SE526027C2 - Biokompatibel polymerkomposition, förfarande för beredning av en biokompatibel sampolymerkomposition, artikel med en film av en polymerkomposition och användning av en biokompatibel polymerkomposition för en medicinsk anordning - Google Patents

Description

25 30 35 526 027 2 yta för värdcellsvidhäftning, vilket tillåter värdceller att aktiveras, proliferera eller ändra den normala fysiologiska funktionen och till att begränsa funktionen eller den avsedda användningen för en anordning. Bild- ningen av biofilmer eller bakteriekolonisering på ytor hos medicinska anordningar skapar en kronisk inflammato- risk situation som slutligen initierar funktionsavbrott hos anordningen och allvarliga medicinska interventioner eller t o m livshotande situationer.

Betydelsen av antimikrobiell aktivitet och förhind- rande av blodplättsbildning, exempelvis i en kateter har beskrivits i en avhandling av Wang et al, "Staphylococcus Epidermis Adhesion to Hydrophobic Biomedical Polymer is Medicated by Platelets", J. of Infectious Diseases, 1993, l67:329-36, där ett starkt samband mellan blodplätts- deponering och promotion av bakterietillväxt beskrives.

GB-l 041 058 beskriver en komposition och ett för- farande för att skydda material mot attack av svamp eller bakterier, vari en vismutförening appliceras på en yta, exempelvis genom sprayning eller uthällning eller är införlivad i materialet som ska skyddas under tillverk- ning därav. Vismutföreningarna användes i applikationer med textilier, färgningar och desinfektionsmedel eller för att skydda växter mot angrepp av svamp eller andra mikroorganismer.

I US-A-5 928 671 beskrives en serie av vismutsalter med baktericid och bakteriostatisk aktivitet för farma- kologisk användning, antiseptiska, antimikrobiella och antibakteriella medel för förhindrande av infektion och för desinfektion och rengöring av ytor, konserverings- medel och för avdödning av biofilmorganism och förhind- rande av bildning av biofilm. Kompositionen användes även för behandling av bakteriella infektioner i mag-tarm- systemet.

En serie av vismutkomplex, exempelvis vismutpropan- tiol eller vismutpyrridion med antimikrobiella och biofilminhiberande egenskaper har beskrivits av Domenico v' \ f.. Q; f) l 2.' 1.* I; I L) (ff t? 10 15 20 25 30 35 LH BJ Ch CD RD \~.a 3 et al, prevention of infection", "The potential of bismuth-thiols for treatment and Infect. Med., 17(2):l23-127, 2000. Nämnda komplex föreslås för användning vid beläggning av exempelvis kvarkatetrar. Vidare har "Activities of bismuth thiols against Staphylococci and Staphylococcal biofilms”, Domenico et al diskuterat Antimicrobial Agents and Cemotherapy, maj 2001, sid 1417- 1421.

WO OO/21585 beskriver polykaprolakton, PDMS, som del av en polymerfilm genom tillsats av ytterligare en kompo- nent som utövar antimikrobiell aktivitet och håller hög biokompatibilitetsprofil hos beläggningen (ingen cyto- toxicitet, förbättrad tromobogenicitet och reducerat promotion av bakterietillväxt).

Förhindrande av blodaccesshärledda infektioner, exempelvis i katetrar är av stor vikt i allmänna hälso- perspektiv, dvs ökande resistens hos bakterier mot antibiotiska strategier och med avseende på kostnader relaterade till efterföljande medicinsk behandling efter blodströmsinfektioner och septiska komplikationer.

Exempelvis intravaskulära kateterrelaterade blodströms- infektioner är en viktig orsak till sjukdom och alltför höga medicinska kostnader. Många kateterrelaterade blod- strömsinfektioner sker på intensivvàrdsavdelningar till priset av många dödsfall och höga kostnader.

Ett stort antal strategier har därför utvecklats för att förhindra dessa komplikationer. Såsom beskrives av Donlan et al, "Biofilms and Device-associated Infections, Emerging Infectious Diseases, 89, vol 7, nr 2, mars- april, 2001, resulterar de flesta av dessa strategier att impregnera polymermaterial, exempelvis med silver eller andra tillsatsämnen eller t o m antibiotika, ineffektiv kontroll av bakterietillväxt och biofilms- bildning. i en Det beskrives av Mermel et al, "New Technologies to Prevent Intravascular Catheter Related Bloodstream In- fections", Emerging Infectious Diseases, vol 7, nr 2, ~. - . -. _; _~-.-_ f -«=-_-- -- -. » iiÜfw' i. f; 'usb \¿Ül2 Ät: *J \'~_ .zu .ln-f ä? ^'_'"-:'\z^.=*~:,*»;'ï“~._ r~:¿»=*-»;-.;_ J.. mbuhl. .. , Hua..

J L . cbr' 10 15 20 25 30 35 mars-april, 2001, att teknologiska interventioner genom impregnering av katetermaterial med olika typer av bakteriemedel inte är effektivt. In vitro studier har föreslagit potentialen för bakterieresistens mot de antimikrobiella medlen som användes för att impregnera dessa katetrar då deras kliniska användning sprides i större omfattning. Utöver dessa mycket ofta icke tekno- logiska interventioner, såsom sjuksköterskeutbildning och användning av steril miljö genom sterilmasker, steril- kläder, etc hjälper till att reducera kateterrelaterade infektioner.

Det finns emellertid ingen tillgänglig teknisk lösning för närvarande som förhindrar, på katetersidan, bildningen av biofilmer genom bakteriell vidhäftning och proliferation. Från farmaceutisk fackbokskunskap, användes många vismutföreningar i medicinsk och/eller farmaceutisk praktik, exempelvis vismutkarbonat, vismut- nitrat, vismutcitrat, vismutsalicylat. Relaterade läke- medelsformuleringar är kända som Angass-S-Ulcowics, Bismoflk-V, Jadrox-600, Ulcolind, etc. Vismutsalter och tioler är aktiva mot ett brett spektrum av bakterier. Den inhiberande koncentrationen är i området 3 till 300 umol vismut-3+. De flesta av de kända bakteriestammarna är mottagliga för vismutföreningar och det är viktigt att notera att de är mest effektiva mot Staphylococcus Aureus inklusive meticillinresistent Staph. Aureus (MRSA) (Dominico et al).

Huvudproblemet är att vismutföreningar, speciellt vismuttioler är potentiellt giftiga. Mekanismen hur vismut verkar för att förhindra bakteriell proliferation är inte fullständigt klar. Det visades nyligen att Bis- BAL kunde förbättra den fagocytotiska upptagningen av bakterier genom neotrofiler. Det har vidare visat sig att denna förening signifikant skulle kunna förbättra komple- tterande bindning till celler och genom detta accelerera opsonisering och fagocytos. Denna mekanism kan emellertid inte appliceras för att förhindra bakterietillväxt i ,._,.. h -i \_\__.¿¿-,\,,,¿,_,, ,;..-._ .,,,._ ¿.

:Oitilni i; -_.i hác-i/.J-cü \vr-.-.-.!.1..)~.,O l0 15 20 25 30 35 526 027 5 vattenlösning. En specifik effekt av vismut måste därför verka på bakterieproliferation. Det har föreslagits att vismut inaktiverar respirationsenzymer i cytoplasman och genom detta leder till inhibition av kapsulärt polysackariduttryck i bakterier. Dessa polysackarider är nödvändiga för att bilda ett gelliknande autoskikt som omger bakterien och förhindrar verkan av antibiotikan.

Det är vidare fördelaktigt att vismut inte förstör bakteriecellmembranet och genom detta förhindrar frisättningen av endotoxiner som är kända som en viktig stimulator av immunsystemet, speciellt hos dialyspatien- ter eller patienter beroende av extrakorporal behandling under intensivvárdsterapier.

Baserat på dessa upptäckter finns ett tydligt medi- cinsk behov att konstruera material eller ytor i medi- cinska anordningar, speciellt i katetrar, accessanord- ningen eller portsystem, som förhindrar bakterietillväxt och efterföljande biofilmsbildning och förhindrar bioinkompatibla reaktioner, speciellt bildning av tromber och fibrin eller blodplättsdeponeringar. För att produ- cera medicinska anordningar resistenta mot infektioner krävs en potent antimikrobiell effektivitet i kombination med en utmärkt biokompatibilitet med tiden.

Sammanfattning av uppfinningen Syftet med föreliggande uppfinning är att tillhanda- hålla en biokompatibel polymerkomposition för en artikel med en yta avsedd att vara i kontakt med blod, vävnad, hud, epitelskikt, sår, celler i odlingsmedier, kropps- vätskor, dialysvätskor och/eller terapeutiska medier för avlägsnande eller infusion, vari ovan nämnda nackdelar och problem har eliminerats eller åtminstone lindrats.

Det är sålunda ett syfte med föreliggande uppfinning att tillhandahålla en biokompatibel polymerkomposition som kan förhindra bakteriell vidhäftning och prolifera- tion inklusive biofilmbildning.

Detta syfte har âstadkommits genom den biokompatibla polymerkompositionen för en artikel med en yta avsedd att "ÉLïíJÉ -Û r;~¿1y\s2xzo1zscex2s12acs L IEI-ill 10 15 20 25 30 35 526 027 6 vara i kontakt med blod, vävnad, hud, epitelskikt, sår, celler i odlingsmedier, kroppsvätskor, dialysvätskor och/eller terapeutiska medier för avlägsnande eller infusion, kännetecknat av att polymerkompositionen innefattar ett vismutkomplex i en mängd motsvarande 0,001 till 0,5 vikt% vismut, mer föredraget 0,001 till 0,1 vikt% vismut och mest föredraget 0,002 till 0,08 vikt% vismut av polymerkompositionen.

Ett annat syfte med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla ett förfarande för beredning av den bio- kompatibla polymerkompositionen.

Detta syfte har åstadkommits genom ett förfarande för beredning av en biokompatibel sampolymerkomposition kännetecknad av att ett vismutkomplex är införlivat i polymerkompositionen i en mängd motsvarande 0,001 till företrädesvis 0,002 till 0,08 vikt% vismut hos polymerkompositionen. 0,50 vikt% vismut, Ännu ett syfte enligt uppfinningen är att tillhanda- hålla en artikel med en yta avsedd att vara i kontakt med blod, vävnad, hud, epitelskikt, sår, celler i odlingsmedier, kroppsvätskor, dialysvätskor och/eller terapeutiska medier för avlägsnande eller infusion. Detta syfte har åstadkommits med en artikel, kännetecknad av att nämnda artikel har en film av en polymerkomposition innefattande ett vismutkomplex i en mängd motsvarande 0,001 till 0,5 vikt% vismut, mer föredraget 0,001 till 0,1 vikt% vismut och mest föredraget 0,002 till 0,08 vikt% vismut av polymerkompositionen som täcker nämnda yta.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att till- handahàlla en användning av en biokompatibel polymer- komposition.

Detta syfte har åstadkommits genom användningen av en biokompatibel polymerkomposition innefattande ett vismutkomplex för en medicinsk anordning avsedd att vara i kontakt med blod, vävnad, hud, epitelskikt, sår, celler i odlingsmedier, kroppsvätskor, dialysvätskor och/eller 10 15 20 25 30 35 526 027 7 terapeutiska medier för avlägsnande eller infusion för att förbättra biokompatibilitet och förhindra bakterietillväxt. Den biokompatibla polymeren enligt uppfinningen kan exempelvis användas på ytor i kontakt med blod, vävnad, hud, epitelskikt, sår, celler i odlingsmedier, kroppsvätskor, dialysvätskor och/eller terapeutiska medier för avlägsnande eller infusion.

Föreliggande uppfinning uppvisar en möjlighet att skapa antimikrobiella biokompatibla polymerkompositioner för alla medicinska anordningar med hjälp av vismut- komponenter i polymersystem.

En annan fördel med uppfinningen är att tillsatsen av Bi påverkar polymerfilmskompositionen och oriente- ringen av fysiokemiska domäner i ytan, exempelvis genom katalysering av den polymerbildande reaktionen och medger sålunda olika funktioner.

Andra kännetecknande särdrag och fördelar hos upp- finningen kommer att framgå av följande beskrivning och de bifogade kraven.

En specifik fördel kan härledas från processen beläggning/reaktiv polymerfilmstillverkning på en medi- cinsk anordning innehållande en aktiv förening i det tunna tvärbundna polymerskiktet. Förhållandet av bas- polymersubstrat mot tjockleken hos polymerfilmsbelägg- ningen definierar vilka egenskaper hos den medicinska artikeln relaterad till allmän funktion, biokompatibili- tet och antimikrobiell aktivitet.

Detaljerad beskrivning av föredragna utföringsformer Föreliggande uppfinning inkluderar en polymerkompo- sition som kan appliceras som en film över en yta hos en artikel för att bilda en kontinuerlig yta som är mer biokompatibel och har en jämnare ytmorfologi än en obehandlad artikel. En sådan polymerfilm kan bildas genom att tillhandahålla ett hydrofobt polymersegment, såsom polydimetylsiloxan (PDMS) med tvâ eller flera funktio- nella -OH-ändgrupper och reagera -OH-ändarna med en konventionell monomer eller prepolymer av en filmbildande 10 15 20 25 30 35 polymer som kan reagera med -OH-grupper. Sådana reaktio- ner exemplifieras, med användning som reaktiv PDMS av en trisegmentsampolymer av polylakton-polysiloxan-polylakton (PL-PDMS-PL) typ eller silikonpolyestrar. -OH-grupperna hos polylaktonsegmenten kan reagera med någon av en variation av isocyanater i ett lämpligt lösningsmedel för att bilda en polymer med PDMS införlivad med dess struk- tur. Filmen kan appliceras pâ ytan hos en artikel genom något lämpligt medel för beläggning av artikeln med reaktionsblandningen i lösningsmedel och genom att låta lösningsmedlet indunsta.

Sampolymerfilmen kan beredas genom reaktion av ett hydrofobt polymersegment, exempelvis en PDMS-innehållande segmentsampolymer med reaktiva -OH-grupper, men en monomer eller prepolymer av en filmbildande polymer, exempelvis en isocyanat-polyolblandning. Lämpliga hydro- foba polymersegment inkluderar olika siloxanpolymerer, fluorpolymerer, polyetylenglykoler, polyetylenglykol- polydimetylsiloxansampolymerer, silikonpolyestrar, polylakton-polysiloxan-polylaktontrisegmentsampolymerer, polyamider, polysulfoner, polyaryletersulfon, polykarbo- nater, polyolefiner inklusive cykloolefinsampolymerer och liknande. Huvudsakligen alla slags segmentsampolymerer kan appliceras för beläggningsfilmer enligt den beskrivna uppfinningen. Reaktiva ändgrupper på det hydrofoba polymersegmentet reagerar med monomer eller prepolymer- enheter hos den filmbildande polymeren. Alternativt kan kopplingsmedel användas för att reagera med det hydrofoba segmentet och sedan med monomer eller prepolymerenheter hos den filmbildande polymeren.

Exempel på filmbildande polymerer inkluderar poly- uretaner, polyolefiner, elastomerer, polyetylenglykoler, polykarbonater, polyetersulfoner, polyvinylpyrrolidoner, polyvinylklorider, polyamider, polysulfoner, polyaryl- etersulfoner, cellulosapolymerer, cykloolefinsampolymerer och liknande. Polyuretaner (PUR) föredrages vilka kan bildas genom reaktion av isocyanat med en polyol. PL- ; LURPÄÉ ÄB\PÅTENTïMN0Fam:ÄïÉJE\2OIZ5Ûü\2ULÉ3C9 dö - 10 IL . fl<;,=<.: l0 15 20 25 30 35 526 027 9 PDMS-PL har -OH-grupper som medger att den kan införlivas internt i en polyuretan genom en reaktion med fria isocyanatgrupper. För att skapa mer eller flerdimensio- nellt tvärbindning av PUR-systemet kan PDMS-polymerer eller sampolymerer med mer än två OH-grupper appliceras.

Ett exempel på oligomerer av denna typ är beskrivna i EP 0 294 525 som härigenom införlivas genom denna referens.

I en föredragen utföringsform av föreliggande upp- finning innehåller polymerkompositionen polyisocyanat- prepolymer med ett NCO-innehåll av 1-60% som reagerar med en OH-grupp hos en polymer innehållande hydrofoba domäner, såsom trisegmentsampolymer av polykaprolakton- polydimetylsiloxan-polykaprolakton med molekylvikt i området 100-100 000.

Trisegmentsampolymerer med ett polydimetylsiloxan- (PDMS)-segment flankerat av polylakton(PL)-segment har beskrivits av Lovinger, J. et al (1993), J. Polymer Sci.

Part B. 31:ll5-123. Sådana trisegment- sampolymerer har införlivats i bulkformuleringar och även (Polymer Physics) applicerats som ytbeläggningar för att reducera trombo- såsom beskrivs US-A-5 702 823. PL-PDMS-PL- trisegmentsampolymerer är kommersiellt tillgängliga genicitet, exempelvis från Thoratec Laboratories, Berkley, Kalifornien, som tillhandahåller en serie av sådana poly- merer betecknade SMA i vilka siloxanet är dimetylsiloxan och laktonet är kaprolakton och från Th. Goldsmith AG, Essen, Tyskland under namnet TEGOMER (varumärke, Goldsmith AG). De nominella molekylvikterna (antalsvärde) för polysiloxansegmenten lämpliga för användning häri ligger i området från ca 1 000-5 000, medan de nominella molekylvikterna för kaprolaktonsegmenten ligger i området från ca 1 000 till ca 10 000. Tsai, C-C. et al (1994) ASAIO Journal 40:M619-M824, rapporterade jämförelse- studier med PL-PDMS-PL blandade i polyvinylklorid och andra baspolymerer eller applicerade som en beläggning därpå. fšiä ïf'i\f'.~iiffiš~r"ïël<'f.l= ILlïšlllšiIfä zïi:?.'= t, ;, frfziL-'gxï ï olrzs f.. 41:' RFA. 10 15 20 25 30 35 526 027 10 I denna reaktiva blandning tillsättes vismut inne- hållande salter, tioler eller andra vismutkomplex för att bilda en mekanisk stabil film som kan reagera i närvaro av fuktig luft för att accelera den polymerbildande reak- tionen. Koncentrationen av vismutkomplexen bör vara i området motsvarande 0,001 till 0,5 vikt% vismut, mer föredraget 0,001 till 0,1 vikt% vismut och mest före- draget 0,002 till 0,08 vikt% vismut av polymerkomposi- tionen.

I en föredragen utföringsform av uppfinningen till- sättes vidare nanopartiklar inkluderande ett vismut- komplex till polymerkompositionen som ett komplement för att åstadkomma en långsam frisättning av vismut. Genom närvaron av nanopartiklarna innehållande vismut är det möjligt att fördröja utarmningen av vismut från polymer- kompositionen. Nanopartiklarna kan beredas från poly- mjölksyra. Genom att styra graden av polymerisation hos polymjölksyran är det möjligt att kontrollera frisätt- ningshastigheten för vismut från nanopartiklarna.

Uppfinningen tillhandahåller även ett förfarande för beläggning av en artikel med en polymerfilm, genom att kombinera en filmbildande polymerkomposition och ett vismutkomplex med ett hydrofobt polymersegment med änd- grupper som är reaktiva med den filmbildande polymer- komponenten i närvaro av ett lösningsmedel så att alla komponenter upplöses i lösningsmedlet. Därefter inkuberas komponenterna som upplösts i lösningsmedel under betingelser för att medge komponenterna att reagera med varandra i lösning. Slutligen bildas en film genom att sprida lösningarna över en yta som ska beläggas under betingelser som medger avdunstning av lösningsmedlet.

Mer än en film kan bildas på ytan som ska beläggas.

Det är även möjligt att ha olika tjocklekar på de olika filmskikten. olika skikten också variera. På detta sätt är det möjligt Vidare kan koncentrationen av vismut i de att åstadkomma en önskad distributionsprofil för vismut- komplexet. Tjockleken hos filmerna kan vara i området ' »nfïïäffl LUECDIA .F1E>'=,PA'ZE1II~S=I"\Vflbíoëvzvïxxa.lfßnšïfiåülz3¿.ï§fi\¿0l2E:í:z< “ p »n Lafw 10 15 20 25 30 35 0"! IQ O\ S I\3 ä' ll från ca 1 till 100 um, företrädesvis i omrâdet från ca 5 till 20 um.

Uppfinningen utföres med användning av en kommer- siellt tillgänglig PL-PDMS-PL, en trisegmentsampolymer av polykaprolakton-polydimetylsiloxan-polykaprolakton, såsom TEGOMER H-Si 6440 Tyskland) och tillsats av ett vismut innehållande salt, (varumärke, Th. Goldsmith A. G., Essen, tiol eller annat vismutkomplex.

Exempel på lämpliga vismutkomplex är valda från gruppen innefattande ammoniumvismutcitrat, vismut(III)- oxid, vismut(III)gallathydrat, vismutcitrat, vismut(III)- oxiklorid, vismut(III)tetrametylheptandionat, vismut- (III)hexafluoracetonat, vismut(III)subsalicylat, trifenylvismut, vismut(III)ciprofloxacin, vismut(III)- klorid och trifenylvismutdiklorid. Trivalenta vismut- salter såsom trifenylvismutdiklorid och vismuttioler sàsom vismutpropanditiol, vismutpyrition och vismutdi- merkaptotoluen, etc kan också användas. Koncentrationen av vismutkomplexen bör vara i området motsvarande 0,001 till 0,5 vikt% vismut, mer föredraget 0,001 till 0,1 vikt% vismut och mest föredraget 0,002 till 0,08 vikt% vismut. I en föredragen utföringsform av uppfinningen är vismutkomplexet trifenylvismut eller trifenylvismutdi- klorid.

Därefter får den Bi-innehållande PL-PDMS-PL-tri- segmentsampolymeren reagera med polyuretan(PUR)prepolymer (DESDOMUR E23, Trademark, Bayer Co.), vari PL-PDMS-PL- segment reagerar som bifunktionella enheter som blir införlivade internt i PUR-polymerkedjan.

-NCO-innehållet bör vara inom området 1 till 60 vikt%, mer föredraget 5 till 20 vikt% och mest föredraget 7 till 16 vikt%.

Formuleringen användes för att bereda exempelvis en film eller en beläggning eller en yta vilken film eller beläggning är kemiskt tvärbunden, mekaniskt stabil, elastisk, icke toxisk, utöver inhibition av bakterie- tillväxt i jämförelse med filmer eller beläggningar utan 10 15 20 25 30 35 Qfi BJ r"\ 'ID |\.> ~< 12 vismut och reducerar trombogenicitet i jämförelse med obelagda ytor.

Alternativt kan ett Bi-komplex tillsättas som ett tillsatsämne i formsprutade delar. Andra tekniska processer såsom gjutning eller extrudering av filmer, plattor eller flerskiktiga rörformiga material är lämpliga för att skapa den beskrivna polymerfilmen på en yta. En annan möjlighet är att bilda polymerfilmen genom sprayning, etc.

Den biokompatibla polymerkompositionen enligt upp- finningen användes idealt för en medicinsk anordning avsedd att vara i kontakt med blod, vävnad, hud, epitel- skikt, sàr, celler i odlingsmedier, kroppsvätskor, dialysvätskor och/eller terapeutiska medier för avlägsnande eller infusion för att förbättra biokompati- bilitet och förhindra bakterietillväxt, företrädesvis en kateter för att få transkutan access till kroppen hos en patient inklusive peritonealkateter men den kan också användas i en dialysmonitor vari kompositionen kan användas för att belägga de ledningar vari dialysvätskan genereras.

Det är vidare också möjligt att med fördel använda den beskrivna uppfinningen i vilket tekniskt system som helst, exempelvis vattenprocessystem, i membranbaserade separationssystem för att förhindra föroreningsprocesser, i biosensorer, sårförband eller substratmedia för sår- förband, i livsmedelsprocessystem där biofilmbildning bör förhindras och biokompatibilitet och icke toxicitet är av kritisk vikt. Andra applikationsområden där de beskrivna egenskaperna har uppenbara fördelar är sanitetsprodukter, hud eller livsmedelsvårdprodukter inklusive sårförband, kirurgiska instrument, endoskop, textilier etc.

Föreliggande uppfinning kommer nu att illustreras med hjälp av icke begränsande exempel av föredragna utföringsformer för att ytterligare underlätta förståel- sen av uppfinningen.

“ *Tíffíífii \ älfoïaízïí 'l,=,f“-_2ïš.'"~.2í3]f¿ {ï“i\JÉ{f I .åflfizï 10 15 20 25 30 35 LH FJ Ch 027 Exempel Exempel 1: Filmberedning Steg 1: 60 g metylisobutylketon. 5 g TEGOMER H-Si 6440 (Goldschmidt A. G.) Uppvärmes till 50°C under lätt omrörning i ca 5 min.

TEGOMER H-Si 6440 är en trisegmentsamtpolymer av polykaprolakton-polydimetylsiloxan-polykaprolaktonsegment med nominella molekylvikter av 2 000, 2 000 respektive 2 000.

Steg 2: Steg Steg _ »M1 f. .i .ï“-.4c;'11i<,:'ai._i. :sn L fix' ?<.,wïx'a..~"ii - ïífa..

Tillsätt 0,01-0,32 g trifenylvismutdiklorid (51l,21 g/mol) (Aldrich), motsvarande 0,0004-0,13 g vismut.

Lätt omrörning vid rumstemperatur i ca 5 min. 3: Tillsätt 35 g DESDOMUR E23 (Bayer Co.).

Lätt omrörning för att undvika bildning av luft- bubblor.

Avgasning är nödvändigt för att avlägsna luft- bubblor.

DESMODUR E23 är en polyisocyanatprepolymer baserad på difenylmetandiisocyanat. -NCO-innehållet är 15,4 vikt%. Ekvivalent vikt är 273. 4: a) Gjutning av en film i olika tjocklekar på glasplatta med eller utan underlagsfolie, exempelvis PE (polyetylen eller formsprutade plattor gjorda av polyuretan); eller a) Filmbildning genom transport av lösning utanför och genom kateterrör (ID 1-3 mm eller någon annan geometri).

Den polymeriserade filmen undersöktes sedan genom svepelektronmikroskopi. ,>,\_ --,-. 1A _ g..-f,i1»-,-.,;.~~,,-.»;-,.\.~- 'v- -.-'.-m * \.f\_.-~å\_/=.,:s./šwí~._¿eir.;-1:L< 10 15 20 25 30 526 027 14 Exempel 2 Testning/bestämning av trombogenicitet PUR-plattor och filmer med eller utan trifenyl- vismutdiklorid (de med trifenylvismutdiklorid är samma som beskrives i exempel 1) testades för trombogenicitet- bestämning med användning av färskt donerat humant blod.

Under kontakt av blodkomponenter med materialet analyse- rades den kinetiska genereringen av trombin-anti- trombinIII-komplex (TAT) som en indikator för trombin- bildning. Trombin är huvudkomponenten i koagulerings- cirkeln eftersom trombin är en potent aktivator för blodplättar och klyver fibrinogen till fibrin som slut- ligen leder till ett polymeriserat fibrinnätverk, dvs en tromb. TAT mättes med en kommersiellt tillgänglig ELISA- test enligt instruktionen från tillverkaren (Behring Co., Tyskland). Jämförelsen av materialen/ytorna sker i direkt jämförelse av det modifierade jämfört med det icke modifierade polymersystemet. Accelererad reaktionskinetik för TAT indikerar mindre biokompatibelt mer trombogent material.

För detaljer avseende metodologi för trombogenici- tetbestämning: Deppisch R. et al (1993) Nephrol. Dial.

Transplant Supp. 3 (1994) 17-23 och Tsai et al (1994) ASAIO J. 40:M6l9-M624.

In vitro analys utfördes med färskt donerat humant helblod. TAT-data efter 40 minuters blodkontakt med TEGOMER-PUR-Bi-filmer framställda enligt exempel 1 visas i tabell 1.

Tabell 1: TAT-värden efter 40 minuter aktivering med humant helblod Material TAT [ng/l] Obelagd platta PUR(Tecoflex) 363 Film PUR-TEGOMER 210 Film PUR-TEGOMER-0,03% Bi 224 Positiv kontroll >2000 10 15 20 25 30 35 526 027 15 Data som anges i tabell 1 visar att filmer på ytor resulterar i reduktion av trombinbildning i helblod jämfört med icke behandlade standardmässiga PUR-ytor (polyuretanformulering av Thermedics Co., Tecoflex®, är standardmässigt polymermaterial i hemodialyskatetrar).

Det är ingen negativ påverkan genom tillsats av vismut- komplexet trifenylvismutdiklorid jämfört med filmer utan vismut. Detta experiment utfördes jämfört med en positiv kontroll som är polystyren (såsom använd i Greiner- vävnadsodlingsplattor) som resulterade i en TAT-bildning av > 2000 ug/l.

Exempel 3 Celltoxicitetsstudier Toxiciteten hos olika kombinationer av filmbelägg- ningar framställda enligt exempel 1 utvärderades genom mätning av inhibition av celltillväxt (ICG). ICG mättes genom att göra vattenhaltiga eluat av de olika test- materialen, sedan inkubera växande däggdjursceller i odlingsmedium innehållande eluatet och sedan utvärdera cellviabiliteten genom neutralt rött upptag.

ICG-testen påbörjades genom sådd i en 96 brunnars vävnadsodlingsplatta med 1 500 till 2 000 musfibroblast- celler (stam L-929) i förväg odlade till subkonfluens i 48 till 72 h i fullständigt Eagles MEM (minimalt essen- tiellt medium som beskrives i fackböcker för cellodling).

Plattorna inkuberades i 24 h vid 37°C. Mediet avlägsnades sedan och testeluat tillsattes och inkuberades. Test- eluaten tillverkades genom inkubering av testplattor eller filmer i destillerat vatten (1 ml för varje 10 cmz vid 70°C i 24 h.

För varje platta blandades 250 ul 0,4% neutral röd lösning med 20 ml fullständigt Eagles MEM. Eluatinkuba- tionsmediet avlägsnades och 200 ul/brunn av medium inne- hållande rött tillsattes. 3 h vid 37°C. Lösningen kastades sedan bort, plattorna sköljdes med 200 ul PBS/brunn. Efter detta tillsattes 200 ul/brunn av 50% (v/v) etanol och 1% (v/v) testmaterial) Plattorna inkuberades sedan i ättiksyra i Q uUNDTA AB\SM strlctor EMU lf iT\ No?äm.iy\35\2@l23C8\2ÖÉ23Û3 10 15 20 25 30 526 027 16 destillerat vatten. Efter 10 minuters uppehåll mättes absorbansen hos varje brunn vid 540 nm. ICG% beräknades som (Aydh)/Akx 100, där AT= medelabsorbans i testlösning minus medelabsorbans i blank. Materialen dömdes icke toxiska om ICG är < 30%, såsom beskrives av Wieslander et al (1991) Kidney International 49:77.79. 7,2.

Följande material användes: Fullständiga Eagles MEM: 500 ml Eagles MEM 50 ml fosterkalvserum 5 ml 200 m ML-glutamin 5 ml lösning av icke essentiella aminosyror 0,5 ml gentamycin 50 mg/ml PBS (10 x stamlösning) NaC1 80 g KCL 2 g KHZPOn 2 g NaznPofflzo 11 g Upplös i H20 till 1000 ml för slutvolym.

Stamlösningen spädes 10 gånger och pH justeras till 50% etanol, 1% ättiksyralösning: 500 ml etanol (96%) 490 ml vatten 10 ml koncentrerad ättiksyra 4% neutral röd stamlösningz 4 g neutral röd (Merck nr 1376) 100 ml destillerat vatten Späd 10 gånger med vatten före användning.

Resultaten för de undersökta filmerna (framställda enligt exempel 1) visas i tabell 2.

Tabell 2: ICG-nivåer hos filmer (exempel 1) Film ICG (%) PUR PUR-TEGOMER 5 3 PUR-TEGOMER-0,03% Bi 3 PUR-TEGOMER-0,08% Bi 2 10 15 20 25 30 526 027 17 PUR-TEGOMER-0,24% Bi 97 PUR-TEGOMER-0,32% Bi 92 Filmer (5-20 um tjocka) med en koncentration av tri- fenylvismutdiklorid av upp till 0,2 vikt%, motsvarande 0,08 vikt% vismut var icke toxiska i ICG-analys. Filmer med 0,6 vikt% trifenylvismutdiklorid, motsvarande 0,24 vikt% vismut och mer var toxiska.

Såsom anges i tabellen, kan inhibition av celltill- växt endast visas för koncentrationer av vismut > 0,2%.

Dessa resultat tillsammans med trombogeniciteten visar att vismut som en tillsatskomponent för polyuretan PL- PDMS-PL-formuleringen har en effekt på reducerad bildning av trombin och inte toxicitet i låga koncentrationer (< 0,08% Bi). Detta skulle kunna leda till en reducerad risk för trombbildning och trombdeponeringar vid kliniska omständigheter och adresserar eller begränsar genom detta fördelaktigt de relaterade trombbildningarna följt av bakterietillväxt eller vice versa, då det är känt att trombskikt, dvs fibrinnätverk med inneslutna blodplättar eller andra blodceller, tillhandahåller ett bra substrat för bakterievidhäftning och utveckling av biofilm.

Exempel 4 Bakteriell vidhäftning Bakteriell vidhäftning testades med två olika meto- dologier, med MTT-analysen och genom svepelektronmikro- skopi av bakteriell tillväxt. MTT-testen är en snabb och känslig kolorimetrisk analys baserat på bildningen av ett färgat olösligt formazansalt. Mängden formazan som produ- ceras är direkt proportionellt med celltalet och kan därför användas för att mäta cellviabiliteten och proli- ferationen. Analysen är baserad på kapaciteten hos mitokondriedehydrogenasenzymerna att omvandla gult vattenlösligt testrazoliumsalt (= MTT) till en lila olöslig formazanprodukt genom en reduktionsreaktion.

Dessa olösliga kristaller upplöses i DMSO och absorbansen avläses med en spektrofotometer vid 550-570 nm. *i i' ïxïf» F: -Ä ff k\= S “x 2 C' 1 2 3 'ÅÉ b ï. 'ÃÉ l X, flC I* 10 l5 20 25 30 526 027 18 MTT-testen påbörjades genom sådd av en koncentration av 1 x 105/ml Staphylococcus epidermidis (ATCC 12228) i en trypkassojabuljong i en 24-brunnars platta med olika filmer och inkuberades i 4 h, 8 h, 24 h, 48 h vid 37°C.

Efter inkubation avlägsnades buljongen och plattorna tvättades med PBS-buffert. Därefter tillsattes 500 ul/ brunn MTT-lösning (0,5 mg/ml i PBS) och inkuberades i ytterligare 30 min vid 37°C. Lösningen avlägsnades och 500 pl/brunn lysislösning (99,4 ml DMSO; 0,6 ml 100% koncentrerad ättiksyra; 10 g SDS) tillsattes. Efter 10 min inkubation på mikrotiterskakbord pipetterades lösningen i en 96 brunnars platta och absorbansen mättes vid 550 nm (mot referens av 620 nm).

Följande material användes: Staphyloccus epidermidis ATCC 12228 Platträkningsagar Trypkassojabuljong PBS-buffert: 8,0 g NaCl 0,2 g KCl 1,44 g Na2HPO4 x 2 H20 0,2 g KH2Po4 upplöses i 1 000 ml destillerat vatten; pH 7,2 MTT-lösning (0,5 mg/ml i PBS) Lysislösning (99,4 ml DMSO; 0,6 ml koncentrerad 10 g SDS).

Det kunde tydligt visas att tillsatsen av vismut i polymerformuleringen leder till fullständig inhibition av bakterieproliferation såsom uppmätt med MTT (tabell 3).

Det är mycket viktigt att tillsats av vismut i låg kon- centration, exempelvis icke toxisk, exempelvis 0,03%, kan ättiksyra; inte inhibitionen av bakterieproliferation korreleras med cytotoxiciteten hos extrakten. ~¿¿¿y\sa\zc*z=fi~\' _ .U I. 4.:: _- -..e (kulig-Jc- 10 15 20 526 027 19 Tabell 3: Resultat för MTT-testen (medelvärde av två experiment) Extinktion (nm) 24 h 48 h 72 h Katetermaterial 0,39 0,51 0,36 (Tecoflex) Film PUR 0,47 0,31 0,34 Film PUR-TEGOMER 0,40 0,38 0,29 Film PUR-0,32% Bi 0 0 Film PUR-TEGOMER- 0 O 0,32% Bi Film PUR-TEGOMER- 0 0 0,08% Bi Film PUR-TEGOMER- 0 0 0,03% Bi Genom ett annat förfarande utfördes elektronmikro- skopi på bakterietillväxt hos vismut innehållande PL- PDMS-PL-PUR-polymera filmer. Genom dessa experiment kan tydligt bekräftas att ingen bakteriell tillväxt kunde detekteras på de Bi-modifierade ytorna under en tids- period av 32 h. Ingen bakteriekolonisering eller biofilm- bildning uppträdde.

Exempel 5 Vismutytkoncentration (XPS) För att fastställa närvaron av vismut på ytan Resultat för filmer framställda enligt exempel 1 upptogs för olika "take-off"-vinklar (TOA), l0° och 90°. "take- off"-vinkel ju högre penetreringsdjup för denna analys. användes röntgenfluorescensspektroskopi (XPS).

Ju större Data visar att vismut kan detekteras på ytan av filmerna innehållande trifenylvismutdiklorid. Koncentrationen är nära detekteringsgränsen för vismut med XPS. 10 15 20 526 02? 20 Tabell 4: Vismutkoncentration/atom (%) på ytan mätt med XPS Film Vismutatom (%) Vismutatom (%) TOA 90° TOA l0° PUR-TEGOMER < 0,001 < 0,001 PUR-TEGOMER-0,08% Bi 0,006 0,006 PUR-TEGOMER-0,32% Bi 0,02 0,02 PUR-0,32% Bi 0,01 0,02 För att ytterligare karakterisera materialen enligt uppfinningen utfördes analyser av vismutytkoncentrationer på polymerfilmerna. I filmerna innehållande 0,08% vismut upptäcktes 0,006 atom% pà ytan. Detta bör vara den maxi- mala koncentrationen som är aktiv vid förhindrande av bakterietillväxt och biofilmbildning. Denna vismutkon- centration är extremt låg och ändå överraskande effektiv.

Exempel 7 Vismut i vattenhaltigt eluat Filmerna karakteriserades ytterligare genom deras förmåga att frisätta Vismut, se tabell. Det kunde visas att dessa filmer i vattenmiljö frisätter 0,02 mg/l extraktionsvätska som är under 0,05% av den totala mängden Vismut given till polymerformuleringen som användes för 600 cmz Vismut innehållande polymerfilm.

Tabell 5: Vismutkoncentration i vattenhaltiga eluat Eluat av filmer (5-20 um) Bi [mg/11 PUR-TEGOMER 0 PUR-TEGOMER-0,03% Bi 0,02 PUR-TEGOMER-0,05% Bi 0,03 PUR-TEGOMER-0,08% Bi 0,03 PUR-TEGOMER-0,24% Bi 0,19 Exempel 8 Vismut efter extraktion med humant helblod Belagda katetrar testades med avseende på deras förmåga att frisätta Vismut i humant blod. Därför använ- des 50 ml citrat/heparinbehandlat helblod för extraktio- 10 15 526 027 21 nen av varje kateter. Extraktionen gjordes genom 6 h recirkulering och 24 h i inkubatorn för att simulera en cykel hos en behandlingsperiod och interbehandling med intravaskulär position. För mätning behandlades proverna med salpetersyra för att frisätta vismut från blodkompo- nentmatrisen och mätes med AAS inom precisionen för de analytiska verktygen. Den mätbara mängden av vismut i helblod var nästan densamma som för vismut-SMA-belagda katetrar (medelvärden för 3 katetrar) liksom som för standardkateter (utan beläggning). Det finns ingen mätbar anrikning av vismut i blodet.

Tabell 6: Vismutkoncentration i helblod efter extraktion Kateter Efter 0 h Efter 6 h Bi (mg/l) recirkulation, 37°C Vismut mg/ml Kontroll (helblod 0,005 efter bloddonation) PUR (Tecoflex) 0,015 obelagd kateter PUR-Tegomer- 0,03% 0,014 Bi-beläggning (medelvärde för 3 katetrar) "I L? ü få f; f f; lå

Claims (21)

10 15 20 25 30 35 526 027 22 PATENTKRAV

1. Biokompatibel polymerkomposition för en artikel med en yta avsedd att vara i kontakt med blod, vävnad, hud, epitelskikt, sår, celler i odlingsmedier, kropps- vätskor, dialysvätskor och/eller terapeutiska medier för avlägsnande eller infusion, k ä n n e t e c k n a d av att polymerkompositionen innefattar ett vismutkomplex införlivat i polymerkompositionen i en mängd motsvarande 0,001 till 0,5 vikt% vismut, mer föredraget 0,001 till 0,1 vikt% vismut och mest föredraget 0,002 till 0,08 vikt% vismut av polymerkompositionen.

2. Biokompatibel polymerkompositionen enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda polymerkomposition vidare innefattar nanopartiklar, som inkluderar ett vismutkomplex. 1

3. Biokompatibel polymerkompositionen enligt krav 1 eller 2, är valt från gruppen innefattande ammoniumvismutcitrat, vismut(III)oxid, vismut(III)gallathydrat, vismutcitrat, vismut(III)oxiklorid, vismut(III)tetrametylheptandionat, k ä n n e t e c k n a d av att vismutkomplexet vismut(III)hexafluoracetonat, vismut(III)subsalicylat, trifenylvismut, vismut(III)ciprofloxacin, vismut(III)- klorid och trifenylvismutdiklorid.

4. Biokompatibel polymerkompositionen enligt krav 1 eller 4, är trifenylvismut eller trifenylvismutdiklorid, före- k ä n n e t e c k n a d av att vismutkomplexet trädesvis trifenylvismutdiklorid.

5. Biokompatibel polymerkompositionen enligt något av krav 1-3, k ä n n e t e c k n a d av att polymer- kompositionen innefattar en filmbildande polymerkomponent och ett hydrofobt polymersegment med reaktiva ändgrupper.

6. Biokompatibel polymerkompositionen enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av den filmbildande polymeren är vald från gruppen av polyuretaner, polyolefiner, elasto- merer, polyetylenglykoler, polykarbonater, polyetersulfo- ner, polysulfoner, polyvinylpyrrolidoner och polyvinyl- 2094-03-17 15:25 \J:\f.á3a!*í'ßï<'.() LUNDIA Z§,}E\GÄI“'IBRO LUNDIA ABKET-.TEIJT\__N'JFèInil§/\SEA\CÜllÉ3Û8\2Gl'Z'5iïZ lšyašëràw' .fä-JE 2004-59-12 Ldof: 10 15 20 25 30 35 5 2 6 0 2 7 §II= . =IIg . 23 klorider, och det hydrofoba segmentet är valt från gruppen av siloxanpolymerer, fluorpolymerer, polyetylen- glykoler, polyetylenglykol-polydimetylsiloxansampolyme- rer, silikonpolyestrar och polylakton-polysiloxan- polylaktontrisegmentsampolymerer.

7. Biokompatibel polymerkompositionen enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av den filmbildande polymeren är en polyuretan och den hydrofoba polymersegmentet är en polylakton-polysiloxan-polylaktontrisegmentsampolymer innehållande mono, bi eller multipelreaktiva ändgrupper.

8. Förfarande för beredning av en biokompatibel sam- polymerkompositionen k ä n n e t e c k n a t av att ett vismutkomplex är införlivat i polymerkompositionen i en mängd motsvarande 0,001 till 0,5 vikt% vismut, mer före- draget 0,001 till 0,1 vikt% vismut och mest föredraget 0,002 till 0,08 vikt% vismut av polymerkompositionen.

9. Förfarande för beredning av en biokompatibel sam- polymerkomposition enligt krav 8, k ä n n e t e c k - n a t av att nanopartiklarna innehållande ett vismut- komplex är införlivade i polymerkompositionen.

10. Förfarande för beredning av en biokompatibel sampolymerkomposition enligt krav 8 eller 9, t e c k n a t k ä n n e - av att vismutkomplexet är valt från gruppen bestående av ammoniumvismutcitrat, vismut(III)- oxid, vismut(III)gallathydrat, vismutcitrat, vismut(III)- oxiklorid, vismut(III)tetrametylheptandionat, vismut- (III)hexafluoracetonat, vismut(III)subsalicylat, tri- fenylvismut, vismut(III)ciprofloxacin, vismut(III)klorid och trifenylvismutdiklorid.

11. Förfarande för beredning av en biokompatibel sampolymerkomposition enligt krav 8 eller 9, k ä n n e - t e c k n a t av att vismutkomplexet är trifenylvismut eller trifenylvismutdiklorid, företrädesvis trifenyl- vismutdiklorid.

12. Förfarande för beredning av en biokompatibel sampolymerkomposition enligt något av krav 8-ll, 2004-08-17 15:26 ViVlšl-'iMßšiO LÜNIJIA PLE\GAMBEÉO LíHíDII-š AE\E*ATEï~ïT\_4NGE'arni.IyÄSEMÉíÜ1Z3O8\2O12'308 bJyaKrav AJE 200-1-09-12 Tudor: 10 15 20 25 30 35 24 k ä n n e t e c k n a t av stegen att kombinera en filmbildning polymerkomposition och ett vismutkomplex med ett hydrofobt polymersegment med ändgrupper som är reak- tiva med den filmbildande polymerkomponenten i närvaro av ett lösningsmedel så att alla komponenter upplöses i lösningsmedlet, inkubering av komponenterna upplösta i lösningsmed- let under betingelser för att låta komponenterna reagera med varandra i lösning, och bildning av en film genom spridning av lösningen över en yta som ska beläggas under betingelser som låter lösningsmedlet indunsta.

13. sampolymerkomposition enligt något Förfarande för beredning av en biokompatibel av krav 8-12, k ä n n e t e c k n a t av att den filmbildande polyme- ren är en polyuretaner, vismutkomplexet en trifenyl- vismutdiklorid och det hydrofoba polymersegmentet är en polylakton-polysi1oxan-polylaktontrisegmentsampolymer innehållande mono, bi eller multipelreaktiva ändgrupper.

14. i kontakt med blod, vävnad, hud, epitelskikt, sår, celler i Artikel med en yta avsedd att vara odlingsmedier, kroppsvätskor, dialysvätskor och/eller terapeutiska medier för avlägsnande eller infusion, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda artikel har åtminstone en film av en polymerkompositionen innefattan- de ett vismutkomplex i en mängd motsvarande 0,001 till till 0,1 vikt% vismut och mest föredraget 0,002 till 0,08 vikt% vismut 0,5 vikt% vismut, mer föredraget 0,001 av polymerkompositionen, som

15. Artikel enligt krav täcker nämnda yta. 14, flerskiktsbeläggning av k ä n n e t e c k n a d av att nämnda artikel har en nämnda polymerkomposition.

16. Artikel enligt krav av att nämnda artikel har en 14, beläggning av nämnda poly- k ä n n e t e c k n a d merkomposition och att nämnda polymerkomposition vidare inkluderar nanopartiklar som inkluderar ett vismut- komplex. LÉÛsÜ-â-OS-l? 15226 VIVíNÉBRÛ LUNUIA ABVBAMBRO LUlSDIA AB\E'ATEl~}T\_NlJFamiLLYVSFÅZÛ12308\2Ü123Ü8 NyaI/.rav AJE 21304-08-12 Ldoc 0 0 000000 10 15 20 25 30 35 5 2 5 Û 9 7 šII= = 's . f; =Is . s"s 231,; 25

17. Artikel enligt krav 14, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda polymerkomposition innefattar en filmbil- dande polymerkomponent och ett hydrofobt polymersegment med en eller flera reaktiva ändgrupper.

18. Artikel enligt krav 17, av att den filmbildande polymeren är vald från gruppen av k ä n n e t e c k n a d polyuretaner, polyolefiner, elastomerer, polyetylen- glykoler, polykarbonater, polyetersulfoner, polysulfoner, polyvinylpyrrolidoner och polyvinylklorider och det hydrofoba segmentet är valt från gruppen av siloxan- polymerer, fluorpolymerer, polyetylenglykoler, poly- etylenglykol-polydimetylsiloxansampolymerer, silikonpoly- estrar och polylakton-polysiloxan-polylaktontrisegment- sampolymerer.

19. Artikel enligt krav 18, av att den filmbildande polymeren är en polyuretan och k ä n n e t e c k n a d

20. I det hydrofoba polymersegmentet är en polylakton-poly- siloxan-polylaktontrisegmentsampolymer innehållande mono, bi eller multipelreaktiva ändgrupper. _ 20. Användning av en biokompatibel polymerkomposi- tion innefattande ett vismutkomplex införlivat i polymerkompositionen för en medicinsk anordning avsedd att vara i kontakt med blod, vävnad, vävnad med sår, celler i odlingsmedier, kroppsvätskor, dialysvätska och/eller terapeutiska medier för avlägsnande eller infusion för att förbättra biokompatibiliteten och för- hindra bakteriell tillväxt.

21. Användning av biokompatibel polymerkomposition innefattande vismut pà ytor i kontakt med blod, vävnad, hud, epitelskikt, sår, celler i odlingsmedier, kropps- vätskor, dialysvätskor och/eller terapeutiska medier för avlägsnande eller infusion. 2004-03-1? 15:26 V:\GA.W1BRO LUBTDIA AEÅGIXJÅBRC IJUIEDIA AB\_E*A'I'ENT\___NGFaIni.ly\SEI\ZÉÛl230íš\2012308 täyaI/.fcav ÅJE 2004-08-12 141m: