SE528721C2 - Anordning och metod för tätningsjustering i en tvättanordning för behandling av cellulosamassa - Google Patents

Description

15 20 25 30 5213 721 2 annat. För att uppnå maximal tvätteffektivitet eftersträvas att tvättvätska avsedd för ett specifikt tvättsteg inte förflyttas till ett senare tvättsteg. (En tryckskillnad mellan stegen gör att tillförd tvättvätska strävar efter att törflytta sig mot det lägre trycket.) För att kunna särskilja olika tvâttsteg, som utförs i en eller flera tvättzoner hos trumman, samt formeringssteg, som utförs i trummans formeringszon, och utmatningssteg, som utförs i trummans utmatningszon (massakoncentrationshöjande zon utgör en första del av utmatningszonen), är de respektive zonema avtätade med längsgående (dvs axiella) tätningar. Dessa längsgående tätningar är placerade mellan den roterande tmmman och det omgivande höljet. Filtraten från de respektive zonema särskiljs genom tätningar i en perifer ändventil anordnad vid en eller båda av trummans gavlar.

Ett problem med trumtvättar av den typ som har zoner avdelade med hjälp av längsgående tätningar är att dessa tätningar utsätts för nötning, slitage och andra påfrestningar.

Tätningarna förändras med tiden, vilket har negativ inverkan på den allmänna tvättprestandan och även leder till risk för läckage och driftstopp.

Enligt känd teknik finns möjlighet för driftspersonal att göra en manuell justering av de längsgående tätningarna. Principen är att ratta tätningen i riktning mot trumman tills personalen i fråga uppfattar ljud som tyder på att tärningen ligger an mot tnnnman och därefter backa tärningen ett godtyckligt avstånd. Denna procedur är omständlig, oregelbunden och helt beroende av personliga egenskaper hos driftspersonalen.

Det finns således behov av en förbättrad lösning på problemet med tätningar som nöts och förändras med tiden.

SAMMANFATTNING Ett allmänt syfte med uppfinningen är att tillhandahålla en förbättrad tvättapparat av typen med en facktörsedd roterbar trumma. Särskilt syftar uppfinningen till att åstadkomma en säkrare och mer effektiv tätningsmekanism hos tvâttapparaten.

Dessa syften uppnås i enlighet med bifogade patentkrav. 10 15 20 25 30 Kortfattat tillhandahåller uppfinningen en fackförsedd tvättapparat med juste-Ting av åtminstone en längsgående (dvs axiell) tätning baserat på den kraft S0n1 Verkar På tätning” i riktning radiellt ut från trumman. Kraften mäts, exempelvis med en lastcell eller liknande. och baserat på denna förflyttas tätningen när det behövs, såsom när tätningen k0n1n1e-I för nära trumman på grund av slitning eller formförändring hos trumman eller när ett främmande föremål befinner sig mellan tätning och trumma. Företrädesvis sker detta genom att den uppmätta kraften jämförs mot ett anliggningsgränsvärde, varvid överskridande av gränsvärdet tolkas som en indikation på att tätningen ligger an mot trumman (dVS är för nära denna). Förflyttningen av tätningen sker med hjälp av motor, hydfalllik eller annat drivorgan, vanligen förbundet till tätningen via ett eller flera förmedlingselement och/eller positioneringsorgan.

Den föreslagna tätningsjusteringen möjliggör tvättapparater med "självavkännande" tåtningsanordningar där tätningen automatiskt backas vid kontakt med trumman.

Tätningsinställningarna kan således göras oberoende av driftspersonalens personliga egenskaper och uppfattningsfórmåga. Uppfinningen möjliggör bl.a. kompensation för ändringar i positionen hos de längsgående tätningarna relativt trumman till följd *W formförändringar hos trumtvätten vid ändrade driftsförhållanden. En säkrare tätningsfimktion erhålls där risken för läckage minskas väsentligt och driften av tvättrumman kan optimeras så att tvättningsprocessen ger bättre resultat. i Således tillhandahålls enligt föreliggande uppfinning en tvättanordning för Wäfillíflg 0011 avvattníng av cellulosamassa vilken tvättanordning innefattar en roterbar trumma med ett flertal yttre fack på trumman för massan som ska tvättas vilka fack avgränsas av axiella fackväggar fördelade längs trummans omkrets, ett stationärt cylindriskt hölje som omsluter trumman varvid ett ringformigt utrymme avgränsas mellan höljet och trumman och där det ringformiga utrymmet genom i trummans axiella rikming längsgående tätningar flVdelfifi i zoner för formering, tvättning och utmatning av massan, vilken tvättanordning innefattar en enhet ßr tätningsjustering med mätorgan för mätning av en kraft verkande mot en av de längsgående i rikming flån trumman och ßrflyttningsorgan för ßrflyttning av den längsgående tåtningen huvudsakligen i trummans radiella riktning 'enligt ett förutbeståmt mönster baserat på den med mätorganet uppmätta kraften. 10 15 20 25 30 (fl ti) G3 *<1 i\l" __! 4 Förflyttningsorganet är företrädesvis anpassat att backa den längsgående tätningen På förutbestämt vis, till exempel en förutbestämd sträcka, om den uppmätta kraften Övefskfldef ett anliggningsgränsvärde. Enligt en exemplifierande utföringsform är förflynningsorganet härvid anpassat att, i ett första driftstillständ, föra tätningen i riktning mottfllmmflll lllldef jämförelse av den uppmätta kraften mot ett första anliggníllgSfläflsVäfdet VafVïd tämligen backas en förutbestämd sträcka efter att det första anliggningsgränsvärdet överskrids, 0011 att. i ett andra driftstillstånd, backa den längsgående tätningen en förutbestämd sträcka om den uppmätta kraften överskrider ett andra anliggningsgränsvärde.

Det kan vidare finnas åtminstone två. mätorgan anordnade i anslutning till den längsgående tärningen tillsammans med ett respektive individuellt styrt förflyttningsorgan. Med hjälp av en ledad förbindelse mellan förflyttningsorganet och tätningen kan olika delar av tätningen förflyttas oberoende av varandra.

Enligt ett specifikt utförande innefattar förflyttningsorganet ett pOSiIiOIIEIíIISSOISaII S°m håller tärningen i trummans radiella riktning samt ett drivorgan som driver förflytmingen av tätningen genom att, direkt eller indirekt, påverka posítioneringsorganet. Förflyttningsorganet kan vidare innefatta ett fiäderkraftsbaserat organ, som är anpassat att samverka med drivorganet så att det fiäderkraftsbaserade organet träder in då drivorganets maximala kapacitet är nådd. Dessutom finns i allmänhet en styrenhet som är anordnad att inhämta en lqafrsignal från mawrgane: och Sanda en styfsignal :in fórflytmingsorganet baserat På kraftsignalen.

Enligt andra aspekter av uppfinningen tillhandahålls en enhet för tätningsjustering samt en metod är tätningsjustering.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Uppfinningen, samt ytterligare syften och ßrdelar därmed, förstås bäst genom hänvisning till efterföljande beskrivning och bifogade ritningar, där: Fig. 1 är en schematisk perspektivvy över en facldörsedd roterbar trumma som kan användas i en tvättapparat enligt uppfinningen; 10 15 20 25 CT! .ND CC 'N13 h) ...m Fig. 2 är en schematisk principskiss i form av ett axiellt tvärsnitt genom en tvättapparat med en fackfiirsedd trumma enligt teknikens ståndpunkt; Fig. 3 är en schematisk principskiss i form av ett axiellt tvärsnitt genom entvättapparat med en faclctörsedd trumma i enlighet med en exemplifierande uttöringsform av uppfinningen; Fig. 4A och 4B visar, i ett axiellt respektive radiellt tvärsnitt, en del av en tvättapparat med en längsgående samt en enhet för tätningsjustering i enlighet med en exemplifierande uttöringsform av uppfinningen; Fig. 5A och SB är förenklade diagram över den kraft som mäts enligt uppfinningen som en funktion av tiden med anliggningsgränsvärden markerade för att illustrera en första och en andra justeringsflinktion i enlighet med exemplifierande utföringsformer av uppfinningen; Fig. 6 är en perspektivvy över en längsgående tätning försedd med två enheter för tätningsjustering i enlighet med en exemplifierande utfiiringsform av uppfinningen; Fig. 7 är en schematisk principskiss i form av ett axiellt tvärsnitt genom en tvättapparat med en fackiörsedd tmmma i enlighet med en exemplifierande uttöringsfolm av uppfinningen; Fig. 8 är ett schematiskt blockschema över en enhet för tätningsjustering i enlighet med en exemplifierande utföringsform av uppfinningen; och Fig. 9 är ett schematískt flödesdiagram över en metod för tätníngsjustering i enlighet med en exemplifierande utföríngsform av uppfinníngen. 10 15 20 25 30 DETALJERAD BESKRIVNING I ritningarna används samma referensnummer för liknande eller motsvarande delar.

Fig. 1 är en schematisk perspektivvy över en facktörsedd roterbar trumma som kan ingå tillsammans med ett stationärt hölje i en trycksatt törträngningstvätt enligt uppfinningen. En roterbar trumma 10 försedd med ett flertal yttre fack (även kallade massafack eller celler) 12 visas, i vilka fack pappersmassan som ska tvättas placeras vid inmatning mot trumman.

Varje fack 12 har en botten l2a av perforerad plåt samt två fackväggar (cellväggar) 12b anordnade axiellt med avseende på trummans axel 16. Hos den i Fig. 1 illustrerade trumman är fackväggarna 12b jämnt fördelade längs trummans omkrets. Den roterbara trumman 10 är i allmänhet roterbart lagrad på ett stationärt stativ (visas ej) i tvättapparaten och omsluts av ett cylindriskt hölje (20 i Fig. 2 t.ex.), varvid ett ringformigt utrymme 30 avgränsas mellan höljet och trumman.

Fíg. 2 visar ett axiellt tvärsnitt genom en tvättapparat med en fackfórsedd roterbar trumma enligt teknikens ståndpunkt. Tvättapparaten 100 innefattar ett flertal axiella längsgående tätningar 40 placerade mellan den roterbara trumman 10 och det omgivande höljet 20.

Dessa längsgående tätningar 40 tätar mellan höljet 20 och fackens fackväggar 12b och fungerar som avskiljande element mellan olika zoner F, Tl, T2, U hos tvättapparaten 100.

Tätningamas 40 funktion är av största vikt t.ex. för att säkerställa att tvättvätska avsedd för ett specifikt tvättsteg inte törflyttas till ett senare tvättsteg, i synnerhet då det normalt sett är skillnad i tryck mellan olika tvättsteg. I Fig. 2 visas fyra längsgående tätningar 40 som följaktligen delar in det ringformiga utrymmet 30 i fyra zoner, närmare bestämt i en formeringszon F för formering av massan i trummans fack 12, en första och en andra tvättzon Tl, T2 för tvättning av den formade massan, och en utmatningszon U för utmatning av den tvättade massan.

Varje tätning 40 är av en bredd något större än avståndet mellan två intilliggande fackväggar 12b. Således kommer fackväggarna 12b en efter en att passera tätningen 40 när trumman 10 roterar och tätningens position är sådan att den i varje ögonblick "täcker" antingen en eller två fackväggar 12b. Vidare kan tätningen i axiell riktning Lex. sträcka sig i princip längs hela trumman. Alternativt kan tmmman uppvisa två (eller fler) separata 10 15 20 25 30 tätningar i axiell led, såsom då trurnman är ñrsedd med en ringkonstrulrtion som avdelar varje fack i två delfack i axiell led så att filtrat kan ledas ut från båda gavlarna hos trumman.

Den roterbara trumman 10, inklusive dess fackväggar 12b, är normalt sett av stål. De längsgående tätningar-na 40 kan också vara av ett metallmaterial men utformas med fördel i ett polymermaterial, avsedda att bytas med hjälp av särskilda öppningsbara delar 22 i höljet 20.

En trumtvätt 100 av ovan beskrivna konstruktion arbetar med kontinuerligt roterande trumma 10 enligt följande princip. Massa för tvättning inmatas i formeringszonen F (inlopp visas ej), varvid massan placerar sig i facken 12 på trumman 10 som i trummans långsmala rektanglar mot den perforerade plåten som utgör fackbotten 12a.

Trummans fackindelning ser till att massakakans formering bibehålls. Tvättvätska tillförs det ríngformiga utrymmet 30 och ñltrat pressas ur massan och passerar därvid den perforerade plåten. Detta sker företrädesvis under övertryck, för att erhålla en förbättrad avvattning av massan. Den perforerade plåten är placerad på ett avstånd från trumman 10 så att filtratkanaler 104 bildas i utrymmet mellan trumman 10 och den perforerade plåten.

Tvättningeu kan, såsom i Fig. 2, upprepas i två eller flera steg under olika tryck och med åtskilda tvättvätskor. Använd vätska leds vanligtvis tillbaka till föregående tvättsteg eller ut från tvättapparaten 100 och till tidigare processteg. Den tvättade massan utrnatas via en utloppsöppning 50.

Som nämnts i bakgrundsavsnittet utsätts trumtvättens längsgående tätningar för nötning, slitage och andra påfrestningar. Tåtningarna ßrändras med tiden, vilket har negativ inverkan på den allmänna tvättprestandan och även leder till risk för läckage och driftstopp.

Det händer även att olika föremål såsom flis eller plåtbitar kommer in mellan en och trumman, varvid tätningens funktion försämras betydligt och läckage. kan uppstå. Enligt känd teknik är man i dessa fall som nämnts i bakgrundsavsnittet hänvisad till manuella justeringar av mer eller mindre godtycklig art.

I synnerhet har observerats att positionen hos trumtvättens längsgående tätningar förändras och förskjuts till följd av ändrade driftsfbrhållanden. Ändrade driftsförhållanden kan innebära betydande skillnader i tryck och/eller temperatur hos tvättapparaten, varvid trumtvätten lO 15 20 25 30 uppvisar formförändringar. Därmed ändras tätningarnas respektive positioner i förhållande till trumman och tätningsfimktionen påverkas negativt. Nämnda manuella justeringar är särskilt otillräckliga vad gäller justering för denna typ av förändringar, vilka ibland uppträder relativt snabbt och på icke förutsägbart vis.

Enligt uppfinningen föreslås en mekanism för tätningsjustering som möjliggör en mer sofistikerad hantering av tvättrummans längsgående tätningar. Fig. 3 visar en tvättapparat 100 i en tvärsnittsvy där enheter 60 för tätningsjustering i enlighet med uppfinningen anordnats i anslutning till de längsgående (axiella) tämingarna 40. Varje enhet 60 för tåtningsjustering innefattar ett mätorgan för av den kraft som verkar på tätningen 40 i riktning från trumman 10 samt ett förflytmingsorgan för att sedan förflytta tätningen 40 enligt ett förutbestämt mönster baserat på den uppmätta kraften. Kraften kommer i princip att vara oförändrad, eller åtminstone fluktuera kring ett visst värde/intervall, då tätningen 40 inte har kontakt med trummans fackväggar 12b. När tätningen 40 kommer såpass nära att den ligger an mot fackväggarna 12b förändras kraften markant, vilket kan betecknas som att en anliggningskraft verkar från trumman 10 mot tätningen 40. Dessa förhållanden utnyttjas enligt uppfinningen för att med hjälp av förflytmingsorganet backa tämingen 40 (dvs förflytta den utåt, radiellt sett) till önskad position när den kommit för nära trumman 10.

Den föreslagna tätningsjusteringen är företrädesvis "självavkännande" och automatisk i det hänseendet att tätningen automatiskt backas t.ex. vid kontakt med trumman.

Tätningsinställningarna beror inte av driftspersonalens personliga egenskaper och uppfattningsförmågor. Uppfinningen möjliggör kompensation för ändringar i positionen hos de längsgående relativt trumman till följd av ändrade driftsförhållanden och formförändringar hos trumtvätten. Sådan kompensation, liksom kompensation för slitage och andra tätningsförändringar, kan alltså ske automatiskt.

Det ska betonas att uttryck använda i denna beskrivning som att tätningen är i kontakt med fackväggarna/trtimman eller ligger an mot fackväggarna/tmmman och liknande avser såväl direkt som indirekt kontakt mellan tätning och fackväggar. Det behöver alltså inte nödvändigtvis föreligga någon fysisk kontakt direkt mellan tätning och fackväggar/trumma för att dessa förhållanden ska vara uppfyllda. Exempelvis kan tätningarna vara anordnade på ett visst avstånd till trumman och dess fackväggar, varvid kontakten som mötet med 10 15 20 25 30 fackväggarna ger upphov till sker via massan som ligger sammanpressad i facken. Det kan även vara så att ett ßremål som flis eller en plåtbit befinner sig mellan tätningen och fackväggarna.

En töredragen utfóringsform av enheten 60 för tätningsjustefiflg ska m1 beskfivas med hänvisning till Fig. 4A och 4B, som visar en del av en tvättapparat med en enhet fór tätningsjustering i ett axiellt respektive radiellt tvärsnitt. En längsgående tätning 40 av den typ som tätar mellan zoner i tvättrumman 10 visas i ett läge när den är i kontakt med en fackvägg l2b. Den illustrerade enheten 60 för tätningsjustering innefattar en asynkronmotor 65, en skruvdomkraft 66, en cylinder 67, ett fiäderpaket 68 och en lastcell 61.

En stödstruktilr 69, såsom en hylla, omger lastcellen 61, ijäderpaketet 68 Och delviß även cylindern 67. Cylindern 67 fungerar som ett positioneringsorgan som håller den längsgående tätningen 40 radiellt sett från trumman. Förflyttning av tätningen 40 i huvudsakligen radiell riktning drivs av den elektriska motorn 65 vars rotationsrörelse förmedlas till en linjär rörelse via skruvdomkraften 66. Skruvdomkraften 66 står i förbindelse med cylindern 67 och på så vis överförs motorns 65 drivkrafi till tätningen 40. (Fjäderpaketets 68 fimktion beskrivs nedan.) Lastcellens 61 uppgift är att mäta kraften som verkar på tätningen 40 i riktning huvudsakligen radiellt ut från trumman 10. För detta ändamål placeras den lämpligen som i exemplet mellan cylindern 67 och skruvdomkratten 66.

En fördel med den kraftbaserade tätningsjusteringen enligt uppfinningen är att den kan realiseras genom väsentligen mekanisk mätutrustning, åtminstone vad gäller de delar som anordnas inom tvättapparatens hölje. Justeringsenheten är därmed lämplig för användning i den krävande miljön i tvättapparaten där det finns en massasuspension mellan tätningen och trumman.

Såväl lastcellen 61 som motorn 65 är företrädesvis anslutna till en styrenhet/funktion (63 i Fig. 8), vilken Lex. kan implementeras i form av datorexekverade algoritmer. Styrenheten hämtar mätvärden från lastcellen 61 och genererar baserat på dessa styr-inställningar för motorn 65 på förutbestämt vis. Detta inbegriper företrädesvis att den uppmätta kraften jämförs mot åtminstone ett gränsvärde, även kallat anliggningsgrcïrzsvärde. Om den uppmätta kraften överskrider gränsvärdet, styr styrenheten motorn 65 så att den via skruvdomkraften 66 och cylindem 67 tbrflyttar tätningen i riktning från trumman. 10 15 20 25 30 (11 , _ u f\0\ ïlnl - 1-3 10 Tätningsjusteringen enligt uppfinningen är lämpligen försedd dels med en positionerings- funktion för positionering av tärningen på korrekt avstånd från trumman vid valda tidplmkter och dels med en funktion som reagerar med att förflytta tätningen vid de tillfällen då den kommer för nära trumman under “normal drift".

Den förstnämnda fimktionen, positioneringsfrmktionen, kan till exempel vara anordnad att justera tärningen på ßljande sätt. Med utgångspunkt i systemets startposition/nollposition törflyttas tätningen i riktning mot trumman tills en kraft större än ett anliggningsgränsvärde F, registreras med mätorganet. F, är valt så att det fungerar som en indikation på att tätningen kommit i kontakt med trumman (anliggning). Detta att värdet F , ska skilja sig från det kraftintervall som kraften på tämingen ligger inom då ingen kontakt med trumma finns men samtidigt inte vara onödigt stort för att undvika oönskad kontakt mellan tätningen och trumman. Detta illustreras i Fig. 5A, där F, = LOS-Fwmm, och Fmw står för den genomsnittliga kraften på tätningen i ett normalläge, dvs utan kontakt. När F, registrerats (position A) backar systemet tärningen så att avståndet mellan trumman och tärningen harrmar inom ett önskat intervall, t.ex. i storleksordningen tiondelars millimeter till millimeter. För att inte slita onödigt mycket på tätning och trumma bör törflyttningshastigheten anpassas efter reaktionsförmågan hos motom i fraga; Den beskrivna positioneringsproceduren upprepas lämpligen med jämna intervall och kan även enligt vissa utföranden initieras av driftspersonal mellan dessa tidpunkter. Det har observerats att uppvärmning av tvättrumman medför betydande geometriska formtörändringar, varvid avståndet mellan trumman och den längsgående tätningen kan ändras upp till flera millimeter. Detta leder till problem i form av en försämrad tätningsfunktion med sämre tvättresultat samt förhöjd risk ßr läckage och driftstopp under uppvärmningstiden. Enligt en tördelaktig utföringsform av uppfinningen föreslås därför att systemet för tätningsjustering är anpassat för att vid start med kall maskin under en viss tid utßra positionering vid tätare tidpunkter (t.ex. med tidsintervall i storleksordningen timmar) för att sedan övergå till samma driftsläge med avseende på positionering som vid start med I varm maskin (t.ex. med tidsintervall i storleksordningen dygn). Såväl varianter med två positioneringslägen som varianter med en successiv ökning av positioneringsintervallen är 10 15 20 25 30 528 721 11 möjliga. Pâ detta sätt åstadkoms välfungerande och säker tätning mellan trummans zoner även under tvättprocessens initialskede, t.ex. efter ett längre driftstopp.

Den andra ovan nämnda fimktionen, som reagerar vid kontakt, kan till exempel vara anordnad att justera tärningen på följande sätt. Mätorganet registrerar kraften som verkar på den längsgående tärningen i riktning från trumman mer eller mindre kontinuerligt. När kraften överskrider ett anliggningsgränsvärde F, reagerar systemet genom att backa tätningen.

Gränsvärdet FZ är valt som en tydlig indikation på att tätningen ligger an mot trumman, direkt eller via nagot föremål mellan tätningen och trurmnan. Vanligtvis väljs F, så att F, > F,, såsom illustrerat i diagrammet i Fíg. 5B där F, = LZ-Fmm och Fmm, Stål' för (1611 genomsnittliga kraften i ett läge utan kontakt. När F > F, (position Bl backas tärningen en viss sträcka. Det kan dock finnas fall när detta inte räcker för att sänka kraften, exempelvis om ett främmande föremål ligger kvar mellan tämingen och trumman. Enligt en utföringsform av uppfinningen är systemet inställt så att tärningen i sådana fall (i ett eller flera steg) backas ytterligare, exempelvis ända till startpositionen. Företrädesvis är systemet anordnat så att denna andra funktion är inkopplad så snart systemet inte befinner sig i positioneringsläge.

Efter justeringen går systemet lämpligen till ett tidigare drittsläge altermtivt till positioneringsläge för att återställas.

Inparametrar till en algoritm för tätningsjustering som används i enlighet med uppfinningen för att utföra ovan beskrivna fimktioner inkluderar typiskt sett den uppmätta kraften mot tärningen samt tätningens position i förhållande till startläget/nolläget. Ävenjtörflyttad sträcka från läget där tätningen tar emot trumman kan användas. Noteras bör dock att det i dessa fall rör sig om relativa lägen och avstånd. Med kraftmämingen enligt uppfinningen behövs ingen direkt avstândsbestämning (avståndsgivare), varvid en tätningsjustering som är sofistikerad och samtidigt förhållandevis enkel att implementera möjliggörs. En ytterligare fördel med den föreslagna kraftbaserade tätningsjusteringen är att den har en inbyggd korrigering för slitaget på tärningen. Med andra ord sker en automatisk anpassning efter graden av slitage hos tärningen utan att tilläggsmätningar eller justeringar behövs.

Enligt en utföríngsform av uppfinningen innefattar mekanismen för tätningsjustering fler än en enhet för tätningsjustering per tätning. Detta illustreras i Fig. 6 som visar en längsgående 40 försedd med två enheter 60 för tätningsjustering, en i omgivningen av vardera 10 15 20 25 30 12 änden. Dessa enheter eo är företrädesvis ansedda med funktionen: separata, dvs individuell* styrda, iörflyttningsorgan, varvid olika delar 42 av tätningen 40 kan förflyttas oberoende av varandra. (Förflyttningsorganet i Figjó omges delvis av stödstrukturen 69 men dess motor 65 och skruvdomkraft 66 syns.) På detta vis tillhandahålls ändamålsenlig tätning även i de fall när tärningen 40 Lex. slits ojämnt eller föremål som kommit in mellan tätningen 4-0 0011 trumman (10 i Fig. 4A) endast påverkar en del av tätningen 40. För att underlätta törflyttningen av respektive tätningsdel 42 är förbindelsen mellan cylinder och tätning 40 företrädesvis ledad i detta fall. Cylinderns rörelse sker fortfarande huvudsakligen i trummans radiella Som tidigare nämnts består den längsgående tärningen 40 enligt en fóredragen utföringsform av ett polymermaterial. Härvid kan en stödjande plåt eller liknande (visas ej) av ett styvare material anordnas i anslutning till tärningen rör att förhindra oönskad böjning av denna.

Utförande där mellanliggande delar finns anordnade mellan tätningen och höljet 20 ligger således inom uppfmningens räckvidd. Åter med hänvisning nu Fig. 4A eeh 413 är enheten 60 för amingsjustenng enhgr uppfinningen företrädesvis försedd med ett ijäderorgan 68, typiskt sett anordnat så att det omsluter cylindern 67 med en rörlig del närmast trumman och en fix punkt längst bort från trumman 10. Fjäderpaketet 68 är lämpligen törspänt på så vis att det kan träda in och tillhandahålla en snabb törflyttning av tärningen 40 bort 'från trumman då motoms 65 kapacitet inte räcker till. Detta illustreras i Fig. SB där gränsvärdet för fiäderbrickorna FIM, > FZ.

Denna lösning innebär att motorn (eller ett alternativt drivorgan) kan utformas med hanterbar storlek. En annan funktion hos fjäderorganet är att det fimgerar som grov nödåtgärd för att förflytta tätningen, exempelvis ifall motom skulle vara ur funktion och något föremål kommer in mellan tätningen och trumman. Det ska emellertid förstås att fiäderorganet är en valfri del av tätningsjusteringen, som enligt vissa utföranden kan uteslutas.

Enligt en töredragen utiöringsform används ett eller flera tryck i tvättrumman som ytterligare inparametrar baserat på vilka tätningens position och förflyttning styrs. Särskilt de av ïfllmmans längsgående tätningar som tätar mellan luft (atmostärstryck) på ena sidan och massa/vätska på andra sidan kan komma att påverkas av en tryckskillnad som 'får betydelse för den uppmätta kraften mot tätningens insida (dvs sidan närmast trumman). Stömingar på 10 15 20 25 30 kraftsignalen till följd av tryckvariationer finns illustrerade i Fig. 5A och SB. Om tärningen utsätts för olika tryck mot sin utsida kan anliggnillgsgränsvärdnnn kan bChÖVa justeras På motsvarande vis. Således mäts enligt detta utföringsexempel trycket i närheten av fännnßens sidoytor och utsida och används sedan fór att bestämma hur tätniflgen ska .lusferas- G°n°m att ta hänsyn nu nämnda tryck i :aningens omgivningen möjliggörs en ännu noggrannare bestämning av tidpunkten då tätningen bör förflyttas, varvid tätnifigens fnnkfinn nPfirneras ytterligare och oönskad kontakt mellan tätning och fackväggar undviks.

Ytterligare en utföringsform av uppfinningen ger en säkrare tätningsftmktion hOS tvättrllmmß-n ide fall när ett flertal enheter 60 for tätningsjustering finns. Enheterna 60 kan vara anordnade i anslutning till samma (Fig. 6) eller olika tätningar (Fig. 3 och 7) 0011 fungerar Vid mmm drift oberoende av varandra utan kommunikation sinsemellan. Enligt detta införande föreslås emellertid att styrningen av en tätning 40 t.ex. då dess tillhörande lastcell 61 inte fungerar i stället kan baseras på kraften som mäts med avseende på en annan tätning 40/tätningsde1 42.

Företrädesvis utformas styrflmktionen så att den, då kraftmätning från en lastcell 61 inte finns tillgänglig, i första hand använder kraften från en annan lastcell som mäter på samma Finns inte någon sådan lastcell eller fungerar den inte, används istället mätvärden från en lastcell som mäter på en annan av tvättrummans tätningar. Även om tätningsjusteringen inte blir lika exakt som när alla lastceller fungerar, blir den på detta sätt i allmänhet bättre än om den självavkännamle tätningsfunktionen helt skulle kopplas ur.

Det kan även finnas trtföringsformer där vissa längsgående tätningar hos tvättapparaten är ßrsedda med enheter fór tätningsjustering medan andra saknar denna funktionalitet. Sådana utföranden ligger naturligtvis också inom uppfinningens räckvidd. Det är i allmänhet mest angeläget att optimera funktionen hos de som angränsar till en formeringszon respektive en utmatningszon hos trumman. Enligt en utfóringsform av uppfinningen, illustrerad i Fig. 7, finns därför tätningsjustering enligt uppfinningen endast i anslutning till den första och sista tätningen hos tvättapparaten.

Fig. 8 är ett schematiskt blockschema över en enhet för tätningsjustering enligt en töredragen utfóringsform av uppfinningen. Den illustrerade enheten 60 för tätningsjustering innefattar ett mätorgan 61 för kraftmätning, t.ex. en lastcell, från vilket mätsignaler fórs till en styrenhet/funktion 63, t.ex. ett datorprogram med särskilt anpassade styralgoritmer. Detta kan 10 15 20 25 30 14 ske antingen på kommando eller automatiskt med valda tidsintervall. Styrenheten 63 kommunicerar i sin tur med ett drivorgan 65 som driver förflyttningen av tätningen Och således ingår i enhetens 60 förflyttningsorgan 64. Drivorganet 65 kan exempelvis utgöras av en elektrisk motor eller av en hydraulisk drivenhet. Tätningens position styrs genom att drivorganets 65 drivrörelse överförs till ett positioneringsorgan 67, t.ex. en cylinder fysiskt förbunden med tätningen och anordnad för att hålla tätningen på önskad position i huvudsakligen radiell riktning. Detta kan ske direkt eller via ett eller flera förmedlingselement 66. Ett exempel på ett sådant törmedlingselement är skruvdomkraften i Fig. 4A och 4B men beroende bl.a. på drivorganets 65 karaktär kan andra fimldionella enheter användas för att överföra drivkraft till rörelse hos positioneringsorganet 67.

Som nämnts ovan kan förflyttningsorganet 64 även innefatta ett fiäderkrañsbaserat organ 68 som via positioneringsorganet 67 förflyttar tätningen när drivorganets 65 övre kapacitetsgräns är nådd. Det ljäderkraftsbaserade organet 68 kan ofta uteslutas, vilket i Fig. 8 indikeras med streckade linjer. Vidare kan förflyttningsorganet enligt vissa utföranden vara anpassat för förflyttrling av den längsgående tätningen baserat även på ett eller flera tryck i omgivningen runt tätningen. Den illustrerade justeringsenheten 60 inkluderar en enhet 62 för tryckmätning, som kommunicerar med styrenheten 63 för att möjliggöra tämingsjustering baserad även på ett eller flera tryck i omgivningen vid sidoytoma eller utsidan hos tätningen.

Fig. 9 är ett flödesschema över en metod för tätningsjustering enligt en exemplifierande utföringsform av uppfinningen. I ett första steg S1 frågas om systemet ska positioneras. Om så är fallet, fortsätter proceduren med steg S2 men om positionering inte behövs går den direkt vidare till steg S6. Positioneringen i steg S2 till S5 innebär att tätningen förflyttas mot trumman (S2) under mätning av kraften som verkar mot tämingen i riktning ut från trumman (S3). När ett första anliggningsgränsvärde F, överskrids, backas tätningen med hjälp av förflyttningsorganet en förutbestämd sträcka (S5).

Ett system där positionering inte behövs alternativt redan utförts går in i ett andra idrifistillstånd, som i Fig. 9 exemplifieras genom stegen S6-S9. Kraflmåtníng sker genom mer eller mindre kontinuerlig övervakning (S6) och den uppmätta kraften jämförs mot ett andra anliggningsgränsvärde F, i steg S7. Anliggningsgränsvärdena F, och F, väljs i allmänhet så att F, > F, men fall där F, = F,, till exempel, är också möjliga inom ramen för lO 15 20 5128 721 15 uppfinningen. När gränsvärdet F, överskridits, reagerar systemet genom att vidta en lämplig åtgärd och förflytta tärningen enligt ett törutbestämt mönster. I det illustrerade exemplet är en första åtgärd enligt steg S8 att backa tätningen en förutbestämd sträcka och IIPPICPa kraftmämingen för att se om tätningen nu ligger på tillräckligt avstånd från trumman. Detta kontrolleras genom en ny jämförelse mellan den uppmätta kraften 0611 flflligšflïflåsgfäflsväfdef F2 i steg S9. Om åtgärden var tillräcklig för att sänka kraften kan systemet gå tillbaka till normalt driftstillstånd med kraftövervakning (S6). Om den uppmätta kraften å andra sidan fortfarande är större än FZ, går systemet enligt Fig. 9 in i positioneringsläget fdr ompositionering av tätningen.

Det inses att ovan beskrivna metod för tätningsjustering kan varieras inom ramen för uppfinningen. De åtgärder som vidtas när anlíggriingsgränsvärdena överskrids kan till exempel vara annorlunda. Enligt en fóredragen utföringsform är det endast då anliggningsgränsvärdet överskridits under en viss förutbestämd tidsperiod som systemet reagerar. Det sistnämnda kan gälla ena eller båda gränsvärdena F , och F, med villkor att kraften ska överskridas under en viss tid i ett eller flera av jämförelsestegen (S4, S7, S9 eller motsvarande).

Fastän uppfinningen beskrivits med hänvisning till specifika illustrerade utföringsformer ska betonas att den även täcker ekvivalenter till de visade särdragen, liksom förändringar och varianter uppenbara för fackmannen. Uppñnningens räckvidd begränsas således endast av de bifogade patentlcraven.

Claims (13)

10 15 20 25 30 16 PATENTKRAV

1. Enhet (60) för tätningsjustering i en tvättanordning (100) för tvättning och avvattning av cellulosamassa vilken tvättanordning innefattar en roterbar trumma (10) med ett flertal yttre fack (12) på trumman för massan som ska tvättas vilka fack avgränsas av axiella fackväggar (12b) fördelade lms trummans omkrets, ett stationärt cylindriskt hölje (20) som omsluter trumman varvid ett ringformigt utrymme (30) avgränsas mellan höljet och trumman och där det ringformiga utrymmet genom i trummans axiella riktning längsgående tätningar (40) avdelas i zoner (F, Tl, T2, U) för formering, 'tvättning Och “matning av massan» kännetecknar! av mätorgan (61) rör mätning av en kraft verkande mot en av de längsgående tätningarna i riktning från trumman; och förflyttningsorgan (64) för íörflyttning av den längsgående tärningen huvudsakligen i trummans radiella riktning enligt ett törutbestämt mönster baserat på den med mätorganet uppmätta kraften.

2. Enhet för tätningsjustering enligt krav 1, kännetecknad av att ßrflyttningsorganet (64) ü anpassat att backa den längsgående tätningen (40) en förutbestämd sträcka om den uppmätta kraften överskrider ett anliggningsgränsvärde.

3. Enhet för tätningsjustering enligt krav 2, kännetecknad av att törflyttningsorganet (64) är anpassat att, i ett första drittstíllstànd, föra tärningen (40) i riktning mot trumman (10) under jämförelse av den uppmätta kraften mot ett första anliggningsgränsvärdet varvid tärningen backas en förutbestämd sträcka efter att det första anliggningsgränsvärdet överskrids, och att, i ett andra driftstillstànd, backa den längsgående tärningen en förutbestämd sträcka om den uppmätta kraften överskrider ett andra anliggningsgränsvärde.

4. Enhet för tätningsjustering enligt krav 2 eller 3, känneteclmad av att törflytmingsorganet (64) är anpassat att backa den längsgående tätningen (40) om den uppmätta krafien överskrider anliggningsgränsvärdet eller åtminstone ett av anliggningsgränsvärdena under en förutbestämd tidsperiod. 10 15 20 25 30 528 721 17

5. Enhet for tätníngsjustering enligt något av föregående krav, kännetecknar] av att åtminstone två mätorgan (61) finns anordnade i anslutning till den längsgående tärningen (40) tillsammans med ett respektive individuellt styrt förflyttningsorgan (64) och av att förbindelsen mellan fórflyttningsorganet och tätningen är ledad, varvid Olika delar *W tätningen kan förflyttas oberoende av varandra.

6. Enhet för tätningsjustering enligt något av föregående krav, kännetecknad av att mätorgarret (61) innefattar en lastcell.

7. Enhet för tätningsjustering enligt något av föregående krav, kännetecknar! av att törflyttningsorganet (64) innefattar ett positioneringsorgan (67) som håller tärningen (40) i trummans radiella riktning samt ett drivorgan (68) som driver törflyttningen av tätningen genom att påverka positioneringsorganet.

8. Enhet för tätningsjustering enligt krav 7, kännetecknad av att ñrflytmingsorganet (64) vidare innefattar ett fiäderkraftsbaserat organ (68), som är anpassat att samverka med drivorganet (65) så att det ijäderkraitsbaserade organet träder in då drivorganets maximala kapacitet är nådd.

9. Enhet för tätningsjustering enligt något av föregående krav, kännetecknad av att förflytmingsorganet (64) är anpassat för förflyttning av den längsgående tätningen (40) baserat även på ett eller flera tryck i omgivningen runt den längsgående tätningen.

10. Enhet för tätningsjtistering enligt något av föregående krav, kännetecknad av en styrenhet (63) som är anordnad att inhämta en kraftsignal från mätorganet (61) och sända en styrsignal till förtlyttningsorganet (64) baserat på kraftsignalen.

11. Tvättanordning (100) för tvättning .och avvattning av cellulosamassa innefattande en roterbar trumma (10) med ett flertal yttre fack (12) på trumman för massan som ska tvättas vilka fack avgränsas av axíella fackväggar (12b) fördelade längs trummans omkrets, ett stationärt cylindriskt hölje (20) som omsluter trumman varvid ett utrymme (30) avgränsas mellan höljet och trumman och där det ringformiga utrymmet genom i trummans axiella riktning längsgående tätningar (40) avdelas i zoner (F, Tl, T2, U) för formering, 10 15 20 528 721 18 tvättning och unnatning av massan, kännetecknar] av en enhet för tätningsjustering enligt något av krav 1-10.

12. Metod för tätningsjustering i en tvättanordning (100) ßr tvättning och flvväïïflífig aV cellulosamassa som innefattar en roterbar trumma (10) med ett flertal yttre fack (12) På trumman för massan som ska tvättas vilka fack avgränsas av axiella fackväggar (12b) fördelade längs trummans omkrets, ett stationärt cylindriskt hölje (20) som omsluter trumman varvid ett ringformigt utrymme (30) avgränsas mellan höljet och trumman och där det ringformiga utrymmet genom i trummans axiella riktning längsgående tätningar (40) avdelas i zoner (F, Tl, T2, U) för formering, tvättning och tmnatning av massan, kännetecknad av stegen mätning av en lcrafl verkande mot en av de längsgående tätningarna i riktning från trumman; och törflyttning av den längsgående tätningen huvudsakligen i ttummans radiella riktning enligt ett iörutbestämt mönster baserat på den med mätorganet uppmätta kraften.

13. Metod for tätningsjustering» enligt krav 12, kännetecknad av att törflyttningssteget innefattar backande av den längsgående tätningen (40) en förutbestämd sträcka om den uppmätta krafien överskrider ett anliggningsgränsvärde.