SE530183C2 - Styrkoppling för att ändra matningshastigheten av matningsdon hos en avkvistnings- och kapningsanordning - Google Patents

Description

530 183 2 Matarmotorema har vanligtvis en konstant slagvolym, varvid matnings- hastigheten är konstant och beroende enbart på det till motom matade volymflödet. Matarmotoremas relativt små storlek och tyngd är gynnsamma med tanke på skördaggregatet, när avsikten är lätthet och enkel styrning. Nackdelen är ändå begränsningen av matningshastig- hetema. ' I dokumentet Fl 101868 B tillämpas däremot två dubbelkapacitets- motorer (eng. dual-capacity motor) som matarmotorer för en avkvist- nings- och kapningsanordning, varvid anordningen omfattar två mat- ningsdon, till exempel matarhjul. En dubbelkapacitetsmotor år framlagd i dokumentet US 6099273. Sagda motor tillämpas huvudsakligen vid kraftöverföring i fordon.

Dubbelkapacitetsmotom är en radialkolvmotor som uppvisar en inloppsanslutning och en utloppsanslutning samt en extra anslutning som kan användas som antingen en inloppsanslutning eller en utlopps- anslutning. Motom uppvisar vidare en väljare, dvs. en i en borrning befintlíg spindel, medelst vilken en del av kolvama styr det använda volymflödet till den normala utloppsanslutningen och de andra kolvama matar det till den extra anslutningen. Motom har således åtminstone två olika kapaciteter (dual-capacity motor, dubbelkapacitetsmotor), varvid den på sätt och vis uppvisar två halvmotorer. Den extra anslut- ning kan alternativt vara en komplementär inloppsanslutning, genom vilken volymflödet matas tili den andra halvmotom. Halvmotoremas rotationshastigheter är dock desamma på grund av den gemensamma axeln. Sagda väljare kan även saknas, i vilket fall tre anslutningar av motom är alltid i bruk, av vilka en är kopplad till alla kolvar och de två andra är kopplade till bara vissa olika kolvar, varvid hastighetema som nås är beroende på hurdana kopplingar motorn styrs med.

Kopplingen av dubbelkapacitetsmotorer till exempel i en koppling enligt Fl 97340 B är ändå problematiskt, eftersom man använder två motorer vilka är kopplade i serie och av vilka den ena är därtill mekaniskt sam- mankopplad med en tredje motor. Hastighetsskillnader mellan matarhjul måste undvikas särskilt när man använder till systemet 10 15 20 25 30 35 530 183 3 kopplade dubbeikapacitetsmotorer för matningshastigheter. att åstadkomma olika Till exempel vid användning av en dubbelkapacitetsmotor måste den ena halvmotorn vanligtvis frikopplas för att åstadkomma olika hastig- heter. Vid planeringen av frikoppiingen måste man ändå räkna med att den frikopplade halvmotom påverkar verkningsgraden och energi- ekonomin av det hela systemet. inverkan är störst när den frikopplade halvmotom åstadkommer en betydlig tryckföriust.

En annan sak som bör beaktas i funktionen av seriekopplade matar- motorer är kavitation som uppstår när trycket av den som tryckmedium fungerande vätskan sjunker tillräckligt, till exempel på grund av ström- ningsmotstånd i utsugningskanalen. Kavitationen leder till snabb för- siitning av apparatur på grund av kavitationserosion.

Den ifrågavarande uppfinningen möjliggör den ovannämnda kopp- lingen, med vilken matning med flera hastigheter och god energi- ekonomi åstadkoms på ett enkelt sätt samt onödiga situationer i vilka kavitation uppstår undvikas. Med hjälp av kopplingen gör man en snabb övergång till en olik hastighet vid risk för kavitation eller vid behov.

Den uppfinningseniiga styrkoppiingen för tryckmedium hos en avkvist- nings- och kapningsanordning år känneteoknad av det som skall pre- senteras i det bifogade patentkravet 1. De andra, osjälvständiga patentkraven presenterar några lämpliga utföringsforrner av upp- finningen.

Uppfinningen avser särskilt användningen av en dubbelkapacitets- motor som en matarmotor hos en avkvistnings- och kapningsanordning i en situation, i vilken fyra motorer för matarhjui äri bruk för att rotera fyra matarhjui. Alternativt roteras bara tre matarhjul, av vilka ett roteras med två motorer. Rotationshastighetema av de två parailelikopplade motorer är förbundna med varandra , företrädesvis genom en meka- nisk koppling. Med hjälp av den använda dubbelkapacitetsmotorn når man med det samma voiymflödet åtminstone två olika matningshastig- 10 15 20 25 30 35 530 183 4 heter för att mata en trädstam genom avkvistnings- och Kapnings- anordningen. Den använda dubbelkapacitetsmotom har en lätt konstruktion i jämförelse med motsvarande justerbara motorer. Den konventionella motom kan ersättas med sagda motor, eftersom moto- remas utrymmesbehov är väsentligen detsamma, så att anordningens storlek inte ökar.

Med hjälp av kopplingen kan man nå en god energiekonomi, eftersom den av den frikopplade halvmotorn förorsakade tryckförlusten är liten.

Den frikopplade motom är kopplad till sidan av återflödet, så att tryck- nivån som belastar motorema är låg och således även tryckförlusterna ar sma.

Vid stymingen av kopplingen har man också sett till att vätskans tryck inte kan sjunka kritiskt i linjen mellan de seriekopplade motorema.

Trycket sjunker särskilt när de seriekopplade motorema har en hastig- hetsskillnad och den senare motom inte får tillräckligt volymflöde. Styr- ningen för anordningen till ett läge, i vilket sagda tryck kan stiga igen, dvs. hastigheten skall ökas eller man frikopplar halvmotorn.

I kopplingen förblir hastigheterna av de två parallellkopplade matarhjulen lika för att undvika sliming. Även funktionen av de seriekopplade motorema och matarhjulen ;i matningslinjemas olika grenar förblir logisk, fastän en del av volymflödet styrs tillbaka till motorema. Valet av hastighetema är enkelt och kan genomföras även med en enkel on/off-styming.

Ifall utrymmesbehovet för motorema inte blir något problem, så kan den ovannämnda dubbelkapacitetsmotom ersättas med två motorer enligt den konventionella tekniken, vilka är kopplade parallellt och mekaniskt med varandra, till exempel på samma axel, varvid de har samma rotationshastighet.

Enligt en utföringsform av uppfinningen ingår ventilen, som tar hand om de olika kopplingama, i dubbelkapacitetsmotom. Motom omfattar alltjämnt tre anslutningar, men med hjälp av ventilens första läge tar man hand om stymingen av volymflödet enbart till utloppsanslutningen, 10 15 20 25 30 35 530 183 5 och med hjälp av dess andra läge till både utloppsanslutningen och den extra anslutningen.

Enligt uppfinningen har till båda matarhjul kopplats en dubbelkapacitetsmotor (eller två motorer enligt den konventionella tekniken). Med hjälp av kopplingen når man med samma volymflöde antingen tre eller fyra olika matningshastigheter, med vilka en trädstam matas genom avkvistnings- och kapningsanordningen. Om dubbelkapacitetsmotorerna är symmetriska, dvs. de motsvarande halvmotorer av de olika motorema har lika slagvolymer, når man tre olika hastigheter med olika kopplingar. Om dubbelkapacitetsmotorerna är osymmetñska, dvs. de motsvarande halvmotorer av de olika motorerna har olika slagvolymer, når man fyra olika hastigheter med olika kopplingar.

Uppfinningen skall åskådliggöras i den följande beskrivningen med hänvisning till bifogade ritningar, i vilka: figur1 visar en skogsmaskin som är en skördare, i vilken uppfin- ningen tillämpas, figur2 visar ett skördaggregat som skall kopplas till en skogs- maskin och i vilket uppfinningen tillämpas, figur3 visar en styrkrets som uppvisar två dubbelkapacitets- motorer och en styrventil, figurer 4a, 4b, 5a och 5b visar funktionen av styrventilema i styr- kretsen, och Fig 6 visar en alternativ koppling mot en risk för kavitation.

Figur 1 visar en skogsmaskin enligt den kända tekniken, vars typ är en i och för sig känd skördare och i vilken det uppfinningsenliga systemet kan tillämpas. Skördaren har ledramsstyrning och omfattar en bom- sats, på vars ända ett skördaggregat är fäst för hantering av trädstam- 10 15 20 25 30 35 530 183 6 mar. I detta fall är skördarens styrsystem ett PC-baserat mät- och styr- system.

Figur2 visar närmare ett skördaggregat enligt den kända tekniken.

Skördaggregatet uppvisar övre kvistningsklingor, nedre kvistnings- klingor, matarrullar 12, 13 och 14, en sågmotor, don för inmatning för en sågfläns och för styming av dess läge, och en tiltfunktion. l skörd- aggregatet utförs mätning av trädstammens diameter, typiskt med hjälp av de övre kvistningsklingoma, och mätning av dess längd med hjälp av en mätrulle.

Matarrullens rotationshastighet varierar enligt motoms slagvolym. när det inmatade volymflödet blir oförändrat, och tvärtom. Matarrullens matningskraft beror direkt på det använda trycket och motoms slagvolym.

Figur3 visar en koppling av matarmotorerna, med vilken matardonen hos avkvistnings- och kapningsanordningen roteras. l detta fall består matardonen av två matarrullar 13 och 14, vilka placerar sig mot träd- stammen och på dess motsatta sidor. Matarrullama 13, 14 är kopplade till motorema, vilket är i figur3 visat med hjäip av mekaniska axlar.

Matarrullama äri och för sig kända, och de har åskådliggjorts med en streckad linje. Motorema 9 och 10 för matarrullama är parallell- kopplade till matningslinjer 20 och 21, till vilka har även kopplats moto- rema 7 och 8, vilka år kopplade mekaniskt med varandra, vilket har i figur3 visats med en axel 11. På axeln 11 har i denna utföringsform kopplats även en matarrulle 12 som är typiskt placerad i stommen av avkvistnings- och kapningsanordningen, mot vilken trädstammen trycks. På axeln 11 kan kopplas även flera matarhjul, och i stället för axeln 11 kan man använda en mekanisk koppling mellan två matarhjul, genomförd t.ex. med kuggningar. Om motorema 7 och 8 är lika, så har de p.g.a. sammankopplingen samma rotationshastighet så att det från linjen 6 matade volymflödet Q fördelar sig jämnt till linjema 20 och 21.

Volymflödet fördelar sig jämnt även till motorema 9 och 10, så att matarrullamas 13 och 14 rotationshastigheter kan jämnas ut och slir- ningen av den ena matarmllen kan undvikas. I linjema cirkulerar ett flytande tryckmedium som är företrädesvis hydraulolja eller dylikt. 10 15 20 25 30 35 530 183 Med en ventil 3, som är till exempel en 3-läge 4-väg slidventil, väljs rotationsriktningen för motorerna 7, 8, 9 och 10, dvs. matnings- riktningen, varvid volymflödet matas antingen till en kanal 4 (matning framåt, och återflöde från en kanal 5) eller till kanalen 5 (matning bakåt, och återflöde från kanalen 4). lventilens 3 mellaniäge är kanalema 4, 5 stängda och motorema stannade. Ventilen 3 kan även ha ett läge, i vilket motorema är frikopplade. Den ventilen 3 matande styrkretsen är i och för sig känd och omfattar åtminstone en tryckanslutning 1 och en returanslutning 2. Ventilen 3 är till exempel en tryckstyrd proportionell riktningsventil.

Motorema 9 och 10 âr dubbelkapacitetsmotorer som omfattar två halv- motorer 91 och 92, eller 101 och 102. Det från motom 7 via en linje 22 kommande volymflödet går till halvmotom 92. Det från motorn 8 via en linje 23 kommande volymflödet går till halvmotom 102. Motoremas halvmotorer betecknas med motorsyrnboler bredvid varandra. Med en motsvarande grafisk symbol betecknas en mekanisk sammankoppling av två konventionella motorer. Samtidigt åskådliggörs den gemen- samma axeln och det att halvmotorerna alltid har samma rotations- hastighet. Altemativt betecknas halvmotorerna med en symbol som omfattar två motorsymboler inom varandra. Varje halvmotor uppvisar två basanslutningar, vilka står för matning och retur av volymflödet. De ena basanslutningama av halvmotorema 91 och 92 är sammanfogade inom motom som en fast anslutning som är kopplad till en linje 32.

Halvmotoms 91 basanslutning kan kopplas till en linje 15 eller till en linje 34, beroende på läget av en ventil 26. En linje 18 är anordnad från halvmotom 91 till ventilen 26. Linjerna 4 (direkt eller via linjen 6) och 34 är sammankopplade till linjen 20. De ena basanslutningama av halv- motorerna 101 och 102 är sammanfogade inom motom som en fast anslutning som är kopplad till en linje 33. Halvmotoms 101 basanslut- ning kan kopplas till en linje 16 eller till en linje 35, beroende på läget av en ventil 27. En linje 19 är anordnad från halvmotom 101 till ventilen 27. Linjema 4 (direkt eller via linjen 6) och 35 är sammankopplade till linjen 21. Linjemas längder och anslutningsstâllen kan variera om bara den ovan beskrivna principen uppfylls. Konfigurationen av ventilema 3, 26, 27, 28 och 29 kan också variera, eftersom funktionen av ventilen 10 15 20 25 30 35 530 183 8 _ enligt figur3 kan åstadkommas även med en eller flera som ventiler fungerande don. Som ett exempel bör nämnas två magnetstyrda stoppventiler, av vilka den ena är normalt öppen och den andra är normalt stängd.

Med hjälp av ventilerna 26 och 27 väljs de olika rotationshastighetema, och ventilerna år från motorema separata komponenter vilka kan kopplas till motoremas basanslutning. Motorerna 9 och 10 omfattar tre användbara anslutningar. Varje ventil 26 eller 27 är företrädesvis en 2-läge 3-väg tryckstyrd slidventil med fjäderretur. Ventilen 3 och vid behov även ventilema 28 och 29 styrs med skogsmaskinens styr- system, vilket är i och för sig känt. Halvmotoms 91 och 92 basanslut- ningar är kopplade till en linje 17 som är gemensam med motorns 10 halvmotorer 101 och 102, eller direkt till linjen 5. Linjema 15 och 16 är sammankopplade till linjen 5, i detta fall genom linjen 17.

Läget av ventilen 26 styrs däremot med en tryckstyrlinje 24 som är kopplad till linjen 22. På så sätt kontrollerar ventilen 26 trycknivån i lin- jen 22 och håller linjema 15 och 18 sammankopplade, om trycknivån i linjen 22 inte år tillräcklig för att hålla ventilen 26 i läget enligt figur 4a.

På ett motsvarande sätt fungerar ventilen 27, vars läge styrs med en tryckslyrlinje 25 som år kopplad till linjen 23. På så sätt kontrollerar ventilen 27 trycknivån i linjen 23 och håller linjerna 16 och 19 samman- kopplade, om trycknivån i linjen 23 inte är tillräcklig för att hålla ventilen 27 i läget enligt figur 5b. Halvmotorema 91 och 101 är frikopplade, om trycket inte är tillräckligt; i andra fall kopplas halvmotorema 91 och 101 till linjema 34 och 35, så att volymflödet Q av linjen 6 leds till motorerna 7 och 8 samt till halvmotorema 91 och 101.

Kopplingen uppvisar även ventiler 28 och 29, med vilka antingen ven- tilen 26 eller 27, eller båda av dem, kan på ett kontrollerat sätt släppas till ett läge, i vilket halvmotorerna 91 och 101 är frikopplade. Ventilema 28 och 29 kopplar ventilemas 26 och 27 tryckstyranslutningar till en tanklinje 30 eller 31, vilken fungerar således som en tryckstyrlinje. I stället för tanklinjema kan man använda en linje, vars tryck förblir alltid så lågt att ventilemas 26 och 27 fjäder kan överföra ventilemas slider.

På så sätt kan halvmotom 91 eller 101 frikopplas, fastän trycket i linjen 10 15 20 25 30 530 'l 83 9 22 eller 23 vore tillräckligt högt och det inte fanns någon risk av kavita- tion. Figurerna 4b och 5a representerar en situation, i vilken anordningen ärtrycklös, eller en situation, i vilken anordningen äri bruk och trycket i linjerna 22 och 23 inte är tillräckligt för att överföra venti- lema 26 eller 27.

De olika hastighetema av den presenterade kopplingen kan alltså kon- trolleras genom att styra ventilema 28 och 29, vilka är till exempel magnetstyrda 2-läge 3-väg slidventiler med fjäderretur. Matarrnotorer- nas hastigheter beror på det, om en halvmotor, dvs. antingen halv- motom 91 eller halvmotom 101, de båda halvmotorema 91 och 101, eller ingendera av halvmotorema är frikopplad.

Hastigheten av motorn 9 i olika lägen av ventilen 26 beror på förhållan- det mellan halvmotorernas slagvolymer V9s1 och Vggz, och deras summa motsvarar motoms 10 totalslagvolym i exemplet av figur 3.

Härvid kan den tredje rotationshastigheten n; (hastighet lll) beskrivas med formeln n; = Q / (Z-Vggz), när de identiska halvmotorema 91 och 101 är frikopplade och en del av volymflödet av linjema 32 och 33 leds tillbaka till linjerna 18 och 19, eller mera generellt med formeln n; = Q/ (V99, + Vgwz), vilken är samtidigt rotationshastigheten av matarhjulen 13 och 14, när man använder inga växlar. Den andra rotationshastig- heten n; (hastighet ll) kan beskrivas generellt med formeln n; = Q I (V9s1 "' V99: + V9102) eller V12 = Q f (V91o1 "' V9s2 '*' V91o2)- när en aV halvmotorerna 91 eller 101 är frikopplad. Den första rotationshastig- heten n, (hastighet I) kan beskrivas med formeln n1 = Q/ (Vgg, + Vg92+ Vgm1+ Vgm). Om t.ex. halvmotorema 91 och 101 skiljer sig från var- andra, så erhålls tillsammans fyra olika hastigheter (n1_ nu, nn, na) beroende på vilken halvmotor som är frikopplad. Så erhålls även rota- tiflnshastighetefna nzA = Q l (Vg91 + Vggg + Vgwg) OCh flzg = Q I (VQ-jg-j + V99; + Vgm). När systemet uppvisar enbart en dubbelkapacitetsmotor, så är hastigheten ll antingen ny. eller nzß (IlA och llB) utöver hastig- heten lll. 10 15 20 25 30 530 183 1 0 Hastighet Motorstorlek cc/r Motorstorlek % I 1048 100 II 834 - 80 III 624 60 Tabell 1 Enligt en utföringsform av uppfinningen består motorerna 7 och 8 av en Danfoss TMT 400 motor, vars slagvolym är 410,9 cclr. Såväl motom 9 och motorn 10 är en dubbelkapacitetsmotor Poclain MSE08 TwinLock 1043, vars slagvolymer är 624 cc/r (halvmotorerna 92 och 102) och 418 cc/r (halvmotorema 91 och 101). Olika funktionsalternativ för olika kopplingar av motorerna 9 och 10 är angivna i tabell 1, i vilken har sätts upp de olika hastighetema (hastighetl är den làngsammaste hastigheten) och motorstorleken av kopplingen som motsvarar varje hastighet.

Vi skall nu undersöka närmare kopplingens funktion och hastigheterna som nås. I den följande beskrivningen är matningsriktningen framåt och tre olika hastigheter är i bruk. j I en utföringsform enligt uppfinningen är en av motorema 9 eller 10 en konventionell motor med enbart en slagvolym, som motsvarar den andra motoms motsvarande halvmotor, dvs. 624 cclr. Härvid kan man nå bara hastigheterna III och ll. Således, om till exempel motorn 10 är konventionell, så är ventilen 27 och 29 och linjerna 16, 19, 25 och 35 inte i bruk.

Hastighet lll Volymflödet Q leds genom ventilen 3 till linjen 4. Volymflödet Q delas i tre delar så att det leds till båda motorer 7 och 8 samt till båda ventiler 26 och 27, vilka är sk. avlastningsventiler. I situationen enligt figur 3 är den största hastigheten lll i bruk och halvmotorema 91 och 101 är frikopplade. De frikopplade halvmotorema belastas enbart enligt tryck- nivån i linjerna 15 och 16, varvid de àstadkommande tryckförlustema är små och energiekonomin är god t.o.m. under frikopplingen. Trycket i linjerna 15, 16 motsvarar väsentligen trycknivån av linjema 17 och 5, 10 15 20 25 30 35 530: 183 11 eftersom linjerna 5, 16 och 17 är kopplade med ventilen 3 till den låga trycknivån som råder i returanslutningen 2.

Hastighet ll Den långsammare matningshastigheten (hastighet ll, l|A eller llB) åstadkoms genom att aktivera bara en ventil, 28 eller 29. l detta fall väljer man ventilen 28 som den aktiverade ventilen. l figur3 är venti- lema 28 och 29 oaktiverade så att en fjäder skjuter ventilema 28 och 29 till ett läge som betecknas med det övre läget av ventilsymbolen.

Genom aktiveringen upphävs tjädrets inverkan och ventilen 28 förflytter sig till ett läge, i vilket trycket i linjen 22 kan påverka ventilen 26 och upphäva inverkan av ventilens 26 fjäder, enligt figur 4a. Det i linjen 22 rådande trycket skjuter ventilen 26 till ett läge som betecknas av ventil- symbolens vänstra läge. En del av volymflödet Q styrs till halvmotom 91 (slagvolym 418 oc/r), vilket ökar momentet som erhålls från motom 9, varvid matningskraften ökar.

Hastigheten går ner i jämförelse med kopplingen av figur 3, eftersom volymflödet genom motorerna 7 och 8 minskar. Hastigheten ll (llA eller lIB) bibehållas så långt som ventilen 28 är aktiverad eller trycknivån l linjen 22 är tillräcklig för att bibehålla ventilets 26 läge. Altemativt, om motorema 9 och 10 motsvarar varandra, nås den motsvarande hastig- heten ll genom att aktivera enbart ventilen 29 och genom att låta tryck- nivån i linjen 23 påverka ventilen 27.

Ventilen 28 styrs till exempel med ett separat styrdon 36 som får infor- mation om trädstammens matningshastighet eller en annan signal 39, på basis av vilken styrdonet 36 väljer hastigheten. Signalen 39 erhålls till exempel från skördarens i och för sig kända mät- och styrsystem, i vilket styrdonet 36 kan också integreras och vilket kontrollerar mat- ningshastigheten. l stället för manuella tryckknappar av styrdonet 36 kan man använda PC-tangentbordet av mät- och styrsystemet eller tryckknappar av manöverpanelen.

I den normala situationen använder man den största hastigheten lll och kopplingen enligt figur 3, men om hastigheten går ändå ner till följd av 10 15 20 25 30 35 530 183 12 en otillräcklig matningskraft, skall hastigheten ll (llA eller IIB) påkopp- las. Samtidigt ökar matningskraften så att matningen kan fortsättas normalt utan att funktionen stannar eller retarderas för mycket. På ett motsvarande sätt kan man därnäst välja att använda den största has- tigheten lll, om hastigheten ll kan bibehàllas. Det är klart att styrdonet 36 kan omfatta en möjlighet att välja och byta hastighet på ett manuellt sätt.

Genom att välja styvheten av tjädret i ventilen 26 bestämmer man lin- jens 22 lägsta trycknivà, med vilken hastigheten Il och den mot- svarande matningskraften kan ännu hållas aktiv och i bruk. Hos sagda komponent kunde sagda lägsta trycknivå vara till exempel 15 bar. Om hastigheten ll är aktiv och momentet från halvmotom 91 roterar motom 9 snabbare än volymflödet från motom 7 och linjen 22 skulle förutsätta, så sjunker trycket i linjen 22, till exempel under sagda 15 bar, och det uppstår en risk för kavitation. Till följd av detta förflytter ventilen 26 till- baka till läget enligt figur 5a och frikopplar halvmotorn 91. Halvmotom 91 kommer ur bruk och trycket kan stiga i linjen 22, varefter trycket är igen tillräcklig för att överföra ventilen 26 att ta halvmotorn 91 i bruk.

Genom att kontrollera trycknivån i linjen 22 med hjälp av styrlinjen 24 kan man åstadkomma ett system för att förhindra kavitation. På ett motsvarande sätt behärskas situationen i linjen 23, där ventilen 27 för- flytter till ett läge enligt 4b.

Hastighet l Den minsta matningshastigheten (hastighet l) åstadkoms genom att aktivera båda ventiler 28 och 29, enligt figurema 4a och 5b. Ventilerna 28 och 29 förs till ett läge, i vilkettrycket i linjerna 22 och 23 kan på- verka ventilema 26 och 27. Det i linjen 23 rådande trycket skjuter ven- tilen 27 till ett läge som betecknas av ventilsymbolens högra läge. En del av volymflödet Q leds genom både halvmotom 91 (slagvolym 418 cc/r) och halvmotom 101 (slagvolym 418 cc/r) och ökar momentet från motorerna 9 och 10, så att matningskraften ökar. Hastigheten går ner i jämförelse med hastigheten ll, eftersom volymflödet genom motorema 7 och 8 minskar. Hastigheten I bibehålls så långt som ventilema 28 och 29 är aktiverade och trycknivàerna i linjerna 22 och 10 15 20 25 30 35 53o;1aa 13 23 är tillräckliga. Om trycknivån sjunker, så uppstår en situation enligt antingen figur 5a, figur 4b eller båda av dessa, dvs. en övergång till hastigheten ll eller lll.

Med hänvisning till figur6 kan risken för kavitation kontrolleras också genom att koppla en givare 40 eller 41 för elektrisk tryckmätníng till linjen 22 eller linjen 23 eller båda av dem. Så transmítteras en tryck- signal 42 eller 43 till styrdonet 36, vilket aktiverar ventilen 28 eller 29, om trycket i linjen 22 eller 23 sjunker under en fastställd gräns. Tryck- signalen 42, 43 indikerar trycknivân och den jämförs med den fast- ställda gränsen. I -så fall är det inte nödvändigt att koppla styrlinjen 24 eller 25 direkt till linjen 22 eller 23, utan styrlinjema 24 och 25 kopplas t.ex. till skördaggregatets ventil, till exempel tryckanslutningen 1, från vilken ett tillräckligt tryck erhålls alltid för styming av ventilen 26 eller 27. l situationen enligt figur6 är ventilen 28 inte aktiverad. Ventilema 26 och 28 eller ventilerna 27 och 29 kan altemativt byggas in även i samma ventil, i vilken ventilema 28 och 29 fungerar som s.k. förstyr- ningsventiler för de egentliga ventilema 26 och 27, vilka släpper igenom ett större volymflöde och vilka är tryckstyrda.

I en situation, i vilken en trädstam förflytts bakåt för en ny matning, är riktningen av volymflödet Q motsatt till den i figur 3. Volyrnflödet Q styrs till linjen 5. Behärskningen av hastighetema l, ll och lll sker dock på samma sätt som har presenterats ovan vad gäller ventiler. Wd matning bakåt kan det dock uppstå en situation, i vilken motom 9 eller 10 inte roterar eller roterar långsammare än de andra motorema.

Uppfinningen är inte begränsad enbart i de ovan presenterade, som exempel använda utföringsforrnema, utan. den kan tillämpas inom ramen av de bifogade patentkraven. Såsom har redan konstaterats ovan, kan man altemativt förverkliga bara två hastigheter (hastig- hetema ll och lll) genom att använda bara en dubbelkapacitetsmotor, eller fyra hastigheter (hastighetema I, llA, IIB och lll) genom att använda två dubbelkapacitetsmotorer.

Claims (12)

10 15 201 25 30 35 530 183 1 4 Patentkrav:

1. Styrkoppling för matningsdon av ett tryckmedium hos en avkvist- nings- och kapningsanordning och för förändring av deras matnings- hastighet, vilken styrkoppling omfattar åtminstone: - en första motor (7) och en andra motor (8), vilka år kopp- lade parallellt med varandra och vilka är anordnade att driva ett eller flera matningsdon (12), och vars rotationshastig- heter är förbundna med varandra, kännetecknad av att styrkopplingen omfattar ytterligare: - en tredje motor (9) som är en flerkapacitetsmotor omfat- tande en första halvmotor (91) och en andra halvmotor (92) och som är kopplad i serie med den första motom (7) genom en första linje (22), och som är anordnad att driva ett matningsdon (13), - en fjärde motor (10) som är kopplad i serie med den andra motom (8) genom en andra linje (23) och som är anordnad att driva ett matningsdon (14), - första ventildon (26), vilka är för frikoppling anordnade att tillåta återmatning av det från den tredje motom (9) ut- gående tryckmediet till sagda första halvrnotor (91) och, för att sänka hastigheten, att koppla den första halvmotom (91) av den tredje motom (9) parallellt med den första motom (7), och - - första styrdon (24, 28, 36, 40), vilka år anordnade att kontrollera trycket i den första linjen (22) och att frikoppla de första ventildonen (26), om sagda tryck är mindre än ett fastställt värde.

2. Styrkoppling enligt patentkrav 1, kännetecknat av att: - den fjärde motorn (10) år en flerkapacitetsmotor omfattande en första halvmotor (101) och en andra halvmotor (102), och 10 15 20 25 30 35 530 183 15 - styrkopplingen uppvisar vidare andra ventildon (27), vilka är för frikoppling anordnade att tillåta återmatning av det från den fjärde motom (10) utgående tryckmediet till sagda första halvmotor (101) och, för att sänka hastigheten, att koppla den första halvmotorn (101) av den fjärde motom (10) parallellt med den andra motom (8), och - styrkopplingen uppvisar vidare andra styrdon (25, 29, 36, 41), vilka är anordnade att kontrollera trycket i den andra linjen (23) och att frikoppla de andra ventildonen (27), om sagda tryck är mindre än ett fastställt värde.

3. Styrkoppling enligt patentkrav 1 eller 2, kännetecknad av, att fler- kapacitetsmotom (9) omfattar en första basanslutning, genom vilken tryckmediet kan matas gemensamt till den första halvmotorn (91) och den andra halvmotom (92), en andra basanslutning, till vilket tryck- mediet kan överföras från den första halvmotom (91), och en tredje basanslutning, till vilken tryckmediet kan överföras från den andra halv- motom (92).

4. Styrkoppling enligt något av patentkraven 1-3, kännetecknad av, att de första styrdonen omfattar tredje ventildon (28), vilka är anord- nade att både förhindra och tillåta kopplingen av trycket av den första linjen (22) till de första ventildonen (26) för styrning, för att förändra ' läget av de första ventildonen (26) med hjälp av sagda tryck.

5. Styrkoppling enligt patentkrav 2, kännetecknar! av, att de andra styrdonen omfattar fjärde ventildon (29), vilka är anordnade att både förhindra och tillåta kopplingen av trycket av den andra linjen (23) till de andra ventildonen (27) för styming, för att förändra läget av de andra ventildonen (27) med hjälp av sagda tryck.

6. Styrkoppling enligt något av patentkraven 1-3, kännetecknad av, att de första styrdonen omfattar: - första givardon (40), vilka är anordnade att generera en sig- nal (42) att indikera trycket i den första linjen (22), 10 15 20 25 30 35 530 183 16 - elektriskt styrda tredje ventildon (28), vilka är anordnade att både förhindra och tillåta kopplingen av ett styrtryck (44) till de första ventildonen (26) för styming, för att förändra läget av de första ventildonen (26) med hjälp av sagda styrtryck (44), och - ett styrdon (36) som är anordnat att styra de tredje ventil- donen (28) på basis av sagda signal (42).

7. Styrkoppling enligt patentkrav 2, kännetecknat styrdonen omfattar: av att de andra - andra givardon (41), vilka är anordnade att generera en sig- nal (43) att indikera trycket i den andra linjen (23), - elektriskt styrda fjärde ventildon (29), vilka är anordnade att både förhindra och tillåta kopplingen av ett styrtryck till de andra ventildonen (27) för styrning, för att förändra läget av de andra ventildonen (26) med hjälp av sagda styrtryck, och - ett styrdon (36) som är anordnat att styra de fjärde ventil- donen (29) på basis av sagda signal (42).

8. Styrkoppling enligt något av patentkraven “1-7, kännetecknad av, att de första ventilorganen (26) år en intem komponent i flerkapacitets- motorn (9).

9. Styrkoppling enligt något av patentkraven 1-8. kännetecknad av, att den första motom (7) och den andra motorn (8) år kopplade mekaniskt till varandra för synkronisering av rotationshastighetema.

10. Styrkoppling enligt något av patentkraven 1-9, kännetecknad av, att totalslagvolymen av den första motom (7) motsvarar total- slagvolymen av den andra motom (8) och slagvolymen av den första motom (7) motsvarar slagvolymen av den andra motom (8).

11. Styrkoppling enligt patentkrav 2, 5 eller 7, kännetecknad av, att halvmotorema (91, 92) av den tredje motom (9) är olika ijämförelse med halvmotorema (101, 102) av den fjärde motom (10). 530. 183 17

12. Styrkoppling enligt patentkrav 1, kännetecknad av, att den första, den andra och den fjärde motom (7, 8, 10) är konventionella motorer med en konstant slagvolym.