SE529951C2 - Gränssnittsparti för ett sifoniskt system - Google Patents

Description

l5 20 25 30 529 951 2 Emellertid är erfarenheterna av priming blandade. Vissa system kan uppvisa snabb priming medan andra verkar uppvisa en lång- sammare priming. Exempelvis kan vissa takutlopp/ändrörsystem uppvisa avsevärt långsammare priming än andra. För fallet med långsam priming kommer sålunda primingen av hela rörsystemet att fördröjas och det olyckliga resultatet är icke avsedd vattenlagring på taket. Stora massor vatten som lagras på en byggnads tak kan i värsta fall förstöra taket med alvarliga konsekvenser för egendom och potentiellt mänskliga liv.

Uppfinningens ändamål och dess viktigaste egenskaper Det är ett syfte med föreliggande uppfinning att föreslå en lösning till eller minskning av problemen med känd teknik. Ett huvudsakligt syfte är sålunda att lösa problemet att pålitligt och snabbare åstadkomma priming av ett sifoniskt system.

I enlighet med uppfinningen åstadkommes detta genom ett gräns- snittsparti som uppvisar särdragen i patentkrav l.

Uppfinningen härrör från insikten att övergångar i ett sifo- niskt system, såsom ett vertikalt rörnät med olika diametrar eller vertikala rörnät med förträngningar, kan verka som fäl- lor för en gas, såsom luft. Inneslutningen av gas förhindrar den sifoniska verkan och förlänger processen att fylla syste- met med vätska (priming).

Uppfinningen tillhandahåller ett gränssnittsparti med en inre tvärsnittsyta som ökar kontinuerligt från inloppsänden till utloppsänden för en längd hos gränssnittspartiet som är åtmin- stone 0,3 gånger utloppsändens innerdiameter. Genom denna kon- tinuerliga ökning under den specificerade längden, förhindras gas effektivt från att bli instängd nedströms om uppströms- 10 15 20 25 30 5.29 951 partiet. Sålunda medverkar gränssnittspartiet enligt uppfin- ningen till en snabbare priming av det sifoniska systemet.

Med fördel är en övergång mellan inloppsänden och uppströms- partiet väsentligen i form av en kurva med en radie på åtmin- stone 0,15 gånger utloppsändens innerdiameter. På detta sätt kan den vätska som passerar övergången förmås att mer effek- tivt följa, åtminstone delvis, gränssnittspartiet.

För en övergång mellan utloppsänden och nedströmspartiet är också en liknande övergång som ovan fördelaktig och uppvisar liknande fördelar.

De återstående beroende kraven beskriver ytterligare fördel- aktiga utföringsformer av uppfinningen.

Patentet US 5 522 197 beskriver ett strypdon för ett takutlopp i ett sifoniskt dräneringssystem, varvid nämnda system inne- fattar multipla takutlopp förenade till samma rörsystem. Det löser problemet att tillhandahålla separata takutloppsgrenar med korrekta flödesmotstånd. Anordningen består av ett defor- merbart, ringformigt element som är anordnat i en utlopps- passage och vilket kan deformeras i varierande grad, för att strypa passagen i en motsvarande grad. I en utföringsform av strypdonet kan en del av strypdonet oavsiktligt likna gräns- snittspartiet enligt föreliggande uppfinning i den utsträck- ningen att det uppvisar ett parti med en inre tvärsnittsyta som ökar kontinuerligt. Emellertid är längden av partiet hos strypdonet som uppvisar denna ökning för kort för att uppnå den primande verkan hos gränssnittspartiet enligt föreliggande ansökan och övergångsradierna är obefintliga. Vidare tar sig patentet US 5 522 197 endast an problemet med flödesmotstånden och diskuterar inte på något sätt, implicit eller explicit, 10 l5 20 25 30 i 529 951 föreliggande problem med priming av ett sifoniskt system och det finns inga hänvisningar till detta problem eller till lös- ningen i enlighet med föreliggande uppfinning över huvud taget.

Kort beskrivning av ritningarna Utföringsformer som exemplifierar uppfinningen kommer nu att beskrivas med hjälp av de bifogade ritningarna på vilka fig. 1 schematiskt visar bakgrundsteknik till uppfinningen, fig. 2 schematiskt visar ett sifoniskt system, innefattande ett utlopp förbundet med ett ändrör, som uppvisar ett långsamt primingbeteende, fig. 3 visar ett abrupt gränssnittsparti med förträngning hos ett kopplingsorgan för ett sifoniskt dräneringssystem enligt känd teknik, fig. 4 visar ett gränssnittsparti hos uppfinningen i förhål- lande till ett takutlopp, fig. 5 visar en uppförstoring av gränssnittspartiet i fig. 4, fig. 6 visar en annan utföringsform av gränssnittspartiet enligt uppfinningen i förhållande till ett takutlopp, fig. 7a och 7b visar en uppförstoring av gränssnittspartiet i fig. 6 i två olika vyer, fig. 8 visar en annan utföringsform av gränssnittspartiet enligt uppfinningen i förhållande till ett takutlopp, fig. 9 visar gränssnittspartiet enligt uppfinningen inrymt i en hylsinsats, fig. 10 visar gränssnittspartiet enligt uppfinningen inrymt i ett takutlopp i ett sifoniskt dräneringssystem, och fig. ll visar gränssnittspartiet enligt uppfinningen inrymt i ett rör till ett sifoniskt system. 10 15 20 25 30 529 951 Detaljerad beskrivning av belysande utföringsformer Först kommer insikten med uppfinningen, avseende problemet med priming av ett sifoniskt system, att beskrivas. Fig. 2 visar en orsak till problemet med långsam priming hos vissa sifo- niska system. I figuren visas som ett exempel på ett sifoniskt system ett sifoniskt dräneringssystem 6. Systemet 6 inkluderar ett takutlopp 4, som uppvisar ett utloppsrör 13, och ett änd- rör 23 med större diameter än utloppsröret 13. Vid regn samlas regnvatten 14 i takutloppets 4 utloppsskål 15. Vattnet ström- mar ned genom utloppsröret 13 och in i ändröret 23. Eftersom ändröret 23 i detta fall har en större diameter än utlopps- röret 13 och kopplingsorganet som förbinder dem uppvisar en abrupt förändring i diameter, bildar vattnet en stråle 16 som uppvisar en mindre diameter än ändröret 23. Detta leder till att luft 17 stängs in inuti ändröret 23. Pà grund av denna luft kommer systemet inte att arbeta sifoniskt. I stället arbetar systemet helt genom gravitation och uppvisar därför avsevärt lägre vattentransportkapacitet. För att den sifoniska verkan skall börja måste ändröret 23 (med gravitation) fyllas upp med vatten upp till utloppsröret 13 och all luft evakue- ras. Denna fyllning kommer att vara långsam och sker ibland överhuvudtaget inte, även efter en längre tid.

Samma problem kan också förekomma i ett specialfall av ett sifoniskt dräneringssystem. Det är fallet med ett kopplings- organ 18 med en förträngning. Ett sådant kopplingsorgan 18 med förträngning enligt känd teknik visas i fig. 3. Dess funktion är att förbinda ett ändrör 23 direkt med en utloppsbotten 9 hos dräneringssystemet, utan något utloppsrör där emellan.

Förträngningen 19 är i detta fall nödvändig för att anpassa öppningen 7 i utloppsskålen 15 till luftbaffeln 20. Om öpp- ningen 7 blir för stor i förhållande till storleken på luft- baffeln 20 ovanför, kan baffelns 20 funktion, att endast låta 10 15 20 25 30 529 951 vatten komma in i dräneringssystemet, att försämras. Detta beror på att luft kan konstant dras in i rörsystemet vid sidan av luftbaffeln 20, och fullflöde kommer aldrig att uppnås vid tolererbara vattendjup på taket. Exempelvis skulle ändrör 23 i fig. 6 och 8, om kopplade direkt till utloppsskålen 15 eller basplåten, eventuellt skapa denna situation. Förträngningen 19 i fig. 3 åtgärdar detta men olyckligtvis, på grund av den abrupta övergången från en liten tvärsnittsyta till en stor tvärsnittsyta, kan problemet som beskrivits i tidigare stycke uppträda.

För att sammanfatta kan abrupta övergångar i rörlednings- diametrar i sifoniska system innebära problem med priming.

Vidare finns vid utformningar av sifonisk takdränering ofta ett behov av ändrör med större innerdiametrar än utloppsrören hos takutlopp.

För att ordna eventuella inkompatibiliteter för olika delar i ett sifoniskt system föreslås en ny utformning av ett över- gångsgränssnittsparti 1. För att exemplifiera ett sådant gränssnittsparti 1, visas ett sifoniskt dräneringssystem 6 i fig. 4. Detta sifoniska dräneringssystem inkluderar ett tak- utlopp 4, som uppvisar ett utloppsrör 13. Utloppsröret 13 är förbundet med ett kopplingsorgan 5, vilket i sin tur är för- bundet med ett ändrör 23. Riktningen för det strömmande vatt- net är nedåt i figuren; från takutloppet 4 genom utloppsröret 13, sedan genom kopplingsorganet 5 och in i ändröret 23. Det uppfinningsrika gränssnittspartiet l är i denna figur, såsom exempel, inrymd i kopplingsorganet 5. För definitions skull sägs det sifoniska systemet uppvisa ett uppströmsparti 2 och ett nedströmsparti 3. I exemplet motsvarar uppströmspartiet 2 utloppsröret 13 och nedströmspartiet 3 motsvarar den nedre delen av kopplingsorganet 5. Gränssnittspartiet 1 sträcker sig 10 15 20 25 30 529 951 mellan en inloppsände 10 och en utloppsände 11. Inloppsänden 10 skall vara i förbindelse med uppströmspartiet 2, utlopps- änden ll skall vara i förbindelse med nedströmspartiet 3.

Vidare är gränssnittspartiet 1 anordnat att bringa, i använd- ning, uppströmspartiet 2 i vätskeförbindelse med nedströms- partiet 3. Den inre tvärsnittsytan hos gränssnittspartiet 1 ökar kontinuerligt från inloppsänden 10 till utloppsänden 11 under en längd L hos gränssnittspartiet 1 som är minst 0,3 gånger den inre diametern D hos utloppsänden 11 (se fig. 5).

Genom denna kontinuerliga ökning motverkar gränssnittspartiet en ackumulering av en gas nedströms om uppströmspartiet 2, dvs. i gränssnittspartiet 1 och nedströms om gränssnitts- partiet 1. Detta beror på att vattnet, i stället för att bilda en stråle såsom i fig. 2, åtminstone delvis följer väggarna hos gränssnittspartiet 1. När det gör detta, kan vattnet bilda ett slags lock som stänger inne luften i gränssnittspartiet 1 och/eller nedströmspartiet 3 och trycker ut luften ur systemet 6 och sålunda underlättas priming av systemet 6.

Sålunda är idén med gränssnittspartiet att ersätta abrupta övergångspartier i sifoniska system. På detta sätt möjliggör gränssnittspartiet att åtminstone en del av vätskan i det sifoniska systemet följer gränssnittspartiets vägg. Exempel på sådana abrupta partier, som kan ersättas av gränssnitts- partiet, är en ändring från ett rör med liten diameter till stor diameter eller en förträngning i ett rör, som exemplifie- rats ovan. En övergång från gränssnittspartiet 1 till upp- strömspartiet 2 och/eller nedströmspartiet 3 i det sifoniska systemet bör företrädesvis vara mjuk och kan med fördel vara väsentligen i form av en kurva med en radie R på åtminstone 0,15 gånger innerdiametern D av utloppsänden 11, se exempelvis fig. 5. 10 15 20 25 30 529 951 Det kan inses att gränssnittspartiet kan tillhandahållas på flera sätt. Exempelvis kan det tillhandahållas som en integre- rad del av ett byggnadsblock av ett sifoniskt system, som en integrerad del av ett takutlopp, ett rör eller ett kopplings- organ. I fig. 10 tillhandahålls gränssnittspartiet 1 som en integrerad del av ett takutlopp 4. Exempel på kopplingsorgan ges i fig. 4 till 8. Det kan också tillhandahållas som en hylsinsats 24 för ett byggnadsblock i ett sifoniskt system, såsom ett rör. Ett exempel på en sådan hylsinsats 24, insatt i ett rör, visas i fig. 9. Ett exempel på ett gränssnittsparti 1 integrerat med ett rör ges i fig. ll.

När gränssnittspartiet tillhandahålls som en integrerad del av ett byggnadsblock av ett sifoniskt system, kan endera änden av det byggnadsblocket förses med, om nödvändigt, valfria kopplingar för att förbinda byggnadsblocket, innefattande gränssnittspartiet, till andra byggnadsblock i det sifoniska systemet. Sådana kopplingar inkluderar gängor 25, flänsar 8 och andra konventionella kopplingsorgan. Exempel på gängor 25 och flänsar 8 kan exempelvis hittas i fig. 5 och 6. Koppling genom svetsning skulle naturligtvis också vara möjlig.

I det särskilda fallet med ett sifoniskt system som är ett sifoniskt dräneringssystem, kan uppströmspartiet i det sifo- niska dräneringssystemet, till vilket inloppsänden av gräns- snittspartiet skall kopplas, vara en del av ett takutlopp, såsom ett utloppsrör 13 eller en utloppsbotten 9. En sådan del kan studeras i exempelvis fig. 4 och 6. För en utloppsbotten är det möjligt att anpassa inloppsänden antingen att förbindas med utsidan eller insidan av utloppsbotten. Sådana utlopps- bottnar 9 och inloppsändar 10 visas i fig. 6 och 8. Fig. 7a och 7b är uppförstoringar i olika vyer av fig. 6. Utloppsänden ll är på liknande sätt anordnad att förbindas med ett ned- 10 15 20 25 30 529 951 strömsparti 3 som är en del av ett ändrör hos ett sifoniskt dräneringssystem.

Med hänvisning till fig. 5 bör gränssnittspartiets 1 längd L, såsom har nämnts, vara åtminstone 0,3 gånger innerdiametern D hos utloppsänden ll för att en fördelaktig primingeffekt skall börja uppstå. En ökning av nämnda längd L från mellan 0,3 till 0,5 gånger nämnda innerdiameter D ger en ökad primingeffekt.

Ibland kan en ännu starkare primingeffekt observeras om gräns- snittspartiets 1 längd L är åtminstone 0,5 gånger innerdia- metern D hos utloppsänden ll.

Materialet i byggnadsblocket som innefattar gränssnitts- partierna väljs för att matcha det material hos andra bygg- nadsblock till vilket gränssnittspartiets byggnadsblock skall förbindas. Exempelvis kan svetsning eller lösningsmedelssvets- ning (solvent welding) av plastmaterial, mekaniska kopplingar, eller svetsning av stål och andra metaller användas för att åstadkomma en förbindelse.

Väggen hos gränssnittspartiet 1 kan utformas att vara mer eller mindre jämn, det huvudsakliga kravet är att vattnet skall ledas för att åtminstone delvis följa den samma.

Det skall påpekas att det inte är nödvändigt för tvärsnitten hos rörnätet i det sifoniska systemet att vara cirkulära.

Andra tvärsnitt såsom exempelvis kvadratiska, rektangulära eller elliptiska är också tillämpbara. Även om gränssnittspartiet enligt uppfinningen är särskilt användbart i rörsystem för sifonisk takdränering, kan det naturligtvis också användas i vilket som helst sifoniskt rör- 529 951 10 system där övergångar mellan olika diametrar måste åstadkom- mas.

Claims (17)

10 15 20 25 30 529 951 ll Patentkrav

1. Gränssnittsparti (1), för ett sifoniskt system (6) vilket sifoniskt system (6) uppvisar ett uppströmsparti (2) och ett nedströmsparti (3), varvid gränssnittspartiet (1) uppvisar en inloppsände (10), att förbindas med uppströmspartiet (2), en utloppsände (11), att förbindas med nedströmspartiet (3), var- vid gränssnittspartiet (1) är anordnat att bringa, i använd- ning, uppströmspartiet (2) i vätskeförbindelse med nedströms- partiet (3), kännetecknat av att den inre tvärsnittsytan av gränssnittspartiet (1) ökar kontinuerligt från inloppsänden (10) till utloppsänden (11) under en längd (L) av gränssnitte- partiet (1) som är åtminstone 0,3 gånger innerdiametern (D) av utloppsänden (11), så att gränssnittspartiet motverkar en ackumulering av en gas nedströms om uppströmspartiet (2), för att underlätta priming av systemet.

2. Gränssnittsparti (1) enligt krav 1, kännetecknat av att en övergång mellan inloppsänden (10) och uppströmspartiet (2) är väsentligen i form av en kurva med en radie pà åtminstone 0,15 gånger innerdiametern av utloppsänden (ll).

3. Gränssnittsparti (1) enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att en övergång mellan utloppsänden (ll) och nedströmspartiet (3) är väsentligen i form av en kurva med en radie pà åtmin- stone 0,15 gånger innerdiametern av utloppsänden (11).

4. Gränssnittsparti (1) enligt något av kraven 1-3, känne- tecknat av att gränssnittspartiet är inrymt i ett takutlopp (4) för ett sifoniskt dräneringssystem. 10 15 20 25 30 529 951 12

5. Gränssnittsparti (1) enligt något av kraven 1-3, känneteck- nat av att gränssnittspartiet är inrymt i en hylsinsats för ett rör.

6. Gränssnittsparti (1) enligt något av kraven l-3, känneteck- nat av att gränssnittspartiet är inrymt i ett rör.

7. Gränssnittsparti (1) enligt något av kraven 1-3, känneteck- nat av att gränssnittspartiet är inrymt i ett kopplingsorgan.

8. Gränssnittsparti (1) enligt något av kraven 5-7, känneteck- nat av att inloppsänden (10) är anordnad att kopplas till upp- strömspartiet (2) genom sammankopplande gängor.

9. Gränssnittsparti (1) enligt något av kraven 5-8, känneteck- nat av att inloppsänden (10) är anordnad att kopplas till upp- strömspartiet (2) genom en sammankopplande fläns (8).

10. Gränssnittsparti (1) enligt något av kraven 5-9, känne- tecknat av att inloppsänden (10) är anordnad att kopplas till ett uppströmsparti (2) som är en del av ett takutlopp (4) för ett sifoniskt dräneringssystem.

11. ll. Gränssnittsparti (1) enligt krav 10, kännetecknat av att inloppsänden (10) är anordnad att kopplas till ett utloppsrör (13) hos takutloppet (4).

12. Gränssnittsparti (1) enligt krav 10, kännetecknat av att inloppsänden (10) är anordnad att förbindas med en utlopps- botten (9) hos takutloppet (4). 10 15 20 529 951 13

13. Gränssnittsparti (1) enligt krav 12, kännetecknat av att inloppsänden (10) är anordnad att förbindas med utsidan av utloppsbotten (9) hos takutloppet (4).

14. Gränssnittsparti (1) enligt krav 12, kännetecknat av att inloppsänden (10) är anordnad att förbindas med insidan av utloppsbotten (9) hos takutloppet (4).

15. Gränssnittsparti (1) enligt något av kraven 1-14, känne- tecknat av att utloppsänden (11) är anordnad att kopplas till ett nedströmsparti (3) som är en del av ett ändrör för ett sifoniskt dräneringssystem.

16. Gränssnittsparti (1) enligt något av kraven 1-15, känne- tecknat av att längden (L) av gränssnittspartiet (1) är mellan 0,3 och 0,5 gånger innerdiametern (D) av utloppsänden (11).

17. Gränssnittsparti (1) enligt något av kraven 1-15, känne- tecknat av att längden (L) av gränssnittspartiet (1) är åtmin- stone 0,5 gånger innerdiametern (D) av utloppsänden (11).