SE532733C2 - Drivsystem för mataranordningarnas hydraulmotorer i kvistnings- och avkapningshuvudet i en harvester - Google Patents

Description

533 :F33 motordel som åstadkommer den ena varvvolyinen i flerkapacitetsmotorn ansluten direkt i serie med en traditionell hydraulmotor. När drivtillständet hos flerkapacitetsmotorn ändras från maximal varvvolym till exempelvis halv varvvolym ändras samtidigt hastighetema av hydraulmotorerna i hela systemet.

Med exempelvis halv varvvolyrn åstadkoms med flerkapacitetsmotorii ett mindre moment, men en högre hastighet. En del av de i arbetsfas befintliga kolvarna i hydraulmotom med radiella kolvar utsätts därvid för såkallat vilotryck och det egentliga flödet av olja med arbetstryck sker i ifrågavarande tillstånd enbart via bestämda i arbetsfas befintliga cylindrar och kolvar, varvid mängden (Q l/s) av det till dessa styrda trycksatta mediet stiger, vilket leder till att rnotorhastigheten ökar.

Till de övriga motorema leds på motsvarande sätt en större mängd olja per tidsenhet, varvid även deras hastigheter stiger. En följd av detta är dock att förhållandet mellan motoremas inbördes hastigheter förblir oförändrat, varvid det inte uppstår någon sliming vid frammatningen av trädet.

När drivtillständet hos flerkapacitetsrnotorn kastas om till full varvvolym påkopplas även den andra motordelen av flerkapacitetsmotorn. Den första motordelen Val av flerkapacitetsmotorn är därvid kopplad i serie med en vanlig hydraulmotor och den andra motordelen Va; av flerkapacitetsmotom är kopplad parallellt med denna Enligt uppfinningen har man insett att använda uttryckligen en radialkolvshydraulmotor för att åstadkomma en motor med föränderlig kapacitet.

En grundprincip i lösningen enligt uppfinningen är att arbetstrycket i systemet iakttas i den ingângskanal A1 för olja till flerkapacitetsmotorn som är seriekopplad med den vanliga hydraulmotorn. När arbetstrycket sjunker under ett bestämt toleransområde frånkopplas den ena varvvolymen Va; i flerkapacitetsmotom, varvid flerkapacitetsmotorn och de i detta drivtillstånd drivna oylindrarna Va; befinner sig i ren serie med den anslutna vanliga hydraulmotorn, varvid ingen som helst slirning kan ske vid trädframmatningen. Regleringarna av varvvolym hos de drivna tlerkapacitetshydraulrnotorerna l, 2 kan äga rum oberoende av varandra. 10 15 20 25 30 532 733 Det uppñnningsenliga drivsystemet för mataranordningarnas hydraulmotorer i kvistnings- och avkapningshuvudet i en skogsavverkningsmaskin kännetecknas av vad som anges i patentkraven.

Uppfinningen beskrivs i det följande under hänvisning till några i figurerna på bifogade ritningar visade fördelaktiga utföringsforrner av uppfinningen. Det är dock inte meningen att begränsa uppfinningen enbart till dessa utföiingsforrner.

FIG. lA visar ett harvesterhuvud enligt teknikens ståndpunkt där ett hydraulsystem enligt uppfinningen kan tillämpas.

FIG. 1B visar ett drivsystem enligt teknikens ståndpunkt för drivrullama i en harvester.

FIG. 2A visar ett uppfinningsenligt drivsystem for hydraulmotorerna i en harvester.

FIG. 2B visar ett drivtillstând där den ena flerkapacitetsmotorn arbetar med halv varvvolym, FIG. ZC visar en inställning av systemet där båda flerkapacitetsmotorerna 1 och 2 arbetar med partiell varvvolym, exempelvis halv varvvolym.

FIG. 3 visar schematiskt ett slirskyddsarrangemang med återkoppling från kretsen med arbetstryck.

FIG. 4A och 4B visar två olika längdsnitt av en som en flerkapacitetsmotor fungerande radialkolvshydraulmotor för visande av kanalerna i motorn. l0 15 20 25 30 532 ?33 FIG. 5 visar den enklaste utföringsforrnen av det uppfinningsenliga drivsystemet omfattande endast en flerkapacítetsmotor och en till denna ansluten annan motor, som fördelaktigt är en vanlig hydraulmotor.

FIG. 6 visar ett tvärsnitt av en radialkolvshydraulmotor för visande av den radiella kolvkonstruktionen och vâgforrnen av den till kolvkonstruktionen anslutande kamringen.

FIG. 1A visar principen av konstruktionen av ett harvesterhuvud enligt teknikens ståndpunkt. Ett harvesterhuvud eller ett kvistnings- och avkapningshuvud M i en skogsavverkníngsrnaskin omfattar en stomme N, som via icke-visade rörliga armar kan anslutas till skogsavverlmingsmaskinen eller harvestern.

Harvesterhuvudet M omfattar till stommen anslutna kapningsknivar 01 och 02 samt matarrullar dj, d2, d; och da. Matarrullarna d; och d; kan med hjälp av armar pressas mot ett träd som skall frammatas, medan matarrullarna dg och di; är anslutna till hydraulmotorer fastade i stommen av harvesterhuvudet. Matarrullarna dj och d; i den uppfinningsenliga konstruktionen är däremot anslutna till flerkapacitetshydraulmotorer l och 2, som är röliga i förhållande till stommen N av harvesterhuvudet med hjälp av armar Tj, T; och manöveranordningar. En såg R är anordnad nertill på det i figuren visade harvesterhuvudet för kapning av trädstammen i önskade längder. Trädet som skall fällas grips med hjälp av matarrullarna och det sågas av med sågen och därefter frarnrnatas trädet vid den uppfinningsenliga lösningen med hjälp av de fyra hydraulmotorema genom rotation av rnatarrullarna di, dg, d; och d4, varvid trädet förskjuts förbi skärkiiivarna 01 och O; och kvistarna på trädet skärs av, varvid trädet blir avkvistat.

Ett hydraulsystem 100 enligt uppfinningen används exempelvis i samband med det i FIG. lA visade harvesterhuvudet ll enligt teknikens ståndpunkt.

Harvesterhuvudet omfattar hydraulmotorerna 3 och 4 samt flerkapacitetshydraulmotorerna 1 och 2 på de rörliga armarna Tj och Tg. Rullarna 10 15 20 25 30 532 ?33 d3 och d4 är fördelaktigt belägna bredvid varandra och matarorganen, fördelaktigt rullarna di och d; ligger på motsvarande sätt bredvid varandra i anslutning till flerkapacitetsmotorerna 1 och 2.

FIG. lB visar ett hydraulsystem enligt teknikens ståndpunkt för kvistnings- och avkapningshuvudet M av en harvester.

FIG. 1B visar schematiskt ett allmänt känt sätt att åstadkomma slirskydd och styrning av trädmatningshastigheten i harvesterhuvuden med fyra matarrullar.

Eftersom de nedre motorerna i figuren lB är mekaniskt kopplade till varandra kan ingendera sidan slira.

Motorhastigheten styrs med en proportionalventil. Motorema måste ha en bestämd varvvolym för att ge ett tillräckligt stort moment. Vid höga hastigheter förändras inte dessa varvvolymer, varför det erfordras stora och dyra pumpar för att erhålla ett tillräckligt stort moment.

Ett sätt är att använda motorer med flera hastigheter. Vid styrning på detta traditionella sätt måste alla motorer vara flerhastighetsmotorer, vilket är en kostsam lösning. Oljemängdematill de efter varandra belägna motorema måste dessutom vara istort sett lika stora, eftersom motorerna är kopplade i serie. I annat fall vore de av de övre och nedre motorerna drivna rullarnas matningshastigheter olika stora, vilket naturligtvis inte är önskvärt. Volymerna hos alla motorer måste naturligtvis ändras saintidigt.

I det följande beskrivs utgående från FIG. 2A ett uppfinningsenligt styr- och drivsystem 100 för trädmataranordningarna i kvistnings- och avkapningshuvudet M på en harvester. Systemet möjliggör ändring av matningshastigheten och förhindrar sliming hos motorema. Arrangemanget omfattar åtminstone fyra tryckmediedrivna, träclframmataride motorer l, 2, 3 och 4, fördelaktigt 10 15 20 25 30 532 _1933 hydraulmotorer, varvid var och en är anordnad att driva och rotera ett matarorgan, såsom en matarrulle d1, dz, d; och d4. Rullarna är avsedda att anligga mot en trädstam och att mata fram trädstarrnnen genom nämnda huvud for avskärning av trädgrenaina med kapningsknivarna (i FIG. 1A).

FIG. 2A visar schematiskt att ett tryckmediurn kan ledas till hydraulmotorerna 1, 2, 3 och 4 genom en kanal ll och ledas tillbaka från dessa genom en kanal B. En del l, 2 av nämnda matarmotorer är ílerkapacitetsrnotorer, varvid för dessa två motorer 1, 2 kan väljas åtminstone en första varvvolym Va1 och åtminstone en andra varvvolym Va, + Vag. Det finns en första och en andra bas- eller tryckanslutning eller -ingâng At, A2 för arbetstryck till hydraulmotorerna 1 och 2 för åstadkornmande av två kapaciteten De forsta basanslutningarna A1 till flerkapacitetsmotorema l, 2 är kopplade i serie med basanslutningarna till de övriga motorerna 3, 4. De andra basanslutningama A2 till flerkapacitetsmotorerna l, 2 är kopplade skilt for sig som en andra anslutning for trycksatt medium, såsom olja, varvid ingången till nämnda anslutning går från en törgreningspunkt C1 på ingångssidan av de övriga motorema 3 och 4 d.v.s. oljeflödet går forbi de vanliga hydraulmotorerna 3 och 4.

De tredje anslutningarna A3, och A4 till flerkapacitetsmotorema är i sin tur kopplade till kanalen B.

Kopplingsarrangemanget omfattar dessutom ett funktionsorgan 50, såsom en anordning med en ventilslid, for påkoppling av två olika van/volymer eller tvâ olika s.k. drivtillstånd. l ekonomiskt hänseende är det fördelaktigt att motorema 3 och 4 inte är s.k. flerhastighetsmotorer. Trots detta uppnås i systemet med sarnma fórhandenvarande kapacitet från en pump P1 flera olika hastigheter och olika moment vid respektive kapacitet. 10 15 20 25 30 532 F33 FIG. 2A visar ett tillstånd där systemet arbetar med full volym d.v.s. med den lägsta hastigheten och det största momentet. I samband med uppfinningen har de goda sidorna hos såväl seriekoppling som parallellkoppling beaktats. Motorn 2 är kopplad i serie med motorn 4 och med avseende på cylindergmppen Va; dessutom parallellkopplad med denna. Motorn l är på motsvarande sätt serie- och parallellkopplad med motorn 3. Genom parallellkopplingen åstadkorns stor effekt med motorn och genom seriekopplingen i sin tur slirskydd.

Uppfinningen medger användning av olika slags flerkapacitetshydraulmotorer.

Flerkapacitetshydraulmotorerna 1, 2 är fördelaktigt radialkolvshydraulmotorer, som omfattar kolvar V och på dessa karnrullar eller tryckmllar 64, som är anordnade att anligga mot en kamring 65. Motorn 10 omfattar en fördelare eller fördelningsventil 60, med vilken ett trycksatt medium, såsom olja, fasvis kan bringas till var och en kolv V för att försätta kolven i antingen arbetsfas eller oljereturfas. I eller i samband med flerkapacitetsmotom finns ett arrangemang, med vilket en del Va; av kolvarna V kan törsättas i vilofas genom förskjutning av en slid 51 i en styrventil 50, varvid olja under arbetstryck kan föras endast till en del Va1 av kolvarna, varvid deras rörelsehastighet ökar och motorns 1,2 rotationshastighet ökar i motsvarande grad, men hydraulrnotorns moment sjunker.

Hydraulsystemet 100 omfattar såsom framgår av den schematiska figuren 2A en riktningsventil lO, i vilken ett mittblock 10a2 är ett spärrblock, varvid trycksatt medium inte leds från pumpen P1 till systemet 100 och även returkanalen är avstängd. Det vänstra blocket l0a1 i figuren bringar trycksatt olja att flöda (pilen S1) till systemet 100 genom kanalen ll. Kanalen 11 är såsom framgår av figuren förgrenad i grenkanaler 12 till ett kanalsystem M1 och ett kanalsystem M2.

Grenkanalen 12 är vid en punkt C1 förgrenad i en grenkanal AO och en grenkanal A1. Arrangemanget är likadant vid båda motorerna 1 och 2. Kanalen A0 leder till hydraulmotorn 3 och från denna leder en kanal A1 vidare till cylindergruppen V81 i flerkapacitetsmotorn 21,2. Kanalen A1 leder alltså till dessa bestämda cylindrar och kolvar Va1 i flerkapacitetsmotorn 1 eller 2 och grenkanalen A2 leder direkt till 10 15 20 25 30 532 'F33 de övriga cylindrama och kolvarna Va; i flerkapacitetsmotorn l. Motoms varvvolym kan således ändras i beroende av tillfórseln av trycksatt medium antingen till cylindergruppen Va1 + Va; eller enbart till cylindergruppen Va; i motorn 1.

Från kanalen A1 går en styrfórbindelse C10 till ett funktionsorgan 50, som enligt trycket kan stänga kanalen A2 eller hålla den öppen. Om trycket sjunker i kanalen A1 under ett bestämt gränsvärde frånkopplas således drivtillståndet Va, + Va; och påkopplas drivtillstândet Var d.v.s. vissa cylindrar/kolvar Va; frånkopplas från funktion i arbetsfas och endast vissa cylindrar/kolvar Va; är i användning. På detta sätt ändras varvvolymen i motorn 1. Tillståndet Va; innebär delvarvsvolym och tillståndet Vai + Val fullvarvsvolym. Från motorerna l och 2 leder returkanaler A3 och A4 till den gemensamma returkanalen B. När blocket lOa3 i riktningsventilen 10 är inkopplat kastas rotationsriktriingen hos hydraulmotorn om. När blocket IOa; i riktningsventilen 10 är inkopplat cirkulerar oljan i den med pilen S; visade riktningen och när blocket 102.2 är inkopplat är systemet tillproppat/stängt.

I FIG. 2B är motorn 1 kopplad på delvolym. Detta innebär att matarhastigheten hos alla motorer ökar vid samma kapacitet hos pumpen P1. Deras inbördes hastighetsförhållanden bibehålls dock oförändrade. Någon slirning kan således inte uppkomma såsom vore fallet vid uppkomst av hastighetsskillnader.

I FIG. 2C är motorerna l och 2 kopplade på delvolym eftersom de visat benägenhet att slira. Motorerna är därvid rent seriekopplade med motorerna 3 och 4 och kan inte slira.

Motorn 2 och motom l har en inbyggd slirskyddsfunktion. Om trycket i kanalen A1 sjunker till ett tillräckligt lågt värde indikerar detta fara för slirning hos motom l och/eller 2. I sådant fall frånkopplas volymen Va; automatiskt och motorn l 10 15 20 25 30 532 'F33 och/eller 2 börjar arbeta med delvolyrn. Motorerna 1 och 2 kan efter detta inte längre slira, eftersom de äri ren serie med motorerna 3 och 4.

I systemet enligt uppfinningen kan endera av flerkapacitetsmotorerna 1 och 2 eller vardera regleras till delvarvsvolymtillstånd eller fullvarvsvolyrntillstånd oberoende av varandra.

FIG. 3 visar schematiskt hydraulschemat av ett system i anslutning till en uppfinriingsenlig flerkapacitetsmotor. Enligt uppfinningen leds trycket från en kanal A1 som styrtryck till ett funktionsorgan, såsom en reglerventil 50, för att inställa regler-ventilen i ett läge som åstadkommer ett bestämt drivtillstånd hos flerkapacitetsmotom l eller 2. l ett tillstånd där flerkapacitetsmotorn är kopplad på exempelvis halvvolyin Var är gruppen Va; såsom framgår av figuren kopplad ur furiktion med arbetstryck. En sådan situation uppstår när trycket sjunker i kanalen A1 exempelvis vid slirning. Därvid kopplas flerkapacitetsmotorn på delvolym, exempelvis halvvolym, när kolv/cylindergruppen Va; kopplas på funktion med s.k. vilotryck, varvid den till denna grupp styrda hydrauloljan cirkulerar med vilotryck i en inre krets Bi, F i motorn via ifrågavarande cylindrar Vaz. Nämnda seriekoppling och nämnda cirkulation av samma oljemängd via båda motorerna d.v.s. via den i figurerna nertill belägna vanliga hydraulmotorn och via kolvarna Vai som arbetar med halvvolym i den i figurerna övre ílerkapacitetsmotorn garanterar, att motorerna 1, 3 och 2, 4 befinner sig i serie och slirning mellan dessa är förhindrad. Det faktum att en del Va; av volymen är frånkopplad (från kolvarna/cylindrarna i figuren) leder till att denna oljemängd måste föras till de andra delarna i systemet. Detta leder i sin tur till att hastigheterna av alla motorer l, 2, 3 och 4 ökar i samma proportion.

Funktionsorganet 50, såsom en ventil, med vilket drivtillståndet hos hydraulmotorn l, 2 kan väljas, kan även vara beläget utanför motorkonstruktionen 1, 2. Fördelaktig är dock en sådan utíöringsforrn där funktionsorganet 50 for val av varvolymen i hydraulniotorn är inbyggt i sj älva motorn l, 2. 10 15 20 25 30 532 783 10 I det följande beskrivs funktionsprincipen av systemet 100 närmare utgående från FIG. 3. I FIG. 3 visas funktionsorganet, med vilket varvvolymen hos flerkapacitetsmotorn 1 regleras och med vilket således även slirskyddet hos rullama d1, dg, d; och d4 för matning av träd genom harvesterhuvudet M regleras.

Systemet 100 omfattar alltså funktionsorganet 50, fördelaktigt en ventilanordning, som beroende på trycket som råder i den ena kanalen A1 för arbetstryck till motorn 1 reglerar varvvolyrnen hos flerkapacitetsmotorn 1 och stänger vid behov av vissa cylindrar Va; och påkopplar dessa när det i kanalen A1 rådande arbetstrycket åter ökar. I figuren är den bestämda arbetande cylindergruppen i flerkapacitetsmotorn 1 betecknad med Va1 och de övriga andra cylindrarna är betecknade med Vaz. Det trycksatta mediet leds såsom framgår av figuren genom kanalerna A1 och A2 till radialkolvshydraulmotorn 1. Det trycksatta mediet leds genom kanalen A1 till cylindergruppen Va1 och den andra kanalen A2 för arbetstryck går via funktionsorganet, fördelaktigt en ventil 50. När blocket 50a2 i ventilen 50 är aktivt bildar cylindergruppen Va; ett slutet system. Till systemet leds alltså inte något trycksatt medium genom kanalen A; på grund av att inloppet är stängt. Blocket 5Oa2 i ventilen 50 förenar alltid kanalen A1 till cylindergrupperna Va1 (när blocket är aktivt) och stänger den andra kanalen A2 för arbetstryck om trycket i kanalen A1 sjunker. Till funktionsorganet 50, fördelaktigt en styr-ventil, leder en tryckåterkopplingskanal C111 från tryckkanalen A1. Från kanalen A1 går alltså en returkopplingskanal C111 till ventilen 50, som stänger av de övriga cylindrarna Va; från arbetstrycket mot kraften av en fjäder J, om trycket i kanalen A1 sjunker tillräckligt lågt. Ventilanordningen 50 kan fördelaktigt bildas av en styrslid 51 med kolvliknande spärrflänsar G1, G2, G3 i en borrning 52 i hydraulmotom. Fjädern J är belägen i änden av styrsliden 51.

Funktionsorgan av annan typ är även möjliga. Funktionsorganet 50 är fördelaktigt beläget i själva motorn, men kan i en utföringsfonn även vara beläget utanför denna. 10 15 20 25 30 532 'F33 ll Cylindrarna Val i motorn 1 är kopplade i serie med den vanliga motorn 3 och cylindrarna Val i tlerkapacitetsmotorn 2 är på motsvarande sätt kopplade i serie med den vanliga motorn 4. De vanliga motorerna 3 och 4 kan även vara mekaniskt kopplade till varandra.

FIG. 3 visar dessutom en riktningsventil 70, som är solenoidsyrd mot kraften av en fjäder J lll. När blocket 70a i riktningsventilen är i aktivt läge såsom visas i figuren avkänns det i ledningen Clll rådande trycket, varvid detta leds till änden av sliden 51 i funktionsorganet 50, fördelaktigt en ventilanordning, för att påverka ventilsliden mot kraften av fjädern I. När blocket 70b i riktningsventilen 70 är i aktivt läge d.v.s. när ingen styrspärining förs till solenoiden, stängs förbindelsen från tryckkanalen Clll till sliden, varvid fjädern I i funktionsorganet 50 förskjuter sliden till ett läge där gruppen Va; är avstängd och motorn drivs med högre hastighet.

FIG. 4A och4B visar två längdsnitt av samma radialkolvshydraulmotor 1, 2 för 'âskådliggörande av motorkonstruktionerna. Tryckkanalerna Al, A2 är via fördelaren eller fördelningsventilen 60 anslutna till kolvstomrnen 61 och till cylindrarna/kolvaina Val, Vaz. Axeln 62 roterar inte i utföringsformen enligt figuren. Manteln 63 roterar medan de till kolvarna anslutna tryckrullarna 64 i arbetsfas anligger mot den vâgforiniga kamringen 65. När den vågformiga karnringen 65 försätts i rotation roterar även motorrnanteln och den till denna kopplade fórdelningsventilen 60, som fördelar trycksatt olja i rätt fas till de i arbetsfas befintliga kolvama och avlägsnar olja i rätt ögonblick från kolvarna.

Returförbindelsen från cylindrama Val, Va; går via kanaler i fördelaren 60 till kanaler i axeln och ut ur systemet. Funktionsorganet 50 omfattar sliden 51 i borrningen 52 i axeln 62. Sliden kan förskjutas i borrningen S2 mot kranen av fjädern J. Sliden 51 uppvisar en kolvformig fläns G2 för avstängning av oljeflödet från den andra tryckkanalen A2. Inom ramen för uppñnningen är även en sådan utfóringsforrn av hydraulmotom möjlig där axeln av kolvhydraulmotorn drivs. Även andra hydraulrnotorlösningar är möjliga. 10 15 20 25 30 532 733 12 Med kanal förstås i denna ansökan rör, slangar, borrningar och andra liknande förbindelser. I derma ansökan har termen tillstånd eller drivtillstånd eller del- eller fullvarvsvolyrn använts i samband med bestämda cylindergrupper och till dessa anslutna kolvar i flerkapacitetsmotorn. Varvvolymen kan vara fullvarvsvolym Val + Va; eller delvarvsvolym Val.

FIG. 5 visar en utfdringsforrn av ett uppfinningsenligt kvistnings- och avkapningshuvud M i en skogsavverkningsmaskin, där huvudet omfattar endast en flerkapacitetsrnotor l och endast en till kolv/hydraulcylindergruppen Val i denna seriekopplad vanlig motor 3. I denna utforingsforrn kan harvesterhuvudet M således omfatta endast två rnatarrullar d.v.s. en matarrulle dl som är ansluten till flerkapacitetsmotorn och en matarrulle d; som är ansluten till den vanliga hydraulmotom 3. Rullarna dl och d; kan pressa trädet exempelvis mot en hal anslagsyta. Den fórdelaktigaste uttöringsformen år dock den exempelvis i FIG. 2A visade utfóringsforrnen, som är försedd med fyra hydraulmotorer.

FIG. 6 visar åskådligt radiella cylindrar och kolvar i en motor enligt teknikens ståndpunkt. Den i figuren visade utföringsforrnen har åtta kolvar och således åtta cylindrar och cylinder/kolvgruppen Val kan sålunda omfatta exempelvis fyra kolvar och till. dessa anslutna cylindrar resp. gruppen Va; kan omfatta fyra kolvar och cylindrar.

FIG. 6 visar alltså ett tvärsnitt av en radialkolvshydraulmotor med åtta hydrauliska cylindrar och till dessa anslutna kolvar.

I tillståndet Val + Va; leds hydraulolja med arbetstryck till alla i arbetsfas befintliga kolvar. I Val-tillståndet leds hydraulolja med arbetstryck enbart till gruppen Val, medan endast hydraulolja med lågt tryck, inte olja med arbetstryck, leds i ifrågavarande tillstånd till de i arbetsfas befintliga kolvarna i gruppen Va;. 532' F33 '13 De kolvar som för tillfället är i arbetsfas med arbetstryck från pumpen P1 kan dock variera i samma hydraulmotor.

Claims (10)

10 15 20 25 30 532 ?33 14 Patentkrav

1. Drivsystem (100) för hydraulmotorer (1 ,2,3,4) som driver trädmataranordningar (d1,d2,d3,d4) i ett kvistnings- och avkapningshuvud (M) i en harvester, kännetecknat därav, - att drivsystemet (100) omfattar åtminstone en flerkapacitetsmotor (1 ,2) som driver en matarrulle (d1,d2) eller motsvarande och åtminstone en andra till denna ansluten hydraulmotor (3,4) som driver en matarrulle (d3,d4) eller motsvarande för matning av ett träd, - varvid flerkapacitetsmotorn (1,2) i systemet (100) är en radialkolvhydraulmotor, som omfattar kolvar (V) och på dessa tryckrullar (64), som är anordnade att trycka mot en kamring (65) och vilken hydraulmotor (1,2) omfattar en fördelare (60) eller en fördelningsventil, med vilken ett trycksatt medium, såsom olja, fasvis kan bringas till kolvamalcylindrama (Va1,Va2), - med vilket drivsystem (100) kan väljas till drivtillstånd antingen en fullvarvsvolym (Va1 + Vaz) eller en delvarvsvolym (Va1), varvid till flerkapacitetshydraulmotorn (1,2) är anslutna motordelar (Va1,Va2), av vilka en är ansluten i serie med ifrågavarande andra hydraulmotor (3,4) och att den andra av flerkapacitetsmotorns (1 eller 2) motordelar (Vag) kan anslutas till en pump (P1) på sådant sätt, att den andra hydraulmotorn (3,4) är förbiledd med avseende på oljeflödet, och - att drivsystemet (100) omfattar en reglerförbindelse från motordelen (Va1) som förverkligar flerkapacltetsmotorns delvolym, från en trycklinje (A1) i denna, till ett funktionsorgan (50) som styr drivtillståndet så att när trycket l ifrågavarande del, i dess trycklinje (A1), sjunker under en bestämd tryckgräns, stänger funktionsorganet (50) den andra motordelen (Vaz) och flerkapacitetsmotorn (1,2) överförs till delvarvsvolym.

2. System (100) enligt patentkravet 1, kännetecknat därav, att drivsystemet (100) omfattar åtminstone två parallella flerkapacitetsmotorer (1,2), som driver matarrullarna (d1,d2) för matning av trädet och åtminstone två andra parallella vanliga hydraulmotorer (3,4) som omfattar matarrullarna (d3,d4) eller motsvarande för matning av trädet. 10 15 20 25 30 532 733 15 vanliga hydraulmotorer (3,4) som omfattar matarrullama (d3,d4) eller motsvarande för matning av trädet.

3. Drivsystem (100) enligt patentkravet 1 eller 2, kännetecknat därav, att ifrågavarande andra hydraulmotor (3,4) är en vanlig motor, vars varvvolym kan regleras enbart genom ökning eller minskning av pumpmatningen.

4. Drivsystem (100) enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknat därav, att flerkapaoitetshydraulmotom (1,2) är en radialkolvshydraulmotor, som omfattar kolvar (V) och på dessa tryckrullar (64), som är anordnade att trycka mot en kamring (65) och vilken hydraulmotor (1 ,2) omfattar en fördelare (60) eller en fördelningsventil, med vilken ett trycksatt medium, såsom olja, fasvis kan bnngas till kolvarna/cylindrarna (Va1 ,Va2) och i vilken flerkapacitetsmotor (1,2) eller i samband med denna finns ett arrangemang, l vilket kanalen (A2) kan stängas genom förskjutning av en slid (51) i en styrventil (50), varvid delen (Vag) av cylindrarna och kolvama kan bringas i en s.k. viloarbetsfas, varvid det trycksatta mediet kan föras endast till nämnda del (Ven) av cylindrama, varvid deras rörelsehastighet ökar och hydraulmotorns (1 ,2) rotationshastig het ökar motsvarande grad, men hydraulmotorns (1,2) moment då sjunker.

5. Drivsystem (1 OO) enligt det föregående patentkravet, kännetecknat därav, att systemet omfattar en sådan flerkapacitetsmotor (1,2) där det är en direkt ingång från pumpen (P1) till en motordel (Vag) i denna.

6. Drivsystem (100) enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknat därav, fl att flerkapacitetsmotoms (1,2) utgång är ansluten till en av motordelamas utgångar och att i systemet en från pumpen kommande kanal (11) är förgrenad till två motsvarande kanalsystem, av vilka det ena kanalsystemet (M1) är anslutet till den ena 10 15 20 25 30 532 733 16 den andra flerkapacitetsmotorn (2) och den till denna anslutna andra vanliga hydraulmotorn (4).

7. Drivsystem (100) enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknat därav, att systemet (100) omfattar en tryckförbindelse (C10) frän motordelen (Va1) som förverkligar en delvolym i flerkapacitetsmotorn (1,2) till det styrande funktionsorganet (50) och att när trycket i ifrågavarande del, i dess trycklinje (A1), sjunker under en bestämd tryckgräns, stänger funktionsorganet (50) den andra motordelen (Vaz) och flerkapacitetsmotorn (1,2) överförs då till delvarvsvolym.

8. Drivsystem (100) enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknat därav, att mataranordningarna i harvesterns harvesterhuvud (M) är matarrullar (d1,d2,d3,d4), som kan inkopplas mot ytan av trädet som skall matas för matning av detta.

9. Drivsystem (100) enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknat därav, att pumpens (P1) trvck och kapacitet len normal drivsituation hålls inom ett bestämt funktionsvärdeområde och att rotationshastigheten mellan hydraulmotorerna (1 ,2,3,4) i systemet då kan regleras så att hydraulmotorernas (1 ,2,3,4) rotationshastigheters förhållande till varandra inte förändras vid olika rotationshastigheter vid omkastning av flerkapacitetsmotorns (1,2) drivtillstånd d.v.s varvvolym från (Va1 + vag) till (Va1) eller tvärtom.

10. Drivsystem enligt patentkravet1 eller 2, kännetecknat därav, att funktionsorganet (50) består av en slid (51), på vilken trycket i trycklinjen (A1) verkar direkt eller indirekt och mot fjäderkraften av en fjäder (J) på sliden (51), varvid då trycket i linjen (A1) sjunker under en viss gräns förskjuts sliden (51) till ett läge där den andra trycklinjen (A2) stängs. 533 733 17 i "fiíen (A1) sjunker under en viss " '- grans forsk'ut rd ~ -- -- tfycklinien (A2) stängs. J S s' en (51) h" ett 'age dar den andra