SE531315C2 - Axiell rörvärmeväxlare - Google Patents

Description

25 30 35 ššfl 315 beräknas den erforderliga värmeöverföringsytan med hjälp av en integrerad energibalans längs värmeväxlaren. värmeväxlare finns tillgängliga med en rad olika utformningar. De vanligaste typerna är rörformade värmeväxlare, plattformade värmeväxlare och värmeväxlare med korrugerad yta. Valet av konstruktion och material skiljer sig åt beroende på tillämpningen. Inom livsmedelsindustrin är de dominerande materialen rostfritt stål eller syrabeständigt stål men även mer exotiska material så som titan, där det sistnämnda typiskt sett används för vätskor som innehåller klorider. Inom andra branscher kan värmeväxlare som är gjorda av mjukt kolstål vara tillfyllest.

Plattvärmeväxlare används ofta i lågviskositetstillämpningar med moderata krav beträf- fande arbetstemperaturer och arbetstryck - typiskt sett under 150°C och 25 bar. Tätnings- material väljs så att de kan motstå de aktuella arbetstemperaturerna och sammansätt- ningen hos den processade vätskan. Inom livsmedelsindustrin används plattvärmeväxlare typiskt sett för att pastörisera mjölk och juice vid arbetstemperaturer under 100°C och tryck under 15 bar.

Rörvärmeväxlare används typiskt för tillämpningar där kraven på höga temperaturer och höga tryck är betydande. Vidare används rörvärmeväxlare för vätskor med partiklar som skulle blockera kanalerna i en plattvärmeväxlare. Inom livsmedelsindustrin används rörvärmeväxlare typiskt för att sterilisera mjölk och juice vid temperaturer upp till 150°C.

Rörvärmeväxlare används också för produkter med moderat till hög viskositet och för produkter med partiklar, t.ex. tomatsalsasås, tomatpasta och rispudding. I vissa av dessa fall kan arbetstrycket överstiga 100 bar. Partiklar med storlekar om 10-15 mm kan utan problem behandlas i rörvärmeväxlare. värmeväxlare med korrugerad yta används i tillämpningar där viskositeten är mycket hög, där stora klumpar utgör en del av den flytande massan eller där nedsmutsningsproblemen är svåra. Inom livsmedelsindustrin används värmeväxlare med korrugerad yta exempelvis för produkter som jordgubbssylt där hela jordgubbar förekommer. Behandlingen i värmeväxlaren är så mild och tryckfallet så litet att jordgubbarna passerar systemet med mycket små skador. värmeväxlare med korrugerad yta är emellertid den mest kostsamma lösningen och den används därför endast när plattvärmeväxlare och rörvärmeväxlare inte skulle fungera tillräckligt bra. 10 15 20 25 30 35 531 315 Angränsande teknik US 5,251,603 (Watanabe et al.) avslöjar ett bränslekylningssystem för ett motorfordon innefattande en bränsletank 2 för tillförsel av bränsle till motorfordonets motor E, en kondenskylare 12, en kompressor 8 i ett kylsystem för luftkonditionering och en värmeväxlare 15 anordnad mellan ett bränslerör 3b och ett rör 13 för förångat kylmedel, se t.ex. kol. 2 rad 45-66 och Fig. 1. Värmeväxlaren 15 är gjord av koaxiella inre och yttre rör 17, 18 och t.ex. heliska värmeöverföringsfenor som innesluts i ett utrymme mellan det inre och yttre röret 17, 18, se t.ex. kol. 3 rad 4-64 och Fig. 2-4. Med denna konstruktion kommer bränslet som flödar genom ett bränslereturneringsrör 3b som sträcker sig mellan motorn E och bränsletanken 2 att flöda genom utrymmet mellan det inre och yttre röret 17, 18, medan förångad kylvätska med låg temperatur flödar genom insidan av det inre röret 17 i Värmeväxlaren. Inuti det inre röret finns värmeväxlande fenor fastsatta, t.ex. av det slag som sträcker sig longitudinellt däri och som har ett vågformat tvärsnitt. Bränslet och kylmedlet utväxlar värme genom det inre röret varvid bränslet kyls effektivt.

US 5,107,922 (So) avslöjar ett flänsarrangemang 42 för användning i en kompakt fordonsvärmeväxlare 30. Flänsarrangemanget 42 har multipla transversella rader av korrugeringar som sträcker i den axiella riktningen, varvid korrugeringarna överlappar varandra i intilliggande rader. Flänsarnas dimensioner har optimerats för att uppnå ett överlägset förhållande mellan värmeöverföring och tryckfall längs den axiella riktningen.

I ett avseende har en kompakt koncentrisk rörvärmeväxlare 30 ett flänsarrangemang 42 som är placerat i en rörformad flödespassage placerad mellan ett par av koncentriska rör 32, 34, se t.ex. kol. 5 rad 44 till kol. 7 rad 6 samt Fig. 1-4.

Värmeväxlarna som avslöjas i Watanabe och So är i grunden rörvärmeväxlare.

Värmeväxlarna i Watanabe och So är jämförelsevis små för att passa i ett begränsat inre utrymme i ett motorfordon. Den tillgängliga värmeöverföringsytan är därför begränsad, vilket kräver höga temperaturskillnader mellan två värmeutväxlande media för att erhålla en tillräcklig värmeväxling. Detta bekräftas i Watanabe som använder en kompressor 8 för att förånga kylmediet vilket leder till en avsevärd nedkylning av kylmediet som flyter genom insidan av det inre röret 17.

WO 03/085344 (Jensen et al) avslöjar en värmeväxiare som innefattar ett inre rör 3 vilket formar en första kanal 24 för en första vätska och ett yttre rör 1 som helt omsluter det inre röret 3 och som sträcker sig parallellt i förhållande till det inre röret, vilket därmed definierar en andra kanal 25 för en andra vätska. Fenor 2 sträcker sig mellan den yttre väggen hos det inre röret 3 och den inre väggen hos det yttre röret 1. Fenorna 2 är integrerade med det inre röret 3, se t.ex. sammandraget på sidan 1 och Fig. 1-2 i Jensen. 10 15 20 25 30 35 523'i 3:15 Värmeväxlaren in Jensen är i grunden en rörvärmeväxiare. Värmeöverföringen sker genom väggen och fenorna 2 hos det inre röret 3. Genom att betrakta tvärsnittet hos Värmeväxlaren i Fig. 1-2 framgår det att väggen och fenorna 2 hos det inre röret 3 är jämförelsevis tjocka. Materialet i väggen och fenorna bör därför ha en hög termisk konduktivitet för att ge en tillräcklig värmeväxling. De tjocka fenorna 2 hos det inre röret 3 kommer vidare att reducera den area som är tillgänglig i röret 3 för en värmeöverföring genom väggen och fenorna 3. Typiskt sett fordrar en reducerad värmeöverföringsyta en ökad temperaturskillnad mellan vätskorna för att bibehålla en tillräcklig värmeutväxling.

Ett alternativ är att öka trycket och/eller flödet hos ett eller båda medierna. Detta är i synnerhet fallet om Värmeväxlaren, så som i Jensen, används för en värmeväxling mellan ett gasmedium och ett vätskemedium, eller mellan två gasmedium. Ett gasmedium har en lägre densitet än ett vätskemedium och ett gasmedium har därför typiskt sett inte förmågan att bära, ta emot eller avge samma mängd energi per kubikenhet som ett vätskemedium. Detta innebär att värmeöverföring till eller från ett gasmedium typiskt sett fordrar en större värmeöverföringsyta jämfört med den yta som behövs för att överföra samma mängd energi till eller från ett vätskemedium inom samma tidsrymd.

US 5,735,342 (Nitta) avslöjar en värmeväxlarsystem som innefattar ett yttre rörformat hölje 20 och en tryckgivande fläkt 24 vid den ena ändan. En värmeväxlare innefattande två rör 28, 30 är positíonerade i linje med fläkten 24 inuti röret 20. Var och en av rören 28, 30 innefattar radiellt utåtriktade fenor 38, 46 och radiellt inåtriktade fenor 40, 48. De radiellt inåtriktade fenorna 40 på det yttre röret 28 och de radiellt utåtriktade fenorna 46 på det inre röret 30 är lnterfolierade. Ändlock 32, 34 är placerade vid ändarna av rören innefattande bafflar 45, S6, 58, 68, 70, vilka på lämpligt sätt delar upp förgreningsrören 60, 62 mellan rören 28, 30 och mellan ändorna av fenorna 38, 40, 46, 48 och ändlocket 32, 34 så att fyra passager möjliggörs genom längden av värmeväxiaren.

Det inre röret 30 definierar en inre passage genom centrum av röret 30. De radiellt inåtriktade fenorna 48 sträcker sig in i denna passage. De två ändlocken 32, 34 har hål 72, 74 som är inriktade med passagen genom det inre röret 30. På så sätt kan fläkten 24 tvinga luft genom det inre av värmeväxlaren liksom utanför runt värmeväxlaren med ett flöde i den longitudinella riktningen hos anordningen, se kol. 2 rad 58-65.

Värmeväxlaren i Nitta liknar Värmeväxlaren i Jensen. Väggen och fenorna i Nitta förefaller emellertid jämförelsevis tunnare än sina motsvarigheter i Jensen. Kravet på en högre termisk konduktivitet i materialet hos väggen och fenorna är därför kanske lägre i Nitta.

Emellertid är en betydande del av tvärsnittet i Nitta liksom i Jensen upptaget av väggen och fenorna hos det inre röret. Detta begränsar passagen för den gas eller vätska eller 10 15 20 25 30 35 53% 3'§5 liknande som ska passera genom värmeväxlaren och trycket hos medium måste därför kanske höjas.

De kända värmeväxlarna som beskrivits ovan uppvisar en eller flera av följande nackdelar; liten värmeväxlande yta, höga temperaturskillnader, små tvärsnitt för flöde av medium, högt flöde för medium, högt tryck för medium.

Kända värmeväxlare är klart olämpliga för värmeväxling mellan ett långsamt flödande gasmedium och ett flöde av vätskemedium som har låg temperaturskillnad och de är särskilt olämpliga som värmeväxlare för reglering av temperaturen hos luft som flödar långsamt genom värmeväxlaren med avseende att reglera temperaturen och luftkomforten i definierade utrymmen, företrädesvis i ett inomhusutrymme.

Sammanfattning av uppfinningen Den föreliggande uppfinningen erbjuder en förbättrad axiell värmeväxlare för utväxling av värme mellan ett gasmedium och ett flytande medium.

Den axiella värmeväxlaren i enlighet med den föreliggande uppfinningen innefattar en longitudinell och huvudsakligen axiellt utsträckt yttre kanal - t.ex. ett rör eller liknande - som är anpassat för att innesluta ett flöde av ett första gasmedium (företrädesvis luft).

Värmeväxlaren innefattar också ett flertal av huvudsakligen parallella inre kanaler - t.ex.. ett rör eller en ledning eller liknande - som är anpassade för att innesluta ett flöde av ett andra flytande medium (företrädesvis vatten). De inre kanalerna är anordnade inuti den yttre kanalen så att de sträcker sig huvudsakligen axiellt längs insidan av sagda yttre kanal för att möjliggöra en överföring av värme mellan sagda första gasmedium och sagda andra flytande medium. Värmeöverföringen kan förbättras genom en ökning av antalet inre kanaler och den är i synnerhet förbättrad i det att åtminstone en av de inre kanalerna och företrädesvis åtminstone två av de inre kanalerna är förenade med åtminstone en långsträckt skiva. Den långsträckta skivan är anordnad att sträcka sig huvudsakligen axiellt längs den inre kanalen så att den huvudsakligen sammanfaller med flödesriktningen för det första gasmedium genom den yttre kanalen.

Ett flertal axiella rörvärmeväxlare i enlighet med den föreliggande uppfinningen kan seriekopplas så att ett flöde av det första gasmedium möjliggörs genom den yttre kanalen hos en första värmeväxlare in till den yttre kanalen hos nästa värmeväxlare och så vidare genom varje seriellt kopplad värmeväxlare. Varje seriellt kopplad värmeväxlare är försedd med en första distributionsanordning och en andra distributionsanordning, vilka anordningar är anpassade för att kopplas till en försörjningskanalanordning som sträcker 10 15 20 25 30 35 53? 315 sig huvudsakligen längs de seriellt kopplade värmeväxlarna för att tillhandahålla ett flöde av ett andra flytande medium genom de inre kanalerna hos varje värmeväxlare.

Ett flertal värmeväxlare i enlighet med den föreliggande uppfinningen kan kopplas parallellt för att möjliggöra ett huvudsakligen samtidigt och parallellt flöde av ett första gasmedium genom den yttre kanalen hos varje parallell värmeväxlare. Varje parallell värmeväxlare är försedd med en första distributionsanordning och en andra distributions- anordning vilka anordningar är anpassade för att kopplas till en försörjningskanalanordning som sträcker sig huvudsakligen längs de parallellkopplade värmeväxlarna för att tillhanda- hålla ett flöde av ett andra flytande medium genom de inre kanalerna hos varje värme- växlare.

Kort beskrivning av ritninaarna Fig. 1 är en perspektivvy av en inre värmeväxlarstruktur 100 i enlighet med en första utföringsform av den föreliggande uppfinningen, Fig. 2 är en perspektivvy av tvärsnittet av den inre värmeväxlarstrukturen 100 i figur 1 huvudsakligen taget längs linjen X-X.

Fig. 3 är en perspektivvy av en inre värmeväxlarstruktur 300 i enlighet med en andra utföringsform av den föreliggande uppfinningen, Fig. 4 är en perspektivvy av tvärsnittet av den inre värmeväxlarstrukturen 300 i figur 2 huvudsakligen taget längs linjen Y-Y.

Fig. Sa visar ett flertal axiella värmeväxlare A2 i enlighet med den andra utförings- formen av uppfinningen som visas i Fig. 3-4.

Fig. 5b visar ett flertal axiella värmeväxlare A1 i enlighet med den första utförings- formen av uppfinningen som vlsas i Fig. 1-2.

Fig. 6a visar ett schematisk tvärsnitt av rörvärmeväxlaren A1 som visas i figurerna 1-2.

Fig, 6b visar ett schematisk tvärsnitt av rörvärmeväxlaren A2 som visas i figurerna 3-4.

Fig. 6c visar ett schematisk tvärsnitt av en axiell rörvärmeväxlare i enlighet med en tredje utföringsform av den föreliggande uppfinningen.

Fig. 6d visar ett schematisk tvärsnitt av en axiell rörvärmeväxlare i enlighet med en fjärde utföringsform av den föreliggande uppfinningen.

Fig. 6e visar ett schematisk tvärsnitt av en axiell rörvärmeväxlare i enlighet med en femte utföringsform av den föreliggande uppfinningen.

Fig. 6f visar ett schematisk tvärsnitt av en axiell rörvärmeväxlare i enlighet med en sjätte utföringsform av den föreliggande uppfinningen. 10 15 20 25 30 35 E31 315 Detaljerad beskrivning av föredragna utförinasformer En första utföringsform Figur 1 är en perspektivvy som utvisar en inre värmeväxlarstruktur 100 i enlighet med en första utföringsform av den föreliggande uppfinningen. Den inre värmeväxlarstrukturen 100 i figur 1 visas också i figur 2, huvudsakligen betraktad längs snittlinjen X-X i figur 1 för att frilägga en perspektivvy av tvärsnittet hos den inre värmeväxlarstrukturen 100. Den inre värmeväxlarstrukturen 100 visas i figur 2 anordnad inuti en yttre kanalstruktur 200.

Den yttre kanalstrukturen 200 och den inneslutna värmeväxlarstrukturen 100 i figur 2 formar en axiell värmeväxlare A1 i enlighet med en första utföringsform av den föreliggande uppfinningen.

Den exemplifierande yttre kanalstrukturen 200 som visas i Fig. 2 har en cylindrisk eller rörformad form. Den inre diametern hos den exemplifierande yttre kanalstrukturen 200 kan vara ungefär 100-500 millimeter, mer föredraget ungefär 100-300 millimeter och mest föredraget ungefär 100-200 millimeter. Väggen hos den yttre kanalen 200 kan ha en tjocklek av några millimeter, företrädesvis mindre än två millimeter. Andra väggtjocklekar och andra diametrar är helt klart tänkbara. Längden för den exemplifierande yttre kanalen 200 kan vara ungefär 400-3000 millimeter, mer föredraget ungefär 500-2000 millimeter och mest föredraget 600-1500 millimeter, även om andra längder är helt klart möjliga.

Det är uppenbart att formen och tvärsnittet hos den yttre kanalstrukturen 200 kan variera, så länge den innesluter den inre värmeväxlande strukturen 100 på ett sådant sätt att det möjliggör att ett första medium kan fiyta längs den axiella värmeväxlaren A1 i åtminstone en mediumkanal och mer föredraget i ett flertal mediumkanaler 210 som formas mellan den inre värmeväxlande strukturen 100 och den yttre väggen hos den yttre kanalstrukturen 200. Den yttre kanalstrukturen 200 är företrädesvis anpassad för att innehålla ett flöde av ett gasmedium, företrädesvis luft eller en liknande gas.

Mediumkanalerna 210 är även indikerade i det schematiska tvärsnittet för den axiella värmeväxlaren A1 som visas i Fig. 6a. Det kan noteras att medium (t.ex. luft) kan flöda i den ena eller den andra av de två möjliga riktningarna i kanalerna 210.

Väggen hos den yttre kanalstrukturen 20 i Fig. 2 är företrädesvis gjord av ett lättvikts- material, t.ex. en lättmetall så som aluminium eller ett plastmaterial, ett kolfibermaterial eller liknande. Det är även föredraget att väggen i den yttre kanalstrukturen 200 är jämförelsevis tunn. En kanvas, en duk, en folie,'en film eller något annat lämpligt tunt material kan därför forma den yttre kanalstrukturen 200. Det tunna materialet kan t.ex. vara gjort av metall, gummi, plast eller en väv eller liknande. Följaktligen kanten före- dragen utföringsform av den yttre kanalstrukturen 200 exempelvis ha en vägg som är 10 15 20 25 30 35 53% 3'l5 gjord av en plastduk, en plastfolie eller något liknande huvudsakligen mediumtätt (t.ex. lufttätt) dukmaterial eller liknande som har en låg vikt. Dukmaterialet är företrädesvis lindat eller på annat sätt anordnat runt utsidans kanter hos värmeväxlarstrukturen 100 så att den formar en yttre kanalstruktur 200 som innesluter den inre värmeväxlarstrukturen 100. Dukmaterialet kan t.ex. bestå av krympplast eller t.o.m. en krympslang som värms för att krympa så att den passar på utsidan av den inre värmeväxlarstrukturen 100.

Den inneslutande yttre kanalen 200 har nu diskuterats ingående och uppmärksamheten riktas på nytt mot den inre värmeväxlande strukturen 100 hos värmeväxlaren A1 som visas i Fig. 2. I Fig. 2 framgår det klart att den värmeväxlande strukturen 100 innefattar fem fenor 110 som är formade som tunna rektangulära skivor. Åtminstone fyra av dessa fenor 110 visas tydligt i Fig. 1. Skivan eller fenan 110 kan ha en tjocklek av några tiondels millimetrar till några få millimetrar, företrädesvis mindre än två millimeter.

Skivorna eller fenorna 110 i Fig. 1-2 sträcker sig i en första axiell riktning som är huvudsakligen parallell med den axiella utsträckningen och/eller centrumaxeln X1 hos den inre värmeväxlande strukturen 100 i Fig. 1 och den yttre kanalen 200 i Fig. 2. Fenorna 110 sträcker sig huvudsakligen längs hela längden hos den inre värmeväxlarstrukturen 100. Så som framgår i Fig. 2 sträcker sig fenorna 110 hos den värmeväxlande strukturen 100, som är anordnad i den axiella värmeväxlaren A1, i den axiella utsträckningen för den yttre kanalen 200, så att de huvudsakligen sammanfaller med riktningen för flödet hos ett medium som flödar inuti inneslutningen hos den yttre kanalstrukturen 200.

Skivorna eller fenorna 110 i figur 1-2 sträcker sig i en andra radiell riktning, utöver det att de sträcker sig i en axiell riktning så som tidigare har beskrivits. Den radiella riktningen sträcker sig huvudsakligen utåt från centrum eller centrumaxeln hos den värmeväxlande strukturen 100 mot den yttre kanalstrukturen 200, vilket får fenorna 110 att likna ekrarna kring i ett nav. En fena 110 kan lämna ett litet mellanrum till kanalstrukturen 200 eller så kan skenan helt enkelt ligga an emot kanalstrukturen 200. En fena kan också vara mer fast ansluten till den yttre kanalstrukturen 200, t.ex. så att den formar en huvudsakligen stängd eller tillsluten anslutning mot den yttre kanalen 200. Även om den exemplifierande fenan 110 i den värmeväxlande strukturen 100 i figur 2 utgör en rak rektangulär skiva som är anordnad parallellt med utsträckningen hos den yttre kanalen 200 kan vissa utföringsformer av den föreliggande uppfinningen ha skivor eller liknande som är krökta eller vridna. Till exempel skivor som sträcker sig i ett spiral- mönster eller liknande längs insidan av den yttre kanalstrukturen 200 eller liknande, eller skivor som formar en eller flera mediumkanaler - jämförbara med mediumkanalerna 210 i 10 15 20 25 30 35 531 315 figurerna 2 och 6a - vilka kanaler t.ex. sträcker sig i en spiralformad struktur längs insidan hos en axiell yttre kanal 200 eller liknande.

Fenorna 110 i figurerna 1-2 är gjorda av ett värmeledande material, företrädesvis en metall och mer föredraget en lättviktsmetall såsom aluminium eller liknande. Varje fena 110 är förenad med en inre liten, rak och företrädesvis rörformad kanal 120 som är positionerad i mitten eller nära mitten av fenan 110. Väggen hos den exemplifierande inre kanalen 120 kan ha en tjocklek av några få tiondels millimetrar, företrädesvis mindre än en millimeter, medan den inre diametern hos den inre kanalen 120 kan vara ungefär 4-20 millimeter, företrädesvis ungefär 5-15 millimeter och mest föredraget ungefär 6-10 millimeter. Andra tjocklekar och andra diametrar hos väggen är klart tänkbara. Den inre kanalen 120 är företrädesvis gjord av samma värmeledande material som fenan 110 eller ett liknande material som möjliggör god transport av värme mellan den inre kanalen 120 och fenan 110. Den raka inre kanalen 120 sträcker sig längs hela den rektangulära fenan 110 från en kortända till den andra. Den inre kanalen 120 är företrädesvis anpassad för att innehålla flöde av ett vätskeformigt eller flytande medium, företrädesvis vatten.

Det ska tilläggas att den föreliggande uppfinningen inte är begränsad till kanalerna 120 i figurerna 1-2. Tvärtom, en kanal kan ha ett tvärsnitt som är cirkulärt eller ovalt lika väl som delvis cirkulärt och/eller delvis ovalt, eller som är triangulärt, kvadratiskt, på annat sätt polygonformat, eller ett tvärsnitt som är en kombination av dessa exempel. Vidare kan en fena 110 förenas med en kanal i andra positioner och/eller i enlighet med andra mönster. Till exempel kan en kanal förenas med en fena 110 så att den sträcker sig längs fenan 110 i ett s-format mönster från ena kortändan till den andra. En skiva eller en fena 110 eller liknande kan också förses med två eller flera kanaler utan att avvika från uppfinningen.

Perspektivvyn i figur 1 visar att den värmeväxlande strukturen 100 är försedd med ett nedre distributionsrör 130 som sträcker sig radiellt ut från den värmeväxlande strukturen 100. Det nedre distrlbutionsröret 130 är anslutet till en nedre distributionskanal 140, som i sin tur är ansluten till den nedre ändan av varje kanal 120 i fenorna 110 med hjälp av krökta nedre rörformade anslutningskanaler 122 som är anordnade vid den nedre ändan av den värmeväxlande strukturen 100. Den övre ändan hos varje kanal 120 i fenorna 110 är i sin tur ansluten till ett övre distributionsnav 150 med hjälp av en krökt övre rörformad anslutningskanal 121 som är anordnad vid den övre ändan hos den värmeväxlande strukturen 100. Det övre samlingsnavet 150 är i sin tur anslutet till en centrumkanal 160 som sträcker sig axiellt nedåt från samlingsnavet 150 huvudsakligen sammanfallande med centrumaxeln hos den värmeväxlande strukturen 100. Väggen hos den exemplifierande centrumkanalen 160 kan ha en tjocklek om några tiondels millimeter till några få 10 15 20 25 30 35 53% 315 10 millimeter, företrädesvis mindre än två millimeter, medan den inre diametern hos centrumkanalen 160 och kan vara ungefär 20-100 millimeter, företrädesvis ungefär 25-75 millimeter och mest föredraget ungefär 25-50 millimeter. Andra väggtjocklekar och andra diametrar är klart tänkbara. Den nedre ändan hos centrumkanalen 160 har en krökt sektion 161 som avslutar centrumkanalen 160 i ett centrumkanalsdistributionsrör 170 som sträcker sig radiellt ut från den värmeväxlande strukturen 100 vid den nedre ändan, företrädesvis 110 och företrädesvis nedanför det nedre nedanför fenorna i distributionsröret 130.

Sådana egenskaper som diametern och väggarnas tjocklek hos den yttre kanalen 200, diametern och väggarnas tjocklek hos den inre kanalen 120, formen och tjockleken hos fenorna 110, val av material för den yttre kanalen 200, de inre kanalerna 120 och fenorna 110 kan enkelt anpassas på känt sätt av en fackman inom området så att de passar för applikationen i fråga, t.ex. beroende på temperaturen, densiteten, viskositeten, trycket, flödeshastigheten etc hos det medium som skall flöda genom den yttre kanalen 200 och det medium som ska flöda genom de inre kanalerna 110.

En andra utföringsform Figur 3 är en perspektlvvy som visar en inre värmeväxlande struktur 300 i enlighet med en andra utföringsform av den föreliggande uppfinningen. Den inre värmeväxlande strukturen 300 i figur 3 visas också i figur 4 huvudsakligen skuren längs snittlinjen Y-Y i figur 3 för att visa en perspektlvvy av tvärsnittet hos den inre värmeväxlande strukturen 300. Den inre värmeväxlande strukturen 300 i figur 4 visas anordnad inuti en yttre kanalstruktur 400.

Den yttre kanalstrukturen 400 och den inneslutna inre värmeväxlande strukturen 300 i figur 4 formar en axiell värmeväxlare A2 i enlighet med en andra utföringsform av den föreliggande uppfinningen.

Den exemplifierande kanalstrukturen 400 som visas i figur 4 liknar kanalstrukturen 200 i den första utföringsformen som visas i figur 2, särskilt på så sätt att den innesluter den inre värmeväxlande strukturen 300 så att ett första medium kan flöda längst den axiella värmeväxlaren A2 i åtminstone en mediumkanal och mer föredraget i ett flertal medium- kanaler 410 som formas mellan den inre värmeväxlande strukturen 300 och väggen hos den yttre kanalstrukturen 400. Egenskaperna hos den yttre kanalstrukturen 200 som diskuterades ovan är därför till lämpliga mutatis mutand/'s på den yttre kanalstrukturen 400. Mediumkanalerna 410 är också indikerade i det schematiska tvärsnittet av den axiella värmeväxlaren A2 som visas i figur 6b. 10 15 20 25 30 35 sailaifi 11 Vidare är fenorna 310 hos den värmeväxlande strukturen 300 som visas i figurerna 3-4 på samma sätt liknande fenorna 110 i den första utföringsformen som visas i figurerna 1-2.

Egenskaperna hos fenorna 110 som diskuterades ovan är därför till lämpliga mutatis mutand/'s för fenorna 310 i figurerna 3-4.

Till exempel sträcker sig skivorna eller fenorna 310 i en första axiell riktning som är huvudsakligen parallell med den axiella utsträckningen och/eller centrumaxeln X2 hos den inre värmeväxlande strukturen 200 i figur 3 och den yttre kanalen 400 i figur 4. Vidare är varje fena 310 i figurerna 3-4 förbunden med en inre liten, rak och företrädesvis rörformad kanal 320 på samma sätt som de rörformade kanalerna 110 i figurerna 1-2. Det ska emellertid noteras att den värmeväxlande strukturen 300 hos värmeväxlaren A2 har sex stycken fenor 310, att jämföra med de fem fenorna 110 i den värmeväxlande strukturen 100 hos värmeväxlaren A1. Detta illustrerar att antalet fenor eller skivor eller liknande kan variera i en värmeväxlare l enllghetvmed den föreliggande uppfinningen.

Vidare är den värmeväxlande strukturen 300 försedd med ett nedre distributionsrör 330 som är anslutet till en nedre distributionskanal 340, vilket i sin tur är anslutet till den nedre ändan av varje kanal 320 i fenorna 310 med hjälp av en krökt nedre rörformad anslutningskanal 322. Samma arrangemang används vid den nedre ändan hos den värmeväxlande strukturen 100 i figurerna 1-2.

Distributionsarrangemanget vid den övre ändan hos den värmeväxlande strukturen 300 som visas i figurerna 3-4 har emellertid inte något distributionsnav 150 och inte heller någon axiellt centrerad centrumkanal 160, så som den ovan diskuterade värmeväxlande strukturen 100 som visas i figurerna 1-2. Tvärtom, distributionsarrangemanget hos den värmeväxlande strukturen 100 som visas i figurerna 1-2 har i den värmeväxlande strukturen till 300 som visas i figurerna 3-4 ersatts av ett övre distributionsarrangemang som innefattar ett övre distributionsrör 370 som sträcker sig radiellt ut från den värmeväxlande strukturen 300, vilket distributionsrör 370 är anslutet till en övre distrlbutionskanal 350 som i sin tur är ansluten till varje kanal 320 vid den övre ändan hos fenorna 310 med hjälp av krökta övre rörformade anslutningskanaler 322 som är anordnade vid den övre ändan hos den värme växlande strukturen 300.

Exemp/ifierande tvärsnitt Så som indikerats ovan kan fenorna 110, 310 eller skivorna eller liknande i en axiell värmeväxlare A1, A2 i enlighet med en utföringsform av den föreliggande uppfinningen anordnas i enlighet med olika mönster som har olika tvärsnitt, varvid fenorna 110, 310 eller skivorna eller liknande sträcker sig i den axiella utsträckningen hos en yttre 10 15 20 25 30 35 53? 315 12 inneslutande kanal 200, 400 så att de huvudsakligen sammanfaller med riktningen hos flödet av det medium som flödar inuti den yttre kanalen 200, 400.

Ett mindre antal schematiska tvärsnitt ges nedan för att illustrera variationen hos de tänkbara tvärsnitten.

Figur 6a visar ett schematiskt tvärsnitt av den tidigare diskuterade värmeväxlaren A1 i figurerna 1-2, varvid samma nummer betecknar samma objekt i alla figurerna 1-2 och 6a.

Figur 6b visar ett schematiskt tvärsnitt av den tidigare diskuterade värmeväxlaren A2 i figurerna 3-4, varvid samma nummer betecknar samma objekt i alla figurerna 3-4 och 6b.

Figur 6c visar ett schematiskt tvärsnitt av ett annat tänkbart mönster för att anordna fenorna eller skivorna inuti en yttre kanal hos en axiell värmeväxlare i enlighet med en utföringsform av den föreliggande uppfinningen. Den axiella värmeväxlaren innefattar en yttre rörformad kanal 500 som motsvarar de yttre kanalerna 200 och 400. Den yttre kanalen 500 innesluter en inre skiva 510 med samma rörformade form som den yttre kanalen 500 fast med en mindre diameter. Sneda radiella fenor 520 är anordnade mellan den inre rörformade skivan 510 och den yttre kanalen 500. Den rörformade skivan 510 och fenorna 520 har samma eller liknande egenskaper som fenorna 110 och 310. Den inre rörformade skivan 510 är förenad med rörformade kanaler 530 vid likformigt fördelade positioner. Vissa av fenorna 520 kan också vara förenade med en rörformad kanal 530. De rörformade kanalerna 530 motsvarar de inre kanalerna 120, 320. Den axiella värme- växlaren i figur 6c kan exempelvis använda ett distributionsarrangemang vid den övre och den nedre ändan som motsvarar det övre och det nedre distrlbutionsarrangemanget som visas l figurerna 3-4. d.v.s. använda anslutnings kanaler 321, 322 för att ansluta den inre kanalen S30 till distributionskanaler 340, 350 som har ett distributionsrör 330, 370.

Figur 6d visar ett schematiskt tvärsnitt av en axiell värmeväxlare som är huvudsakligen densamma som den tidigare diskuterade värmeväxlaren A1 som visas i figurerna 1-2. värmeväxlaren i figur 6d har emellertid försetts med sex stycken fenor 110 istället för fem stycken fenor 110 så som är fallet i värmeväxlaren A1. Vidare har den yttre kanalen 200 hos värmeväxlaren A1 i figur 6d ersatts av en yttre kanalstruktur 600 som är gjord av ett lufttätt dukmaterial som är lindat eller på annat sätt anordnat runt de yttre kanterna hos den inre värmeväxlande strukturen.

Figur 6e visar samma axiella värmeväxlare som den som visas i figur 6d, fast med det undantaget att varje inre rörformad kanal 120 hos den axiella värmeväxlaren i figur 6e har försetts med två extra fenor 650 som är anordnade åtskilda 180° och vinkelrätt i 10 15 20 25 30 35 531 315 13 förhållande till fenorna 110. Intllliggande extra fenor 650 som är anordnade på intilliggande kanaler 120 kan vara åtskilda med ett litet mellanrum, så som visas l figur 6d.

Alternativt kan det emellertid vara axiellt förenade så att de skapar en god termisk anslutning mellan de extra fenorna 650.

Figur 6f visar samma axiella värmeväxlare som den som visas i figur 6d, fast med det undantaget att den axiella värmeväxlaren i figur 6f har fyra fenor 110 i stället för sex fenor 110, så som är fallet med värmeväxlaren som visas i figur 6d. Det är särskilt fördelaktigt att förse den rektangulära värmeväxlaren i figur 6f med ett yttre ganska tjockt skyddslager som består av en skumplast eller cellplast. Detta ger överlägsna egenskaper vid transport och lagring. Det skyddande lagret kan finnas kvar på värmeväxlaren efter installation av värmeväxlaren.

Några få schematiska tvärsnitt har nu diskuterats i korthet för att illustrera variationen hos de tänkbara utföringsformerna av den föreliggande uppfinningen. Andra utföringsformer av den axiella värmeväxlaren enligt den föreliggande uppfinningen kan emellertid ha fenor eller skivor som är anordnade i enlighet med en andra lämpliga mönster som kan eller inte kan sträcka sig runt en centrumaxel hos en inre värmeväxlande struktur (t.ex. centrumaxeln hos de inre värmeväxlande strukturerna 100, 300), t.ex. i enlighet med ett triangulärt, rektangulärt, cirkulärt eller semiclrkulärt mönster.

Funktion och användning av axiella värmeväx/are enlighet utföringsformer av uppfinningen Ett första medium tillförs den axiella värmeväxlaren A1 via det nedre distributionsröret 130 och den nedre distributionskanalen 140, från vilka detta medium flyter in i kanalerna 120 i fenorna 110 och i vidare till det övre distributionsnavet 150 och därifrån tillbaka genom centrumkanalen 160 som avslutas i den centrala distributionskanalen 170 från vilken medium kommer att föras ut från värmeväxlaren A1. Ett andra medium tillförs så att det flödar genom värmeväxlaren A1 längs den axiella kanalen eller kanalerna 210 som är anordnade i utrymmet mellan den yttre kanalstrukturen 200 och den inre värmeväxlande strukturen 100. Värme kommer följaktligen att utväxlas mellan sagda första och andra medium via fenorna 110 som är anordnade på den inre värmeväxlande strukturen 100, förutsatt att det föreligger en temperaturskíllnad mellan dessa två medium.

Ett första medium tillförs på samma sätt till den axiella värmeväxlaren A2 via det nedre distributionsröret 330 och den nedre distributionskanalen 340, från vilka detta medium flyter in i kanalerna 320 i fenorna 310 och i vidare till det övre dlstributionskanal 350 som avslutas i det centrala distributionsröret 370 från vilken medium kommer att föras ut från värmeväxlaren A2. Ett andra medium tillförs så att det flödar genom värmeväxlaren A2 10 15 20 25 30 35 531 315 14 längs den axiella kanalen eller kanalerna 410 som är anordnade i utrymmet mellan den yttre kanalstrukturen 400 och den inre värmeväxlande strukturen 300. Värme kommer följaktligen att utväxlas mellan nämnda första och andra medium via fenorna 310 som är anordnade på den inre värmeväxlande strukturen 300, förutsatt att det föreligger en temperaturskillnad mellan dessa två medium.

Nämnda första medium kan flöda i en riktning som är motsatt riktningen som indikerats ovan. Nämnda andra medium kan flöda med hjälp av naturligt konvektion genom kanalen eller kanalerna 210, 410, i synnerhet i utföringsformer var i den inre diametern hos den yttre kanalstrukturen 200, 400 ärjämförelsevis stor, till exempel 100-200 millimeter eller mer. Vissa utföringsformer av den föreliggande uppfinningen behöver med andra ord inte någon fläkt eller liknande för att driva fram nämnda andra medium, medan en fläkt liknande kan vara föredragen eller erforderlig i andra utföringsformer.

Axiella värmeväxlare i enlighet med den föreliggande uppfinningen kan användas i en rad olika tillämpningar och i en rad olika utföranden. Ett flertal axiella värmeväxlare i enlighet med den föreliggande uppfinningen kan användas anslutna i serie eller anslutna parallellt.

Figur Sa vlsar ett flertal axiella värmeväxlare A2 i enlighet med den andra utföringsformen av den föreliggande uppfinningen, så som diskuterats ovan i anslutning till figurerna 3-4. värmeväxlarna A2 har kopplats seriellt och axiellt för att möjliggöra ett flöde av det första medium (företrädesvis luft) från en värmeväxlare A2 in i nästa och vidare igenom alla de axiellt kopplade växlarna A2. De två pilarna 410 i figur 5a indikerar flödet. Pilarna motsvarar mediumkanalerna 410 så som diskuterats ovan i anslutning till figur 4. värmeväxlarna A2 kan till exempel kopplas till varandra med hjälp av en anslutningsdel 420 som är anpassad att passa in tätt runt den yttre kanalen 400 hos värmeväxlaren A2, så att den täcker skarven mellan två axiellt anordnade värmeväxlare A2. Anslutningsdelen 420 kan vara en anslutningstub eller ett anslutningsrör som har en något större diameter än den yttre diametern hos den tubformade yttre kanalstrukturen 400. En värmeväxlare A2 kan då införas axiell från varje sida av anslutningsdelen 420 för att forma en självbärande värmeväxlande struktur försedd med huvudsakligen mediumtäta skarvar, till exempel lufttäta skarvar. Anslutningsdelen 420 kan också vara ett dukmaterial eller ett krympband eller liknande som lindas eller på annat sätt anordnas runt skarven mellan två axiellt kopplade värmeväxlare A2. Ett dukmaterial kan vara särskilt fördelaktigt när den yttre kanalstrukturen 400 är gjord av ett dukmaterial, i vilket fall anslutningsdelen kan vara gjord av samma material som kanalstrukturen 400.

Det ska tilläggas att axiella värmeväxlare A2 inte måste kopplas i serie för att forma en långsträckt struktur som sträcker sig huvudsakligen centrerat längs en centrumaxel, så 10 15 20 25 30 35 15 som i figur 5a. Tvärtom, ett flertal värmeväxlare A2 kan kopplas axiellt den ena efter den andra i en cirkel eller sin semicirkel struktur, i en rektangulär struktur eller i någon annan polygonstruktur, eller i någon annan struktur som möjliggör ett flöde av ett första medium från en värmeväxlare A2 in i nästa och vidare genom alla de axiellt kopplade värme- växlarna A2. Detta kan till exempel åstadkommas genom en lämpligt utformad anslut- ningsdel 420 som medger att två värmeväxlare A2 kan kopplas samman med en vinkel i förhållande till varandra. Det kan till och med förekomma utföringsformer var i själva värmeväxlaren A2 är krökt eller vriden. Genom att använda ett flertal axiella värmeväxlare A2 som är kopplad så att de sträcker sig längs en krökt eller vinkelmässigt avvikande axel blir det möjligt att anordna värmeväxlare A2 som en integrerad del av ett existerande luft- schakt, ventilationstrumma, ventilationsschakt, ventilationstub, ventilationsrör eller lik- nande. I sådana tillämpningar kan det t.o.m. vara möjligt att utnyttja väggen i ett existe- rande luftschakt etc. som ett substitut för den yttre kanalen 400 i värmeväxlaren A2. Med andra ord, en eller flera värmeväxlande strukturer 300 kopplade i serie kan anordnas i ett existerande luftschakt etc. med eller utan användning av yttre kanaler 400.

Vidare har varje axiellt kopplad värmeväxlare A2 i figur 5a kopplats till en försörjnings- kanalanordning som sträcker sig längs de axiellt kopplade värmeväxlare A2 för att förse varje värmeväxlare med ett flöde av ett andra medium (företrädesvis vatten). Följaktligen har det nedre dístributionsröret 330 hos varje värmeväxlare A2 kopplats till en första försörjningskanal 710, medan det övre distributionsröret 370 hos varje värmeväxlare A2 är kopplat till en andra försörjningskanal 720. En av kanalerna 710, 720 är anordnade som en tillförselkanal och den andra som en returkanal. Den första försörjningskanalen 710 och den andra försörjningskanalen 720 är i sin tur anslutna till en mediumtempererande källa 700, vilken är anpassad för att värma och/eller kyla nämnda andra medium som flödar genom försörjningskanalerna 710, 720. Följaktligen kommer en uppvärmning av nämnda andra medium som flödar genom kanalerna 710, 720 och genom varje värmeväxlare A2 att föras vidare av den värmeväxlande funktionen hos varje värmeväxlare A2 för att ge en uppvärmning av sagda första medium (företrädesvis luft) som flödar genom de sammankopplade värmeväxlarna A2. På samma sätt kommer en nedkylning av nämnda andra medium att föras vidare av den värmeväxlande funktionen hos varje värmeväxlare A2 för att ge en nedkylning av sagda första medium (företrädesvis luft) som flödar genom de sammankopplade värmeväxlarna A2. Det kan finnas behov av en cirkulationspump eller liknande för att generera ett flöde av nämnda andra medium genom försörjningskanalerna 710, 720 och de sammankopplade värmeväxlarna A2. Strukturen och anordnandet av försörjningskanalerna 710, 720 kan vara mycket likt det som förekommer i samband med försörjnlngsrören som används i vanliga hus och byggnader för att tillföra varmt vatten till radiatorer i ett vanligt varmvattensuppvärmningssystem. 10 15 20 25 30 35 53? 315 16 Figur 5b visar ett flertal axiella värmeväxlare A1 i enlighet med den första utföringsformen av den föreliggande uppfinningen, så som diskuterats ovan i anslutning till figurerna 1-2.

Värmeväxlarna A1 har anordnats parallellt med varandra för att möjliggöra ett huvudsakligen samtidigt flöde av nämnda första medium (företrädesvis luft) genom var och en av Värmeväxlarna A1 längs mediumkanalen eller kanalerna 210 så som diskuterats ovan i anslutning till figur 2. Värmeväxlarna A1 behöver inte vara anordnade sida vid sida längs en huvudsakligen rätt linje så som i figur 5b. Tvärtom, värmeväxlarna A1 kan anordnas sida vid sida i en cirkel eller i en semicirkel, eller i en kvadrat eller enligt något annat polygonformat att mönster.

Varje parallell värmeväxlare A1 i figur Sb har kopplats till en försörjningskanalanordning som sträcker sig längs de parallella värmeväxlarna A1 för att förse varje värmeväxlare med ett andra medium (företrädesvis vatten). Följaktligen har det nedre distributionsröret 130 hos varje värmeväxlare A1 kopplats till en första försörjnings kanal 710, medan centrumkanalen 170 har kopplats till en andra försörjningskanal 720. Försörjnings- kanalerna 710, 720 och den mediumtempererande källan 700 i figur 5b kan vara samma som de som tidigare beskrivits i samband med figur 5a.

Streckade linjer i figur 5b illustrerar en box-liknande distributionskanal 730. En sådan gemensam distributionskanal 730 eller liknande kan anordnas så att den täcker en ända av varje parallell värmeväxlare A1 för att möjliggöra ett huvudsakligen parallellt och möjligen forcerat flöde av ett första medium igenom varje parallell värmeväxlare A1. Distributions- k:ana|en 730 i figur 5b är anordnade vid den övre ändan hos varje parallell värmeväxlare A1. Det ska betonas att de nedre ändarna också kan täckas, eller kan täckas i stället. De ö-vre ändarna i figur 5b kan sticka ut en lämplig längd in i öppningar (ej visade) som har anordnats i den långsida av den box-liknande distribution kanalen 730 som är vänd mot de parallella Värmeväxlarna A1. De parallella Värmeväxlarna A1 kan vara huvudsakligen till- slutna mot den yttre sidan av distributionskanalen 730, och Värmeväxlarna A1 är företrädesvis helt öppna mot den inre sidan av distributionskanalen 730. Nämnda första medium kan tillföras distributionskanalen 730 från en tillförselkanal (ej visad) som är ansluten till distributionskanalen 730. Pilen 740 i figur 5b indikerar en möjlig riktningen för flödet av nämnda första medium in i distributionskanalen 730.

Det ska tilläggas att värmeväxlarna A2 i figur Sa kan ersättas av huvudsakligen vilken som helst av värmeväxlarna enligt den föreliggande uppfinningen och i synnerhet av värmeväxlaren A1. På samma sätt kan värmeväxlarna A1 i figur 5b ersättas av huvudsakligen vilken som helst av Värmeväxlarna enligt den föreliggande uppfinningen och i synnerhet av värmeväxlaren A2. Det ska också tilläggas att seriellt sammankopplade 10 15 20 531 315 17 värmeväxlare så som de som visas i figur 5a kan anordnas sida vid sida, så som indikeras i figur Sb.

De stora värmeväxlande ytorna som kan uppnås i en axiell värmeväxlare i enlighet med den föreliggande uppfinningen gör det möjligt att arbeta med låga temperaturskillnader mellan nämnda första medium. medium och nämnda andra Exempelvis kan utföringsformer av den föreliggande uppfinningen arbeta vid jämförelsevis låg skillnad mellan temperaturerna för uppvärmande vatten och luft som flödar genom och ut ur värmeväxlaren eller värmeväxlarna för att skapa en komfortabel temperatur i ett avgränsat utrymme, t.ex. i ett rum eller i ett liknande inomhusutrymme. En värmeväxlare i enlighet med en utföringsform av den föreliggande uppfinningen kan definitivt anpassas för att använda luft som har en ingångstemperatur så låg som -18°C för att producera luft som har en utgångstemperatur så hög som +18°C genom att utnyttja vatten med en temperatur så låg som +35°C. En värmeväxlare i enlighet med den föreliggande uppfinningen kan generellt anpassas för att möjliggöra en inomhusutrymmen och liknande genom att använda vatten med en temperatur som är uppvärmning av under +40°C. Detta ska jämföras med den vattentemperatur som tillförs vanliga radiatorer i ordinära varmvattensuppvärmningssystem, vilken i allmänhet är ungefär +55°C och vilken kan vara så hög som +75°C under en kall vinterdag när utomhustemperaturen är så låg som t.ex. -18°C. 53% 305 18 Referensbeteckningar 720 730 A1 Axiell värmeväxlare 740 A2 Axiell värmeväxlare X1 Centrurnaxel X2 Centrumaxel 100 Värmeväxlande struktur 110 Fena, skiva 120 Inre kanal 121 Övre anslutningskanal 122 Nedre anslutningskanal 130 Nedre distributionsrör 140 Nedre distributionskanal 150 Övre distributionsnav 160 Centrumkanal 161 Krökt sektion 170 Centrumkanalsdistributionsrör 200 Yttre kanal 210 Mediumkanal 300 Värmeväxlande struktur 310 Fena, skiva 320 Inre kanal 321 Övre anslutningskanal 322 Nedre anslutningskanal 330 Nedre distributionsrör 340 Nedre distributionskanal 350 Övre distributionskanal 370 Övre distributionsrör 400 Yttre kanal 410 Mediumkanal 420 Anslutningsdel 500 Yttre kanal 510 Inre tubformad skiva 520 Sned fena 530 Inre kanal 600 Yttre kanal 650 Extra fena 700 Medium tempererande källa 710 Första försörjningskanal Andra försörjningskanal Parallell distributionskanal Mediumflöde

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 531 315 19 Krav

1. En axiell värmeväxlare (A1, A2) innefattande en longitudinell och huvudsakligen axiellt utsträckt yttre kanal (200, 400) anpassad för att innesluta ett flöde av ett första gasformigt medium; och ett flertal huvudsakligen parallella inre kanaler (120, 320) anpassade för att innesluta ett flöde av ett andra flytande medium, vilka inre kanaler (120, 320) är anordnade inuti den yttre kanalen (200, 400) så att de sträcker sig huvudsakligen axiellt längs insidan av sagda yttre kanal (210, 400) för att möjliggöra överföring av värme mellan sagda första gasmedium och sagda andra flytande medium, kännetecknad av: - att varje inre kanal (120, 320) är förenad med åtminstone en långsträckt skiva (110, 310) i mitten eller nära mitten av skivan (110, 310); och - att sagda skiva (110, 310) sträcker sig huvudsakligen axiellt längs sagda inre kanal (120, 320) så att den huvudsakligen sammanfaller med riktningen för fiödet hos sagda första gasmedium genom den yttre kanalen (200, 400).

2. En axiell värmeväxlare (A1) enligt krav 1, kännetecknad av: att en centrumkanal (160) är axiellt anordnad huvudsakligen längs centrum eller centrumaxeln hos den axiella värmeväxlaren (A1) för att distribuera sagda andra flytande medium till de inre kanalerna (120, 320).

3. En axiell värmeväxlare (A1, A2) enligt krav 1-2, kännetecknad av: att åtminstone ända av en inre kanal (120, 320) är kopplad till en distributionskanal (140, 150, 340, 350) med hjälp av en anslutningskanal (121, 122, 321, 322) som sträcker sig i samma plan som den längsträckta skivan (110, 310) för att reducera den eventuella inverkan på det huvudsakligen longitudlnella och axiella flödet av sagda första gasmedium.

4. En axiell värmeväxlare (A1, A2) enligt krav 1-3, kännetecknad av: att åtminstone två av skivorna (110, 310) som sträcker sig i en första huvudsakligen axiell riktning inuti den yttre kanalen (200, 400) sträcker sig i en andra radiell riktning huvudsakligen utåt från centrum eller centrumaxeln hos värmeväxlaren (A1, A2) mot den yttre kanalen (200, 400). 10 15 20 25 30 35 531 315 20

5. En axiell värmeväxlare (A1, A2) enligt krav 1-4, kännetecknad av: att sagda skiva (110, 310) är en huvudsakligen långsträckt rektangulär skivstruktur (110, 310) vari en inre kanal (120, 320) är huvudsakligen longitudinellt och axiellt förenad längs mitten eller nära mitten av den rektangulära skivstrukturen (110, 310).

6. En axiell värmeväxlare (A1) enligt krav 1-5, kännetecknad av: att sagda yttre kanalstruktur (200, 400) är gjord av ett tunt skivmaterial, t.ex. en kanvas, en duk, en folie eller en film; eller av krympband, krympplast eller krymprör; eller av skumplast eller en cellplast.

7. En axlell värmeväxlare (A1, A2) enligt krav 1-5, kännetecknad av: att den yttre kanalen (200, 400) är ett luftschakt, en ventilationstrumma, ett ventilationsschakt, en ventilationstub eller ett ventilationsrör eller liknande.

8. Ett värmeväxlarsystem innefattande åtminstone två axiella värmeväxlare (A1, A2) enligt krav 1-7, kännetecknar av: - att sagda värmeväxlare (A1, A2) är seriellt sammankopplade för att möjliggöra ett flöde av ett första gasmedium genom den yttre kanalen (200, 400) hos den första värmeväxlaren (A1, A2) in i den yttre kanalen (200, 400) hos nästa värmeväxlare (A1, A2) och så vidare genom var och en av de seriellt sammankopplade värmeväxlarna (A1, A2); och - att sagda axiella värmeväxlare (A1, A2) har en första distributionsanordning (122, 130, 140, 322, 330, 340) och en andra distributionsanordning (121, 150, 160, 170, 321, 350, 370) som är anpassade för att kopplas till en försörjningskanalanorclning (710, 720) som sträcker sig huvudsakligen längs de seriellt sammankopplade värmeväxlarna (A1, A2) för att ge ett flöde av ett andra flytande medium genom de inre kanalerna (120, 320) hos var och en av värmeväxlarna (A1, A2).

9. Ett värmeväxlarsystem innefattande åtminstone två axiella värmeväxlare (A1, A2) enligt krav 1-7, kännetecknar av: - att sagda axiella värmeväxlare (A1, A2) är kopplade parallellt för att möjliggöra ett huvudsakligen samtidigt och parallellt flöde av ett första gasmedium genom den yttre kanalen (200, 400) hos de parallella värmeväxlarna (A1, A2); och 10 15 531 ENS 21 - att var och en av de axiella värmeväxlarna (A1, A2) har en första (122, 130, 140, 322, 330, 340) och en distributionsanordning (121, 150, 160, 170, 321, 350, 370) som är anpassade för att kopplas till en försörjnlngskanalanordning (710, 720) som sträcker sig huvudsakligen längs de sammankopplade värmeväxlarna (A1, A2) för att ge ett flöde av ett andra flytande medium genom de inre kanalerna (120, 320) hos var och en av värmeväxlarna (A1, A2). distributionsanordning andra

10. Ett värmeväxlarsystem enligt krav 9, kännetecknat av: att åtminstone en ända av de parallella värmeväxlarna (A1, A2) är kopplade till en gemensam parallell distributionsanordning (740) som är anordnad för att möjliggöra ett huvudsakligen samtidigt parallellt och möjligen forcerat flöde av ett första gasmedium genom de parallella värmeväxlarna (A1, A2).