SE522484C2

SE522484C2 - Kollimation av strålning från linjelika källor för joniserande strålning och därtill relaterad detektering av plana strålknippen

Info

Publication number: SE522484C2
Application number: SE0003478A
Authority: SE
Inventors: Tom Francke
Original assignee: Xcounter Ab
Priority date: 2000-09-28
Filing date: 2000-09-28
Publication date: 2004-02-10
Also published as: AU9048401A; SE0003478D0; KR100817542B1; US6522722B1; KR20030040455A; CN1240252C; AU2001290484B2; CA2421653A1; WO2002028153A1; SE0003478L; CN1466859A; JP2004510963A; EP1329138A1

Description

30 a | - - | | - » | n u. .5222 484 Ett problem man stöter på när man använder sådana detektorer är svårigheterna som man får med inriktning av detektorn, och möjligen kollimatorn, i förhållande till strålningskällan.

Sådan inriktning måste vara väldigt noggrann och precis.

Minsta felinriktning resulterar ofrånkomligen i att inriktningen måste göras om. Typiskt måste detektorn och/eller kollimatorn riktas in före varje enskild mätning, vilket är både kostsamt och tidsödande. Vidare måste kanske speciella såsom t.ex. inriktningshjälpmedel, optiska inriktningsanordningar, tillhandahållas.

Uppfinningen i samandrag Det är således ett syfte med föreliggande uppfinning att åstadkomma en anordning för planstråleradiografi som lättare och snabbare kan riktas in jämfört med tidigare anordningar inom teknikområdet.

Det är i detta avseende ett särskilt syfte med uppfinningen att åstadkomma en sådan anordning för planstråleradiografi som åstadkommer snabbare och således billigare mätningar. Ännu ett syfte med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en sådan anordning för planstråleradiografi som är effektiv, noggrann, tillförlitlig och som kan implementeras på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att åstadkomma en anordning, för att skapa ett plant strålknippe av joniserande strålning, som kan vara snabb och enkel att rikta in. Ännu ett syfte med uppfinningen är att åstadkomma ett förfarande för att rikta in en detektor för joniserande strålning, i förhållande till en strålningskälla, som är 10 15 20 25 30 n .

- Q ø v ; . a . . n .u 5223484 enklare och snabbare än tidigare inriktningstekniker inom området.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att åstadkomma ett förfarande för att skapa ett plant stràlknippe av joniserande strålning, som utförs snabbt och enkelt.

Dessa och andra syften uppnås medelst anordningar och metoder enligt de bifogade patentkraven.

Ytterligare särdrag hos och fördelar med uppfinningen framgår nedan av den detaljerade beskrivningen av föredragna utföringsformer av uppfinningen, vilka visas i de bifogade ritningarna.

Kortfattad beskrivning av ritningarna Föreliggande uppfinning förstår man bättre genom den detaljerade beskrivningen nedan av utföringsformer av uppfinningen och med hjälp av ritningsfigurerna l-4, som endast är àskådliggörande och inte begränsande för uppfinningen.

Fig. l visar schematiskt i ett tvärsnitt i sidovy, med detektordelar borttagna, en anordning för planstråleradiografi enligt en första utföringsform av föreliggande uppfinning.

Fig. 2 visar schematiskt i ett tvärsnitt sett ovanifràn, med detektordelar borttagna, anordningen i Fig. 1.

Fig. 3 visar schematiskt i ett tvärsnitt i sidovy, med detektordelar borttagna, en anordning för planstråleradiografi enligt en andra utföringsform av den föreliggande uppfinningen. 10 15 20 25 30 522 484 4 Fig. 4 visar schematiskt i ett tvärsnitt sett ovanifràn, med detektordelar borttagna, anordningen i Fig. 3.

Detaljerad beskrivning av föredragna utföringsformer Med hänvisning till fig. 1 och 2, vilka schematiskt i tvärsnittsvy från sidan respektive ovanifràn, med detektordelar borttagna, visar en anordning för planstràleradiografi, kommer en första utföringsform av den föreliggande uppfinningen att beskrivas.

Anordningen för planstràleradiografi innefattar en stràlningsdetektor 9 som innefattar en i huvudsak plan katod 23 respektive anod 25, varemellan en spänning kan pàföras, och ett joniserbart ämne 27 anordnat mellan katoden 23 och anoden 25. Elektroderna 23 och 25 och det joniserbara ämnet 27 är typiskt inneslutna i ett hus. Vidare, har en kollimator 20 en avlàng spalt transparant för strålning 21 som är utsträckt i huvudsak parallellt med elektroderna 23 och 25 så att strålningen kan föras in i sidled, mellan och parallellt med elektroderna.

Det joniserbara ämnet 27 kan vara en gas eller en gasblandning innefattande t.ex. 90 % krypton och 10 % koldioxid eller till exempel 80 % xenon och 20 % koldioxid. Gasen kan vara under tryck, företrädesvis i intervallet 1-20 atm. Sålunda är hus 17 företrädesvis ett gastätt hus försett med ett ingàngsfönster av ett material genomsläppligt för strålning. Alternativt är det joniserbara ämnet 27 ett halvledande material såsom t.ex. kisel eller ett halvledande material med högre Z-värde.

Anoden 25 innefattar ett flertal avlånga, ledande skikt 26 anordnade sida vid sida, vilket bäst ses i fig. 2. Skikten 26 är företrädesvis anordnade elektriskt isolerade fràn varandra pà ett dielektriskt substrat. Anod 25 utgör även en 10 15 20 25 30 a 1 n ø c | . a p . v nu 522 152-84 , ,,._.=_;_,_-= utläsningsanordning för detektorn och således utgör de ledande skikten 26 utläsningselement för endimensionell avbildning av elektroner som drivs eller accelereras mot anoden 25.

Alternativt åstadkoms en separat utläsningsanordning, eller kan en separat utläsningsanordning anordnas i närhet av anoden 25, i närhet av katoden 23 eller någon annanstans. En sådan utläsningsanordning är typiskt avskiljd från elektroden medelst ett dielektriskt skikt, eller liknande.

Det skall inses att utläsningselementen är anordnade på ett sätt så att divergensen hos varje infallande strålning kompenseras. Således kan utläsningselementen anordnas i en solfjäderslik form, varvid varje element är riktat mot den infallande strålningens strålningskälla.

Vidare är utläsningsanordningen förbunden med en signalbehandlingsanordning (ej visad) för nödvändig och/eller önskvärd efterbehandling av insamlad signaldata. Företrädesvis är sedan utläsningselementen 26 separat förbundna med signalbehandlingskretsen medelst enskilda signalledningar. En bildskärmsenhet för signalerna (ej heller visad) tillhandahålls för att visa behandlade signaldata.

I drift förs ett plant strålningsknippe in i det joniserbara ämnet genom spalten 21 i kollimatorn 20, varvid nämnda strålning joniserar det joniserbara ämnet 27. En spänning påförs mellan katoden 23 och anoden 25, vilken ger upphov till ett elektriskt fält, som orsakar att elektroner frigjorda genom jonisering (genom primära och sekundära reaktioner), drivs mot anoden 25. På motsvarande sätt drivs skapade positiva laddningsbärare (t.ex. joner eller hål) mot katoden 23. Elektronerna, inducerar elektriska pulser i anoden eller utläsningselementen 26, vilka detekteras individuellt eftersom varje utläsningselement har sin enskilda signalledning till 10 15 20 25 30 522 484 6 signalbehandlaren. Signalbehandlingselektroniken behandlar sedan pulserna. Den formar eventuellt pulserna och integrerar eller räknar pulserna från varje utläsningselement. På motsvarande sätt inducerar de positiva laddningsbärarna pulser som alternativt, eller dessutom, kan detekteras.

Genom att tillhandahålla en endimensionell gruppering av utläsningselement 26 erhålls en strålningsdetektor, vari laddningsbärare erhàllbara huvudsakligen från jonisering medelst i sidled åtskilda partier av den infallande strålningsskivan kan detekteras separat. Härigenom åstadkommer detektorn endimensionell avbildning.

För att lättare kunna rikta in detektorn 9 innefattar anordningen för planstråleradiografi en linjelik källa 13 för joniserande strålning, företrädesvis en röntgenkälla, orienterad så att den är utsträckt i huvudsak vinkelrät mot utsträckningen för detektorns 9 spaltingàng 21 för strålning.

Det divergenta strålknippet ll som kommer från strålkällan 13 gör det möjligt att skapa ett skivformat strålknippe 22, medelst spaltingång 21, i ett plan vinkelrät mot riktningen för den linjelika stràlningskällans 13 utsträckning. Således förs det skivformade strålknippet 22 in i detektorn 9 för att växelverka med det joniserbara ämnet 27 däri.

Vidare anordnas ett föremål 15, som ska avbildas, i stràlknippets 11 stràlningsväg, mellan strålkällan 13 och detektorn 9. Föremålet 15 är helst inte en levande organism, utan annat material som ska undersökas, eftersom föremålet exponeras för betydande stråldos. Alternativt anordnas strålningskällan och detektorn så att strålknippet ll, när det reflekterats av föremålet 15, träffar detektorn 9 och en del därav går in genom spaltingången (ej visat). 10 15 20 25 30 522 484 7 Genom sådant ombesörjande (dvs. inbördes inriktning) underlättas väsentligt inriktningen av detektorn 9 i förhållande till strålkällan. Detta visas schematiskt i fig. 1 medelst möjliga förflyttningar av detektorn 9, som anges med pil 29, i huvudsak vinkelrätt mot centralaxel 19, medan detektorn fortfarande ”ser” strålkällan och således bibehålls inriktad med strålkällan. Föremålet antas företrädesvis här vara större eller mycket större än dimensionen på strålkällan.

I annat fall begränsar föremålet den tillåtna inriktningstoleransen.

Om anordningen i fig. 1 ska användas för avbildning av en levande organism, eller en del därav, t.ex. en patients kroppsdel, har strålkällan 13 en maximal tillåten längd så att stråldosen som organismen exponeras för inte överskrider en förutbestämd nivå, t.ex. ett tillåtet gränsvärde.

Den linjelika strålkällan 13 har en längd av företrädesvis åtminstone 0,1 mm, hellre minst 1 mm, ännu hellre minst 10 mm och allra helst ungefär 50 mm. Den linjelika strålkällans 13 bredd kan variera från t.ex. omkring 0,05 mm till 2 mm och är typiskt omkring 0,1 mm. Det skall emellertid givetvis inses att föreliggande uppfinning inte begränsas till dessa givna storlekar på fokuseringspunkten.

Den avlånga spaltformade ingången för strålning 21 har en höjd, dvs. en dimension i riktningen för pil 29, av företrädesvis 0,01 - 5 mm, hellre 0,02 - 1 mm, ännu hellre 0,02 - 0,3 mm och allra helst omkring 0,05 mm, och en tjocklek, dvs. en dimension i riktningen för strålningen 22 som förs in i detektorn 9, av företrädesvis 0,01 - 5 mm, hellre 0,05 - 1 mm, ännu hellre 0,05 - 0,3 mm. Längden hos den spaltformade strålningsingången 21, dvs. en dimension i en riktning vinkelrät mot riktningen för pil 29 och riktningen W U 20 25 30 - o n n » av 522 -84 8 4 šï* fi* för strålningen 22 som förs in i detektor 9, kan variera inom ett väldigt stort intervall, beroende på i vilken tillämpning anordningen kommer att användas.

Vidare erhålls en tvådimensionell bild typiskt genom skanning.

Skanningen utförs företrädesvis medelst en svängande rörelse runt någon axel, men företrädesvis runt en axel som passerar genom röntgenkällan eller dess närhet. Skanningen kan också utföras i sidled i riktningen för pil 29. Mätningar utförda vid olika lägen tillhandahåller var och en information om en speciell skiva genom föremålet 15 och således kan en tvådimensionell bild återskapas utan att man behöver flytta strålkällan 13 eller föremålet 15 som ska avbildas. Eftersom strålkällan 13 eventuellt har en intensitet och ett våglängdsspektrum som varierar längs med dess utsträckning, kan olika förfaranden för att kompensera för detta användas.

Det skall inses att ett flertal av den uppfinningsenliga detektorn 9 kan staplas sida vid sida. Genom sådant tillhandahållande kan flerlinjeskanningar utföras, vilket minskar det totala skanningsavståndet, så väl som skanningstiden. Vidare hänvisning i detta avseende görs till vår inneliggande svenska patentansökan 0000388-9 med titeln Detector and method for detection of ionizing radiation, som ingavs den 8 februari 2000, vilken härmed innefattas genom denna hänvisning.

Med hänvisning till fig. 3 och 4, vilka schematiskt i tvärsnittsvy från sidan respektive ovanifrån, med detektordelar borttagna, visar en anordning för planstråleradiografi kommer en andra utföringsform av föreliggande uppfinning att beskrivas. Denna andra utföringsform skiljer sig från den föregående utföringsformen med avseende på följande kännetecken. 10 15 20 25 30 an: ;: 5229484 Anordningen i fig. 3 och 4 innefattar vidare en kollimator 31 som har en avlång spalt genomsläpplig för strålning, utsträckt huvudsakligen parallell med ingångsspalten 21 i detektorn 9.

Kollimatorn 31 anordnas mellan strålkällan 13 och föremålet 15 som skall avbildas så att strålknippet 11 från strålkällan 13 först kollimeras av kollimatorn 31. Strålknippet som passerar genom kollimatorn 31, betecknad 11'i fig. 3 och 4, transmitteras genom föremålet 15 som ska avbildas. Den spaltformade strålningsingången 21 i detektorn 9 fungerar som en andra kollimator för att ytterligare kollimera strålknippet, där det plana strålknippet som förs in i detektor 9 betecknas som i föregående utföringsform med 22.

Dimensionerna hos kollimatorspalten 32 är företrädesvis liknande som de hos detektorns spaltformade ingång 21 för strålning.

Inriktningen av detektorn 9 och kollimatorn 31 i förhållande till varandra och i förhållande till strålkällan är något mer komplicerad än inriktningen som krävdes i utföringsformen 1 och 2. 31 riktas först in i förhållande till strålkällan enligt fig. Endera av detektorn 9 eller kollimatorn (inriktningsrörelser för detektorn 9 respektive kollimatorn 31 visas med pilarna 29 och 33). Denna inriktning är enkel och är tillräcklig för att rikta in detektorn och kollimatorn för att erhålla ett plant strålknippe in i detektorn eller genom kollimatorn. Enkelheten i en sådan inriktning är direkt beroende av strålkällans utsträckning (om inte ett väldigt som skall avbildas, litet föremål, ger begränsningar i detta avseende). Därefter inriktas den andra av detektorn eller kollimatorn och denna inriktning måste utföras mer noggrant. 10 15 20 25 30 :ao u» 522. 484 10 I denna andra utföringsform skyddas föremålet 15 från att nås av en stor del av strålningen som kommer ut från strålkällan 13 och således är denna utföringsform lämpad för diagnostiska ändamål eftersom att patientdosen kommer att bli lägre.

Icke desto mindre exponeras föremål 15 för en högre dos än om en punktlik strålkälla används. Således är det adekvat att konstatera att inriktningen är enklare ju längre strålkällan är, medan strålningen som föremålet 15 exponeras för är högre ju längre strålkällan är. Således finns det en optimal längd på strålkälla 13 för varje tillämpning.

Hur man ska välja en lämplig strålningskälla är således en avgörande uppgift. Ett sätt är att använda en maximal längd på strålningskällan som uppfyller en given, högsta tillåten, exponerad stråldos.

I ett allmänt fall kan en första kostnadsfunktion relaterad till hur enkel inriktningen är bestämmas, varvid en lång linjelik strålningskälla ger en lägre kostnad än en kort linjelik strålningskälla. En andra kostnadsfunktion, relaterad till stråldosen som föremål 15 exponeras för bestäms på motsvarande sätt, varvid en lång linjelik strålningskälla ger en högre kostnad än en kort linjelik strålningskälla. För att hitta en optimal strålningskälla, med kostnadsfunktionerna givna, räknas summan av dessa kostnadsfunktioner ut, varefter längden på den linjelika strålkällan 13 väljs så att summan av kostnadsfunktionerna minimeras.

Det skall givetvis inses att formen på strålknippena som visas i figurerna är starkt förenklade i åskådliggörande syften.

Divergensen hos ett strålknippe är, generellt sett, komplicerad att beräkna, vilket är uppenbart för en fackman. 52-2 43814 Givetvis kan uppfinningen varieras på många olika sätt. Sådana variationer skall inte anses ligga utanför uppfinningens ram.

Alla sådana modifieringar, som skulle vara uppenbara för en fackman, är avsedda att inrymmas inom ramen för patentkravens skyddsomfáng.

Claims

10 15 20 25 30 522 484 12 PATENTKRKV

1. Anordning för planstråleradiografi som innefattar en källa för joniserande strålning (13) och en detektor för joniserande strålning (9), varvid - nämnda källa för joniserande strålning är linjelik och utsträckt huvudsakligen i en första riktning och - nämnda detektor för joniserande strålning innefattar en avlång, spaltformad ingång (21) för strålning utsträckt huvudsakligen i en andra riktning och är anordnad för endimensionell detektering av strålning från nämnda strålningskälla, som förs in i nämnda detektor genom nämnda spaltformade ingång för strålning, kännetecknad av æï - nämnda detektor för joniserande strålning innefattar ett exciterbart eller joniserbart ämne (27) anordnat så att nämnda strålning, som förs in i nämnda detektor genom nämnda avlånga, spaltformade ingång för strålning, kan tränga in i nämnda ämne och en utläsningsanordning (25) för detektering av laddningsbärare, som skapats under jonisering av nämnda ämne, eller av fotoner, som frigjorts som en följd av excitering av nämnda ämne, i en riktning huvudsakligen vinkelrät mot riktningen för nämnda införda strålning, - nämnda avlånga, spaltformade ingång för strålning, utsträckt huvudsakligen i en andra riktning, har en höjd, dvs. en dimension i nämnda första riktning av 0,01 - 5 mm, hellre 0,02 - 1 mm, ännu hellre 0,02 - 0,3 mm och allra helst ungefär 0,05 mm, och 10 15 20 25 30 522 484 13 - nämnda första och andra riktning är huvudsakligen vinkelräta.

2. Anordning enligt patentkrav 1, varvid nämnda källa för joniserande strålning och nämnda detektor för joniserande strålning är anordnade så att strålningen från nämnda källa för joniserande strålning sänd genom eller reflekterad från ett föremål (15) som ska avbildas, företrädesvis en patient eller en del därav, kan införas i nämnda detektor genom nämnda spaltformade ingång för strålning.

3. Anordning enligt patentkrav 2, varvid - nämnda föremål för avbildning är en levande organism, eller en del därav, t.ex. en patients kroppsdel, och - nämnda källa för joniserande strålning har en maximal utsträckning i huvudsakligen nämnda första riktning så att stråldosen som nämnda föremål utsätts för inte överskrider en förutbestämd nivå, t.ex. ett tillåtet gränsvärde.

4. Anordning enligt patentkrav 2 eller 3, vidare innefattande en kollimator (31) som har en avlång spalt genomsläpplig för strålning (32) och som sträcker sig huvudsakligen parallellt med nämnda andra riktning, varvid nämnda kollimator är anordnad mellan nämnda strålningskälla och föremålet som skall avbildas så att nämnda strålning från nämnda strålkälla, som sänds genom, eller reflekteras av, föremålet som ska avbildas, och förs in i detektorn genom nämnda spaltformade ingång för strålning, först passerar genom nämnda kollimators nämnda strålningsgenomsläppliga spalt. 15 20 25 30 522 484 14 o - e o n o | u o ø v u .n

5. Anordning enligt patentkrav 4, varvid nämnda avlånga strålningsgenomsläppliga spalt, utsträckt huvudsakligen parallellt med nämnda avlånga spaltformade ingång, har en dimension i nämnda första riktning av 0,01 - 5 mm, hellre 0,02 - 1 mm, ännu hellre 0,02 - 0,3 mm och allra helst omkring 0,05 mm.

6. Anordning enligt något av patentkraven 1-5, varvid nämnda källa för joniserande strålning har en utsträckning, i huvudsakligen nämnda första riktning av åtminstone 0,1 mm, hellre minst 1 mm, ännu hellre minst 10 mm och allra helst ungefär 50 mm.

7. Anordning enligt patentkraven 1-5, varvid nämnda avlånga spaltformade ingång för strålning, utsträckt huvudsakligen i en andra riktning, har en tjocklek, dvs. en dimension i en tredje riktning av 0,01 - 5 mm, hellre 0,05 - 1 mm, ännu hellre 0,05 - 0,3 mm, varvid nämna tredje riktning är vinkelrät mot nämnda första och nämnda andra riktning.

8. Anordning enligt något av patentkraven 1-7, varvid nämnda avlånga spaltformade ingång för strålning (21) skapar ett skivformat strålknippe (22) av strålning från nämnda strålkälla, i ett plan vinkelrätt mot riktningen för den linjelika strålkällans (13) utsträckning.

9. Anordning enligt något av patentkraven 1-8, varvid nämnda detektor för joniserande strålning innefattar en lavinförstärkare.

10. Förfarande för att rikta in en detektor för joniserande strålning (9) i förhållande till en strålkälla (13), varvid 15 20 25 30 522 111334 ' - nämnda detektor för joniserande strålning innefattar en avlång, spaltformad ingång (21), som är utsträckt huvudsakligen i en första riktning och som är anordnad för endimensionell detektering av strålning, som kommer in i nämnda detektor genom nämnda spaltformade ingång för strålning och - nämnda källa för joniserande strålning är linjelik och utsträckt huvudsakligen i en andra riktning, kännetecknat av stegen att - nämnda detektor för joniserande strålning och nämnda källa för joniserande strålning anordnas i förhållande till varandra så att nämnda första och andra riktning är huvudsakligen vinkelräta, - nämnda detektor för joniserande strålning inriktas i förhållande till nämnda källa för joniserande strålning så att strålning från nämnda källa för röntgenstrålning träder in i nämnda detektor genom nämnda spaltformade ingång för strålning, - ett exciterbart eller joniserbart ämne (27) anordnas i nämnda detektor för joniserande strålning så att nämnda strålning, som träder in i nämnda detektor genom nämnda spaltformade ingång för strålning, kan träffa nämnda ämne, varvid nämnda avlånga, spaltformade ingång för strålning, utsträckt huvudsakligen i en andra riktning, har en höjd, dvs. en dimension i nämnda första riktning av 0,01 - 5 mm, hellre 0,02 - 1 mm, ännu hellre 0,02 - 0,3 mm och allra helst ungefär 0,05 mm, och 10 15 20 25 30 522 484 16 - laddningsbärare, som skapas under joniseringen av nämnda ämne, eller fotoner, som frigörs som en följd av excitering av nämnda ämne, detekteras i en riktning huvudsakligen vinkelrät mot nämnda införda strålning.

11. ll. Förfarande enligt patentkrav 10, varvid strålning från nämnda källa för joniserande strålning, som förs in i nämnda detektor genom nämnda spaltformade ingång för strålning, fås att passera genom, eller spridas från, ett föremål (15), som ska avbildas, företrädesvis en patient eller en del därav, innan strålningen förs in i nämnda detektor.

12. Förfarande enligt patentkrav 10 eller ll, varvid nämnda joniserande strålning från nämnda källa för joniserande strålning, som införs i detektorn genom nämnda spaltformade ingång för strålning, fås att passera genom en avlång, strålningsgenomsläpplig kollimatorspalt för (32), utsträckt huvudsakligen parallellt med nämnda andra spaltingång för strålning, innan den fås att passera genom, eller spridas från, föremålet som ska avbildas.

13. Förfarande enligt patentkrav 11 eller 12, varvid - nämnda föremål för avbildning är en levande organism, eller en del därav, t.ex. en patients kroppsdel, och - nämnda källa för joniserande strålning väljes att ha en maximal utsträckning i huvudsakligen nämnda första riktning så att stråldosen som nämnda föremål utsätts för inte överskrider en förutbestämd nivå, t.ex. ett tillåtet gränsvärde.

14. Förfarande enligt något av patentkraven ll-13, innefattande stegen att: 10 15 20 522 484 17 - en första kostnadsfunktion relaterad till hur enkel inriktningen är åstadkoms, varvid en lång linjelik strålningskälla ger en lägre kostnad än en kort linjelik strålningskälla, - en andra kostnadsfunktion relaterad till stråldosen som nämnda föremål utsätts för åstadkoms, varvid en lång linjelik strålningskälla ger en högre kostnad än en kort linjelik strålningskälla, - summan av nämnda första och andra kostnadsfunktion beräknas och - längden på nämnda linjelika strålningskälla väljs så att nämnda summa av nämnda första och andra kostnadsfunktion minimeras.

15. Förfarande enligt något av patentkraven 10-14 innefattande steget att ett skivformat strålknippe (22) av strålning från nämnda strålkälla i ett plan vinkelrätt mot riktningen för den linjelika strålkällans (13) utsträckning, skapas medelst nämnda avlånga spaltingång (21) för strålning. evo nu