SE525658C2 - Svetselektrod för manuell metallbågssvetsning samt anordning vid tillverkning därav - Google Patents

Description

25 30 35 skapa en god och felfri början och övergång till en äter- upptagen svetsstrâng med en ny svetselektrod.

För att avhjälpa detta och skapa en god ljusbäge även under svåra arbetsförhållanden finns olika metoder för att under själva startögonblicket höja den elektriska intensiteten i tändändan av svetselektroden, att skapa en sk. hotstart. Detta kan åstadkommas genom att manuellt öka strömstyrkan under ett kort ögonblick, men denna metod är oprecis och den därvid erhållna svetsen riskerar att inte nå upp till högt ställda krav på svetskvalitet.

Med modern teknik kan strömstyrkan styras av en mikro- processor, men dels är tekniken känslig för just de förhållanden, kyla och fukt, som kan råda då denna form av svetsning kommer i fråga, dels är tekniken dyr.

Istället har man tillverkat särskilda metallbägssvets- elektroder vilka har en elektrodkärna med ett reducerat tvärsnitt i tändpartiet, för att pà så sätt ge en ökad elektrisk intensitet i begynnelseskedet utan att reglera strömstyrkan. På detta sätt kan konventionella svets- utrustningar användas utan tillkommande kostnader.

Dock är dessa konventionella svetselektroder med ett i tändpartiet reducerat tvärsnitt förhållandevis kompli- cerade och därmed dyra att tillverka. En känd metod för reduktion av tändpartiets tvärsnitt är att, exempelvis genom mekanisk bearbetning forma, ett konformsliknande tändparti med en gradvis övergång till fullt tvärsnitt.

Denna formning görs för elektrodkärnorna en åt gången och senare vid transporten mellan olika tillverkningssteg kan denna konformsliknande spets kila in sig mellan andra elektrodkärnor eller i utrustningen. Beläggning av denna typ av svetselektrod blir också mer komplicerad eftersom dess yttre form antingen medför att för mycket höljes- material läggs på för att upprätthålla svetselektrodens cylindriska yttre form med torksprickor i höljet som följd, eller så krävs särskild teknik för att skiktet av höljesmaterial istället ska bli jämntjockt och alltså följa den yttre formen hos svetselektrodkärnan. En annan o I IIIO OO 0 I i oo oo oo oo oooo oo o o o o o o o o o o o o o o o o oo oooo oo 10 15 20 25 30 35 känd metod för reduktion av svetselektrodernas tändparti är att borra ett i svetselektrodens längdriktning sig sträckande mindre hål i tändpartiets ändyta. Detta är precisionskrävande, en svetselektrodkärna har normalt en diameter mindre än 5 mm, och centrering av hålet sker ofta manuellt vilket blir kostnadskrävande. Vid denna typ av tvârsnittsreduktion medför vidare det borrade hålet att höljesmaterial inte fullt ut tränger in i hålet pga. av innesluten luft, vilket kan vara menligt för kvali- teten i begynnelseskedet hos den då bildade svets- strängen.

Syftet med föreliggande uppfinning âr alltså att avhjälpa ovanstående problem och skapa en billigare och ur produktionssynpunkt enklare svetselektrod för manuell metallbågssvetsning vilken har ett i tändpartiet reducerat tvärsnitt med bibehållande av goda egenskaper i startögonblicket hos ljusbågen eller för den senare bildade svetsen.

Sammanfattning av uppfinningen Syftet med föreliggande uppfinning är därför att avhjälpa ovan nämna problem och också att utforma en anordning vid tillverkning av svetselektroder där ovan nämnda problem är avhjälpta.

Detta syfte uppnås genom att en svetselektrod av det inledningsvis angivna slaget ges de kännetecken som framgår av patentkrav 1. Föredragna utföringsformer av svetselektroden framgår av de till patentkrav 1 under- ordnade kraven. Likaså uppnås syftet genom den anordning med de kännetecken som beskrivs i patentkrav ll med föredragna utföringsformer i de underordnade kraven.

Föreliggande uppfinning hänför sig till en svetselektrod för manuell metallbågssvetsning, vilken innefattar en elektrodkärna med ett tändparti med en tändyta, varvid tändpartiets tvärsnitt är reducerat i relation till elektrodkärnans huvudsakliga tvärsnitt, varvid tändpartiet har åtminstone ett urtag med en “Irk |I='=:'* fr. frïrr* ^.~ 'k <:i-" |' ï-Y: f' 12' -fl k -JI L' Fiffi 'ä _ 41.134: 0 0 0 0 l 0 0 0 0 00 0000 0 0 0 0000 00 0 00 0000 0 0 0 0 0 0 0 0 00 00 0000 0 00 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 00 10 15 20 25 30 35 mynning i elektrodkärnans längsgående sidoyta. En svetselektrod med ett dylikt urtag i tändpartiet medför att elektrodkärnans materialmängd i nämnda tändparti är reducerad i förhållande till den normalt förekommande materialmàngden i tvärsnittet. Denna materialreduktion i elektrodkärnan medför att den elektriska strömintensi- teten i tändpartiet ökar i förhållande till en standard- svetselektrod och därför fär de fördelar som eftersträvas: en ökad sannolikhet att ljusbágen direkt startar, en stabilare och därmed mer kontrollerbar riktning hos ljusbàgen och en större värmeutveckling i startögonblicket så att övergången till en tidigare lagd svetssträng blir så jämn och felfri som möjligt. Alla dessa egenskaper är särskilt önskvärda vid exempelvis svetsning av pipelines under vilka svetsningsförhållan- dena kan vara mycket besvärliga.

Med ett urtag pä detta sätt, med avlägsnande av material inuti elektrodkärnan och med en mynning i dess mantelyta, behåller också elektrodkärnan i huvudsak sin yttre form vilket kan vara av stor vikt vid till- verkningen av svetselektroder. I en vanligt förekommande tillverkningsprocess transporteras nämligen elektrod- kärnorna, och senare svetselektroderna, till viss del i sin längdriktning, varvid de, om de försetts med ett i riktning mot tändändan avsmalnande tândparti, kan kila in sig mellan framförvarande elektrodkärna och transport- bandet, eller mellan andra delar i tillverkningspro- cessen, vilket i båda fallen kan orsaka stopp i till- verkningen och därmed en ekonomisk förlust. Att, enligt uppfinningen, i huvudsak bibehålla elektrodkärnans yttre form begränsar därmed detta tillverkningsproblem.

Ytterligare en fördel med föreliggande uppfinning i startögonblicket är att den yttre omkretsen i tändytan hos elektrodkärnan är till övervägande delen intakt. Om omkretsen istället är kraftigt reducerad, som vid ett konformigt tändparti enligt känd teknik, kan det vara nödvändigt att starta ljusbågen med en position hos 00 0 0 0 0000 0 O Û 00 0000 0 0 O 00 00 00 00 0000 00 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 I I I 00 0000 10 15 20 25 30 35 -initiella hotstart-effekten. 00 00 00 00 0 0 0 00 0 0 00 0 00 I svetselektroden som är i det närmaste vinkelrät (90°)-mot arbetsstyckets yta. Detta beror på att materialet i omkretsen i elektrodkärnans tändyta kommer längre från arbetsstycket vid det tillfälle då svetselektroden hålls i en position med en mindre vinkel (< 90°) mot arbets- stycket om tändpartiet är konformigt i jämförelse med om det har en till övervägande del intakt omkrets. Detta innebär att ljusbägen för att starta dels måste över- brygga en större distans mellan tändytan och arbets- stycket, dels måste genomkorsa en större mängd höljes- material. För att säkerställa att en hög startsannolikhet uppnås kan det vara nödvändigt att offra något av den I detta fall har svets- elektroden en tändyta med oreducerat tvärsnitt, men dess elektrodkärna har direkt innanför denna den inledningsvis avsedda reduktionen. Det är dock då viktigt att det första oreducerade partiet i tändytan görs så tunnt som möjligt ur tillverkningssynpunkt för att ändå den söktai hotstart-effekten ska tillgodogöras.

Det är många gånger en fördel att nämnda urtags mynning också har en utsträckning in över tändytan. Detta medför att reduktionen av elektrodkärnans tvârsnittsarea inte sker precis innanför tändytan utan i tändytan vilket ytterligare förstärker de tidigare nämnda effekterna.

Ur produktionsteknisk synvinkel är det en ytter- ligare fördel om nämnda urtag är en skära. Den blir där- med mycket enkel att producera enligt någon av alla de kända skärande tekniker som finns.

Lämpligen mynnar nämnda urtag i tvá av elektrod- kärnans motstående längsgående sidoytpartier. Det har vid provningar av svetselektroder med reducerat tândparti visat sig att om reduktionen görs väsentligen symmetrisk eller mer spridd över tändytan blir ljusbågen än mer stabil och förutsägbar i sitt beteende. Ett sätt att uppnà denna fördelning är att låta urtaget mynna i mer än ett sidoytparti. oo o o. o o o o g g o o oo oooo g O o o o o o oooo oo pgy.

I O o o I oo 0000 I i UIQ 10 15 20 25 30 35 525 658 6 Företrädesvis bildar nämnda urtag en slits. Med en slits avses här ett urtag vilket är en smal öppen, ränna i svetselektrodens tändparti.

Företrädesvis är nämnda urtag raklinjigt. Detta gör tillverkningsprocessen för urtaget enklare och därmed billigare. Likaså kan det vara enklare att föra in höljesmaterial i urtaget om sådant ska vara närvarande.

Det är ur tillverkningssynpunkt också lämpligt att nämnda urtags mynning har en utsträckning räknat i svetselektrodens längdriktning.

Vidare är det lämpligt att nämnda urtag sträcker sig genom tändytans centrum. Om urtaget utförs symmetriskt resulterar detta i en stabilare ljusbàge än för ett osymmetrisk sådant och därmed ett bättre svetsresultat.

Det är lämpligt att elektrodkärnan är belagd med ett vid svetsning slagg- och skyddsgasbildande material och att nämnda urtag har en fyllning av det skyddsgasbildande materialet. Dels fyller det slagg- och skyddsgasbildande materialet sin funktion vid svetsningen att skydda svetssträngens material från skadliga reaktioner med luftens syre, dels finns fördelar redan vid tillverkning och hantering av svetselektroderna om urtaget har en dylik fyllning. Höljesmaterialet i urtaget har en samman- hållande verkan i tändpartiet vilket ökar felfriheten jämfört med om svetselektroden skulle tillverkas utan denna fyllning.

Företrädesvis är nämnda urtag fyllt av det slagg- och skyddsgasbildande materialet. Om ingen luft är innesluten i urtaget kommer svetselektroden att bete sig stabilt även under startögonblicket.

Urtaget bör med fördel sträcka sig 3 - 9 mm, hellre 4 - 8 mm och helst 5 - 7 mm i svetselektrodens längd- riktning och har en bredd (a) räknat tvärs svets- elektrodens längdriktning som motsvarar en reduktion av elektrodkärnans diameter med 30 - 45 %. Vid ett urtag smalare än det angivna intervallet minskar hotstart- effekt till att slutligen fullständigt utebli. Vid ett nfi-'Ik f4..»-~..-~ 10 15 20 25 30 35 urtag bredare än det angivna intervallet kan hotstart- effekten istället bli för explosiv och därmed svår att hantera och under tillverkningen av svetselektroden kan urtaget ha en tendens att kollapsa.

Föreliggande uppfinning omfattar även en anordning vid tillverkning av svetselektroder för manuell metall- bågssvetsning, vilken tillverkningsprocess innefattar en enhet för tillverkning av elektrodkàrnor och en enhet för applicering av ett vid svetsning slagg- och skyddsgas- bildande material på elektrodkârnorna, varvid anordningen har åtminstone en formningsenhet med åtminstone ett upp- slitsningsorgan för formning av åtminstone en slits i elektrodkärnornas ena ändparti, och åtminstone ett hållarorgan i vilket elektrodkârnorna är anordnade att ackumuleras för att föras förbi uppslitsningsorganet i följd. De fördelar som den på detta sätt tillverkade svetselektroden uppvisar komer inte att diskuteras mer än vad som berörts ovan. Dock uppvisar en anordning med ovan nämnda särdrag fördelen att på ett enkelt och därmed billigt sätt tillverka en dylik svetselektrod. I hållar- organet ackumuleras elektrodkârnorna och förs i en följd, en och en, förbi uppslitsningsorganet. Tekniken att bilda urtaget i uppslitsningsorganet kan vara någon av alla de kända tekniker som finns för att forma ett urtag i ett metalliskt material. Hàllarorganet säkerställer att en följd av elektrodkàrnor upprätthålls, att elektrodkârnorna förs stabilt förbi uppslitsningsorganet och att formningen av urtagen därmed kan bli korrekt genomförd.

Lâmpligen har anordningen ett transportorgan som är anordnat att föra elektrodkârnorna väsentligen i deras längdriktning. För transport av elektrodkârnorna i deras längdriktning krävs enbart lite utrymme och ett minimum av styrorgan.

Vidare är det lämpligt att transportorganet är anordnat att i partiet vid uppslitsningsorganet föra 10 15 20 25 30 35 525 658 elektrodkärnorna i deras tvärriktning, På detta sätt kan uppslitsningsorganet forma urtag effektivt genom att elektrodkärnornas tändparti är vänt mot uppslitsnings- organet och kan därmed uppnå en hög produktionstakt.

Det är också lämpligt att transportorganet är anordnat att i partiet vid uppslitsningsorganet föra elektrodkärnorna parallellt med varandra. På så sätt uppnås högsta möjliga produktivitet genom att upp- slitsningsorganet hela tiden är i funktion.

Det är fördelaktigt ur produktionssynpunkt att nämnda formningsenhet är anordnad efter kapningsenheten och före appliceringsenheten, räknat i tillverknings- ordningen. Pä detta sätt formas urtaget i det skede då elektrodkärnorna är kapade i avsedda längder, men innan höljesmaterialet är applicerat pä elektrodkärnorna, eftersom det normalt sett är fördelaktigt att även urtaget är fyllt med detta material.

I nämnda hällarorgan i partiet vid elektrodkärnornas nämnda ena ändparti har anordningen lämpligtvis en öppning för tillträde för uppslitsningsorganet.

Lämpligen har anordningen i partiet vid elektrod- kärnornas andra ändparti ett styrorgan för styrning av elektrodkärnorna mot nämnda uppslitsningsorgan. Ett dylikt styrorgan ger på ett enkelt och därmed billigt sätt styrning av elektrodkärnorna mot uppslitsnings- organet samtidigt som elektrodkärnorna pressas mot, eller i varje fall, hålls mot uppslitsningsorganet under formningen av urtaget.

Uppslitsningsorganet kan med fördel ha ett sågverktyg. Uppslitsningsorganet kan också ha ett sågband. Nämnda sågband kan vara kontinuerligt.

Det är lämpligt att hållarorganet är anordnat att föra elektrodkärnorna i väsentligen vertikal riktning.

Detta minskar behovet av utrymme för att exempelvis lägga till en anordning av detta slag till en befintlig linje för tillverkning av svetselektroder. 00 0000 0 0 0 0 0 0000 00 00 0000 00 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 II 00 0 0 0 0 0 I 0000 10 15 20 25 30 35 525 658 0 0 000 0 0 00 00 00 00 0 00 0 O 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 0 00.0: 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 000 0 . 000 '000 0 0 0 0 0 0 0 0 000 0 0 0 0 : . 0 0 0 00 0 0 0 0 0 0 0 0 0 . . 0 0 0 0 00 0000 00 00 000 00 9 Det är en fördel om hållarorganet är anordnat att föra elektrodkärnorna förbi nämnda uppslitsningsverktyg under utnyttjande av elektrodkärnornas egentyngd. Därmed behövs ingen extra utrustning för att transportera dem i detta tillverkningssteg, vilket också sparar kostnader.

Fördelaktigt är också om riktningen av rörelsen hos nämnda uppslitsningsorgans skärande parti bildar en vinkel mot elektrodkârnornas nämnda ena ändparti.

Uppslitsningsorganets ingrepp kommer därmed att gradvis öka från noll till fullt ingrepp och medverka till en stabil anordning.

Det är lämpligt att sågbandet är anordnat att löpa över lânkhjul. På detta sätt kan sàgbandet enkelt bytas för underhåll eller reparation.

Vidare är det fördelaktigt att hållarorganet är anordnat att hålla elektrodkârnorna väsentligen horison- tellt.

Slutligen kan uppslitsningsorganet ha en sågklinga.

En sådan tar lite plats och kan dels anordnas fixerat eller på en rörlig arm, beroende på vad som kan vara lämpligt i det enskilda fallet.

Kort beskrivning av ritningarna Uppfinningen kommer nu att beskrivas närmare i det följande med hänvisning till bifogade ritningar som i exemplifierande syfte visar för närvarande föredragna utföringsformer av föreliggande uppfinning.

Fig. la är en perspektivvy och visar en svetselektrod av standardmodell.

Fig. lb är en sidovy och visar en svetselektrod av standardmodell.

Fig. lc är en ândvy och visar en svetselektrod av standardmodell.

Fig. 2a är en perspektivvy och visar en svetselektrod med koniskt tändända.

Fig. 2b är en perspektivvy och visar en svetselektrod med ett längsgående hål i tândändan. " fi-H f»<=,- <1r :ëwß-finx: fw rwïehcèr-n: 00 O O 00 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 0000 00 0 0 OOII 10 15 20 25 30 35 525 658 10 0 000 0 0 00 00 00 00 0 00 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 0 00 Il 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 000 0 0 0 000 000 0 0 0 0 0 0 0 0 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 0000 00 00 000 00 0 0 Fig. 2c är en perspektivvy och visar en svetselektrod med koniskt tändånda Fig. 3 är en genombruten perspektivvy och visar en svetselektrod enligt föreliggande uppfinning.

Fig. 4a är en genombruten alternativ utföringsform av en föreliggande uppfinning. 5 Fig. 4b är en genombruten alternativ utföringsform av en föreliggande uppfinning.

Fig. 4c är en genombruten alternativ utföringsform av en föreliggande uppfinning.

Fig. 4d är en genombruten alternativ utföringsform av en föreliggande uppfinning.

Fig. 4e är en genombruten alternativ utföringsform av en föreliggande uppfinning.

Fig. 4f är en genombruten alternativ utföringsform av en föreliggande uppfinning.

Fig. 4g är en genombruten alternativ utföringsform av en föreliggande uppfinning.

Fig. 4h är en genombruten alternativ utföringsform av en föreliggande uppfinning.

Fig. 5 är ett blockschema perspektivvy och visar en svetselektrod enligt perspektivvy och visar en svetselektrod enligt perspektivvy och visar en svetselektrod enligt perspektivvy och visar en svetselektrod enligt perspektivvy och visar en svetselektrod enligt perspektivvy och visar en svetselektrod enligt perspektivvy och visar en svetselektrod enligt perspektivvy och visar en svetselektrod enligt över tillverkningsprocessen av svetselektroder enligt föreliggande uppfinning.

Fig. 6 år en sidovy och visar en anordning för tillverkning av svetselektroder för manuell metallbàgssvetsning. en rmïünrz? :av rmïü f¥wr~ 00 I O 0 0 0000 0 0 0 0 0 0000 00 00 00 0000 00 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 0000 10 15 20 25 30 35 525 658 0 000 0 0 00 00 00 00 0 II D 0 I 0 I 0 0 0 n 0 0 0 a 0 0 0 00 0 00 00 0 0 0 0 0 0 I 0 0 0 0 0 0 ~ 0 000 0 0 0 000 000 0 0 0 0 0 a 0 0 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Q Q I I IQ ÛIIO 00 O' QIO UI I Û 11 Beskrivning av föredragna utföringsformer Fig. la visar en traditionell svetselektrod 1 enligt känd teknik. Svetselektroden har en cylinderformig elektrodkärna 5 vilken är omsluten av ett hölje 6.

Elektrodkärnan 5 kan bestä av olika typer av metalliska material beroende på den avsedda användningen. Höljet 6 består i sin tur av ett höljesmaterial som vid svets- ningen övergår i slagg, skyddsgas och eventuella legeringar och skyddar svetsgodset i elektrodkärnan 5 från den omgivande atmosfären. Under tillverkningen av svetselektroden 1 päförs höljet 6 i pastös form vilket senare upphettas och torkas. Före torkningen borstas en tändyta 4 ren från höljesmaterial för att kunna tändas vid svetsningen. Även ett hàllarparti 2 i motstàende ändparti av svetselektroden 1 borstas ren fràn höljes- material för att skapa god kontakt mot en hållare (ej visad) vilken överför elektrisk ström till svetselekt- roden 1. Före torkningen märks också svetselektroderna för senare identifikation. Svetsningen med de sä till- verkade svetselektroderna startas genom att elektrisk spänning slås pä och hàllaren med svetselektroden 1 förs mot ett arbetsstycke varvid en ljusbàge bildas mellan svetselektrodens 1 tändyta 4 i dess tàndparti 3 och arbetsstycket.

Fig. lb och lc visar samma svetselektrod 1 som i Fig. lb visar svetselektroden 1 i en sidovy och i fig. lc i en ändvy från tândytan. fig. la.

Fig. 2a, 1 enligt känd teknik. Modifieringen består i att den i tändpartiet 3 förkommande elektrodkärnans 5 tvärsnitts- area är reducerad i förhållande till den övriga elektrod- kärnan. Reduktionen av elektrodkärnas 5 tvärsnittsarea är gjord för att skapa en högre energitäthet vilket resul- terar i en högre materialtemperatur i startögonblicket av svetsningen för att därmed skapa en svetselektrod 1 med egenskaper såsom god startsäkerhet, stabil ljusbàge och vilken ger en god övergång till en tidigare lagd svets- 2b och 2c visar modifierade svetselektroder O' Il oo oooo o o o o o o u p..g y .g f Û I I I o oo oooo o o o o o . . . oo oooo oo oooo o oooo oo 10 15 20 25 30 35 525 658 12 sträng. I fig. 2a visas ett tändparti 3 vars elektrod- kärnas 5 diameter blir allt mindre mot tändytan 4. Dock har höljet 6 konstant diameter överallt. I fig. 2b visas ett tändparti 3 i vilket ett häl är borrat i svetselekt- rodens 1 längdriktning frän tändytan 4. I fig. 2c visas en svetselektrod 1 vilken har en liknande reducering av tvärsnittsarean i tàndpartiet 3 som i fig. 2a, men i vilken höljet 6 följer elektrodkärnans 5 ytterkontur.

Nu ska föreliggande uppfinning beskrivas med ut- gängspunkt i fig. 3. I svetselektrodens 1 tändända 3 har en slits 7 skapats vilken har en utsträckning i elektrod- kärnans 5 längdriktning och centriskt, symmetriskt över tändytan 4. Slitsen 7 avgränsas av tvà motstàende sido- ytor 8 och en bottenyta 9. I den föredragna utförings- formen är sidoytorna 8 i huvudsak plana och parallella och sträcker sig i svetselektrodens 1 längdriktning.

Bottenytan 9 sträcker sig mellan sidoytorna 8 i huvudsak utmed med tändytan 4. Slitsens 7 bredd räknat vinkelrätt mot svetselektrodens 1 längdriktning betecknas a och slitsens 7 längd räknat parallellt med svetselektrodens 1 längdriktning betecknas b. Dessa mätt bör för bästa effekt vid användning anpassas efter diametern hos elektrodkärnan 5. Det har dock visat sig fördelaktigt att hålla längden b ungefärligen konstant, under förut- sättning att strömstyrkan vid svetsningen, enligt känd teknik, anpassas efter elektrodkärnans diameter pä ett sådant sätt att strömintensiteten i tändytan är ungefär- ligen likvärdig mellan olika svetselektroder oavsett denna diameter. Längden b styr avsmältningstiden hos svetselektroden och om den är konstant av ett visst mätt hinner förhöjningen i strömintensitet ge ett bättre gasskydd och en varmare smälta initialt, samtidigt som effekten inte kvarstår för länge utan en normal svetsning kan vidtas. Det är viktigt att inte göra bredden a för stor i förhållande till elektrodkärnans diameter pà grund av att den kvarvarande materialmângden dä kan kollapsa under tillverkningen när exempelvis matningsrullar matar o oo o o o oo oooo o o o o 00 oooo ÛÛ CCI' .Q o o o o o o o o I o o oooo o oooo 10 15 20 25 30 35 525 658 l3 fram elektrodkärnorna i ett transportband. Reduktionen av tändytan styr även intensiteten i svetselektrodens av- smältning och det är därför viktigt att denna inte görs för stor eftersom effekten dä blir för häftig. Det har vid provningar av olika utformningar av svetselektroder 1 enligt föreliggande uppfinning visat sig fördelaktigt att skapa en slits 7 med en bredd a och ett djup b som mot- svarar en reduktion av tändpartiets 3 volym med ca 35 - 50 %. Djupet hos slitsen 7 bör ligga inom området 3 - 9 mm, hellre inom 4 - 8 mm och helst inom 5 - 7 mm för bästa prestanda. Bredden b får därmed anpassas till detta djup och till den aktuella elektrodkärnans 5 diameter. En svetselektrod vars elektrodkärna är 2,5 mm får lämpligen ett urtag med en bredd om 1 mm och en elektrodkärna med en diameter pä 4,0 mm får lämpligen ett urtag som är 1,5 mm brett. Reduktionen av elektrodkärnans tândparti bör alltså vara sådan att urtagets bredd ligger i intervallet 30 - 45 % av elektrodkärnans diameter.

Slitsen 7 fylls med höljesmaterial vid tillverk- ningen vilket efter torkningen bidrar till att hälla sam- man och bilda en felfri brygga mellan de tvä av elektrod- kärnan 5 bildade tungorna i tändpartiet 3. Eftersom det är möjligt att fylla slitsen 7 med höljesmaterial möjliggör detta också att en tändsats kan appliceras, vilken skulle underlätta i startögonblicket.

Det inses att en mängd modifieringar av den ovan beskrivna utföringsformen är möjliga inom uppfinningens ram, såsom definieras i de efterföljande patentkraven. I fig. 4a till 4h visas nägra dylika exempel. Fig. 4a visar ett tändparti 3 med ett urtag 7 vars form närmast kan beskrivas som ett V, vars sidoytor 8 konvergerar i en spets och därmed saknar bottenyta 9. Dock skulle urtaget kunna förses med en bottenyta 9 om så skulle önskas. I fig. 4b visas ett tändparti 3 i vilket två parallella slitsar 7 är anordnade. Anledningen till att anordna fler än ett urtag 7 skulle kunna vara att en svetselektrod 1 med stor tvärsnittsdiameter skulle få en för stor 0 en no nu ao coon oc o o o o o o g g q , I U a n o o c to coon ou 10 15 20 25 30 35 525 658 14 ansamling av höljesmaterial i ett område. Dessa dubbla slitsar skulle också, såsom i fig. 4c, kunna anordnas korsvis. Om det av något skål är viktigt att ha en stor mängd material av elektrodkärnan 5 i startögonblicket, men samtidigt uppnå effekten av en sk. hotstart, kan urtaget anordnas parallell med tändytan 4 istället, såsom i fig. 4d, eller som ett genomgående urtag 7 parallellt med tändytan 4 såsom i fig. 4g i form av ett hål eller såsom i fig. 4h i form av ett mer rektangulärt format urtag. I alla dessa tre utföringsformer är det viktigt att urtaget placeras direkt under tändytan 4 för att uppnå effekten av hotstart. Om istället reduktionen av elektrodkärnans 1 tvärsnittsarea behöver vara liten i förhållande till dess diameter kan ett urtag 7 skapas vars bottenyta 9 sträcker sig från tändytan 4 mot elektrodkärnans 5 mantelyta. Ett exempel på ett sådant urtag 7 visas i fig. 4e och ett annat med ett dubbelt urtag 7 visas i fig. 4f.

Vidare kan tändpartiet 3 reduceras på ytterligare andra sätt inom ramen för uppfinningen. En slits 7 kan ges en utsträckning längs svetselektroden 1 som avviker från att vara parallell mot nämnda svetselektrod 1.

Nu ska en föredragen utföringsform av en anordning vid tillverkning av svetselektroder för manuell metallbågssvetsning beskrivas. En schematiserad till- verkningsprocess visas i fig. 5 och anordningen 10 visas i fig. 6, vilken visar att anordningen är en från övriga tillverkningsprocessen fristående del vilken alltså kan placeras in i en befintlig tillverkningsprocess för svetselektroder. En sådan tillverkningsprocess enligt känd teknik består åtminstone av en anordning för klipp- ning av tråd till elektrodkärnor 5 till avsedd längd (eller annan form av tillverkning av elektrodkärnor, såsom gjutning), en anordning för applicering av höljes- material i hela elektrodkärnans 5 längd, varav tändytan 4 och hållarpartiet 2 i ett senare skede borstas rena från "F 0312,' -'~~,,~~ o O I OI ICO! I I oooo oo oo oo oo oo oooo oo o o o o o o n o o o I I o o o oo oooo 10 15 20 25 30 35 525 658 o o oo oo oo oo o oo o o o o o o o o o o oo o o o o o o o o o o o ooo o q o o o o o o ovo o o o o oo o o o o 15 höljesmaterialet för att möjliggöra kontakt mellan ett arbetsstycke och tändytan 4 och mellan en hållare och hållarpartiet 2. Tândytan 4 torkas och förses slutligen med ett elektriskt ledande material för att ytterligare öka kontakten mellan arbetsstycket och tändytan 4. Anord- ningen 10 enligt föreliggande uppfinning placeras efter klippningen av tråd till elektrodkârnor 5 och före appli- ceringen av höljesmaterial 6. På detta sätt appliceras höljesmaterial 6 även i urtaget 7 samtidigt som det appliceras på den övriga elektrodkârnan 5.

Anordningen 10 har ett för elektrodkärnorna 5 avsett inmatningsparti 20 och ett utmatningsparti 21 och är uppbyggd kring en ram 17, vilken uppbär densamma, och har vidare en drivenhet 16, vilken är anordnad vertikalt räknat under den aktiva delen av anordningen 10 och vilken âr anordnad att via drivremmar 19 driva dels ett sågblad 12, dels transporten av elektrodkärnorna 5 genom anordningen 10. Elektrodkárnorna 5 matas i sin longitudinella riktning från en inte visad behållare från det tidigare tillverkningssteget via ett inte visat matningsorgan in till och mynnar vertikalt räknat ovanför ett vertikalt anordnat uppsamlingsmagasin 11 i inmatningspartiet 20. Här är matningsorganet anordnat att omföra elektrodkârnornas 5 transport till att passera förbi uppsamlingsmagasinet 11 i sin transversella riktning. I uppsamlingsmagasinet 11 samlas elektrod- kärnorna 5, den ena ovanför den andra, och faller tack vare sin egentyngd vertikalt nedåt mot det i den ena änden av uppsamlingsmagasinet 11 anordnade sågbladet 12.

Uppsamlingsmagasinet 11 innefattar styrskenor 13, vilka är anordnade att stödja elektrodkärnorna 5 på ömse sidor om deras bana, en öppning i det mot sågbladet 12 vända ändpartiet för att sågbladet 12 ska få tillträde till det för uppslitsning ämnade tåndpartiet 3 och ett styrorgan 15 i form av en plåtformig arm, vars uppgift är att i horisontell riktning styra in elektrodkärnorna 5 mot såg- bladet 12. Sågbladet 12 griper in centriskt i elektrod- 10 15 20 25 30 525 658 16 kârnornas 5 tändparti 3 med en vinkel mot vertikalplanet och mot elektrodkärnornas 5 tändpartier 3. Vinkeln är an- passad så att urtagets 7 längd vid bottnen av uppsam- lingsmagasinet 11 blir den avsedda och sägbladets 12 tjocklek är anpassad så att urtagets 7 bredd blir den avsedda. Sågbladet 12 löper i partiet vid uppsamlings- magasinet 11 över två sàghjul 22a i sàgande position, dvs. med den ságande eggen vänd i ingreppsriktningen.

Därefter vinklas sàgbladet 12 om 90° till liggande posi- tion och löper på så sätt över ytterligare två sàghjul 22b innan det äter vinklas om till sàgande position. När elektrodkärnorna 5 passerat genom uppsamlingsmagasinet ll omförs de återigen av en utmatningsenhet 18 så att de transporteras i sin longitudinella riktning för vidare befordran till nästa tillverkningssteg.

Det inses även för denna anordning 10 att en mängd modifieringar av den ovan beskrivna utföringsformen är möjliga inom uppfinningens ram, även här definierat i de efterföljande patentkraven. Exempelvis kan anordningen 10 och dess uppsamlingsmagasin 11 anordnas i horisontell led genom att ett ytterligare transportband för elektrod- kärnorna 5 förbi det dä horisontellt anordnade sàgbladet 12. Vidare kan istället för ságbladet 12 anordnas exempelvis ett fräsorgan eller annan lämplig utrustning för bildande av urtaget 7. För en annan utformning på urtaget 7 kan det vara nödvändigt att anordna tvà eller flera sàgblad 12 eller att làta elektrodkàrnorna 5 passera genom uppsamlingsmagasinet 11 i en annan position än horisontell. Inte heller behöver drivningen av anordningen 10 ske enligt det visade utföringsexemplet utan den kan också vara anordnad till en gemensam driv- lina för hela tillvekningsprocessen.

Claims (27)

10 15 20 25 30 35 525 658 17 PATENTKRAV

1. l. Svetselektrod (l) för manuell metallbágssvets- ning, vilken innefattar en elektrodkärna (5) med ett tändparti (3) med en tändyta (4), varvid tändpartiets (3) tvärsnitt är reducerat i relation till elektrodkärnans (5) huvudsakliga tvärsnitt, k ä n n e t e c k n a d av att tändpartiet (3) har åtminstone ett urtag (7) med en mynning i elektrodkärnans längsgående sidoyta.

2. Svetselektrod med elektrodkärna enligt krav 1, i vilken nämnda urtags (7) mynning också har en utsträckning in över tändytan (4).

3. Svetselektrod med elektrodkärna enligt något av ovanstående krav, i vilken nämnda urtag (7) är en skåra.

4. Svetselektrod med elektrodkärna enligt något av ovanstående krav, i vilken nämnda urtag (7) mynnar i två av elektrodkärnans motstående längsgående sidoytpartier.

5. Svetselektrod med elektrodkärna enligt krav 4, i vilken nämnda urtag (7) bildar en slits.

6. Svetselektrod med elektrodkärna enligt något av ovanstående krav, i vilken nämnda urtag (7) är raklinjigt.

7. Svetselektrod med elektrodkärna enligt krav 5 eller 6, i vilken nämnda urtags (7) mynning har en ut- sträckning räknat i svetselektrodens (1) längdriktning.

8. Svetselektrod med elektrodkärna enligt något av ovanstående krav, i vilken nämnda urtag (7) sträcker sig centrum. genom tändytans (4) lO 15 20 25 30 35 18

9. Svetselektrod med elektrodkärna enligt något av ovanstående krav, vilken är belagd med ett vid svetsning slagg- och skyddsgasbildande material (6) och i vilken nämnda urtag (7) har en fyllning av det slagg- och skyddsgasbildande materialet (6).

10. Svetselektrod med elektrodkärna enligt krav 9, i vilken nämnda urtag (7) är fyllt av det slagg- och skyddsgasbildande materialet (6).

11. ll. Svetselektrod med elektrodkärna enligt något av ovanstående krav, i vilken urtaget (7) sträcker sig 3 - 9 mm, hellre 4 - 8 mm och helst 5 - 7 mm i svetselektrodens (1) längdriktning och har en bredd (a) räknat tvärs svetselektrodens (l) reduktion av elektrodkärnans längdriktning som motsvarar en (5) diameter med 30 - 45 %.

12. Anordning (10) vid tillverkning av svets- elektroder (1) tillverkningsprocess innefattar en enhet för tillverkning för manuell metallbágssvetsning, vilken av elektrodkärnor och en enhet för applicering av ett vid svetsning slagg- och skyddsgasbildande material (6) på (5), anordningen har åtminstone en formningsenhet med elektrodkärnorna k ä n n e t e c k n a d av att åtminstone ett uppslitsningsorgan (40) för formning av åtminstone en slits i svetselektrodernas elektrodkärnors (5) ena ändparti, och åtminstone ett hàllarorgan (23) i vilket elektrodkärnorna (5) är anordnade att ackumuleras för att föras förbi uppslitsningsorganet (40) i följd.

13. Anordning enligt krav 12, vilken har ett transportorgan som är anordnat att föra elektrodkärnorna (5) väsentligen i deras längdriktning.

14. Anordning enligt krav 13, i vilken transport- organet är anordnat att i partiet vid uppslitsnings- (FLI 'ÉÉR':'CKí'ï.LT'í~*Z.T; ÉQÛê-ll-LÉ 'Åffëílïš-.çšffc 10 15 20 25 30 35 525 658 19 organet (40) föra elektrodkärnorna (5) i deras tvärriktning.

15. Anordning enligt något av kraven 12 - 14, i vilken transportorganet är anordnat att i partiet vid (40) parallellt med varandra. uppslitsningsorganet föra elektrodkärnorna (5)

16. Anordning enligt något av kraven 12 - 15, i vilken transportorganet är anordnat att i partiet vid (40) parallellt med varandra. uppslitsningsorganet föra elektrodkärnorna (5)

17. Anordning enligt något av kraven 12 - 16, i vilken nämnda hàllarorgan (23) i partiet vid elektrod- kärnornas nämnda ena ändparti har en öppning för tillträde för uppslitsningsorganet (40).

18. Anordning enligt något av kraven 12 - 17, i vilken anordningen i partiet vid elektrodkärnornas andra ändparti har ett styrorgan (15) för styrning av elektrod- kärnorna mot nämnda uppslitsningsorgan (40).

19. Anordning enligt något av kraven 12 - 18, i vilken uppslitsningsorganet (40) har ett sågverktyg.

20. Anordning enligt något av kraven 12 - 19, i vilken uppslitsningsorganet (40) har ett sàgband.

21. Anordning enligt krav 20, i vilken nämnda såg- band är kontinuerligt.

22. Anordning enligt något av kraven 12 - 21, i vilken hållarorganet (23) är anordnat att föra elektrod- kärnorna (5) i väsentligen vertikal riktning. 'få SEP; fPä 'ÉÃ"*.':'CKELCI~É*IÉÅ f/.ÉC'.Û'«" lf/Jwlïv ÜB153.d'.'fC 10 15 20 525 658 20

23. Anordning enligt krav 22, i vilken hållarorganet (23) nämnda uppslitsningsorgan (40) under utnyttjande av är anordnat att föra elektrodkärnorna (5) förbi elektrodkärnornas (5) egentyngd.

24. Anordning enligt något av kraven 12 - 23, i vilken riktningen av rörelsen hos nämnda uppslitsnings- organs (40) skärande parti bildar en vinkel mot elektrod- kärnornas (5) nämnda ena ändparti.

25. Anordning enligt krav 22, i vilken sâgbandet är anordnat att löpa över länkhjul.

26. Anordning enligt något av kraven 12 - 25, i (23) är anordnat att hälla elektrod- (5) väsentligen horisontella. vilken hàllarorganet kärnorna

27. Anordning enligt något av kraven 12 - 19, i vilken uppslitsningsorganet (40) har en sâgklinga. »a *rf K _- f?- ri JJ I\5 f: c i. | I I ä | 5-1 I f- (_