SE527405C2 - Arrangemang och förfarande för styrning av ett arbetsfordon - Google Patents

Description

25 30 LH hä -1 4; CJ UH 2 lyftarmsenhet och tilta ett redskap som är anordnat på lyftarmsenheten, exempelvis en skopa.

Ett lastkännande hydraulsystem kännetecknas av att lastens drifttillstànd avkänns och att pumpens utgående tryck styrs så att det överskrider lasttrycket som råder i det hydrauliska effektueringsdonet med en förutbestämd differens. Mera specifikt avkänns trycket (en LS-signal) från hydraulcylindern för lasten via en slidventil och via en aktiverad reglerventilenhet som står i samband med hydraulcylindern för lasten. Pumpen därefter ett hydraulvätskeflöde till hydraulcylindern vars nivå beror av den grad till levererar vilken den aktiverade reglerventilenheten manövreras.

För att arbetsfordonet skall fungera väl måste motorn, kraftöverföringen och hydraulsystemet vara balanserade med avseende på tillgänglig effekt och uteffekt. Det är svårt att hitta en motor som precis hanterar de önskade uteffekterna vid olika motorvarvtal. Problemet med olika uteffektbehov är särskilt uttalat vid låga motorvarvtal.

Om föraren utnyttjar effekten från motorn vid låga motorvarvtal för att driva fordonets drivaxlar samtidigt som hydraulsystemet är aktiverat finns det en risk för att motorn kommer att slås ifrån eller att motorn kommer att “hänga sig", det vill säga den kommer inte att kunna öka motorvarvtalet när föraren trycker ner gaspedalen.

Föraren kan naturligtvis reglera effektförbrukningen via olika reglage när han märker en förlust av motorvarvtal, men detta kan vara problematiskt, i synnerhet när motorn plötsligt slås ifrån. Dessutom kan även skickliga förare onödan minska mängden hydrauliskt arbete som hydraulsystemet verkligen förmår överkompensera och därför i 10 15 20 25 30 01 |\> 1%: p. 1:) 3 utföra. Till följd av detta minskas maskinens produktivitet.

KÄND TEKNIK Det finns kända arrangemang som är anordnade för att lätta pà motorbelastningen genom att minska pumpdeplacementet när det finns en risk för att motorn tjuvstannar.

I US 6,644,429 avkänns motorvarvtal eller motorvridmoment och pumpdeplacementet minskas till noll för vissa gränsvärden för motorvarvtal eller motorvridmoment. En vänster- och högersolenoid styrs av en styrenhet och är anordnad för att positionera snedskivorna pá pumparna.

I US 4,335,577 avkänns motorvarvtal och pumpdeplacementet minskas till noll för ett visst Pumpen kortsluts så att den pumpens utgående tryck leds direkt till den lastavkännande ledningen och trycket ökas tills pumpens maximala tryckbegränsning uppnås. En nackdel är att när ett högre flöde används för en funktion sä kan pumpen hänga sig pà maximalt deplacement och kan ej öka trycket till den maximala nivån. Pumpen komer da att motorvarvtalsgränsvärde. reglerar ner, dvs. fortsätta att pumpa med fullt flöde och inte maximalt tryck även om den är kortsluten.

KORTFATTAD REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Ett syfte med uppfinningen är att åstadkomma ett för styrning för ett arbetsfordon med ett lastkännande hydraulsystem som skapar förutsättningar för att begränsa den hydrauliska effekten för att lätta pà motorbelastning, alternativt arrangemang i synnerhet 10 15 20 25 30 CPI h.) \~1 .Is CD 01 4 när det fins en risk för att motorn tjuvstarmar.

Arrangemanget bör dessutom vara kostnadseffektivt i drift och/eller att installera i arbetsfordonet.

Detta syfte uppnås genom att arrangemanget innefattar medel för reducering av styrtrycket som levereras till den första pumpen så att den första pmnpens deplacement regleras ner när det finns ett behov av att begränsa hydraulisk effektförbrukning. lastsignalen som levereras till den första pumpen till Mera specifikt minskas en trycknivå under lasttrycket som resulterar i att regleras ner till från innan den når den deplacementet hos den första pumpen lastavkännande hydraulcylindern manipuleras således nollmatning . Den s ignalen förs ta pumpen .

Mera specifikt minskas pumpdeplacementet genom Detta kan enkelt introduceras i ett konventionellt lastkännande system. tryckreglering . arrangemang att avkänna en för ett drifttillstånd hos exempel Arrangemanget är dessutom anordnat minskning av ett värde till som är en minskning av hydrauliska överlaster, och att styra det tryckreducerande medlet på bas av det detekterade drifttillståndsvärdet. fordonets drivlina , motorvarvtalet resultatet av Enligt en föredragen utföringsform är nämnda medel för till anordnat för att reducera styrtrycket till den första pumpen till en sådan grad att den första pumpen inte levererar något hydraulvätskeflöde. slaglängd styrs således ner helt. fördelaktigt när reducering av styrtrycket den första pumpen Den första pumpens Detta är särskilt det finns flera än en pump som 10 15 20 25 30 131 |\) .\J às 4: |J1 5 levererar hydraulvätska till hydraulsystemet innefattar åtminstone tvà pumpar med variabelt deplacement för tillförsel av' hydraulvätska till nämnda effektueringsdon styrs deplacementet hos en pump ett styrtryck representerar den belastning som utövas pà systemet i en effektueringsdonet. Om andra företrädesvis av S0m icke-manipulerad form. Följaktligen nænipuleras endast den ingående styrtryckssignalen till den första pumpen.

Existerande lastkännande hydraulsystenx kan. enkelt och kostnadseffektivt ändras för att begränsningen av den. hydrauliska effekten för att pá åstadkomma detta sätt lätta pà motorbelastningen. innefattar medel för ett drifttillstànd hos en drivlina hos arbetsfordonet och som är förbundna av det detekterade drifttillstándet och generering av en drift~tillstándssignal. nämnda utvärderingsmedel förbundna med nämnda medel för reducering av styrtrycket till den första pumpen för att Enligt en arrangemanget föredragen utföringsform detektering av medel med detekteringsmedlen för utvärdering Dessutom är styra deplacement~minskningen beroende pà drivlinans drifttíllstánd.

KORTFATTAD BESKRIVNING AV RITNINGARNA Uppfinningen kommer att förklaras nedan med hänvisning till de utföringsformer som visas pä de bilagda ritningarna, där FIG 1 visar en hjullastare i en sidovy, FIG 2 schematiskt visar en exemlifierande utföringsform av en drivlina för hjullastaren, och 10 15 20 25 30 1.11 lx) .\1 p.

C 1.11 6 illustrerar en föredragen FIG 3 schematiskt utföringsform av ett arrangemang för styrning av hj ullas taren .

DETALJERAD BESKRIVNING Av FÖREDRAGNA UTFöRINGsFommR Av UPPFINNINGEN Figur 1 visar en hjullastare 1. Hjullastarens l chassi innefattar en främre chassidel 2 och en bakre chassidel 3, vilka delar var och en har ett par av drivaxlar 12, 120. Den bakre chassidelen 3 innefattar en förarhytt 101. Chassidelarna är hopkopplade med varandra pà ett sådant sätt att de kan svängas. Chassidelarna 2,3 kan svängas i förhållande till varandra omkring en vertikal axel med hjälp av två effektueringsdon i form av hydraulcylindrar 4, 5 som är anordnade mellan de två delarna. Hydraulcylindrarna 4,5 är således anordnade för att svänga hjullastaren 1.

Hjullastaren 1 innefattar en utrustning 11 för hantering av föremål eller material. Utrustningen ll innefattar en lyftannsezahet 6 och ett redskap 7 i form av en skopa som är monterad på lyftarmsenheten. En första ände hos lyftarmsenheten 6 är vridbart kopplad till den främre fordonsdelen 2. Redskapet 7 är kopplat till en andra ände hos lyftarmsenheten 6.

Lyftarmsezaheten 6 kan höjas och sänkas i förhållande till den främre delen 2 hos fordonet med hjälp av två andra effektueringsdon i form av två hydraulcylindrar 8,9, vilka var och en vid en ände är kopplad till den främre fordonsdelen 2 och vid den andra änden till lyftarmsenheten 6. Skopan 7 kan tiltas i förhållande till lyftarmsenheten 6 med hjälp av ett tredje effektueringsdon i form av en hydraulcylinder 10, 10 15 20 25 30 'U1 l\) |\J å; 1: |J1 7 vilken vid en ände är kopplad till den främre fordonsdelen 2 och vid den andra änden till skopan 7 via ett länkarmssystem.

Figur 2 illustrerar schematiskt ett exempel pà hjullastarens l drivlina 13. Drivlinan 13 innefattar en förbränningsmotor 14, i form av en dieselmotor, en växellåda 15 momentomvandlare 16. Motorn innefattar fördelaktigt ett turboaggregat växellådan 15 består av en elektriskt styrd automatisk växellåda av power~shift- typ. Växellàdan 15 innefattar en framåt- och bakátväxel 17. automatisk och en hydrodynamisk (ej visat).

Figur 2 visar även tva pumpar 18,180 i hjullastarens hydraulsystem för att hydraulcylindrarna 4,5,8,9,lO med hydraulvätska. Pumparna 18,180 (liksom momentomvandlaren 16) drivs av en utgàende axel 19 fràn förse motorn 14. I den illustrerade utföringsformen är pumparna 18,180 drivbart momentomvandlaren 16 och växellådan 15. Mera specifikt kopplade mellan drivs pumparna 18,180 av en utgående axel 19 fràn momentomvandlaren via en transmission 24. En utgående axel 20 fràn växellådan 15 leder till en differentialväxel 21, vilken är drivbart kopplad till nämnda drivaxlar 12, pà vilka fordonets drivhjul 23 är anordnade.

Figur 3 illustrerar en utföringsform av ett arrangemang för styrning av hjullastaren 1. De heldragna linjerna visar hydrauliska huvudledningar, de streckade linjerna visar hydrauliska styrledningar och linjerna. med ett längre streck följt ledningar för elektriska signaler. av tvá kortare streck visar 10 15 20 25 30 (fl PC! äål .b- (II (II I figur 3 visas det schematiskt att pumparna 18,180 är drivbart kopplade till motorn 14.

Arrangemanget för styrning 25 innefattar en styrenhet 26, eller dator. Ett antal elektriska manöverspakar 64 anordnade i förarhytten är förbundna med styrenheten 26, och denna är anordnad för att hantera signalerna fràn spakarna. Ett antal elektriskt styrda hydrauliska ventilenheter 27,28 i ett hydraulsystem 22 är elektriskt förbundna med styrenheten 26 och hydrauliskt förbundna med hydraulcylindrarna 4,5,8,9,l0 för att reglera det fram-och-átergàende arbetet hos dessa. Den första och andra pumpen 18 respektive 180 tillhandahålls för att förse hydraulcylindrarna 4,5,8,9,1O med hydraulolja via de hydrauliska ventilenheterna 27,28. Var och en av nämnda ventilenheter 27,28 innefattar en riktningsventil (ej visad). Riktningsventilen har ett par arbetsöppningar som är förbundna med motstáende ändar hos var och en av de dubbelverkande hydraulcylindrarna.

Hydraulsystemet 22 innefattar dessutom en ventilenhet 31 som är anordnad mellan nämnda pumpar 18,180 och nämnda effektueríngsdon 4,5,7,8,9 för att styra ett flöde av hydraulvätska som levereras till effektueringsdonen fràn nämnda pumpar. Ovannämnda ventilenhet innefattar en prioriteringsventil 18,180 prioriteringsventilenhet 31 är som är kopplad mellan pumparna 27,28. för Denna att och de elektriska ventilerna anordnad prioritera styrhydraulik över lyfthydraulik.

En ackumulator 32 med en tillhörande ventilenhet 71 är förbunden med lyftcylindrarna 8,9 pá ett sådant sätt 10 15 20 25 30 (TI PCI äï' ..|>.

CD (TI 9 att karakteristik med fjäderverkan erhàlls när fordonet körs med ett lastat redskap. signalerna fràn de elektriska manöverspakarna 64 kan omvandlas pá ett karakteristiskt sätt i styrenheten 26 och skickas därefter till ventilenheterna 27,28 i form av elektrohydrauliska som utsignaler pilotventiler, vilka i sin tur styr hydraulcylindrarna 4,5.8,9,10.

Ytterligare en ventilenhet 33 visas i figur 3. Denna ventilenhet 33 är avsedd. att reglera tillförseln. av hydraulolja till ett effektueringsdan för ett redskap och är förbunden hydrauliskt med pumparna 18,180 via elektriskt effektueringsdon prioriteringsventilenheten 31 och med styrenheten 26. Ovannämnda för redskapet kan bestà av till exempel en arbetscylinder för griparmarna för förflyttning av dessa i förhållande till varandra för gaffelredskapet för inbördes förflyttning av de tvâ skänklarna. Prioriteringsventilenheten 31 är också för att styrhydrauliken över hydrauliken för redskapet i fråga. eller en arbetscylinder anordnad prioritera Bägge pumparna 18,180 har variabelt deplacement. Den hydrauliska uteffekten fràn pumparna kan därigenom styras. Pumparna 18,180 matar hydraulvätska till nämda effektueringsdon 4,5,8,9,10 och lasterna som står i Pumparna 18,180 tillhandahålls för att tillföra vätska till reglerventilerna 27,28 via vätsketillförselledningar. samband med dessa .

Var och en av pumparna 18,180 har ett huvudinlopp 34 respektive 35 förbundet med en sump 36 och ett 10 15 20 25 30 (II f\) hšl -ß- (I) (II 10 respektive 38 förbundet reglerventilenheten 31 huvudutlopp 37 med en ingångsport 39,40 vätsketillförsel-ledningar 41,42.

Ett arrangemang för deplacementstyrning 43 respektive 44 är anordnat vid varje pump 18, 180 för att styra deplacementet hos denna. Pumpen 18,180 innefattar en snedskiva som är vrídbar för variabelt pumpdeplacement. hos Via Arrangemanget för deplacementstyrning 43,44 aktiveras hydrauliskt och innefattar ett mekaniskt element som är kopplat till snedskivan för att vrida denna och ställa önskat läge. Arrangemanget för 43,44 arbetar fjäderkraft.

Arrangemanget för deplacementstyrning 43,44 innefattar in den i deplacementstyrning mot en styringångsport 45 respektive 47. Arrangemanget för 43,44 för att öka deplacementet hos pumparna 18,180 som svar på mottagning deplacementstyrning verkar av respektive signaler om ökat tryck.

Hydraulsystemet 22 är lastkännande och pumpdeplacementet styrs därför automatiskt av en styrtryckssignal som representerar en belastning som utövas på systemet. Med andra ord styrs deplacementet hos nämnda första pump 18 (trycksignal) faktisk belastning. Bägge pumarna 18,180 har således av en lastsignal som representerar en sina deplacement styrda automatiskt som svar på behovet från olika hydrauliska funktioner.

Den första pumpen 18 och den andra pumpen 180 är hydrauliskt sammanbundna så att styrtrycket tillförs till den ingående styrporten 45 hos den andra pumpen 180. En utgående styrport 46 hos den andra pumpen 180 är förbunden med den ingående styrporten 47 hos den första pumen 18 via en hydraulvätskeledning 48. 10 15 20 25 30 131 |\) ~\l .h.

C: (II 11 Arrangemanget för deplacementstyrning 43 för den andra pumpen 180 är förbundet med nämnda ingångsport 45 så att det styr pumpdeplacementet beroende på det ingående styrtrycket. Arrangemanget för deplacementstyrning 44 för den första pumpen 18 är förbundet med nämnda ingångsport 47 så att det styr pumpdeplacementet beroende på det ingående styrtrycket.

Hydraulsystemet 22 innefattar dessutom slidventilmedel 49 som verkar för att leda det större vätsketryck som råder vid de utgående portarna hos ventilerxheterna 27,28,33 till arrangemangen för pumpdeplacementstyrning 43,44 för att därigenom automatiskt styra puinparna 18,180 till att tillgodose det största behovet fràn de laster som står i samband med ventilenheterna 27,28,33.

Pumparna 18,180 styrs hydrauliskt till att leverera ett utgående tryck som är lika stort som sådant högsta lasttryck plus lastavkänningstryckfallet hos ventilenheten 27,28,33 som står i samband med lasten.

Pumparna kan exempelvis vara anordnade för att leverera ett tryck som är 25 bar högre än lasttrycket.

Mera specifikt förbinder styrledningar 50 , 51 , 52 utloppsportarna hos reglerventilenheterna 27,28,33 med första och andra ingångsportar 53,54 hos slidventilen 49. Slidventilen 49 innefattar en kula 55, vilken är anordnad i ett mittutrymme, och två motstående säten 56,57 för kulan 55, vart och ett stående i samband med en av nämnda första och andra ingàngsportar 53,54. Varje säte 56,57 är anordnat så att kulan 55 kommer att blockera den respektive ingángsporten 53 , 54 .

Slidventilen innefattar en utgångsport 58 som är förbunden med ingångsportarna 53, 54 via nämnda mittutrymme. På detta sätt kommer det större av trycken 10 15 20 25 30 527 4Û5 12 i styrledningarna förbundna med ingángsportarna 53, 54 att verka pá kulan 55 och fà in kulan i det motstáende sätet så att det större av trycken i styrledningarna vidarebefordras till utgàngsporten 58. Utgàngsporten 58 slidventilen 49 är, via en ytterligare styrvätskel edning 59 , deplacementstyrning 43 för den andra pumpen 180. hos förbunden med arrangemanget för När operatören till exempel vill höja lyftarmsenheten 11 manövrerar han den specifika manöverspak 64 som hör samman med derma funktion. Ventilenheten 28 som stàr i dà att börja för att först förbunden med samband med lyftcylindrarna 8, 9 kommer öppna sig. Ventilenheten 28 är anordnad öppna en port till ledningen 51 som är slidventilen 49. Trycket hos lyftcylindrarna 8,9 kommer da att vidarebefordras till den andra pumpen 180 via ledningen 59 som är förbunden med ingángsporten 45. Den andra pumpen 180 kommer nu att leverera ett flöde sà att det utgående trycket frán den andra pumpen kommer att bli en specifik differens, exempelvis 25 bar, högre än lyf tcyl indertrycket .

Trycket fràn 8 , 9 att vidarebefordras fràn den andra pumpens utgàngsport 46 lyftcyl indern kommer till ingángsporten 47 hos den första pumpen 18. Den första pumpen 18 kommer pà samma sätt som den andra pumpen 180 att leverera ett flöde sä att det utgående trycket fran den första pumpen 18 komer att bli en specifik differens, högre än exempelvis 25 bar, lyf tcyl indertrycket .

När ventilerlheten 28 öppnar ytterligare kommer en huvudinloppsöppning 72 hos Ventilenheten 28 att öppna 10 15 20 25 30 UH ND \J .ßn :D |J1 13 sig sä att hydraulvätskeflöde frán pumparna 18,180 levereras från pumparna till lyftcylindern.

Arrangemanget för styrning 25 innefattar medel 60,6l,70 för ett drifttillstánd arbetsfordonets drivlina 13. Nämda detekteringsmedel 60,6l,70 (sensorer) kan vara anordnade för att avkänna en minskning av ett för drifttillstándet, en förändring av motorvarvtalet som är detektering av h0S värde exempelvis och producerar detekterade förbunden med resultatet av hydrauliska överlaster, parametersignaler som det drifttillstándet. Styrenheten 26 är detekteringsmedlen 60,6l,70 och innefattar medel 62 för utvärdering av det detekterade drift-tillståndet och svar pà generering av en drifttillstándssignal. Nämnda utvärderingsmedel innefattar mjukvarukod för genomförande av utvärderingen. Det är således programerat med vissa algoritmer.

Utvärderingsmedlet 62 är förbundet med. medel 63 för minskning av styrtryckssignalen till den första pumen 18 för att styra deplacementminskningen beroende pá drivlinans drifttillstànd. styrtryckssignalen till en trycknivà under lasttrycket Mera specifikt minskas som resulterar i att deplacementet hos den första pumpen regleras ner till noll. Nämnda medel 63 för minskning av trycksignalen till den första pumpen 18 är förbundet med nämnda för att ta emot drifttillstándssignalen och. minska nämnda trycksignal beroende pä drifttillstàndssignalen. utvärderingsmedel 62 Nämnda detekteringsmedel detektering av en medel 60 för Motorparameter- innefattar motorparameter. detekteringsmedlen 60 innefattar en laddtryckssensor som 10 15 20 25 30 1:1 I\> nä: .p.

(I) (II 14 är belägen vid motorns insugningsrör nedströms turboaggregatet, en omgivningstrycksensor och en motorvarvtalssensor.

Motorvarvtalssensorn kan vara en magnetisk pick-up~ anordning som är känslig för rörelsen hos en kugge i motorn som är proportionell mot vevaxelvarvtal.

Laddtryckssensorn och omgivníngstrycksensorn är företrädesvis pulsbreddsmodulerade trycksensorer av en typ som är välkänd inom teknikomrádet och som producerar signaler med pulsförhállanden som är proportionella mot avkända trycknivàer.

Enligt en första utföringsform avkänns nmtorvarvtalet.

När motorvarvtalet faller till ett förutbestämt minimum komer styrenheten 26 att mata ut en signal med en nivå som funktion av det detekterade motorvarvtalet.

Ovannämda detekteringsmedel kan även innefatta medel 70 för detektering av läget hos en gaspedal 71. Alternativt komer därför styrenheten 26 att mata ut en signal med en nivà som funktion av bade det detekterade motorvarvtalet och det detekterade läget hos en gaspedal 71.

Enligt en andra utföringsform avkänns turbotrycket. När motorvarvtalet faller till ett förutbestámt minimum kommer styrenheten 26 att mata ut en signal med en nivå som funktion av det detekterade turbovarvtalet.

Alternativt komer styrenheten 26 att mata ut en signal med en nivà som funktion av både det detekterade turbotrycket och det detekterade läget hos en gaspedal 71. 10 15 20 25 30 1J1 Ix) ~_~: 4:. <3 (Il 15 Enligt en tredje utföringsform avkänns en drivlinas vridmoment eller uteffekt. I denna utföringsform avkänns motorvridmomentet. Trycket i en koppling i växellådan används som ett mått på motorvridmomentet. Sådana kopplingstrycksignaler stàr i direkt relation till det vridmoment som överförs av kopplingen till hjulen och av hjulen till marken. När vridmomentet faller till ett förutbestämt minimum kommer styrermeten 26 att mata ut en signal med en nivå som funktion av tillgängligt motorvridmoment. Alternativt kommer styrenheten 26 att mata ut en signal med en nivå som funktion av både tillgängligt motorvridmoment och det detekterade läget hos en gaspedal 71.

Ovannänmda detekteringsmedel innefattar dessutom medel 61 för detektering av ett växelläge i växellådan 15.

Mera specifikt detekterar detekteringsmedlet 61 ett neutralläge i växellådan 15. hydraulsystemet 22 för en viss arbetsoperation när Om föraren använder fordonet står stilla lägger föraren vanligtvis växeln i neutralläget. I ett sådant fall används således motorn inte för framdrivning av fordonet. När ett neutralläge detekteras finns det således inget behov av att styra ner slaglängden/slà ifrån den första pumpen 18. Enligt en ytterligare utföringsform kommer därför styrenheten 26, när ett neutralläge detekteras, inte att påbörja nerstyrning av slaglängden/frärmlagning av den första pumpen 18 oberoende av motorvarvtalet.

I en viss arbetssituation kan dessutom föraren önska ett högre motorvarvtal och han trycker därför ner gaspedalen 71. Ovannäxmda medel 70 detekterar läget hos gaspedalen 71 och vid en viss fördefinierad nedtryckning, lämpligen väsentligen motsvarande en önskad full gas, kommer 10 15 20 25 30 1.71 I\.> -51 4:.

C) (J: 16 styrenheten 26 att leverera en signal till det styrtrycksreducerande medlet 63 för att reglera ner den första pumpens deplacement (eller slå ifrån pumpen) . Det finns således inget behov av att motorvarvtalet minskas (nära motoravstängning) för att reglera ner I stället kan den första pumpens avsevärt pumpdeplacementet . deplacement regleras ner vid ett jämförelsevis lågt styrtryck en annan anledning. (systemtryck) för att öka motorvarvtalet av Styrenheten 26 är programmerad för att aktivera medlet 63 för minskning av styrtryckssignalen till den första pumpen 18. specifikt bildas det signalminskande medlet 63 av en solenoidstyrd ventil anordnad i styrledningen 48 Mera styrtrycks- en grenledning 65 som är förbunden med pumpens utgångsport 46 och den första pumpens ingångsport 47. som förbinder den andra Det styrtryckssignalminskande medlet 63 kommer således att styra den hydrauliska lastsignalen till en trycknivå som motsvarar den elektriska signalen frän styrenheten 26. Grenledningen 65 är förbunden med sumpen 36. Den hydrauliska styrsignalen 65 konuner således att dräneras ut i Sumpen 36 om lasttrycksnivån är högre än det reglerade trycket. Den första pumpens 18 slaglängd kommer då att styras ner (deplacementet hos den första pumpen 18 kornmer att minskas till noll och kommer inte att leverera något hydraulvätskeflöde) .

En flödesbegränsare 66, eller strypning, är anordnad på ledningen 48 som förbinder den utgående styrporten 46 hos den andra pumpen 180 och den ingående styrporten 47 hos den första pumpen 18. Flödesbegränsaren 66 är anordnad uppströms nämnda medel 63 för minskning av trycksignalen till nämnda första pump 18. Tack vare 10 15 20 25 30 1U1 |\) |\J .läs I) |J1 17 flödesbegränsaren 66 kan den andra pumpen 180 upprätthålla sin trycknivå och därigenom fortsätta att leverera vätskeflöde. Detta beror på att ett flöde kontinuerligt kommer att styras fràn, hydraulcylindern till styrtrycksingångsporten 45 för den andra pumpen 180. Flödet är tillräckligt stort för att fylla strypningen 66.

När det inte finns något behov av att minska hydraulsysteznets effekt komer styrenheten att sända en stark elektrisk signal till solenoidventilen 63 så att dess öppningstryck är högre än det maximala pumptrycket.

När styrenheten 26 reglerar solenoidventilen 63 till en viss grad kommer den första pumpen 18 att slås ifrån (slaglångden styras ner) om lasttrycket är större än den reglerade trycknivån. Den första pumpen 18 komer att så länge som vara tillslagen (och leverera vätska) lasttrycket är mindre än den reglerade tryclcnivàn. kan en övre motorvarvtalsgräns användas för att aktivera den första pumpen. När det detekterade motorvarvtalet når nämnda övre motorvarvtalsgräns kommer således styrazheten 26 att sända en signal till solenoidventilen 63 för att När drivlinan är i ett neutralläge inaktivera denna så att den inte påverkar lasttrycket från hydraulcylindern oberoende av om de ovan beskrivna förfarandena för att styra solenoidventilen 63 på bas av driftparametern för drivlinan är i drift eller inte.

Om motorvarvtalet minskas till en fördefinierad nedre kritisk nivå sänder dessutom styrenheten 26 en signal till solenoidventilen 63 för att reducera det ingående 10 15 20 25 30 527 495 18 styrtrycket till den första pumpen och därigenom slå ifrån pumpen.

Det omgivande atmosfärstrycket kan dessutom avkärmas och användas för att fastställa manipuleringsnivån hos den ingående trycksigrxalen till som en ins ignal den första pumpen .

Uppfinningen riktar sig även mot ett datorprogram som innefattar kodmedel för genomförande av förfarande- stegen beskrivna ovan när nämnda program körs på en dator. Nämnda datorprogram är inladdat i ett minne i styrenheten 26. Nämnda datorprogram kan skickas till styrenheten genom trådlös teknik, exempelvis via Internet .

Uppfinningen riktar sig dessutom mot en datorprogram- produkt som innefattar programkodsmedel lagrade på ett datorläsbart medium för genomförande av förfarandet beskrivet ovan när nämnda programprodukt körs på en dator. Nämnda datorläsbara medium kan föreligga i form av en floppydisk eller en CD-ROM.

Den ovannämnda styrenheten för en CPU fordonsdator . 26 kallas även ofta eller helt enkelt ( ECU) (Control Power Unit) Uppfinningen har ovan beskrivits för att lösa problemet att hydraulisk uteffekt låga motorvarvtal. Uppfinningen kan naturligtvis också användas för att begränsa hydraulisk effekt även vid höga motorvarvtal, vilket kan vara nödvändigt när en "alltför låg" effekt används för ett arrangemang där "alltför höga" uteffekter begärs. med begränsa vid motor med 10 15 20 25 30 PAF! AA!- DZI 4U3 l9 Uppfinningen är pà intet sätt begränsad till utföringsformerna beskrivna ovan, i stället är ett antal alternativ och modifieringar möjliga utan att avvika fràn ramen för de efterföljande patentkraven.

Exempelvis bör drivlinan. beskriven ovan i anslutning till figur 2 endast ses som ett exemel. Vilken typ av kraftöverföring som helst kan användas.

Som ett alternativ eller komplement till de ovan beskrivna förfarandena för styrning innefattar nämnda detekteringsmedel medel för detektering av en motorfläkts vridmoment eller uteffekt och det detekterade värdet används för att ställa in den ingående tryckniván till den första pumpen.

Vidare kan uteffekt avkännas i stället för vridoment i förfarandena beskrivna ovan.

Det specifika hydraulsystemet för styrning av den första pumpen genom att manipulera dess ingående styrtryck kan lösas pá ett antal olika sätt. En ledning för att leda styrtrycket bör vara förbunden med en ingående styrport en ledning för att leda styrtrycket bör vara förbunden med en ingående styrport hos den första pumpen, hos den andra pumpen, och ledningen som leder till den ner) bör ha en och en förbiledningskanal nedströms till första pumpen strypning (som skall regleras tanken. Utföringsformen som beskrivs och visas i figur 3 bör sáledes endast ses som ett exempel.

Claims (24)

10 15 20 25 30 U' 'I IQ ~\~l IPD (I) U' l 20 PATENTKRAV

1. Arrangemang för styrning av ett arbetsfordon (1) som innefattar ett hydraulsystem (22), vilket innefattar åtminstone två pumpar (18,l80) med variabelt deplacement och åtminstone ett effektueringsdon (4,5,8,9,l0) drivs av hydraulvätska levererad från nämnda pumpar, (22) är av lastkännande typ genom att ett styrtryck representerar en belastning som utövas på systemet, (63) för reducering av styrtrycket som levereras till en första SOm varvid systemet pumpdeplacementet styrs av som varvid arrangemanget innefattar medel pump (18) så att den första pumpens deplacement regleras ner när det finns ett behov av att begränsa hydraulisk effektförbrukning k ä n n e t e c k n a t av att nämnda medel (63) för reducering av styrtrycket till den första pumpen (18) är anordnat för att reducera styrtrycket till den första pumpen 'till en sådan grad att den första pumpen inte levererar något hydraulvåtskeflöde.

2. Arrangemang enligt patentkrav 1, kännetecknatavattdeplacementethosen pump (180) ett styrtryck representerar belastningen som utövas pá systemet i en andra styrs av som icke-manipulerad form .

3. Arrangemang enligt patentkrav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att ledningar (48,59) för styrtrycket är förbundna både med en ingående styrport (47) hos den första pumpen (18) och med en ingående styrport (45) hos en andra pump (180), att en flödesbegränsare (66) är anordnad på ledningen (48) till den ingående styrporten (47) hos den första pumpen (18) och att flödesbegränsaren är anordnad uppströms nämnda 10 15 20 25 30 (Il fx) “<1 JP C: (II 21 medel (63) för reducering av styrtrycket till nämnda första pump.

4. Arrangemang enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda medel (63) för reducering av trycket till nämnda första pum (18) bildas av en ventil, och att ventilen i ett aktiverat tillstånd är anordnad för att åtminstone delvis leda in (65) styrtrycket i en ledning som förbikopplar den första pumpen.

5. Arrangemang enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t av att varje pum (l8,l80) har ett tillhörande, hydrauliskt styrt arrangemang (43,44) för styrning av deplacementet hos pumpen och att arrangemanget för deplacementstyrning styr pump- deplacementet beroende på det ingående styrtrycket.

6. Arrangemang enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t av att nämda pump (18,l80) drivs av en. motor (14) som är anordnad för framdrivning av fordonet.

7. Arrangemang enligt patentkrav 6, k ä n n e t e c k n a t av att arrangemanget innefattar medel (60,6l,70) för detektering av ett drifttillstånd hos en drivlina (13) hos arbetsfordonet och medel (62) som är förbundna med detekteringsmedlen för utvärdering av det detekterade drifttillståndet och generering av en drifttillstånds- signal.

8. Arrangemang enligt patentkrav 7, k ä n n e t e c k n a t av att 10 15 20 25 30 (11 I§> .h- (I) (Il 22 nämnda utvärderingsmedel (62) är förbundet med nämnda medel (63) för reducering av styrtrycket till den första pumpen (18) för att styra deplacementminskningen beroende pà drivlinans drifttillstánd.

9. Arrangemang enligt patentkrav 7 eller 8, k ä n n e t e c k n a t av att nämda detekteringsmedel för innefattar medel (60) detektering av ett motorvarvtal.

10. Arrangemang enligt nagot av patentkraven 7-9 k ä n n e t e c k n a t av att nämnda detektering av ett turbotryck. detekteringsmedel innefattar medel för

11. ll. Arrangemang enligt nagot av patentkraven 7-10 k ä n n e t e c k n a t av att nämda detektering av en motors vridoment eller uteffekt. detekteringsmedel innefattar medel för

12. Arrangemang enligt nágot av patentkraven 7-ll k ä n n e t e c k n a t av att nämnda detekteringsmedel innefattar medel (61) för detektering av ett växelläge i ett fordons växellåda (15).

13. Arrangemang enligt nagot av patentkraven 7-12 k ä n n e t e c k n a t av att nämnda detekteringsmedel detektering av läget hos en gaspedal (71). innefattar medel (70) för

14. Arrangemang enligt patentkrav nágot av patentkraven l-13, k ä n n e t e c k n a t av att 10 15 20 25 30 1.71 |\) u\l -fin (I (fl 23 åtminstone ett av nämnda effektueringsdon är anordnat för att förflytta ett redskap hos arbetsfordonet.

15. Förfarande för styrning av ett arbetsfordon med ett vilket innefattar åtminstone tva pumar för manövrering av hydraulsystem, (l8,180) åtminstone ett effektueringsdon, att avkänna en belastning som utövas pà systemet och att med variabelt deplacement, innefattande stegen av styra ett deplacement hos en första pump med variabelt deplacement med hjälp av ett styrtryck som representerar varvid pumpen driver effektueringsdonet och att belastningen, genonl att leverera. hydraulvätska till detta, reducera styrtrycket till den första pumpen om den hydrauliska effekten mäste begränsas, varvid styrtrycket till den första pumpen reduceras till en sádan grad att Pumßen hydraulvätskeflöde. den första inte levererar något

16. Förfarande enligt patentkrav 15, varvid nämnda pum drivs av en motor som är anordnad för framdrivning av fordonet.

17. Förfarande enligt nágot av patentkraven 15-16, varvid ett drifttillstànd hos en drivlina hos arbetsfordonet detekteras, det detekterade drift- tillståndet utvärderas och en drifttillstándssignal genereras för att styra pumpdeplacementminskningen beroende pà drivlinans drifttillstànd.

18. Förfarande enligt patentkrav 17, varvid ett motorvarvtal detekteras.

19. Förfarande enligt patentkrav 17 eller 18, varvid ett turbotryck detekteras. 10 15 20 (rs PG* “\| .lå CZ» (fl 24

20. Förfarande enligt något av patentkraven 17-19, varvid en motors vridmoment eller uteffekt detekteras.

21. Förfarande enligt nàgot av patentkraven 17-20, varvid ett läge hos en gaspedal (71) detekteras.

22. Förfarande enligt nagot av patentkraven 17-21, varvid ett växelläge i ett fordons växellåda (15) detekteras.

23. Datorprogram som innefattar kodmedel för genomförande av alla förfarandestegen som beskrivs i nàgot av patentkraven 15-22 när nämnda program körs pà en dator.

24. Datorprogramprodukt som innefattar programkodsmedel lagrade pá ett datorläsbart medium för genomförande av förfarandet som beskrivs i nagot av patentkraven 15-22 när nämnda programprodukt körs pá en dator.