SE525225C2 - Cylinderanordning - Google Patents

Description

20 25 Andra förbindelsekanaler 9b har anordnats så att cylinderkammaren 6 kommunicerar med de hål i vilka backventilema 8a, 8b sitter. Dessa hâl kommunicerar med det inre av ändgaveln 4a och stànggaveln 4b, genom vilken kolvstàngen 3 löper.

Dämpventilema 7a, 7b kan skruvas i gavlama 4a, 4b. När dämpventilema 7a, 7b skruvas förskjuts de väsentligen vinkelrätt mot cylindems 1 axel.

Tvärsnittsarean hos flödeskanalema för fluidet som strömmar genom de första kommunikationskanalema 9a ändras av ändama pà dämpventilema 7a, 7b när dessa förskjuts, varigenom flödeshastigheten hos fluidet ut genom de första flödeskanalema 9a till portama 5a, 5b ändras.

När det trycksatta fluidet tillförs genom en port 5b nära stànggaveln 4b, till exempel, så förskjuts kolven 2 mot ändgaveln 4a, tillsammans med kolvstàngen 3. Under denna process trycks fluidum som befinner sig i cylinderkammaren 6 nära ändgaveln 4a ut genom porten 5a via det inre av ändgaveln 4a, i vilket utrymme änden på kolvstàngen 3 tränger in när kolven 2 förskjuts.

När änden pà kolvstàngen 3 trycks in i ändgaveln 4a, så trycks fluidet ut genom porten 5a via den första kommunikationskanalen 9a. Förskjutnings- hastigheten hos kolven 2 minskas genom att man minskar flödet av fluidum genom de första kommunikationskanalema 9a, vilket sker när man skruvar in dämpventilema 7a, 7b enligt ovan (se exempelvis "JlS Handbook", JlS B 8377-1981 (s. 538, Figur 2)).

För den cylinderanordning som presenteras i "JlS Handbook", JlS B 8377- 1981 (s. 538, Figur 2), justeras flödeshastigheten hos fluidet på väg ut genom de första kommunikationskanalema 9a genom att dämpventilema 7a, 7b i ändgaveln 4a och stànggaveln 4b skruvas, varvid förskjutnings- hastigheten hos kolven 2 inne i cylindem 1 ändras. Därigenom hindras kolven 2 genom dämpverkan från att kollidera med ändgaveln 4a eller stànggaveln 4b. 10» 15 20 25 (Fl F D (fl i* I) i J' (JF ' l I denna konventionella anordning är emellertid dämpventilema 7a, 7b förskjutbara axiellt för justering av kolvens 2 förskjutnlngshastighet.

Dämpventilema 7a, 7b är därför exempelvis infällda med ett visst djup in från sidan av cylindem 1. När cylinderanordningen används i en miljö där vätska eller liknande förekommer i närheten av cylinderanordningen, så blir vätskan, dammet eller motsvarande kvar i hålen där dämpventilema 7a, 7b sitter.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Ett allmänt syfte med föreliggande uppfinning är att erbjuda en cylinder- anordning som gör det möjligt att undvika att ett vridbart element är infällt i en cylinder vid justering av förskjutningshastigheten i slutet av förskjutnings- rörelsen hos en kolv med hjälp av detta vridbara element, och där ett justeringselement har anordnats i en gavel och/eller cylinderväggen.

Ett huvudsyfte med föreliggande uppfinning är att erbjuda en cylinder- anordning som gör det möjligt att undvika varje volym av stillastående vätska på utsidan av en cylinder, också när cylindem används i en miljö där vätska eller motsvarande förekommer.

Dessa och andra syften, egenskaper och fördelar hos föreliggande uppfinning kommer att framgå tydligare av nedanstående beskrivning av en föredragen exemplifierande utföringsforrn, varvid hänvisning sker till bifogade ritningsfigurer.

FIGURBESKRIVNING Figur 1 visar l perspektiv en cylinderanordning enligt en utföringsforrn av uppfinningen; Figur 2 är en del av ett längdsnitt genom cylinderanordningen fràn Figur 1; Figur 3 är en delförstoring av ett längdsnitt, som främst illustrerar en strypventil i cylinderanordningen från Figur 2; 10 15 20 25 CÜÉ fÉ-ÖFÄ' _ av o nu ou coon ou o u - . f u v o o n u VH- ¿-¿-\ o cc Ia o. ::o :::oo 1.: ..'..

Figur 4 är en sprängskiss i förstoring som visar strypventilen från Figur 2; Figur 5 är ett partiellt längdsnitt i förstoring som visar hur en kolv i cylinder- anordningen från Figur 2 förskjutits mot en stànggavel och kommit till anliggning mot detta; Figur 6 är ett partiellt längdsnitt i förstoring som visar hur en kolv i cylinder- anordningen från Figur 5 förskjuts något i riktning mot en ändgavel; Figur 7 är ett partiellt längdsnitt i förstoring som visar hur en kolv i cylinder- anordningen från Figur 5 anligger mot åndgaveln; och Figur 8 år ett längdsnitt genom en konventionell cylinderanordning, med vissa detaljer borttagna.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSEXEMPEL I Figur 1 betecknas med siffran 10 en cylinderanordning enligt en utförings- form av föreliggande uppfinning.

Cylinderanordningen 10 har cylindrisk form. Cylinderanordningen 10 innefattar en ihålig cylinder 14 med en första port 12a och en andra port 12b för tillförsel och bortförsel av det trycksatta fluidet, en ändgavel 16 som är fastsatt på ena änden av cylindem 14, en stànggavel 18 som är fastsatt på andra änden av cylindem 14, en kolv 20 (se Figur 2) som kan förskjutas i axialriktningen inne i cylindem 14, en kolvstàng 22 som är fastsatt vid och nàr genom kolven 20, samt två strypventiler 28a, 28b som fungerar som dämpmekanism för anpassning av förskjutningshastigheten hos kolven 20 i ändama av dess förskjutningsrörelse.

Cylindem 14 behöver inte ha en ändgavel 16 och en stànggavel 18 fastsatta på cylindems 14 ändar. Dess ena ände kan vara försluten med en ihàlig cylinder och dess andra ände av ett lock eller liknande. 10 15 20 25 m r a en i Q r .: of; Den första porten 12a och den andra porten 12b har anordnats på ovansidan av cylindem 14. Det trycksatta fluidet tillförs frán en icke avbildad källa till fluidum under tryck till den första eller den andra porten 12a, 12b, och fluidum som befinner sig inne i cylindem 14 bortförs genom den första eller den andra porten 12a, 12b. Den första och den andra porten 12a, 12b är åtskilda med ett förutbestämt avstånd, och ligger i linje med varandra. En förutbestämd sträcka från den första och den andra porten 12a, 12b sitter ett första respektive ett andra monteringshàl 26a, 26b (se Figur 2). Den första och den andra porten 12a, 12b behöver inte ligga i det element pá vilket de ligger i linje med varandra.

Det första och det andra monteringshålet 26a, 26b ligger i linje med den första och den andra porten 12a, 12b. Strypventilema 28a, 28b sitter i det första respektive det andra monteringshålet 26a, 26b. Det första och det andra monteringshålet 26a, 26b behöver inte ligga i det element på vilket de ligger i linje med varandra. inte heller behöver de båda strypventilema 28a, 28b i det första och det andra monteringshålet 26a, 26b ligga i det element pà vilket de ligger i linje med varandra.

Vidare behöver inte strypventilema 28a, 28b ligga i ändgaveln 16 respektive stánggaveln 18, utan monteringshàlen med strypventilema 28a, 28b kan befinna sig i cylindem 14. Ändgaveln 16 och stánggaveln 18 är fastsatta på cylindems 14 ändar med hjälp av fästskruvar 32, som går genom hål 30 i fyra höm av gavlama. l änden pä stánggaveln 18 har en kolvstàngsföring 34 monterats för att stödja kolvstången 22.

Som framgår av Figur 2 bildas en första cylinderkammare 36 mellan ändgaveln 16 och ena änden av kolven 20 inne i cylindem 14, och en andra cylinderkammare 38 bildas mellan stánggaveln 18 och den andra änden av kolven 20. Den första cylinderkammaren 36 kommunicerar med den första porten 12a via en första förbindelsekammare 40 i ändgaveln 16. Den andra 10 15 20 25 Efii' 02% t; ti Q .__ L-i cylinderkammaren 38 kommunicerar med den andra porten 12b via en andra förbindelsekammare 42.

Den första änden av kolvstàngen 22 när in i den första förbindelsekammaren 40. Den runda utsidan av kolvstàngen 22 omges av en första kolvstängstätning 44, som sitter i ett ringformat spår i den runda insidan av den första förbindelsekammaren 40. Den första kolvstàngstätningen 44 har en runtomgàende läppsektion 46 på sin insida. Läppsektionen 46 lutar med en förvald vinkel mot den första cylinderkammaren 36. Den runtomgàende insidan av läppsektionen 46 anligger mot den runda utsidan av kolvstàngen 22.

Detta gör att trycksatt fluidum från den första porten 12a strömmar in i den första cylinderkammaren 36 via den första förbindelsekammaren 40. Läpp- sektionen 46 hindrar det trycksatta fluidet att strömma från den första cylinderkammaren 36 in i den första förbindelsekammaren 40.

Den andra änden av kolvstàngen 22 når in i den andra förbindelsekammaren 42. Den runda utsidan av kolvstàngen 22 omges av en andra kolvstàngstätning 48, som sitter i ett ringforrnat spår i den runda insidan av den andra förbindelsekammaren 42. Den andra kolvstàngstätningen 48 har en runtomgàende läppsektion 46 pà sin insida. Läppsektionen 46 lutar med en förvald vinkel mot den andra cylinderkammaren 38. Den runtomgàende insidan av läppsektionen 46 anligger mot den runda utsidan av kolvstàngen 22.

Detta gör att trycksatt fluidum från den andra porten 12b strömmar in i den första cylinderkammaren 38 via den andra förbindelsekammaren 42. Läpp- sektionen 46 hindrar det trycksatta fluidet att strömma från den andra cylinderkammaren 38 in i den andra förbindelsekammaren 42.

Som framgår av Figur 3 har det första och det andra monteringshälet 26a, 26b en första hålsektion 50 på utsidan av cylindem 14, en andra hålsektion 52 under den första hàlsektionen 50, med mindre diameter än denna, en OI 000 10 15 20 25 invändigt gängad sektion 54 under den andra hålsektionen 52, med något mindre diameter än denna och försedd med en invändig gänga, samt en förbindelsesektion 56, som ligger under den invändigt gängade sektionen 54 och står i förbindelse med första förbiledningskanaier 58a, 58b och andra förbiledningskanaier 60a, 60b enligt beskrivningen nedan.

Som framgår av Figur 2 har det första och det andra monteringshålet 26a, 26b sådan utformning att de första förbiledningskanalema 58a, 58b sträcker sig väsentligen parallellt med kolvstàngens 22 axel från hälets runda insida, och så att de andra förbiledningskanalema 60a, 60b sträcker sig väsentligen vinkelrätt mot kolvstàngens 22 axel, från nederänden på respektive monteringshàl 26a, 26b.

Detta innebär att det första och det andra monteringshålet 26a, 26b står i förbindelse med den första och den andra cylinderkammaren 36, 36 via de första förbiledningskanalema 58a respektive 58b och att det första och det andra monteringshålet 26a, 26b står i förbindelse med den första och den andra förbindelsekammaren 40, 42 via de andra förbiledningskanalema 60a respektive 60b.

Kolvstångsföríngen 34 är fastsatt genom fastskruvning på ena sidan av stånggaveln 18. Ett hål har anordnats i kolvstångsföringen 34, genom vilket den andra änden av kolvstången 22 löper förskjutbart i axialriktningen.

I ett ringforrnat spår på insidan av kolvstångsföringen 34 sitter en tätning 62.

Tätningen 62 anligger mot utsidan på kolvstàngen 22. Detta innebär att det trycksatta fluidet inne i cylindem 14 hålls lufttätt inneslutet.

I ett ringfonnat spår i andra änden av Kolvstångsföríngen 34 sitter en skrapring 64. Skrapringen 64 förhindrar att damm och liknande som fastnat på kolvstången 22 när denna är exponerad följer med in i cylindem 14. 10 15 20 25 (”°1 iQ CT] FJ .D De båda strypventilema 28a, 28b är införda i det första respektive det andra monteringshålet 26a, 26b i utsidan av cylindem 14, och fungerar som dämpmekanismer.

Som framgår av figurema 3 och 4 innefattar vardera av de båda strypventilema 28a, 28b ett vridbarl element 66 som är placerat i ett övre läge och har väsentligen T-format tvärsnitt, en nål (ställbart element) 68 som har en övre ände för samverkan med en väsentligen central del av det roterande elementet 66 och en nedre ände som är avsmalnande, ett ringforrnat täckelement 70, placerat mellan insidan på respektive monterings- hàl 26a, 26b och utsidan på det vridbara elementet 66, och en stoppring (fästelement) 72 med väsentligen C-forrnat tvärsnitt, vilken kan samverka med en del av utsidan på nålen 68.

Det vridbara elementet 66 är anordnat i den första sektionen 50 av det första respektive det andra monteringshålet 26a, 26b. Som framgår av Figur 4 innefattar det vridbara elementet 66 en väsentligen pelarformad hållsektion 76, på utsidan försedd med urtag 74 med förvalda djup, en flänssektion 78 under hàllsektionen 76, med större diameter, samt ett làsurtag 80 med vilket ett utskott 82 på nàlen 68 kan samverka enligt beskrivningen nedan.

Kring överdelen av hàllsektionen 76 sitter fyra urtag 74 med ungefär 90° delning. När dessa urtag 74 samverkar med ett icke avbildat verktyg eller liknande kan det vridbara elementet 66 vridas i önskad grad.

Som framgår av Figur 3 är ytterdiametern på flänssektionen 78 väsentligen lika stor som innerdiametern i den första hålsektionen 50. När det vridbara elementet 66 monterats i den första hàlsektionen 50, så kommer den nedre ytan på flänssektionen 78 att anligga mot bottnen i den första hålsektionen 50. När stoppringen 72 monterats i ett ringforrnat spår på insidan av den första hålsektionen 50, så förhindras det vridbara elementet 66 från att röra sig uppåt. 000 O O O II 10 15 20 25 (...'-"'l i* .J (JÜ F Detta innebär att det vridbara elementet 66 hålls fast mellan bottenytan på den första hålsektionen 50 och stoppringen 72. Då kan det vridbara elementet 66 inte förflyttas i axialriktningen (enligt pil A eller B i Figur 3). De båda strypventilema 28a, 28b, inklusive det vridbara elementet 66, förhindras att lämna det inre av monteringshålen 26a, 26b.

Som framgår av Figur 4 har stoppnngen 72 väsentligen C-format tvärsnitt, och ringen hålls fast i det ringfonnade spåret i den första hålsektionen 50 tack vare sin utåtfiädring (se Figur 3).

Som framgår av Figur 3 sitter låsurtaget 80 väsentligen centralt på det vridbara elementet 66. Låsurtaget 80 har ett förvalt djup in mot hàllsektionen 76 från frontytan på flänssektionen 78. Låsurtaget 80 har väsentligen rektangulär form, motsvarande formen hos làsutskottet 82. Låsutskottet 82 på nålen 68 införs rörligt i axialriktningen i låsurtaget 80.

Låsurtaget 80 har ett förvalt djup. Detta gör att också när nålen 68 förskjutits till sitt översta läge, så finns en förvald spalt mellan överänden på làsutskottet 82 på nålen 68 och ovansidan på låsurtaget 80.

Som framgår av figurema 3 och 4 består nålen 68 av ett väsentligen rektangulärt låsutskott 82 som sträcker sig uppåt med en förvald höjd, en styrsektion 84, som sitter under làsutskottet 82 och vars utsida anligger mot insidan på respektive monteringshål 26a, 26b. en skruvsektion 86 som är utvändigt gängad och kan samverka med den invändiga gängan 54 i respektive monteringshål 26a, 26b. en tappsektion 88 som är smalare än skruvsektionen 86, en första avsmalnande sektion 90 som definierar en diameterminskning jämfört med tappsektionen 88, samt en andra avsmalnande sektion 92, som definierar en ytterligare diameterminskning jämfört med den första avsmalnande sektionen 90. I ett ringforrnat spår mellan styrsektionen 84 och skruvsektionen 86 sitter ett tätnlngselement 94.

Låsutskottet 82 är infört i låsurtaget 80, vars inre form motsvarar utsidan på làsutskottet 82. När det vridbara elementet 66 vrids kommer dämted det 10 15 20 25 vridbara elementet 66 och nålen 68 att vridas samtidigt, eftersom låsutskottet 82 och låsurtaget 80 samverkar.

Styrsektionen 84 är formad så att dess utsida anligger mot insidan på respektive monteringshål 26a, 26b. Detta gör att nålen 68 förskjuts i axialriktningen i respektive monteringshàl 26a, 26b under styming av styr- sektionen 84. Vid förskjutningen upprätthålls säker Iufttäthet i respektive monteringshål 26a, 26b av tätningselementet 94 i dess ringforrnade spår.

Skruvsektionen 86 med sin utvändiga gänga sitter väsentligen mitt på nålen 68 i axialriktningen. Skruvsektionen 86 samverkar med den invändiga gängan 54 i respektive monteringshål 26a, 26b. När nålen 68 vrids förskjuts därför nålen 68 i axialriktningen i respektive monteringshàl 26a, 26b under inverkan av skruvrörelsen hos skruvsektionen 86.

Den första avsmalnande sektionen 90 sitter under skruvsektionen 86 efter tappsektionen 88, som har mindre diameter än skruvsektionen 86. Den avsmalnande delen 90 minskar diametem nedåt.

Den andra avsmalnande sektionen 92 definierar en ytterligare diameter- minskning jämfört med den första avsmalnande sektionen 90. Den andra avsmalnande sektionen 92 är sä anordnad att den andra avsmalnande sektionen 92 befinner sig mitt för öppningen till respektive andra förbiledningskanal 60a, 60b (se Figur 3).

Detta innebär att tvärsnittsarean på flödeskanalen vid öppningen på den andra förbiledningskanalen 60 kan ändras med hjälp av den koniska ytan på den andra avsmalnande sektionen 92 genom förskjutning av nålen 68 i axialriktningen. Genom att flytta nålen 68 i axialriktningen går det alltså att styra flödet av det trycksatta fluidet som passerar genom respektive första förbiledningskanal 58a, 58b och respektive andra förbiledningskanal 60a, 60b. 10 15 20 25 Det ringfonnade täckelementet 70 är infört i överänden på den första hål- sektionen 50 i de första och andra monteringshàlen 26a, 26b, så att det omger hållsektionen 76 på det vridbara elementet 66. Täckelementet 70 består av ett elastiskt material, exempelvis nitrilgummi (NBR). inne i täckelementet 70 sitter ett ringformat element 96 av metall (se Figur 3).

Ringelementet 96 inne i täckelementet 70 ökar dettas styvhet vid montering på utsidan av hållsektionen 76. Därigenom förbättras tätningen mellan det vridbara elementet 66 och respektive monteringshål 26a, 26b.

Cylinderanordningen 10 enligt uppfinningen har i en utföringsform den ovan beskrivna konstruktionen. Här följer en beskrivning av dess arbetssätt och funktion.

Det trycksatta fluidet (exempelvis tryckluft) tillförs till den första porten 12a från den icke avbildade källan. Som framgår av Figur 2 strömmar fluidet från första porten 12a in i den första cylinderkammaren 36 via den första förbindelsekammaren 40. Kolven 20 i den första cylinderkammaren 36 trycks i riktning mot stànggaveln 18. I detta läge står den andra porten 12b öppen mot atmosfären. Detta gör att fluidum strömmar från den andra cylinder- kammaren 38 ut i omgivningen genom den andra porten 12b via den andra förbindelsekammaren 42. Änden på kolven 20 anligger mot ytan på stànggaveln 18, och kolven 20 stannar i ena änden av förskjutningsrörelsen.

När kolven 20 som förskjutits mot stànggaveln 18 istället förskjuts mot ändgaveln 16, så ställs den första porten 12a öppen mot atmosfären och trycksatt fluidum tillförs genom den andra porten 12b. Det trycksatta fluidet strömmar från den andra porten 12b in i den andra cylinderkammaren 38 via den andra förbindelsekammaren 42. Kolven 20 i den andra cylinder- kammaren 38 trycks i riktning mot ändgaveln 16. l detta läge står den första porten 12a öppen mot atmosfären. Detta gör att fluidum kan strömma från den första cylinderkammaren 36 ut i omgivningen genom den första porten 12a via den första förbindelsekammaren 40. Änden på kolven 20 anligger 10 15 20 25 mot ytan på ändgaveln 16, och kolven 20 stannar i andra änden av förskjutningsrörelsen.

Hämäst följer en beskrivning av den process som åstadkommer dämpverkan så att förskjutningshastigheten hos kolven 20 vid axiell förskjutning i cylindem 14 ändras med hjälp av strypventilen 28a, 28b. Här följer en förklaring till hur strypventilen 28a, som sitter i det första monteringshàlet 26a, justeras för att påverka förskjutningshastigheten hos kolven 20 i dess riktning mot ändgaveln 16.

Först greppas hållsektionen 76 på strypventilen 28a via uttagen 74 med hjälp av ett icke avbildat verktyg eller liknande, för vridning av det vridbara elementet 66. Nålen 68 vrids av låsutskottet 82 som samverkar med låsurtaget 80 i det vridbara elementet 66 när det vridbara elementet 66 vrids.

Detta gör att nålen 68 förskjuts i axialfiktningen under skruvning, därför att skruvsektionen 86 i nålen 68 skruvas längs den invändiga gängan 54 i det första monteringshàlet 26a, Under denna process, när nålen 68 förskjuts i axialriktningen förskjuts låsutskottet 82 i axialriktningen i låsurtaget 80. I detta läge förflyttas inte det vridbara elementet 66 i axialriktningen, eftersom det vridbara elementet 66 är låst mellan stoppringen 72 och bottenytan i den första hålsektionen 50. Den sträcka som det vridbara elementet 66 sticker ut utanför utsidan på cylindem 14 är därför alltid konstant.

Djupet på låsurtaget 80 i det vridbara elementet 66 är förvalt. Detta djup är sådant att övre änden på låsutskottet 82 inte kommer i kontakt med ovansidan på låsurtaget 80 ens när nålen 68 förflyttats uppåt i axiell riktning.

Det vridbara elementet 66 trycks därför inte uppåt när nålen 68 förskjuts uppåt Om man nu vill minska förskjutningshastigheten hos kolven 20, så skruvar man på det vridbara elementet 66 så att nålen 68 förskjuts inåt mot mitten av cylindem 14 (i pilens A riktning) enligt Figur 3. När man istället vill öka 10 15 20 25 r n ii-J (f I \ förskjutningshastigheten hos kolven 20, så skruvar man på det vridbara elementet 66 så att nålen 68 förskjuts utåt från mitten av cylindem 14 (i pilens B riktning).

Resultatet är att avståndet mellan öppningen till den andra förbilednings- kanalen 60a och den andra avsmalnande sektionen 92 på nålen 68 ändras.

Spalten mellan öppningen till den andra förbiledningskanalen 60a och den andra avsmalnande sektionen 92 kan alltså förändras, vilket gör att flödet hos det trycksatta fluidet genom kanalema 58a, 60a ändras.

Man kan alltså på detta sätt ändra flödeshastigheten när fluidet lämnar den första cylinderkammaren 36 genom den första porten 12a.

När man använder strypventilen 28a som dämpmekanlsm och har ställt in flödeshastigheten hos fluidet genom förbiledningskanalema 58a, 60a i det första montertngshålet 26a, så strömmar fluidet från den andra porten 12b in i den andra cylinderkammaren 38 via den andra förbindelsekammaren 42 enligt Figur 2, så att kolven 20 trycks mot ändgaveln 16.

Som framgår av Figur 5 kan under denna process när kolven 20 förskjuts fluidum strömma fràn den första cylinderkammaren 36 ut i omgivningen genom den första porten 12a via den första förbindelsekammaren 40.

Samtidigt strömmar fluidet in i förbindelsesektionen 56 via den första förbiledningskanalen 58a från den första cylinderkammaren 36. Det trycksatta fluidet strömmar in i den första förbindelsekammaren 40 via spalten mellan den andra avsmalnande sektionen 92 av nålen 68 och den andra förbiledningskanalen 60a, och strömmar ut i omgivningen via den första porten 12a fràn den första förbindelsekammaren 40.

Som framgår av Figur 5 strömmar alltså, när kolven 20 förskjuts, trycksatt fluidum ut från den första cylinderkammaren 36, via den första och den andra förbiledningskanalen 58a, 60a förbi strypventilen 28a, ut i förbindelse- kammaren 40, för att sedan lämna anordningen genom den första porten 12a. 10 15 20 25 (Fl h J* C: r p, v 14 När fluidum strömmar in i den andra cylinderkammaren 38 genom den andra porten 12b, så förskjuts kolven 20 ytterligare mot ändgaveln 16 under trycket från fluidet, enligt Figur 6. Den ena änden av kolvstången 22 när in i den första förbindelsekammaren 40.

I detta läge når ena änden av kolvstången 22 in i den första förbindelse- kammaren 40, och utsida första kolvstångstätningen 44. Detta gör att fluidum inte kan strömma fràn den stångens omsluts av den första cylinderkammaren 36 direkt ut i den första förbindelsekammaren 40.

Trycksatt medium i den första cylinderkammaren 36 hindras alltså från att strömma ut i den första förbindelsekammaren 40, tack vare den första kolvstàngstätningen 44. Trycksatt fluidum i den första cylinderkammaren 36 strömmar istället till förbindelsesektionen 56 i det första monteringshålet 26a via den första förbiledningskanalen 58a. Det trycksatta fluidet strömmar till den andra förbiledningskanalen 60a via spalten mellan den andra avsmalnande sektionen 92 på nålen 68 och öppningen pà den andra förbiledningskanalen 60a. Fluidet strömmar genom den andra förbilednings- kanalen 60a och ut till omgivningen genom den andra porten 12b, via den första förbindelsekammaren 40.

Under denna process, som illustreras i Figur 5, är flödeshastigheten hos det trycksatta fluidet när fluidet lämnar den första cylinderkammaren 36 pà väg till omgivningen genom den första porten 12a, via den första och den andra förbiledningskanalen 58a, 60a, lägre än vid den process när fluidet kan strömma direkt från den första cylinderkammaren 36 ut i den första förbindelsekammaren 40 och ut till omgivningen genom den första porten 12a, Den volym av trycksatt medium som befinner sig i den första cylinder- kammaren 36 utövar sålunda ett motstånd mot kolvens 20 förskjutning mot ändgaveln 16. Detta medför att förskjutningshastigheten hos kolven 20 sänks.

Q 00 Q ' IOOI 000 0 I OIII O O 5 0000 0 10 15 20 25 m ro m rs, ~ J Lfï I 15 Förskjutningshastigheten hos kolven 20 kan alltså gradvis sänkas innan kolven 20 när slutet på sin rörelse intill ändgaveln 16. Detta innebär att stöten när kolven 20 närmar sig ändgaveln 16 kan minskas, vid förskjutning av kolven 20 mot ändgaveln 16 (se Figur 7).

Som beskrivits ovan har strypventilema 28a, 28b installerats i det första och det andra monteringshàlet 26a, 26b i ändgaveln 16 och stànggaveln 18. Det vridbara elementet 66 i respektive strypventil 28a, 28b, hålls fast av stoppringen 72, så att det vridbara elementet 66 inte kan förskjutas i axialriktningen.

När förskjutningshastigheten hos kolven 20 nära slutet på dess rörelseväg skall justeras med hjälp av strypventilen 28a, 28b, så vrids det vridbara elementet 66 så att nålen 68 förskjuts i axialriktningen, under samverkan mellan làsutskottet 82 på nålen 68 och urtaget 80 i det vridbara elementet 66.

Djupet på làsurtaget 80 är härvid sådant att överänden på làsutskottet 82 inte kan nå upp till bottnen i urtaget 80 när utskottet 82 förskjuts uppåt vid vridningen. Det vridbara elementet 66 trycks därför inte uppåt trots att nålen '68 förskjuts uppåt.

När nålen 68 i samverkan med det vridbara elementet 66 förskjuts i axialriktningen tas sålunda förskjutningen av nålen 68 i axialriktningen upp av urtaget 80, och det vridbara elementet 66 förskjuts inte i axialriktningen.

Resultatet är att utliggningen hos strypventilen 28a, 28b utanför ändgaveln 16 respektive stànggaveln 18 inte ändras utan förblir konstant, också när det vridbara elementet 66 vrids för att reglera flödet av fluidum under tryck genom den första förbiledningskanalen 58a, 58b och den andra förbiledningskanalen 60a, 60b. Därmed förändras inte den yttre formen hos cylinderanordningen 10 även om förskjutningshastigheten hos kolven 20 justeras med hjälp av strypventilema 28a, 28b.

Förskjutningen av det vridbara elementet 66 i axialriktningen förhindras företrädesvis med hjälp av stoppringen 72. Det vridbara elementet 66 är inte infällt i utsidan pä ändgaveln 16 respektive stänggaveln 18 där det vridbara elementet 66 är monterat. Också när vätska eller motsvarande förekommer i närheten av cylinderanordningen 10 så förhindras därför att vätska eller damm eller liknande samlas i det första och det andra monteringshålet 26a, 26b när strypventilema 28a, 28b är monterade.

Claims (11)

10 15 20 25 (_11 i J: LN PATENTKRAV

1. Cylinderanordning, innefattande en cylinder (14) som innehåller en cylinderkammare (36, 38) vilken är försluten med ett förslutningselement (16, 18), en kolv (20) som anordnats inne i cylindem (14) och kan förskjutas i axialriktningen inne i nämnda cylinderkammare (36, 38), en port (12a, 12b) som sitteri nämnda förslutningselement (16, 18), genom vilken fluidum under tryck kan tillföras och bortföras, samt en dämpmekanism som justerar förskjutningshastigheten i ena änden av förskjutningsrörelsen hos nämnda kolv (20), där nämnda dämpmekanism innefattar en förbiledningskanal (58a, 58b, 60a, 60b) som står i förbindelse med nämnda port (12a, 12b) och nämnda cylinderkammare (36, 38), ett justeringselement som är förskjutbart skruvat i nämnda förslutningselement (16, 18) och/eller nämnda cylinder (14) och som har försetts med ett låsutskott (82), samt ett vridbart element (66) som har ett låsurtag (80), vilket är vridbart monterat i nämnda förslutningselement (16, 18) och/eller nämnda cylinder (14), och som förhindras från att förskjutas i en riktning väsentligen vinkelrätt mot en axel i nämnda förslutningselement och/eller nämnda cylinder, och där nämnda låsurtag (80) i nämnda vridbara element (66) samverkar med nämnda làsutskott (82) i nämnda justerings- element när nämnda vridbara element (66) vrids, nämnda justeringselement vetter mot nämnda förbiledningskanal (58a, 58b, 60a, 60b), flödes- hastigheten hos nämnda trycksatta fluidum vid strömning genom nämnda förbiledningskanal (58a, 58b, 60a, 60b) justeras genom att endast nämnda justeringselement förskjuts i nämnda riktning väsentligen vinkelrätt mot nämnda axel i nämnda cylinder.

2. Cylinderanordning enligt kravet 1, där nämnda vridbara element (66) har monterats l ett monteringshàl (26a, 26b) i nämnda förslutningselement och/eller nämnda cylinder, och där nämnda vridbara element (66) hindras P-J oooo 0 P, ooo z 1.: g °',: o-.o oz: .': ..: f o o o _ : oo oo II ::.:,,: .g oo 0 : : oo: o o o 0 0 0 , o o o o o o O . . . o o o 1.0 ~ _ , .. u n f o o o 10 15 20 25 från förskjutning med hjälp av ett fästelement som har monterats i nämnda monteringshål (26a, 26b).

3. Cylinderanordning enligt kravet 2, där nämnda förslutningselement innefattar en ändgavel (16) som är fastsatt pä ena änden av nämnda cylinder (14) och en stànggavel (18) som är fastsatt på andra änden av nämnda cylinder.

4. Cylinderanordning enligt kravet 2, där nämnda monteringshàl (26a, 26b) innefattar en första hàlsektion (50) som anordnats pà utsidan av nämnda cylinder, en andra hàlsektion (52), belägen nännare nämnda cylinder- kammare än nämnda första hàlsektion, vars diameter är mindre, en sektion (54) med invändig gänga, belägen närmare nämnda cylinderkammare än nämnda andra hàlsektion, samt en förbindelsesektion (56), belägen nännare nämnda cylinderkammare än nämnda sektion med invändig gänga.

5. Cylinderanordning enligt kravet 4, där nämnda förbindelsesektion (56) är belägen mellan en första förbiledningskanal (58a, 58b), som löper väsentligen parallellt med en kolvstångs (22) axel, och en andra förbiledningskanal (60a, 60b), som löper väsentligen vinkelrätt mot nämnda kolvstàngsaxel.

6. Cylinderanordning enligt kravet 1, där nämnda vridbara element (66) har en pelarformad hàllsektion (76) och en flänssektion (78) som sitter under hållsektionen och har större diameter.

7. Cylinderanordning enligt kravet 6, där en stoppnng (72), som förhindrar förskjutning hos nämnda vridbara element (66), har monterats i nämnda håll- sektion (76) med hjälp av ett ringforrnat täckelement (70).

8. Cylinderanordning enligt kravet 6, där nämnda flänssektion (78) har väsentligen samma diameter som innerdiametem hos en första hàlsektion (50) i ett monteringshàl (26a, 26b), och där en nedre yta på nämnda fläns- sektion (78) anligger mot en bottenyta i nämnda första hàlsektion (50). en o n o one o o soon o Q l o nano DIGI co 0 0 0 I I Il 0 00 QIO Q I OÛOI IQ' O I b 10 ( *1 fi» in

9. Cylinderanordning enligt kravet 1, där en spalt alltid bildas i förskjutnings- riktningen för nämnda justeringselement mellan nämnda lásurtag (80) och nämnda làsutskott (82).

10. Cylinderanordning enligt kravet 1, där nämnda justeringselement innefattar en nål (68), vilken nål (68) innefattar nämnda làsutskott (82), beläget i en övre del, en styrsektion (84), belägen under nämnda làsutskott, en skruvsektion (86), belägen under nämnda styrsektion, samt en avsmalnande sektion (90, 92), belägen under nämnda skruvsektion och vettande mot nämnda förbiledningskanal (60a, 60b).

11. Cylinderanordning enligt kravet 7, där nämnda täckelement (70) består av elastiskt matefial, och där ett ringelement (96) av metall är anordnat inne i nämnda täckelement.