SE523859C2 - Basstation för trådlöst, digitalt telefonsystem - Google Patents

Description

523 859 2 via ledningar som är separat anslutna direkt från RPU:n till CCU:rna. Styrkommando och statusmeddelanden befordras mellan CCU:rna och abonnentstationerna via en radiostyrkanal (RCC)-som är tilldelad en förut- bestämd tidlucka i en förutbestämd RF-kanal.

Sammanfattning av uppfinningen Föreliggande uppfinning åstadkommer en förbättrad basstation av den ovan allmänt beskrivna typen. Växeln har företrädesvis en centralkoncentrator för styrning av signaler från förutbestämda portar i det yttre nätet till förutbestämda, sekventiellt sig upprepande tidluckor i en bitström, som alstras medelst centralkoncentratorn, samt för styrning av signaler till förutbestämda portar i det yttre nätet från förutbestämda, sekventiellt sig upprepande tidluckor i en bitström, sonnmottages dels av centralkoncentratorn, dels av fjärranslutningsproces- sorn, som styr signalöverföring mellan givna, sekven- tiellt sig upprepande tidluckor i kommunikationskanalen.

Basstationen enligt föreliggande uppfinning utmär- kes vidare genom att fjärranslutningsprocessorn före- trädesvis har en en fjärrterminalkoncentrator i syfte att styra signaler från förutbestämda fjärrportar till förutbestämda, sekventiellt sig upprepande tidluckor i en bitström, som alstras av fjärrkoncentratorn och transmitteras till centralkoncentratorn, och i syfte att styra signaler till förutbestämda fjärrportar från förutbestämda, sekventiellt sig upprepande tid- luckor i bitströmmen, som alstras av centralkoncen- tratorn, och genom en buffertenhet som är ansluten till fjärrportarna i syfte att styra signaler mellan förut- bestämda fjärrportar och förutbestämda kommunikations- kanaltidsutrymmen.

På grund av att växeln i basstationen enligt före- liggande uppfinning kommunicerar med kommunikationskret- sen genom alstring och mottagning av bitströmmar enligt vad som beskrivits ovan är det praktiskt att lokalisera växeln för basstationen enligt föreliggande uppfinning 523 859 3 på avstånd från kommunikationskretsen för basstationen, eftersom bitströmmen kan transmitteras mellan växeln och kommunikationskretsen över stora avstånd medelst mikrovåg.

Förklarande ordlista för akronymer ACK AMI BCC BEC CCU CCT CM CO COT CPU CRC EEPROM EPROM FCS FIFO HEX LSB MPM MSB MTU MUX MTMU NRZ OSXO PCM PLL RAM RCC RPU RRT RX RZ SCT Kvittens Alternerande märkesinversion Basstationsstyrkanal Bitfelsräkning Kanalstyrenhet Kanalstyruppgift Kanalmodul Huvudkontor Huvudkontorterminal Centralenhet Cyklisk redundanskontroll Elektriskt raderbart läsminne Raderbart läsminne Ramkontrollsekvens Först in först ut Hexadecimal Minst signifikanta bit Meddelandebehandlingsmodul Mest signifikanta bit Huvudtidbasenhet Multiplexor Huvudtidbas och multiplexorenhet Non-Return to Zero Ugnstyrd kristalloscillator Pulskodmodulering Faslåst slinga Direktminne Radiostyrkanal Fjärranslutningsprocessor Fjärradioterminal Mottag Return to Zero Abonnentstyruppgift .- 523 859 4 SDLC Synkron datalänkstyrning SID Abonnentidentífikation SIDX Abonnentindex SIU Seriell gränssnittsenhet STAD INIT Stationsadressinitiering TC Sluträkning TDM Multiplexerad tidsdelning TTL Transistor-transistorlogik TX Transmittera UART Universell asynkron mottagaresändare UW Unikt ord VCU Talkodare-avkodare-enhet VCXO Spänningsstyrd kristalloscillator ZBI Nollbitsinskjutning Kortfattad beskrivning av ritningarna Fig 1 är ett blockschema över en föredragen utfö- ringsform av basstationen enligt föreliggande uppfin- ning.

Fig 2 är ett blockschema över en buffertenhet som inkluderas i bufferten enligt basstationen i fig l i syfte att utgöra gränssnitt för en singelkanalmodul.

Fig 3 är ett tillståndsschema som illustrerar normala anropsprocessflöden i basstationen enligt fig l.

Fig 4 är ett blockschema över den expanderande utföringsformen av basstationen enligt föreliggande uppfinning.

Fig 5 är ett blockschema av ett MUX-kort, som inkluderas i basstationen som visas i fig 4.

Fig 6 är ett schema som visar logiska flödet för en normal anropsbehandling efter order av RPU:n i basstationen enligt fig 4.

Fig 7 är ett funktionsblockschema över växeln/RPU- gränssnittsenheten i basstationen enligt fig 4.

Fig 8 är ett blockschema som visar ytterligare detaljer i anslutningarna för växeln och RPU:n till 523 8591 växeln och RPU-gränssnittsenheten enligt basstationen i fig 4.

Fig 9 visar skikten för kommunikation mellan basstationen enligt fig 1 och varje abonnentstation.

Såsom visas i fig 1, finns det en växel 10, en kommunikationskrets 12 och en fjärrstyrprocessor 14, varvid kretsen 12 och processorn 14 är belägna på avstånd från växeln 10.

Växeln 10 inkluderar en två-till-fyra-trådsomvand- lare 16, en signaldataomvandlare 17, en ekosläckare 18 och en centralkoncentrator 19. Kommunikationskretsen 12 inkluderar ett flertal kanalmoduler 2la, 2ln. Varje kanalmodul 21 inkluderar en talkodenhet (VCU) 23, en kanalstyrenhet (CCU) 24 och ett modem 25. Fjärran- slutningsprocessorn 14 inkluderar en fjärrkoncentrator 27 och en buffertenhet 28.

Härnäst hänvisas till fig 2, i vilken buffertenhe- ten 28 inkluderar en tidbasgenerator 30 och en kanal- gränssnittsmodul 32.

Härnäst hänvisas åter till fig 1. Växeln 10 är ansluten till ett flertal portar för ett huvudkontor QS medelst N ledningspar 37. "N" är antalet abonnent- stationer som betjänas av basstationen. Varje lednings- par 37 åstadkommer ett tvåtrådsslingutseende. Varje ledningspar 37 är anslutet till både två-till-fyra-tråds- omvandlaren 16 och signaldataomvandlaren 17. Enkelrik- tat signalflöde äger rum på ledningsparen 38-41 på de andra sidorna av omvandlarna 16, 17 medan 4-trådsslinge- utseende ástadkommes på kombinationen av N lednings- par 38 och N ledningspar 39. Transmitterade talsignaler åstadkoms på ledningspar 38; mottagna talsignaler åstadkoms på ledningspar 39; transmitterade signaldata åstadkoms på ledningsparen 40 och mottagna signaldata åstadkoms på ledningsparen 41.

De transmitterade och mottagna talsignalerna befordras mellan tvâ-till-fyra-trådsomvandlaren 16 och centralkoncentratorn 19 via ekosläckaren 18. Signaldata 523 859 6 befordras direkt mellan omvandlaren 17 och central- koncentratorn 19.

Centralkoncentratorn är en koncentrator från ITT Corp. av modell l2l8C.

Centralkoncentratorn 19 styr signaler från förut- bestämda ledningspar 38-4l (som är anslutna till förut- bestämda yttre nätportar i huvudkontoret 35) till förut- bestämda, sekventiellt sig upprepande tidluckor i en bitström, som alstras av centralkoncentratorn 19.

Centralkoncentratorn 19 styr även signaler till förut- bestämda yttre nätportar i huvudkontoret via förutbe- stämda ledningspar 38-41 från förutbestämda, sekven- tiellt sig uppreoande tidluckor i en bitström, som mottages av centralkoncentratorn 19. Centralkohcentra- torn transmitterar och mottager sådana bitströmmar via en mikrovågsantenn 43.

Dessa bitströmmar befordras mellan antennen 43 och en mikrovågsantenn 44, vilken är ansluten till fjärrkoncentratorn 27, som är inkluderad i fjärranslut- ningsprocessorn 14. Fjärrkoncentratorn 27 har ett flertal fjärrportar ansluten till bufferten 28 medelst Qedningspar 46-49.

Fjärrkoncentratorn är en modell som säljs av ITT Corp. under beteckningen Model 12185.

Fjärrkoncentratorn 27 styr signaler från förutbe- stämda fjärrterminaler (som är anslutna till förutbe- stämda ledningspar 46-49) till förutbestämda, sekventi- ellt sig upprepande tidluckor i en bitström, som alstras av fjärrkoncentratorn 27. Fjärrkoncentratorn 27 styr även signaler till förutbestämda fjärrportar från förutbestämda, sekventiellt sig upprepande tidluckor i bitströmmen, som mottages av fjärrkoncentratorn 27 från centralkoncentratorn 19.

De transmitterade talsignalerna åstadkommes på ledningsparen 46; de mottagna talsignalerna åstadkom- mes på ledningsparen 47; det transmitterade signaldatat åstadkommes på ledningsparen 48 och det mottagna signal- 523 859 7 datat åstadkommes på ledningsparen 49.

Bufferten 28 utgör gränssnitt mellan fjärrkoncentra- torn 27 och kommunikationskretsen 12.

Såsom beskrivits ovan inkluderar kommunikations- kretsen 12 ett flertal kanalmoduler 21. Varje kanalmodul 21 kommunicerar med ett givet antal abonnentstationer 51 via en given kommunikationskanal med en tilldelad frekvens och har ytterligare ett flertal, sekventiellt sig upprepande tidluckor. Kommunikation mellan varje kanalmodul 21 och abonnentstationerna 51 åstadkommes via en mikrovågslänk mellan en basstationantenn 53 och antenner 54, vilka är anordnade på varje abonnentstation.

Förutbestämda tidluckor är tilldelade förutbestämda abonnentstationer 51. I det föredragna utföriñgsexemplet finns tre abonnentstationer 51 anslutna till varje kanal- modul 21, via varje kommunikationskanal med diskret frekvens. Till varje abonnentstation 51 är en telefon ansluten.

I varje kanalmodul 21, inkluderar VCU:n 23 dels en separat talkodare/avkodare (nedan kallad talkodare) (icke visad) för varje abonnentstation 51, dels en ytter- ligare kodare för överföring av signaldata till och CCU:n 24 tilldelar signalerna som befordras via kodarna för VCU:n 23 till från alla tre abonnentstationerna. olika tidluckor i kommunikationskanalen som är tilldelad den givna kanalmodulen 21. Dessa signaler befordras mellan CCU:n 24 och basstationsantennen 53 via modemet och ytterligare signalbehandlingskomponenter (icke visade), som är avsedda för transmittering och mottagning av dessa signaler via den diskreta kommunikationskanalen vid den tilldelade frekvensen. Sålunda befordrar abonnent- stationen 51 talsignaler för basstationen via sin egen, förutbestämda tidlucka och befordrar signaldata för basstationen via den förutbestämda tidlucka som är gemen- sam för alla tre abonnentstationerna. Kommunikationen mellan basstationen och abonnentstationerna styrs av en radiostyrenhet (RCU) medelst en programvaruprocess, som är realiserad med hjälp av en mikrodator i CCU 24. 523 859 8 RCU:n är programmerad att acceptera tre förutbe- stämda abonnentstationer som motsvarar de tre förutbe- stämda ledningsutseendena som åstadkommes genom anslut- ningar mellan fjärrkoncentratorn 27 och en given kanal- modul 21.

Styrprocessen i RCU är organiserad under användande av tillståndsmaskiner. Ingångsmeddelandestafetter inklu- derar signaldata från fjärrkoncentratorn 27, radiostyr- kanalens (RCC) meddelanden från abonnentstationerna och (simulerade) basbandstyrkanal-meddelanden (BCC-med- delanden).

Denna rutin ändrar kanaltillstàndet till Syn Ring.

Bufferten 28 är ansluten till fjärrportarna för fjärrkoncentratorn 27 via ledningspar 46-49 och till kanalmodulerna 21 för kommunikationskretsen 14 via led- ningar 57, i syfte att styra de transmitterade och mot- tagna talsignalerna mellan de förutbestämda fjärrportarna för fjärrkoncentratorn och de förutbestämda kommunika- tionskanaltidluckorna, som är tilldelade förutbestämda abonnentstationer 51. Abonnentstationerna 51 är belägna på avstånd från basstationen.

Bufferten 28 inkluderar en separat buffertenhet, vilket visas i fig 2, som utgör gränssnitt för varje kanalmodul 21 i kommunikationskretsen 12. Tidbasgene- ratorn 30 förser kanalgränsnittsmodulen 32 med en klock- signal CLK och fyra grindsignaler Grind 0, Grind l, Grind 2, Grind 3 i syfte att definiera fyra, sekventiellt sig upprepande tidluckor i den tilldelade kommunikations- kanalen.' Den transmitterade talsignalens ledningspar 46, den mottagna talsignalens ledningspar 47 och signaldatats ledningspar 48, 49 är anslutna mellan fjärrportarna för koncentratorn 27 och kanalgränsnittsmodulen 32.

Kanalgränssnittsmodulen 32 matar klock- och grind- signalerna till kanalmodulen 21 i syfte att definiera de tidluckor som är tilldelade medelst CCU:n 24.

Kanalgränssnittsmodulen 32 är ansluten till VCU:n 523 859 9 23 i den motsvarande kanalmodulen 21 på ett förutbe- stämt vis för styrning av kommunikation mellan lednings- paren 46, 47, som bär transmitterade och mottagna tal- signaler, vilka förknippas med en given abonnentstation, och en kodare i VCU:n 23, som har den förutbestämda kommunikationskanaltidlucka som är tilldelad den givna abonnentstationen medelst CCU:n 24. Kanalgränssnittsmo- dulen är vidare ansluten till VCU:n 23 för styrning och matande av data mellan signaldataledningspar 48, 49 och talkodaren i VCU, som har den gemensamma tidlucka som medelst CCU:n 24, för befordran av signaldata, är tilldelad alla tre abonnentstationer som förknippas med den givna kanalmodulen.

Den utföringsform av föreliggande uppfinning som visas i fig 4-9 är en utvidgad version av det system som beskrivits ovan. I denna utvidgade form påverkas växeln av ett kommando från fjärranslutningsprocessorn i syfte att åstadkomma att en signal, som mottagits av växeln från en av kommunikationssignalprocessorerna under en given tidlucka, skickas tillbaka till kommu- nikationssignalprocessorn som är kopplad till den tids- Juckan. Varje kommunikationssignalprocessor kopplas till en av kanalstyrenheterna som svar på ett återkopplat (looped-back), förutbestämt signalmönster i syfte att aktivera den kopplade kanalstyrenheten för mottagning av kommando från fjärranslutningsprocessorn i syfte att uppdra åt kommunikationssignalprocessorn, som mottar det återkopplade, förutbestämda signalmönstret, att kommunicera med en given abonnentstation.

Kommunikationskretsen kan inkludera ett flertal trunkledningar för åstadkommande av ett flertal kommunika- tionskanaler. Ett flertal multiplexorer är kopplade till flertalet med trunkledningar för åstadkommande av multipla, sekventiellt sig upprepande tidluckor i var och en av kommunikationskanalerna, varigenom simultan kommunikation möjliggörs mellan ett flertal av portarna och ett flertal av abonnentstationerna via kommunikationskanalerna; 523 859 Ett flertal kanalstyrenheter är kopplade till multi- plexorerna för koppling av tilldelade tidluckor till givna abonnentstationer. Ett flertal styrenheter är kopplade till respektive multiplexorer och en lokal buss är anordnad mellan styrenheterna och kanalstyren- heterna.

I enlighet med den övervakade statusen, kommer fjärranslutningsprocessorn dels att välja en av tidluckor- na som får bära basstationsstyrkanalen, dels göra att den styrenhet som är ansluten till den multiplexor som är ansluten till den trunkledning som bär tidluckan, som är vald att bära basstationsstyrkanalen, fungerar som en primärstyrenhet i syfte att koppla basstations- styrkanalen via den lokala bussen till de andra styren- heterna och till kanalstyrenheterna, varigenom fjärran- slutningsprocessorn aktiveras att övervaka statusen för de andra tidluckorna och tilldela de andra tidluckorna.

Kommunikationskretsen kan dessutom eventuellt inklu- dera ett flertal trunkledningar, i syfte att åstadkomma ett flertal kommunikationskanaler, och ett flertal multi- plexorer som är anslutna till flertalet med trunkled- pingar för åstadkommande av multipla, sekventiellt sig upprepande tidluckor i var och en av kommunikationskana- lerna, varigenom simultan kommunikation möjliggörs mellan ett flertal av portarna och ett flertal av abonnentstatio- nerna via kommunikatonskanalerna. Ett flertal av kanal- styrenheterna kan kopplas till multiplexorerna för kopp- ling av tilldelade tidluckor till givna abonnentsta- tioner, varvid varje kanalstyrenhet kopplar ett flertal av tilldelade tidluckor till ett motsvarande flertal av abonnentstationer. Tilldelningsrutinen i detta arran- gemang inkluderar tilldelning av alla tidluckor som förknippas med vilken som helst, given kanalstyrenhet innan tidluckor, som förknippas med en annan kanalstyr- enhet tilldelas, och därefter tilldelning av tidluckor som förknippas med en kanalstyrenhet som är kopplad till en annan multiplexor än den multiplexor som är kopplad 523 859' 11 till kanalstyrenheten som förknippas med den tidigare tilldelade tidluckan.

Basstationen är därför kapabel att handha ett stort antal kommunikationer, som inbegriper ett stort antal abonnentstationer med stor flexibilitet.

Härnäst hänvisas till fig 4, i vilken visas bas- stationen som inkluderar en huvudkontorsterminal (COT) 110 och fjärradioterminal (RRT) 111. COT:n 110 inkluderar en koncentrator 113, en fjärranslutningsprocessorenhet (RPU) 114, en koncentrator/RPU-gränssnittsenhet 115 och ett flertal ekosläckarenheter 116. RRT:n lll inklude- rar en huvudtidbasenhet (MTU) 118, ett flertal multi- plexorer (MUX) 119, ett flertal kanalmoduler 120, ett flertal effektförstärkare 121 och ett sändare/mottagarenät 122. Var och en av kanalmodulerna 120 inkluderar en kanalstyrenhet (CCU) 123.

Koncentratorn 113 kommunicerar med ett huvudkontor 125 för ett telefonbolag via ett flertal linjer 126 som har två-tràdsutseende. Koncentratorn 113 kommunicerar med MUX:erna 119 i RRT:n 111 via ett flertal bryggtrunk- ledningar 128. Var och en av bryggtrunkledningarna 128 bär digital information i ett flertal multiplexerade tidluckor, som alstras av respektive MUX 119, till vilken bryggtrunkledningen 128 är ansluten. Antalet tidluckor är mindre än antalet förekomster (appearances), varigenom en koncentration av externa kretsar alstras. Kvoten för förekomster i förhållande till tidluckorna är densamma som kvoten mellan abonnenterna och tidluckorna. Anord- ningen som åstadkommer den första kvoten hänvisas till såsom en "växel", eller i det aktuella fallet som en koncentrator. Anordningen som åstadkommer den andra kvoten refereras till som "expander", som har fjärradio- terminalen (RRT), abonnentstationerna och den RPU som verkar som en styrenhet för både RRT:n och abonnentsta- tionerna.

Den digitala informationen kan vara taldata eller andra data. Taldatakodtekniken är digital information. 523 859 12 Talsignalerna som bärs via bryggtrunkledningarna 128 matas till och från koncentratorn 113 via ekosläckarna 116 i COT:n 110.

MTU:n 118 åstadkommer tidsbassignaler till MUX:arna 119 via en tidbasbuss 130.

RPU:n 114 är kopplad via koncentratorn 113 till MUX:erna 119 för kommunikation med MUX:erna 119 och CCU:erna 123 via en basstationstyrkanal (BCC), som upptar en av tidluckorna på en av bryggtrunkledningarna 128 och som är ansluten mellan MUX:erna 119 och CCU:erna 123 medelst en lokal BCC-buss 132. VCC-kanalen mellan RPU:n 114 och koncentratorn 113 åstadkommes medelst ledningar 134 mellan RPU:n 114 och koncentrator/RPU-gränssnittsen- heten 115 och medelst ledningar 135 mellan koncentra- tor/RPU-gränssnittsenheten 115 och koncentratorn 113.

Var och en av MUX:erna 119 är ansluten till ett flertal kanalmoduler 120 medelst ett flertal separata ledningar 137. Ett flertal tal- och datakanaler är an- ordnade via var och en av ledningarna 137 för kommunika- tion med ett flertal abonnentstationer 141 via var och en av kanalmodulerna 120. Var och en av kanalmodulerna 120 är kopplad till sändare/mottagarenätet 122 medelst en av effektförstärkarna 121 för kommunikation med ett flertal abonnentstationer 141 via ett motsvarande flertal av tidluckor i en RF-kanal.

RRT:n lll kan i vissa installationer vara placerad inom COT:n 110. I dessa typer av installationer är brygg- trunkledningarna 128 vanliga tvinnade parledningar som utnyttjas för anslutning av RRT:n 111 till COT:n 110.

P g a faktumet att RRT:n lll i någon mån kräver en sikt- linje till abonnentstationerna 141, är en mer typisk installation av RRT:n lll belägen på avstånd från COT:n 110, och på en högt belägen punkt i den omgivande ter- rängen. I detta fall utnyttjas en mikrovåg-, fiberoptik- eller en långkabellänk för åstadkommande av transmissions- mediet mellan COT:n 110 och RRT:n lll.

Varje bryggtrunkledning 128 är en Tl-trunkledning 523 859 13 som kan bära en D51-signal som är tidsmultiplexerad (TDM). DS1-signalen åstadkommer 24 tidluckor, som var och en har en byte digital information. Därför kan upp till 24 simultana kretsar stödjas av en bryggtrunkledning 128. MUX:erna 119 åstadkommer ramsynkronisering i syfte att demultiplexa den digitala informationen. När ramsyn- kronisering är åstadkommen kan individuella bytes extra- heras för de tillämpliga kanalmodulerna 120.

Varje kanalmodul 120 stöder en RF-kanal på UHF.

Varje RF-kanal är i sin tur indelad i fyra användbara tidluckor. Följaktligen kan en RF-kanal stödja simultana kretsar med upp till fyra abonnentstationer. Eftersom varje bryggtrunkledning 128 kan stödja upp till 24 simul- tana kretsar måste varje MUX 110 kunna kommunicera med upp till sex kanalmoduler 120.

Var och en av MUX:erna 119 är konkret utförd i ett modulkort, som kan hanterna upp till 24 simultana kretsar endast eller 23 simultana kretsar plus BCC:n.

MUX:erna 119 inkluderar den maskinvara som krävs för extraherande av datat från trunkledningarna 128 och för distribution av detta till kanalmodulerna 120. MUX- Fkortet 119 åstadkommer alla de nödvändiga tidbassigna- lerna för kanalmodulerna för extraherande av den korrekta, digitala informationen. Varje MUX-kort 119 innehåller de kretsar som krävs för transmitterande och mottagande av en vågform i DSl-format och för ástadkommande av tillräcklig drivkapacitet för bryggtrunkledningens 128 maximala längd.

Basstationen kan innehålla upp till sex MUX-kort 119 och åstadkommer därför möjlighet att stödja upp till 36 RF-kanaler.

Koncentratorn 113 har en digitalbildkoncentrator av modell l2l8C som är försedd med en strömställare.

Denna enhet är tillgänglig från ITT Corporation i New York, USA.

RPU 114 innefattar en dator av märket Alcyon som är tillgänglig från Alcyon Corporation i San Diego, California. RPU 114 har den ultimativa styrningen av ooonn 523 859 14 både koncentratorn 113 och RRT:n 111. RPU:n 114 svarar mot abonnenternas önskan att koppla upp den krävda överfö- ringsvägen mellan abonnentstationerna 141 och huvudkon- toret 125.

Varje MUX-kort 119 har för stöd av BCC-bussen 132, en mikrostyrenhet 144 med en inbyggd synkron datalänkstyr- enhet (SDLC). och skjuta in data i BCC:n, vilken upptar den första Maskinvaran i MUX-kortet 119 kan avlägsna kanalen i DS1-dataströmmen för en av bryggtrunkledningarna 128. Detta data behandlas av mikrostyrenheten som därefter alstrar de tillämpliga meddelandena på BCC-bussen 132, i syfte att effektuera vilka som helst kommandon som har överförts via BCC:n medelst RPU:n 114. Endast en av de i basstationen sex möjliga MUX-korten 119 mottar BCC från RPU 114 i vilken som helst given tidpunkt.

Endast detta kort kommer att skjuta in data i den första kanalen i en vald bryggtrunkledning 128, samt åstadkomma den primära mikrostyrenheten för BCC-bussen 132. Detta MUX-kort betraktas som det primära MUX-kortet. De åter- stående MUX-korten 119 medger att de första kanalerna, i de bryggtrunkledningar till vilka de är anslutna, används som digitalinformationluckor för en kanalmodul 120, och konfigurerar deras mikrostyrenheter att verka som sekundärkretsar för BCC-bussen. Primär-MUX:n kommer också att åstadkomma lämpliga signaler för styrning av MTU:n 118 liksom att motta statusmeddelande som åstad- kommes till RPU:n 113 via BCC:n, som upptar den första kanalen i bryggtrunkledningen, som är ansluten till det primära MUX-kortet.

I fig 5 visas ett blockschema över ett MUX-kort 119. MUX-kortet 119 inkluderar en sändtagare 143, en mikrostyrenhet 144, en enpolig omvandlare 145, en klock- extraktor 146, en bipoläromvandlare 147, en bryggåter- kopplar-MUX 148, en elastisk buffert 149, 150, en mottagande (RX) först-in-först-ut-FIFO-stack 152, en transmitterande (TX) FIFO-stapel 153, ett register 154, ett byte-filter 155, en RX-kanalräknare 156, en en rambuffert nan»- 523 859 TX-kanalräknare 157, en VCU-grindgenerator 158, en grind- drivenhet 159, en parallel1-seriell-omvandlare 160, en ledningsdrivenhet 161, en ledningsmottagare 162, en seriel1-parallell-omvandlare 163, ett programmerbart läsminne (EPROM) 164, klockmottagare 166, klockdrivenhet 167 och en slipstyrenhet 168.

Varje MUX-kort 119 har fyra huvudgränssnitt.

Trunkledningen 128 utgör en tvåvägriktad väg med 1,544 Mbps för alla data mellan COT:n 110 och RRT:n lll.

Röstkodarenheter (VCU:er) i kanalmodulerna 120 utgör gränssnitt för varje MUX-kort 119 via kanaler l37a, 137b med digitala informationsdata, som leder en seriell 1,544 MBPS bitdataström, och via en klockledning l37c och grindledningar l37d som åstadkommer tillämpliga klock- och grindsignaler i syfte att tillåta VCU:erna att i den korrekta tidluckan extrahera och skjuta in 64 KBPS/kanal digital information. Upp till sex stycken VCU:er kan stödjas av detta gränssnitt.

BCC-bussen 132 åstadkommer styr- och statusdata mellan alla kanalmodulerna 120 och MUX-korten 119 i RRT:n lll. Protokollet som utnyttjas på BCC-bussen 132 är flerpunkts-SDLC med en avfrågning av alla sekundära MUX-kort 119 och alla kanalmoduler 120 medelst en enda primär mikrostyrenhet 144 i det primära MUX-kortet 119.

En redundant BCC-buss (icke visad) kan föreligga som \ En IGSEIV.

Klocksignaler mottages på ledningar 130 från huvud- tidbasenheten 118.

Det elektriska gränssnittet med Tl-bryggtrunkled- l28b, för alstring eller mottagning av en DSl-vågform. Gräns- ningarna l28a, åstadkommer de funktioner som krävs snittet är utformat att svara mot förbindelsespecifika- tionerna för en signal som uppträder vid en DSX-l tvär- förbindelse (ref AT&T Comatibility Bulletin nr 119).

Denna specifikation medger upp till 655 fot (203,l m) av ABAM-kabel (eller liknande) för anslutning av RRT:n lll n l0 n n nu u n u o. n~ 0 ' ' Q I» I 0 O I IQ I I I d n I I il . . . .. . . - . n . ..._ _ n. u. . - n. . . .t :_ n n - 1 . » o .- . . - - 2 3 8 5 g ' ' ' . n n n u i . n 16 till den tillämpliga transmissionsutrustningen eller direkt till COT:n 110.

I mottagningsvägen l28a, omvandlas en RX-signal av bipolär, alternerande märkesinversionstyp (AMI) till en enpolig TTL-NRZ-signal som insignal till sändtagaren 143. Klockextraktorn 146 extraherar en klocka från in- signalen, vilken utnyttjas att klocka NRZ-datat och dessutom eventuellt kan användas som en referensklocka för den yttre faslåsta slingan (PLL) som skulle alstra inklockan på 1,544 MHZ. Den extraherade klocksignalen åstadkommes på ledningen 172.

I transmiteringsvägen omvandlar den bipolära omvand- laren 147 TTL-NRZ-signalen till en DSl-bipolär/AMI-signal.

Bryggåterkopplings-MUX:n 148 har till syfte att återkoppla hela D51-signalen.

Sändtagaren 143 har de tillämpliga kretsarna för synkronisering, kanalövervakning och signalinskjutning och extrahering. Sändtagaren är företrädesvis en Model R8070 T-1 som är tillgänglig från Rockwell International Corporation Pittsburg, Pennsylvania, USA.

Sändtagaren är företrädesvis en anordning för flera \ändamål och som sådan stöder den olika nordamerikanska och europeiska digitala protokoll av första rang. Den mod som betecknas "l93S" är kompatibel med koncentratorn 113. Denna mod åstadkommer 193 bitar/ram med A, B-signa- lering; 12 ramar per huvudram och nollundertryckning under användning av B7-pressning (stuffing) (andra LSB).

DSl-ramorganisationen åstadkommer en samplingsfrekvens på 8000 Hz; en utgångsbitfrekvens på 1,544 Mbits per sekund; 193 bitar per ram och 24 tidluckor per ram.

Signaleringen åstadkoms medelst den åttonde biten i var sjätte ram, varvid S-biten tidsdelas mellan terminal- ram och signaleringsram.

Sändtagaren 143 som utnyttjas häri åstadkommer obe- roende transmitterings- och mottagarsektioner, och tillå- ter varje sektion att operera med olika klockor och ramar. En 1,544 MHz klocka som alstras av och mottages 523 859 17 från MTU:n 118 av klockmottagarna 166 via ledningarna 130 kopplas till sändtagaren 143 via ledningen 170 och används som transmitteringsklocka. Klockan med 1,544, som mottages på klockmottagarna 166 kopplas även till VCU:erna på linjen l37c medelst klockdrivenheten 167.

Mottagningsvägen för sändtagaren 143 utnyttjar den extra- herade klocksignalen på ledningen 172 från klockextraktorn 146 till elastiska bufferten 149. Efter denna punkt utnyttjas en lokal klocka som åstadkommes medelst klock- mottagarna 166 på ledningen 171.

Koncentratorn 113 i COT:n 110 är programmerad att extrahera sin transmitteringsbittidbas från den mottagna DSl-signal (slingsynkroniserad). Detta har till resultat att DSl-inbitfrekvensen och -utbitfrekvensen blir iden- tisk.

En OCCO på 80 MHz i MTU:n 118 används som den primära klockan från vilken all annan tid extraheras, inklu- derande den lokala klockan på 1,544 MHz.

Abonnentstationerna 141 låser sina lokala VCXO:er till RF-signalen på UHF, som transmitteras medelst bas- stationen och alstrar därför lokal tid som är direkt relaterad till basstationtidbasen. Detta resulterar i ett helt synkront system så att den digitala informa- tionsfrekvensen, som alstras av abonnentstationerna 141, är exakt lika med den datafrekvens som åtkommes av Tl- -trunkledningen 128. I denna konfigurering kommer inte data att ackumuleras eller utarmas i tiden, varför styrda slipar inte krävs.

I en tidbasdriftmod för MUX-källor kommer COT:n 110 att vara i slavförhållande till en extraherad D81-mottagen tidbas; DSl-transmitteringsvägen l28b hänför sig till MTU-OCXO; DSl-mottagningsvägen 128a hänför sig till MTU-OCXO (via s1ingsynkronisering); VCU-PCM-gränssnittet 137 hänför sig till MTU-OCXO; och VCU:n hänför sig till MTU-OCXO. och ingen styrd slip behöver göras.

I denna mod är hela systemet synkroniserat Även om transmitterings- och mottagnings-DSl-frek- 1...- 523 859 18 venser i genomsnitt är lika p g a slavberoendet för en riktning till den andra kan jitter uppstå i den mot- tagna vågformen, vilket kan göra att denna signal momen- tant ser ut som en högre eller lägre frekvens. Dessutom kan p g a okänd vägfördröjning och okänd fördröjning i koncentratorn 113 den lokala klockan och återgenererade mottagningsklockan ha en okänd snedhet sinsemellan.

I syfte att kompensera för dessa två effekter är en elastisk buffert 149 på 16 bytes ansluten till sändtagaren 143. Bytes matas in i denna buffert 149 med en frekvens som bestäms av den extraherade mottagningsklocksignalen på ledningen 172. Data extraheras med en frekvens som bestäms av den lokala klocksignalen på ledningen 171.

Den elastiska bufferten 149 är kopplad till RX-FIFO- -stacken 152 via byte-filtret 155 så att oberoende "shift- -in" och "shift-out" klockor kan åstadkommas.

Om sändtagaren 143 förlorar ramlåsning hindras data som matas in i den elastiska bufferten 149 i syfte att förhindra att felaktiga data sänds till VCU:erna och mikrostyrenheten 144. Under dessa tillstånd utanför ramen sänds data fortfarande till VCU:n, men detta data tvingas till FF(HEX), som motsvarar en analog "nollnivå".

När ramlåsning åter har etablerats matas datat igen.

Rambufferten 150 är anordnad i syfte att tillåta DSl-transmitterings- och mottagningsvägarna l28b, l28a att fungera oberoende. P g a ett sådant oberoende, är inte transmitterings- och mottagningsramarna nödvändigtvis låsta. Gränssnittet 137 till VCU är emellertid utformad så att för en given kanal sänds transmitterings- och mottagningsdata simultant, vilket implicerar ramlåsning utifrån VCU:ernas perspektiv. Rambufferten 150 löser detta dilemma genom åstadkommande av åtskilda läspekare och skrivpekare, som medger att skrivning av data i rambufferten 150 baseras på sändtagarens mottagningsram- låsning och att läsningen av data baseras på transmit- teringsramen. Transmitteringsramen utnyttjas på VCU-gräns- snittet 137 och medger sålunda att transmitteringsbit- 523 859 19 ordet och mottagningsbitordet för en given kanal upp- träder simultant på VCU-gränssnittet 137.

Rambufferten l50 har data motsvarande fyra ramar.

Adresseringen är sådan att en fast adress inom var och en av de fyra buffertarna motsvarar en fixerad kanal- tilldelning. Läspekarna och skrivpekarna är först upp- ställda på två buffertars avstånd. När RX-ramen är er- hållen följer skrivpekaren RX-ramen, vilket innebär att den kan peka på en annan byte (dvs kanal) i sin aktuella buffert än läspekaren. En ursprunglig separation på två buffertar säkerställer att pekarna från början aldrig kommer att vara närmare varandra än en ram (exem- pelvis läs i slutet av ram 1 och skriv i början av ram 3). Denna separation tillåter en stor mängd jïtter att uppträda på mottagningsdata utan att skrivpekaren korsar läspekaren. Det förenklar även den nedan beskrivna slip- funktionen.

Läsningarna och skrivningarna i rambufferten 150 sker i slavförhållande till transmitteringsklockan. Endast en läsning av rambufferten l50 utförs var åttonde bit- tid för transmitteringsklockan eftersom VCU-gränssnittet \l37 styrs av denna klocka. Mottagningsvägen är emellertid under styrning av den extraherade klocksignalen på led- ningen 172 till elastiska bufferten 149. För att säker- ställa att data inte byggs upp i den elastiska bufferten 149 medger rambuffertens 150 styrlogik att upp till två skrivningar utförs under samma åtta bittider för transmitteringsklockan.

En sekundär funktion för rambufferten l50 är att den medger att styrda slipar utförs i mottagningsrikt- ningen. Under normala villkor skall detta aldrig ske när drift sker med koncentratorn ll3, vilket förklarats tidigare; och anses därför motsvara ett feltillstånd.

Om synkroniseringen för koncentratorn ll3 driver (förlorar sin låsning) eller om D51-insignalen på ingångstrunk- ledningen l28a förloras kan möjligtvis datafrekvensen 523 859 i rambufferten 150 förändras. Om detta tillstånd kvarstår under en tillräckligt lång tid ,som är sådan att läs- pekarna och skrivpekarna överlappar, utförs en styrd slip. Slipen förflyttar den tillämpliga pekaren så att en ram av data antingen upprepas eller utlämnas. När detta sker kommer inte mottagningsramen att förloras om DSl-insignalen fortfarande föreligger. I syfte att förenkla jämförelsen mellan pekarna är denna funktion endast aktiv under sluträkningen (TC) för endera räknaren.

Sluträkningen definieras som slutet av den aktuella bufferten. Slipstyrenheten 168 håller reda på antalet TC:ar som uppnåtts av både läspekaren och skrivpekaren som svar på TC:ar som har åstadkommits av RX-kanalräknaren 156 och TX-kanalräknaren 157. Om läspekaren passerar skrivpekaren kommer en dataram att repeteras. Om skriv- pekaren passerar läspekaren kommer en dataram att ute- lämnas. Indikationen på en slip låses medelst slipstyr- enheten 168, och matas via ledningen 174 till mikrostyr- enheten 144.

Mikrostyrenheten 144 har gränssnitt med sändtagaren 143 medelst en databuss 176 och två stycken 16-bytes- -FIFO-stackar 152, 153, som åstadkommer en buffert för både transmitterings- och mottagnings-BCC-data. BCC-datat extraheras från RX-FIFO-stacken 152 under den första D51-tidluckan; och BSS-data skjuts in i TX-FIFO-stacken under den första DSl-tidluckan. Transmitterat BCC-data skjuts in om detta beordras av mikrostyrenheten 144 genom inställning av en styrbit.

RX-FIFO-stacken 152 buffertbehandlar meddelanden från RPU:n 114, som har transmitterats via T1-trunk1ed- ningen 128 till MUX-kortet 119, som är primärstyren- heten för BCC-bussen 132. Formatet för meddelandebyten är sådant att bit 3 är tilldelad som en sekvensbit.

Denna bit vippar (toggles) vid varje byte som transmit- teras av RPU 114. En kanal på Tl~trunkledningen 128 kan bära 64 KBPS (56 KBPS är användbara), men RPU:n 114 kan 523 859 21 inte tillföra data med denna frekvens. Sekvensbiten medger att MUX-kortets 119 maskinvara förkastar de sända bitord som helt enkelt är en upprepning av den föregående byten. Repetition sker varje gång som den databuffert som är skriven av RPU 114 utelämnas. Repetition har ingen effekt eftersom byte-filtret 155, som placerats framför mottagnings-FIFO-stacken 152 eliminerar de bytes som har samma sekvensbit.

Statusen "utsignal färdig" för RX-FIFO:n, vilken är läsbar medelst mikrostyrenheten 144 anger att åtmins- tone en byte finns i RX-FIFO-stacken 152. I syfte att hindra att ett överflödestillstånd uppstår i RX-FIFO:n alstras en signal "RX-FIFO fullt" och åstadkommes på ledningen 177 i syfte att hindra 0 för mikrostyrenheten 144. Då har mikrostyrenheten 144 en ramtid (125 usek) på sig att läsa åtminstone en byte från RX-FIFO-stacken 152 innan ett överflöde uppträder. Då RX~FIFO-stacken 152 är 16 bytes djup tar det åtminstone 16 x 125 usek = 2 msek för att fylla en tom RX-FIFO-stack 152.

TX-FIFO-stacken 153 åstadkommer en buffert från MUX-kort-til1-RPU-BCC-kanalkommunikationen. Registret 154 hämtar data från TX-FIFO-stacken 153 och skjuter in detta i den första DSl-kanalen 1, när det aktiveras medelst mikrostyrenheten. TX-FIFO-stacken 153 status är läsbar, men alstrar inga avbrott. Liksom mottagnings- vägen medger de alternerande sekvensbitarna att TX-FIFO- -stacken 153 töms även mitt i ett meddelande utan att några fel orsakas. När TX-FIFO-stacken 153 är tom upprepar .' denna helt enkelt den sista byten och denna repetition av data kommer att förkastas av gränssnittet till RPU:n 114, p g a att sekvensbiten kommer att vara oförändrad.

Denna repetitionsegenskap är även användbar för sändning av ledigmönster (om dessa används). Mikrostyrenheten 144 behöver endast mata in ledigmönstret en gång i TX-FIFO-stacken 153 och det kommer att upprepas tills en annan byte matas in. 523 859 22 VCU-gränssnittet 137 åstadkommer vägen för digital information till och från VCU:n. Datat sänds seriellt med samma frekvens som DSl-datat, nämligen med 1,544 MBPS.

Varje VCU sänder och mottar data för fyra intilliggande tidluckor i DSl-ramen. De fyra bitorden som transmitteras och de fyra bitorden som mottages uppträder simultant.

För att en VCU skall kunna identifiera sina fyra tid- luckor är en grindsignal GATE anordnad på ledningen l37d medelst MUX-kortet 119. Denna GATE kvarstår under fyra bitord och en separat GATE alstras för varje VCU.

Varje särskild signal (exempelvis GACLAIMSTEl, GATE2, etc) är maskinansluten till en särskild VCU. Varje VCU har fyra talkodprocessorer. Varje VCU multiplexerar de fyra talkodprocessorerna i påverkan av siná respektive grindsignaler.

Alla fyra bitord från en VCU kommer att följa intill varandra. Varje bitord kommer att omvandlas till paral- lellt medelst seriell-parallell-omvandlaren 163 och därefter matas in till sändtagaren 143. Denna process fortgår normalt för de flesta kanaltidluckorna. När sändtagaren emellertid transmitterar den tjugofjärde kanalen med data utsträcker den emellertid cykeln med en klockenhet för att räkna med rambittiden. Det är l önskvärt att denna utsträckta tidlucka uppträder vid slutet av en grindsignal p g a att VCU förväntar sig att dess fyra bitar följer intill varandra och kan inte ta hänsyn till ett gap i transmitteringssynkroniseringen.

Om gapet förflyttas till slutet av en VCU-cykel medger detta att gapet uppträder mellan grindsignalerna och -därför inte har något effekt. P g a röreffekt (pipe- lining) och synkrona fördröjningar när Model R8070-sänd- tagaren 143 transmitterar den tjugofjärde datakanalen kommer den andra datakanalen att vara aktiv på VCU-gräns- snittet 137.

Grindsignalerna l37d föregår i praktiken datat i någon mån syfte att låta VCU 124 påbörja sin gräns- snittslogik. 523 859 23 Alla VCU:er delar en gemensam seriell returdatabuss l37b. Drivenheter för varje VCU är av tretillståndstyp, när de inte är valda av grindsignalen. Därför driver endast en VCU bussen 137 vid varje enskild tidpunkt.

Vid vissa installationer kan mindre än sex VCU:er faktiskt vara anslutna till ett MUX-kort 119. I syfte att definiera det seriella datat när ingen VCU driver VCU-returdata- bussen l37b är höjnings- och sänkningsresistorer anordnade på MUX-kortledningsmottagaren 162, som kommer att defi- niera alla datana som ettor.

Mikrostyrenheten 144 åstadkommer olika funktioner på MUX-kortet. Den är ansvarig för initialisering av all maskinvara liksom övervakning av status och fel. Mikro- styrenheten 144 på ett av MUX-korten 119 väljs även av RPU:n 114 som den primära styrenheten för styrning av BCC-bussen 132. MUX-kortet 119, som innehåller den primära styrenheten, betraktas som det primära MUX-kortet 119. Styrning av BCC-bussen 132 inbegriper kontinuerlig avfrågning av alla kanalmoduler 120 (via deras CCU:n) och alla andra MUX-kort 119, som behandlas som sekundära MUX-kort. De sekundära MUX-korten utför fortfarande andra funktioner, som beskrives ovan för dess respektive kanalmoduler 120.

Mikrostyrenheten 144 är företrädesvis en Model 8344-mikrostyrenhet, som är tillgänglig från Intel Corpo- ration, Santa Clara, Californien, USA. Mikrostyrenheten 144 inkluderar en inbyggd, seriell gränssnittsenhet nu: -;; (SIU) som stöder SDLC-protokollet. Mikrostyrenheten |u : 144 inkluderar kommunikationsmaskinvara i syfte att hjälpa till att frigöra mikrostyrenhetens processorkärna 00 a I :ut från att behöva agera vid varje händelse som sker på O! 0 Int u in BCC-bussen. SIU avbryter processorkärnan endast när u nu con: not: ett meddelande har transmitterats eller mottagits.

Allt programminne föreligger externt i EPROM:et '~- 35 164. Dataminnet består av 4K-bytes externt och 192 bytes n I: av internt direktminne. En vakthundstidkrets (icke vi- , sad) är avsedd att återställa mikrostyrenheten 144 om en 523 859 :ßææfzæafif 24 onormal händelse äger rum, som förhindrar mikrostyr- enheten 144 från normal drift. Förekomsten av en vakt- hund-återställning kommer att låsas och sålunda medge för mikroprocessorns 144 programvara att verifiera före- komsten av händelsen.

MUX-kortet, som primärt är utformat medelst RPU 114 är ansvarigt för styrning av MTU:n 118 och för rappor- tering av dess status till RPU:n 114. Sådana styrenheter består av fyra ledningar som är förbundna (mapped) med fyra bitar i ett register (icke visat). Utsignalerna från registret ansluts till drivenheter med tre till- stånd (icke visade). Alla MUX-kort är ledningsanslutna till fyra par med gemensamma ledningar, men endast en uppsättning av drivenheter aktiveras vid en gïven tid- punkt. All synkronisering av dessa signaler ligger under programvarustyrning.

Varje MUX-kort 119 kan utföra en hàrdvaruåterställ- ning av en kanalmodul 120. Detta skulle normalt beordras medelst RPU:n 114 om en kanalmodul 120 går in i ett odefinierat tillstånd.

Koncentratorn 113 och RPU:n 114 är kopplade via en DSO-kanal på 65 Kbit/s, som betecknas som datalänken 180, 181. DSO-gränssnittet vid RPU 114 stöds av ett DSO/DP-kretskort i koncentratorn 113 och koncentrator/RPU- -gränssnittsenhet 115.

RPU:n 114 styr tilldelningen av tidluckeanslutningar och måste upprätthålla kommunikation med koncentratorn 113 via datalänkarna 180, 181 i syfte att åstadkomma en väg att motta anslutningsbegäran och för sändning av anslutningstilldelningar. Datalänken 180, 181 utnytt- jas även för överföring av status, test och larmmedde- landen mellan RPU:n 114 och koncentratorn 113.

BCC-kanalen används medelst RPU 114 i syfte att styra och konfigurera RRT:ns 111 maskinvara för övervak- ning av status och för transmittering och mottagning av anropsbehandlingsinformation.

De digitala bryggtrunkledningarna 128 mellan COT:n 110 523 859 och RRT:n 111 är Tl-kompatibla med 1,544 MB. Signalfor- matet och de elektriska egenskaperna definieras medelst AT&T Technical Advisory Nr 32, "The D3 Channel Bank Compatibility Specification - Issue 3, October, 1977".

Det elektriska gränssnittet för de digitala data- portarna för koncentratorn 113 av model l2l8C definieras medelst ITT-dokumentet 628340-001-301 "Performance Speci- fication, DSO Dataport (DSO/DP)".

Under systeminitialisering och varje gång datalänken 180, 181 förloras verkställer RPU:n 114 och koncentratorn ll3 en datalänktilldelningsalgoritm för att (åter) etab- lera länken. Datalänken 180, 181 anses förlorad om inget meddelande överförs under en period på 200 ms eller om antingen koncentratorn 113 eller RPU:n ll4'sänder ett styrtecken att förkasta (ABN) via datalänkarna 180, 181. Datalänkarna 180, 181 tilldelas en av två lednings- grupp och ledningskretskombinationer för koncentratorn ll3. En verifikationsprocedur fastslår att den nya data- länken har återfunnits. Om datalänken inte är (åter) etablerad inom två sekunder släpper både koncentratorn 113 och RPU:n all trafik och återstartar algoritmen.

Algoritmen initieras medelst RPU:n 114, som sänder ett PDL-styrtecken på var och en av de två kanalerna i data- länken 180. Koncentratorn sveper dessa två kanaler med avseende på ett tecken och svarar genom att sända tillbaka PDL-tecknet via den första kanal som tecknet detekterades på. RPU:n 114 svarar med en ACK-signal och den vanliga kvitteringssekvensen initieras av styrenheten i koncen- tratorn.

Data sänds via BCC-kanalens 135 ledningar i form av seriell, synkron (8 bitars) bitordsinformation. Samp- lingsfrekvensen för informationsöverföringen är 8 kHz.

RPU innerhåller en programvarurealiserat meddelande- processmodul MPM (icke visad), som utför anropsbehand- lingsfunktioner på hög nivå mellan koncentratorn 113 och abonnentstationerna 141. MPM:n är ansvarig för anrops- behandlingsfunktioner såsom hantering av inkommande 523 859 26 anrop från koncentratorn 113 och anropsbegäran från abonnentstationer 141 och den resulterande allokeringen av talkanaler. MPM:n är ansvarig för behandling av status- och felmeddelanden som mottages från CCU:erna 123, MUX- -korten 119, koncentratorn 113 samt abonnentstationerna.

Vissa operatörskommando som inbegriper CCU:erna 123, MUX-korten 119 och abonnentstationerna matas också till MPM:n för hantering. Slutligen utför MPM:n initialise- ringen av systemkonfigureringen (Tl-bryggtrunkledningen 128, MUX-korten 119 och CCU:erna 123) tillsammans med vilken som helst nödvändig bakgrundsåterhämtning och underhåll av konfigureringen.

Med hänsyn till anropsprocessfunktionerna är MPM:n organiserad som en tillstàndsmaskin, i vilken koncentra- torn, RCC- och BCC-meddelanden är stafetter till meddelan- debehandlingstillståndsmaskinerna. MPM:n behandlar sta- fetterna genom uppdatering av databasen, varvid nödvändiga meddelandesvar sänds och övergår därefter till nästa tillstànd.

MPM:n använder systembrevlådor, som bibehålles genom en programvarurealisard schemamodul i RPU:n 114 fiör mottagning och transmittering av meddelanden till och från externa källor indirekt via moduler som utgör gränssnitt med den externa utrustningen.

MPM:n utnyttjar även subrutiner i en databasmodul i RPU:n 114 för återhämtning och uppdatering av till- stàndsinformation i databasen.

MPM:n är ansvarig för initialisering och upprätthål- lande av systemkonfigureringen. Detta inbegriper etab- lerande och underhåll av det primära MUX-kortet så att kommunikation med RRT:n lll är möjlig, initialisering av de sekundära MUX-korten baserat på DSl-bryggstatusen för Tl-bryggtrunkledningarna 128, initialisering av CCU:erna 123 baserat på konfigureringen som gives av operatören samt säkerställande att RCC:n är tilldelad varje gång det är möjligt.

När MPM:n genomför initialisering första gången 523 859 27 söker den finna vilka Tl-trunkledningar 128, MUX-kort 119 och CCU 123 som föreligger i systemet och väljer ett av MUX-korten 119 som det primära MUX-kortet i enlig- het med den följande förutbestämda valrutinen.

Initialisering kan påbörjas först efter det att koncentratorn 113 har informerat MPM:n om tillståndet i varje Tl-bryggtrunkledning 128, vid vilken tidpunkt MPM:n uppdaterar databasen på tillämpligt vis. MPM:n måste känna till vilka Tl-bryggtrunkledningar som exis- terar för att bestämma vilka MUX-kort 119 som skall initialiseras och följaktligen vilket MUX-kort som skall utnämnas till primärt MUX-kort. Först när alla Tl-brygg- trunkledningars status är känd och åtminstone en Tl-brygg- trunkledning är ledande fortsätter initialiseringen.

MPM:n etablerar en anslutning till det MUX-kort som motsvarar varje Tl-bryggtrunkledning 128 som är le- dande, genom tilledning av en trunkledningsanslutning via ett DSO/DP-kort under användande av den första DSO- -kanal i bryggtrunkledningen 128. Varje MUX-kort erhåller ett hårdåterställningskommando (hard-reset) över denna kanal och trunkledningen 128 är ej tilldelad. Efter att ha väntat tills MUX-kortets 119 hårdåterställningar har slutförts etableras åter en i taget anslutningar med MUX-korten 119, och varje MUX-kort 119 tilldelas som ett primärt MUX-kort. Denna primär-MUX-kort-tilldel- ning krävs eftersom ett MUX-kort 119 kan kommunicera via BCC-länken över Tl-bryggtrunkledningen 128 endast när den befinner sig i primärtillståndet.

Om MUX-kortet indikerar att det med framgång har blivit primärt MUX-kort och rapporterar den korrekta MUX-kortstationadressen (som måste överensstämma med DSl-bryggnumret) placeras detta i en avfrågande konfi- gurering och markeras i databasen såsom "färdigt". MUX- -kortet 119 àterställs därefter till sekundärt MUX-kort och trunkledningen 128 är ej längre tilldelad. När MUX- -korten 119 en gång har initialiserats på detta vis väljs ett att bli primärt MUX-kort. Om fler än ett MUX- -kort har återfunnits ges det primära MUX-kortet en o o n co coon :non . . .. . .. ... . . . . . . . . .. . .. .... . . .. . .. . _... _. ... ........ .... ... ._ .. . ... - . _ ... _. . - ._ - - . . . . .. _. .. .. u.. .. - 28 avfràgningskonfigurering som innehåller alla MUX-korten i konfigurationen. Det primära MUX-kortet är ansvarigt för åstadkommande av det livsuppehållande protokollet på RRT:n lll och informerar MPM:n var gång ett avfråg- ningsfel uppträder. Om inget giltigt data har mottagits under denna initialiseringsprocedur upprepas hela proce- duren under användande av den redundanta DSO/DP-kanalen.

När MUX-korten 119 en gång har initialiserats ini- tialiseras CCU:erna 123 som motsvarar MUX-korten i kon- figurationen. Antalet CCU:er som definieras i systemet bestäms av operatörinsignaler och MPM:n kommer att försöka initialisera endast så många som har definierats. För varje MUX-kort i avfrågningskonfigurationen beordrar MPM:n alla de tillhörande CCU:erna 123 att bli hårdåter- ställda. Eftersom MPM:n inte kan kommunicera med CCU:erna 123 innan de etablerar en stationsadress på BCC-bussen 132 måste MPM:n verkställa stationsadressinitialiseringen (STAD INIT), vilket beskrivs nedan.

Om en CCU 123 med framgång har initialiserats förs den över till avfrågningskonfigureringen och en klocka är inställd att kontrollera att en händelse mottages \från denna CCU 123. När en gång MPM:n har uppnått antalet av CCU:er 123, som har definierats, eller har försökt initialisera alla CCU:er 123, som motsvarar de MUX-kort 119 som föreligger i konfigurationen, sänds ett avfråg- ningskonfigureringsmeddelande till det primära MUX-kortet för de initialiserade CCU:erna 123. När en gång denna initialisering är slutförd försöker bakgrundsprocessen periodiskt att finna varje felande CCU 123 genom STAD INIT-processen.

När en CCU 123 första gången är avfrágad av det primära MUX-kortet svarar den med ett basbandshändelse- meddelande (Baseband Event message) som anger alla fel, dess färdigtillstånd och den frekvens som den är inställd på. Vid denna tidpunkt markerar MPM:n denna CCU såsom "färdig" i databasen om det är lämpligt. Frekvensen lagras, varje CCU-kanal inställs på ledig och varje 523 859 29 motsvarande DSO-kanal är inställd som tillgänglig. Om databasen anger att modemet inte är inställt på maximal effekt sänds ett meddelande till CCU:n för inställning av dämpnivån för modemet.

Om MPM:n har misslyckats att etablera ett primärt MUX-kort ställs en timer för att åter försöka initiali- sering senare. Denna förstagångs initialiseringsprocedur utförs periodiskt tills det första primära MUX-kortet har etablerats varefter återhämtningsproceduren utnytt- jas varje gång som det primära MUX-kortet fungerar fel. Återhämtningen av primärt MUX-kort hanteras annor- lunda än förstagångsinitialiseringen, eftersom MPM:n redan har information om vilka MUX-kort ll9 och CCU:n 123 som existerar i konfigurationen, och det är kritiskt l5 att återhämta sig snabbt för att inte förlora röstanrop.

När en felfunktion på ett primärt MUX-kort uppträder avlägsnas det primära MUX-kortet och alla dess tillhörande CCU l23 från avfrågningskonfigurationen. Under åter- hämtningen försöker MPM:n tilldela ett nytt primärt MUX-kort som är anslutet till varje Tl-bryggtrunklinje 128 som är på, under förutsättning att inga talanrop är tilldelade på den första DSO-kanalen i den trunk- ledningen. Vid det första försöket undvikes det senaste primära MUX-kortet. Om MPM:n misslyckas initialisera ett primärt MUX-kort och inget giltigt data har mottagits under denna procedur upprepas hela proceduren under användande av den redundanta DSO/DP-kanalen. Om det fortfarande inte finns något primärt MUX-kort och det g-- finns en DSl-brygga med ett talanrop på den första DSO- ¿ 30 -kanalen kopplas talanropet ned och initialisering för- fi“: söks. Om MPM:n fortfarande misslyckas initialisera det primära MUX-kortet inställs en timer i avsikt att försöka : senare. 3,- Om inget primärt MUX-kort med framgång har tilldelats -' 35 sänds en avfrågningskonfiguration med det gamla, primära MUX-kortet och tillhörande CCU:er som avlägsnades sänds _? till det nya primära MUX-kortet. En RCC tilldelas om det - för närvarande inte finns någon och var och en av de 523 859 CCU:er som avlägsnades från konfigurationen erhåller ett återställningskommando för utraddering av varje unikt talanrop eller unik RCC-tilldelning. Om ett anrop kopplades ned i MPM-databasen i syfte att tilldela BCC- -kanalen informeras CCU:n om denna urkoppling.

Det antas att om inga meddelanden är mottagna från CCU:erna är alla pågående talanrop fortfarande pågående.

När en CCU inte är avfrågad bildar den kö av alla nya meddelanden, vilka därefter transmitteras efter det att avfrågningen återupptagits. Om kön överflödar in- formerar CCU:n MPM:n om detta när det primära MUX-kortet återupptar avfrågning, vilket orsakar att MPM:n frågar varje kanal i CCÜ:n i syfte att bestämma den aktuella statusen.

En MPM-bakgrundsprocess utnyttjas för underhållande och återhämtande av systemkonfigurationen. Detta inklu- derar (1) initialisering av sekundära MUX-kort varje gång som motsvarande Tl-brygga är på men MUX-kortet inte är i avfrågningskonfigurationen; (2) initialisering av CCU:erna om antalet CCU:er i avfrågningskonfigura- tionen är färre än vad operatörer har definierat; (3) \återhämtande av DSO-kanaler som har fungerat fel och (4) hålla koncentratorn informerad om vilka lednings- grupper som finns i konfigurationen. De första tre bak- grundsuppgifterna utförs endast när det finns ett primärt MUX-kort definierat i systemet eftersom de inbegriper kommunikation med RRT:n lll.

Då MPM:n inte kan kommunicera med CCU:erna 123 innani de etablerar en stationsadress på BCC-bussen måste MPM:n åstadkomma stationsadressinitialisering. Sådan initiali- sering åstadkoms genom att MPM:n placerar en av DSO-kana- lerna som motsvarar CCU:n i återkoppling. Eftersom varje VCU som förknippas med en oinitialiserad CCU kontinuerligt transmitterar ett unikt mönster via Tl-trunkledningen under ledighet kommer VCU:n att detektera mönstret i framåtkanalen under återkoppling och informera CCU:n.

När kanalen har förts till återkoppling sänder MPM :n ett 523 859 31 STAD INIT-meddelande, som innehåller den tillämpliga stationsadressen till det primära MUX-kortet, som sänder ut det till alla CCU:er. Endast oinitialiserade CCU:er kommer att svara på detta meddelande. Den CCU som har detekterat mönstret antar den adressen som sin egen.

Om det primära MUX-kortet svarar med ett felmed- delande försöker MPM:n åstadkomma initialisering av den CCU:n på var och en av de tillgängliga tidluckorna.

Notera att den lucka som motsvarar BCC-kanalen inte är tillgänglig eftersom DSO-kanalen som används för BCC-kanalen inte kan placeras i återkoppling under det att den används för fjärrkommunikation. I några koncent- ratorer kan p g a en designvariation en DSO-kanal inte placeras i återkoppling mer än en gång per rad, utan att placera en annan i återkoppling först, så om det är nödvändigt hoppar MPM:n över den första luckan i initialiseringssekvensen i syfte att undvika problemet.

Om CCU:n 123 med framgång initialiseras placeras den i avfrågningskonfiguration och det primära MUX-kortet sänds till den nya konfigurationen. En timer ställs i syfte att kontrollera att en händelse mottages från denna CCU.

När en CCU 123 först avfràgas medelst det primära MUX-kortet svarar det med ett basbandshändelsemeddelande, som anger varje fel, dess färdigtillstànd och den frek- vens det är inställd på. Vid denna tidpunkt markerar MPM:n CCU:n som "färdig" om det är lämpligt i databasen.

Frekvensen lagras, varje CCU-kanal inställs på ledig och varje motsvarande DSO-kanal är inställd på till- gänglig. Om databasen anger att modemet inte är inställt på maximal effekt sänds ett meddelande till CCU:n för att inställa dämpnivån för modemet.

Vid denna tidpunkt är initialiseringen av CCU l23 färdig och CCU är färdig att acceptera tal- och RCC-till- delningar.

När MPM:n beordrar koncentratorn 113 att tilldela en trunkledning initierar koncentratorn en föranslutnings- una. 523 859 32 test. Om denna test antingen misslyckas vid koncentratorn 113 eller vid CCU:n 123 informeras MPM:n och inställer i databasen DSO-kanalen såsom misslyckad. I bakgrunden försöker MPM:n kontinuerligt att återhämta varje miss- lyckad DSO-kanal.

När återhämtning av DSO-kanal utförs sveper MPM:n databasen för misslyckade DSO-kanaler som motsvarar en CCU 123, som befinner sig i avfrågningskonfigurationen och är ledig i den tidluckan. P g a den tidigare nämnda designvariation kan en DSO-kanal inte placeras i återkopp- ling mer än en gång per rad utan att en annan kanal först placeras i återkoppling. Om den valda kanalen därför inte kan placeras i återkoppling av detta skäl kommer MPM:n att söka en annan misslyckad DSO-kanal, om det existerar en sådan, och utför återhämtning på den andra som har återfunnits. Om inga ytterligare miss- lyckade kanaler existerar väljs vilken som helst ledig kanal och placeras i och tas därefter ur återkoppling; och återhämtning av den misslyckade DSO-kanalen kan därefter försökas. Om inga lediga DSO-kanaler existerar försöker man inte återhämta DSO-kanalen och MPM:n väntar \på att bakgrundsprocessen skall placera en annan kanal i återkoppling antingen via stationsadressinitialiseringen eller via en initialisering av sekundärt MUX-kort.

Om en misslyckad DSO-kanal har valts placerar MPM:n kanalen i återkoppling och sänder därefter ett meddelande att informera den motsvarande CCU:n 123 att en DSO-kanal- test håller på att utföras på en särskild lucka. Om CCU-svaret är framgångsrikt markeras kanalen som åter- hämtad i databasen och återkopplingen avlägsnas. Ett alarm triggas och nollställs på lämpligt vis.

MPM:n försöker initialisera ett sekundärt MUX-kort varje gång som en motsvarande Tl-trunkledning är på men MUX-kortet inte befinner sig i avfrågningskonfigura- tionen. En viktig faktor i denna initalisering är att verifiera att Tl-bryggtrunkkretsen 128 och MUX-kortet 119 inte korsas. Med andra ord måste stationsadressen 523 859 33 för MUX-kortet passa mot Tl-trunkledningsnumret.

För initialisering av ett sekundärt MUX-kort placerar MPM den första DSO-kanalen för Tl-bryggtrunkkretsen i återkoppling. Medan MUX-kortet väntar på att initia- liseras sänder detta kontinuerligt ett unikt mönster över âterkanalen och kommer att detektera när mönstret är mottaget via framåtkanalen under återkoppling. Eftersom MUX-kortet 119 endast har läs/skriv-åtkomst på den första DSO-kanalen i bryggtrunkledningen 128, är detta den enda kanal som kan användas för denna initialiserings- procedur. Om koncentratorn dessutom har den ovannämnda designvariationen, kan en DSO-kanal inte placeras i återkoppling mer än en gång per rad utan att en annan kanal först placeras i återkoppling. Så om det är nöd- vändigt placerar MPM:n den sekundära DSO-kanalen för Tl-bryggtrunkledningen i och därefter ur återkoppling innan initialiseringsproceduren startas.

När den första DSO-kanalen för Tl-bryggtrunkled- ningen en gång befinner sig i återkoppling sänder MPM:n ett meddelande som anger att en initialisering av det sekundära MUX-kortet är i framàtskridande, vilket där- efter sänds till alla sekundära MUX-kort medelst det primära MUX-kortet. MUX-kortet som detekterar mönstret sänder ett meddelande om framgångsrikt svar till MPM:n och utför automatiskt en hârdåterställning. Om MPM:n har för lång tid i väntan på ett svar eller om ett fel- meddelande mottages förblir MUX-kortet icke-initiali- serat i databasen. I varje fall avlägsnas àterkopplingen.

; Om svaret var framgångsrikt jämförs MUX-kortadressen : 30 i meddelandet med Tl-bryggtrunkledningsnumret. Om de “E inte passar mot varandra korsas bryggtrunkledningarna . och initialiseringen misslyckas.

. . Om MUX-kortadressen är korrekt väntar MPM:n på j att återställningen skall avslutas och sänder därefter ':"- 35 ett avfrågningskonfigurationsmeddelande till det primära -~ MUX-kortet, som innehåller den nya stationsadressen.

.. En timer är inställd att vänta på en händelse från MUX-kor- v co u nano I ac: to on o o I n s 0 o anno annu nn us nu o oc oo o 0 c n u Ju in Il u Q nl: O An 523 859 34 tet. När det sekundära MUX-kortet först avfrågas bildar det genast kö av ett händelsemeddelande för RPU:n, som anger dess färdigtillstând och alla fel som kan ha upp- trätt. Om händelsemeddelandet mottas och inte anger några fel markeras i databasen MUX-kortet såsom "färdigt".

Om händelsemeddelandet inte mottas eller anger fel förblir MUX-kortet oinitialiserat och initialiseringen försöks åter senare.

Såsom tidigare har beskrivits organiseras anrops- behandlingen under användande av tillståndmaskiner.

Ingångsstafetter, som åstadkommer att en anropsbehand- lingsfunktion utförs består av meddelanden från abonnent- stationerna 141, koncentratorn 113 och CCU:erna 123 liksom av "timeout". Stafetterna kan delas in'i två kategorier: kanalstafetter från CCU:erna och RCC-stafetter från koncentratorn och abonnentstationerna. Timeout-sta- fetter inkluderas i båda kategorierna, beroende på vilken stafettyp som MPM:n väntar på när en timeout uppträder.

Kanal-stafetten och RCC-stafetterna används för indexering i en av två tillståndsmaskiner; kanaltillståndsmaskinen resp RCC-tillstândsmaskinen.

\ MPM:n måste bestämma vilken typ av stafett som har mottagits och identifiera den abonnentstation eller kanal som påverkas av stafetten. Stafettypen används för bestämning om kanaltillståndsövergångstabellen eller RCC-tillstàndstabellen skall användas. MPM:n söker där- efter upp den åtgärd som skall vidtagas i den tillämpliga tillståndsövergångstabellen, under användande av stafet- ten och den aktuella tillståndet för abonnentstationen eller kanalen som ingångsvärden. MPM:n behandlar stafet- ten genom utförande av den funktion som anges medelst tabellingången. Behandlingen involverar uppdatering av det nödvändiga tillståndet i databasen, alstring av korrekta meddelandesvar och övergång till nästa RCC- och/eller kanaltillstånd.

Den normala, logiska flödet för anropsbehandling visas i fig 6. De vanligaste RCC- och kanaltillstànds- 523 859 kombinationerna listas liksom ingångsstafetten (T) och den resulterande åtgärden (A) som krävs för övergång från ett tillstånd till ett annat.

Från början är alla abonnentstationer 144 i RCC-le- dig-tillstånd och alla tillgängliga kanaler befinner sig i kanal-ledig-tillstånd, som anger att inga anslut- ningar är uppkopplade eller är under koppling. Ändringen av tillståndet för ett typiskt anrops- avslut är som följer. Ett inkommande anropsmeddelande mottages från koncentratorn 113 som inkluderar abonnent- SIDX används av koncentratorn för att på unikt vis identi- indexet (SIDX) för destinationens abonnentstation. fiera en abonnent och är en funktion av den lednings- grupp och den ledningskrets som initierar anropet. Detta nummer används för kartläggning (Map) av en abonnentsta- tion i databasen. Ett sökmeddelande sänds ut till abon- netstationen med denna SIDX och tillståndet för abon- nentstationen inställs på Sök (Page). När ett Anrop-Ac- cepterat-meddelande mottages från abonnentstationen tilldelas en kanal för denna anslutning. Kanalen speci- ficerar på unikt vis en DSO-kanal på en T1-bryggtrunk- ledning 128, 111. Koncentratorn är beordrad att tilldela den speci- liksom en CCU/tidluckekombination vid RRT:n ficerade trunkledningen till abonnentstationen 141, och initierar därefter en föranslutningstest på den speci- ficerade DSO-kanalen. Abonnentstationen 141 inställs på Ring-lucke-testtillstånd i väntan på ett kvitto från koncentratorn 113. När ACK-meddelandet mottages är till- ståndet för abonnentstationen 141 inställt på Aktivt.

Vid denna tidpunkt informeras CCU:n 123 och abonnentsta- tionen 141 om kanaltilldelningen och kanalen placeras i väntetillstånd för Ring-Synk. När CCU:n 123 anger att synkroniseringen har uppnåtts är kanaltillståndet inställt på Synk Ring. När slutligen CCU:n 123 indikerar lur av på abonnentstationen 141, inställs kanalen på Synk Lur-Av-tillståndet. Synk Lur-Av-tillståndet anger att en talförbindelse har etablerats. .uno 523 859 36 En anropsbörjan börjar med ett Anropsbegäran-med- delande som mottages från den ursprungliga abonnentsta- tionen l4l. En kanal tilldelas för denna anslutning och MPM:n beordrar koncentratorn ll3 att tilldela den specificerade trunkledningen till abonnentstationen 141. Abonnentstationen är inställd på Lur-Av-Tidlucka-till- ståndet under väntan på att koncentratorn slutför för- anslutningstesten på den indikerade DSO-kanalen och svara med ett kvitto. När ACK-meddelandet är mottaget inställs tillståndet för abonnentstationen på Aktivt.

Vid denna tidpunkt informeras CCU:n 123 och abonnent- stationen 141 om kanaltilldelningen. Kanaltillståndet är inställt på Vänta Lur-Av-Synk tills kanalen erhåller synkronisering. Basstationens CCU informerar MPM:n,när den detekterar överföringen från den ursprungliga abon- nentstationen l4l. Detta gör att MPM:n ändrar tillståndet för kanalen till Lur-Av-Synk-tillståndet, som anger att en talförbindelse har etablerats.

När MPM:n kopplar upp ett talanrop, vare sig det är terminerande anrop eller ett ursprungligt (origina- ting) anrop måste koncentratorn 113 tilldela en trunkled- ning 128 till den korrekta ledningsgruppen och lednings- kretsen. Beordrandet av trunkledningstilldelningen gör att koncentratorn ll3 initierar en föranslutningstest ur koncentratorns perspektiv involverar en föranslutnings- test att ett 55H-mönster sänds på den specificerade fram-DSO-kanalen och att returkanalen avsöks för 55H-mönst- ret. Om mönstret mottages betraktar koncentratorn föran- slutningstesten som framgångsrik. Vid CCU:n 123 är varje ledig VCU kontinuerligt transmitterande föranslutnings- mönstret och avsöker alltså den inkommande kanalen för mönstret. Om ett talanrop är uppkopplat på denna VCU inom ett visst fönster efter det att mönstret har detek- terats betraktas föranslutningstesten som framgångsrik.

En normal frånkoppling börjar vid lur-på på abon- nentstationen (en extern telefon som läggs på detekteras inte). Detta gör att abonnentstationen sänder ett medde- ietableras RCC:n, 523 859 37 lande som anger för MPM:n att anropet skall nollställas.

MPM:n informerar CCU:n 123 och koncentratorn 113 att anropet skall kopplas ned och abonnentstationen- och kanaltillstånden inställs på ledig. I det fall när en CCU detekterar en nedtoning på kanalen sänder CCU:n ett meddelande som anger att synkroniseringen har förlorats.

Detta gör att MPM:n inställer abonnentstationen och kanaltillstånden på Nedkoppling respektive Frânkoppling tills ett meddelande mottages från abonnentstationen eller en timeout-räknare går ut, vilket anger att anropet skall nollställas. När detta meddelande en gång är mot- taget sätts kanal- och abonnentstations-tillstånden åter tillbaka till ledig, och koncentratorn 113 och CCU 123 informeras om att anropet har kopplats ner.

En av RF-kanalerna mellan kanal-modulerna 120 och abonnentstationerna 141 allokeras som RCC:n i enlighet med en förutbestämd allokeringsrutin.

Efter det att den första händelsen har mottagits av en av CCU:erna, vilket anger att den är färdig, till- delar MPM:n denna CCU som CCU:n för den RCC:n. När en händelse är mottagen under kvitterande av uppdraget och kommunikationen med abonnentstatio- nerna 141 kan påbörjas. MPM:n kommer alltid att försöka etablera RCC:n på den kanal som motsvarar BCC-kanalen för Tl-bryggtrunkledningarna 121 först, eftersom denna lucka i CCU:n inte kan användas för talanrop.

Det bör tilldelas en RCC varje gång det är möjligt, eftersom inga talanrop kan etableras utan denna länk till abonnentstationerna. En RCC-tilldelning försöks när följande händer: (l) en CCU avslutar initialisering (2) det primära MUX-kortet (3) den CCU som var tilldelad som RCC kopplas ned; (4) det MUX-kort som innehåller CCU:n för RCC kopplas ned; (5) ett kanal- och det finns ingen RCC; har àterhämtats och det finns ingen RCC: svarmeddelande mottages från CCU:n för RCC:en och anger att CCU:n befinner sig i en tal-mod istället för en. styr-mod; (6) MPM:n väntar för länge för händelsekvit- 523 859 38 teringen av en RCC-tilldelning; (7) MPM;n väntar för länge för en RCC-meddelandekvittering: (8) en CCU slutför övning och det finns ingen RCC; eller (9) underhållsmoden deaktiveras medan en CCU fortfarande befinner sig i konfigurationen och det finns ingen RCC.

MPM:n tilldelar en RCC endast till en CCU som redan är initialiserad, och RCC:n kan endast tilldelas för den första luckan i CCU:n. MPM:n kommer alltid försöka etab- lera RCC:n på den kanal som motsvarar BCC-kanalen först, eftersom luckan för CCU inte kan utnyttjas för talanrop.

Om denna lucka inte är tillgänglig stegar MPM:n igenom alla CCU:n i konfiguration. Om ingen av CCU:erna har sina första luckor tillgängliga kopplas ett-talanrop ned, för åstadkommande av en RCC-tilldelning.' När ett kommando är sänt i syfte att utnämna en CCU såsom en RCC förväntas en händelse från CCU som anger att tilldelningen var framgångsrik. Om ingen hän- delse är erhållen kommer MPM:n att åter tilldela RCC:n någon annanstans. När RCC:n en gång har etablerats kan meddelanden transmitteras och mottas från abonnentsta- tionerna. Det kan endast finns ett unikt RCC-meddelande i framkanalen och MPM:n sänder nästa endast efter det att ett RCC-ACK-meddelande är mottaget. Om en RCC-ACK- -timeout uppträder tilldelas RCC:n igen.

Koncentrator/RPU-gränssnittsenheten ll5 utgör gräns- snitt för koncentratorn med en Alcyon-dator för RPU:n 114. Gränssnittsenheten ll5 åstadkommer överensstäm- melse mellan de differanserna mellan spänningsnivåerna, frekvenserna och protokollen som förväntas för dessa olika system. Koncentrator/RPU-gränssnittsenheten ll5 hanterar spänningsomvandlingen, frekvensomvandlingen med den nödvändiga databuffringen och protokoll-samverkan som krävs för medgivande av kommunikation mellan kon- centratorn 113 och RPU:n 114.

Fig 7A och 7B visar funktionerna för koncentra- tor/RPU-gränssnittsenheten ll5. I signalvägen från koncen- tratorn 113 till RPU:n 114 (fig 7A) behandlar koncentra- 523 859 39 tor/RPU-gränssnittsenheten 64 kbps-data genom en AMI- -till-TTL-omvandlarenhet 183, en serie11-til1-para1- lell-omvandlare 184, en enhet 185 för bitordskomparator och kopieavslag, en 64«x 8 FIFO-buffert 186, en UART 187 och en TTL-til1-RS232-omvandlarenhet 188. I signal- vägen från RPU:n 114 till koncentratorn 113 (fig 7B) behandlar koncentrator/RPU-gränssnittsenheten 115 19,2 kbps-data via en RS232-til1-TTL-omvandlarenhet 190, en UART 191, en enhet 192 för bitordsupprepare med ko- pieinskjutning, en parallell-till-seriell-omvandlare 193 och en TTL-til1-AMI-omvandlarenhet 194.

Koncentratorn 113 kommunicerar med gränssnittsen- heten 115 via en synkron 64 kbps bipolär DSO-kanal 135 i enlighet med ett protokoll som kräver upprepning av det sista bitord som transmitterats när kanalen är ledig.

Detta säkerställer konstant aktivitet över den bipolära kanalen och hjälper till att hålla kommunikationen syn- kron. Den bipolära signalen är alternerande märkesinver- terad (AMI), vilket innebär att var och en i datasträngen måste sända en puls med motsatt polaritet till den som sändes av den föregående. Nollor orsakar ingen aktivitet på ledningen så signalen är sammansatt av positiva, \negativa och nollspänningar (en ternär nivåsignal).

Alcyon-datorn i RPU:n 114 kommunicerar med gräns- snittsenheten 115 via en asynkron, 19,2 kbps RS232-länk.

Detta är det standardformat som används vid datorkommuni- kation och involverar en -12 volts ledig kanal med skurar av +12 volts bitar för överföring av informationsbitarna.

RS232-formatet kräver inskjutning av start- och stoppbitar för angivande av bitordgränser.

Eftersom de två protokollen kräver olika frekvenser för kommunikation måste data från den högre frekvensen, 64 kbps, för den bipolära kanalen, buffertbehandlas ned till aen lägre frekvensen, 19,2 kbps för Rszsz-länken.

Bufferten 186 innehåller minst ett helt meddelande.

Enheten 185 för bitordskomparator och kopieavslag detek- oc: so; o n oo a» on en nu . u . »- ~ .n 1 n 2 3 8 5 9 .23 =II= ' äs =..= ' .=I. 40 terar och förkastar de återtransmitterade bitorden.

Detta kräver parallellisering av datat genom seriell-pa- rallell-omvandlaren 184 för möjliggörande av detektion av kopior, och åter seriebildning medelst UART:n 187 för transmittering av dessa data över RS232-länken.

Den alternerande märkesinverteringen (AMI) som signaleras måste vara transformkopplad för korrekt iso- lering och avgränsning av kanalen från koncentratorn av Model 1218. En pulstransformerare används för att stödja datafrekvenser som är så låga som 64 kbps, och signalen som alstras på kortet omvandlas till TTL-nivåer.

AMI-signalen är +/-2 volt utan avslutning och kan användas för att tända transistorer när en etta är transmitterad.

Dessa seriella data måste parallelliseras under använ- dande av bitordsgränsinformation som innehålles i AMI- -klocksignalen och därefter måste kopierade bitord av- slås. Originalbitord måste buffertbehandlas och trans- mitteras över RS232-länken.

RS232-protkollet som inkluderar start- och stopp- bitar implementeras enkelt under användande av en univer- sell, asynkron mottagaresändare (UART) 187 med industriell standard. UART:n 187 laddas med ett bitord som skall sändas, lägger till start- och stoppbitarna och serie- bildar datat. Denna TTL-signal måste omvandlas till RS232-spänningar varefter signalen kan sändas till datorn i RPU:n 115.

Data strömmar på identiskt vis i den andra rikt- ningen, såsom visas i fig 7B, med undantaget att UART:n 191 omvandlar datat från seriellt till parallellt, att datat inte buffertbehandlas fràn den låga frekvensen till den höga frekvensen och att det sista bitordet som sänds repeteras medelst enheten 192 för bitords- repetition och kopieinskjutning, när det inte finns mer information att sända.

Anslutningarna mellan koncentratorn 113, gräns- snittsenheten 115 och RPU 114 visas i fig 8.

Signalerna från koncentratorn 113 avslutas i en 523 859 41 stötblockerare (punchblock) 195, från vilken ledningarna 135 är anslutna till gränssnittsenheten 115. Klockled- ningarna 196, som är anslutna mellan DSO/DP2-kortet för koncentratorn och som slutar pá två stycken ben för ledningsvirning på ryggplanet i ställningen för gränssnittsenheten 114. Dessa innehåller bipoläravvikel- ser i syfte att märka ut bitordsgränser och måste också anslutas till gränssnittsenheten 115 för medgivande av synkronisering.

Alcyon-datorn för RPU:n 114 har ett antal olika kanaler som kommunicerar över RS232-länkar.

Det finns ett BCC-protokoll för âstadkommande av kommunikationsformatet i syfte att sända digitala medde- landen mellan RPU:n 114, MUX-korten 119 samt CCU:erna 123.

BCC-meddelandena har variabel längd och innehåller alltid adresseringsinformation och en kommandokod. RPU:n 114, CCU:n 123 och MUX-korten 119 kan alla generera meddelanden såväl som motta dessa. Meddelandena används för styrändamål, för rapport om status och för hantering av anropsbehandlingsinformation.

BCC-meddelandetrafik äger rum över ett flertal fysiska länkar som kräver tvâ unika protokoll. Om en neddelandeväg består av mer än en fysisk länk utförs den tillämpliga protokollomvandlingen och meddelandet skickas till sin destination.

BCC-protokollet inbegriper två fysiska transmis- sionslänkar, en BCC-kanal för en T1-bryggtrunkledning 128 samt BCC-bussen 132.

BCC-bussen 132 är en SDLC-flerpunktsledning. BCC- -bussen 132 används för kommunikation mellan MUX-korten 119 ochccxnerna 123. att av »lux-korten 119 tilldelas som det primära MUX-kortet. Alla andra MUX-kort och alla CCU:erna kommunicerar med varandra endast via det primära MUX-kortet.

En BCC-meddelandeväg kan inkludera antingen ett eller två hopp över distinkta fysiska länkar. Om två hopp inbegripes återpacketeras meddelandet genom omvand- y n n int: :can s2s 859 42 ling av protokollen enligt kraven, medan BBC-medde1ande- innehålletlämnas intakt.

RPU:n 114 kommunicerar direkt med det primära MUX-kor- tet via BCC-kanalen som àstadkommes medelst en Tl-brygg- trunkledning 128. Denna meddelandeväg inbegriper endast en fysisk länk och det krävs ingen protokollomvandling.

Meddelandevägen mellan RPU:n 114 och de sekundära MUX-korten och CCU 123 inbegriper två hopp och dessa meddelanden avlyssnas alltid medelst det primära MUX-kor- tet. vis omvandla protokollet under det att BCC-meddelande- Uppgiften för det primära MUX-kortet är att på begärt innehållet lämnas oförändrat.

BCC-brygglänkprotokollet beskriver kommunikations- formatet för sändning av data mellan RPU:n 114 och det primära MUX-kortet. Både bitord- och meddelandenivå- synkronisering utförs. De två typerna av tecken som transmitteras över denna länk är styr- och datatecken.

Alla tecken har sin minst signifikanta bit inställd för att satisfiera ettornas täthet och för säkerställande av att tecknet inte tolkas som ett länkstyrtecken av koncentratorströmställaren av Model 1218 i koncentra- torn ll3.

\ Protokollet för CCU-bussen 132 beskriver kommunika- tionsformatet för sändning av data mellan det primära MUX- -kortet och de sekundära MUX-korten samt CCU:erna 123.

Det seriella protokoll som används är styrning av synkron datalänk (SDLC). Med ett SDLC-protokoll styr det primära MUX-kortet hela BCC-bussen 132 och utfärdar kommando till de sekundaära MUX-korten och CCU:erna.

Mikrostyrenheten 144 för det primära MUX-kortet styr alla MUX-korten 119 på BCC-bussen 132. Mikrostyrenhetens 144 SIU är utformad att utföra seriella kommunikationer med liten eller ingen CPU-inblandning. SIU-maskinvaran stöder SDLC-protokollet och orsakar nollbits-inskjut- ning/avlägsning. Adressidentifiering, cyklisk redundans- kontroll (CRC) och ramnummersekvenskontroller utförs automatiskt.

De sekundära MUX-kortens SIU:er opererar i automod, 523 859 43 i vilken SIU:er i maskinvara utövar en underuppsättning av SDLC-protokollet som benämns normal svarsmod (NRM).

Atuomoden gör det möjligt för SIU:n att igenkänna och svara på vissa typer av SDLC-ramar utan ingripande från mikrostyrenhetens CPU. Den åstadkommer också snabbare omloppstid och ett förenklat programvarugränssnitt.

I automoden kan mikrostyrenheten 144 endast verka som ett sekundärt NRM-MUX-kort, vilket betyder att den endast kan transmittera när den blir instruerad att göra så medelst det primära MUX-kortet. Alla sådana automodsvar följer strikt IBM:s definition av SDLC.

I sin flexibla mod kan mikrostyrenheten 144 initiera transmissioner utan att vara avfrågad och kan sålunda agera som det primära MUX-kortet. Det primära-MUX-kortets SIU opererar därför i sin flexibla mod (icke automod).

I denna flexibla mod utförs mottagning och transmit- tering av varje ram medelst SIU:n under styrning av CPU:n.

I både automoden och den flexibla moden förkastas medelst SIU korta ramar, förkastade ramar eller ramar som har dåliga CRC:er. SDLC-protokollet är avsett att begränsa den nödvändiga buffertbehandlingen av meddelanden till ett i varje riktning, och därigenom begränsande \antalet unika meddelanden (dvs okvitterade) till ett i varje transmissionsriktning.

BCC-bussmeddelandet består av den grundläggande formaterade SDLC-ramen. _ Varje MUX-kort 119 och CCU 123, inklusive det primära MUX-kortet, tilldelas en unik stationsadress. Det primära MUX-kortet använder stationsadressbitordet för bestämning av destinationen för meddelandet. Vart och ett de sekun- dära MUX-korten och CCU:erna använder detta bitord i ett svar i syfte att identifiera sig själv som den sekundära station som transmitterar.

Härnäst hänvisas till fig 9, i vilken valet och tilldelningen av en talkanal för en given abonnentstation 141 åstadkommes medelst koncentratorn för RCC-meddelanden (dvs datameddelanden) mellan en programvarurealiserad _. 523 859 44 modul 200 med Abonnentstyruppgift (SCT) i abonnentsta- tionen 120 och RPU:n 114 via RCC:n.

RCC-protokollet består av två protokollskikt, ett datalänkskikt 201 och ett paketskikt 202. Datalänkskiktet 201 är ansvarigt för ordsynkronisering och ramar, detek- tion och upplösning av kollisioner samt feldetektion.

Datalänkskiktet 201 består av Unikt ord, Länka Fält och Kontrollsummefält. Paketskiktet 202 är ansvarigt för adressering och anropsetableringsinformation. Paketskik- tet 202 består av Abonnentidentifikation, Order och Anropsetableringsdata.

Implementeringen av RCC-protokollet delas upp.

Paketskiktet 202 implementeras i varje abonnentstations SCT-modul 200 och i basstationen 204 i RPU:n 114. Data- länkskiktet 201 implementeras medelst CCU:n 123 i RCC-ka- nalmodulen basstationen 204 och medelst en Kanalstyrupp- gift (CCT) medelst en programvaruimplementerad modul 205 i varje abonnentstation 141. CCU:n 123 och CCT:n 205 är anslutna till modemen 206 resp 207 för kommunikation med varandra.

Paketskiktet 202 utnyttjas för anropsetableringsdata och befordrar information som utnyttjas för etablering av talanslutningar. Varje paket innehåller en av ett flertal tillåtna koder, som anger en operation som skall utföras på basis av paketet.

Datalänkskiktet 201 åstadkommer kollisionsupplösning (konkurrerande stridigheter för samma tidlucka på samma RF-kanal), synkronisering mellan ingående och utgående ramar samt statusinformation per operation för utnytt- jande för felåterhämtningsprocedurer på högnivå. Huvud- ändamålet för datalänkskiktet är indelat i två underända- mål: (1) datainkapsling, som åstadkommer ram- och fel- detektion och (2) länkbehandling som åstadkommer kanalal- lokering och kollisionsupplösning.

CCU:n 123 och alla CCT:erna 205, som lyssnar på RCC:n, måste in till utmattning söka ett giltigt RCC-med- delande i varje RCC-utrymme. CCT:n utför denna uppgift genom svepning för det unika ordet i ett fönster på . . - ~ n ~ 523 859 45 14 tecken runt den nominella UW-platsen, baserad på huvud- systemtidbasen. CCU:n som lyssnar på RCC:n sveper för det unika order inom ett fönster på :B tecken kring den nomi- nella UW-platsen. Sökalgoritmen skiftar datat tills den finner UW-mönstret eller tills alla möjligheter har ut- tömts. När en gång UW-mönstret har återfunnits betraktas RCC-meddelandet som giltigt endast om RCC-kontrollsumman är korrekt. Vid basstationen 204 sänds skiftinformationen, RCC-meddelande- och effektinformationen till RPU:n 114 efter en framgångsrik sökning. Abonnentstationen 141 använ- der skiftinformationen för låsning av sin mottagningsklocka till basstationens huvudklocka. Därpå följande RCC-medde- landar överförs 15111 scTm zoo för behandling.

När en abonnentstation 141 försöker transmittera på returstyrkanalen efter en igångsättning eller återställ- ningsoperation, eller efter en lång period med endast åter- lyssning måste den snabbt och korrekt bestämma den kor- rekta transmitteringseffektnivån. Avståndsbestämning och atmosfäriska effekter kan göra initial kommunikation med basstationen 204 omöjlig tills abonnentstationens trans- mitteringseffekt är justerad att ligga inom ett begärt förstärkningsfönster. Effektnivåbestämningen måste alltså säkerställa att abonnentstationen 141 inte transmitterar med för mycket effekt eftersom dess överföringar kan interferera med överföringar för andra abonnenter.

För att förenkla denna initialinställning återmatar basstationen CCU 123 ett grovt mått på returkanalens RCC-effekt i varje framåtkanal-RCC-skur. Varje returkanal- skur, som mottages av basstationen 204, skall ha sin res- å 30 pektive AGC-nivå kvantiserad till ett av fyra värden. Den ""' kvantiserade nivån transmitteras i framåtkanalskuren ome- delbart efter kanalmottagning. Två bitar i RCC-länkbitor- f¿§ det #1 är reserverade för det ändamål. Effektinformationen $¿š transmitteras oberoende av om returkanalskuren har avkodats :~_ 35 med framgång. Effektnivåvärdet är alltså totalt oberoende Ål av det faktiska innehållet i framåtkanalens RCC-skur.

"I Effektnivåinformationen utnyttjas inte om abonnent- 523 859 46 stationen 141 mottager ett giltigt RCC-kvitto från bas- stationens CCU 123 efter en returkanal-RCC-transmission.

Effekt- och synkroniseringsinformation, som återmatas senare som en del av svaret för RPU ll4, utnyttjas i syfte att göra de korrekta inställningarna.

Om abonnentstationen 141 inte mottar ett positivt RCC-kvitto från basstationens CCU 123, vilket förväntas, används effektáterkopplingsvärdet för bestämning av en lokal transmitteringseffektinställning.

En abonnentstation 141 detekterar en kollision genom övervakning av RCC-meddelandet i framåtkanalen efter att den har transmitterat i den föregående ramen pà returkanalen. Om abonnentstationen bestämmer att en kollision har ägt rum utför abonnentstationen algo- ritmen för kollisionsupphävande (collision backoff). Sam- ma stations CCU 123 kvitterar en transmission genom ekosändning av det mottagna RCC-meddelandet tillbaka via framåtkanalen, varvid Skurtypbitarna i RCC-länkbit- ordet #l inställs på RCC-Kvitto i syfte att flagga med- delandet som ACK.

När ett transmissionsförsök har avslutats p g a en kollision försöker abonnentstationen omigen tills den når framgång eller tills fyra försök (ursprungs- försöket plus tre förnyade försök) har gjorts och alla har avslutats p g a kollisioner. Notera att alla försök att transmittera en given ram är slutförda innan nâgra påföljande ramar har transmitterats. Schemaläggningen av återtransmitteringen bestäms av en styrd randomise- ringsprocess. När en abonnentstaton 141 detekterar en kollision fördröjs den ett heltal antal tidluckor innan den försöker att transmittera igen. Om alla fyra försök misslyckas rapporteras ett fel.

En CCITT Cyklisk Redundanskontroll (CRC) används för detektion av fel som uppträder under transmitte- ringen av RCC-meddelanden. CRC-algoritmen involverar indelningen av ett block av data i en fördefinierad bitsekvens och transmitteringen av en rest av denna moun- l0 523 859 47 division som en del av datablocket. Polynomet för alstring av denna 16-bitars CCITT CRC är av formeln: P(x) = l + X5 + xlz + xlö (Ekv 1) RPU:n ll4 medför att anslutningen mellan en given extern kommunikationsnätport och en given abonnentstation 141 slutförs under en tidlucka, som tilldelats som svar på den övervakade statusen i enlighet med en förutbestämd tilldelningsrutin. CCU:n l23 är kopplade till MUX-korten 119 för koppling av tilldelade tidluckor till givna abonnentstationer, varvid varje CCU l23 kopplar ett flertal tilldelade tidsluckor till ett motsvarande flertal abonnentstationer l4l.

Den förutbestämda tilldelningsrutinen inkluderar tilldelning av alla tidluckorna som förknippas med en given CCU l23 före tilldelning av tidluckor som förknippas med en annan aktiv CCU 123 varefter tilldelas tidsluckor, som förknippas med en CCU 123 som är kopplad till ett annat MUX-kort 119 än det MUX-kort som är kopplat till den CCU 123 som förknippas med den omedelbart föregående tilldelade tidluckan. I enlighet med denna förutbestämda tilldelningsrutin är valkriterierna dels att spara energi genom begränsning av antalet effektförstärkare 121 som \används, dels att sprida kommunikationstilldelningarna inom de olika Tl~trunkledningarna 128 och dels att undvika den första tidluckan för Tl-trunkledningarna eftersom det är önskvärt att reservera den första tidluckan för Tl-trunkledningarna för användning som en BCC-reservlänk, om den primära BCC-länken skulle bli obrukbar.

När ett krav på en tidluckestilldelning uppstår, sökes först efter en vakant tidlucka i en redan aktiv RF-kanal. Alla Tl-bryggor sveps med början med den Tl- -trunkledning som är ansluten till det MUX-kort som är kopplat till den CCU för vilken den sista RF-kanalen allokerades. När det inte finns några vakanta tidsluckor i någon av de redan aktiva RF-kanaler som är kopplade till Tl-bryggan som sveps fortsätter avsökningen till en annan Tl-brygga. När det inte finns nâgra vakanta annan 523 859 48 tidluckor i någon som helst av de redan aktiva RF-ka- naler som är kopplade till någon av de Tl-bryggorna, görs en sökning efter en icke använd RF-kanal som är kopplad medelst en CCU och en MUX-kort till en Tl-trunk- ledning för en Tl-brygga, som är en annan än den Tl-brygga som är ansluten till den CCU för vilken den sista RF-ka- nalen aktiverades. Om det inte finns några vakanta tid- luckor för en icke använd RF-kanal som är kopplad till någon av de andra Tl-bryggorna, fortsätter sökningen efter en oanvänd RF-kanal till den Tl-brygga som är kopplad till den CCU för vilken den sista tidluckan aktiverades.

Härnäst hänvisas till fig 4 i vilken ekosläckar- enheterna 116 släcker ut ekon i talsignaler som beford- ras via trunkledningen. RPU:n 114 är kopplad till eko- släckarna 116 medelst ledningen 210 för aktivering av driften av ekosläckarna 116 under endast de tidluckor som har tilldelats medelst RPU i syfte att bära tal- signaler. nano; l0 523 859 49 Enligt en första aspekt av uppfinningen anvisas en basstation i abonnentkommunikationsnät för kommunikation mellan abonnentstationer och ett externt nät.

Basstationen enligt denna första aspekt av uppfinningen kännetecknas av: en kommunikationskrets som kommunicerar med ett flertal abonnentstationer via en förutbestämd kommunika- tionskanal med ett flertal sekventiellt, sig upprepande tidluckor, varvid varje tidlucka är tilldelad en mot- svarande abonnentstation; en fjärranslutningsprocessor, som har en fjärrväxel i kommunikation med dels kommunikationskretsen, dels en centralväxel för styrning av kommunikationer mellan kommunikationskretsen och centralväxeln; att centralväxeln är i kommunikation med det externa kommunikationsnätet; att växlarna kommunicerar med varandra via bit- strömmar som alstras och mottas av var och en, varvid bitströmmar som transmitteras av centralväxeln till fjärrväxeln innehåller signaler som har initierats av det externa nätet, och varvid bitströmmar som transmitteras av fjärrväxeln till centralväxeln innehåller signaler som har initierats av abonnentstationerna, vilka bitströmmar innehåller ett flertal, sekventiellt sig upprepande tidluckor; och en separat icke-varierande styrkanal för trans- mittering av endast styrsignaler som har initierats av abonnentstationerna.

I en föredragen utföringsform av uppfinningen enligt den första aspekten gäller att fjärrväxeln är försedd med ett flertal portar och med en buffert som är ansluten till portarna medelst motsvarande ledningspar, varvid bufferten verkar som gränssnitt mellan fjärrväxeln och kommunikationskretsen för styrning av signaler mellan tidluckor i kommunikationskanalen och motsvarande portar i fjärrväxeln. o annan c o , c oo :man aus» 523 agg I en föredragen utföringsform av uppfinningen enligt den första aspekten gäller att varje växel är en koncentrator.

I en föredragen utföringsform av uppfinningen enligt den första aspekten gäller att centralväxeln är placerad på avstånd från kommunikationskretsen och från fjärranslutningsprocessorn.

I en föredragen utföringsform av uppfinningen enligt den första aspekten gäller att basstationen innefattar organ för transmittering av bitströmmen mellan växeln och kommunikationskretsen medelst mikrovåg.

Enligt en andra aspekt av uppfinningen anvisas en basstation i ett abonnentkommunikationsnät för befordran av signaler mellan abonnentstationer och ett externt kommunikationsnät med ett flertal portar, med dels en kommunikationskrets, som inkluderar en trunkledning, för åstadkommande av en kommunikations- kanal, och en multiplexor, som är ansluten till trunk- ledningen för åstadkommande av ett flertal, sekventiellt sig upprepande tidluckor i kommunikationskanalen för möjliggörande av simultana kommunikationer mellan ett flertal portar och ett flertal abonnentstationer via kommunikationskanalen; dels en växel för anslutning av trunkledningen till det externa kommunikationsnätets portar; och dels en fjärranslutningsprocessor, som är ansluten till kommunikationskretsen, medelst en basstationstyr- kanal, och till växeln för övervakningen av statusen för tidluckorna och för påverkan av kommunikationskretsen och växeln i syfte att slutföra en anslutning mellan en given extern kommunikationsnätport och en given abonnentstation under en tidlucka, som är tilldelad som svar på den över- vakade statusen i enlighet med en förutbestämd tilldel- ningsrutin. I denna andra utföringsform kännetecknas kommunikationskretsen av: 1 '2131-3-1.) 5-22 'lfí I '_33 G: EW-SI'.ïïíššššítšïE? 'ES ïffff' . 'Yfaflï 523 859 ett flertal kanalstyrenheter som är kopplade till multiplexorn för anslutning av tilldelade tidluckor till givna abonnentstationer; ett flertal kommunikationssignalprocessorer, som är kopplade till givna abonnentstationer medelst kanalstyr- enheter under påverkan av kommandosignaler från fjärr- anslutningsprocessorn, varvid kommunikationssignal- processorerna respektive är anslutna medelst multiplexo- rerna till förutbestämda tidluckor i den kommunikations- kanal som ligger på trunkledningen, varvid varje kommuni- kationssignalprocessor åstadkommer ett förutbestämt signalmönster i sin förutbestämda tidlucka när den inte är ansluten medelst sin kanalstyrenhet till fjärranslut- ningsprocessorn; att växeln är påverkad av ett kommando från fjärr- anslutningsprocessorn i syfte att àterkoppla en signal, som har mottagits av växeln från en av kommunikations- signalprocessorerna under en given tidlucka, till den kommunikationssignalprocessor som är ansluten till den tidluckan; och att varje kommunikationssignalprocessor är kopplad till en av kanalstyrenheterna för aktivering av den anslutna kanalstyrenheten för att under påverkan av ett återkopplat, förutbestämt signalmönster motta kommandon från fjärranslutningsprocessorn i syfte att uppdra åt den kommunikationssignalprocessor som mottar det åter- kopplade, förutbestämda signalmönstret att kommunicera med en given abonnentstation.

. I en föredragen utföringsform av uppfinningen enligt É 30 den andra aspekten gäller att fjärranslutningsprocessorn ""' har organ för tilldelning av en given tidlucka till en given abonnentstation, varvid tilldelningsorganen ¿ _ inkluderar: ,Ä : organ för ordergivning till växeln att àterkoppla Ä; 35 signaler som mottagits från kommunikationssignal- .. processorn som är ansluten till den givna tidluckan; I? '13 33 - il í- -ÉII 'i Éi : få 3 (E: E*.ï'-“>."l“ .Eïíš EÉSLÉ* ÉEÉÉ: .E 'I-É 'i m' êÉ _ iïC-il an: 525 859 52 organ för översändning av en adressinitialiserings- signal via bsstationsstyrkanalen till alla kanalstyren- heterna i syfte att lagra en adress som förknippas med den givna abonnentstationen i kanalstyrenheten som är aktiverad under påverkan av kommunikationssignal- processorn, som är kopplad därtill, för mottagning av det återkopplade, förutbestämda signalmönstret; och organ för ordergivning till kanalstyrenheten, i vilken adressen är lagrad, i syfte att tilldela den kommunikationssignalprocessor som är ansluten till en given tidlucka till den givna abonnentstationen.

I en föredragen utföringsform av uppfinningen enligt den andra aspekten gäller att varje kanalstyrenhet inkluderar organ för svar på lagringen av adressen genom översändning av ett kvitto till fjärranslutningsprocessorn; och att fjärranslutningsprocessorn vidare har organ för ordergivning till växeln att àterkoppla signaler som har mottagits från den kommunikationssignalprocessor som är kopplad till en annan given tidlucka, när inget kvitto mottas från kanalstyrenheten, som är kopplad till den kommunikationssignalprocessor som är ansluten till den förstnämnda givna tidluckan.

Enligt en tredje aspekt av uppfinningen anvisas en basstation i ett abonnentkommunikationsnät för befordran av signaler mellan abonnentstationer och ett externt kommunikationsnät med ett flertal portar, med dels en kommunikationskrets, som inkluderar en trunkledning, för åstadkommande av en kommunikations- kanal, och en multiplexor, som är ansluten till trunk- ledningen, för åstadkommande av ett flertal, sekventiellt sig upprepande tidluckor i kommunikationskanalen, för aktiverande av simultana kommunikationer mellan ett flertal av portarna och ett flertal av abonnent- stationerna via kommunikationskanalen; dels en växel för anslutning av trunkledningen till det externa kommunikationsnätets portar; och l 'få ä? 33- Ü 5-22 i få : 3 3 (å: Eïa-*ÜT .åïLflï-.šif-.Ehïï 'E32 7' íf- . nun-a 523 859 53 dels en fjärranslutningsprocessor som är kopplad till kommunikationskretsen medelst en basstations- styrkanal, som upptar en av tidluckorna, och till växeln i syfte att övervaka av tidluckornas status och i syfte att bringa kommunikationskretsen och växeln att slutföra en förbindelse mellan en given extern kommunikations- nätport och given abonnentstation under en tidlucka, som är tilldelad som svar på den övervakade statusen i enlighet med förutbestämda tilldelningsrutiner. I denna tredje aspekt av uppfinningen kännetecknas kommunikationskretsen vidare av: ett flertal kanalstyrenheter som är kopplade till multiplexorn för anslutning av tilldelade tidluckor till givna abonnentstationer; och att en av kanalstyrenheterna befordrar styrsignaler mellan basstationsstyrkanalen och alla abonnentstatio- nerna via en radiostyrkanal, som är allokerad till en given tidlucka i en given frekvenskanal medelst fjärr- anslutningsprocessorn under påverkan av den övervakade statusen i enlighet med en förutbestämd allokeringsrutin, enligt vilken första prioritet ges till den tidlucka i radiofrekvenskanalen som sammanfaller med den tidlucka som upptas av basstationsstyrkanalen.

Enligt en fjärde aspekt av uppfinningen anvisas en basstation i ett abonnentkommunikationsnät för befordran av signaler mellan abonnentstationer och ett externt kommunikationsnät med ett flertal portar, med dels en kommunikationskrets, som inkluderar ett flertal trunkledningar, för àstadkommande av ett flertal kommunikationskanaler och ett flertal multiplexorer, som är anslutna till ett flertal trunkledningar för åstad- kommande av ett flertal, sekventiellt sig upprepande tidluckor i var och en av kommunikationskanalerna, för möjliggörande av simultana kommunikationer mellan ett flertal av portarna och ett flertal av abonnentsta- tionerna via kommunikationskanalerna; n nnnn Ill n n nnnnn n _ , .. nn n .n u n ~ ß ' ° z . 1.. - .un . . . . . . n I _ _” _ n. .nu ~ - ..._ :ut :_ _ ' ... - 2 3 8 5 - ß : l,- ø§~ ~,, ~~ n. h... .n e 4 dels en växel för anslutning av trunkledningarna till det externa kommunikationsnätets portar; och en fjärranslutningsprocessor som är ansluten till kommunikationskretsen, medelst en basstationsstyrkanal som upptar en av tidluckorna, och till växeln i syfte att övervaka statusen för tidluckorna och i syfte att bringa kommunikationskretsen och växeln att slutföra en för- bindelse mellan en given extern kommunikationsnätport och en given abonnentstation under en tidlucka, som har till- delats som svar på den övervakade statusen i enlighet med en förutbestämd tilldelningsrutin. I denna fjärde aspekt kännetecknas kommunikationskretsen av: ett flertal kanalstyrenheter som är anslutna till multiplexorerna för koppling av tilldelade tidluckor till givna abonnentstationer; ett flertal styrenheter som är kopplade till res- pektive multiplexorer; och en lokal buss mellan styrenheterna och kanalstyr- enheterna; att i enlighet med den övervakade statusen fjärr- anslutningsprocessorn väljer en av tidluckorna att bära basstationsstyrsignalen och bringar styrenheten som är ansluten till den multiplexorn som är kopplad till trunk- ledningen, som bär den tidlucka som är vald att bära basstationsstyrkanalen, att verka som är primär styrkrets för anslutning av basstationsstyrkanalen via den lokala bussen till de andra styrenheterna och till kanalstyr- enheterna för möjliggörande av fjärranslutningsprocessorn att övervaka statusen för de andra tidluckorna och för tilldelning av de andra tidluckorna.

I en första föredragen utföringsform av uppfinningen enligt den fjärde aspekten gäller att kommunikationskretsen inkluderar ett flertal kommunikationssignalprocessorer, som är anslutna till givna abonnentstationer medelst kanalstyrenheter som svar på kommandosignaler från fjärranslutningsprocessorn, varvid kommunikationssignalprocessorerna är kopplade 0 aint Inc v annu: nu in 4 0 U I 0 0 010 IQ I Il: Q ~ Ü ' ll liva nina to 523 85955 medelst respektive multiplexorer till förutbestämda tidluckor i förutbestämda kommunikationskanaler, som bärs av trunkledningarna, och varje kommunikationssignal- processor àstadkommer ett förutbestämt signalmönster i sin förutbestämda tidlucka när den inte är ansluten medelst sin kanalstyrenhet till fjärranslutnings- processorn; att växeln påverkas av ett kommando från fjärr- anslutningsprocessorn i syfte att bringa en signal som har mottagits av växeln från en av kommunikationssignal- processorerna att under en given tidlucka återkopplas till den kommunikationssignalprocessor som är ansluten till den tidluckan; att varje kommunikationsignalprocessor är ansluten till en av kanalstyrenheterna för aktivering av den anslutna kanalstyrenheten som svar på det återkopplade, förutbestämda signalmönstret i syfte att motta kommandon från fjärranslutningsprocessorn för tilldelning av kommunikationssignalprocessorn, som mottar det åter- kopplade förutbestämda signalmönstret, för att kommuni- cera med en given abonnentstation.

I ovannämnda föredragna utföringsform av uppfinningen enligt den fjärde aspekten kan basstationen vidare kännetecknas av: att fjärranslutningsprocessorn har organ för till- delning av en given tidlucka till en given abonnent- station, varvid tilldelningsorganen inkluderar organ för ordergivning till växeln att återkoppla signaler som mottagits från kommunikationssignal- processorn, som är ansluten till den givna tidluckan; organ för översändning av en adressinititaliserings- signal via basstationsstyrkanalen till alla kanalstyr- enheterna, i syfte att lagra en adress som förknippas med den givna abonnentstationen i kanalstyrenheten, som aktiveras som svar pà att kommunikationssignalprocessorn, som är kopplad till denna, mottar det återkopplade, förutbestämda signalmönstret; och 523 ss%6 organ för ordergivning till kanalstyrenheten i vilken adressen är lagrad i syfte att tilldela den till en given tidlucka kopplade kommunikationssignalprocessorn till den givna abonnentstationen.

I ovannämnda föredragna utföringsform av uppfinningen enligt den fjärde aspekten kan basstationen vidare kännetecknas av: att varje kanalstyrenhet inkluderar organ som svarar på lagringen av en sådan adress genom översändning av ett kvitto till fjärranslutningsprocessorn; och att fjärranslutningsprocessorn vidare inkluderar organ för ordergivning till växeln att áterkoppla signaler, som har mottagits från den kommunikations- signalprocessor som är kopplad till en annan,'given tidlucka, när inget kvitto är mottaget från den kanal- styrenhet som är kopplad till den kommunikationssignal- processor som är ansluten till den förstnämnda givna tidluckan.

I en andra föredragen utföringsform av uppfinningen enligt den fjärde aspekten kännetecknas basstationen av: att en av kanalstyrenheterna befordrar styrsignaler mellan basstationsstyrkanalen och alla abonnentstatio- nerna via en radiostyrkanal, som är allokerad till en given tidlucka i en given frekvenskanal medelst fjärr- anslutningsprocessorn som svar på den övervakade sta- tusen, i enlighet med en förutbestämd allokeringsrutin i vilken första prioritet gives till den tidluckan i radiofrekvenskanalen som sammanfaller med den tidlucka som upptas av basstationsstyrkanalen.

I en tredje föredragen utföringsform av uppfinningen enligt den fjärde aspekten kännetecknas basstationen av: att multiplexorer och kanalstyrenheterna är moduluppbyggda för möjliggörande av tillägg till och avlägsnande från systemet i enlighet med förändringar i antalet abonnentstationer med vilka basstationen kommuni- Celfar . -ao 0 nu anno 009: 523 859 57 Enligt en fjärde aspekt av uppfinningen anvisas en basstation i ett abonnentkommunikationsnät för befordran av signaler mellan abonnentstationer och ett externt kommunikationsnät med ett flertal portar, med dels en kommunikationskrets, som inkluderar ett flertal trunkledningar, för åstadkommande av ett flertal kommunikationskanaler, och ett flertal multiplexorer, som är anslutna till flertalet portar för åstadkommande av ett flertal, sekventiellt sig upprepande tidluckor i var och en av kommunikationskanalerna, för åstadkommande av simultan kommunikation mellan ett flertal av portarna och ett flertal av abonnentstationerna via kommunikations- kanalerna; dels en växel för anslutning av trunkledningarna till det externa kommunikationsnätets portar; och dels en fjärranslutningsprocessor som är ansluten till kommunikationskretsen, medelst en basstations- styrkanal, och till växeln i syfte att övervaka tid- luckans status och i syfte att bringa kommunikations- kretsen och växeln att slutföra en anslutning mellan en given extern kommunikationsnätport och en given abonnent- station under en tidlucka som är tilldelad som svar på den övervakade statusen i enlighet med en förutbestämd tilldelningsrutin. I denna femte aspekt av uppfinningen kännetecknas basstationen av: ett flertal kanalstyrenheter som är anslutna till multiplexorerna för koppling av tilldelade tidluckor till givna abonnentstationer, varvid varje kanalstyrenhet ansluter ett flertal tilldelade tidluckor till ett mot- svarande flertal abonnentstationer; att tilldelningsrutinen inkluderar tilldelning av alla de tidluckor som förknippas med en given kanal- styrenhet innan tidluckor som förknippas med en annan kanalstyrenhet tilldelas och därefter tilldelning av de tidluckor som förknippas med en kanalstyrenhet, som är ansluten till en annan multiplexor än den multiplexor som kan _\ ,~ »A . _._ _ “m ._ , _ f -,. a.. ... »Veta ;; -7.~ -\,«~,-« 2717 O “Lz C~“.(.¿, l _; . J .å k: _ n ::7.-.-'.. usa: '..».-^.:. i: “. ::' .I .á .z __» v f: . u» 523 859 58 är kopplad till den kanalstyrenhet som förknippas med de omedelbart föregående tilldelade tidluckorna.

Enligt en femte aspekt av uppfinningen anvisas en basstation i ett abonnentkommunikationsnät för befordran av signaler mellan abonnentstationer och ett externt kommunikationsnät med ett flertal portar, med dels en kommunikationskrets inkluderande en trunk- ledning, för åstadkommande av en kommunikationskanal, och en multiplexor som är ansluten till trunkledningen för åstadkommande av ett flertal, sekventiellt sig upprepande tidluckor i kommunikationskanalen, för åstadkommande av simultana överföringar av digitala informationssignaler mellan ett flertal av portarna och ett flertal av abonnentstationerna via kommunikationskanalenš dels en växel för anslutning av trunkledningen till det externa kommunikationsnätets portar; dels en fjärranslutningsprocessor som är ansluten till kommunikationskretsen medelst en basstationsstyr- kanal och till växeln i syfte att övervaka tidluckornas status och i syfte att bringa kommunikationskretsen och växeln att slutföra anslutningen mellan en given extern kommunikationsnätport och en given abonnentstation under en tidlucka, som är tilldelad som svar pà den övervakade statusen i enlighet med en förutbestämd tilldelnings- rutin. I denna sjätte aspekt av uppfinningen kännetecknas kommunikationskretsen av: ett flertal kanalstyrenheter, som är anslutna till multiplexorn för anslutning av tilldelade tidluckor till en given abonnentstation via radiofrekvenskanaler; och ett flertal kommunikationssignalprocessorer, som är anslutna till givna abonnentstationer medelst kanalstyrenheterna som svar på kommandosignaler från fjärranslutningsprocessorn, varvid kommunikationssignalprocessorerna är kopplade medelst multiplexorn till respektive förutbestämda tidluckor för kommunikationskanalen som går över trunkledningen och “_13 'EEE -ål 3-22 1.53 : 3 B *C32 ï?.í'-“».";" à íÉÉš-“rlfišf- EÜZ 123? T; 'f ål . šT-'Åf-:Äf annan 523 859% medelst kanalstyrenheterna till givna tidluckor för radiofrekvenskanalerna.

I en föredragen utföringsform av uppfinningen enligt den sjätte aspekten gäller att växeln har en koncentrator.

I en föredragen utföringsform av uppfinningen enligt den sjätte aspekten gäller att basstationen kännetecknas av: att organ är anordnade för minskning av jitter och för styrning av slipar i de mottagna signalerna, varvid organen har en rambuffert som innehåller ett flertal ramar; och att en vald adress inom varje ram motsvarar en vald kanaltilldelning, varvid ramarna har en grundläggande förutbestämd separation.

I en föredragen utföringsform av uppfinningen enligt den sjätte aspekten gäller att basstationen kännetecknas av: en ekosläckare för utsläckning av ekon i talsignaler som befordras via trunkledningen; och att fjärranslutningsprocessorn är ansluten till ekosläckaren för aktiverande av ekosläckarens drift endast under de tidluckor som har tilldelats av fjärranslutningsprocessorn att bära talsignaler.

Claims (5)

.. ... . . . . . . .. . ... .. ... . . . .. ... . . . ... . . .. . .. . . .. ... . . . .. . . . _. ...... .. . . .. .. ... . . . . . . .. . .. . . . . . . . 3 . . . .. .. . . . . . . . . . . . .. .

1. l. Basstation i ett abonnentkommunikationsnät för befordran av signaler mellan abonnentstationer och ett externt kommunikationsnät med ett flertal portar via tilldelningsbara frekvenser och tilldelningsbara tidluckor, med dels en kommunikationskrets inkluderande en trunk- ledning, för åstadkommande av en kommunikationskanal, och en multiplexor som är ansluten till trunkledningen för åstadkommande av ett flertal, sekventiellt sig upprepande tidluckor i kommunikationskanalen, för åstadkommande av simultana överföringar av digitala informationssignaler mellan ett flertal av portarna och ett flertal av abon- nentstationerna via kommunikationskanalen; dels en växel för anslutning av trunkledningen till det externa kommunikationsnätets portar; dels en fjärranslutningsprocessor som är ansluten till kommunikationskretsen medelst en basstationsstyrka- nal och till växeln i syfte att övervaka tidluckornas status och i syfte att bringa kommunikationskretsen och växeln att slutföra anslutningen mellan en given port hos det externa kommunikationsnätet och en given abon- nentstation över en tidlucka, som är tilldelad som svar på den övervakade statusen i enlighet med en förutbestämd tilldelningsrutin; varvid kommunikationskretsen kännetecknasav ett flertal kanalstyrenheter, vilka är anslutna till multiplexorn för anslutning av tilldelade tidluckor till en given abonnentstation via radiofrekvenskanaler, och vilka kanalstyrenheter var och en är associerad med ett tillhörande flertal kommunikationssignalprocessorer; varvid nämnda kommunikationssignalprocessorer är anslutna till givna abonnentstationer medelst de tillhörande kanalstyrenheterna som svar på kommandosignaler från fjärranlsutningsprocessorn, varvid kommunikationssignalprocessorerna är kopplade medelst multiplexorn till respektive förutbestämda tidluckor för kommunikationskanalen som går över trunkledningen och medelst de tillhörande 523 8521 - kanalstyrenheterna till givna tidluckor för radiofrekvenskanalerna, och varvid den digitala informationshastigheten i radiofrekvenskanalernas tidluckor är lika med datahastigheten på trunkledningen för àstadkommande av ett helt tidssynkroniserat system.

2. Basstation enligt krav 1, kännetecknad av en styrsignal från multiplexorn till växeln för påbörjan av ett samtal som kommer från en abonnentstation, och en styrsignal från växeln till multiplexorn för påbörjan av ett samtal till en abonnentstation.

3. Basstation enligt krav l, kännetecknad av att multiplexorerna och kanalstyrenheterna är moduluppbyggda för möjliggörande av tillägg till och avlägsnande från systemet av dessa i enlighet med förändringar i antalet abonnentstationer med vilka basstationen kommunicerar.

4. Basstation enligt krav 1, kännetecknad av att växeln har en koncentrator.

5. Basstation enligt krav l, kännetecknad av: en ekosläckare för utsläckning av ekon i talsignaler som befordras via trunkledningen; och att fjärranslutningsprocessorn är ansluten till ekosläckaren för aktiverande av ekosläckarens drift endast under de tidluckor som har tilldelats av fjärranslutningsprocessorn att bära talsignaler.