SE523534C2 - Ventil- eller tryckregulatoranordning för att effektuera öppnings och/eller stängningsfunktioner eller rörelser för två från och mot varandra arbetande delar, t ex kägla/slid respektive säte/hus. - Google Patents

Description

523 534 2 TEKNIKENS sTÅNDPUNKT Det hänvisas till bl.a. efterföljande figurer 1, 2 och 5. Ventiler (reglerventiler) som användes idag i stöt- dämpare utnyttjar normalt tryckstyrande anordning (benämnd 1 i figuren 5) som är försedd med t.ex. shims, kägla eller tallrik som bildar en huvudstryp- ning (2 i figuren 5). Tryckstyrningen åstadkommes med hjälp av kraftjämnvikt mellan regulatorkraften (3), dvs regulatortryckkraften pà ena sidan, och tilläggs- krafter 4, dvs fjäderkraft, flödeskraft, ventildämp- ningskraft, friktionskraft och i vissa fall pilottryckskraft, på den andra sidan. Beroende på nivån i flödeskraften och nivån på fjäderkraften kan tryckstyrningen utföras med olika reglerkaraktärer (S i figuren 1), dvs en viss ökning av kraften som en funktion av ökningen av hastigheten (kolvhastigheten).

Dylika arrangemang benämnes i hydrauliska termer som tryckregulator.

Ifrågavarande tryckregulator har en utpräglad öpp- ningspunkt (6 i figuren 1), i vilken reglerventilen, under en stötdämparacceleration, står i begrepp att öppna eller stänga styrningen av tryck som funktion av hastighet. Före punkten, vid låga hastigheter, är trycket beroende av endast fast(-a) strypning(-ar) (7 i figuren 5) som ger upphov till en läck- eller bleed- kurva (8 i figuren 1). Denna strypning benämnes ofta ”by pass”.

Normala tryckregulatorer för stötdämpare utföres med hjälp av förvalda läck-kurvor och reglerkaraktârer. 523 554 3 REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN TEKNISKT PROBLEM Vid t.ex. konventionella stötdämpare och ventil- konstruktioner föreligger svårigheter att anpassa inställningen på stötdämparens dämpkaraktär till liten bleed och flat/plan reglerkaraktär. En kärv eller ryckig funktion går inte att undvika i dessa fall. Det föreligger behov av att kunna erhålla mjuka stötdäm- parbeteenden hos ifrågavarande stötdämpare vid olika slag av inställningar. Uppfinningen löser detta pro- blem. Övergången av kraftnivàn i den utpräglade öppnings- punkten ("blow off point") förorsakar alltid vibra- tioner då stötdämparen skiftar mellan positiva och negativa hastigheter, dvs ändrar sig mellan kompres- sion (C i figuren 1) och expansion (R i figuren 1).

Detta beteende blir accentuerat ju mindre den nämnda ”by pass”-nivän är i de fall tryckregulatorn mäste utföras med en flat reglerkaraktär, dvs. ha en låg dämpkraftsökning i kombination med hastighetsökning.

Denna typ av ventiler ger en utpräglad kärvhet eller ryckighet då stötdämparen arbetar. Uppfinningen avser att lösa även detta problem.

Det finns traditionella sätt att mjukgöra kärvheten respektive ryckigheten. Det mest vanliga och enkla är att utnyttja mjuk gummifjädring mellan stötdämparen och chassiet. Det sätt, liksom andra liknande sätt, att finna en lösning på det uppställda problemet ger upphov till en oönskad fjädring (9 i figuren 2) av dämpkraften. Detta problem kan ses med hjälp av t.ex. diagram för dämpkraften relativt hastigheten under cykler mellan kompression och expansion. I anslutning 525 554 4 härtill framgår det även att kärvheten respektive ryckigheten transformeras till oönskade dämpade vibra- tioner (10 i figuren 2) i gummifjädringen vilket såle- des är ett isolationsproblem. Uppfinningen löser även dessa problem.

De vibrationer som uppstår i öppnings- och stängnings- förloppen i konventionella ventiler måste dämpas inuti ventilen så att odämpade eller stående svängningar kan undvikas. Dylika inre dämpningar orsakar i sin tur en tröghet i. ventilen som ger fördröjningar och större amplitud hos de dämpade svängningarna. Uppfinningen löser även denna problematik.

Vid hithörande slag av ventiler uppkommer det problem att få ventilerna tätare vid högre utstyrningsnivåer.

Likaså kan det föreligga önskemål om att medelst enkelt justeringsförfarande ändra kurvorna i det sta- tiska hastighets- och kraftdiagrammet. Det föreligger även i vissa fall behov av att undvika toleranskäns- ligheter. I en utföringsform är det även angeläget vid främst öppningsfunktion att kunna förhindra. vidhäft- ningstendens för mediet mot yta eller ytor på kägla och/eller säte. Uppfinningen löser även denna proble- matik.

Det är angeläget att ifråga varande problem kan lösas med i cxfli för sig tekniskt enkla medel. Uppfinningen löser även detta problem.

LösNINGEN Det som huvudsakligen kan anses vara kännetecknande för* en. anordning av' det i. ovanstående nämnda slaget framgår av den kännetecknande delen i det efterföl- jande patentkravet 1. 523 534 5 I en vidareutveckling av' uppfinningstanken. utnyttjas genomgående hål i sätet eller motsvarande och/eller skära i kägla eller slid. Detta kan ge hög precision vid tillverkning, vilket tillsammans med applicering av delstrypningar i samma plan ger stor repeterbarhet i den nya anordningen.

Ytterligare vidareutvecklingar av den nya anordningen framgår bl.a. av de efterföljande underkraven.

FÖRDELAR Genom det i ovan föreslagna erhålles reglerventiler för stötdämpare som radikalt sänker kärvhets-, ryckig- hets- och vibrationstendenser i stötdämpare och fjäderupphängningssystem. Dessutom kan ventilen göras snabbare samt större täthet uppnås vid höga utstyr- ningsnivåer. Enkla instâllningsfunktioner kan även anordnas. I och för sig kända komponenter kan utnytt- jas, vilket möjliggör en tekniskt enkel uppbyggnad och förhållandevis låga tillverkningskostnader. Vid anord- nandet av delstrypningarna i samma plan kan delstryp- ningarna bearbetas fram i ett och samma arbetsmoment på kägel- och sätesdelarna, vilket gör att man kan få fram delar med små toleranser, vilket ger förhöjd funktion i delarna och lägre arbetskostnader. Dessutom förhindras i aktuella utföringsformer att en vid den inre strypningen skapad mediastråle träffar kâglan eller motsvarande och/eller påverkar utloppsstryp- ningen.

FIGURBESKRIVNING En för närvarande föreslagen utföringsform av en anordning enligt uppfinningen skall beskrivas i nedan- 523 534 6 stående under samtidig hänvisning till bifogade rit- ningar där figur 1 figur 2 figur 3 figur 4 figur 5 figur 6 figur 7 figur 8 visar ett förenklat statisk hastighets- kraft-diagram för en konventionell stötdäm- pare, visar ett förenklat dynamiskt hastighets- kraft-diagram för en konventionell stötdäm- pare, visar ett förenklat statiskt hastighets- kraft-diagram enligt föreliggande uppfin- ning, visar' ett förenklat dynamiskt hastighets- kraft-diagram för föreliggande uppfinning, visar principiellt en tryckstyrningsanord- ning av känt slag, varvid reglerventilen är visad i öppet och stängt läge, visar principiellt en tryckstyrningsanord- ning med mjuk öppningsfunktion enligt upp- finningen, varvid ventilen är visad i öppet och stängt läge, i vertikalsnitt visar ett konstruktivt ut- förande av en ny reglerventil som är an- slutbar till en principiellt visad stötdäm- pare, i vertikalvy och förstoring visar ânddelar av ventilen enligt figuren 7, 523 534 7 figurer 9 och 9a visar principiellt två alternativa utföringsformer baserade på principen enligt figuren 6, figurer 10 och 10a visar principiellt en ytter- ligare utföringsfornl baserad. på principen enligt figuren 6 respektive ett statiskt hastighets- och. kraftdiagrana enligt samma principer som i figur 3, och figurer ll och 12 visar två i förhållande till ovan nämnda utföringsformer ytterligare utfö- ringsformer.

DETALJERAD UTFÖRINÖSFORM I enlighet med uppfinningens utnyttjas i ett utfö- ringsexempel två reglerkanter, en yttre och en inre.

Dessa reglerkanter definierar strypareor R1 och R2 vilkas stolek är beroende av slaget (slaglängden) s.

Figuren 6 visar ett enkelt exempel där R1=kq*n*dl*s och R2=kq*n*d2*(s+uL) dvs R1=kq*al och R2=kq*a2 och al resp a2 är slagberoende areor och kq; är flödeskonstanter som multiplicerat med area ger en arearelaterad stryp- ning. ' Areakoefficienter kal=n*dl och ka2=n*d2 âr i detta fall två konstanter som beror av hur stora dl och d2 âr.

Vid öppning då s=0 fås R=0 och R2=kq*ka2*uL. Detta läge kallas för öppningspunkt (engelska: cracking point, blow off alt. opening point). Ventilens regler- strypning bestäms härvid, och vid små slag, av Rl som då är mindre än. R2. Eftersoni emellertid areakoeffi- cienten ka2 är mindre än kal kommer vid ökande slag R2 att bli mindre än R1 vilket framgår av uttrycken för R1 och R2. 523 554 8 Variationerna hos R1 och R2 ovan orsakar ett succes- sivt minskande tryck i utrymmet (Pint) mellan de båda strypningarna under en första del av öppningsför- loppet, vilket här benämns mjuköppningsdel. Mellan- trycket; Pinu=P*R2^2/(R^2+R1^2)=P*G1 där G1 är en geome- trifaktor son\ beskriver de två seriekopplade stryp- ningarnas inverkan på mellantrycket utgående från regulatortrycket P.

De två tryckareorna A1=n/4*d1^2 och A2=n/4*d2^2 kommer således att samverka. Mellantrycket Pint ger en kraft som är bestämd av skillnadsarean Ad=A1-A2 genom Fint=Pint*Ad, en kraft som minskar med slaget eftersom Pint minskar med “slaget och Ad är konstant. Ytter- ligare en regulatorkraft Fm=P*Al verkar i samma rikt- ning som Fint under hela slaget.

Sammanlagd regulatorkraft F=Fint+Fm=P*Al+Pint*Ad=P*Al+ P*G1*Ad=P*(Al+G1*Ad)=P*G2 där G2 är ytterligare en en- bart geometriskt betingad faktor.

De tvà seriekopplade strypningarna Rl och R2 har till- sammans en reglerande strypning som är R=Rl*R2/¶ (R1^2+R2^2) som insatt i tryck flödes formeln ger p=q^2/R52=q^2*G3 där G3 är ännu en helt geometribe- tingad faktor och flödet genom ventilen betecknas med q.

Den sammanlagda regulatorkraften blir F=q^2*G2*G3=q^2*G och formas helt av den beskrivna geometrin och stöt- dàmparens (eller motsvarande) hastighet, eftersom flö- det enbart är beroende av hastigheten.

Hos en tryckregulator (tryckbegränsningsventil) sker tryckregleringen under jämvikt mellan regulator- 523 534 9 kraften, i detta fall F, och en motverkande summakraft (orsakad av t.ex. fjädrar, strömningskrafter, pilot- tryckskrafter och dylikt) vilken är ventiltypberoende.

Under det ovan beskrivna mjuköppningsförloppet upp- rätthålls kraftjämvikten på grund av att trycket tvingas öka på grund av en exemplifierad, geometribe- tingad och successivt minskad regulatorarea direkt efter öppning. Förloppet sker även i. omvänd ordning, dvs under stängning med minskande flöde (hastighet).

Det i ovanstående angivna kärvhets-problemet som upp- kommer på grund av abrupta ändringar i dämpkraften be- roende på nämnda ”blow off” elimineras med hjälp av en ny typ av anordning, t.ex. tryckregulator, som är karaktäristisk för föreliggande uppfinning. Tryckregu- latorn arbetar i en utföringsform med öppningsfunktion i flera steg. Det hänvisas till kurvan enligt figuren 3 där horisontalaxeln anger hastighet v och vertikal- axeln anger kraften F, vilka parametrar är jämförbara med ett flöde q respektive ett tryck P enligt ovanstå- ende. I kurvan enligt figuren. 3 anges en mjuk öpp- ningspunkt med ll och början till kurvdelen för regu- latorfunktionen med 12. Mellan punkterna 11 och 12 föreligger en mjuk öppningssträcka 13. Den mjuka över- gångsstrâckan 13 skall därvid jämföras med den abrupta punkten eller knät 6 i figuren 1 som avser den förut kända tekniken. Fördelen med den mjuka övergången enligt uppfinningen framgår även vid en jämförelse av figurerna 2 och 4.

Det hänvisas till figuren 6 som anger principen för arbetssättet hos den nya anordningen 14 sonx arbetar med två steg. Det första steget utnyttjar en yttre diameter dl. Detta första steg definierar nollpunkten eller utgångsläget för anordningens slag s. En inre 523 554 10 kant 17 med en diameter d2 arbetar med samma slag som den yttre kanten, men uppvisar en nollpunkt eller ett utgångsläge soul definieras av' ett underlapp 112. Den nya anordningen enligt figuren 6 kan eventuellt vara utan nämnda bleed, jämfört med bleeden 7 i figuren 5.

I övrigt motsvarar uppbyggnaden på utförandet enligt figuren 6 den konventionella utformningen enligt figu- ren 5.

I figuren 6 anges en regulatorkraft med 15. Denna änd- ras under slaget, inte bara beroende på normala änd- ringar i trycket i sig utan även beroende på ändringen i regulatorarean. Den första öppningspunkten definie- ras enbart genom diametern dl och tryckarean Al =n/4*d1^2 enligt ovan. Denna area är stor, vilket inne- bär att dämpkraften, dvs ett tryck Po i den mjuka öpp- ningspunkten 11 (figur 3) är lågt. Den yttre kanten arbetar med en stryparea 16 enligt figuren 6, vilken antar nämnda värde R1=n*d1*s (jämför även ovan). Strax efter det att slaget s har ökat till en viss nivå, beroende pà storleken av underlappet Llß, kommer den inre kantens 17 stryparea R2=n*d2(uQ+S) (jämför även ovan) starkt att påverka trycket. Detta innebär att en ny regulatorarea eller tryckarea A2=n/4*d2^2 måste definieras. Den senare arean är den som nästan enbart påverkar regulatorn då den nüuka öppningen 13 (figur 3) har fullbordats. Skillnadsarean Ad=A1-A2 arbetar tillsammans med flöde-tryck-omformning inuti regler- ventilen. Mellantrycket Pint mellan R1 och R2 ändras från öppningstrycket Po ned till noll eller lågt värde i samband med det mjuka öppningssteget. Tvä saker påverkar storleken på den. mjuka öppningen, nämligen ändringen av mellantrycket Pint och ändringen av tryckarean A1 till regulatorarean A2. Storleken på den rörliga delens fram- och tillbakagàende rörelse benäm- nes som känt med slagstorlek eller slaglängd (jämför 525 534 ll ovanstående) och de inbördes lâgena mellan delarna ger på känt sätt upphov till olika strypningsstorlekar pà delstrypningarna.

Figuren 5 visar skillnaderna i förhållande till upp- byggnaden enligt figuren 6. I figuren 5 innefattar reglerventilen endast en kant och ett diametermàtt. I detta fall är regulatorkraften angiven med 3 och tilläggskraften enligt ovan med 4.

Beträffande geometrifaktorn soul beror pà dl, d2 och ufl, denna formen och storleken pà den mjuka öppningen då stötdämparen rör sig med en hastighet v och genere- rar flödet q. Exemplet enligt ovan tar fasta pä öpp- ningsriktningen, dvs riktningen för ökande hastighet.

Ventilen styr en mjuk rörelse även för minskande has- tighet, dvs för den stängande riktningen. Det som i ovan omnämnes som öppningspunkt är således även en stängningspunkt. Flera variabler kan involveras i ovanstående exempel, vilket dock inte i princip ändrar den angivna funktionen. Tryckreglerventilen (eller motsvarande) enligt uppfinningen kan användas för alla typer av självständigt arbetande tryckregulatorventi- ler för stötdämpare.

I figurerna 7 och 8 är en reglerventil visad med en kägla 18 och ett med käglan samverkbart säte med 19.

Käglan är utförd med en ytterkant 20 som är anligg- ningsbar i ventilens stängningslâge mot en ovanyta l9a pà sätet. Sâtet är försett med. en inskjutande fläns l9b. Sâtet är på så vis anordnat med en första urtag- ning 19c med en diameter d3 och en andra urtagning l9d med en diameter d4. I detta fall är käglan utförd med en första skivformad- eller cylinderformad del 18a som uppbär nämnda ytterkant 20 och en andra cylindrisk del 18b som sträcker sig ned i anslutning till sàtets ur- 525 554 12 tagning. Den cylindriska delen l8b uppvisar enligt ovan diametern d2 som väsentligen motsvarar diametern d4. Diametern d3 överstiger diametern d2 enligt figu- ren 6. II detta fall är det i samband med figuren 6 angivna underlappet så litet att det inte framgår i figuren. För bildandet av ytterkanten 20 är den första delen 18a försedd med en snedställd yta l8c som över- går i nämnda centrumdel l8b, dvs det ytterkanten upp- bärande partiet på den första delen 18a avsmalnar.

Käglan 18 är lagrad i en urtagning 21 i. ett hus 22 anordnad iskruvbart inuti en insats 23. Arrangemanget arbetar på känt sätt tillsammans med en principiellt visad stötdämpare 24. Kolven arbetar därvid i ett arbetsmedia 25. Medelst en ovanyta 22a i huset 22 bestämmes käglans maximala slag s enligt ovan. Käglan 18 skall utöva ett inställbart motstånd. mot kolvens rörelser i arbetsmediat relativt cylindern. Huvudflö- det q via ventilen ledes därvid mellan två utrymmen U' och U" på ventilens under- och översidor (eller in- och utgångar). Vid utgångsläget eller stängningsläget för reglerventilen existerar trycken P' och P" i nämnda utrymmen. då kolven 26 accelereras. Då käglan intar öppet läge utövar den ett motstånd mot mediaflö- det mellan utrymmena U' och. U" enligt ovan. I det visade utföringsexemplet ingår även ett pilotventil- arrangemang 27 för styrning av ett pilotflöde paral- lellt med nämnda huvudflöde. En solenoid är visad med 28. Med solenoiden åstadkommes nivån på kurvorna enligt figurerna 3 och 4. Nämnda solenoid, pilotarran- gemang, inställningsfunktion, hus, insats och stötdäm- pare är väl kända i och för sig och skall därför inte beskrivas närmare här. Det kan härvid hänvisas till EP 0508465 Och EP 0508466 Samt JP O9l33171-A, JP 09112622-A, JP 09ll9472-A,JP 09ll262l-A, JP 8121523-A och JP 8128489-A. Uppfinningen är använd- 523 554 13 bar vid tryckregulatorer, tryckbegrànsare, tryckregle- rande ventiler, i stötdämpare för motorcyklar och flerhjulsfordon, etc.

I figurerna 9 och 9a är ventilen/käglan 1 anordnat så att en underyta la på ventilen/käglan befinner sig i samma plan som ventilens/käglans anliggningsdelar mot sätets ovanyta 29, dvs de inre 17 och yttre 16 stryp- ningarna ligger i samma plan. I detta fall föreligger således inget underlapp Uli) nmtsvarande det i. ovan angivna. I stället för att låta den inre strypningens area R2 definieras med hjälp av nämnda underlapp utnyttjas i detta fall ett genomgående hål 30 i sätet, vilket hål leder in i ett ringformat utrymme lc, jäm- för figuren 9. Alternativt eller kompletterande kan ett spår 31 vid ventilens/käglans underyta utnyttjas enligt figuren 9a, vilket spår kan sträcka sig diamet- ralt och förbi den stora urtagningen för mediet i sätet. I föreliggande fall är även sätet 19 försett med en ringformad urtagning l9a'. Urtagningarna lc och l9a' vetter mot varandra och är förskjutna i förhål- lande till varandra för bildande av nämnda inre och yttre strypningar 17 respektive 16 samt yttre och inre överlapp ol' och ol" i radiell led. Genom sitt ring- formade spår l9a' uppvisar delen 19 en inre uppåtskju- tande kant eller parti som uppvisar en tjocklek t som understiger ca 1 mm. De inre och yttre överlappen är ca 0,1 mm. En stråle st av media indikerar att mediet förhindras påverka utloppsstrypning eller vidhäfta kägla eller säte genom urtagningarnas lc och l9a' utformningar.

Figuren 10 visar ett ytterligare alternativ till fallet där de inre och yttre strypningarna på venti- len/käglan ligger i samma plan (jämför fallet med figurerna 9 och 9a). I detta fall utnyttjas ett flexi- 523 554 14 belt säte 32 med den egenskapen att sätets kant 33 vid urtagningen 34 tenderar att i 'viss män följa käglan med ändrat (t.ex. ökat) tryck, varvid ventilen kan fås tätare vid även högre utstyrningsnivàer 35, jämför det statiska hastighets- och kraftdiagrammet enligt figu- ren l0a.

Figuren 11 visar arrangemang vid ventil/kägla där en justerskruv 36 för inställning av olika nivàer enligt figuren l0a är anordnad i ett hål i sätet. Justerskru- ven är ätkomlig frän sätets utsida.

Figuren 12 visar exempel pà ett underlapp 111' som àstadkommes med en bussning 37 iskruvbar i en inner- gänga i sätesurtagningen via en yttergänga 37a. Buss~ ningens hål inlöper mot den cylindriska delen på kâglan eller motsvarande. Underlappet är beläget mellan bussningens överkant (innerkant) och underytan pà ventilen/käglan.

De i figurerna 1-6 använda. hänvisningsbeteckningarna är hänförbara till följande konstruktiva element: tryckreglerventil huvudstrypning regulatorkraft tilläggskrafter karaktär öppningspunkt fast strypning läckkurva fjädring vibrationer öppningspunkt regulatorfunktion mjuk öppning ny reglerventil ny regulatorkraft yttre kantstrypning inre kantstrypning arbetsmedia kolv pilotventils- arrangemang solenoid sätesovanyta säteshål kägelspär shimssäte säteskant sàtesurtagning 1) 2) 3) 4) 5) 6) 7) s) 9) 10) 11) 12) 13) Å 14) 15) 17) 25) 26) 27) 28) 29) 30) 31) 32) 33) 34) 523 534 15 kägla första cylinder- formad del andra cylinder- formad del snedställd yta säte ovanyta ringformad urtagning inskjutande fläns första urtagning andra urtagning ytterkant urtagning hus insats stötdämpare kurva justerskruv bussning övre utrymme tryck i övre utrymme undre utrymme tryck i undre utrymme slag underlapp mediastrále 18) 18a) 18b) 18c) 19) 19a) l9a') 19b) 19c) 19d) 20) 21) 22) 23) 24) 35) 36) 37) U') p') Uli) pil) S) u f,uQ') st) Uppfinningen är inte begränsad till utföringsexemplet enligt ovan utan kan underkastas modifikationer inom ramen för efterföljande patentkrav och uppfinnings- tanken.

Claims (8)

10 15 20 25 30 525 534 16 PATENTKRAV

1. Ventil- eller tryckregulatoranordning för att effektu- era styrning av öppnings- och/eller stängningsfunktion(-er) eller -rörelse(-r) för två från och mot varandra arbetande delar (18, 19), t.ex. kägla/slid respektive säte/hus, k ä n- n e t e c k n a d därav, att den första delen (t.ex. 18) är anordnad med en första ringformad urtagning (lc) som vetter mot en andra ringformad urtagning (l9a') (l9a) eller mot en den första urtagningen motstàlld yta på den andra delen, att den andra delen vid centrum är anordnad med en genom- gående urtagning, att vid de första och andra ringformade urtagningarnas yttre och inre delar, (lc) respektive den första ringformade urtagningens yttre och inre delar och den motställda ytan, yttre och inre delstrypningar (16, 17) är anordnade i. samma respektive olika plan, vilka yttre och inre delstrypningar är samtidigt påverkbara vid inbördes (18, 19), att vid anordningens stängningsläge är anordnat ett under- lapp (ul) (31) i den första delen, rörelser mellan de första och andra delarna och vid den inre delstrypningen och/eller en slits vilken slits sträcker sig dia- metralt och förbi den genomgående urtagningen vid centrum i den andra delen, eller ett till den andra ringformade urtag- ningen ledande genomgående hål (30).

2. Anordning enligt patentkravet 1, k ä.I1 n e t: e c k- n a d därav, att de första och andra delarnas (18, 19) mot varandra vettande urtagningar (1c, 19a') är inbördes för- skjutna vid ett gemensamt plan för bildande av yttre och ett 10 15 20 25 30 c v : . .. 523 534 1? inre överlapp (01' och 0 "), vilka är förhållandevis smä, företrädesvis ca 0,1 mm.

3. Anordning enligt patentkravet 1 eller 2, k ä 11 n e- t e c k n a d därav, (19a') att den andra ringformade urtagningen innefattar en invändig kant eller ett invändigt parti som uppvisar en tjocklek (t) som understiger ca 1 mm.

4. Anordning enligt patentkravet 1, 2 eller 3, k ä n n e- t e c k n a d därav, att en eller flera bussningsformade, (36) och att i fallet med flera skruvar skruvar är iskruvbart anordnade (36) uppvisar inbördes olika innerpassager för ett media. eventuellt justerbara, hàlet (30), dessa k ä n n e t e c k- (16, 17) är anordnade att förorsaka en, första 'variabel flöde-

5. Anordning enligt patentkravet 1, n a d därav, att de yttre och inre delstrypningarna trycksarea vid den yttre delstrypningen och en andra varia- bel flödetrycksarea vid den inre delstrypningen, att käglan och sätet, respektive sliden och huset, innefattar en mellan delstrypningarna belägen urtagning, och att vid variation av delstrypningarnas storlekar ökar eller minskar ett i nämnda urtagning uppträdande mellanflödestryck (Pint) som påverkar den yttre delstrypningens flödetrycksarea och/eller den inre delstrypningens flödetrycksarea.

6. Anordning enligt patentkravet 5, l< ä n ri e t e <: k- n a d därav, att den första delen (18) bildar kägla respek- tive slid och uppvisar en första diameter (dl) som väl över- (d4) (19) bildar säte respektive hus, att i anordningens Stängnings- i den andra delen stiger en andra diameter som läge underlappet (ul) föreligger mellan käglans respektive 10 15 20 25 525 554 18 slidens ändyta och en flänsyta pà en i sätet respektive huset inskjutande fläns (l9b), och att anordningen effektue- rar variationen av nämnda storlekar och mellanflödestrycket (Pint) med hjälp av inbördes förhållande mellan. b1.a. de första och andra diametrarna (dl och. d2) (ua). och underlappet

7. Anordning enligt nàgot av patentkraven 5 eller 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att käglan respektive sliden (18) är försedd med en mot sätet respektive huset (19) i anordningens stängda läge anliggningsbar ytterkant (20), att i anordningens öppna läge ytterkanten är lyft från sätet (19), (Pint) respektive huset och att mediaflödet (q) och det första trycket passerar respektive är uppbyggbart över den därvid etablerade spalten mellan ytterkantens (20) underkant och en överyta (l9a) pà sätet respektive huset.

8. Anordning enligt nägot av patentkraven 5-7, (19) eller cylinderformad del och käglan k ä n n e- t e c k n a d därav, att sätet bildar en skivformad- (18) (19) bildar en cylind- riskt anordnad centrumdel, att sätet 19d) är anordnat med tvà urtagningar (l9c, där den första urtagningen över- (d2) andra urtagningen (l9d) uppvisar en diameter (d4) stiger centrumdelens diameter eller yttermàtt och den som under- stiger den första urtagningens (l9c) diameter.