SE523495C2 - Effektiv dataåtersändning och avkodning med hög hastighet i ett CDMA-mobilkommunikationssystem - Google Patents

Description

lO 522» 2 hög kvalitet. T ex utförs standardisering av HSDPA (High Speed Downlink Packet Access) av BGGP medan standardise- ring på lxEV-DV (1 X Evolution-Data and Voice) utförs av BGPP2. Sådana standardiseringar implementeras för att finna en lösning för en höghastighetsradiodatapakettrans- missionstjänst om 2 Mbit/s eller mer och med hög kvalitet i tredje generationens mobilkommunikationssystem. Vidare har ett fjärde generationens mobilkommunikationssystem föreslagits, vilket kommer att åstadkomma en höghastig- hetsmultimediatjänst med hög kvalitet, som år bättre än den hos tredje generationens mobilkommunikationssystem.

En principiellfaktor som påverkar höghastighets- radiodatatjänster med hög kvalitet ligger i radiokanal- miljön. Radiokanalmiljön förändras återkommande till följd av en variation i signaleffekt, som förorsakas av vitt brus, som för- fädning, skuggning, Dopplereffekt, orsakas av rörelse, och av en återkommande förändring i hastigheten hos en AE (användarenhet), och interferens, som förorsakas av andra användare och flervägssignaler. i syfte att tillhandahålla en radiodatapakettjänst med hög hastighet, av en förbättrad Således finns ett behov, teknologi, som kan öka anpassningsbarheten i förhållande till variationer i kanalmiljön utöver de allmänna tekno- logier som tillhandahàlles i existerande andra eller tredje generationens mobila kommunikationssystem. En ef- fektstyrmetod med hög hastighet, som används i existe- rande system, ökar även anpassningsbarheten i förhållande till variationer i kanalmiljön. Emellertid hänvisar både 3GPP och BGPP2, som utför standardisering för datapaket- transmission med hög hastighet, till AMCS (Adaptive Modu- lation/Coding Scheme) och HARQ (Hybrid Automatic Repeat Request).

AMCS är en teknik för adaptiv förändring av en modulationsteknik och en kodningshastighet hos en kanal- kodare i enlighet med en variation i nedlänkkanalmiljön.

Vanligtvis mäter, för att detektera nedlänkkanalmiljön, (SNR = Signal to Noise Ratio) en AE en signalbruskvot och 523 495 '''' " | ø ; » n» 3 sänder SNR-informationen till en nod B via en upplänk.

Noden B förutspàr nedlänkkanalmiljön pà basis av den mot- tagna SNR-informationen, och väljer en lämplig modula- tionsteknik och kodningshastighet (coding rate) på basis av det förutspàdda värdet. De modulationstekniker som är tillgängliga för AMCS inkluderar QPSK (Binary Phase Shift keying), BPSK (8-ary Phase Shift Keying), l6QAM (16-ary Quadrature Amplitude Modulation), och 64QAM (64-ary Quad- rature Amplitude Modulation), och de kodningshastigheter och 3/4.

Därför använder ett AMCS-system modulationerna med högre ordning (l6QAM och 64QAM) och den högre kodningshastig- heten 3/4 för AE som är lokaliserad i närheten av nod B som är tillgängliga för AMCS inkluderar l/2 och har bra kanalmiljö, och använder modulationen med lägre ordning (QPSK och 8PSK) och den lägre kodnings- hastigheten 1/2 för en AE, cellgräns. Dessutom minskar, som är lokaliserad vid en jämfört med den existerande effektstyrmetoden med hög hastighet, nämnda AMCS en in- terferenssignal, varigenom den genomsnittliga system- prestandan förbättras.

HARQ är en länkstyrteknik för rättning av ett fel genom äterutsändning av felaktiga data vid ett upp- trädande paketfel i samband med initial sändning. I all- mänhet klassificeras HARQ i CC (Chase Combining), FIR (Full Incremental Redundancy) och PIR (Partial Incremen- tal Redundancy).

CC är en teknik för sändning av ett paket, sä att hela det paket som sänds vid en àterutsändning är lika med paketet som sändes vid den initiala sändningen. I denna teknik kombinerar en mottagare det àterutsända pa- ketet med det initialt sända paketet, vilket tidigare lagrats i en buffert däri med hjälp av en förutbestämd metod. Genom att göra sà är det möjligt att öka tillför- litligheten hos kodade bitar, som inmatas till en av- kodare, varigenom en förbättring av övergripande system- prestanda blir ett resultat. Kombinering av de tvà lika- dana paketen liknar upprepad kodning vad avser effekten, lO 2 3 4 9 5.: j_'_=§ . --. o v | - »u 4 så det är möjligt att i genomsnitt öka prestandavinsten med ungefär 3 dB.

FIR är en teknik för översändning av ett paket, som endast består av redundanta bitar, vilka genereras av ka- nalkodaren istället för samma paket, varigenom prestanda hos en avkodare i mottagaren förbättras. Dvs FIR använder de nya redundanta bitarna likaväl som den initialt sända informationen under avkodning, vilket resulterar i en minskning av kodningshastigheten, vilket därigenom för- bättrar prestanda hos avkodaren. Det är väl känt i kod- ningsteorin att en prestandavinst genom en låg kodnings- hastighet är högre än prestandavinst genom upprepad kod- ning. Därför är FIR bättre än CC i termer enbart av pre- standavinsten. till skillnad från PIR är P1R_en teknik för sändning av ett kombinerat datapaket med informationsbitarna och de nya redundanta bitarna vid återutsändning. Därför kan PIR uppnå liknande effekt som CC genom kombinering av de äterutsända informationsbitarna med de initialt sända in- formationsbitarna vid avkodning, och även uppnå liknande effekt som FIR genom utförande av avkodning under utnytt- jande av de redundanta bitarna. PIR har en kodnings- hastighet som är aningen högre än den hos FIR, varigenom det uppvisas prestanda liggande mellan de hos FIR och CC.

Emellertid bör HARQ övervägas i ljuset inte bara av pres- tandan utan även av systemkomplexiteten, såsom buffert- storlek och signalering hos mottagaren. Som ett resultat är det inte enkelt att endast välja en av dessa.

AMCS och HARQ är olika tekniker för ökning av an- passningsbarheten i förhållande till variationer i länk- miljön. Företrädesvis är det möjligt att påtagligt för- bättra systemprestandan genom kombinering av de två tek- nikerna. Dvs sändaren bestämmer en modulationsteknik och kodningshastighet, som är lämplig för ett nedlänkskanal- förhållande, med hjälp av AMCS, och sänder därefter data- paket i enlighet med den bestämda modulationstekniken och kodningshastigheten. Därför sänder mottagaren, vid fel lO 523 495 u u . - a u vid avkodning av datapaket, som sänds av sändaren, en àterutsändningsbegäran. Noden B àterutsänder datapaketet med HARQ vid mottagande av àterutsändningsbegäran frän mottagaren.

Fig 1 illustrerar en befintlig sändare för sändning av paketdata med hög hastighet, vid vilken det är möjligt att realisera olika AMCS-tekniker och HARQ-tekniker genom styrning av en kanalkodare 112.

Med hänvisning till fig 1 innefattar kanalkodaren 112 en kodare och en punkterare (puncturer) (icke visad).

När indata med given datahastighet páförs en interminal hos kanalkodaren 112 utför kodaren kodning i syfte att minska sändningsfelfrekvensen. Vidare punkterar punk- teraren en utsignal fràn kodaren i enlighet med en kod- ningshastighet och med en HARQ-typ, som tidigare bestämts av en styrenhet 120, och matar sin utsignal till en ka- nalsammanlagrare 114. (channel interleaver) Eftersom framtida mobila kommunikationssystem kräver en kraftfull kanalkodningsteknik i syfte att med hög tillförlitlighet sända multimediadata med hög hastighet, ástadkommes ka- nalkodaren 112 i fig 1 med en turbokodare, som har en mo- derkodningshastighet R = 1/6 och en punkterare 216, sàsom illustreras i fig 2. Det är känt enligt teknikens ständ- punkt att kanalkodning med turbokodare uppvisar prestanda (BER = Bite Error Rate), även vid làgt SNR. Kanalkodningen med turbo- nära Shannon-gränsen i termer av bitfelskvot kodaren anpassas även för HSDPA- och 1xEV-DV-standarderna av 3GPP och 3GPP2. Utsignalen frán turbokodaren kan upp- delas i systematiska bitar och paritetsbitar. De ”syste- matiska bitarna” hänför sig till verkliga informations- bitar, som ska sändas, medan ”paritetsbitarna” hänför sig till en signal, som används för att hjälpa mottagaren att rätta ett möjligt sändningsfel. Punkteraren 216 väljer selektivt punkturer (punctures) för de systematiska bi- tarna eller paritetsbitarna, vilka utmatas från kodaren, och uppfyller en bestämd kodningshastighet. lO 'S23 495 å%2y§E:;§y§-@j§@ .."" ."¿" 6 Med hänvisning till fig 2 utmatar turokodaren, vid mottagande av indata, nämnda intakta indata sásom en sys- tematisk bitström X. nalkodare 210, Indata matas även till en första ka- och den första kanalkodaren 210 utför kod- ning pà nämnda indata och utmatar tvâ skilda paritetsbit- strömmar Y1 och Y2. Dessutom matas indata även till en sammanlagrare 212, och sammanlagraren 212 sammanlagrar nämnda indata. Nämnda intakta sammanlagrade indata sänds såsom en sammanlagrad systematisk bitström X'. Nämnda sammanlagrade indata matas till en andra kanalkodare 214 och den andra kanalkodaren 214 utför kodning av nämnda sammanlagrade indata, och utmatar tvà skilda paritetsbit- strömmar Zl och Z2. De systematiska bitströmmarna X och X' Zl och Z2 matas till ., N.

Punkteraren 216 bestämmer ett punkteringsmönster i enlig- samt paritetsbitströmmarna Y1, YL punkteraren 216 i,en transmissionsenhet om 1,2, het med en styrsignal, som matas fràn styrenheten 120 i fig 1, och utför punktering pá den systematiska bit- strömmen X, den sammanlagrade systematiska bitströmmen X', och de fyra skilda paritetsbitströmmarna Y1, Y2, Z1 och Z2, under utnyttjande av de förutbestämda punkteringsmönstren, och utmatar således önskade syste- matiska bitar och paritetsbitar.

Sàsom beskrivits ovan beror punkteringsmönstret, som används för att punktera de kodade bitarna med punktera- ren 216, pà kodningshastigheten och HARQ-typen. Dvs under användande av CC är det möjligt att sända samma paket vid varje sändning genom att punktera de kodade bitarna, så att punkteraren 216 har en fix kombination av systema- tiska bitar och paritetsbitar i enlighet med en given kodningshastighet. Under utnyttjande av IR (antingen FIR eller PIR) punkterar punkteraren 216 de kodade bitarna i en kombination av de systematiska bitarna och paritets- bitarna i enlighet med den givna kodningshastigheten vid initial sändning, och punkterar de kodade symbolerna i en kombination av olika paritetsbitar vid varje àterutsánd- ning, varigenom den övergripande kodningshastigheten lO . - n | nu v 523 495 0u » ø u | .u v o 1- I n | | nu 7 minskar. T ex kan punkteraren 216, under utnyttjande av CC, med kodningshastigheten 1/2, kontinuerligt utmata samma bitar X och Y1 för en inbit vid initial sändning och àterutsändning, genom att fixerat utnyttja [1 1 O O O 0] sàsom punkteringsmönster i ordningen med de kodade bi- tarna [X Y1 Y2 X' Zl Zfl. Under utnyttjande av PIR utmatar punkteraren 216 de kodade bitarna i ordningen Dg Yn_X2 Zgfl vid initial sändning och i ordningen D51 Zn Yu Zu] vid àterutsändning för tvà ingängsbitar, under utnytt- jandeavploooo;1ooo1]och[ooioo1;o1 0 O 1 O] såsom punkteringsmönster vid initial sändning respektive àterutsändning. Samtidigt kan, även om detta inte illustrerats separat, en turbokodare med R = 1/3, som är anpassad för 3GPP2, realiseras med den första ka- nalkodaren 210 och punkteraren 216 i fig 2.

En paketdatasändningsoperation i AMCS-systemet och HARQ-systemet, som är realiserat i fig 1, kommer nu att beskrivas nedan. Innan sändning av ett nytt paket bestäm- mer sändarens styrenhet 120 en lämplig modulationsteknik och en datahastighet, pà basis av information om ned- länkskanalförhàllanden, som erhålles från mottagaren.

Styrenheten 120 tillhandahåller information om den sända modulationstekniken och kodningshastigheten ät kanal- kodaren 112, en modulator 116 och en frekvensspridare 118. En datahastighet i ett fysiskt lager beror pà den bestämda modulationstekniken och kodningshastigheten. Ka- nalkodaren 112 utför bitpunktering (bit puncturing) i en- lighet med ett givet punkteringsmönster efter utförande av kodning, som baseras pà en signal fràn styrenheten 120, varigenom slutligen kodade bitar utmatas. De kodade bitarna, som utmatas fràn kanalkodaren 112, matas till kanalsammanlagrare 114, i vilken de är föremàl för sam- manlagring (interleaving). Sammanlagring är en teknik för förebyggande av skurfel (burst error) i en fädande miljö, genom slumpmässig fördelning av insignalbitarna till skilda datasymboler pà skilda platser, istället för kon- centrering av datasymbolerna vid samma plats. För att lO 8 förenkla beskrivningen antas storleken hos kanalsamman- lagraren 114 vara större än eller lika med det totala an- talet kodade bitar. Modulatorn 116 symbolmappar de sam- manlagrade, kodade bitarna i enlighet med den modula- tionsteknik som tidigare bestämts av styrenheten 120 och med en given symbolmappningsteknik. Om modulations- tekniken representeras av M blir antalet kodade bitar, som utgör en symbol log¿M. Frekvensspridaren 118 tilläm- par multipla Walshkoder pà de modulerade symbolerna, som matas fràn modulatorn 116, för höghastighetsdatasändning, som motsvarar datahastigheten, vilken bestäms av styr- enheten 120, och sprider de modulerade symbolerna med de tilldelade Walshkoderna. När en fix chiphastighet (chip rate) och en fix spridningsfaktor (SF) används i paket- sändningssystemet med hög hastighet, är en hastighet med sända symboler, med en Walshkod, konstant. Därför är det nödvändigt, i syfte att använda den förutbestämda data- hastigheten, att utnyttja multipla Walshkoder.

När t ex ett system, som använder en chiphastighet om 3,84 Mchips/s och en SF om 16 chips/symbol använder 16QAM och en kanalkodningshastighet 3/4, blir kan en datahastighet, 1,08 Mbit/s.

Därför är det möjligt, när 10 Walshkoder används, att som förses med en Walshkod, sända data vid en hastighet om maximalt 10,8 Mbits/s.

Det antas, i sändaren i paketsändningssystemet med hög hastighet i fig 1, att modulationstekniken och kod- ningshastigheten, som bestämts av styrenheten 120 vid initial sändning av ett datapaket i enlighet med ett ka- nalförhàllande, tid är sändningskanalen för data med hög hastighet, såsom används även vid àterutsändning. Emeller- beskrivits ovan, utsatt för förändringar i sina kanal- förhållanden även i en àterutsändningsperiod av HARQ, till följd av förändringen i antalet AE i en cell och Dopplerskiftet. Därför bidrar bibehállandet av modula- tionstekniken och kodninghastigheten, som används vid initial sändning, till en reducering av systemprestanda. 523 495 .n , u a o n . ø u u u o , .. 9 Av denna anledning övervägs i de pägäende HSDPA- och 1xEV-DV-standardiseringarna en förbättrad metod för för- ändring av modulationstekniken och kodningshastigheten även under àterutsändningsperioden. T ex àterutsänder en nar sändare, i ett system, som använder CC sàsom HARQ, HARQ-typen förändras, hela eller delar av det initialt sända datapaketet, och en mottagare kombinerar partiellt det partiellt àterutsända paketet med hela det initialt sända paketet, vilket resulterar i en reduktion i den övergripande bitfelskvoten i en avkodare. Strukturer hos sändaren och mottagaren illustreras i fig 3 respektive i fig 4.

Såsom visas i fig 3 innefattar sändaren för den för- bättrade metoden vidare en partiell Chase-kodare 316 ut- över sändaren i fig 1. Med hänvisning till fig 3 matas kodade bitar, som genereras genom kodning av inmatade data i enlighet med en given modulationsteknik och kod- ningshastighet, av en kanalkodare 312 till den partiella Chase-kodaren 316 efter att ha sammanlagrats av en sam- manlagrare 314. Den partiella Chase-kodaren 316 styr den (eller antalet databitar), vid àterutsändning bland de sammanlagrade kodade bitarna, mängd data som skall sändas pä basis av information om en modulationsteknik, som an- vänds vid initial transmission, en nuvarande modulations- teknik och antalet Walshkoder som skall användas, vilken information tillhandahàlles fràn styrenheten 322. En mo- dulator 318 utför symbolmappning av de kodade bitarna, som utmatas från den partiella Chase-kodaren 316, i en- lighet med en given modulationsteknik, och matar sin ut- signal till spridaren 320. Spridaren 320 tilldelar ett nödvändigt antal av Walshkoder bland Walshkoderna, som finns tillgängliga för de modulerade symbolerna, som tillhandahàlles fràn modulatorn 318, och frekvenssprider de modulerade symbolerna med de tilldelade Walshkoderna.

Här är kanalkodningshastigheten vid àterutsändning iden- tisk med kanalkodningshastigheten vid den initiala sänd- ningen, och antalet Walshkoder, som kan användas vid lO 523 495 .. .... ... .:.. àterutsändningen kan skilja sig fràn antalet Walshkoder som används vid den initiala sändningen.

Pig 4 illustrerar en struktur hos en mottagare, vil- ken överensstämmer med sändaren, som är illustrerad i fig 3. Mottagaren innefattar vidare en partiell Chase- kombinerare 416, som motsvarar den partiella Chase-koda- ren 316 i fig 3, utöver den existerande mottagaren. En avspridare (despreader) 412 avsprider de modulerade sym- bolerna, som sänds fràn sändaren, med samma Walshkoder, som användes av sändaren, och matar sin utsignal till en demodulator 414. Demodulatorn 414 demodulerar de module- rade symbolerna fràn avspridaren 412 med en demodula- tionsteknik, som motsvarar den modulationsteknik, som an- vänds av sändaren, och utmatar ett motsvarande LLR (Log Likelihood Ratio)-värde till den partiella Chase-kombine- raren 416. LLR-värdet är ett värde, som bestäms genom att utföra ett mjukt avgörande på de demodulerade kodade bi- tarna. Den partiella Chase-kombineraren 416 ersätter den mjuka kombineraren i den existerande mottagaren. Detta beror pà att paketkombinering utförs delvis, när den mo- dulation som används vid den initiala sändningen skiljer sig fràn den modulation som används vid àterutsändningen, eftersom en del av nämnda äterutsända data skiljer sig från en del av nämnda initialt sända data. Om modulering med högre ordning används vid àterutsändning, utför den partiella Chase-kombineraren 416 full kombinering av hela paketet. Emellertid utför den partiella Chase-kombi- neraren 416 partiell kombinering om modulation med làg ordning används vid àterutsändning. Den partiella Chase- kombineraren 416 matar de partiellt eller helt kombi- nerade kodade bitarna till en avsammanlagrare (deinter- leaver) 418. Avsammanlagraren 418 avsammanlagrar de ko- dade bitarna från den partiella Chase-kombineraren 416 och matar nämnda avsammanlagrade data till en kanal- avkodare 420. Kanalavkodaren 420 avkodar nämnda avsamman- lagrade kodade bitar i enlighet med en given kodnings- teknik. Även om detta inte är illustrerat i fig 4, utför n 0 n. . , ,, o I n . , Inna co ,. ---..- -- - -... .:u- - .n n. . ,' f 1 v ø - - . ' " " z , , __ ' ' f a . n , . _ .n . . n ' f n. - ' I u °' nn un u., , ll mottagaren CRC-(Cyclic Redundancy Check)-kontroll pà de avkodade informationsbitarna, och sänder en ACK-(Acknow- ledge = kvittens)- eller en NACK-(Negative Acknowledge = negativ kvittens)-signal till en nod B i enlighet med CRC-kontrollresultaten, och begär därigenom sändning av nya data eller àterutsändning av det felaktiga paketet.

Fig 5A illustrerar en storleksförändring hos det pa- ket som kodas av den partiella Chase-kodaren 316, som är illustrerad i fig 3, i enlighet med en förändring i modu- lationstekniken vid initial sändning och àterutsändning och en förändring i antalet tillgängliga koder. Det antas här att en turbokodhastighet är 1/2 och att antalet till- gängliga koder, som används vid äterutsändning, är redu- cerat till 3, vilket är mindre än hälften av de 8 till- gängliga koderna som användes vid initial sändning. Om en modulationsordning, som används vid äterutsändning, är högre än en modulationsordning, som används vid initial sändning, àterutsänds endast en del av det initialt sända (a-2) i fig 5A, antalet kodade bitar som behövs per kod under àterutsänd- paketet. T ex blir, såsom illustreras vid ning det dubbla antalet kodade bitar, som används per kod under initial sändning, om en modulationsteknik förändras från M¿=QPSK vid initial sändning till Mr=16QAM vid äter- utsändning. Emellertid àterutsänds endast en del av det initialt sända paketet, eftersom antalet tilldelade koder under àterutsändning är mindre än hälften av antalet tilldelade koder vid initial sändning. I detta fall sänds endast datablocken A, B, C, D, E och F, vilka motsvarar de första 6 koderna, genom tre tillgängliga koder under äterutsändning, bland de datablock som sändes genom to- talt 8 koder under initial sändning. Dessutom kan, såsom (a-l) som används vid äterutsändning, är identisk med en modu- illustreras vid i fig 5A om en modulationsteknik, lationsteknik, som används vid initial sändning (Mi=Mr), datastorleken, som kan sändas, reduceras i proportion till det reducerade antalet koder. Därför sänds endast datablocken A, B, och C, vilka motsvarar de tre första 4 I enn 0 . o ,. . eo unuo .q , ---:.: ;; - ...n ø c ' « n ., , _ ß n n . g - . U . ,. °' 0 .

~ I 0 . ,, 'I o 1 n mannen < 12 koderna, genom tre tillgängliga koder under äterutsänd- ning, bland de datablock som sänds genom de 8 koderna un- der initial Fig SB neraren 416 sändning. illustrerar hur den partiella Chase-kombi- kombinerar datapaket, vilka sänds via den partiella Chase-kodaren 316 under initial sändning och àterutsändning. T ex är, såsom illustreras vid (b-2) i fig SB, om en modulationsteknik ändras fràn Mi=QPSK till M,=l6QAM, de datablock som kan àterutsändas till följd av en förändring i antalet koder A, B, C, D, E och F bland de initialt sända datablocken. Därför mjukkombineras par- tiellt, datablocken A, B, C, D, E och F med de initialt sända datablocken A-H, varigenom tillförlitligheten hos den mottagna signalen ökar. Dessutom motsvarar, sàsom il- (b-l) som används vid àterutsändningar identisk med en modula- lustreras vid i fig SB, om en modulationsteknik, tionsteknik, som används vid initial sändning (Mi=M,), ett àterutsänt datapaket de initialt sända datablocken A-C.

Därför utför den partiella Chase-kombineraren 416 par- tiell-kombinering pà de initialt sända paketen och det àterutsända paketet. Det bör här noteras att, även om en storlek hos de kombinerade datablocken är mindre jämfört med fallet vid (b-2), tillförlitligheten hos kombinerade àterutsända data relativt hög, eftersom modulationen med làg ordning används. Därför bestäms inte prestanda alltid linjärt i enlighet med storleken hos det kombinerade par- tiella paketet.

I fig 5A och SB tar man inte hänsyn till ett fall där antalet koder ökas under àterutsändning, eftersom hela paketet kan kombineras när modulationsordningen, som används vid àterutsândning, är högre än eller lika med modulationsordningen, som används vid initial sändning, om antalet koder, som är tilldelade för àterutsändningen, är större än antalet koder, som är tilldelade för initial sändning. I detta fall är det föredraget att använda samma modulationsteknik istället för att ändra modula- tionstekniken till en modulationsteknik med hög ordning. u o o u no v 523 495 gç:; u.. .n - u » | no 13 Fig 6A och 6B illustrerar operationer hos den par- tiella Chase-kodaren 316, respektive den partiella Chase- kombineraren 416, när antalet koder, som används under àterutsändning ökas till 6, jämfört med de 4 koder, som används vid initial sändning. (a-Z) block, som sänds genom 2 koder under àterutsändning, de Med hänvisning till i fig 6A motsvarar data- datablock, som sänds genom en kod under initial sändning om en modulationsteknik ändras frän Mi=l6QAM vid initial sändning till Mr=QPSK vid återutsändning. Därför sänds, bland de initiala datablocken, datablocken A, B, och C, som motsvarar de första tre koderna, genom de tilldelade 6 koderna under återutsändning. Datablocken A, B och C mjukkombineras slutligen partiellt och med de initialt sända datablocken vid mottagaren, såsom illustreras (b-2) i fig 6A.

Med hänvisning till (a-1) i fig 6A kan datablocken A, B, C, D, A och B, vilka uppgår till 1,5 gånger nämnda initialt sända datablock, sändas under àterutsändning, om modulationstekniken vid återutsändning är identisk med modulationstekniken vid initial sändning (Mi=Mr). Därför (b-1) i fig 6B, uppnà en dubbelmjukkombinerad effekt för datablocken A och B och en mjukkombinerad effekt för datablocken C och D med en sändning. Dvs en effekt av att simultant utföra kan, såsom illustreras vid mottagaren full kombinering fler gànger kan uppnås, varigenom syste- mets prestanda ökar. Emellertid är inte, såsom beskrivits ovan, storleken hos det kombinerade partiella paketet alltid proportionellt mot prestandan. Detta beror på att en process med kombinering av hela paket, under utnytt- jande av samma modulationsteknik vid ett dåligt kanal- förhållande, och en process med kombinering av partiella paket, under utnyttjande av modulationstekniken med låg I fig 6A och 6B tas det inte hänsyn till ett fall där en modulationsordning, ordning, har fördelar och nackdelar. som används vid återutsändning, är högre än en modula- tionsordning, som används vid initial sändning, eftersom u o»n.ø 523 495 gzçggfgf u ø n u nu 14 antalet koder ökar till följd av de försämrade kanal- förhållandena under àterutsändning, varför sändaren tillåts använda samma modulationsteknik som används vid initial sändning, såsom beskrivits i samband med (a-1) i fig 6A.

I ett paketsändningssystem med hög hastighet, i vil- ket antalet koder, som är tillgängliga för àterutsänd- ning, är varierbart och CC används som HARQ, är det möj- ligt att öka systemprestandan genom att mer aktivt han- tera en förändring i kanalmiljön, genom att förändra mo- dulationstekniken även vid äterutsändning, om den par- tiella Chase-kodaren 316 och den partiella Chase-kombine- raren 416, vilka är illustrerade i fig 3 och 4, används.

Emellertid bidrar, (b-2) i fig 5B och (b-2) i fig 6B, den partiella kombineringen av hela såsom illustreras vid transmissionspaketet till en minskning i bitfelskvoten, men misslyckas med att pà ett tillfredställande sätt bi- dra till en reduktion av ramfelskvoten. Detta beror pä att utsignalen fràn kanalsammanlagraren 314 i fig 3 är en slumpmässig kombination av de systematiska bitarna och paritetsbitarna fràn kanalkodaren 312. Dvs om paketstor- leken vi àterutsändning är mindre än paketstorleken vid initial sändning kan kombinering inte utföras pà alla in- formationsbitar, sà att kombineringseffekten uppträder slumpmässigt i en bitenhet. I synnerhet finns ett behov för en ny metod för påtaglig reducering av en ramfels- kvot, genom kompensering av alla informationsbitar, under utnyttjande av sàrdraget att turbokoden skall sändas kom- binerat med de systematiska bitarna och paritetsbitarna, även när systemen, som använder CC, måste sända ett mindre paket vid àterutsändning än vid initial sändning.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Det är därför ett syfte med föreliggande uppfinning att åstadkomma en datasändnings-/datamottagningsanordning och ett sätt för förbättring av prestanda hos ett radio- kommunikationssystem. -1-..- l5 o n nu o u . - : - n n. n . ., , ... ... .. .. ... ... ...H . ..... .. . I. . . .... :" :--_ 1: 2 - - -. - - - - - - i... _... .. . . . . .. . _. , _ Det är ett annat syfte med föreliggande uppfinning att åstadkomma en sändtagaranordning och ett sätt för mottagning av bitar med högre mottagningssannolikhet i en mottagare i ett radiokommunikationsystem_ Det är vidare ett annat syfte med föreliggande upp- finning att åstadkomma en anordning och ett sätt för ef- fektiv sändning och mottagning av data vid hög hastighet, under utnyttjande av kanalsammanlagrare, som separat ap- pliceras på systematiska bitar och paritetsbitar, vilka utmatas från en kanalkodare, och av avsammanlagrare i en mottagare, vilka är associerade med kanalsammanlagrarna.

Det är ett ytterliggare syfte med föreliggande upp- finning att åstadkomma en anordning och ett sätt för ef- fektiv sändning och mottagning av data vid hög hastighet, genom associering av kanalsammanlagrare, som appliceras separat på systematiska bitar och paritetsbitar, vilka utmatas från en kanalkodare med CC, som är en av HARQ-ty- perna.

Det är ytterligare ett syfte med föreliggande upp- finning att åstadkomma en anordning och ett sätt för upp- nàende av en systemprestandavinst genom adaptiv föränd- ring av enbart en modulationsteknik, medan den kodnings- hastighet som används vid initial sändning bibehålles i en kanalmiljö där ett antal av koder, som är tillgängliga för àterutsändning, är varierbart, i en sändare för ett höghastighetsradiokommunikationsystem, som stödjer AMCS (Adaptive Modulation/Coding Scheme).

Det är ytterligare ett syfte med föreliggande upp- finning att åstadkomma en styranordning och ett sätt för erhållande av en systemprestandavinst genom att selektivt återutsända datapaket, vilka vart och ett är indelade i systematiska bitar och paritetsbitar, i enlighet med en modulationsteknik, som krävs i en kanalmiljö där antalet tillgängliga koder är varierbart, i en sändare för ett höghastighets radiokommunikationssystem, som stödjer AMCS. lO 523 495 | | . . ,| 16 Det är ytterligare ett syfte med föreliggande upp- finning att åstadkomma en styranordning och ett sätt för erhållande av en prestandavinst genom selektiv mjukkombi- nering (soft combining), i en mottagare, av ett initialt sänt datapaket med ett datapaket som selektivt àter- utsänts med en modulationsteknik, som krävs i en kanal- miljö där antalet tillgängliga koder är varierbart, i en sändare för ett höghastighets radiokommunikationssystem_ I enlighet med en första aspekt av föreliggande upp- finning avser föreliggande uppfinning ett sätt för åter- utsändning av kodade bitar med en sändare, såsom svar på en återutsändningsbegäran från en mottagare i ett mobilt kommunikationssystem, som separerar kodade bitar, vilka utmatas från en kodare vid given kodningshastighet, i ko- dade bitar med högre prioritet och kodade bitar med lägre prioritet, och sänder från sändaren till mottagaren en ström av symboler, vilka erhålles genom symbolmappning av de kodade bitarna med högre prioritet och de kodade bi- tarna med lägre prioritet med en specifik modulations- teknik, och med åtminstone en tillgänglig ortogonal kod.

Sättet innefattar att bestämma antalet ortogonala koder, som är tillgängliga för återutsändning och bestämma lika många tillgängliga ortogonala koder som det bestämda an- talet tillgängliga ortogonala koder; separera de kodade bitarna med högre prioritet och de kodade bitarna med lägre prioritet till ett flertal subpaket med given stor- lek, och utvälja åtminstone en del av subpaketen, vilka ska sändas återkommande, beroende på det bestämda antalet tillgängliga ortogonal koder; och sända en ström av sym- boler, vilka erhålles genom symbol-mappning av kodade bi- tar i de valda subpaketen med den specifika modulations- tekniken, med hjälp av de bestämda tillgängliga orto- gonala koderna.

I enlighet med en andra aspekt av uppfinningen avser föreliggande uppfinning en anordning för återutsändning av kodade bitar med en sändare, såsom svar på en åter- utsändningsbegäran från en mottagare i ett mobilt kommu- 523 495 17 nikationssystem, vilket separerar kodade bitar, som ut- matas fràn en kodare vid given kodningshastighet, i ko- dade bitar med högre prioritet och kodade bitar med lägre prioritet, och sänder fràn sändaren till mottagaren en ström av symboler, vilka erhàlles genom symbolmappning av de kodade bitarna med högre prioritet och de kodade bi- tarna med lägre prioritet med en specifik modulations- teknik med hjälp av àtminstone en tillgänglig ortogonal kod. Anordningen innefattar en styrenhet för bestämning av ortogonal koder, vilka är tillgängliga för àterutsänd- ning; en väljaren för separering av de kodade bitarna med högre prioritet och de kodade bitarna med lägre prioritet till ett flertal subpaket med given storlek, och för val av åtminstone en del av subpaketen, vilka skall sändas återkommande, beroende pà det bestämda antalet tillgäng- liga ortogonal koder; en modulator för generering av en ström av symboler genom symbolmappning av kodade bitar i de valda subpaketen med hjälp av en specifik modulations- teknik; och en frekvensspridare för sändning av strömmen av symboler under utnyttjande av de bestämda, tillgäng- liga ortogonala koderna.

I enlighet med en tredje aspekt av föreliggande upp- finning åstadkommer föreliggande uppfinning ett sätt i en mottagare för mottagning av data som àterutsänds frän en sändare i ett mobilt kommunikationssystem, vilken sepa- rerar kodade bitar, som utmatas från en kodare vid en gi- ven kodningshastighet, i kodade bitar med högre prioritet och kodade bitar med lägre prioritet, och sänder fràn sändaren till mottagaren en ström av symboler, som er- hálles genom symbolmappning av de kodade bitarna med högre prioritet och de kodade bitarna med lägre prioritet med hjälp av en specifik modulationsteknik, med åtmin- stone en tillgänglig ortogonal kod. Sättet innefattar stegen att bestämma ortogonala koder, som är tillgängliga för àterutsändning; avsprida nämnda mottagna data med de bestämda tillgängliga ortogonala koderna, och utmata en ström av modulerade symboler; demodulera strömmen av mo- lO 18 dulerade symboler med en demodulationsteknik, som mot- svarar den specifika modulationstekniken, och utmata ko- dade bitar; separera de kodade bitarna till kodade bi- tar med högre prioritet och kodade bitar med lägre prio- ritet, och kombinera de separerade kodade bitarna med ät- minstone en av de tidigare mottagna kodade bitarna; och separat avsammanlagra de kombinerade kodade bitarna med högre prioritet och de kombinerade kodade bitarna med lägre prioritet, och kanalavkoda de avsammanlagrade ko- dade bitarna.

Enlig en fjärde aspekt av föreliggande uppfinning åstadkommer föreliggande uppfinning en anordning för mot- tagning, medelst en mottagare, av data, som àterutsändes från en sändare i ett mobilt kommunikationssystem, som separerar kodade bitar, som utmatas från en kodare med en given kodningshastighet, i kodade bitar med högre prio- ritet och kodade bitar med lägre prioritet, och sänder fràn sändaren till mottagaren en ström av symboler, som erhàlles genom symbolmappning av de kodade bitarna med högre prioritet och de kodade bitarna med lägre prioritet med hjälp av en specifik modulationsteknik, med åtmin- stone en tillgänglig ortogonal kod. Anordningen inne- fattar en avspridare för avspridning av nämnda mottagna data med lika mànga ortogonala koder som antalet till- gängliga ortogonala koder, som används under àterutsänd- ning, och utmatning av en ström av-modulerade symboler; en demodulator för demodulering av strömmen av modulerade symboler, med hjälp av en demodulationsteknik, som mot- svarar den specifika modulationstekniken; en selektiv pa- ketkombinerare för separering av de kodade bitarna i ko- dade bitar med högre prioritet och kodade bitar med lägre prioritet, och kombinering av de separerade kodade bi- tarna med en del av de tidigare mottagna, kodade bitarna eller alla de tidigare mottagna kodade bitarna; en av- sammanlagrare för separat avsammanlagring av de kombine- rade kodade bitarna med högre prioritet och de kombine- rade kodade bitarna med lägre prioritet; och en kanal- 523 495 19 avkodare för kanalavkodning av de avsammanlagrade kodade bitarna med högre prioritet och de avsammanlagrade kodade bitarna med lägre prioritet.

KORT FIGURBESKRIVNING Ovanstående och andra syften, särdrag och fördelar med föreliggande uppfinning kommer att framgå mer tydligt från den följande detaljerade beskrivningen när denna ses tillsammans med de bifogade ritningarna i vilka: Fig l illustrerar en struktur hos en sändare i ett konventionellt CDMA-mobilkommunikationssystem för data- sändning med hög hastighet; Fig 2 illustrerar en detaljerad struktur hos kanal- kodaren i fig 1; Fig 3 illustrerar en struktur hos en sändare, som använder variabel modulation vid àterutsändning i ett konventionellt CDMA-mobilkommunikationssystem för data- kommunikation med hög hastighet; Fig 4 illustrerar en struktur hos en mottagare, som motsvarar sändaren i fig 3; Fig 5A och 5D illustrerar ett sätt för sändning av paket med en sändare respektive ett sätt för kombinering av mottagna paket med en mottagare i enlighet med känd teknik; Fig 6A och 6B illustrerar ett annat sätt för sänd- ning av paket med en sändare respektive ett annat sätt för kombinering av mottagna paket med en mottagare i en- lighet med känd teknik; Fig 7 illustrerar en struktur hos en sändare i ett CDMA-mobilkommunikationssystem i enlighet med utförings- form av föreliggande uppfinning; Fig 8 illustrerar en struktur hos en mottagare i ett CDMA-mobilkommunikationssystem i enlighet med en ut- föringsform av föreliggande uppfinning; Fig 9A och 9B illustrerar ett sätt för sändning av paket med en sändare, respektive ett sätt för kombinering s2z 495 I I ~ I » - n o I o u ø » r - .o av mottagna paket med en mottagare i enlighet med ut- föringsform av föreliggande uppfinning; Fig 10A och l0B illustrerar ett annat sätt för sänd- ning av paket med en sändare, respektive ett annat sätt för kombinering av mottagna paket med en mottagare i en- lighet med en utföringsform av föreliggande uppfinning; Pig llA och 1lB illustrerar ett annat sätt för sänd- ning av paket med en sändare, respektive ett annat sätt för kombinering av mottagna paket med en mottagare i en- lighet med en utföringsform av föreliggande uppfinning; Fig 12A och l2B illustrerar ett annat sätt för sänd- ning av paket med en sändare, respektive ett annat sätt för kombinering av mottagna paket med en mottagare, i en- lighet med en utföringsform av föreliggande uppfinning; och Fig 13 illustrerar en procedur för förändring av en modulationsteknik vid àterutsändning i ett CDMA-mobil- kommunikationssystem i enlighet med en utföringsform av föreliggande uppfinning.

DETALJERAD BESKRIVNING AV FÖREDRAGEN UTFÖRINGSFORM En föredragen utföringsform av föreliggande upp- finning kommer att beskrivas här nedan med hänvisning till de bifogade ritningarna. I den följande beskriv- ningen beskrivs inte väl kända funktioner och konstruk- tioner detaljerat, eftersom detta skulle dölja upp- finningen med onödiga detaljer.

Föreliggande uppfinning kommer att beskrivas med hänvisning till olika utföringsformer där en kanalkodare stöder en kodningshastighet om 1/2 och 3/4, en modulator stöder en modulationsteknik med QPSK, 8PSK, l6QAM och 64QAM, och modulationstekniken ändras i en kanalmiljö där antalet koder, som är tillgängliga för áterutsändning, är varierbart. Dessutom kommer föreliggande uppfinning att beskrivas med hänvisning endast till det fall där CC (Chase Combining), som är en av HARQ-typerna, används.

S22» 495 21 Fig 7 illustrerar strukturen hos en sändare i ett CDMA-mobilkommunikationssystem i enlighet med en ut- föringsform av föreliggande uppfinning. Med hänvisning till fig 7 styr en styrenhet (för AMCS) 726 en över- gripande operation hos sändaren i enlighet med en ut- föringsform av föreliggande uppfinning. I synnerhet be- stämmer styrenheten 726 en modulationsteknik, en kod- ningshastighet och antalet koder, som är tillgängliga för datasändning, pä basis av signaleringsinformation, som tillhandahàlles fràn ett övre lager (icke visat). Signal- eringsinformationen bestäms med en kvittenssignal (ACK/NACK) för sända data eller pà basis av information om det nuvarande nedlänkskanalförhållandet, som sänds fràn en mottagare. Modulationstekniken, kodningshastig- heten och antalet tillgängliga koder bestäms av det övre lagret och tillhandahàlles till styrenheten 726 med sig- naleringsinformationen. Styrenheten 726 bestämmer antalet ortogonala koder (exempelvis Walsh-koder) som krävs av en frekvensspridare 724, pà basis av den bestämda modula- tionstekniken och det bestämda antalet tillgängliga ko- der. Sändaren kan ändra modulationstekniken och antalet ortogonala koder vid mottagande av en àterutsändninge- begäran NACK för nämnda sända data fràn mottagaren. En typisk metod för bestämning av modulationstekniken är att bestämma modulationstekniken i enlighet med ett för- hållande i nedlänkstraffikkanalen, som sänder data, vid initial sändning och vid varje àterutsändning. För- hållandet i nedlänkstraffikkanalen kan bestämmas med in- formationen om den nuvarande nedlänkstrafikkanalen, vil- ken information sänds fràn mottagaren. Därför kan styr- enheten 726 bestämma olika modulationstekniker vid ini- tial sändning och vid varje áterutsändning. Den initiala sändningen utförs vid mottagande av en ACK-signal frán mottagaren, och àterutsändningen utförs vid mottagande av en NACK-signal från mottagaren. Den bestämda modulations- teknikinformationen tillhandahàlles till en paketväljare 720, en modulator 722 och frekvensspridaren 724. Vidare o o n . no n 523 495 22 tillhandahåller styrenheten 726 den bestämda kodnings- hastigheten till en kanalkodare 712.

Kanalkodaren 712 kodar indata med en given kod vid den kodningshastighet som tillhandahålles från styr- enheten 726, Indata inkluderar och utmatar kodade bitar.

CRC, så att mottagaren kan kontrollera huruvida ett fel har inträffat i mottagna data. Den ”givna koden” hänför sig till en kod, som används för att utmata kodade bitar, som består av bitar för kodning av indata före sändning och felkontrollbitar för bitarna. T ex blir, när en tur- bokod används såsom den givna koden, sändningsbitarna systematiska bitar och felkontrollbitarna blir paritets- bitar. Samtidigt indelas kanalkodaren 712 i en kodare och en punkterare. Kodaren kodar indata med en given kod- ningshastighet och punkteraren bestämmer en kvot av de systematiska bitarna i förhållande till paritetsbitarna, vilka utmatas från kodarna i enlighet med kodningshastig- heten. Om t ex den givna kodningshastigheten är en sym- metrisk kodningshastighet 1/2, mottar kanalkodaren 712 en insignalbit och utmatar en systematisk bit och en pari- tetsbit. Om emellertid den givna kodningshastigheten är en symmetrisk kodningshastighet 3/4 mottar kanalkodaren 712 tre insignalbitar och utmatar tre systematiska bitar och en paritetsbit. Här kommer en beskrivning för före- liggande uppfinning att ges separat för kodningshastig- 1/2 och 3/4.

En distribuerare 714 distribuerar de systematiska heterna bitarna och paritetsbitarna, vilka mottas från kanal- kodaren 712, till ett flertal sammanlagrare. När samman- lagrarna inkluderar två sammanlagrare 716 och 718 distri- buerar distribueraren 714 de systematiska bitarna och pa- ritetsbitarna till två bitgrupper. T ex distribuerar dis- tribueraren 714 de systematiska bitarna från kanalkodaren 712 till den första sammanlagraren 716 och de återstående paritetsbitarna till den andra sammanlagraren 718. I detta fall är, om den symmetriska kodningshastigheten 1/2 används, antalet symmetriska bitar, som utmatas från ka- lO . u n. f n u n.. u u - n z :z v I I v I n o a . u a . "_ h v 0.: n z v . . . . - . s o . oc | 0 ' ' ' ' ' .' ' ' I I III! I o o u n u = v nu en up |.., .nun cause: 1 :cause 23 nalkodaren 712, lika med antalet paritetsbitar, som ut- matas från kanalkodaren 712, så att den första samman- lagraren 716 och den andra sammanlagraren 718 fylls med samma antal av kodade bitar. Emellertid är, om den asym- metriska kodningshastigheten 3/4 används, antalet sym- metriska bitar, som fylls till den första sammanlagraren 716, 3 gånger större än antalet paritetsbitar, som fylls till den andra sammanlagraren 718.

Den första sammanlagraren 716 sammanlagrar de syste- matiska bitarna från distribueraren 714 och den andra sammanlagraren 718 sammanlagrar paritetsbitarna från dis- tribueraren 714. I fig 7 är den första sammanlagraren 716 och den andra sammanlagraren 718 separerade hàrdvaru- mässigt. Emellertid kan den första sammanlagraren 716 och den andra sammanlagraren 718 helt enkelt vara logiskt se- parerade. Den logiska separationen betyder att ett minne delas in i en minnesarea för lagring av de systematiska bitarna och en annan minnesarea för lagring av paritets- bitarna.

Paketväljaren 720 mottar information om en modula- tionsteknik från styrenheten 726 och bestämmer en mängd av data, som normalt kan sändas med modulationstekniken.

Efter bestämning av en mängd av sändbara data väljer pa- ketväljaren 720 ett av de givna paketen, vilka vart och ett är indelade i systematiska bitar och paritetsbitar, vilka tillhandahålles från den första sammanlagraren 716 och den andra sammanlagraren 718. De givna paketen kan indelas i ett systematiskt paket, som består enbart av de systematiska bitarna och ett paritetspaket, som består enbart av paritetsbitarna. Vanligtvis sänder sändaren data i en TTI-(Time To Interleaving)-enhet. Nämna TTI är en tidsperiod från en punkt där sändning av kodade bitar påbörjas till en punkt där sändning av kodade bitar av- slutas. Nämnda TTI har en slot-enhet. T ex består nämnda TTI av tre slottar. Därför är de givna paketen de kodade bitarna, som sänds för nämnda TTI. 523 495 24 Samtidigt tiden kan, såsom beskrivs ovan, paket- väljaren 720 förses med information om de olika modula- tionsteknikerna och om antalet tillgängliga koder fràn styrenheten 726 vid initial sändning och vid varje åter- utsändning. Därför bestämmer paketvåljaren 720 en mängd av àterutsändningsdata, pà basis av informationen om mo- f dulationsteknikerna, som används för initial trans- mission, den nuvarande modulationstekniken och antalet tillgängliga koder, och väljer därför pà lämpligt sätt sändningspaketet, i enlighet med den bestämda data- mängden. Dvs paketvåljaren 720 väljer utsignalen fràn den första sammanlagraren 716 eller utsignalen fràn den andra sammanlagraren 718, i enlighet med den bestämda data- mängden. T ex väljer paketvåljaren 720, vid initial sänd- ning, de systematiska bitarna och paritetsbitarna i TTI- enheten. Om emellertid modulationstekniken ändras vid àterutsändning eller antalet tillgängliga koder ändras, kan inte paketvåljaren 720 sända det intakta paketet, som sändes vid den initiala sändningen. Därför separerar pa- ketväljaren 720 det systematiska paketet och paritets- paketet, som initialt sändes i TTI-enheten, i ett flertal subpaket med given storlek, och väljer bland subpaketen i enlighet med den bestämda datamängden. När den bestämda datamängden är mindre än den initialt sända datamängden väljer paketvåljaren 720 en del av subpaketen. Emellertid väljer, när den bestämda datamängden är större än den initialt sända datamängden, paketvåljaren 720 äter- kommande subpaketen och en del av subpaketen. Därför skall subpaketen ha en storlek som bestäms sà, att det är möjligt att fritt variera en mängd av nämnda sänddata i enlighet med den variabla modulationstekniken. Dessutom bör paketvåljaren 720 överväga både prioriteten hos de kodade bitarna, som ska sändas, och antalet àterutsänd- ningar, vid val av paketen i enlighet med datamängden.

Dvs när en del av de initialt sända systematiska paketen och paritetspaketen sänds, väljer paketvåljaren 720 först de systematiska paketen, verkliga informationsbitar. _15 522» 495 u ø - - v; Dessutom väljer paketväljaren 720, när den upprepat sän- der en del av de initialt sända systematiska paketen och paritetspaketen, först det systematiska paketet. Emeller- tid är det föredraget att sända andra icke sända paket istället för att enbart sända systematiska paket vid varje àterutsändning, i syfte att förbättra systemets prestanda. För detta syfte kan paketväljaren 720 använda antalet àterutsändningar.

Om t ex antalet äterutsändningar är ett udda tal sänder paketväljaren 720 först det systematiska paketet, och om antalet àterutsändningar är ett jämnt tal sänder paketväljaren 720 först paritetspaketet. Därför utmatar paketväljaren 720 vid àterutsändningar endast de systema- tiska bitarna, endast paritetsbitarna eller en kombina- tion av de systematiska bitarna och paritetsbitarna. Fig 9A och 9B, fig 10A och lOB, fig 11A och llB, och fig 12A och l2B illustrerar mönster för val av kodade bitar med paketväljaren 720 i enlighet med olika modulations- tekniker och antalet tillgängliga koder. En detaljerad beskrivning av mönstren kommer att ges senare.

Modulatorn 722 modulerar de kodade bitarna i paketen som väljs av paketväljaren 720 i enlighet med den modula- tionsteknik som ges av styrenheten 726. Modulering av de kodade bitarna utförs genom mappning av de kodade bitarna till sändningssymboler med en given symbolmappnings- teknik. Ett mappningsmönster för de kodade bitarna be- stäms i enlighet med modulationsteknikinformationen; som tillhandahàlles fràn styrenheten 726. Om t ex modula- tionstekniken, som tillhandahàlles frán styrenheten 726, är l6QAM har symbolerna ett symbolmönster {H, H, L, L}, sä att 4 kodade bitar kan mappas till 4 bitpositioner i symbolmönstret. Om modulationstekniken, som tillhanda- hàlles fràn styrenheten 726, är 64QAM har symbolerna sym- bolmönstret {H, H, M, M, L, L}, så att 6 kodade bitar mappas till 6 bitpositioner i symbolmönstret. I de ovan visade symbolmönstren representerar H en bitposition med högre tillförlitlighet, M representerar en bitposition 52:. 495 26 med medelgod tillförlitlighet och L representerar en bit- position med lägre tillförlitlighet. Samtidigt har sym- bolerna, om modulationstekniken, som tillhandahàlles från styrenheten 726 är 8PSK, ett symbolmönster, 3 bitpositioner, och om modulationstekniken är QPSK har symbolerna ett symbolmönster, som bestàr av 2 bitposi- tioner. som bestàr av Frekvensspridaren 724 frekvenssprider symbolerna, som utmatas fràn modulatorn 722, med de ortogonala ko- derna (exempelvis Walshkoder), som tillhandahàlles av styrenheten 726, och sänder de spridda symbolerna till mottagaren. Dvs vid frekvensspridning demultiplexerar frekvensspridaren 724 en symbolström, som utmatas fràn modulatorn 722, i enlighet med det tilldelade antalet or- togonala koder, och applicerar de tilldelade ortogonala koderna pà de demultiplexerade symbolerna. Antalet orto- gonala koder bestäms av styrenheten 726 och tilldelas symbolerna, Fig 8 illustrerar en struktur hos en mottagare, som som utmatas fràn modulatorn 722. motsvarar sändaren, visad i fig 7, i enlighet med en ut- föringsform av föreliggande uppfinning. Med hänvisning till fig 8 mottar mottagaren, via en nedlänkstraffik- datasymboler, frekvensspridits med multipla ortogonala koder. En av- kanal, som sänds av sändaren efter att ha spridare 812 avsprider nämnda mottagna datasymboler med de ortogonala koderna, som används av sändaren, multi- plexerar de avspridda modulerade symbolerna och utmatar seriellt de multiplexerade symbolerna.

En demodulator 814 demodulerar de modulerade symbol- erna, som utmatas från avspridaren 812, med en demodula- tionsteknik, som motsvarar modulationstekniken, som an- vänds i sändaren, och utmatar kodade bitar. De kodade bi- tarna motsvarar utsignalen fràn paketväljaren 720 i sän- daren, och har ett LLR-vârde, till följd av brus i radio- kanalen. LLR-värdet är ett otydlighetsvärde, som inte de- eller "O". finieras som ”l” Demodulatorn 814 kan ha en buffert med en specifik storlek, för genomförande av sym- lO 27 bolkombinering om en modulationsteknik, som används vid initial sändning, är identisk med en modulationsteknik, som används vid äterutsändning, varigenom resultatet blir en förbättring i tillförlitligheten hos LLR-värdet. Dess- utom utförs symbolkombineringen endast pà de sända paket som modulerats med samma modulationsteknik om 2 olika mo- dulationstekniker används i HARQ-processen.

En selektiv paketkombinerare 816 mottar LLR-värdena för de kodade bitarna, som utmatas från demodulatorn 814, bestämmer karaktäristiken hos indata under utnyttjande av information om modulationsteknik vid initial sändning, nuvarande modulationsteknik och antalet koder, som an- vänds vid initial sändning och àterutsändning, pà basis av de mottagna LLR-värdena, och utför därefter paket- kombinering på bitnivà. Karaktäristiken hos indata eller en struktur av indata kan inkludera ett systematiskt pa- ket, som består av systematiska bitar, ett paritetspaket, som består av paritetsbitar, eller ett kombinerat paket, som består av en kombination av de systematiska bitarna och paritetsbitarna. Den selektiva paketkombineraren 816 består av en första buffert för ett S-subpaket, som be- stàr av systematiska bitar, och en andra buffert för ett P-subpaket, som består av paritetsbitar. Kombineringen utförs separat pá samma S- eller P-subpaket. Om t ex en- dast S-paketet sändes under àterutsändning kombineras det àterutsända S-subpaketet med data, som lagrades i S-sub- paketbufferten under initial sändning. Vid denna punkt är inte P-subpaketet föremål för kombinering, och data som sändes vid initial sändning matas till en avsamman- lagringsdel 810.

Avsammanlagringsdelen 810, motsvarar en samman- består av två oberoende avsammanlagrare 820 och 822. Den första lagringsdel 710 i sändaren, som är visad i fig 7, avsammanlagraren 820 avsammanlagrar de systematiska bi- tarna, vilka utgör det kombinerade systematiska paketet, som matas fràn den selektiva paketkombineraren 816, och den andra avsammanlagraren 822 avsammanlagrar paritets- _. -vovve 28 bitarna, vilka utgör det kombinerade paritetspaketet, som matas från den selektiva paketkombineraren 816. Här har ett avsammanlagringsmönster, som används i avsamman- lagringssektionen 810 motsatt ordning jämfört med samman- lagringsmönstret, som används av sammanlagringssektionen 710, vilken är illustrerad i fig 7, så att samman- lagringssektionen 810 dessförinnan skall känna igen sam- manlagringsmönstret.

En kanalavkodare 824 indelas efter funktion i en av- kodare och en CRC-kontrollerare 826. Avkodaren mottar de kodade bitarna, vilka består av de systematiska bitarna och paritetsbitarna, från avsammanlagringssektionen 810, avkodar de mottagna kodade bitarna i enlighet med en gi- ven avkodningsteknik, och utmatar de önskade mottagna bi- tarna. För en given avkodningsteknik använder avkodaren en teknik för mottagning av systematiska bitar och pari- tetsbitar och avkodar därefter de systematiska bitarna, och avkodningstekniken bestäms i enlighet med sändarens kodningsteknik. De mottagna bitarna, som utmatas från av- inkluderar CRC-bitar, sändning av sändaren. Därför kontrollerar CRC-kontrol- kodaren, som tilläggs under data- leraren 826 de mottagna bitarna under utnyttjande av CRC- bitarna, vilka är inkluderade bland de mottagna bitarna, för att bestämma huruvida ett fel har uppstått. Om det avgörs att inget fel har uppstått bland de mottagna bi- tarna utmatar CRC-kontrolleraren 826 de mottagna bitarna och sänder en ACK-signal såsom en svarssignal, som be- kräftar mottagande av de mottagna bitarna. Om det emel- lertid avgörs att ett fel har uppstått i de mottagna bi- tarna sänder CRC-kontrolleraren 826, såsom en svars- signal, en NACK-signal, som begär återutsändning av de mottagna bitarna. De första och andra buffertarna i kom- bineraren 816 initieras eller bibehålls i det nuvarande tillståndet i enlighet med huruvida den sända bekräf- telse-signalen är ACK-signalen eller NACK-signalen. Dvs när ACK-signalen sänds initieras de första och andra buf- fertarna för att motta nya paket. När emellertid NACK- lO l5 n u o o un o v « ø o ø un o o q 29 signalen sänds bibehålls de första och andra buffertarna i sitt nuvarande tillstànd för att förbereda för kombi- nering med det äterutsända paketet.

Samtidigt skall mottagaren tidigare känna till information om kodningshastighet, modulationstekniken, de ortogonala koderna och antalet ortogonala koder, som an- vänds av sändaren, vilken är illustrerad i fig 7, samt antalet àterutsändningar för demodulering och avkodning.

Dvs ovanstående information skalla tidigare matas till avspridaren 812, demodulatorn 814, den selektiva paket- kombineraren 816 och avkodaren 824, så att mottagaren kan utföra en motsvarande operation som sändarens. Därför ma- tas ovanstående information från sändaren till mottagaren över en nedlänksstyrkanal.

Föredragna utföringsformer av föreliggande upp-. finning kommer först att beskrivas kortfattat, innan en detaljerad beskrivning av föreliggande uppfinning ges.

En första utföringsform av föreliggande uppfinning ästadkommer en sändtagare, som stöder olika modulations- tekniker vid initial sändning och vid àterutsändning, om antalet koder, som är tillgängliga för àterutsändning, är reducerat i ett CDMA-mobilkommunikationssystem, som stöd- jer en kodningshastighet 1/2 och CC, en av HARQ-typerna.

Sändaren stödjer QPSK-modulation vid initial sändning och stödjer QPSK-modulation och l6QAM-modulation vid àter- utsändning. Närmare bestämt väljer under àterutsändning den första utföringsformen sänddata i enlighet med ett förändrat antal tillgängliga ortogonala koder, och en förändrad modulationsteknik, och kombinerar effektivt valda data.

En andra utföringsform av föreliggande uppfinning åstadkommer en sändtagare, som stödjer olika modulations- tekniker vid initial sändning och vid àterutsändning, om antalet tillgängliga koder för àterutsändning är redu- cerat i ett CDMA-mobilkommunikationssystem, som stödjer kodningshastigheten 3/4 och CC. Sändaren stödjer QPSK-mo- dulation vid initial sändning och stödjer QPSK-modulation l5 523 495? ---- ~ v I I a | .g samt l6QAM-modulation vid àterutsändning. Närmare bestämt väljer den andra utföringsformen under àterutsändning sändningsdata i enlighet med det förändrade antalet till- gängliga ortogonala koder och den förändrade modulations- tekniken och kombinerar effektivt valda data.

En tredje utföringsform av föreliggande uppfinning àstadkommer en sändtagare, som stödjer olika modulations- tekniker vid initial sändning och vid àterutsändning om antalet koder, som är tillgängliga för àterutsändning, ökar i ett CDMA-mobilkommunikationssystem, som stödjer kodningshastigheten 1/2 och CC. Sändtagaren stödjer QPSK- modulation vid initial sändning och stödjer QPSK-modula- tion samt l6QAM-modulation vid àterutsändning. Närmare bestämt väljer den tredje utföringsformen, under àter- utsändning, sänddata i enlighet med det förändrade an- talet tillgängliga koder och den förändrade modulations- tekniken, och kombinerar effektivt valda data.

En fjärde utföringsform av föreliggande uppfinning åstadkommer en sändtagare, som stödjer olika modulations- tekniker vid initial sändning och àterutsändning om anta- let koder, som är tillgängliga för àterutsändning ökar i ett CDMA-mobilkommunikationssystem, som stödjer en kod- ningshastighet om 3/4 och CC. Sändtagaren stödjer QPSK- modulation vid initial sändning samt stödjer QPSK-modula- tion och l6QAM-modulation vid àterutsändning. Närmare be- stämt väljer den fjärde utföringsformen under àterutsänd- ning sänddata i enlighet med ett förändrade antalet av tillgängliga ortogonala koder och en förändrad modula- tionsteknik, och kombinerar effektivt valda data.

Nu kommer föredragna utföringsformer av föreliggande uppfinning att beskrivas detaljerat med hänvisning till de bifogade ritningarna. 1.Första utföringsformen(kodningshastigheten är l/2 och antalet ortogonala koder, som är tillgängliga för àterutsändning, har minskat) Q n c n n. n 525 495 o r v o nu 31 Den första utföringsformen av föreliggande upp- finning kommer nu att beskrivas nedan med hänvisning till de bifogade ritningarna. I den första utföringsformen an- vänds en kodningshastighet om 1/2 och nämnda CC används såsom HARQ. Dessutom sänds data vid initial sändning med QPSK-modulation under utnyttjande av 8 tillgängliga orto- gonala koder, och vid àterutsändning återutsänds data med QPSK-modulation eller en annan modulationsteknik, som an- vänder 3 tillgängliga ortogonala koder, minskat med 5 or- togonala koder jämfört med vid den initiala sändningen.

Först kommer en operation med sändning av data att beskrivas med hänvisning till sändaren i fig 7. Indata med tillagd CRC matas till kanalkodaren 712, i vilken nämnda indata kodas med en given kod vid en kodnings- hastighet om 1/2, vilken kod matas från styrenheten 726, och de kodade bitarna utmatas seriellt. De kodade bitarna indelas i systematiska bitar (S-bitar), som motsvarar verkliga transmissionsdata, och paritetsbitar (P-bitar) för felkontroll i nämnda indata. Eftersom kodningshastig- heten som används är en symmetrisk kodningshastighet X, utmatar kanalkodaren 712 S-bitarna och P-bitarna med samma kvot. De kodade bitarna, som består av S-bitarna och P-bitarna, är föremål för punktering, i enlighet med ett givet punkteringsmönster, av punkteraren, som ingår i kanalkodaren 712. Under utnyttjande av CC-typen av HARQ används samma punkteringsmönster vid initial sändning och vid äterutsändning, så att kanalkodaren 712 utmatar samma databitström vid varje sändning. Vanligtvis mäste kvot- matchning utföras på de kodade bitarna genom upprepning och punktering, när en transportkanal är föremål för mul- tiplexering, eller de kodade bitarna, som utmatas fràn kanalkodaren 712, inte är identiska i antalet symboler, som sänds via luften. I föreliggande uppfinning utförs kvotmatchning av kanalkodaren 712.

De kodade bitar som seriellt utmatas från kanal- kodaren 712 separeras till S-bitar och P-bitar via dis- tribueraren 714, och distribueras därefter till mot- lO 523 495 u ø f n v a .u 32 svarande sammanlagrare. När t ex sammanlagraren 710 inne- fattar tvà sammanlagrare 716 och 718, distribuerar dis- tribueraren 714 S-bitarna till den första sammanlagraren 716 och P-bitarna till den andra sammanlagraren 718. De distribuerade S-bitarna och P-bitarna, frän distri- bueraren 714, sammanlagras av den första sammanlagraren 716 och den andra sammanlagraren 718. Sammanlagrings- mönstret för den första sammanlagraren 716 kan vara iden- tisk med eller skilt från sammanlagringsmönstret hos den andra sammanlagraren 718. Det bestämda sammanlagrings- mönstret skall även igenkännas av mottagaren.

De sammanlagrade S-bitarna och P-bitarna, som matas fràn den första sammanlagraren 716 och den andra samman- lagraren 718, matas till paketväljaren 720. Paketväljaren 720 väljer ett transmissionspaket pà basis av information om modulationstekniken, som användes vid initial sänd- ning, den nuvarande modulationstekniken och antalet äter- utsändningar, och matar de valda paketet till modulatorn 722. tarna med en symbolmappningsteknik i motsvarighet till en Modulatorn 722 modulerar de sammanlagrade kodade bi- förutbestämd modulationsteknik, och matar sin utsignal till frekvensspridaren 724. Frekvensspridaren 724 de- multiplexerar de modulerade symbolerna frän modulatorn 722 i enlighet med antalet tillgängliga ortogonala koder, sprider de demultiplexerade symbolerna under utnyttjande av de ortogonala koderna, och sänder de spridda symbol- erna till mottagaren.

Hädanefter kommer det i detalj att beskrivas hur ett sändningspaket väljs i enlighet med förändringen i modu- lationstekniken under àterutsändning.

Fig 9A illustrerar ett sätt för val av ett sändpaket under àterutsändning medelst paketväljaren 720 i det sy- stem som använder kodningshastigheten 1/2, när antalet ortogonala koder, som är tillgängliga för àterutsändning, har reducerats till tre ortogonala koder från åtta, som var tillgängliga för initial sändning. I fig 9A represen- terar S ett systematiskt subpaket (eller S-subpaket), som | . u n n. u 523 495 Q O O I I OI 33 enbart består av systematiska bitar, och P representerar ett paritetssubpaket som består en- (eller P~subpaket), bart av paritetsbitar.

När kodningshastigheten l/2 används är S-subpaketet identiskt med P-subpaketet i storlek. Därför sänds vid initial sändning S-subpaketen först under utnyttjande av fyra tillgängliga ortogonala koder bland de átta till- gängliga ortogonala koderna, och P-subpaketen sänds under utnyttjande av de fyra sista tillgängliga ortogonala ko- derna.

När modulationstekniken och antalet av tillgängliga koder ändras, bestäms en mängd av data som verkligen skall sändas av ekvationerna 1 och 2 nedan. a_log2M, N - , = ' . . . . . . . . . . . . . , . . . ._ (l) logg M,- ß N.

D,=axßxD, I ekvation (1) indikerar Mi ett heltal, svarar en modulationsteknik vid initial sändning, och M, indikerar ett heltal, som mot- som motsvarar en modulationsteknik vid àterutsändning. Vidare indikerar Ni antalet tillgäng- liga koder för initial sändning och Nr indikerar antalet tillgängliga koder för àterutsändning. I ekvation (2) in- dikerar Di antalet kodade bitar som sänds under initial sändning, och Dr avser antalet kodade bitar som kan sän- das under àterutsändning. och (2) indikerar heltalen Mi el- ler Mr att modulationstekniken blir 64 för 64QAM, 16 för l6QAM, 8 för 8PSK och 4 för QPSK. Fig 9A illustrerar ett sätt för val av sänddatapaket när en modultionsteknik vid I ekvationerna (1) initial sändning är QPSK och modulationstekniken vid áterutsändning är identisk med modulationstekniken vid initiala sändning (fall (a-1)) eller ändras till l6QAM (fall (a-2)). remàl för symbolmappning, så att tvä kodade bitar mappas till en symbol, och symbolerna frekvenssprides med 8 Vid initial sändning är alla datapaket fö- lO l5 | ø n u »o u ~523 495 34 tillgängliga ortogonala koder innan de sänds. I fallet (a-1) i fig 9A, där 3 tillgängliga ortogonala koder är tilldelade för àterutsändning och modulationstekniken, som används för àterutsändning, är identisk med modula- tionstekniken, som används för initiala sändning, àter- utsänds endast 3/8 av nämnda initialt sända data i enlig- och (2). I detta fall sänds en- S2 och S3, vilka använder de tre första tillgängliga ortogonala koderna. Om ytterligare en het med ekvationerna (1) dast S-subpaketen S1, àterutsändningsbegäran mottas, kommer S-subpaketet S4 och P-subpaketen P1 och P2, vilka inte sändes vid den tidi- gare àterutsändningen, att àterutsändas. Dvs genom två àterutsändningar kan, bland nämnda initialt sända data, alla S-subpaket och en del av P-subpaketen sändas. I detta fall kan mottagaren utföra kombinering mellan samma datapaket.

I fallet (a-2) tionstekniken ändras till modulationen med hög ordning i fig 9A à andra sidan, där modula- hos l6QAM under àterutsändning, kan 6/8 av nämnda ini- tialt sända data àterutsândas i enlighet med ekvationerna (1) och (2). symbol vid den initiala sändningen, mappas 4 kodade bitar Dvs, även om 2 kodade bitar mappades till en till en symbol vid àterutsändning. Eftersom de kodade bi- tarna, vilkas sändes med 2 tillgängliga ortogonala koder vid initial sändning, kan sändas under utnyttjande av en tillgänglig ortogonal kod, är det möjligt att sända dub- (a-1). i fig 9A alla S- av P-subpaketen i belt sä mycket data som sändes i fallet sàsom illustreras i fallet (a-2) subpaket S1-S4 och en del, Pl och P2, nämnda initialt sända data sändas. Om återigen en ytter- Därför kan, ligare àterutsändningsbegäran mottas kommer S-subpaketen Sl-S4 och P-subpaketen P3 och P4, vilka inte sändes i den tidigare àterutsändningen, att sändas. Dvs S-subpaketen sänds tvà gånger och P-subpaketen sänds en gàng, var- igenom den kombinerade effekten i mottagaren maximeras.

Anledningen till att kombinationen av subpaket änd- ras vid áterutsändning är att prioriteterna hos systema- l0 523 495 tiska bitar och paritetsbitar kan ändras om tillfället sä kräver för att öka prestandan hos en turboavkodare. Där- för är det möjligt att förvänta en ökning i system- prestanda genom att sända subpaketen i samma kombination eller subpaketen i olika kombinationer beroende pà an- talet återutsändningar och kanalförhàllanden. När paketen sänds blandat och består av de systematiska bitarna och paritetsbitarna i den existerande metoden ska sändaren endast sända en del av datapaketen som kodas av kanal- kodaren, så att de sända datapaketen oundvikligen blir föremål för slumpmässig kombinering vid mottagaren. En sådan metod är effektiv för reducering av bitfelskvoten (BER), ing av ramfelskvoten men är relativt sett mindre effektiv för reducer- (FER). Till skillnad från detta sän- der sändaren i enlighet med föreliggande uppfinning åter- igen hela paketet, som endast bestàr av de systematiska bitarna eller av paritetsbitarna, så att de sända infor- mationsbitarna effektivt kan kombineras. Dessutom är det möjligt att minska ramfelskvoten, genom att tillhanda- hålla de kombinerade kodade bitarna till en interminal på turboavkodaren.

Härnäst kommer en operation för mottagning av data att beskrivas med hänvisning till mottagaren, som är il- lustrerad i fig 8 och motsvarar sändaren, som är illu- strerad i fig 7.

Data som mottas från sändaren avsprids till module- rade symboler av avspridaren 812 under utnyttjande av multipla tillgängliga ortogonala koder, som används av sändaren under sändning, och de avspridda symbolerna ut- matas seriellt i formen av en dataström efter att de har multiplexerats. Demodulatorn 814 demodulerar de module- rade symbolerna i enlighet med en demodulationsteknik, som motsvarar modulationstekniken, som används av modula- torn 722, i sändaren, genererar LLR-värden för de demodu- lerade, kodade bitarna och matar de genererade LLR-vär- dena till den selektiva paketkombineraren 816. Den selek- tiva paketkombineraren 816 kombinerar LLR-värdena hos de lO u o c - ., 52 3 49 5 É-ï” "~_.-' 36 demodulerade kodade bitarna med tidigare LLR-värden i en bitenhet (pà bit-till-bit-basis). lektiva paketkombineraren 816 inkludera en buffert för För detta mäste den se- lagring av de tidigare LLR-värdena. Dessutom mäste buf- ferten ha en struktur som är kapabel att separat lagra LLR-värden för S-subpaketen och LLR-värden för P-sub- paketen, eftersom kombineringen mäste utföras med samma kodade bitar. En sådan buffertstruktur kan realiseras med antingen tvà separata buffertar eller en enkel buffert med tvà separata lagringsutrymmen.

Den selektiva paketkombineraren 816 bestämmer huru- vida den nuvarande sändningen är en initial sändning el- ler en àterutsändning, och bestämmer även huruvida de de- modulerade kodade bitarnas LLR-värden är avsedda för S- subpaketet eller P-subpaketet, pà basis av information om modulationstekniken vid initial sändning, den nuvarande modulationstekniken och antalet av tillgängliga orto- gonala koder. Om de nuvarande sändningen är en initial sändning lagrar kombineraren 816 LLR-värden för de demo- dulerade kodade bitarna i S-subpaketets buffert och i P- subpaketets buffert i enlighet med det bestämda resul- tatet, och matar sin utsignal till avsammanlagringssek- tionen 810. Om emellertid den nuvarande sändningen inte är en initial sändning, utan snarare en àterutsändning, kombinerar den selektiva paketkombineraren 816 de demodu- lerade kodade bitarnas LLR-värden med de LLR-värden som är lagrade i buffertarna till följd av den initiala sänd- ningen eller tidigare kombinering, i en bitenhet. Kombi- neringen utförs, dade bitar. såsom beskrivits ovan, mellan samma ko- Dvs LLR-värdena för de kodade bitarna för S- subpaketet i mängden av LLR-värden för de demodulerade kodade bitarna kombineras med LLR-värdena för S-sub- paketet, som är lagrade i bufferten, och LLR-värdena för de kodade bitarna för P-subpaketet bland LLR-värdena i de modulerade kodade bitarna kombineras med LLR-värden för P-subpaketet, vilka är lagrade i bufferten. lO o Q o u u.

I O 000 I I . - » n n . u . 9 . . . :', ,' g g _- « g- - .. . . .. .I nu no. , . . , ' _ ' ' I a n , .

I 0 u n . n. _ ! ' ' ß I - I I l ' ' i I y V Il OI IIIIOII Q - ø o 4 | oc 37 Samtidigt kan en buffert arrangeras i ett föregående steg före demodulatorn 814 för att utföra symbolkombine- ring mellan symboler som moduleras med samma modulations- teknik istället för den selektiva paketkombineraren 816.

Dvs om det antas att två skilda modulationstekniker användes under hela sändningsperioden uppdelas bufferten i tvâ areor och den selektiva paketkombineraren 816 utför kombinering mellan symbolerna, som sänds med samma modulationsteknik, varigenom tillförlitligheten hos LLR- värdena ökas.

De kodade bitarna som kombineras med den selektiva paketkombineraren 816 matas till avsammanlagringssek- tionen 810. De kodade bitarna som avsammanlagras av av- sammanlagrarna 820 och 822 i avsammanlagringssektionen 810 i enlighet med ett givet mönster, som används av sän- daren, matas till kanalavkodaren 824, där de avkodas i enlighet med en given demodulationsteknik. Bland de ko- dade bitarna, som sändes under initial sändning, kombine- ras de minimala systematiska bitarna eller paritets- bitarna för att öka tillförlitligheten hos datainsignalen till kanalavkodaren 824, vilket resulterar i en ökning av övergripande systemprestanda. Genom att kontrollera en CRC, som är inkluderad informationsbitarna, vilka avkodas av kanalavkodaren 824, avgörs huruvida ett fel har in- Om ett CRC-fel detekteras av CRC-kontrolleraren 826 sänder det övre lagret en NACK- träffat i informationsbitarna. signal eller en àterutsändningsbegäransignal till sända- ren. Om emellertid inget CRC-fel detekteras sänder det övre lagret en ACK-signal, som bekräftar mottagning av informationsbitarna. När NACK-signalen sänds lagras de felaktiga kodade bitarna i paketbuffrarna hos den selek- tiva paketkombineraren 816. Annars initieras paket- buffrarna, för att lagra nya paket som härnäst skall sän- das, när ACK-signalen sänds.

Fig 9B illustrerar en process för kombinering av de paket som àterutsänds i enlighet med modulatiosntekniken som är illustrerad i fig 9A med de initialt sända pake- lO f' “' ' ' I ~ I ~ ao no n v n . Ä u ou q . - - . '. I Z i _ g g- - .. . . .. .Z u. n. .. , . , _ _ I 1 o v ø I a o a nu n I: | 2 9' ' v n . , n e = i ,, H n. . - : z 38 ten, med hjälp av den selektiva paketkombineraren 816, som är illustrerad i fig 8.

Paketkombineringsprocessen vid mottagaren kommer att beskrivas med hänvisning till fig 9B. I fallet (b-1) där modulationstekniken som används vid àterutsändning är identisk med modulationstekniken som används vid initial sändning, kombineras endast subpaketen Sl, S2 och S3, vilka sändes med de tre första tillgängliga ortogonala koderna med nämnda initialt sända data, och de åter- stående subpaketen mäste vänta pà nästa äterutsändning, eftersom antalet sändbara datapaket minskar i proportion till det minskade antalet tillgängliga ortogonala koder.

Nu kommer en jämförelse att göras mellan denna metod och den konventionella metoden, som är illustrerad i fig SB. I fig SB är det nästan omöjligt att kombinera alla informationsbitar även med tvà àterutsändningar, eftersom nämnda sammanlagrade data är slumpmässigt fördelade. Där- för är det svårt att öka tillförlitligheten i en ram- enhet, även om det är möjligt att öka tillförlitligheten i en bitenhet. Emellertid är det möjligt i fig 9B att öka tillförlitligheten i en ramenhet genom att kombinera de systematiska bitarna, eftersom det är möjligt att sända åtminstone alla systematiska bitar med de tvà äterutsänd- Som ett resultat bidrar detta till en förbätt- ring i systemets kapacitet. Sàsom en jämförelse visar de ningarna. skuggade blocken i fig 9B subpaketen, som kombinerats i enlighet med en utföringsform av föreliggande uppfinning. i fallet (b-2) tekniken vid àterutsändning är ändrad till l6QAM, en del Emellertid är, där modulations- verkligen sända data identiska med en mängd data, vilka är sända med de 6 ortogonala koderna under den initiala sändningen, även om antalet ortogonala koder, som är tillgängliga för àterutsändning, är 3. Detta beror på att 4 kodade bitar mappas till en symbol vid àterutsändning med l6QAM, även om 2 kodade bitar mappas pà en symbol vid initial sändning med QPSK. Därför utför mottagaren kom- binering av alla de initialt sända S-subpaketen S1-S4 och :! 523 495 z ~'§= | n o ~ |u 39 en del, P1 och P2, av de initialt sända P-subpaketen. Det bör noteras här att alla de initialt sända S-subpaketen kombineras med en àterutsändning. En jämförelse kommer att göras mellan denna metod och den konventionella meto- den, som är illustrerad i fig SB.

I fig 5B kombineras endast en del av nämnda data för att förbättra bitfelskvoten. Emellertid är det möjligt i fig 9B att erhålla en kombinerad effekt för alla informa- tionsbitar i ljuset av turbokodens karaktäristik, efter- som alla S-subpaket kan kombineras. Som ett resultat för- bättras hela prestandan hos kanalavkodaren, vilket såle- des reducerar ramfelskvoten. Även om sändnings- och mottagningsoperationen endast för den första àterutsändning efter initial sändning har beskrivits är sändnings- och mottagningsoperationer för efterföljande àterutsändningar uppenbara för fackmännen. 2. Andra utföringsform (kodningshastigheten är 3/4, och antalet ortogonala koder, som är tillgängliga för àterutsändning, har minskat) Till skillnad fràn när kodningshastigheten är 1/2 är de systematiska bitarna bland de kodade bitarna fràn ka- nalkodaren 712 3 gånger fler i antal än paritetsbitarna, om kodningshastigheten är 3/4. Detta betyder att antalet kodade bitar, som matas till den första sammanlagraren 716 är 3 gånger större än antalet kodade bitar som matas till den andra samanlagraren 718. För bättre förståelse görs hänvisning till fig 10A och 10B. Bland totalt 8 tillgängliga ortogonala koder tilldelas 6 ortogonala ko- der S-subpaketen S1, S2, S3, S4, S5 och S6, och de àter- stàende 2 ortogonala koderna tilldelas till P-subpaketen P1 och P2. Liksom i den första utföringsformen där kod- ningshastigheten är 1/2 använder denna utföringsform QPSK vid initial sändning och använder samma modulationsteknik eller en modulationsteknik med hög ordning sàsom l6QAM vid àterutsändning. Fig 10A illustrerar ett sändningssätt u .o o o n o n i 523 495 " 40 (a-1), vid vilket modulationstekniken, som används vid áterutsändning, är identisk med modulationstekniken, som används vid initial sändning. Fig lOB illustrerar en mot- / används vid àterutsändning är identisk med den modula- tagningsmetod i vilken den modulationsteknik som tionsteknik som används vid initial sändning. Vidare il- (a-2), vid vilket modulationstekniken, som används vid àterutsändning, är lustrerar fig 10A ett transmissionssätt en modulatiosnteknik med hög ordning och l6QAM, jämfört med modulationstekniken som används vid initial sändning, och fig lOB illustrerar en mottagningsmetod (b-2), vid vilken den modulationsteknik som används vid àterutsänd- ning är en modulationsteknik med hög ordning och l6QAM, jämfört med den modulationsteknik, som används vid ini- tial sändning. Det antas även i den andra utföringsformen att antalet ortogonala koder, som används för àterutsänd- ning, är större än antalet ortogonala koder, som används vid initial sändning. Dvs 8 tillgängliga ortogonala koder används vid initial sändning, men 3 tillgängliga orto- gonala koder används vid àterutsändning, så att antalet tillgängliga ortogonala koder reduceras med 5. Den andra utföringsformen är identisk med den första utförings- formen vad det avser sändarens och mottagarens funktion vid samma förhållanden. Därför fokuseras en beskrivning av den andra utföringsformen pà funktionen hos paket- väljaren 720, som är illustrerad i-fig 7, och den selek- tiva paketkombineraren 816, som är illustrerad i fig 8.

Paketväljaren 720 väljer, såsom beskrivits i samband med det fall där kodningshastigheten är 1/2, ett paket, som skall sändas under àterutsändning, på basis av styr- information avseende modulationstekniken vid initial sändning och den nuvarande modulationstekniken, samt in- formation om antalet tillgängliga koder. Såsom beskrivits med hänvisning till det fall där kodningshastigheten är %, bestäms det antal kodade bitar som krävs vid àter- (l) och (2). àterutsändningspaketets storlek för samma modulations- utsändning med ekvationerna Dvs eftersom lO ø o n . nu 523 495 41 teknik och l6QAM beror enbart på det ändrade antalet tillgängliga ortogonala koder blir paketstorleken vid återutsändning 3/8 och 6/8 gånger paketstorleken vid ini- tial sändning. Fig 10A illustrerar ett exempel pà en kom- bination av sändpaket, som valts av paketväljaren 720. Om emellertid en annan återutsändningsbegäran återigen mot- tas kan kombinationen av sändpaket, som illustreras i fig Dvs i fallet (a-1) och S3 vid en första sändning och subpaketen S4, S5 och 10A, ändras. sänds subpaketen S1, S2 S6 sänds vid en andra återutsändning, så att mottagaren kan kombinera alla S-subpaket. En funktion hos den selek- tiva paketkombineraren 816 i mottagaren illustreras i (b- (a-l) lertid modulationstekniken vid återutsändning är 16QAM sänds subpaketen S1, S2, S3, S4, S5 och S6 vid en första återutsändning, och subpaketen P1, P2, S1, S2, S3 och S4 sänds vid den andra återutsändningen. Alternativt kan en- 1) i fig lOB, vilket motsvarar i fig 10A. Om emel- dast S-subpaketen sändas även vid den andra återutsänd- ningen, vilket således ökar kombineringseffekten. I vil- ket fall som helst är det möjligt att förbättra ramfels- kvoten.

Dessutom kan paketväljaren 720 välja de paket som består endast av de systematiska bitarna eller paritets- bitarna i olika kombinationer. Såsom beskrivits med hän- visning till det fall där kodningshastigheten är 1/2 kan paketen väljas sekventiellt i förutbestämt mönster, eller väljas i en särskild kombination i enlighet med modula- tionstekniken och antalet återutsändningar. Det förut- bestämda paketvalsmönstret måste kännas igen av motta- garen, så att den selektiva paketkombineraren 816 kan välja paketen på ett korrekt sätt.

Fig 1OB illustrerar en process för distribuering av valda paket, som återsänds i enlighet med den modula- tionsteknik som illustreras i fig 10A till de motsvarande buffertarna hos den selektiva paketkombineraren 816, och för kombinering av dessa paket med de initialt sända pa- keten, som är lagrade i buffertarna hos den selektiva pa- l5 | ~ - Q .o 523 495 . . - . .- 42 ketkombineraren 816, vid en kodningshastighet om 3/4. Om t ex QPSK-modulation används vid äterutsändning kombine- ras endast hälften av S-subpaketen partiellt. Därför skall en ytterligare àterutsändning utföras i syfte av att helt kombinera S-subpaketen. Fig 9B illustrerar exem- pel pä paketkombinationer, i vilka prioritet ges för de systematiska paketen. Detta beror pà att de kodade bi- tarna, som inmatas till kanalavkodaren, ökar i tillför- litlighet om de systematiska bitarna kompenseras först.

Om l6QAM används vid àterutsändning kan alla S-subpaket kombineras med en àterutsändning, vilket maximerar den kombinerade effekten. Emellertid måste kanalförhàllandena vara mycket goda för att uppnå en bättre kombinerings- effekt än när samma modulationsteknik används vid initial sändning och àterutsändning. 3. Tredje utföringsformen (kodningshastigheten är 1/2, och antalet ortogonala koder, som är tillgängliga för äterutsändning, har ökat) Fig llA illustrerar ett sätt för val av paket under återutsändning med paketväljaren 720 i det system som an- vänder en kodningshastighet 1/2 när antalet ortogonala koder, som är tillgängliga för àterutsändning, har ökat till 6 från de 4 ortogonala koderna vid initial sändning.

När kodningshastigheten är 1/2 är S-paketen identiska i storlek med P-paketen. Därför sänds S-subpaketen under utnyttjande av de första 2 tillgängliga ortogonala ko- derns bland de 4 tillgängliga ortogonala koderna vid ini- tial sändning, och P-subpaketen sänds under utnyttjande av de àterstàende 2 tillgängliga ortogonala koderna. Fig 11A illustrerar ett sätt för val av ett sänddatapaket när en modulationsteknik vid initial sändning är l6QAM och en modulationsteknik vid àterutsändning är identisk med mo- dulationstekniken vid initial sändning (fallet(a-1)) el- ler ändrat till QPSK (fallet(a-2)). är alla datapaket föremål för symbolmappning, sä att 4 Vid initial sändning 523 495 43 kodade bitar mappas pà en symbol, och symbolerna frekvenssprides med de 4 tillgängliga ortogonala koderna innan sändning.

Om, sàsom illustreras vid (a-1) i fig 11A, 6 till- gängliga ortogonala koder tilldelas för àterutsändning (l6QAM), är identisk med modulationstekniken, och modulationstekniken som används för àter- utsändning, som an- àterutsänds hälften av nämnda (1) och (2). I detta fall sänds alla data och S-subpaketen S1 och S2 under utnyttjande av de 2 första tillgängliga ortogo- vänds vid initial sändning, initialt utsända data i enlighet med ekvationerna nala koderna med en àterutsändning. Dvs det är möjligt att sända subpaketen S1, S2, P1, P2, S1 och S2 under ut- nyttjande av de 6 tillgängliga ortogonala koderna. Om en annan utsändningsbegäran mottas kan paketväljaren 720 sända subpaketen antingen i den tidigare kombinationen eller i en annan kombination av S1, S2, P1, P2, P1 och P2 i enlighet med subpaketens prioriteter. Å andra sidan kan, såsom illustreras vid (a-2) i fig 11A, om modulationstekniken vid àterutsändning ändras till modulationen med låg ordning QPSK, 3/4 av nämnda initialt sända data àterutsändas i enlighet med ekva- och (2). symbol vid initial sändning. Därför är det möjligt, ef- tionerna (1) Dvs 2 kodade bitar mappas pà en tersom de kodade bitarna som sändes med en tillgänglig ortogonal kod vid àterutsändning kan sändas under utnytt- jande av 2 tillgängliga ortogonala koder, att sända hälf- ten av de data som sändes i fallet (a-1). Därför kan, sä- (a-2) i fig 11A, S-subpaketen S1, S2 och P1 sändas genom en àterutsändning. Om ytterligare en som illustreras i áterutsändningsbegäran mottages sänds S-subpaketen S1, S2 och P2. Dvs S-subpaketen sänds tvà gånger och P-sub- paketen sänds en gàng, vilket maximerar mottagarens kom- binerande effekt. Det motsatta är också möjligt.

Fig 11B illustrerar en process för kombinering av de paket som áterutsänds i enlighet med en modulations- teknik, som är illustrerad i fig 11A, med de initialt ø u c a .o 525 495 44 sända paketen med hjälp av den selektiva paketkombinera- ren 816, som är illustrerad i fig 8.

Paketkombineringsprocessen vid mottagaren kommer att I fallet (b-1) i fig llB, där den modulationsteknik som används vid äter- beskrivas med hänvisning till fig llB. utsändning är identisk med den modulationsteknik som an- vänds vid initial sändning, kan S-subpaketen utöver alla data sändas, eftersom antalet sändbara datapaket har ökat i proportion med det ökade antalet tillgängliga orto- gonala koder. Som ett resultat av detta kan nämnda ini- tialt sända data kombineras med S-subpaketen tvà gànger och med P-subpaketen en gäng genom en àterutsändning, vilket maximerar den kombinerande effekten. En jämförelse kommer att göras mellan denna metod och den konven- tionella metoden, som är illustrerad i fig 6B. I fig 6B utförs ytterligare kombinering i en bitenhet, vilket för- bättrar tillförlitligheten i en bitenhet, även om hela paketet kombineras genom àterutsändning, eftersom nämnda sammanlagrade data är slumpmässigt utplacerade. Emeller- tid är det svàrt att förvänta sig en förbättring av till- I fallet (b-1) det möjligt att öka tillförlitligheten i en ramenhet ge- förlitligheten i ramenhet. i fig llB är nom att kombinera de systematiska bitarna, eftersom inte bara hela paketet utan även S-subpaketen kan sändas genom en àterutsändning. Som ett resultat bidrar detta till en förbättring i systemets kapacitet. i fallet (b-2) tionstekniken vid àterutsändning ändras till QPSK, även Emellertid är, i fig llB där modula- om antalet ortogonala koder, som är tillgängliga för àterutsändning är 6, en mängd av verkligt sända data identisk med en mängd av data, som sänds via de 3 orto- gonala koderna vid initial sändning. Därför utförs den S2 och Pl. Det att åtminstone S-subpaketen kombineras verkliga kombineringen pà subpaketen Sl, bör noteras här, fullt under en àterutsändning. En jämförelse kommer att göras mellan denna metod och den konventionella metoden, som är illustrerad i fig 5B. I fig SB kombineras endast u n ø - av u 523 495 o n . - nu 45 en del av nämnda data för att förbättra bitfelskvoten. i fallet (b-2) i fig llB att uppnå en kombinerad effekt för alla informationsbitar i Emellertid är det möjligt, ljuset av turbokodens karaktäristik, eftersom S-sub- paketen kan kombineras fullt. Som ett resultat av detta förbättras övergripande prestanda för kanalavkodaren, vilket därigenom reducerar ramfelskvoten. 4. Fjärde utföringsformen (kodningshastighet är 3/4, och antalet ortogonala koder, som är tillgängliga för återutsändning, har ökat) Till skillnad från när kodningshastigheten är 1/2, är de systematiska bitarna bland de kodade bitarna från kanalkodaren 712 tre gånger större i antal än paritets- bitarna om kodningshastigheten är 3/4. Bland ett totalt antal om 4 tillgängliga ortogonala koder tilldelas 3 or- togonala koder till S-subpaketen S1, S2 och S3, och den återstående ortogonala koden tilldelas till P-subpaketet P. Här tilldelas, när kodningshastigheten är 1/2 och an- talet tillgängliga ortogonala koder är 2, bland totalt 2 tillgängliga ortogonala koder, en ortogonal kod till S- subpaketet S och den andra tilldelas till P-subpaketet P.

Men i ett fall där kodningshastigheten är 3/4 skall det totala antalet ortogonala koder åtminstone vara fler än 4. Bland ett totalt antal av tillgängliga ortogonala ko- der tilldelas 3 ortogonala koder till S-subpaketen (S1, S2, S3) och en ortogonal kod tilldelas till P-subpaketet P. Med andra ord skall, när kodningshastigheten är 1/2, antalet tillgängliga ortogonala koder åtminstone vara mer än 2. Å andra sidan skall det vara större än 4 i fallet där kodningshastigheten är 4/3. Denna utföringsform an- vänder l6QAM vid initial sändning och använder samma mo- dulationsteknik eller en modulationsteknik med låg ord- ning, QPSK, vid återutsändning. Exempel, i vilka den mo- dulationsteknik som används vid àterutsändning är iden- tisk med modulationstekniken, som används vid initial lO lS | u o | o: 1 o o n u nu 46 (a-l) l2B. Vidare är exempel, (b-1) i vilka làgordningsmodulations- sändning, är visade i i fig 12A och i fig tekniken QPSK används vid àterutsändning, illustrerade i (a-2) i fig 12A och (b-2) tillgängliga ortogonala koder används vid initial sänd- i fig l2B. Det antas att 4 ning och att 6 tillgängliga ortogonala koder används vid àterutsändning.

Paketväljaren 720 väljer, såsom beskrivits i sam- bandet där kodningshastigheten är 1/2, ett paket som skall sändas vid àterutsändning pà basis av styrinforma- tion om modulationstekniken vid initial sändning, den nu- varande modulationstekniken och information om antalet tillgängliga koder. Antalet kodade bitar som krävs vid áterutsändning bestäms genom ekvationerna (1) och (2).

Dvs paketstorleken vid àterutsändning blir 3/2 och 3/4 gänger paketstorleken vid initial sändning för samma mo- dulationsteknik respektive för QPSK. Fig 12A illustrerar ett exempel pà en kombination av àterutsändningspaket, som är valda med paketväljaren 720. Om emellertid en an- nan àterutsändningsbegäran mottas igen kan kombinationen av sändningspaketen ändras.

I fallet (a-1) som används vid äterutsändning, är identisk med den modu- i fig 12A, där modulationstekniken, lationsteknik, som används vid initial sändning, kan pa- ritetssubpaketet dessutom sändas under utnyttjande av de återstående ortogonala koderna efter att alla subpaket har sänts, eftersom antalet ortogonala koder, som är tillgängliga för àterutsändning, har ökat, varigenom den kombinerande effekten ökar. Vid en andra äterutsändning kan ytterligare ett paritetssubpaket sändas. Emellertid i fallet (a-2) vid àterutsändning är QPSK, alla S-subpaket vid den för- sänds, i fig 12A där modulationstekniken sta sändningen och subpaketen P, S1 och S2 sänds vid en andra àterutsändning. Alternativt kan, även vid den andra àterutsändningen, endast S-subpaketen sändas för att där- igenom öka den kombinerande effekten pà S-subpaketen. I lO o o ø n oo fszz 495 ~~ 47 vilkendera fallet är det möjligt att förbättra ramfels- kvoten.

Dessutom kan paketväljaren 720 välja de paket som består endast av de systematiska bitarna eller av pari- tetsbitarna i olika kombinationer. Såsom beskrivits med hänvisning till det fall där kodningshastigheten är 1/2 kan paketen väljas sekventiellt enligt ett förutbestämt mönster eller väljas i olika kombinationer i enlighet med modulationstekniken och antalet àterutsändningar. Det förutbestämda paketvalsmönstret mäste kännas igen av mot- tagaren, sä att den selektiva paketkombineraren 816 pà korrekt sätt kan välja bland datapaketen.

Fig l2B illustrerar en process för kombinering av sända paket, som väljs i enlighet med modulations- tekniken, som är illustrerad i fig 12A, med de initialt sända paketen lagrade i buffertar hos den selektiva pa- ketkombineraren 816, vid en kodningshastighet av 3/4. Om t ex modulationstekniken, som används vid àterutsändning, är identisk med den modulationsteknik som används vid initial sändning kan hela paketet kombineras, och där- efter kan S-subpaketen kombineras ytterligare genom en àterutsändning (fall(b-1)). Fig 12B illustrerar exempel pà paketkombinationer, i vilka prioritet ges till de sys- tematiska paketen om de systematiska bitarna kompenseras först, varigenom de kodade bitarna, som inmatas till ka- nalavkodaren, ökar i tillförlitlighet.

I fallet (b-2) med làg ordning, QPSK, används vid àterutsändning, sänds i fig l2B, där modulationstekniken alla S-subpaket genom en àterutsändning, varigenom den kombinerande effekten maximeras. Genom att göra sä, är det möjligt att öka ramfelskvoten jämfört med vid den konventionella metoden.

. Förändring i modulationsteknik Fig 13 illustrerar en procedur för bestämning av en modulationsteknik när ett antal ortogonala koder, som är lO fszs 495 išgišï 48 tillgängliga för àterutsändning, skiljer sig frän ett an- tal ortogonala koder, som är tillgängliga för initial sändning, i enlighet med en utföringsform av föreliggande uppfinning.

Med hänvisning till fig 13 bestämmer, om en HARQ har påbörjats, en förstärkare i steget 1301 parametrar, vilka är relaterade till initial sändning, och sänder ett nytt datapaket pà basis av de bestämda parametrarna. En motta- gare sänder därefter en NACK- eller ACK-signal beroende pà huruvida det initialt sända paketet, som sändes av sändaren hade ett fel. Dvs sändaren sänder en NACK- eller ACK-signalen beroende på huruvida ett fel har uppstått i det initialt sända paketet. De parametrar som är rela- terade till initial sändning kan inkludera en kodnings- hastighet R, en modulationsteknik mi, och antalet Ni av tillgängliga ortogonala koder. Sändaren bestämmer, i steg 1302, huruvida en NACK har mottagits från mottagaren. Om ACK har mottagits istället för NACK gär sändaren vidare till steget 1330, där den sänder nya data. Om emellertid NACK har mottagits i steg 1302 går sändaren vidare till steg 1304 där den ökar ett räknevärde k med 1 för att räkna antalet mottagna NACKar. Dvs sändaren räknar an- talet sändningsfel med hjälp av räknevärdet k. Sändaren bestämmer i steg 1306 huruvida antalet sändfel i räkne- värdet k är större än eller lika med ett tröskelvärde a.

Som ett resultat av bestämningen försöker sändaren, om antalet sändfel med räknevärdet k är större än eller lika med tröskelvärdet a, att ändra modulationstekniken.

Tröskelvärdet a har bestämts tidigare i enlighet med ett kanalförhàllande. 1 försöker sändaren ändra modulationstekniken vid den Om t ex tröskelvärdet a definieras som första áterutsändningen efter att initial sändning har misslyckats. Om emellertid antalet sändningsfel med räknevärdet k är mindre än tröskelvärdet a i steget 1306 gär sändaren vidare till steg 1326, där den sätter modulationstekniken för àterutsändning till modulations- 1 o 111 1 1 nu n1|u 10 un 1 A1 1 1 1 1 I 1 1 1 1 1 o v I 0 11 1 u 11 s 1 u 1 Q 1 1 1 1 I 1 1 I v I 1 1 I : n « 11 nu 1 1 1 11 1 1 1 1 1 1 1 a 1 un 0 oc 1 a 1 1 | 1 o 1 1 9 e es es e I -1 see---o I 49 (Mr=Mr). Därefter sänder sändaren àterutsändningsdata i steget 1328. tekniken för initial sändning I syfte att försöka ändra modulationstekniken jämför sändaren, i steg 1308, antalet Nr av ortogonala koder, som är tillgängliga för àterutsändning, med antalet Nr av ortogonala koder, som är tillgängliga för initial sänd- ning. Dvs sändaren bestämmer i steg 1308 huruvida antalet Nr av ortogonala koder, som är tillgängliga för äter- utsändning, är större än eller lika med antalet Ni av or- togonala koder, som är tillgängliga för initial sändning.

Om Nr är större än eller lika med Ni gär sändaren vidare till steget 1310 och bestämmer huruvida ett nuvarande ka- (C/I= Car- är sämre än kanalför- nalförhàllande (eller en bärare-störare-kvot rier to Interference Ratio)) hàllandet vid initial sändning. Om nuvarande kanalför- hàllande är sämre än kanalförhàllandet vid initial sänd- ning sätter sändaren, i steg 1312, en modulationsteknik Mr för àterutsändning till en modulationsteknik, som har ett steg lägre modulationsordning. I steg 1314 jämför sändaren Nr med värdet som beräknas genom ekvation (3) i vilken mr appliceras.

Npzílšxln-'l-XN” . . . . . . . . . .. (3) m I' I ekvation (3) är nm=log2Mk och Mk indikerar ett hel- 16 eller 64 för QPSK, 16QAM respektive 64QAM.

Ett värde hos Nr är ett minimalt värde, tal om 4, som är kapabelt att öka avkodningseffekten genom att sända alla syste- matiska bitar hos paketet med en àterutsändning. Eftersom emellertid S-paketen kan sändas fullt med två eller flera àterutsändningar kan denna process uteslutas. Denna pro- cess används för att maximera effekten av föreliggande uppfinning. Om förhållandet är uppfyllt i steg 1314 mins- kar sändaren i steg 1316 modulationsordningen med ett steg och àterutsänder därefter paketet. Dvs om 16QAM an- vänds vid initial sändning ändras modulationstekniken till QPSK för partiell paketsändning. Om emellertid 1unu1 l5 523 495 . n - - Q .- 50 kanalförhállandet inte försämrades, även om antalet orto- gonala koder, som är tillgängliga för àterutsändning, har minskat fortsätter förstärkaren till steg 1326 där den sätter modulationstekniken för àterutsändning till modu- lationstekniken för initial sändning. Om emellertid ekva- tion (3) försämrades sä att modulationstekniken skulle ändras, är inte är uppfylld, även om kanalförhàllandena det omöjligt att sända alla systematiska bitar vid den första àterutsändningen, varför modulationstekniken för àterutsändning sätts till modulationstekniken för initial sändning. Dessutom är det inte nödvändigt att ändra modu- lationstekniken till en modulationsteknik med hög ordning om antalet ortogonala koder, som är tillgängliga för àterutsändning, är större än eller lika med antalet orto- gonala koder, som är tillgängliga för initial sändning.

Detta beror pà att mottagaren inte har någon svårighet att kombinera hela paketet, eftersom sändaren kan sända hela datapaketet med den nuvarande modulationstekniken. Å andra sidan görs hänvisning nu till det fall där antalet ortogonala koder, som är tillgängliga för äter-~ utsändning, minskar. Om det bestäms i steg 1318 att ka- “¿ A, 7;2 nalförhällandena inte är bra, sä att modulationstekniken bör ha högre modulationsordning än modulationsordningen vid initial sändning, använder sändaren samma modula- tionsteknik i steg 1326. Om emellertid kanalförhàllandet är bra, sä att ovan nämnda villkor har uppfyllts, gär sändaren vidare till steg 1320 där den sätter mr till mo- dulationstekniken med ett steg högre ordning. Därefter bestämmer sändaren i steg 1322 huruvida Nr uppfyller ek- vation (3). Om antalet Nr av ortogonala koder, som är tillgängliga för àterutsändning, uppfyller ekvation (3), går sändaren vidare till steg 1324, där den sänder pake- tet med en modulationsteknik, som har en högre modula- tionsordning. Här är Nr det minimala antalet av orto- gonala koder, som behövs för sändning av alla S-subpaket med en àterutsändning. Om emellertid antalet av ortogo- nala koder, som är tillgängliga för àterutsändning, har ~ 523 495š-ï*šïïi"=-.5 ÅïÉÉÉï-ëflfëïlšï- Išjlïj 51 minskat, gàr sändaren vidare till steg 1326, sà att sändaren inte behöver ändra modulationstekniken till mo- dulationsteknik med lägre modulationsordning än en modulationsordning vid initial sändning. 6. Modifierad sändarstruktur Hittills har föreliggande uppfinnings utförings- former beskrivits med hänvisning till sändaren, som är illustrerad i fig 7, och mottagaren, som är illustrerad i fig 8, och till system, Emellertid kan, som stödjer CC-typen av HARQ. i en miljö där antalet ortogonala koder, som är tillgängliga för àterutsändning, ändras, före- liggande uppfinning för ändring av en modulationsteknik för àterutsändning i enlighet med kanalmiljön och antalet tillgängliga ortogonala koder, för val av subpaketen med en högre prioritet i enlighet med den förändrade modula- tionstekniken och för sändning av de valda subpaketen, realiseras pà mànga olika sätt. Dessutom är det nödvän- digt att ändra strukturen hos sändaren och mottagaren i syfte att applicera uppfinningen pà system, som stödjer IR-typen av HARQ.

Såsom beskrivits ovan tillhandahåller föreliggande uppfinning ett sätt för korrekt ändring av en modula- tionsteknik i enlighet med kanalförhàllandena och antalet tillgängliga ortogonala koder, vilket antal har ändrats under àterutsändning, i det höghastighetsradiopaketdata- kommunikationssystem, som stödjer AMCS och CC-typen av HARQ. När endast en del av de initialt sända paketen àterutsänds under utnyttjande av de förändrade modula- tionstekniken sänder föreliggande uppfinning selektivt subpaketen med högre prioritet för att öka tillförlit- ligheten hos LLR-värden hos insignalbitar till turbo- avkodaren, varigenom ramfelskvoten minskas jämfört med i existerande system. Pà detta sätt är det möjligt att pà- tagligt öka sändningseffektiviteten. Föreliggande upp- finning kan appliceras pà varje sändtagare för ett träd- lO 523 495 u a o A a oo 52 bundet eller trådlöst kommunikationssystem. Dessutom kan föreliggande uppfinning, om den appliceras pà HSDPA och lxEV-DV, vilka har föreslagits av 3GGP och 3GGP2, för- bättra det övergripande systemets prestanda. Även om uppfinningen har visats och beskrivits med hänvisning till vissa föredragna utföringsformer skall fackmannen inse att olika förändringar i form eller de- taljer kan göras utan att avvika fràn uppfinningens anda och omfång, såsom det definieras av de bifogade kraven.

Claims (27)

10 15 20 25 30 35 523 495 53 PATENTKRAV

1. Sätt för äterutsändning av kodade bitar med en sändare såsom svar på en återutsändningsbegäran från en mottagare i ett mobilt kommunikationssystem, som sepa- rerar kodade bitar, som utmatas från en kodare vid given kodningshastighet, i kodade bitar med högre prioritet och kodade bitar med lägre prioritet, och sänder från sända- ren till mottagaren en ström av symboler, som erhålles genom symbolmappning av de kodade bitarna med högre prio- ritet och de kodade bitarna med lägre prioritet medelst en specifik modulationsteknik, med åtminstone en till- gänglig ortogonal kod, vilket sätt innefattar stegen att: bestämma ortogonala koder, som är tillgängliga för återutsändning; separera de kodade bitarna med högre prioritet och de kodade bitarna med lägre prioritet i ett flertal sub- paket med given storlek, och utvälja åtminstone en andel av subpaketen, vilka ska sändas återkommande, beroende på det bestämda antalet ortogonal koder; och sända en ström av symboler, vilka erhålles genom symbol-mappning av kodade bitar i de valda subpaketen med den specifika modulationstekniken, med hjälp av de be- stämda tillgängliga ortogonala koderna.

2. Sätt enligt krav 1, vid vilket åtminstone nämnda andel av subpaketen, vilka skall sändas återkommande, väljs beroende på det bestämda antalet tillgängliga orto- gonal koder och den specifika modulationstekniken, om den specifika modulationstekniken skiljer sig från en modula- tionsteknik, som används under initial sändning eller ti- digare äterutsändning.

3. Sätt enligt krav 1, vid vilket ett antal sub- paket, vilka är valda från nämnda flertal av subpaket be- stäms i enlighet med antalet Dr av kodade bitar, vilket beräknas med 10 15 20 25 30 35 u n n o vn u . - ~ . n 54 1 ,Ål N Lochß: ' bg2Al, N, D,=axßxDva= där Mi indikerar ett heltal, som motsvarar den modula- tionsteknik som används under initial sändning, kerar ett heltal, Mr indi- som motsvarar en modulationsteknik vid àterutsändning, N¿ indikerar antalet koder som är till- gängliga för initial sändning, Nr indikerar det antal ko- der som är tillgängliga för äterutsändning, och Di avser antalet kodade bitar som sänds under en initial sändning.

4. Sätt enligt krav 3, vid vilket den specifika modulationstekniken innefattar 64QAM (64-ary Quadrature 16QAM (16-ary Quadrature Amplitude Modulation) och QPSK (Quadrature Phase Shift Keying), och heltalen M¿_eller Mr är 64 för 64QAM, 16 för l6QAM och 4 för QPSK.

5. Sätt enligt krav 1, vid vilket subpaketen, som Amplitude Modulation), består av de kodade bitarna med högre prioritet, väljs först i steget för val av de subpaket som skall sändas.

6. Sätt enligt krav l, vid vilket tidigare icke sända subpaket väljs först i steget för val av de sub- paket som skall sändas.

7. Anordning för àterutsändning av kodade bitar med en sändare såsom svar pà en àterutsändningsbegäran fràn en mottagare i ett mobilt kommunikationssystem, vilket separerar kodade bitar, som utmatas fràn en kodare vid given kodningshastighet, i kodade bitar med högre priori- tet och kodade bitar med lägre prioritet, och sänder frän sändaren till mottagaren en ström av symboler, vilka er- hàlles genom symbolmappning av de kodade bitarna med högre prioritet och de kodade bitarna med lägre prioritet medelst en specifik modulationsteknik, med hjälp av ät- minstone en tillgänglig ortogonal kod, vilken anordning innefattar: en styrenhet för bestämning av ortogonal koder, vilka är tillgängliga för återutsändning; 110. 15 20 25 30 35 , . - u vu n 523 495 55 en väljare för separering av de kodade bitarna med högre prioritet och de kodade bitarna med lägre prioritet till ett flertal av subpaket med given storlek, och för val av åtminstone en del av subpaketen, vilka skall sän- das äterkommande, beroende pä det bestämda antalet till- gängliga ortogonal koder; en modulator för generering av en ström av symboler genom symbolmappning av kodade bitar i de valda sub- paketen med hjälp av en specifik modulationsteknik; och en frekvensspridare för sändning av strömmen av sym- boler under utnyttjande av de bestämda, tillgängliga or- togonala koderna.

8. Anordning enligt krav 7, vid vilken styrenheten väljer nämnda åtminstone en del av de subpaket som skall sändas återkommande, beroende pà det bestämda antalet tillgängliga ortogonala koder och den specifika modula- tionstekniken, om den specifika modulationstekniken skil- jer sig fràn en modulationsteknik, som används vid ini- tial sändning eller tidigare àterutsändning.

9. Anordning enligt krav 7, vid vilken ett antal av subpaket, som väljs från nämnda flertal av subpaket, väljs i enlighet med antalet D, av kodade bitar, som be- räknas enligt 1 Ål N :Lai och ß: f logzM, N. I D,=axßxD” a där Mi indikerar ett heltal, som motsvarar den modula- tionsteknik som används vid initial sändning, kerar ett heltal, Mr indi- som motsvarar en modulationsteknik vid àterutsändning, Ni indikerar antalet koder, som är till- gängliga för initial sändning, Nr indikerar det antal ko- der som är tillgängliga för àtersändning och Di avser det antalet kodade bitar som sänds under en initial sändning.

10. Anordning enligt krav 9, vid vilken den speci- fika modulationstekniken innefattar 64QAM l6QAM (16-ary Quadrature Amp- och QPSK (Quadrature Phase Shift Key- (64-ary Quadra- ture Amplitude Modulation), litude Modulation) l0 15 20 25 30 35 . . u « u szz 495 56 ing), och heltalen Mi eller Mr är 64 för 64QAM, 16 för l6QAM och 4 för QPSK.

11. ll. Anordning enligt krav 7, vid vilken väljaren först väljer subpaket, som bestàr av de kodade bitarna med högre prioritet, när den väljer ut de subpaket som skall sändas.

12. Anordning enligt krav 7, vid vilken väljaren först väljer tidigare icke sända subpaket när den väljer ut de subpaket som ska sändas.

13. Sätt för genomförande av äterutsändning av ini- tialt sända kodade bitar med en sändare sàsom svar pä en äterutsändningsbegäran frän en mottagare i ett CDMA-(Code Division Multiple Access)-mobilkommunikationssystem, som innefattar en kanalkodare för kodning av indata med en förutbestämd kodningshastighet och för utmatning av ko- dade bitar, vilket sätt innefattar stegen att: vid mottagande av en äterutsändningsbegäran från mottagaren, bestämma en modulationsteknik och ett antal av tillgängliga ortogonal koder, som skall användas vid àterutsändning; motta kodade bitar fràn kanalkodaren och fördela de kodade bitarna i systematiska bitar och paritetsbitar; motta de systematiska bitarna och paritetsbitarna, och separat sammanlagra de mottagna systematiska bitarna och paritetsbitarna; I _ bestämma ett antal av kodade bitar, som skall sän- das, beroende pà den bestämda modulationstekniken och det bestämda antalet av tillgängliga ortogonala koder, som skall användas under àterutsändning, och välja lika mànga sammanlagrade systematiska bitar och paritetsbitar som det bestämda antalet av kodade bitar; modulera de valda systematiska bitarna och paritets- bitarna med hjälp av den bestämda modulationstekniken och utmata modulerade symboler; och frekvenssprida de modulerade symbolerna med mot- svarande ortogonala koder bland de tillgängliga orto- gonala koderna. 10 15 20 25 30 35 5523 495 57

14. Sätt enligt krav 13, vid vilket den modulations- teknik som skall användas under äterutsändning bestäms pä basis av en kanalmiljö vid det tillfälle dä àterutsänd- ningsbegäran mottages.

15. Sätt enligt krav 13, vid vilket antalet Dr av kodade bitar som skall sändas bestäms av _ logzM, N _ h = ' logzM, Oc 'ß N. I D,=axßxDH a där Mi indikerar ett heltal, som motsvarar den modula- tionsteknik som används vid initial sändning, Mr indi- kerar ett heltal, som motsvarar en modulationsteknik vid äterutsändning, Ni indikerar antalet koder, som är till- gängliga för initial sändning, Nr indikerar det antal ko- der som är tillgängliga för àtersändning, och Di avser det antal av kodade bitar som sänds under en initial sändning.

16. Sätt enligt krav 15, vid vilket den specifika modulationstekniken innefattar 64QAM (64-ary Quadrature 16QAM (16-ary Quadrature Amplitude och QPSK (Quadrature Phase Shift Keying), och heltalen Mi eller M, är 64 för 64QAM, 16 för 16QAM och 4 för QPSK.

17. Sätt enligt krav 13, vid vilket de sammanlagrade Amplitude Modulation), Modulation) systematiska bitarna väljs först i steget där lika mänga sammanlagrade systemetiska bitar och paritetsbitar som antalet bestämda kodade bitar väljs.

18. Sätt enligt krav 13, vid vilket tidigare icke sända systematiska bitar och paritetsbitar väljs först i det steg där lika många sammanlagrade systematiska bitar och paritetsbitar som det bestämda antalet kodade bitar väljs.

19. Anordning för genomförande av äterutsändning av initialt sända kodade bitar med en sändare såsom svar pà en àterutsändningsbegäran från en mottagare i ett CDMA- (Code Division Multiple Access)-mobilkommunikations- system, som innefattar en kanalkodare för kodning av in- 10 _15 20 25 30 35 , n.. _ I lszz 495 58 data med en förutbestämd kodningshastighet och för utmat- ning av kodade bitar, vilken anordning innefattar: en styrenhet för bestämning av en modulationsteknik och ett antal av tillgängliga, ortogonala koder, vilka skall användas för àterutsändning, vid mottagande av en áterutsändningsbegäran fràn mottagaren; en distribueringsenhet för mottagning av kodade bi- tar fràn kanalkodaren och för fördelning av de kodade bi- tarna till systematiska bitar och paritetsbitar; en sammanlagrare för mottagande av de systematiska bitarna och paritetsbitarna, och för separat samman- lagring av de systematiska bitarna och paritetsbitarna; en väljare för val av det antal av kodade bitar som skall sändas, beroende på den bestämda modulations- tekniken och det bestämda antalet av tillgängliga, orto- gonala koder, och för val av lika många sammanlagrade systematiska bitar och paritetsbitar som det bestämda an- talet av kodade bitar; en modulator för modulering av de valda systematiska bitarna och paritetsbitarna med hjälp av de bestämda mo- dulationstekniken, och för utmatning av modulerade sym- boler; och en frekvensspridare för frekvensspridning av de modulerade symbolerna med motsvarande ortogonala koder bland antalet tillgängliga ortogonala koder.

20. Anordning enligt krav 19, vid vilken styrenheten bestämmer den modulationsteknik som skall användas under àterutsändning pà basis av en kanalmiljö vid det till- fälle när àterutsändningsbegäran mottages.

21. Anordning enligt krav 19, vid vilken antalet Dr av kodade bitar som skall sändas väljs med a-Eëd&mmß=N' NÄ D =a D, _ a. ><ß><, logáMi I där Mi indikerar ett heltal, som motsvarar den modula- tionsteknik som används vid initial sändning och Mr indi- kerar ett heltal, som motsvarar en modulationsteknik vid lO 15 20 25 30 35 523 495 59 återutsändning, Ni indikerar antalet koder, som är till- gängliga för initial sändning, Ng indikerar det antal ko- der som är tillgängliga för återsändning, och Di avser det antal av kodade bitar som sänds under en initial sändning.

22. Anordning enligt krav 21, vid vilken de speci- fika modulationsteknikerna inkluderar 64QAM (64-ary Quad- rature Amplitude Modulation), l6QAM (16-ary Quadrature och QPSK (Quadrature Phase Shift och heltalen Mi eller Mr är 64 för 64QAM, 16 för l6QAM och 4 för QPSK.

23. Anordning enligt krav 19, vid vilken väljaren Amplitude Modulation) Keying), först väljer de sammanlagrade systematiska bitarna när den väljer lika många sammanlagrade systematiska bitar och paritetsbitar som det bestämda antalet kodade bitar.

24. Anordning enligt krav 19, vid vilken väljaren först väljer tidigare icke sända systematiska bitar och paritetsbitar när den väljer lika många sammanlagrade systematiska bitar och paritetsbitar som det bestämda an- talet kodade bitar.

25. Sätt i en mottagare för mottagning av data som àterutsänds från en sändare i ett mobilt kommunikations- system, vilket separerar kodade bitar, som utmatas från en kodare vid en given kodningshastighet i kodade bitar med högre prioritet och kodade bitar med lägre prioritet, och sänder från sändaren till mottagaren en ström av sym- boler, som erhålles genom symbolmappning av de kodade bi- tarna med högre prioritet och de kodade bitarna med lägre prioritet med hjälp av en specifik modulationsteknik, med åtminstone en tillgänglig ortogonal kod, vilket sätt in- nefattar stegen att: bestämma ortogonala koder, som är tillgängliga för återutsändning; avsprida nämnda mottagna data med de bestämda till- gängliga ortogonala koderna och utmata en ström av modu- lerade symboler; 10 15 20 25 30 35 u n . | u - | no 523 495 60 demodulera strömmen av modulerade symboler med en demodulationsteknik, som motsvarar den specifika modula- tionstekniken, och utmata kodade bitar; separera de kodade bitarna till kodade bitar med högre prioritet och kodade bitar med lägre prioritet, och kombinera de separerade kodade bitarna med åtminstone en av de tidigare mottagna kodade bitarna; och separat avsammanlagra de kombinerade kodade bitarna med högre prioritet och de kombinerade kodade bitarna med lägre prioritet och kanalavkoda de avsammanlagrade, ko- dade bitarna.

26. Anordning för mottagning, medelst en mottagare, av data, som àterutsändes från en sändare i ett mobilt kommunikationssystem, som separerar kodade bitar, som ut- matas från en kodare med en given kodningshastighet, i kodade bitar med högre prioritet och kodade bitar med lägre prioritet, och sänder fràn sändaren till mottagaren en ström av symboler, som erhålles genom symbolmappning av de kodade bitarna med högre prioritet och de kodade bitarna med lägre prioritet med hjälp av en specifik mo- dulationsteknik, med åtminstone en tillgänglig ortogonal kod, vilken anordning innefattar: en avspridare för avspridning av nämnda mottagna data med lika mànga ortogonala koder som antalet till- gängliga ortogonala koder, som används under àterutsänd- ning, och utmatning av en ström av modulerade symboler; en demodulator för demodulering av strömmen av modulerade symboler, som motsvarar den specifika modulationstekniken; med hjälp av en demodulationsteknik, en selektiv paketkombinerare för separering av de kodade bitarna i de kodade bitarna med högre prioritet och de kodade bitarna med lägre prioritet, och kombine- ring av de separerade kodade bitarna med åtminstone en av de tidigare mottagna kodade bitarna; en avsammanlagrare för separat avsammanlagring av de kombinerade kodade bitarna med högre prioritet och de kombinerade kodade bitarna med lägre prioritet; och lO 15 20 25. 30 35 u - .-van n uu v-@«~ 523 495 nu .-1 se-ven nu 61 en kanalavkodare för kanalavkodning av de avsamman- lagrade kodade bitarna med högre prioritet och de av- sammanlagrade kodade bitarna med lägre prioritet.

27. Sätt för àterutsändning av kodade bitar med en sändare som svar på en äterutsändningsbegäran från en mottagare i ett mobilt kommunikationssystem, vilket sepa- rerar kodade bitar, som utmatas frän en kodare med given kodningshastighet, i kodade bitar med högre prioritet och kodade bitar med lägre prioritet, och sänder från sända- ren till mottagaren en ström av symboler, som erhålles genom symbolmappning av de kodade bitarna med högre prio- ritet och de kodade bitarna med lägre prioritet med en specifik modulationsteknik, med åtminstone en tillgänglig ortogonal kod, vilket sätt innefattar stegen att: bestämma, vid mottagande av en återutsändnings- begäran såsom svar pà ett förutbestämt antal av åter- utsändningsförsök, en modulationsteknik med en ett steg lägre modulationsordning än en modulationsteknik Mi, vid som en initial sändning, såsom en modulationsteknik Mr, skall användas under återutsändning, om antalet Ng av or- togonala koder, som är tillgängliga för återutsändning, är större än eller lika med antalet Ni av ortogonala ko- der, som är tillgängliga för initial sändning, och ett kanalförhàllande vid återutsändning är sämre än ett ka- nalförhållande vid bestämma en modulationsteknik med en ett steg högre initial sändning; modulationsordning än modulationsordningen Mi vid initial sändning såsom en modulationsteknik Mr, som skall användas under återutsändning, om antalet Ng av ortogo- nala koder, som är tillgängliga för àterutsändning, är mindre än antalet Ni av ortogonala koder, som är till- gängliga för initial sändning och ett kanalförhàllande vid återutsändning är bättre än ett kanalförhàllande vid initial sändning; bestämma huruvida antalet Nr av ortogonala koder, som är tillgängliga för àterutsändning, är riktigt genom 10 - .nu uuoø n nu I , n , . .nn n I , , . , 5 1 n n u | 0 .I " n . s 1 > o o r : . . . ' n "' i", 1.' I -- - ' 1.1.. 1 ,. un uu» » - , o v I I' 62 att páföra den bestämda modulationstekniken Mr pà följande ekvation, N zízexïxzvl ' m f där mk = log2Mk, mi = log2M¿ och R är ett heltal; och modulera åtminstone en av de kodade bitarna med den bestämda modulationstekniken Mr och àterutsända de modu- lerade kodade bitarna om antalet Nr av ortogonala koder, som är tillgängliga för àterutsändning, är riktigt.