SE527976C2 - Skanningsbaserad detektering av joniserande strålning för tomosyntes - Google Patents

Description

25 30 527 976 avbildningar är det möjligt att rekonstruera vilket plan som helst i bröstet som avbildas, som är parallellt med detektorn. Ju högre antal bilder som används, ju högre bildkvalitet i de rekonstruerade tomosyntesbilderna erhålls.

Vidare är olika linjedetektorer för detektering av joniserande strålning kända inom området. Medan sådana detektorer tillhandahåller ögonblicklig endimensionell avbildning, kan tvådimensionell avbildning endast utföras genom att skanna linjedetektorn, och valfritt strålkällan, i en riktning tvärgående mot den endimensionella detektorarrayen. Att använda en sådan detektor vid tomosyntes, där ett flertal avbildningar måste erhållas vid olika vinklar, skulle bli väldigt tidsödande.

Uppfinningen i sammandrag Ett huvudsyfte med föreliggande uppfinning är därför att åstadkoma en skanningsbaserad anordning respektive ett förfarande för att erhålla tomosyntesdata för ett objekt med en högre hastighet än vad som är möjligt att erhålla medelst användning av skanningsbaserade anordningar och förfaranden enligt tidigare känd teknik.

I detta avseende är det ett särskilt syfte att åstadkomma en sådan anordning och ett sådant förfarande, vilka är kapabla att instantant detektera, medelst flertaliga endimensionella detektorer, flertaliga endimensionella bilder av objektet och, genom skanning, flertaliga tvådimensionella bilder av objektet, där var och en av de endimensionella bilderna av objektet detekteras vid en skild vinkel. 10 15 20 25 30 527 976 b) Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att åstadkomma en sådan anordning och ett sådant förfarande, vilka är kapabla att detektera, genom att skanna ett antal endimensionella detektorer över objektet, ett antal tvådimensionella bilder av objektet, där var och en av de tvådimensionella bilderna av objektet detekteras vid en skild vinkel, och där antalet tvådimensionella bilder är högre än antalet endimensionella detektorer. Ännu ett syfte med uppfinningen är att åstadkoma en sådan anordning och ett sådant förfarande, vilka är okomplicerade och kan skapa högkvalitativa, tvådimensionella tomosyntesbilder med hög spatial upplösning, högt signal- till-brusförhållande,_högt dynamiskt område, hög bildkontrast och lågt brus från överliggande vävnad.

Det är i detta avseende ett särskilt syfte med föreliggande uppfinning att åstadkomma en sådan anordning och ett sådant förfarande, som är okomplicerade och kan skapa högkvalitativa tvådimensionella avbildningar med hög spatial upplösning, högt signalbrusförhâllande, stort dynamiskt omfång och hög bildkontrast.

Ytterligare ett syfte med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en sådan anordning och ett sådant förfarande,~ vilka är tillförlitliga, noggranna och billiga.

Dessa syften uppnås, enligt föreliggande uppfinning, medelst anordningar och förfaranden enligt de bifogade patentkraven.

Uppfinnarna har funnit att genom att (i) åstadkomma en divergent strålkälla som emitterar strålning centrerad kring en symmetriaxel och en strålningsdetektor innefattande en 10 15 20 25 30 527 976 stack med linjedetektorer, där var och en riktad mot den divergenta strålkällan för att tillåta ett strålknippe från strålningen, som breder ut sig i en respektive av ett flertal olika vinklar, att komma in i linjedetektorn efter att ha transmitterats genom ett undersökningsobjekt och (ii) förflytta strålkällan och strålningsdetektorn relativt objektet linjärt i en riktning vinkelrät mot symmetriaxeln, medan var och en av linjedetektorerna registrerar linjeavbildningar av strålning som transmitterats genom objektet i en respektive av de olika vinklarna, kan ett flertal tvâdimensionella avbildningar skapas, där varje tvådimensionell avbildning är skapad från ett flertal linjeavbildningar som registrerats av en enda av linjedetektorerna. Således skapas ett flertal tvådimensionella avbildningar vid olika vinklar i en enda skanning, vilket reducerar detekteringstiden med en faktor motsvarande antalet skapade tvådimensionella avbildningar.

Företrädesvis är en anordning åstadkommen för att rotera strâlningsdetektorn runt en rotationsaxel som är vinkelrät mot symmetriaxeln, varvid var och en av linjedetektorerna är! riktad mot den divergenta strålkällan efter rotationen för att tillåta ett strålknippe som propagerar i en respektive av ett ytterligare flertal olika vinklar att träda in i linjedetektorn, och en förflyttningsanordning är vidare ~ anordnad att repetera den linjära förflyttningen av den divergenta strålkällan och strålningsdetektorn relativt objektet, medan var och en av linjedetektorerna är inrättad att registrera ett ytterligare flertal linjeavbildningar av strålning som transmitterats genom objektet i en respektive av ett ytterligare flertal olika vinklar. 10 15 20 25 30 527 976 Data från anordningen lämpar sig utmärkt för tomosyntes eller laminografisk avbildning.

Linjedetektorerna som används är företrädesvis, men inte nödvändigtvis, gasbaserade detektorer av plattelektrodtyp.

Andra linjedetektorer som kan användas innefattar scintillatorbaserade arrayer, CCD-arrayer, TFT- och CMOS- baserade detektorer, vätskedetektorer och diodarrayer, t.ex.

PIN-diodarrayer med kant-, nära kant- eller vinkelrätt infall av röntgenstrålar. En kollimatorstruktur kan vara anordnad framför detektorerna för att delvis avvisa spridda röntgenstrålar.

Ytterligare särdrag hos och fördelar med uppfinningen framgår nedan av den detaljerade beskrivningen av föredragna utföringsformer av den föreliggande uppfinningen, vilka visas i de bifogade figurerna 1-4, som endast är åskädliggörande och således inte begränsande för uppfinningen.

Kortfattad beskrivning av ritningarna Fig. 1 visar schematiskt, i en vy ovanifrån, en anordning för att erhålla tomosyntesdata för röntgenundersökning av ett objekt enligt en föredragen utföringsform av föreliggande uppfinning.

Fig. 2 a-c visar var och en schematiskt, i vy ovanifrån, ett speciellt röntgenstrålknippe när det färdas genom undersökningsobjektet under skanning medelst anordningen i Fig.l.

Fig. 3a-c illustrerar var och en schematiskt, i vy ovanifrån, ett särskilt röntgenknippe, medan det färdas genom 10 15 20 25 30 527 976 undersökningsobjektet under en andra skanningsrörelse av anordningen i fig. 1.

Fig. 4 illustrerar schematiskt i tvärsektionsvy en linjedetektor enligt fig. 1 tagen längs linjen I-I.

Detaljerad beskrivning av föredragna utföringsformer Anordningen i Fig.1 innefattar en divergent röntgenkälla 1, som skapar röntgenstrålar 2 centrerade kring en symmetriaxel 3 (parallell med z-axeln), en kollimator 4, en strålningsdetektor 6 och en anordning 7 för att stelt förbinda röntgenkällan 1, kollimatorn 4 och strålningsdetektorn 6 med varandra och förflytta röntgenkällan 1, kollimatorn 4 och strålningsdetektorn 6 huvudsakligen linjärt i en riktning 8 (typiskt parallellt med x-axeln) huvudsakligen vinkelrät mot symmetriaxeln 3 för att skanna ett objekt 5, som ska undersökas.

Strålningsdetektorn 6 innefattar en stack med linjedetektorer Ga, där var och en riktad mot den divergenta strålkällan 1 så att ett respektive strålknippe bl, W, bn, W, bn från nämnda strålning 2, som breder ut sig i en respektive av ett flertal olika vinklar a,, m, og, M, om med avseende på frontytan hos strålningsdetektorn 6, tillåts komma in i den respektive' linjedetektorn 6a. Linjedetektorerna 6a är utsträckta i y- riktningen för att registrera linjeavbildningar utsträckta i y-riktningen.

Kollimatorn 4 kan vara en tunn folie av t.ex. volfram med smala strålningstransparenta spalter bortetsade, vars antal motsvarar strålningsdetektorns 6 antal linjedetektorer 6a.

Spalterna är inriktade i linje med linjedetektorerna 6a så 10 15 20 25 30 527 976 att röntgenstrålarna som passerar genom kollimatorns 4 spalter kommer att nå detektorenheterna 6a, dvs. som strålknippe bl, l, bn, N, bn. Kollimatorn 4, vilken är valfri, förhindrar strålning, som inte är riktad direkt mot linjedetektorerna 6a, från att träffa objektet 5, och reducerar därigenom strâlningsdosen till objektet. Detta är fördelaktigt i alla tillämpningar där objektet är en människa eller ett djur, eller delar därav.

Under skanning förflyttar anordningen 7 strålkällan 1, kollimatorn 4 och strålningsdetektorn 6 relativt objektet 5 på ett linjärt sätt parallellt med strålningsdetektorns front, som visas med pil 8, medan var och en av linjedetektorerna Ga registrerar ett flertal linjeavbildningar av strålning som transmitterats genom objektet 5 i en respektive av de olika vinklarna du _” an,.-, aul Skanningen av objektet 5 utförs företrädesvis en längd, som är tillräckligt stor för att var och en av linjedetektorerna 6a kan skannas över hela objektet av intresse för att för var och en av linjedetektorerna 6a erhålla en tvådimensionell bild av strålning som transmitterats genom objektet 5 i en respektive av de olika vinklarna du W, am _” an.

I Fig. 2a-c visas schematiskt tre olika röntgenstrålknippen b,, bn och bwnär de passerar genom undersökningsobjektet 5 under skanning medelst anordningen i Fig. 1.

Hänvisningsnummer 9 visar ett plan parallellt med x-axeln, vilken samanfaller med skanningsriktningen 8 och med strålningsdetektorns 6 front. 10 15 20 25 30 527 976 Såsom kan ses i Fig. 2a-c skapar varje linjedetektor/röntgenstrålknippe-par en komplett tvådimensionell avbildning i en särskild vinkel av de olika vinklarna. Fig. 2a visar bildande av en tvådimensionell avbildning av strålning som transmitterats genom objektet i en vinkel al, Fig. 2b visar bildande av en tvådimensionell avbildning av strålning som transmitterats genom sama objekt, men i en vinkel om och Fig. 2c visar bildande av en liknande tvådimensionell avbildning, men i en vinkel au, Företrädesvis är de olika vinklarna fördelade över ett vinkelomfång om-alav åtminstone 5°, hellre åtminstone l0°, och allra helst åtminstone 15° beroende på tillämpningen eller typ av undersökning, för att erhålla högkvalitativa J tomosyntesdata för undersökning av objektet. Antalet linjedetektorer 6a i linjedetektorstacken är åtminstone 3, hellre åtminstone 10, och allra helst åtminstone 25 beroende på antalet registrerade avbildningar vid olika vinklar som erfordras för undersökningen.

Skanningssteget, i Fig. 2a-c betecknat med sl, beror på den spatiala upplösningen av de tvådimensionella avbildningarna bildade från de endimensionella registreringarna. Typiskt kan skanningssteget sl vara cirka 10-500 mikrometer, och var och en av linjedetektorernas individuella detekteringselement kan vara av liknande storlek.

Företrädesvis är anordningen 7 för att utföra skanningsrörelsen, eller annan anordning (ej illustrerad) kapabel att rotera strålkällan 1, kollimatorn 4 och strålningsdetektorn 6 en vinkel A runt en rotationsaxel som passerar exempelvis genom strålkällan 1 eller annan punkt, och som är vinkelrät mot symmetriaxeln 3, och företrädesvis 10 15 20 25 30 527 976 parallell med y-axeln. Vinkeln A är företrädesvis mindre än skillnaderna mellan två intilliggande av de olika vinklarna al, W, an, W, om.

Strålkällan 1 kan emellertid hållas still under rotationen om linjedetektorerna 6a, efter rotationen, fortfarande är inom rymdvinkeln för strålningen som emitteras av strålkällan 1.

Anordningen 7 för att förflytta repeterar sedan den linjära förflyttningen av strålkällan 1, kollimatorn 4 och strålningsdetektorn 6 relativt objektet 5 i en andra skanning, medan var och en av linjedetektorerna registrerar ytterligare ett flertal linjeavbildningar av strålningen som transmitterats genom objekt 5 i en respektive av de ytterligare olika vinklarna oL1+A, ..., an+A, ..., aN+A.

I fig. 3a-c illustreras tre olika röntgenknippen bl, bn och bn schematiskt när de färdas genom undersökningsobjektet 5 under den andra skanningen medelst anordningen i fig. 1.

Hänvisningsbeteckning 9 indikerar, såsom i fig. 2, ett plan, parallellt med x-axeln, som här avviker något från skanningsriktningen 8 och från strålningsdetektorns 2 framsida på grund av rotationen.

Såsom kan ses i fig. 3a-c skapar varje linjedetektorlröntgen- knippepar en fullständigt tvådimensionell bild vid en distinkt av de olika vinklarna. Fig. 3a illustrerar bildandet av en tvådimensionell bild av strålning som transmitteras genom objektet vid en vinkel bildandet av en tvådimensionell bild av strålning som transmitteras genom samma objekt, men vid en vinkel o%+A och fig. 3c illustrerar bildandet av en liknande tvådimensionell bild, men vid en vinkel 0%+A. 10 15 20 25 30 527 976 10 Således sörjer två linjära skanningar med en liten rotation däremellan för bildandet av 2N tvådimensionella bilder vid de olika vinklarna al, oL1+A, ..., an, egg-A, ..., oz“, oLN+A. På liknande sätt kan rotationen och den linjära skanningen repeteras P gånger för att erhålla PxN tvådimensionella bilder. Pâ ett sådant sätt kan ett stort antal bilder erhållas vid olika vinklar genom att använda ett begränsat antal linjedetektorer. Härigenom kan en lâgkostnadsstrålnings- detektor åstadkommas till kostnaden av en förlängd skanning och undersökningstid. Den totala strålningsdosen till objektet 5 under undersökningen måste emellertid inte nödvändigtvis ökas.

Alternativt, eller dessutom, kan rotationen utföras runt en rotationsaxel, som är parallell med x-axeln, mellan linjära skanningar av det ovan beskrivna slaget.

Desto flera bilder vid olika vinklar som âstadkommes, desto mindre brus från överliggande objekt i den rekonstruerade tomosyntesbilden erhålls.

Det skall observeras att föreliggande uppfinning är tillämpbar för alla typer av undersökningar som använder sig av tomosyntes eller laminografisk avbildning, innefattande t.ex. mamografiundersökning och andra undersökningar av mjuk vävnad.

En föredragen linjedetektor för användning i föreliggande uppfinning är en gasbaserad detektor av plattelektrodtyp, företrädesvis försedd med en elektronlavinförstärkare. En sådan gasbaserad detektor av plattelektrodtyp är en joniseringsdetektor, vari elektronerna frigjorda som ett resultat av jonisering medelst joniserande strålning 10 15 20 25 30 527 976 11 accelereras i en riktning huvudsakligen vinkelrät mot strålningsriktningen.

En tvärsektionsvy av linjedetektorn i fig. 1 tagen längs linjen I-I illustreras schematiskt i fig. 4.

Linjedetektorn innefattar ett fönster 30 för införsel av ett strålknippe och en rad utsträckta individuella, ledande detektorelement eller -remsor 27 anordnade på ett dielektriskt substrat 28. Företrädesvis utgör elementen eller remsorna 27, vilka var och en är kapabel att separat detektera infallande strålningsfotoner, också en anod hos linjedetektorn för att attrahera elektroner frigjorda vid jonisering av den joniserbara gasen i linjedetektorn.

Företrädesvis definierar det dielektriska substratet 28 och fönstret 30, tillsammans med sidoväggar 29, 31, 32 och ett icke-illustrerat dielektriskt katodsubstrat, en gastät inneslutning kapabel att kunna fyllas med den joniserbara gasen. Alternativt är linjedetektorn anordnad inuti ett externt gastätt hölje (ej illustrerat).

Notera att de individuella, ledande detektor/anodelementen 27 är anordnade sida vid sida i en rad parallellt med y-rikt- n., ßm' avseende på xz-planet, så att alla detektor/anodelement 27 ningen och definierar en respektive vinkel ßl, H, BM med pekar mot röntgenkällan 1 för att undvika varje parallaxfel orsakat av den divergenta strålningen. Som ett resultat detekterar olika detektor/anodelement 27 olika vinkeldelar Bh N, ßm, m, BM av röntgenknippet som förts in i linjedetektorn.

För ytterligare detaljer avseende sådan typ av gasbaserade linjedetektorer för användning i föreliggande uppfinning, hänvisas till följande US Patent av Tom Francke med flera och 10 15 20 25 30 527 976 12 överlåtna till XCounter AB i Sverige, vilka patent härmed innefattas genom dessa hänvisningar: Nr. 6,546,070; 6,522,722; 6,518,578; 6,ll8,l25; 6,373,065; 6,337,482; 6,385,282; 6,414,3l7; 6,476,397 och 6,477,223, Det skall speciellt påpekas att sådan typ av detektor väldigt effektivt hindrar Compton-spridd strålning från att detekteras. Denna egenskap är av yttersta vikt för att erhålla högkvalitativa tomosyntesdata.

Avståndet mellan linjedetektorns parallella plattor, dvs. elektroderna, kan vara mindre än omkring 2 mm, hellre mindre än omkring 1 m, ännu hellre mindre än omkring 0,5 m och allra helst mellan omkring 0,1 mm och 0,5 mm. XCounter AB har nyligen experimentellt börjat verifiera linjedetektorns egenskaper avseende avskärmning av Compton-spridning och god kontrast har observerats vid användning av ett brett röntgenspektrum med röntgenstrålar av hög energi, vid vilka förhållanden ett konventionellt detektorsystem inte skulle vara kapabelt att se någon struktur alls. Det antas att den ovan beskrivna gasbaserade linjedetektorn diskriminerar mer än 99 % av de spridda fotonerna och med en lämplig utformning antas att omkring 99,9 % eller fler av de spridda fotonerna kan hindras från att upptäckas.

Det skall icke desto mindre inses att vilken annan typ av detektor som helst kan användas i föreliggande uppfinning.

Sådana linjedetektorer innefattar scintillatorbaserade arrayer, CCD-arrayer, TFT- och CMOS-baserade detektorer, vätskedetektorer och halvledararrayer, t.ex. PIN-diodarrayer med kant-, nära kant- eller vinkelrätt infall av röntgenstrålar, möjligen med en kollimatorstruktur framför för att delvis avvisa spridda röntgenstrâlar. 10 15 20 25 30 527 976 Det skall vidare noteras att anordningen 7 för att stelt förbinda röntgenkällan 1, kollimatorn 4 och strålningsdetektorn 6 kan bytas ut mot separata anordningar (ej visade) för röntgenkällan 1, kollimatorn 4 och strâlningsdetektorn 6, vilka kan styras elektroniskt för att erhålla synkrona rörelser av de separata anordningarna för att erhålla liknande skanningsrörelse. Ytterligare alternativt kan anordningen i Fig. 1 modifieras så att objektet 5 förflyttas under skanning, medan röntgenkällan l, kollimatorn 4 och strålningsdetektorn 6 hålls stilla.

Det skall också noteras att i stället för att utföra linjära skanningar för varje rotation kan den linjära skanningen utföras stegvis och vid varje sådant linjärt skanningssteg utförs mätningar för olika rotationer. Resultatet är identiskt, men utmätningarna utförs i annan ordning.

Det skall även noteras att i en alternativ utföringsform av föreliggande uppfinning utförs den linjära skanningen i y-riktningen och rotationen mellan de linjära skanningarna utförs runt en axel parallell med x-axeln. Detta erfordrar ett mycket kort avstånd mellan linjedetektorerna i stacken, eftersom en detektorremsa från varje linjedetektor sörjer för den instantana endimensionella bilden. En fullständig skanning i y-riktningen involverar att var och en av detektorremsorna hos var och en av linjedetektorerna förflyttas över hela objektet. Remsorna hos flertalet linjedetektorer, som är vinklade med avseende på xz-planet med vinkeln ß,, detekterar, under skanningen, en tvådimensionell bild, de intilliggande remsorna detekterar en annan tvådimensionell bild vid en annan vinkel, etc. Efter den första skanningen roteras detektorn en vinkel +A runt en 527 976 14 axel parallell med x-axeln. Under den andra skanningen är remsorna hos flertalet linjedetektorer vinklade med avseende på xz-planet med ß1+A M, ß¿+A, m, ß¿+A. Således sörjer två linjära skanningar med en liten rotation däremellan för bildandet av 2M tvådimensionella bilder vid olika vinklar ßl, ß1+A ..., ßm, ßm+A, ..., BH, ßH+A. På liknande sätt kan rotationen och den linjära skanningen repeteras P gånger för att erhålla PxM tvådimensionella bilder.

Claims (16)

527 976 15 PBIENTKRBV

1. Skanningsbaserad anordning för att erhålla tomosyntesdata för ett objekt (5), kännetecknad av: - en divergent strâlkälla (1) som emitterar strålning (2) centrerad kring en symmetriaxel (3), - en strålningsdetektor (6) innefattande en stack med linje- detektorer (Ga), där var och en riktad mot den divergenta strålkällan så att ett strålknippe (b,, m, b,, m, bn) från nämnda strålning, som breder ut sig i en respektive av ett flertal olika vinklar (a,, W, an, i, og), tillåts koma in i detektorn, - ett objektområde anordnat i strålningsvägen mellan nämnda divergenta strålkälla och nämnda strålningsdetektor för att inrymma nämnda objekt, - en anordning (7) inrättad att förflytta nämnda divergenta strålkälla och nämnda strålningsdetektor relativt nämnda ob- jekt huvudsakligen linjärt i en riktning (8) huvudsakligen vinkelrät mot nämnda symmetriaxel, varvid var och en av nämnda linjedetektorer är inrättade att registrera ett flertal linje- avbildningar av strålning, som transmitterats genom nämnda ob- jekt, i en respektive av nämnda flertal olika vinklar och - en anordning inrättad att rotera nämnda strålningsdetektor (6) en vinkel (A) runt en rotationsaxel vinkelrät mot nämnda symmetriaxel (3), där var och en av linjedetektorerna (Ga) är riktad mot den divergenta strålkällan efter nämnda rotation för att tillåta ett strålknippe av nämnda strålning som färdas 527 976 16 i en respektive av ett ytterligare flertal vinklar Um+A, mf cg+A, m, og+A) att träda in i linjedetektorn, varvid - nämnda anordning (7) inrättad att förflytta är vidare anord- nad att repetera den huvudsakligen linjära förflyttningen av nämnda divergenta strålkälla och nämnda strålningsdetektor re- lativt nämnda objekt, medan var och en av nämnda linjedetekto- rer är inrättad att registrera ett ytterligare flertal linje- avbildningar av strålning som transmitterats genom nämnda ob- jekt i en respektive av nämnda ytterligare flertal olika vinklar (a1+A, .., omg-A, ..., u.,,+A).

2. Anordning enligt krav 1, varvid nämnda rotationsaxel passe- rar genom nämnda divergenta strålkälla (1).

3. Anordning enligt krav 1 eller 2, varvid - nämnda anordning inrättad att rotera är anordnad att repeti- tivt rotera nämnda strålningsdetektor (6) runt nämnda rota- tionsaxel, där var och en av linjedetektorerna (6a) är riktad mot den divergenta strålkällan efter var och en av nämnda ro- tationer för att tillåta ett strålknippe hos nämnda strålning som färdas i en respektive vinkel att träda in i linjedetek- torn; och - nämnda anordning (7) inrättad att förflytta är anordnad, ef- ter var och en av nämnda rotationer, att repetera den huvud- sakliga linjära förflyttningen av nämnda divergenta strålkälla och nämnda strâlningsdetektor relativt nämnda objekt, medan var och en av nämnda linjedetektorer är inrättade att regi- strera linjeavbildningar av strålning som transmitterats genom nämnda objekt i en respektive vinkel.

4. Anordning enligt något av kraven 1-3, varvid nämnda linje- detektorer är orienterade att registrera linjeavbildningar som 527 976 17 är utsträckta i en riktning (y) huvudsakligen vinkelrät mot nämnda symmetriaxel (3) och huvudsakligen vinkelrät mot rikt- ningen (8), i vilken nämnda anordning (7) för att förflytta är anordnad att flytta nämnda divergenta strålkälla och nämnda strålningsdetektor relativt nämnda objekt.

5. Anordning enligt krav 4, varvid nämnda riktning (y), i vil- ken nämnda linjeavbildningar är utsträckta, är parallell med nämnda rotationsaxel.

6. Anordning enligt något av kraven 1-3, varvid - nämnda linjedetektorer är orienterade att registrera linje- avbildningar som är utsträckta i en riktning (y) huvudsakligen vinkelrät mot nämnda symmetriaxel (3) och huvudsakligen paral- lell med riktningen (y), i vilken nämnda anordning (7) för att förflytta är anordnad att flytta nämnda divergenta strâlkälla och nämnda strålningsdetektor relativt nämnda objekt, och - nämnda riktning (y), i vilken nämnda linjeavbildningar är utsträckta, är huvudsakligen vinkelrät mot nämnda rotationsax- el (x).

7. Anordning enligt något av kraven 1-6, varvid nämnda flertal olika vinklar är fördelade över ett vinkelintervall (ag-a,) av åtminstone 5°, företrädesvis åtminstone l0°, och mest företrä- desvis åtminstone l5°.

8. Anordning enligt något av kraven 1-7, varvid antalet linje- detektorer (6a) i nämnda stack med linjedetektorer är åtmin- stone 3, företrädesvis åtminstone 10, och mest företrädesvis åtminstone 25.

9. Anordning enligt nâgot av kraven 1-8, varvid nämnda anord- ning (7) för att förflytta är anordnad att förflytta nämnda divergenta strålkälla och nämnda strålningsdetektor relativt 527 976 18 nämnda objekt en sträcka som är tillräcklig för att skanna var och en av nämnda linjedetektorer över hela objektet för att, för var och en av nämnda linjedetektorer, erhålla en tvådimensionell bild av strålning som transmitterats genom nämnda objekt i en respektive av nämnda flertal olika vinklar.

10. Anordning enligt något av patentkraven 1-9, varvid - nämnda divergenta strålkälla är en röntgenkälla (1) och - var och en av nämnda linjedetektorer är en gasbaserad joni- seringsdetektor (6a), varvid elektroner frigjorda som ett re- sultat av jonisering av ett respektive strålknippe, accelere- ras i en riktning huvudsakligen vinkelrät mot det strålknip- pets riktning.

11. Anordning enligt patentkrav 10, varvid nämnda gasbaserade joniseringsdetektor är en elektronlavindetektor (Ga).

12. Anordning enligt något av patentkraven 1-11, varvid nämn- da linjedetektorer är, var och en, något av en diodarray, en scintillatorbaserad array, en CCD-array, en TFT- eller CMOS- baserad detektor eller en vätskedetektor (6a).

13. Anordning enligt något av patentkraven 1-12, innefattande en kollimator (4) anordnad i strålningsvägen mellan nämnda strålkälla och nämnda objektområde, varvid nämnda kollimator förhindrar strålning, som inte är riktad mot nämnda linjede- tektorer, från att träffa nämnda objekt, varigenom strål- ningsdosen till nämnda objekt reduceras. 527 976 19

14. Skanningsbaserat förfarande för att erhålla tomosyntesda- ta för ett objekt (5) medelst användning av en divergent strâlkälla (1), som emitterar strålning (2) centrerad kring en symmetriaxel (3), och en strâlningsdetektor (6) innefat- tande en stack med linjedetektorer (Ga), där var och en rik- tad mot den divergenta strâlkällan så att ett strålknippe (bn W, bn, m, b,) av nämnda strålning, som breder ut i en respek- ~tive av ett flertal olika vinklar (a,, M, an, M, og), tillåts komma in i linjedetektorn, k ä n n e t e c k n a t a v stegen att - nämnda objekt anordnas i strâlningsvägen mellan nämnda di- vergenta strålkälla och nämnda strålningsdetektor, - nämnda divergenta strålkälla och nämnda strålningsdetektor förflyttas relativt nämnda objekt huvudsakligen linjärt i en riktning (8) huvudsakligen vinkelrät mot nämnda symmetriaxel, medan ett flertal linjeavbildningar av strålning, som trans- mitterats genom nämnda objekt i en respektive av nämnda fler- tal olika vinklar, registreras av var och en av nämnda linje- detektorer, - nämnda strålningsdetektor (6) roteras en vinkel (A) runt en rotationsaxel vinkelrät mot nämnda symmetriaxel (3), där var och en av linjedetektorerna (Ga) är riktad mot den divergenta strålkällan efter nämnda rotation för att tillåta ett strål- knippe av nämnda strålning som färdas i en respektive av ett ytterligare flertal vinklar (cg+A, W, u5+A, M, og+A) att träda in i linjedetektorn, och - den huvudsakligen linjära förflyttningen av nämnda diver- genta strålkälla och nämnda strålningsdetektor relativt nämn- da objekt repeteras, medan var och en av nämnda linjedetekto- rer är inrättad att registrera ett ytterligare flertal linje- 527 976 20 avbildningar av strålning som transmitterats genom nämnda ob- jekt i en respektive av nämnda ytterligare flertal olika vinklar (a1+A, ..., a,,+A, ..., a,,+A).

15. Förfarande enligt krav 14, varvid nämnda rotationsaxel passerar genom nämnda divergenta stràlkàlla (1).

16. Förfarande enligt patentkrav 14 eller 15, varvid nämnda förflyttningssteg innefattar att förflytta nämnda divergenta strålkälla och nämnda strålningsdetektor relativt nämnda ob- jekt en sträcka som är tillräcklig för att skanna var och en av nämnda linjedetektorer över hela objektet för att, för var och en av nämnda linjedetektorer, erhålla en tvådimensionell avbildning av strålning, som transmitterats genom nämnda ob- jekt i en respektive av nämnda flertal olika vinklar.