SE523809C2 - En jordbearbetningsenhet med vinkelställda tallrikar - Google Patents

Description

25 30 I . . n o nu I-I °' ...:a..o . . u- . u _ . . v, :z . -.:: , .. ~ 0 ~ . , ..- n» ~-_ _. , »nu »nu flß _, , a n* 0 _. , . a en o.. __ ,. -u O' . . . ~ 2 dinella utsträckning, för justering av tallrikamas bearbetningsläge relativt varandra, varvid tallriksenhetens vridningsaxel och dess tallriks vridningsaxel ej är parallella.

Härigenom uppnås en mindre kostnadskrävande konstruktion, som dessutom har en förenklad inställning av tallrikarna.

Företrädesvis sker nämnda förflyttning för åtminstone den ena tallriksenheten i en rörelse tillsammans med vridningen. Alternativt sker nämnda förflyttning för åtmin- stone den ena av nämnda tallriksenheter separat från nämnda vridning. Härigenom erhålles två altemativa justeringsmöj ligheter med olika rationaliseringsgrad.

Lämpligtvis innefattar vridanordningen ett vridrörelseorgan för utförande av vridrö- relsen, samt att förflyttningsanordningen innefattar en sidoförflyttningsorgan för ut- förande av förflyttningsrörelsen. Härigenom kan vridrörelsen resp förflyttningsrö- relsen utföras medelst fjärrkontroll, antingen från jordbruksredskapet eller från traktorn.

Med fördel är åtminstone ett sidoförflyttriingsorgan anordnat på ett sådant sätt, att nämnda vridning och nämnda förflyttning utförs i en rörelse. Härigenom rationalise- ras justeringen ytterligare.

Företrädesvis fmns ett vridorgan för utförande av vridrörelsen och förflyttningsrö- relsen. Härigenom kan samtidig förflyttning och vridning utföras medelst fjärrkon- troll och utan handgrepp.

FIGURSAMMANDRAG I det följande kommer uppfinningen att beskrivas i ytterligare detalj med hänvisning till bifogade ritningar, i vilka Figur l är en perspektivvy av en lantbruksmaskin innefattande en j ordbearbetnings- enhet enligt uppfmningen, 10 15 20 25 30 . , . . n w ~' "'2 f'- . u n" a u . . »- , . . a . . z I _ . _ a.. a: z , .. v o - , ._ .~ .a _ .o 0 ' . ~ ~ *' -H *'° .- ~ ~ " n» , . o v' ' _ _, n .- -fl . . a ~ ° 3 Figur 2 är en perspektivvy av j ordbearbetningsenheten visad i figur 1, samt defini- tion av skärvinkel och lutningsvinkel, Figur 3 är en toppvy av en del av jordbearbetningsenheten visad i figur 2, samt defi- nition av skärvinkeln, Figur 4a och 4b illustrerar i olika perspektiv en del av jordbearbetningsenheten vi- sad i figur 2, samt definition av lutningsvinkeln, Figur 5 är en sidovy av en forsta utfóringsfonn av ett par samverkande tallriksen- heter hos en jordbearbetningsenhet, Figur 6 illustrerar en andra utforingsform av ett par samverkande tallriksenheter, Figur 7 illustrerar en tredje utfóringsform av ett par samverkande tallriksenheter, Figur 8 illustrerar en fjärde utiöringsform av ett par samverkande tallriksenheter, Figur 9 illustrerar en femte uttöringsform av ett par samverkande tallriksenheter, Figur 10 illustrerar-en sjätte utföringsform av ett par samverkande tallriksenheter, Figur 1 la och l lb illustrerar en sjunde uttöringsforin av ett par samverkande tall- riksenheter, Figur 12 illustrerar jordbearbetningsenhetens påverkan av marken, samt definition av bearbetriingsläge, Figur l3a - l3c illustrerar justering av skärvinkeln, Figur l4a - 14c illustrerar justering av lutningsvinkeln, 10 15 20 25 30 . . . . en .nan ll "' .- u. . ~ “_ . - ~- I. a fl- aa- a u u. .u -u- 1:, . . a _~ ' ' a . ~ : :_ _ ,. .o ' 4 Figur 15 illustrerar en utfóringsfonn av separat inställning av bearbetningsläge och skärvinkel, Figur 16 illustrerar en alternativ utfóringsfonn av separat inställning av bearbet- ningsläge och skärvinkel, Figur l7a - 17b illustrerar en alternativ utföringsforrn av separat inställning av be- arbetningsläge och skärvinkel, Figur 18a - l8b illustrerar likaledes en alternativ utfóringsfonn av separat inställ- ning av bearbetningsläge och skärvinkel, Figur l9a - l9b illustrerar likaledes en alternativ uttöringsfonn av separat inställ- ning av bearbetningsläge och skärvinkel, Figur 20a - 20b visar samtidig inställning av skärvinkel och bearbetningsläge med en kraftkälla, Figur 2la - 2lb visar en alternativ samtidig inställning av skärvinkel och bearbet- ningsläge med en kraftkälla, Figur 22a - 22b visar en jordbearbetningsenhet med vinkelställda balkar.

Figur 23 illustrerar en jordbearbetningsenhet med fyra balkar försedda med tallriks- enheter.

DETALIBESKRIVNING Figur 1 visar i perspektiv en lantbruksmaskin 2 med en draganordning 4 avsedd att fästas vid ett dragfordon, såsom en traktor. En längsgående balk 6 bär upp stödhjul 8 för transport på väg, vältringar 10 samt en ram ll for en jordbearbetningsenhet 12. 10 15 20 25 30 nnnn o» 523 809 5 Figur 2 visar jordbearbetningsenheten 12 innefattande ett par väsentligen parallella balkar l4a, 14b med ett flertal tallriksenheter 16a, 16b, var och en innefattande en tallrik 18a, 18b roterbart anordnad på en ann 20a, 20b kring en axel A (se figur 3).

De i åkriktningen efter varandra anordnade tallrikarna l8a, 18b samverkar med var- andra och är plana, men skulle alternativt kunna vara koniska (jfr figur 1), sfäriska eller ha annan lämplig form. Balkarna l4a, 14b är vridbara medelst en vridanord- ning 21a och sidoförskjutningsbara medelst förflyttningsanordning 21b, vilket kommer att förklaras närmare nedan.

Tallriksenheterna 16a är förbundna med balken 14a och utgör en enhet. Motsvaran- de gäller tallriksenhetema l6b och balken 14b.

Talhiken l8a har en skärvinkel ot relativt färdriktningen (se även figur 3) samt en lutningsvinkel ß relativt vertikalplanet (se även figur 4a och 4b). Den med tallriken l8a bakomvarande och samverkande tallriken 18b har motsvarande skärvinkel ot” och lutningsvínkel ß", men i motsatt riktning. Noteras bör att Skärvinkeln ot visserli- gen kan vara identisk med skärvinkeln ot', men att de lika gärna kan- skilja sig från varandra, mycket eller litet. Motsvarande gäller för de samverkande talhikarnas l8a, 18b lutningsvinklarria ß, ß”.

Skärvinkeln ot, ot' och lutningsvinkeln ß, ß' kan sammanfattas med begreppet bear- betningsvinkel, som kan justeras för anpassning till jordart som skall bearbetas, ar- betsdjup, förekomst av växter och växtrester på ytan och i marken, önskad markbe- skaffenhet efter bearbetning, körhastighet, bränsleförbrukning mm Figur 5 visar hur tallriksenhetema 16a, l6b är vridbara kring resp axel 22a, 22b; se fig 12, l3a och 14a för tallriksenhetemas vridningsaxel 22a, 22b relation till tallri- karnas vridningsaxel A. Tallrikamas 18a, 18b olika positioner fore resp efter vrid- ning visas heldraget resp streckat. Vridningen utförs genom att en hydraulisk cylin- der 24 samtidigt påverkar en momentarm 25b anordnad på balken 14b, så att den tillsammans med tallriksenheten l6b kan vrida sig kring axeln 22b, samt ett längd- 10 15 20 25 30 .... .- Icon f. .. no I 001 I ' -. n n UU :'.. ... «; , _ .--- 3:: _..... :_ __.....____ H" "' 1,' n :I ° ' '“ ' .n en . . - _ __ _. .. .. . .. 6 justerbart förbindelseorgan 26, som sammanbinder balkamas 14a, 14b momentar- mar 25a, 25b, så att även tallriksenheten l6a påverkas att vrida sig kring axeln 22a.

Vridningen ger en vridningsvinkel cp, qa”.

Efter vridning kommer resp tallriks 18a, l8b vertikalt nedersta punkt att vara en an- nan än före vridning. Detta innebär i sin tur att såväl skärvinkeln ot, oc' som lut- ningsvinkeln ß, ß” påverkas. Vridnjng av tallriksenheterna är således ett sätt att ställa in bearbetningsvinklarna ot, ß resp of, ß”. i Annarna 20a, 20b är på känt sätt upphängda i resp balk 14a, 14b via gummifjäd- ringar 28 för att ta upp vridrörelser. Denna typ av vridrörelser är dock inte inställba- ra, utan beror endast på yttre faktorer, såsom stenar i marken.

Delvis skymt visas ett organ 29a, 29b för utförande av en rörelse utmed resp balk 14a, 14b. Detta kommer att förklaras ytterligare nedan.

I det fall då tallriksenheterna på ena balken 14a är separat roterbara, eller roterbara i grupper, kan givetvis varje tallriksenhet eller grupp om tallriksenheter vara försedda med en momentarm, samt vara förbundna med en momentarm hos motsvarande se- i parat roterbara eller i grupp roterbara tallriksenheter på den andra balken l4b.

I figur 6 visas hur inställningen av bearbetníngsvinklaxna ot, ß resp oü, ß', dvs vrid- ningsvinkeln (p, tp' för balkarna 14a resp l4b (och därmed även talhíksenheterna l6a, l6b) kring axeln 22a, 22b kan utföras separat för resp tallriksenhet l6a, l6b.

Mellan j ordbearbetningsenhetens ram 30 och balkarnas 14a, 14b momentarm 25a, 25b är via leder justeringsorgan 3 la, 3 lb anordnade. Dessa är försedda med öpp- ningar 32 i vilka en sprint el dyl kan införas för inställning av önskad vridningsvin- kel av resp tallriksenhet 16a, l6b. Eftersom balkama 14a, 14b kan vridas separat I frän varandra,_ innebär detta att vridningsvinldarna (p, cp'ej nödvändigtvis är lika sto- fa. 10 15 20 25 30 uuuu u: 523 809 7 I figur 7 visas hur inställningen av bearbetningsvinklarna a, ß resp a°, ß' utförs me- delst en hydraulcylinder 32a, 32b anordnad via leder mellan ramen 30 och resp momentarm 25a, 25b.

I figur 8 visas hur inställningen av bearbetníngsvinklama a, ß resp a”, ß' utförs me- delst en vantskruv 34a, 34b anordnad mellan ramen 30 och resp tallriksenhets l6a, l6b momentann 25a, 25b. Resp vantskruv har per definition en mutterhylsa 36 med högergängad mutter i ena änden och vänstergängad mutter i den andra. I resp ände finns en högergängad och en vänstergängad skruv 3 7a, 37b.

I figur 9 visas hur inställningen av bearbetningsvinklarria a, ß resp a', ß”av tallriks- i enheterna l6a, l6b utförs medelst ett par sammankopplade inställningsorgan 26a, 26b. Inställningsorganet 26a är ledbart förbunden med momentarmarria 25a och 25b, medan inställningsorganet 26b är ledbart förbundet med momentarmen 25b och ramen 30.

I figur 10 visas hur inställningen avi bearbetningsvinklarna a, ß resp a', ß' för resp tallriksenhet utförs medelst ett inställningsorgan 26 ledbart förbunden med moment- armarna 25a och 25b, samt en vantskruv 34, ledbart förbunden med momentarmen 25b och ramen 30.

I figur lla visas hur inställningen av bearbetníngsvinldarna a, ß resp a”, ß' för resp tallriksenhet utförs medelst ett enda inställningsorgan 26 ledbart förbunden med momentarmarna 25a och 25b.

I figur llb visas på motsvarande sätt, hur inställningen av bearbetningsvinklarria a, ß resp a°, ß' för resp tallriksenhet utförs medelst en enda hydraulisk cylinder 32 ledbart förbunden med momentarmama 25a och 25b.

I figur 12 visas hur tallrikarna 18a, l8b samverkar och orsakar fårori marken med inbördes avstånd L. Avståndet till närmaste tallrik i nästa samverkande tallriksen- heter benämns M. 10 15 20 25 30 - . - n on »o 523 809 8 I figur 12 visas även de organ 29a, 29b som utför rörelsen utrned resp balk 14a, l4b, vilket kommer att förklaras ytterligare nedan.

I figur 13a - l3c visas hur skärvinkeln ot, ot' påverkas för samverkande tallrikar 18a, l8b då tallriksenheterna vrids så att vridningsvinkeln (p, tp” påverkas. Skärvinkeln ot, ot” ökar således med ökande vridningsvinkel (p, cp”.

I figur 14a - l4c visas hur lutningsvinkeln ß, ß” påverkas för samverkande tallrikar l8a, l8b då tallriksenheterna vrids så att vridningsvinkeln (p, tp” påverkas. Lutnings- vinkeln ß, ß” minskar således med ökande vridningsvinkel cp, cp”.

Vid vridning av tallriksenheterna l6a, 16b kommer dessutom avståndet L mellan den vertikalt nedersta punkten hos samverkande tallrikar att förändras. Detta sker utan aktiv förflyttning av någon av balkama i sidled, sidofcírllyttriingen orsakas av vridningen av tallriksenheterna. Jämför med vad som sagts ovan i samband med fi- gur 5 att den nedersta punkten hos tallriken kommer att variera före och efier vrid- ning.

Detta innebär således att skärvinkeln ot, ot' visserligen kan ställas in genom enbart vridning av tallriksenheterna, men att detta kommer att påverka bearbetningsresul- tatet negativt, eftersom tallrikarnas avstånd i sidled relativt varandra påverkas.

I figur 15 visas hur kompensation för det förändrade avståndet L utförs genom att den ena balkens l4b tallriksenheter förflyttas i sidled medelst ett organ 29 för sidoförflyttnings i form av en hydraulcylinder. I figuren visas även en alternativ vridningsaxel 22a, 22b, som sammanfaller med balkens 14a, l4b utsträckning. Vrid- rörelsen av balkarna 14a, l4b, dvs även tallriksenheterna l6a, 16b, utförs med en i hydraulcylinder 24 ansluten till momentarmen 25b, som i sin tur är ledbart förbun- den med momentarmen 25a via förbindelseorganet 26 (jfr ñg 5 ovan). Hydraulcy- lindern 24 andra ände är ledbart förbunden med ramen 30. 10 15 20 25 30 nnnn ~n . . n Q a; a 523 809 9 I figur 16 visas hur kompensation för det' minskade avståndet utförs genom att båda balkamas 14a, 14b tallriksenheter förflyttas i sidled med två sidoförflyttningsorgan 29a, 29bi form av hydraulcylindrar. I I figur 17a och 17b visas hur balkama 14a, 14b är förbundna med parallellstag 40, via leder 41. Ramen 30 är försedd med ett par leder 42, kring vilka parallellstagen 40 är ledade, exempelvis på resp parallellstags halva längd. Hydraulcylindem 29 (ej visad i figur 17b av tydlighetsskäl) påverkar parallellstagen 40 på ett sådant sätt att de tvingas vrida sig kring resp led 42, vilket i sin tur påverkar balkainas 14a, 14b förflyttning relativt varandra, så att den önskade justeringen av avståndet mellan samverkande tallriksenheter erhålles. Hydraulcylindern 24 (ej visad i figur 17b av tydlighetsskäl) utför, som beskrivits ovan i samband med figur 5, vridning av tall- riksenheterna.

I figur 18a visas användning av en cylinder 29 för sidoförflyttning av balken 14a och en cylinder 24 for vridning av balken 14b.

I figur 18b visas istället användning av en cylinder 24 för vridning av balken 14b och en cylinder 29 för sidoförflyttning av samma balk 14b, medan balken 14a för- blir opåverkad. Alternativt används cylindrarna 24 och 29 för vridning och sidofór- skjutning av balken 14a, medan balken 14b förblir opåverkad.

I figur 19a och l9b visas hur balkama 14a resp 14b är upphängd i ramen 30 via för- bindelseorgan 44. Balkarna 14a och 14b är dessutom förbundna med varandra me- delst vantskruven 29 via ledade första fórbindelseorgan 43. Inställning av talhiksen- hetemas vridningsvinkel cp, Sidoförskjumingen, dvs inställning av avståndet L utförs genom inställning av vant- skruven 29, vilket tillsammans med ledade andra fórbindelseorgan 44 orsakar en i fórflyttning av balken 14a relativt balken 14b. Vantskruven 29 kan givetvis ersättas av en hydraulcylinder. 10 15 20 25 30 a; nu oo _ n nu I' 0' , . .ao 0 4 .". . . a o _ z . e . a a a _ . _ _ . o . , , . a ~ . _ _ , _ . a ~ u. an. -u- _ , . - ~ I __ z : _ , ,. .u ß 10 Figur 20a och 20b visar med ökande vridningsvinkel cp, tp” hur vridning och sidoför- skjutning utförs med en enda cylinder 24. Härvid tvingar Vantskruven 29, som är le- dad vid jordbearbetningsenhetens ram 30 och balken 14b, att sidofórflytta balken 14b under det att tallriksenheterna l6a, 16b vrids.

Figur 21a och 21b visar hur vridning och sidofcirskjutning utförs med en enda hyd- raulcylinder 24 på ett alternativt sätt. Hydraulcylindem 24 är ledad vid jordbearbet- ningsenhetens ram 30 och balken l4b. Vantskruven 29 är ävenledes ledad vid jord- bearbetningsenhetens ram 30 och balken 14b. Vid drivning av hydraulcylindern 24 pressar denna balken 14b, så att denna sidoförflyttas. Samtidigt tvingar Vantskruven 29 balken 14b att vridas tillsammans med tallriksenhetema l6a, 16b.

Figur 22a och 22b visar två balkar l4a, l4b med inbördes vinkel, samt försedda med tallriksenhetema l6a, 16b. När balkama l4a, l4b vrids, sidofiirskjuts balkama me- delst vantskruvama 29a, 29b. Tack vare att balkama har en vinkel relativt varandra, kräver inställning av avståndet L ej en lika stor sidoförflytming av tallriksenhetema l6a, 16b som vid parallella balkar.

Figur 23 visar hur fyra rader med tallriksenheter l6a, 16b är anordnade framför var- andra.

I utföringsexemplen ovan har endast visats att samtliga tallriksenheter vrids till- sammans med därtill hörande balk. Givetvis skulle balken kunna vara försedd med tallriksenheter, som är enskilt vridbara, eller endast tillsammans med den motsva- rande, samverkande tallriksenheten på den andra balken. Tallriksenhetema kan dessutom vara separat eller gruppvis vridbara kring en fast balk. Altemativt kan grupper av tallriksenheter på samma balk vara vridbara oberoende med varandra eller tillsammans med motsvarande grupper på den andra balken. Ävenledes kan två i' eller flera jordbearbetningsenheter placeras bredvid varandra. l figurerna 5 - 1 lb har visats olika sätt att vrida balkama l4a, l4b med tallriksen- heterna l6a, 16b. Givetvis kan vilken som helst av dessa användas tillsammans med øøøø n» 523 809 11 de olika varianter av sidoforflyttriing som visats i ñgurema 12 och 15 - 22b. Likale- des kan alla ovan beskrivna varianter anordnas i den konstellation som visats i figur 23.

Hydraulcylindrarna beskrivna ovan är givetvis justerbara, exempelvis från en manö- verpanel på lantbruksredskapet eller i ett dragande fordon.

Claims (10)

10 15 20 25 30 .... I- .. .- , ._ . - ~ 0 _ , _ . , . . . . . . _ _ _ i . ... ..- -- g ,. . ~ - - _ . . .. _ __ . , u n 0 ° 12 KRAV

1. En jordbearbetningsenhet innefattande åtminstone två väsentligen horisontella balkar (14a, l4b) avsedda att anordnas i vinkel med färdriktningen under jordbear- betning, åtminstone en tallriksenhet (l6a, l6b) med en tallrik (l8a, l8b) för jordbe- arbetning vridbart anordnad vid respektive balk (14a, l4b) kring en axel (A), varvid nämnda tallrikar (18a, l8b) är anordnade väsentligen efter varandra i färdriktningen for samverkande jordbearbetning, samt varvid åtminstone den ena tallrikens vinkel (ot, of) relativt färdriktningen är justerbar, kännetecknad av att en vridanordning (21a) är anordnad att, vrida åtminstone den ena tallriksenheten (1 6a, l6b), tillsammans eller var för sig, kring en väsentligen ho- risontell vridningsaxel (22a, 22b) för justering av tallrikarnas bearbetningsvinklar (a, ß; of, ß'), samt att en förflyttriingsanordning (2lb) är anordnad att fórflytta åt- minstone den ena tallriksenheten (l6a, l6b) väsentligen utmed nämnda balks (14a, l4b) longitudinella utsträckning, för justering av tallrikarnas bearbetningsläge (L) relativt varandra, varvid tallriksenhetens (l 6a, l6b) vridningsaxel (22a, 22b) och dess tallriks (1 8a, l8b) vridningsaxel (A) ej är parallella.

2. En jordbearbetningsenhet enligt krav 1, varvid nämnda förflyttning for åtminsto- ne den ena tallriksenheten (l6a, l6b) skeri en rörelse tillsammans med vridningen.

3. En jordbearbetningsenhet enligt-krav 1, varvid nämnda förflyttning för åtrninsto- ne den ena av nämnda tallriksenheter (l6a, l6b) sker separat från nämnda vridning.

4. En jordbearbetningsenhet enligt något av föregående krav, varvid vridanordning- en (2 la) innefattar åtminstone ett vridningsorgan (24) för utförande av vrldrörelsen, samt att förflyttningsanordningen (2 lb) innefattar åtminstone ett sidoförflyttning-i sorhan (29; 29a, 29b) för utförande av förflyttningsrörelsen. 10 15 20 , , - Q nu u 523 809 13

5. En jordbearbetningsenhet enligt krav 1~, varvid åtminstone ett sidoförflytmingsor- gan (29) är anordnat på ett sådant sätt, att nämnda vridning och nämnda förflyttriing utförs i en rörelse.

6. En jordbearbetningsenhet enligt krav 5, innefattande ett vridorgan (24) för ut- förande av vridrörelsen och törflyttningsrörelsen.

7. En' j ordbearbetningsenhet enligt något av föregående krav, varvid vridanordning- en (21a) är anordnad att vrida den ena tallriksenheten (16a) och att törflytmingsan- ordningen (2 Ib) är anordnad att förflytta den andra tallriksenheten (16b).

8. En jordbearbetriingsenhet enligt något av kraven 1 - 6, varvid vridanordningen (21a) är anordnad att vrida den ena tallriksenheten (16a) och att förflyttningsanord- ningen (21b) är anordnad att förflytta samma talhiksenhet (16a).

9. En j ordbearbetningsenhet enligt något av kraven 1 - 6, varvid vridanordningen (21a) är anordnad att vrida och förflytta såväl den ena som den andra tallriksenheten (16a, 16b). '

10. En lantbruksmaskin irmefattande åtminstone en j ordbearbetningsenhet enligt nå- got av föregående krav.