SE522242C2 - Förfarande för avkodning av en digital signal, bussystem och periferiutrustning härför - Google Patents

Description

anno; 10 15 20 25 522 242 2 . n »se nu med hög prioritet uppvisar en högre amplitud än infonnationen med låg prioritet.

Informationen består av digitala signaler, varvid en binär nolla motsvarar en låg signalnivå och en binär etta motsvarar en hög signalnivå.

Fördelar med uppfinníngen Det uppfirmingseriliga förfarandet med de i kravet 1 angivna kännetecknande egenskaperna har i förhållande till detta den fördelen att ingen oscillator behövs i avkodaren vid användning av detta förfarande för avkodning av den digitala signalen. Bussystemet med de i kravet 10 angivna kännetecknande egenskaperna, jämte peiiferienheten med de i kravet 16 angivna kännetecknande egenskapema, och anordningen med de i kravet 27 angivna kännetecknande egenskapema har i förhållande till detta den fördelen att de är enklare och därmed även billigare att tillverka.

Genom de i de osjälvständiga kraven anförda kännetecknen är fördelaktiga vidareutvecklingar och förbättringar av de förfaranden och de anordningar som anges i de självständiga kraven möjliga.

Det är således fördelaktigt att mäta signalnivån hos signalen flera gånger eftersom signalbrusförhållandet blir bättre på detta sätt.

Syrmerligen fördelaktigt är att mäta signalen tre gånger för varje bit och tillföra mätresultaten till ett majoritetsoperationsorgan, eftersom signalutvärderingen på detta sätt blir särskilt enkel.

Tiden mellan de enskilda mätningarna för samma bit kan mätas speciellt enkelt och prisvärt med hjälp av en RC-oscillator. a ø n u o; 10 15 20 25 oroa: 30 n-n nu 3 Det är speciellt fördelaktigt att i bussystemet överföra infonnation med hög och låg prioritet, varvid den förra uppvisar en högre amplitud än den senare, eftersom informationen med högre prioritet på detta sätt automatiskt överskriver informationen med lägre prioritet.

Det är fördelaktigt att hålla totalpulsbredden för information med högre prioritet mindre, eftersom en högre överföringshastighet då uppnås för information med hög prioritet. Samtidigt uppnås för information med lägre prioritet bättre elektromagnetisk kompatibilitet genom de lägre totalpulsbredderna.

Utformningen av bussystemet såsom utlösarbuss för ett krockkuddesystem, varvid informationen med låg prioritet utgör diagnosförfiågriingar och informationer med hög prioritet utgör utlösningskommandon är fördelaktigt, eftersom ett krockkuddesystem uppbyggt på detta sätt är flexibelt till sin konstruktion och lätt kan utvidgas och/eller repareras.

Ritning Utföringsexempel på uppfinningen visas på ritningen och belyses närmare i nedan- stående beskrivning. Fig. 1 visar en digital signal med pulsbreddsmodulerade bitar, ñg. 2 visar en första koppling för avkodning av en digital signal med pulsbredds- modulerade bitar, ñg. 3 visar en pulsbreddsmodulerad bit och en andra signal med integralen av den andra signalen, fig. 4 visar en andra avkodare för avkodning av en digital signal med pulsbreddsmodulerade bitar, ñg. 5 visar ett bussystem.

Beskrivning Fig. 1 visar en digital signal 50 med pulsbreddsmodulerade bitar, som omfattar en startbit 49 och binärtalet 0010100, som i det följande skall belysas. Den digitala signalen 50 kan växla mellan två signalnivåer, en hög signalnivå 52 och en låg u uuuu oo innan 10 15 20 25 30 522 242 4 signalnivå 53. Skillnaden mellan de två signalnivåema är tillräckligt stor för att störningar såsom brus, avdrift eller små avvikelser från den ideala signalnivån blir försumbara. Dessa stömingar visas därför inte i fig. 1. Signalen 50 är en ström av 8 bitar 51, varvid den första biten 49, startbiten, inte skall avkodas. Varaktigheten av alla bitar är den samma, och omfattar totalt pulsbredden 54.

När inga data överförs, antar signalen 50 den låga signalnivån 53. En bit börjar med en brant stigning 100 till en hög signalnivå 52, vilken i den första biten exempelvis hålls oförändrad över två tredjedelar av totalpulsbredden. Därefter följer ett brant fall ned till den låga signalnivån 53, som sedan blir oförändrad för resten av total- pulsbredden. Den andra biten i fig. 1 börjar exempelvis igen med en brant stigning 100 till den höga signalnivån 52, vilken hålls oförändrad över en tredjedel av total- pulsbredden, följt av ett brant fall till den låga signalnivån 53, vilken hålls oföränd- rad över två tredjedelar av totalpulsbredden.

Varaktigheten av den låga signalnivån i en bit 51 bestämmer värdet av biten 51. Om signalnivån är övervägande låg rör det sig om en bit med värdet 0, i motsatt fall om en bit med värdet l. Signalen 50 i fig. l omfattar också, utöver startbiten 49, som har värdet 1, bitsekvensen 0010100.

Fig. 2 visar ett blockdiagram av en anordning som används för avkodning av en pulsbreddsmodulerad signal. Bussarna 3 och 4 är ledningar som används för spridning av signalen 50. Härvid är bussen 3 jordledningen, och bussen 4 är signalledningen. Signalledningen 4 är förbunden med en integrator ll över en utlösarledning 25. Integratorns ll ingång är förbunden med den andra signal- generatoms 10 utgång. Den andra signalgeneratorn 10 för den andra signalen 56 är utformad som en likspärmingskälla eller en likspänningsanslutning. Integratoms ll utgång är för det första förbunden med multiplikatorn 12, för det andra med en första ingång hos en komparator 14. Multiplikatoms 12 utgång är förbunden med ett minne 13, vilket är förbundet med en andra ingång hos komparatom 14. vissa 10 15 20 25 30 522 242 5 u. nu Fig. 3 visar en bit hos en pulsbreddskodad signal 50, som sträcker sig över en totalpulsbredd 54. Vidare visas en andra signal 56 som är konstant över tid. Vidare visas den integrerade andra signalen 57, varvid den starka stigningen 100 valdes som nedre integrationsgräns och totalpulsbredden som integrationsintervall. Inritat är också hälften av maximalvärdet av den integrerade andra signalen 57, som i det följande betecknas med hänvisningssiffran 55.

Förfarandet skall nu belysas med hjälp av fig. 2 och ñg. 3. I tillägg till signalen 50, vilken skall avkodas, tillhandahålls en andra signal 56 från den andra signal- generatorn 10. Genom integrationen av den andra signalen 56 erhålls en stigande signal med konstant stigning. lntegratorn ll, som utför integrationenav den andra signalen 56, är utformad så att den kan utlösas, varvid utlösningssignalen ges av den branta stigningen 100 hos en pulsbreddsmodulerad bit. Varje utlösningssignal sätter integratoms 11 utgång till noll och sätter igång en ny integration. Signalen på integratoms ll utgång består därmed av en följd av trekantssignaler, varvid bredden av en trekant motsvarar en totalpulsbredd 54. Maximalvärdet av den första trekanten tillförs en multiplikator 12, vari det multipliceras med ett iörhandsbestämt tal. I det här valda utforingsexemplet är detta tal 0,5. Resultatet av denna multiplikation sparas i minnet 13 såsom referens 55. I förloppet av nästa bit 51 i signalen 50 järnfórs utgångssignalen från integratorn 11 fortlöpande med referensen 55, som är sparad i minnet 13. För detta används komparatom 14, vilken förses med det värde som finns i minnet 13 och utgången från integratom 11. Så snart den integrerade andra signalen 57 når referensen 55, ligger en bestämd signal på komparatoms 14 reguljära utgång 141, exempelvis en etta, varigenom mätningen av signalens 50 nivå styrs. Härfór tillhandahålls den utlösningsbara nivåmätaren 15.

I detta utföringsexempel har fórutsatts att överskrivningen av minnet är tidsberoende eller utlöses av den branta stigningen 100. Härigenom mäts totalpulsbredden 54 för varje bit så att säga på nytt, och förfarandet blir mindre känsligt för störningar. u n oooo u. 10 15 20 =-ß arna» 30 522 242 6 Altemativt kan minnet också vara utformat så att dess innehåll endast kan över- skrivas av ett större tal. Denna egenskap förhindrar att referensen för början av varje bit tas bort. Detta uppnås enkelt med en extra komparator (ej visad på ritningen), som järnför minnets innehåll med ingången. Det är även möjligt att spärra över- skrivandet av minnet 13, så snart en signal registreras i komparatorn 14. 1 stället för multiplikatom kan även 12 ett filter tillhandahållas, som glättar den integrerade signalen, varvid även referensen uppstår.

En variation av det i fig. 2 visade utföringsexemplet uppstår genom att nivån hos signalen 50 inte mäts en gång i mitten av totalpulsbredden, utan tre gångeri den rnittersta tredjedelen av totalpulsbredden. En koppling som realiserar detta vidareutvecklade förfarande visas i fig. 4, varvid samma delar är försedda med samma hänvisningsbeteckningar som i fig. 1 till 3. Den digitala signalen 50 som skall avkodas tillförs igen över bussarna 3, 4. Bussen 3 är jordledningen, och bussen 4 används för signalen. Bussen 4 är förbunden med den fjärde signalgeneratom 26, som är utformad som en utlösningsbar sågtandsgenerator, över utlösarledningen 25.

Nled den utlösningsbara sågtandsgeneratorns utgång är multiplikatom 12 förbunden, till vars utgång minnet 13 är anslutet. Vidare är komparatom 14 ansluten till minnet hos en fjärde signalgenerator 26. En andra ingång hos komparatom 14 är förbunden med minnet 13. Komparatoms utgång är å enda sidan förbunden med den utlösningsbara nivåmätaren 15, vilken är förbunden med bussen 4. Å andra sidan är komparatom 14 förbunden med räknarens 21 utlösaringång. Vidare är i kopplingen en tredje signalgenerator 20 tillhandahållen, vars utgång är förbunden med räknarens 21 ingång. Kopplingen uppvisar också ett andra minne 22. Minnet 22 och räknarens 21 utgång är förbundna med ingångama hos en andra komparator 24.

Komparatoms 24 utgång såsom även komparatoms 14 utgång, förbunden med den utlösningsbara nivåmätaren 15. »rrnu 10 15 20 25 30 522 242 7 Den fjärde signalgeneratom 26 alstrar igen en fjärde signal, som är utformad som en sågtandssignal, synkroniserad med signalen 50 som skall avkodas. Den motsvarar såtillvida kombinationen av den andra signalgeneratom 10 och integratorn ll i fig. 2. Igen räknas en referens 55 ut från den fjärde signalens maximivärde, som denna antar under den första biten, i multiplikatom 12 och sparas i minnet 13. För alla följande bitar av signalen 50 järnfórs igen den andra signalen med referensen 55 med hjälp av komparatom 14. Så snart den fjärde signalen når referensen 55, utlöser komparatom 14 den utlösningsbara nivåmätaren 15, varigenom signalnivån hos signalen 50 mäts.

Samtidigt utlöser komparatom 14 också en räknare 2 l, så att räknaren, när den mottar en utlösningssignal, påbörjar en räknesekvens. Räknarens 21 ingång beläggs med utgångssignalen från en tredje signalgenerator 20. Den tredje signalgeneratom 20 alstrar en snabbt oscillerande periodisk signal. Exempelvis kan den tredje signal- generatom 20 omfatta en RC-oscillator. Den tredje signalens oscillationer räknas alltså i räknaren 21, från den tidpunkt vid vilken komparatom 14 har utlöst mätning- en av signalnivån hos signalen 50. Komparatom 24 jämför detta antal oscillationer hos den tredje signalen efter nivåmätningen med ett förutbestämt tal, som finns lagrat i minnet 22. När antalet oscillationer når det förutbestämda talet, utlöser den andra komparatom 24 den utlösningsbara nivårnätaren 15 och åstadkommer därmed en fömyad mätning av signalens 50 nivå. Den tredje signalens frekvens och det förutbestämda talet i minnet 22 bör härvid väljas och avstämrnas mot varandra, så att den andra mätningen av signalnivån hos signalen 50 också sker i det område, vari den pulsbreddsmodulerade nollan och den pulsbreddsmodulerade ettan i signalrrivån skiljer sig åt. I föreliggande exempel är detta den mittersta tredjedelen av totalpuls- bredden 54.

Det i fig. 4 åskådliggjorda förfarandet kan självklart utvidgas genom att signalnivån hos signalen 50 mäts mer än två gånger. Det är närliggande att mäta signalnivån tre gånger, eftersom tre mätvärden kan mellanlagras och när den tredje mätningen har øøøø g. 10 15 20 25 522 242 s avslutats tillföras till ett majoritetsoperationsorgan. Därmed kan mätfel exempelvis på grund av överhöming från andra ledningar elimineras med mycket enkla medel.

Principen som ligger till grund för förfarandet är att utnyttja en första bit för mätning av totalpulsbredden och med hjälp av denna information avkoda en senare bit, varvid en tidpunkt för mätning av signalnivån beräknas utifrån den uppmätta totalpulsbredden.

Man kan även enligt uppfinningen med hjälp av en oscillator, som uppvisar en period tydligt kortare än totalpulsbredden, bestämma totalpulsbredden såsom en multippel av oscillatoms period, beräkna referensen utifrån detta, exempelvis genom enkel multiplikation, och spara. För avkodning av bitarna jämförs då antalet perioder hos oscillatorn efter den senaste branta stigningen hos den signal som skall avkodas, med referensen, och i förekommande fall bestäms signalnivån hos signalen som skall avkodas.

En användning för det uppfmningsenliga förfarandet visas i fig. 5. I fig. 5 visas ett styrorgan 1 som är förbundet med ett flertal periferienheter 2 över bussar 3, 4. Styr- organet l, som i det följande även förenklat betecknas som organ, uppvisar en processor 5 och ett bussgränssnitt 6. Bussarna 3 och 4 är förbundna med bussgräns- snittet 6.

Genom bussarna 3, 4 uppnås en tvåledningsbuss, genom vilken information kan utväxlas mellan styrorganet 1 och periferienhetema 2. Eftersom endast två ledningar krävs för en sådan buss, hålls kostnaderna för kablar mellan styrorganet l och peri- ferienheterna 2 mycket låga. Utbytet av information över bussen sker genom att den station som till envar tid sänder lägger ut elektriska signaler, både strömsigrialer och spänningssignaler, på bussama 3, 4, som sedan utvärderas av den mottagande stationen. I föreliggande utföringsexempel är ledningen 3 jordledningen, och o n rrrr nu »urin 10 15 20 25 30 522 242 9 ledningen 4 beläggs med signalen. Informationen består härvidlag av en bitsekvens, varvid varje bit är pulsbreddsmodulerad. En sådan bitsekvens visades även i fig. 1.

Spänningssignalens arnplitud, dvs. skillnaden mellan den låga och den höga signalnivån, väljs för en första tillämpning låg. Vidare är totalpulsbredden 54 relativt stor. Det är fördelaktigt vid en sådan överföring av information att de elektromagnetiska störningar som orsakas av bussen är mycket små. På grund av den låga överföiingshastigheten är en sådan överföring av information speciellt väl lämpad när informationen inte är brådskande.

På bussen 4 kan även, på samma sätt, en signal med pulsbreddsmodulerade bitar och med mycket stor amplitud och mycket liten totalpulsbredd överföras. Överföringen av denna signal ger starkare elektromagnetiska störningar, men trots detta kan på gmnd av den kortare totalpulsbredden 54 en mycket högre överföringshastighet uppnås.

På grund av de olika stora amplitudema kan därmed information med stor amplitud till envar tid överskxivas av information med låg amplitud.

Med det i fig. 5 visade systemet av styrorgan 1, perifeiienheter 2 och bussar 3, 4, avses i syrmerhet ett krockkuddesystem. Detta uppvisar ett centralstyrorgan 1 och periferienheter 2, som kan vara en krockkudde, en sidokrockkudde, en bältesstramningsanordning eller andra element. Hos ett sådant krockkuddesystem måste kommandona för utlösning av varje periferienhet 2 överföras med hög prioritet, varvid ingen typ av fördröjning kan accepteras. Vidare bör ett sådant system kunna kontrollera varje periferienhets 2 funktionsduglighet. Det antas därvid att styrorganet 1 sänder begäran om diagnos till periferíenhetema 2, som sedan genom en svarssignal kan bekräfta funktionsdugligheten. I jämförelse med kommandona för utlösning av periferienhetema 2 är begäran om diagnos av låg prioritet. Det uppfinningsenliga bussystemet kan därmed med fördel användas i ett n u ø o nu » ' 522 242 10 ua o; krockkuddesystem, i vilket mellan styrorganet 1 och det tillhörande periferienhetema 2 kontinuerlig information om diagnosen för driftsberedskapen för varje enskild periferienhet 2 kan utbytas och sedan kommandon från styrorganet l till periferienhetema 2 måste överföras med hög prioritet, för utlösning av 5 fimktionerna hos varje enskild periferienhet 2.

Ixus:

Claims (28)

10 15 20 25 30 522 242 ll Patentkrav

1. Förfarande för avkodning av en digital signal (50) med pulsbreddsmodulerade bitar med en hög (53) och en låg (52) signalnivå, varvid åtminstone en första bit (49) hos signalen inte avkodas, och varvid varje bit omfattar en förhandsbestämd totalpulsbredd (54), som är lika för varje bit av de pulsbreddsmodulerade bitarna, kännetecknat av att - den första biten används för bestämning av totalpulsbredden, - en mättid beräknas utifrån totalpulsbredden - för en på denna bit följ ande andra bit, signalnivån hos signalen (50) mäts när mättiden har gått sedan den följande bitens början.

2. Förfarande för avkodning av en digital signal (50) enligt krav 1, kännetecknat av att a.) en fjärde signal alstras i en fjärde signalgenerator (26), varvid den fjärde signalen är en sågtandssignal, som vid varje bits början uppvisar ett förhandsbestärnt värde och vid varje bits slut når ett maximivärde och sedan återställs, b.) att, åtminstone för den första biten hos signalen (50), den fjärde signalens maximivärde multipliceras med en förhandsbestämd faktor, företrädesvis ungefär 0,5, och sparas såsom referens (55), c.) att för de bitar som skall avkodas, den fjärde signalen fortlöpande jämförs med referensen, d.) att signalnivån hos signalen (50) mäts åtminstone en gång, när den fjärde signalen överskrider referensen (55), och att stegen c.) till d.) upprepas för alla bitar som skall avkodas.

3. Förfarande enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att signalnivån hos signalen (50) mäts tre gånger för varje bit. n u o u nu 10 15 20 25 30 522 242 12

4. Förfarande enligt krav 1, 2 eller 3, kännetecknat av att en tredje periodisk signal alstras, företrädesvis med hjälp av en RC-oscillator, att perioderna hos denna tredje periodiska signal räknas, varvid räknandet börjar på nytt när den fjärde signalen överskrider referensen, och att signalnivân hos signalen mäts ytterligare en gång, när antalet perioder hos den tredje periodiska signalen når ett första förhandsbestäint värde.

5. Förfarande enligt krav 3 eller 4, kännetecknat av att åtminstone ett andra värde för antalet perioder hos den tredje periodiska signalen är förhandsbestämt, varvid det första och det andra förhandsbestärnda värdet är olika, och att signalnivån hos signalen mäts när det första förhandsbestämda värdet nås och när det andra förhandsbestämda värdet nås.

6. Förfarande enligt något av kraven 3 till 5, kännetecknat av att signalnivån hos signalen (50) mellanlagras, att signalnivåerna järnförs och att den signalnivå som uppmättes flest gånger vidarebehandlas såsom den signalnivå som bestämmer värdet vid avkodning av biten.

7. F örfarande enligt något av föregående krav, kännetecknat av att för alstrandet av den fjärde signalen, en andra signal som är konstant över tid, alstras, att den andra signalen integreras över signalens (50) första bits totalpulsbredd, varvid vid varje bits början integrationen påbörjas på nytt och dess värde sätts till noll.

8. Förfarande enligt krav 7, kännetecknat av att for alstrandet av den andra signalen, signalen (50) likriktas och/eller glättas.

9. Bussystem för överföring av infonnationer mellan ett organ (1) och åtminstone en periferienhet (2), varvid informationen vid varje tillfälle överförs i fonn av en digital signal (50) med en sekvens av pulsbreddsmodulerade bitar (51), varvid varje bit (51) uppvisar en hög (52) och en låg (53) signalnivå och en första bit innefattar ø @ c n o; :usa a 10 15 20 25 ; | o . n n o u v u u o. c o 522 242 13 en förhandsbestämd totalpulsbred (54) som är lika för varje bit, vilket system innefattar styrorgan (1) för att tillhandahålla informationen såsom en digital signal med en sekvens av pulsbreddsmodulerade bitar, var och en med en hög signal och en låg signal - en periferienhet (2) för avkodning av de pulsbreddsmodulerade bitarna genom följ ande steg: - den första biten används för bestämning av totalpulsbredden, - en mättid beräknas utifrån den förhandsbestämda totalpulsbredden - signalnivån hos signalen (50) mäts för en andra bit när mättiden har gått sedan den följande bitens början.

10. Bussystem enligt krav 9, kännetecknat av att information med hög prioritet och information med låg prioritet kan sändas från organet (1) till åtminstone en periferienhet (2), varvid infonnationen med hög prioritet uppvisar en större skillnad mellan den höga och den låga signalnivån än informationen med låg prioritet.

11. Bussystem enligt krav 10, kännetecknat av att totalpulsbredden hos en enskild bit av informationen med hög prioritet är mindre än totalpulsbredden hos en enskild bit av informationen med låg prioritet.

12. Bussystem enligt något av kraven 10 till 11, kännetecknat av att periferienheten är utformad för utlösning av en krockkudde, att informationen med låg prioritet är utformad såsom en diagnosbegäran avseende krockkuddens driftsberedskap, och att informationen med hög prioritet är utformad såsom utlösningskommandon för krockkudden.

13. Bussystem enligt krav 12, kännetecknat av att flera periferienheter (2) är förbundna med bussarna (3, 4), att diagnosbegäran innehåller en adress till en av c u o o u en n v uno o 10 15 20 25 o n n o se 522 242 14 periferienheterna (2), och att periferienheten med adressen sänder ett svar tillbaka till styrorganet, ur vilket periferienhetens (2) driftsberedskap kan utläsas.

14. Bussystem enligt krav 13, kännetecknat av att svaret består av en belastning av bussarna (3, 4).

15. Periferienhet (2) for ett bussystem, for mottagning av digitala signaler (50), kännetecknad av att den är anordnad att mottaga digitala signaler (5 0) bestående av en sekvens av pulsbreddsmodulerade bitar (51), varvid varje bit uppvisar en hög (52) och en låg (53) signalnivå, och varje bit uppvisar en totalpulsbredd (54), saint att den innefattar en andra signalgenerator (10) for alstrande av en andra signal (56), en multiplikator (12) eller spänningsdelare for multiplikation av den andra signalen från integratom med en forhandsbestämd faktor, varvid resultatet kan sparas som referens (55), en forsta komparator (14), med vilken den forsta signalen (50) kan jämföras med referensen (55) och att mätningen av den forsta signalens (50) signalnivå är styrbar med hjälp av den forsta komparatorn (14).

16. Periferienhet enligt krav 15, kännetecknad av att en tredje signalgenerator (20), företrädesvis en RC-oscillator, med vilken en tredje periodisk signal kan alstras, tillhandahålls, att en räknare (21) tillhandahålls, medelst vilken periodema hos den tredje periodiska signalen kan räknas, att räknaren (21) kan startas medelst den forsta komparatom (14), att organ (22) for lagring av åtminstone ett forhandsbestämt tal tillhandahålls, att en andra komparator (24) tillhandahålls, att resultatet från räknaren kan jämföras i den andra komparatorn med det forhandsbestämda talet, och att mätningen av signalnivån hos signalen (50) kan styras medelst den andra komparatorn (24). ovana u--o | ø ~ u co nu o n nu; n 10 15 20 25 30 ø Q o | en 522 242 15

17. Periferienhet (2) enligt något av kraven 15 eller 16, kännetecknad av att en omkopplingsanordning för registrering av mottagna signaler (50), som överskrider en förhandsbestämd differens mellan hög och låg nivå, tillhandahålls, så att signaler med hög och låg amplitud kan skiljas åt.

18. Periferienhet enligt krav 17, kännetecknad av att behandlingen av information med låg amplitud avbryts vid mottagande av information med hög amplitud.

19. Periferienhet enligt något av kraven 17 eller 18, kännetecknad av att signaler med låg amplitud är signaler med låg prioritet, i synnerhet diagnosbegäran, och att organ för utsändning av ett svar tillhandahålls.

20. Periferienhet enligt något av kraven 17 till 19, kännetecknad av att svaret kan signaleras genom belastning av två bussar i bussystemet.

21. Periferienhet enligt något av kraven 15 till 18, kännetecknad av att energi- försörjningen sker över bussystemet.

22. Periferienhet enligt något av kraven 15 till 21, kännetecknad av att en adress är tillordnad periferienheten, att mottagbar infonnation är försedd med en måladress, och att periferienheten är försedd med organ för att jämföra måladressen med adressen till periferienheten.

23. Periferienhet enligt något av kraven 15 till 22, kännetecknad av att periferi- utrustningen är utformad såsom utlösningsenhet för en krockkudde och/eller ett bältesstramningssystem.

24. Organ (1) för utsändning av information till åtminstone en periferienhet (2), kännetecknat av att informationen är utformad såsom digitala signaler (50), utformade som en sekvens av pulsbreddsmodulerade bitar (51), varvid varje bit (51) . u ~ c co n .p ø | o ø nu o: n anno o 10 15 20 5 4 ' i :Uli e' I» in. an: I-u. ß". _11' u: a a. u - s u n I n y g . , li' II* In n 0 un: nu nu n u ° 0 I II I nu s I nu p Q g I v a s n n. . , ,,,, , 16 uppvisar en totalpulsbredd (54) med en hög (52) och en låg (53) signalnivå, att information med hög prioritet kan sändas ut med en stor skillnad mellan hög och låg signalnivå och information med låg prioritet kan sändas ut med en mindre skillnad mellan hög och låg signalnivå.

25. Organ (1) enligt krav 24, kännetecknat av att informationen med hög prioritet består av bitar (51) med kortare totalpulsbredd (54) än informationen med låg prioritet.

26. Organ (1) enligt något av kraven 24 eller 25, kännetecknat av att information med hög prioritet kan sändas innan sändandet av information med låg prioritet har avslutats och/eller innan mottagandet av information från en periferiutrustning (2) har avslutats.

27. Organ (1) enligt något av kraven 24 till 26, kännetecknat av att den sändbara infonnationen med låg prioritet är utformad som diagnosbegäran avseende periferi- utrustningens (2) driftberedskap, och att den sändbara infonnationen med hög prioritet är utformad såsom utlösningskommandon för åtminstone ett bestämt periferiorgan (2).

28. Organ (1) enligt något av kraven 24 till 27, kännetecknat av att organ för mottagande av information från en periferienhet (2) tillhandahålls.