första, nedfälld bom, varefter en andra bom fälls ned bakom fordonet. Medan fordonet således befinner sig i en "sluss" mellan en främre och en bakre bom, utförs bildtagning, analys och utpasseringskontroll. Om utpassering skall möjliggöras fälls endast den främre bommen upp, varigenom dubbelkörning ut av andra fordon hindras. 10 15 20 25 30 53% 334 KO Även vid inpasseringskontrollen kan fordonet vara parkerat i en likadan sluss som vid utpasseringskontrollen. Genom att bilderna tas när fordonet befinner sig i en sluss, på känt avstånd från kameran, underlättas en exakt positionsbestämning av registreringsskyltar och baklyktor.

Analysresultaten för ett inpasserande fordon lagras i en server, tillsammans med en koppling till fordonets förare.

Denna koppling kan vara en kod som bildas vid lagringen av analysresultaten och som skrivs ut på en parkeringsbiljett till föraren. Parkeringsbiljetten kan föraren sedan använda vid betalning av parkeringstiden och vid utpasseringskontrollen. Biljetten kan även förses med en bild av fordonet.

Ytterligare bilder av fordonet kan tas utan samtidig IR- belysning, varvid i analysförfarandet kan ingå att dessa bilder subtraheras från bilderna tagna med IR-belysning.

Därigenom erhålls bilder som är oberoende av allmänbelysningen i parkeringsanläggningen. Genom detta löses problemet med att ljus- och belysningsförhållandena kan vara olika vid in- och utpasseringskontrollerna. Även positionsbestämning av fordonets skattemärke samt bestämning av bilmodell kan ingå i analysen.

Det uppfunna arrangemanget för att genomföra förfarandet består av en inpasseringssluss och en utpasseringssluss, var och en försedda med en digital kamera, en kontrollanordning såsom företrädesvis en PC ansluten till en server, samt en IR- belysningsenhet monterad intill kameran. Åtminstone utpasseringsslussen kan vara utformad med en främre och en bakre parkeringsbom, vilka båda är nedfällda under tiden kontrollerna genomförs, varefter endast den främre fälls upp när utpassering kan tillåtas. Genom detta slussarrangemang 10 15 20 25 531 334 10 förhindras dubbelutkörning av fordon, dvs att ett andra fordon körs ut rätt efter ett första fordon.

Om både inpasserings- och utpasseringsslussen är utformade på samma sätt, med en främre och en bakre bom, uppnås fördelen att fordonets placering mellan bommarna medför att dess avstånd till kameran är känt, varvid analyserna underlättas.

Ytterliggare egenskaper för uppfinningen och fördelar därav kommer att vara uppenbara i följande detaljerade beskrivning av utföringsformer enligt uppfinningen.

KORTFATTAD BESKRIVNING AV RITNINGAR Föreliggande uppfinning kommer att förstås bättre från den detaljerade beskrivningen av föredragna utföringsformer enligt föreliggande härefter och de bifogade uppfinning som ges figurerna 1 till 3, vilka endast är avsedda att illustrera de föredragna utföringsformerna och inte vara begränsande med avseende på föreliggande uppfinning.

Uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan under hänvisning till figurer l - 3, varav: Figur 1 är ett flödesschema som visar förfaringsstegen under inpasseringen.

Figur 2 är ett flödesschema som visar förfaringsstegen under utpasseringen.

Figur 3 visar ett fordonsskyddsystem enligt uppfinningen.

Figur 4a till 4d visar bildanalys av en ljusanordning enligt en utföringsform av uppfinningen.

FÖREDRAGNA UTFöRINGsFommR I följande beskrivning detaljeras tekniker och tillhandahålla en specifika tillämpningar i syfte att grundlig l0 15 20 25 30 531 334 ll förståelse av föreliggande uppfinning. Emellertid är det uppenbart för fackmannen att föreliggande uppfinning kan utövas i andra utföringsformer som skiljer sig från vad som i detalj angivits häri. I andra fall har detaljerade beskrivningar av välkända metoder och apparater utelämnats för att inte skymma beskrivningen av föreliggande uppfinning med onödiga detaljer.

Figur 4a visar en första bakljusanordning 40l, en andra bakljusanordning 402 och en registreringsplàt 403 på en bil i en schematisk framställning. Den första bakljusanordningen 401 omfattar bromsljus 40la, bakljus 40lb och reflex 40lc och på liknande sätt omfattar den andra bakljusanordningen bromsljus 402a, bakljus 402b och reflex 402c. På syns även ett skattemärke. registreringsplåten Figur 4b visar schematiskt en digital bild av baksidan av bilen i figur 4a tagen med belysning. På bilden bildas ljusare områden kring bakljusanordningarna 401 och 402 så väl som registreringsplåten 403 vilken är reflekterande. När bilden i figur 4b togs bromsade föraren varför de ljusa områdena omfattar hela bakljusanordningarna 401 och 402.

Figur 4c visar schematiskt när ovaler har anpassats till de ljusare fälten i figur 4b under bildbehandlingen. Tre ovaler har identifierats. En första oval 404 representerar den första bakljusanordningen 401, en andra oval 405 representerar den andra bakljusanordningen och en tredje oval 406 representerar 405 och 406 har varsin registreringsplåten 403. Ovalerna 404, storaxel och lillaxel samt tyngdpunkt (där stor- respektive lillaxel korsar varandra). Utifrån värdena på axlarna och tyngdpunkternas förhållande till varandra, samt eventuellt även hur axlarna är vridna i förhållande till varandra, dvs. hur bakljus och registreringplåt är orienterade på bilen kan biltypen unikt identifieras. Det bör observeras att fler 10 15 20 25 30 531 BEÅ l2 ovaler, eller andra geometriska figurer kan anpassas till varje ljusare fält för att på så sätt även identifiera formen på fältet. Om t ex fältet har formen av ett L kan en första oval anpassas till den vertikala delen av fältet och en andra form till den horisontala delen av fältet. Genom att jämföra positioner och storlekar för de anpassade ovalernas axlar kan man dra slutsatsen att ljusfältet ser ut som ett L, vilket kan vara kännetecknande för en viss biltyp. Även andra identifieringsvärden kan användas, t ex kan längden på bilen mätas med ultraljud, höjden över marken för bakljusanordningarna kan mätas, färgen på bilen kan identifieras, etc.

När biltypen är identifierad kan registreringsplåtens förskjutning från normalvärdet i förhållande till bakljusanordningarnas placering, samt dess vridning v beräknas. Dessa värden, position (två värden) samt vridning (ett värde) identifierar bilen unikt.

Figur 4d visar ett fall där båda bakljusen 40lb och 402b är trasiga. Detta kommer att resultera i att två ovaler bildas för vardera bakljusanordning 401 och 402. För att datorn skall klara att Å identifiera biltypen måste detta fall också vara registrerat j. databasen. Databasen kommer faktiskt att bestå av en hel uppsättning olika fall för varje bilmodell, där olika kombinationer av möjligheter radas upp. T ex att vänster bakljus är trasigt, att höger reflex är täckt med snö, att fall registreras genom att ta bilder av ett känt fordon och låta föraren bromsar eller inte bromsar etc. Dessa kan datorn analysera bilden samt därefter ange vilken. bilmodell analysen representerar eller genom att göra simuleringar i datorn.

Det bör noteras att förfarandet beskrivet ovan även kan tillämpas framifrån på ett fordon, varvid positionen, formen 10 15 20 25 30 ST! 334 13 och orienteringen för framlyktorna och registreringsplàten framtill på bilen identifieras.

Figur l visar ett flödesschema över de steg som utföres vid inpasseringskontrollen enligt en föredragen utföringsform av det uppfunna förfarandet för att kontrollera fordon i parkeringsanläggningar. I steg IOO körs fordonet in i inpasseringsslussen, så att det befinner sig mellan en främre och en bakre parkeringsbom. I förfaringssteg 102 utförs bildtagning av fordonet med en digital kamera, såsom exempelvis en CCD(charge-coupled device)-kamera. Kameran är monterad så att den kan ta bilder av fordonets bakre registreringsskylt och baklyktorna. Dessutom är en IR- belysningsenhet försedd med IR-lysdioder monterad i närheten av kameran för belysning av registreringsskylten och baklyktorna. Bildtagning kan ske både med och utan IR- belysning, för att erhålla mätresultat som är oberoende av allmännbelysningen. I förfaringssteg 104 sker en analys som utförs av en styrenhet, företrädesvis en PC, ansluten till kameran. PC:n är dessutom ansluten till en server eller liknande för lagring av analysresultaten, och PC:n eller servern är försedd med programvara för analys. Denna programvara innefattar program för positionsbestämning av registreringsskylten med hjälp av bilderna, och ett system som extraherar registreringsnumret från en kamerabild. Analysen kan även innefatta bestämning av bilmodell och av skattemärkets position. I förfaringssteg 106 lagras analysresultaten i servern, varvid en kod bildas som ger åtkomst till analysresultaten. I förfaringssteg 108 erhåller fordonsföraren en parkeringsbiljett, försedd med koden, från en biljettskrivare. Biljettskrivaren är belägen vid sidan om slussen och är ansluten till styrenheten. Eventuellt kan parkeringsbiljetten även förses med en bild av fordonet. 10 15 20 25 30 531 334 14 Figur 2 illustrerar förfaringsstegen vid utpassering av fordonet, enligt den föredragna utföringsformen av uppfinningen. I förfaringssteg 200 har föraren hämtat sitt fordon och kört in i utpasseringsslussen. Denna är utformad på liknande sätt som inpasseringsslussen med en digital kamera, en IR-belysningsenhet och en PC ansluten till en server. Dock är den försedd med en biljettläsare istället för -skrivare, för läsning av förarens parkeringsbiljett, enligt förfaringssteg 202. I förfaringssteg 204 sker bildtagningen tillsammans med IR-belysning, såsom i steg 102 vid inpasseringen, medan fordonet befinner sig mellan en främre och en bakre parkeringsbom. I förfaringssteg 206 utförs samma analyser som vid inpasseringen, dvs i första hand en noggrann positionsbestämníng av fordonets registreringsskylt och baklyktor, med hjälp av den IR~strålning som retroreflekterats i skylt och baklyktor, samt bestämning av fordonets registreringsnummer. I förfaringssteg 208 kontrolleras att betalning erlagts för parkeringstiden, och om så är fallet utförs sedan i förfaringssteg 210 en jämförelse mellan analysresultaten från steg 206 och förarens lagrade analysresultat fràn steg 104 vid inpasseringen, vilka PC:n kan avläsa med hjälp av koden på parkeringsbiljetten. I förfaringssteg 214 medges utpassering genom att den främre av parkeringsbommarna fälls upp, om jämförelsen i steg 210 visat att det fordon som föraren har för avsikt att hämta ut är detsamma som det som han körde in med. Genom att endast den främre bommen fälls upp förhindras s.k. dubbelkörning, dvs. att ytterligare fordon körs ut rätt efter det första. I det alternativa förfaringssteget 212 skall utpassering istället förhindras, och då fälls inte bommen upp, utan istället larmas en parkeringsvakt. Vakten kan då göra en manuell kontroll av förarens identitet och av fordonet, och kan eventuellt ändå tillåta utpassering av fordonet, eller larma polisen. 10 l5 20 25 30 531 334 l5 I en andra utföringsform av uppfinningen skrivs inte någon parkeringsbiljett ut. I stället används ett kontokort tillhörande föraren vars uppgifter kan kopplas till de lagrade analysresultaten för det parkerade fordonet.

I figur 3 illustreras det uppfunna arrangemanget för att kontrollera fordon i en parkeringsanläggning. Ett fordon som skall parkeras körs in i inpasseringsslussen 300. Där tas bilder av fordonets registreringsskylt och baklyktor med hjälp av en digital kamera 301. Samtidigt belyses bilen med en IR- belysningsenhet 302, monterad intill den digitala kameran.

Ytterligare bilder kan tas med IR-belysningsenheten släckt.

Analyser av bilderna utförs sedan av en PC 303, varefter resultaten lagras i en server 304, tillsammans med en koppling till fordonets förare, genom att föraren erhåller en parkeringsbiljett som ger åtkomst till analysresultaten, eller att uppgifter från ett kontokort som tillhör föraren lagras tillsammans med analysresultaten.

Ett fordon som skall hämtas från parkeringsanläggningen körs in i utpasseringsslussen 305, där bildtagning av fordonet sker med hjälp av en digital kamera 306, samtidigt som det belyses med en IR-belysningsenhet 307. Analyser utförs i en PC 308, varefter analysresultaten jämförs med de resultat som erhölls vid fordonets inpassering och som är lagrade i servern. Om jämförelsen visar att föraren avser att köra ut samma fordon isom han körde in fälls den främre parkeringsbommen 309 Upp, så att utkörning möjliggörs.

Genom att uppgifter om både fordonets registreringsnummer såväl som den exakta positionen av registreringsskylten bestäms och registreras vid inpasseringskontrollen, och sedan samma uppgifter bestäms vid utpasseringskontrollen, undviks att en stöld av ett dyrbart fordon kan genomföras genom utbyte av registreringsskyltar. 531 334 16 Det är uppenbart att föreliggande uppfinning kan varieras på många olika sätt. Sådana variationer skall ej uppfattas som ett avsteg från omfånget av föreliggande uppfinning. Alla sådana modifieringar som är uppenbara för fackmannen är avsedda att vara inkluderade inom omfånget för bifogade patentkrav.

Claims (19)

l0 15 20 25 30 ET! 334 17 KRÄV

1. Förfarande för identifiering av ett fordon, innefattande registrering av åtminstone en första bild med en digitalkamera av nämnda fordon, nämnda första bild inkluderar åtminstone en registreringsplåt och en ljusanordning, kännetecknat av stegen - att identifiera positionen på bilen och orientering av nämnda ljusanordning genom bildanalys av nämnda första bild, - att utifrån i en databas lagrad information beträffande position och orientering av ljusanordningar på olika biltyper och nämnda identifiering av position och orientering av nämnda ljusanordning bestämma typ av fordon, - att identifiera position på bilen och orientering av nämnda registreringsplàt i förhållande till den identifierade positionen för nämnda ljusanordning genom nämnda bildanalys av nämnda första bild för att därigenom erhålla en unik identifiering av nämnda fordon,

2. . Förfarande enligt krav l, vari nämnda första bild registreras av baksidan av nämnda fordon och att nämnda ljusanordning är en bakljusanordning omfattande åtminstone en reflektor, ett bakljus och/eller ett bromsljus.

3. . Förfarande enligt patentkrav l eller 2, vari fordonet belyses vid bildtagningen och där belysningen är IR- belysning medelst blixtbelysning eller konstant belysning, eller belysning i det synliga spektrumet medelst blixt eller konstant belysning, eller laserbelysning.

4. . Förfarande enligt patentkrav 1 eller 2, vari andra storheter identifieras, t ex längd, höjd, färg, höjd över marken för bakljusanordningar etc. 10 15 20 25 30 531 33-'11 18

5. Förfarande enligt något av patentkraven ovan, vari bestämning av fordonstyp sker genom, - att anpassa åtminstone en geometrisk figur vilken omfattar en första och en andra axel samt en tyngdpunkt, t.ex. en oval eller en rektangel, till ljusfält på nämnda första bild, - att utgående från storleken på nämnda första och andra axel, samt deras vinkel i förhållande till bildnormalen, samt tyngdpunkternas förhållande till varandra för ett antal av de olika ljusfälten beräkna en första uppsättning värden, - att i nämnda databas leta upp värden som överenstämmer med nämnda första uppsättning värden samt associera nämnda fordon med den fordonstyp som, i databasen, är associerad med nämnda första uppsättning värden.

6. Förfarande enligt något av patentkraven ovan, vari positionen, formen och orienteringen av nämnda registreringsplåt sker genom, - att anpassa åtminstone en geometrisk figur vilken omfattar en första och en andra axel samt en tyngdpunkt, t.ex. en oval eller en rektangel, till det ljusfält på nämnda första bild som representerar registreringsplåten.

7. Förfarande enligt något av patentkraven ovan, vari nämnda databas, för varje fordonstyp, omfattar åtminstone två olika uppsättningar värden för position och/eller orientering av bakljusanordningar/ registreringsplåt som identifierar samma fordonstyp.

8. Förfarande enligt något av patentkraven ovan, vari nämnda databas omfattar andra, för fordonstypen, typiska storheter t ex längd, höjd, form etc.

9. Förfarande enligt något av patentkraven ovan, vari nämnda databas, för varje fordonstyp omfattar position och/eller 10 15 20 25 30

10.

11.

12.

13.

14. 531 334 19 orientering av åtminstone någon, eller en kombination av någon av följande märken för identifiering: bakljus, bromsljus, reflex, trasigt bakljus, trasigt bromsljus, trasig reflex, smutsigt bakljus, smutsigt bromsljus, smutsig reflex, snötäckt bakljus, snötäckt bromsljus, snötäckt reflex, etc. Förfarande enligt något av patentkraven ovan, vari även registreringsnumret på registreringsplåten identifieras genom bildanalys av nämnda bild. Förfarande enligt något av patentkraven ovan, vari även skattemärkets position på registreringsplåten identifieras genom bildanalys av nämnda bild. Förfarande för fordonskontroll i en parkeringsanläggning, innefattande identifiering av ett fordon genom bildtagning (102, 204) och analys (104, 206) av fordonet vid en inpasseringkontroll och vid en utpasseringskontroll, lagring (106) av analysresultaten från inpasseringskontrollen tillsammans med en koppling till ett kvitto, jämförelse (210) av analysresultaten från utpasseringskontrollen med de lagrade analysresultaten (212) från inpasseringskontrollen, samt förhindrande eller möjliggörande (214) av utpassering av fordonet, kännetecknat av att identifieringen av fordonet sker genom förfarandet enligt något av patentkraven 1-9. _ Förfarande enligt patentkravet 12, kännetecknat av att fordonet vid utpasseringskontrollen körs fram (200) till en främre, nedfälld bom, varefter en andra, bakre bom fälls ned bakom fordonet, och endast den främre bommen fälls upp när utpassering skall möjliggöras (214). Förfarande enligt patentkravet 12 eller 13, kännetecknat av att nämnda kvitto utgörs av en kod som 10 15 20 25 30 531 334 20 bildas vid lagringen (106) av analysresultaten och som skrivs ut på en parkeringsbiljett (108) till fordonets förare, att användas av föraren vid betalning av parkeringstid och vid utpasseringskontrollen (202).

15. Förfarande enligt patentkravet 12 eller 13, vari kvittot utgörs av en registrering av en kod, hämtat t ex från ett bank- eller kreditkort tillhandahållet av föraren av fordonet, tillsammans med analysresultaten från inpasseringskontrollen.

16. Förfarande enligt något av patentkraven 1 till 15, kännetecknat av' att ytterligare bildtagning av> fordonet genomförs med samtidig IR-belysning, och att analysen innefattar att dessa bilder subtraheras fràn bilder tagna utan IR-belysning, varigenom bilder erhålls som är oberoende av ljuset.

17. Förfarande enligt något av patentkraven 12-16, kännetecknat av att inpasseringskontrollen även förser parkeringsbiljetten med en bild av fordonet.

18. Arrangemang för fordonskontroll i en parkeringsanläggning genom förfarandet enligt något av patentkraven 12-17, innefattande en inpasseringssluss (300) och en utpasseringssluss (305) försedda med en digital kamera (301, 306) för bildtagning av fordonet och kontrollanordningar (303, 304, 308), exempelvis en PC ansluten till en server, kännetecknat av att en dator är- anordnad att utföra förfarande stegen enligt något av patentkraven 1-10.

19. Arrangemang enligt något av patentkraven 12 till 18, kännetecknat av att utpasseringsslussen (305) är anordnad med en främre och en bakre parkeringsbom, vilka båda är avsedda att vara nedfällda under utpasseringskontrollen, 55"! 334 21 och av vilka endast den främre bommen (309) är avsedd att fällas upp när utpassering skall möjliggöras.