SE521468C3 - Effektomvandlingsanordning - Google Patents

Description

(A) (fl . - . : i v 521 4/38 2 en grindstyrkrets, 310 betecknar en DC-spänningsstyr- krets, och 320 betecknar en effektstyrkrets. Hänvisnings- siffrorna 311 och 321 betecknar subtraherare, 312 och 322 betecknar kompensatorer och 330 betecknar en väljare.

Här följer en kort beskrivning av driften av den konventionella effektomvandlingsanordningen som visas i fig 9.

Effektdetektionskretsen 307 beräknar en aktiv AC-effekt P = Vu * Iu + Vv * lv + Vw * Iw baserat på var och en av trefas AC-spänningsvärdena Vu, Vv och Vw som detekteras av spänningsdetektorn 304 och var och en"av trefas AC-värdena Iu, Iv och Iw som detekeras av strömde- tektorn 305. Därefter utmatar effektdetektionskretsen 307 den beräknade aktiva AC-effekten. Hänvisningstecknet ”*” betecknar en multiplikation.

Den aktiva AC-effekten P är approximativt lika med den effekt som omvandlas vid AC-DC-omvandlingen som ut- förs av effektomvandlaren 301 av spänningstyp. Den detek- terade aktiva AC-effekten P matas till effektstyrkretsen 320. den aktiva AC-effekten P och effektreferensvärdet Pref.

Subtraheraren 321 beräknar sedan avvikelsen mellan Kompensatorn 322 justerar effekten för effektomvandlaren 301 av spänningstyp enligt den beräknade effektavvikel- sen. Kompensatorn 322 ökar alltså effekten för effekt- omvandlaren 301 av spänningstyp när den av effektdetek- torn 307 aktiva detekterade AC-effekten P är mindre i storlek än effektreferensvärdet Pref. Å andra sidan, så ökar kompensatorn 322 effekten för effektomvandlaren 301 av spänningstyp när den av effektdetektorn 307 aktiva de- tekterade AC-effekten P är mindre i storlek än effekt- referensvärdet Pref. Således styr kompensatorn 322 att den aktiva AC-effekten P blir lika stor som effekt- referensvärdet Pref. Å andra sidan beräknar subtraheraren 311 avvikelsen mellan DC-spänningen Vd som detekteras av DC-spännings- detektorn 306 och DC-referensvärdet Vdref. Sedan justerar kompensatorn 312 effekten för effektomvandlaren 301 av 10 15 20 25 30 (JO (Il 521 4-68 3 spänningstyp enligt den beräknade avvikelsen för effek- ten. Eftersom effekten för effektomvandlaren 301 av spän- ningstyp justeras i två riktningar, dvs den ökas eller minskas, justerar kompensatorn 312 för att öka effekten från AC till DC när DC-spänningen minskas för att ladda kondensatorn 303. Däremot justerar kompensatorn 312 för att minska effekten från DC till AC när bg-spänningen ökas för att ladda ur kondensatorn 303. Kompensatorn 312 justerar alltså så att värdet för DC-spänningen Vd är lika med DC-referensvärdet Vdref. Alltså justerar båda kompensatorerna 312 och 322 effekten för effektomvandla- ren 301 av spänningstyp. I den konventionella effektom- vandlingsanordningen som visas i fig 9 väljer väljaren 330 det minsta värdet av de båda utsignalerna från kom- pensatorerna 312 och 322 och en av DC-spänningsstyrkret- sen 310 och effektstyrkretsen 320 drivs sedan enligt det valda värdet.

Grindkretsen 308 styr för att aktivera omkopplings- element som är inbyggda i effektomvandlaren 308 av spän- ningstyp enligt den aktiva effektangivelsen Pac och den reaktiva effektangivelsen Qac.

Fig 10 är ett schema som visar en konfiguration för effektomvandlaren 30 av spänningstyp som är ansluten till I detta fall, är ett modulationsindex AC-källorna Vi och Vs via en AC-reaktor. när AC-källans spänning är Vs, för effektomvandlaren 301 k, en reaktans för AC-reaktorn är X, och en fasskillnad mellan AC-spänningen för effekt- omvandlaren 301 av spänningstyp och spänningen för AC-effekten är ø, är det välkänt att den aktiva effekten och den reaktiva effekten kan erhållas ur följande ekva- tioner: P=1<>~sinø*vs2/x <1) Q = (k * cosø - 1) * vs2 /x (2).

Grindkretsen bestämmer tidsbestämningen för att slå på och slå av kopplingselement i effektomvandlaren 301 av 10 15 20 25 30 U.) (Il 521 46:53 % 4 spänningstyp baserat på modulationsindex k och fasskill- naden ø enligt ekvationerna (1) och (2), och styr sedan kopplingselementen i effektomvandlaren 301 av spännings- typ. Därigenom justeras effekten för omvandlaren 301 av spänningstyp enligt utsignalerna från kompensatorerna 312 och 322 som väljs av väljaren 330.

Pig 11 är ett schema som förklarar driften av effektomvandlingsanordningen som visas i fig 9. I fig 11 betecknar den horisontella axeln den aktiva AC-effekten P, i vilken en positiv riktning från vänster till höger betecknar en effekt som omvandlas från AC till DC. Den vertikala axeln indikerar DC-spänningen Vd för effekt- omvandlaren 301 av spänningstyp.

Utseendet för den raka linjen som visar en konstant spänningsnivå i ett område som anges av P < Pref, såsom visas i fig ll, visar att kompensatorns 322 utsignal blir större enligt förstärkningen för kompensatorn 322 och sedan når gränsvärdet när den aktiva AC-effekten P som detekteras av effektdetektionskretsen 307 är mindre än effektreferensvärdet Pref.

Eftersom DC-spänningen Vd ligger nära DC-spännings- referensvärdet Vdref, och kompensatorn 312 utmatar värdet inom utsignalgränsvärdet, så väljer väljaren 330 för val av minsta signalvärde utsignalen från kompensatorn 312 för att driva DC-spänningsstyrningen och DC-spänningen från effektomvandlaren 131 av spänningstyp styr så att den når DC-spänningsreferensvärdet Vdref.

När den aktiva AC-effekten P blir större än effekt- referensvärdet Pref, utmatar kompensatorn 322 ett litet värde och kompensatorn 312 utmatar ett stort värde efter- som DC-spänningen Vd är mindre än DC-spänningsreferens- värdet Vdref, så att väljaren 330 väljer utmatningen från I fig ll visar en rät linje med ett konstant värde Pref i områ- kompensatorn 322 och effektstyrkretsen 320 drivs. det Vd < Vdref denna egenskap. Således drivs DC-styrkret- sen 310 i relationen mellan effe ten och DC-spänningen i 10 15 20 25 30 U.) lJï 521 1168 5 den konventionella effektomvandlingsanordningen, i ett område och effektstyrkretsen 320 i ett annat område.

Fig 12 är ett schema som visar anslutningskonfigura- tionen för tre vanliga effektomvandlingsanordningar som är anslutna till ett DC-system. I fig 12 betecknar hän- visningssiffrorna 200, 300 och 400 effektomvandlingsan- ordningar, v-rvid var och en har samma konfiguration som den konventionella effektomvandlingsanordningen som visas i fig 9. Var och en av effektomvandlingsanordningarna 300, 400 och 500 har alltså den konfiguration som visas i fig 9.

I fig 12 betecknar hänvisningssiffrorna 201, 211 och 221 AC-effektkällor, varvid varje källa är ansluten till varje effektomvandlingsanordning 300, 400 och 500 genom 21 och 22.

Fig 13 är ett schema för att förklara driften av varje AC-system 20, effektomvandlingsanordningarna som har den konfiguration som visas i fig 12. I fig 13 betecknar den heldragna lin- \\ II jen a effektomvandlingsanordningen 300, den streckade linjen betecknar effektomvandlingsanordningen 400 och den streckprickade linjen betecknar effektomvandlingsanord- ningen 500.

I det fall som visas i fig 13 är DC-spänningsrefe- Vdref2 och Vdref3 för effektomvand- 400 och 500 så inställda att de har förhållandet Vdrefl > Vdref2 > Vdref3 och effektrefe- Pref2 och Pref3 är så inställda att de har förhållandet Prefl < Pref2 < Pref3.

Eftersom tre effektomvandlingsanordningar 300, 400 rensvärdena Vdrefl, lingsanordningarna 300, rensvärdena Prefl, och 500 är anslutna via DC-systemet 30 till varandra, så- som visas i fig 12, krävs det att de drivs så att summan av deras effekter blir noll. Exempelvis när DC-spänningen är nära DC-referensvärdet Vdref, drivs de båda effektom- vandlingsanordningarna 400 och 500 så att effekten från AC till DC blir liten för att minska spänningens storlek Därigenom minskas DC-spänningen och effektstyrkretsen 320 i effektomvandlingsanordningen 300 drivs. 10 15 20 25 30 (AJ (Il På motsvarande sätt, när DC-spänningen är nära DC-spänningsreferensvärdet Vdref2, drivs effektomvand- lingsanordningen 500 så att effekten från AC till DC minskas för att minska DC-spänningen och effektomvand- lingsanordningen 400 drivs under styrning av effektstyr- kretsen 120.

När tre effektomvandlingsanordningar således har den konfiguration som visas i fig 12 och den karakteristik som visas i fig 13 drivs effektomvandlingsanordningen 500 så att DC-spänningen som har DC-spänningsreferensvärdet Vdref3 och effektstyrkretsen 120 drivs så att de andra effektomvandlingsanordningarna 300 och 400 har effekt- Således omvandlar båda effektomvandlingsanordningarna 300 och 400 AC-effekt till DC-effekt och effektomvandlingsanordningen 500 omvandlar DC-effekten, (Prefl + Pref2) från effektomvandlingsanordningarna 300 och 400 referensvärdena Prefl och Pref2. som är lika med summan av effekterna till AC-effekt. Hänvisningsbeteckningarna a', b' och c' betecknar driftspunkter för effektomvandlingsanordningar- na 300, 400 respektive 500.

Vi kommer att betrakta fallet där effektomvandlings- anordningen med den konfiguration som visas i fig 12 har den karakteristik som visas i fig 13. Eftersom det exem- pelvis är svårt att omvandla DC-effekt till AC-effekt när driften av effektomvandlingsanordningen 500 upphör, ökas DC-spänningen och effektomvandlingsanordningen 400 drivs så att DC-spänningen blir DC-spänningsreferensvärdet Vref2. Vid denna tidpunkt betecknar hänvisningsbeteck- ningarna a” och b” driftspunkterna för effektomvandlings- Effektstyrkretsen 120 i effektomvandlingsanordningen 300 drivs och DC-spännings- anordningarna 300 respektive 400. styrkretsen 110 i effektomvandlingsanordningen 400 drivs så att DC-effekten som är lika med effektreferensvärdet Prefl för effektomvandlingsanordningen 300 omvandlas till ÄF-cvFFnlri- krv v.._...v;>\.u Såsom beskrevs ovan drivs DC-spänningsstyrkretsen 110 i en av effektomvandlingsanordningarna när ett fler- 10 15 20 25 30 u) U'l tal konventionella effektomvandlingsanordningar är an- slutna till DC-systemet 30 och effektstyrkretsarna 120 i de övriga effektanordningarna drivs.

Vi kommer nu att betrakta fallet då effektstyrkret- sen 120 i effektomvandlingsanordningen för omvandling av DC-effekt till AC-effekt drivs. När spänningen i DC-sys- _.4_ t 30 minskas flyter en ström så att DC-spänningen minskas för att hålla effekten vid en konstant nivå. Å andra sidan, när DC-systemets 30 spänning ökas drivs effektstyrkretsen 120 så att DC-spänningen ökas ytter- ligare.

Fig 14 är ett kopplingsschema för att förklara den ovanstående driften av den konventionella effektomvand- lingsanordningen. I fig 14 är konfigurationen för varje effektomvandlingsanordning den samma som för effektom- vandlingsanordningen som visas i fig 9.

I fig 14 drivs DC-spänningsstyrkretsen 110 som en spänningskälla i effektomvandlingsanordningen B bland effektomvandlingsanordningarna A, B och C, och effekt- styrkretsarna 120 i var och en av effektomvandlingsanord- ning A och C drivs som en strömkälla.

När den aktiva AC-effekten P < 0 i effektomvand- lingsanordningen A är ett konstant värde blir DC-strömmen P/Vd. När spänningen Ed i DC-systemet 30 minskas, exem- pelvis baserat på en olycka, upphör driften av effektom- vandlingen C, varvid effektomvandlingsanordningen B jus- terar effekten för att hålla spänningen vid en konstant nivå. Emellertid drivs effektomvandlingsanordningen A så (från DC till AC, < O) vilket motsvarar minskningen av DC-spänningen. Däri- att kondensatorn Ca urladdas eftersom P genom måste effektomvandlingsanordningen B åstadkomma en laddningsström för kondensatorn Ca. Men när längden för DC-systemet är stor justerar effektomvandlingsanordningen B effekten genom användning av en spänning som skiljer sig från kondensatorns spänning i effektomvandlingsanord- ningen A. Följaktligen kan i vissa fall en försämring av styrfunktionen för DC-spänningen uppträda. Speciellt 10 15 20 25 30 u) UT eftersom en ökning i fasförseningen orsakas av en induk- tanskomponents resonans i DC-systemet och kondensatorn i varje effektomvandlingsanordning, uppträder en underdäm- pad spänningsstyrd egenskap. När avståndet i DC-systemet är stort blir stabiliteten i systemet som omfattar effektomvandlingsanordningarna felaktig eftersom skillna- den mellan spänningen hos kondensatorn som kräver ladning och spänningen som justeras av DC-spänningsstyrkretsen llO blir större. Vidare, när kondensatorns C kapacitans är mindre blir tidslängden för urladdning kort, varvid DC-spänningsstyrkretsen måste mata laddningsström till kondensatorn C. Emellertid, eftersom skillnaden mellan kondensatorns spänning som kräver laddning och spänningen som justeras av DC-spänningsstyrkretsen llO är ännu stör- re blir styrkarakteristiken för DC-spänningsstyrkretsen llO oönskbar och stabilitetsgraden hos systemet minskas.

Följaktligen, eftersom den konventionella effektom- vandlingsanordningen har den ovan beskrivna konfigura- tionen styr en av ett flertal effektomvandlingsanord- ningar DC-spänningen och varje annan effektomvandlings- anordning styr varje effekt. Därigenom styr effektomvand- lingsanordningen för omvandling DC-effekten i DC-systemet 30 till AC-effekt i AC-systemet 20 så att strömmen vidare flyter för att minska DC-spänningen när DC-spänningen i DC-systemet minskas och att å andra sidan ytterligare minska DC-spänningen när DC-spänningen i DC-systemet 30 ökas. Som ett resultat blir DC-spänningsstyrkarakteristi- ken instabil vid en ökning av avståndet i DC-systemet och en minskning av kondensatorns kapacitans. Det är därför en nackdel i den konventionella effektomvandlingsanord- ningen att försämringen av DC-spänningsstyrkretsen påver- kar AC-systemets förmåga eftersom det är svårt att kor- rekt undertrycka en variation av DC-spänningen som orsa- kas av resonansen i DC-systemet 30.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Således är ett syfte med föreliggande uppfinning att med hänsyn till nackdelarna med den konventionella 10 15 20 25 30 35 effektomvandlingsanordningen åstadkomma en effektomvand- lingsanordning som kan förbättra karakteristiken för ett effektsystem i vilket ett flertal effektomvandlingsanord- ningar är anslutna, som kan undertrycka en resonans i ett DC-system och som kan säkerställa en effektstabilitet.

Vidare, ett ytterligare syfte med föreliggande upp- FT' finning är at àstadkouia en effektomvandlingsanordning som kontinuerligt kan drivas även om driften av en eller flera andra effektomvandlingsanordningar upphör.

Dessutom är ett annat syfte med föreliggande uppfin- ning att åstadkomma en effektomvandlingsanordning i vil- ken en hastighet för en effektförsörjning bland ett fler- tal effektomvandlingsanordningar kan ställas in i varje effektomvandlingsanordning när driften av en eller flera effektomvandlingsanordningar upphör och kvarvarande effektomvandlingsanordningar drivs.

Vidare, ett annat syfte med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en effektomvandlingsanordning som kan reducera en variation av en effekt omedelbart efter det att driften av en eller flera effektomvandlingsanord- ningar upphör.

Vidare, ett annat syfte med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en effektomvandlingsanordning i vilken en hastighet för en övergående effektförsörjning bland ett flertal effektomvandlingsanordningar kan ställas in i varje effektomvandlingsanordning omedelbart efter det att driften av en eller flera av effektomvandlingsanord- ningarna upphör.

Dessutom är ett annat syfte med föreliggande uppfin- ning att åstadkomma en effektomvandlingsanordning i vil- ken en hastighet för en effektförsörjning bland ett fler- tal effektomvandlingsanordningar kan ställas in i varje effektomvandlingsanordning, vilken motsvarar förmågan för varje AC-system som är anslutet till varje effektomvand- lingsanordning omedelbart efter det att driften av en eller flera av anordningarna upphör. 10 15 20 25 30 M.) *Jï 521 10 Vidare, ett ytterligare syfte med föreliggande upp- finning är att åstadkomma en effektomvandlingsanordning i vilken en hastighet för en övergående effektförsörjning bland ett flertal effektomvandlingsanordningar kan stäl- las in i varje effektomvandlingsanordning, vilken mot- svarar förmågan för varje AC-system som är anslutet till v fiv-Ån fl-C-C 1 VLLLJC CJ. iektomvandlingsanordning omedelbart efter det att driften av en eller flera av anordningarna upphör.

Enligt en föredragen utföringsform av föreliggande uppfinning omfattar en effektomvandlingsanordning bland ett flertal effektomvandlingsanordningar som utgör ett effektssystem, varvid varje anordning innefattar en effektomvandlare av spänningstyp för omvandling av en DC-effekt till en AC-effekt eller AC-effekt till DC-effekt och för matning av en omvandlad effekt, vilken är ansluten till DC-ledningar, detektionsorgan för lik- strömsspänning för detektering av DC-spänningen för varje effektomvandlare av spänningstyp, effektdetektionsorgan för detektering av den omvandlade effekten från AC-effekt till DC-effekt eller från DC-effekt till AC-effekt medelst effektomvandlaren av spänningstyp, effektstyr- organ för utmatning av en första aktiv effektreferens- signal för effektomvandlaren av spänningstyp baserat på ett effektreferensvärde och ett detekterat värde som detekterats av effektdetektionsorganen, likströmsstyr- organ för utmatning av en andra aktiv effektreferenssig- nal för effektomvandlaren av spänningstyp baserat på ett likströmsspänningsreferensvärde och ett av likspännings- detektionsorganen detekterat värde och grindstyrorgan för utlösning av omkopplingselement som är inbyggda i effekt- omvandlaren av spänningstyp baserat på den första aktiva effektreferenssignalen och den andra aktiva effektrefe- renssignalen.

I effektomvandlingsanordningen enligt en annan före- dragen Itföringsform av föreliggande uppfinning ställs ett begränsningsvärde för begränsning av en storlek av den första aktiva effektreferenssignalen in i effektstyr- 10 15 20 25 30 4.0 (Il 11 organen, och storleken av den första referenssignalen som utmatas från effektstyrorganen begränsas baserat på be- gränsningsvärdet.

I effektomvandlingsanordningen enligt en annan före- dragen utföringsform av föreliggande uppfinning ställs ett annat utsignalbegränsningsvärde in i varje effekt- styrorgar för varje effektomvandlare av spänningstyp i varje effektomvandlingsanordning.

I effektomvandlingsanordningen enligt ytterligare en föredragen utföringsform av föreliggande uppfinning om- fattar likströmsspänningsstyrorganet i varje effektom- vandlare av spänningstyp vidare ett organ för ändring av hastighetsundertryckningen för undertryckning av en änd- ringshastighet per tidsenhet hos en utsignal som överförs från likströmsspänningsdetektionsorganet.

I effektomvandlingsanordningen enligt en annan före- dragen utföringsform av föreliggande uppfinning är olika värden inställda i undertryckningsorganen för hastighets- ändringen för varje effektomvandlare av spänningstyp i varje effektomvandlingsanordning.

I effektomvandlingsanordningen enligt en annan före- dragen utföringsform av föreliggande uppfinning ställs de olika utsignalbegränsningsvärdena, som ställs in i effektstyrorganen, in enligt förmågan till effektförsörj- ning i ett växelströmssystem som är anslutet till varje effektomvandlare av spänningstyp i varje effektomvand- lingsanordning.

I effektomvandlingsanordningen enligt en annan före- dragen utföringsform av föreliggande uppfinning ställs de olika begränsningsvärdena, som ställs in i styrorganen för ändringshastigheten, in enligt förmågan till effekt- försörjning i ett växelströmsystem som är anslutet till varje effektomvandlare av spänningstyp i varje effektom- vandlingsanordning.

I effektomvandlingsanordningen enligt en annan före- dragen utföringsform av föreliggande uppfinning ställs en annorlunda likströmsförstärkning in i likströmsspännings- lO 15 20 25 30 «m |m 12 styrorganet i varje effektomvandlare av spänningstyp i effektomvandlingsanordningen.

I effektomvandlingsanordningen enligt en annan före- dragen utföringsform av föreliggande uppfinning omfattar effektstyrorganet en subtraherare och en kompensator, varvid subtraheraren tar emot effektreferensvärdet och »ln-k SCAL» 1.4. ' _ 1 ._ 1 Qkfl. J. av er ektdetektioiskretsen uetekterade värdet och utsignalbegränsningsvärdet ställs in i kompensatorn och kompensatorn tar emot en utsignal från subtraheraren och utmatar den första aktiva effektreferenssignalen.

I effektomvandlingsanordningen enligt en annan före- dragen utföringsform av föreliggande uppfinning omfattar likströmsspänningsstyrorganet en subtraherare och en kom- pensator, varvid subtraheraren tar emot ett likströms- spänningsreferensvärde och ett likströmsspänningsvärde som detekteras av likströmsspänningsdetektionsorganet, och kompensatorn tar emot en utsignal från subtraheraren och utmatar den andra aktiva effektreferenssignalen.

I effektomvandlingsanordningen enligt en föredragen utföringsform av föreliggande uppfinning ställs en maxi- mal ändringshastighet som motsvarar en tillåten effekt- försörjningsförmåga för AC-effekten som är ansluten till varje effektomvandlare av spänningstyp in i undertryck- ningsorganet för ändringshastigheten.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Dessa och andra syften, egenskaper, aspekter och fördelar med föreliggande uppfinning kommer att bli mera uppenbara ur den följande detaljerade beskrivningen av föreliggande uppfinning då den läses tillsammans med de tillhörande ritningarna, på vilka: Fig l är ett schema som visar en konfiguration av en effektomvandlingsanordning enligt en första utföringsform av föreliggande uppfinning; Fig 2 är ett schema som visar en ekvivalent krets |'h ör driften av effektomvandlaren av spänningstyp i effektomvandlingsanordningen enligt den första utförings- formen; 10 15 20 25 30 35 521 468 13 Fig 3A till 3D är scheman som visar ekvivalenta blockscheman över effektomvandlaren av spänningstyp som visas i fig 2; Fig 4 är ett schema som visar konfigurationen av en effektomvandlingsanordning enligt en andra och tredje ut- föringsform enligt föreliggande uppfinning; Fig 5 är ett schera som visar en konfiguration av en effektomvandlingsanordning enligt en fjärde utföringsform av föreliggande uppfinning; Fig 6A och 6B är scheman som visar ett exempel på en egenskap hos undertryckningskretsen för ändringshastig- heten enligt den fjärde utföringsformen; Fig 7 är ett schema som visar en konfiguration av en effektomvandlingsanordning enligt en sjätte utföringsform enligt föreliggande uppfinning; Fig 8 är ett schema som visar en konfiguration av en effektomvandlingsanordning enligt en sjunde utföringsform av föreliggande uppfinning; Fig 9 är ett schema som visar en konfiguration av en konventionell effektomvandlingsanordning; Fig 10 är ett schema som visar en konfiguration av effektomvandlaren av spänningstyp som är ansluten till en AC-effektkällorna Vi och Vs via en AC-reaktor; Fig ll är ett schema som förklarar en egenskap hos den konventionella effektomvandlingsanordningen; Fig 12 är ett schema som visar en konfiguration med tre konventionella effektomvandlingsanordningar som är anslutna till DC-system; Fig l3 är ett schema som visar en egenskap hos den konventionella effektomvandlingsanordningen; och Fig 14 är ett schema som förklarar driften av kon- ventionella effektomvandlingsanordningar.

BESKRIVNING AV DE FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMERNA Andra egenskaper för denna uppfinning kommer att bli uppenbara genom den följande beskrivningen av föredragna utföringsformer som anges för att illustrera uppfinningen och inte är avsedd att begränsa denna. 10 15 20 25 30 (ß (Il 521 4-68 14 Föredragna utföringsformer av effektomvandlingsan- ordningen enligt föreliggande uppfinning kommer nu att beskrivas under hänvisning till ritningarna.

Första utföringsformen I de följande föredragna utföringsformerna av före- liggande uppfinning kommer vi att beskriva olika fall i -CC,_1.¿_ LLCJXL.

C» vilka e mvandlingsanordningens styrkrets är realise- rad genom att använda en styrkrets. Emellertid begränsas inte den föreliggande uppfinningen av dessa utförings- former utan det är exempelvis acceptabelt att realisera effektomvandlingsanordningen genom att använda mikro- processor och mjukvara.

Fig 1 är ett schema som visar konfigurationen för effektomvandlingsanordningen enligt den första utförings- formen av föreliggande uppfinning. Fig 1 visar specifikt endast en effektomvandlingsanordning enligt den första utföringsformen som är en av ett flertal effektomvand- lingsanordningar som är anslutna till likströmsledningar (DC) i DC-systemet.

I fig 1 betecknar hänvisningssiffran 10 en effekt- omvandlingsanordning för omvandling av DC-effekt till AC-effekt. Hänvisningsbeteckningen 20 betecknar ett AC-system (innefattande AC-ledningar), och 30 betecknar ett DC-system (innefattande DC-ledningar). Hänvisnings- siffran 101 betecknar en effektomvandlare av spännings- typ, Hänvisningsbeteckningen 303 betecknar en kondensator. 102 betecknar en AC-reaktor eller transformator.

Hänvisningsbeteckningen 104 betecknar en AC-spännings- detektor för detektering av spänningen i AC-systemet 20 och 105 betecknar en strömdetektor för detektering av en ström i AC-systemet 20. Hänvisningsbeteckningen 106 be- tecknar en DC-spänningsdetektor för detektion av spän- ningen i DC-systemet 30 och 107 betecknar en effektdetek- tionskrets för detektering av en effekt baserat på spän- ningen och strömmen som detekteras både av AC-spännings- detektorn 104 och av AC-strömdetektorn 105. Hänvisnings- beteckningen 108 betecknar en grindstyrkrets. Hänvis- 10 15 20 25 30 35 15 ningsbeteckningen 110 betecknar en DC-styrkrets för ut- matning av en andra aktiva effektreferenssignal för effektomvandlaren 101 av spänningstyp, baserat på DC-spänningsreferensvärdet Vdref och det värde som detek- teras av DC-spänningsdetektorn 106. Hänvisningsbeteck- ningen 120 betecknar en effektstyrkrets för utmatning av 1 " -J-Jv- A "lfl f" mciv c orsta a ffektreferenssignal för effektomvandla- ren 10l av spänningstyp baserat på effektreferensvärdet Pref och värdet som detekteras av effektdetektorn 107.

Hänvisningsbeteckningarna 111 och 121 betecknar subtra- herare, 112 och 122 betecknar kompensatorer och 131 be- tecknar en adderare.

Nu följer en beskrivning av driften av effektomvand- lingsanordningen enligt den första utföringsformen som visas i fig 1.

Effektdetektionskretsen 107 i effektomvandlings- anordningen 10 beräknar en aktiv AC-effekt P = Vu * Iu + Vv * Iv + Vw * Iw baserat på var och en av trefas AC-spänningsvärdena Vu, Vv och Vw som detekteras av spänningsdetektorn 104 och vart och ett av trefas Iv och Iw som detekteras av strömdetektorn 105. Effektdetektionskretsen 107 utmatar sedan den beräk- AC-värdena Iu, nade aktiva AC-effekten. Hänvisningsbeteckningen “*” betecknar en multiplikation. Den aktiva AC-effekten P är approximativt lika med den effekt som omvandlas vid AC-DC-omvandlingen som utförs av effektomvandlaren 101 av spänningstyp. Den detekterade aktiva AC-effekten P matas till effektstyrkretsen 120. sedan skillnaden eller avvikelsen mellan den aktiva AC-effekten P och effektreferensvärdet Pref. Effektstyr- kretsen 120 förstärker effektskillnaden och utmatar sedan Subtraheraren 121 beräknar det aktiva effektinstruktionsvärdet (en första aktiv effektreferenssignal) Pac. Den är därvid så justerad att den aktiva AC-effekten blir lika med effektreferensvärdet Pref. 10 15 20 25 30 (i) (Iï 16 I det följande kommer driften av justeringen av DC-spänningen som utförs av effektomvandlaren 101 av spänningstyp att förklaras.

Eftersom den aktiva AC-effekten P för effektomvand- laren 101 av spänningstyp är approximativt lika med DC-effekten (detta antagande är allmänt korrekt eftersom effektomvandlaren har en liten förlust), sä blir den ström som flyter från effektomvandlaren 101 av spännings- typ till kondensatorn 103 Pac/Vd (där Vd betecknar en DC-spänning i DC-systemet). Således flyter en laddnings- ström till kondensatorn 103 och spänningen ökar när stor- leken av det aktiva effektinstruktionsvärdet Pac ökar i positiv riktning. Å andra sidan flyter en urladdnings- ström från kondensatorn 103 och spänningen minskar när storleken av det aktiva effektinstruktionsvärdet Pac ökas i den negativa riktningen. Kompensatorn 112 utmatar en andra effektiv referenssignal så att DC-spänningen Vd blir lika med DC-spänningsreferensvärdet Vdref, dvs kompensatorn 112 drivs så att det aktiva effektinstruk- tionsvärdet Pac för effektomvandlaren av spänningstyp 101 ökas när DC-spänningen Vd som detekteras av DC-spännings- detektorn 106 är mindre än DC-spänningsinstruktionsvärdet Vdref, och å andra sidan minskas det aktiva effektin- struktionsvärdet Pac för effektomvandlaren 101 av spän- ningstyp när DC-spänningen Vd som detekteras av DC-spän- ningsdetektorn 106 är större än DC-spänningsinstruktions- värdet Vdref.

Fig 2 är ett schema som visar en ekvivalent krets för driften av effektomvandlaren 101 av spänningstyp i effektomvandlingsanordningen enligt den första utförings- formen.

Fig 3A till 3D är scheman som visar ekvivalenta blockscheman för effektomvandlaren 101 av spänningstyp fig 2.

" A+- 1+-' schema over det aktiva som visas i Fig 3A visar ett ekvivalent block- effektinstruktionsvärdet Pac till strömmen Id i DC-ledningen i effektomvandlaren 101 av spänningstyp. Det aktiva effektinstruktionsvärdet Pac är 10 15 20 25 30 (JJ (II 5 21 4 6 8,3 gi; en 17 ineffekten från AC-systemet till effektomvandlaren 101 av spänningstyp och det har ett positivt värde när AC-effek- ten omvandlas till DC-effekt (vid en likriktningsopera- tion), och har ett negativt värde när DC-effekten omvand- las till AC-effekt (i en inverteringsoperation).

Eftersom både AC-effekten och DC-effekten i effekt- omvandlaren 101 av spänningstyp är lika när en förlust i omvandlaren lOl av spänningstyp försummas, så har DC-strömmen Ic i effektomvandlaren lOl av spänningstyp det följande förhållandet: Ic = Pac / Vd. ningstecknet “+” i delningsblocket i fig 3A). (se hänvis- Blocket 1/Cs som visas i fig 3A indikerar att kon- densatorn laddas och urladdas av skillnaden mellan ström- men Ic i effektomvandlaren lOl av spänningstyp och ström- men Id i DC-systemet 30 och spänningen Vd för kondensa- Det följande blocket 1/Lds och Rd betecknar att skillnaden mellan spänningen Vd för konden- torn 103 ändras sedan. satorn 103 och spänningen Ed för en annan terminal (såsom en annan effektomvandlingsanordning som är ansluten till DC-systemet 30) DC-systemet 30 och därefter flyter DC-strömmen Id. läggs på en induktans och en resistans i För att kunna utvärdera det ekvivalenta blockschemat som visas i fig 3A utförs Taylor-expansion av divisionen och resultatet av en linjärisering av denna som befinner sig nära en driftpunkt visas i fig 3B. Där driftpunkterna är (AVdO, IcO, IdO, EdO, PacO), är de infinitesimala änd- ringarna (AVd, AIc, AId, AEd, APac), Vd = VdO + AVd, IC = ICO + AIC, Id = IdO + AId, Ed = EdO + AEd, Pac = PacO + APac. och Såsom tydligt visas i det ekvivalenta blockschemat i fig 3B finns en slinga som har koefficienten IcO/VdO från spänningen AVd till strömmen 1/Cs) (som insignaler till blocket i kondensatorn 103.

Villkoret att förlusten i effektomvandlaren 101 av “Uingstyp bcrtses från har fö h° VdO * VdO) eftersom IcO = PacO / VdcO. för koefficienten IcO / VdO ändras därför i beroende av Tecknet 10 15 20 25 30 D.) Lfl 521 465 8 f 18 (AC till DC eller DC till AC) av effekten som matas av effektomvandlaren 101 av spän- riktningen för omvandlingen ningstyp. Koefficienten får alltså ett positivt värde vid likriktningsoperationen och ett negativt värde vid inver- teringsoperationen.

Exempelvis är DC-spänningen VdO > O och när effekt- omvandlaren 101 av spänningstyp drivs i den omvända om- (ïco / vdo) < 0.

Eftersom ändringsvärdet blir ett negativt värde, dvs Avd < 0, spänningen) för effektomvandlaren 101 av spänningstyp (Ic0 / VdO) * Avd > O. ett resultat minskar den ström som flyter genom konden- vandlingsriktningen uppfylls villkoret när DC-spänningen (som är lika med kondensator- minskas, uppfylls villkoret Som satorn och kondensatorspänningen minskas också. Å andra sidan, när DC-spänningen för effektomvand- laren 101 av spänningstyp ökas, dvs Avd > O, och (ICO / VdO) * AVd < O, ökas den ström som flyter genom kondensatorn och spänningen för effektomvandlaren 101 av spänningstyp ökas ytterligare. Det sker alltså en positiv återkoppling i systemet när effektomvandlaren 101 av spänningstyp är i likriktningsoperationen. Följaktligen bestäms systemets stabilitet genom att styra den positiva àterkopplingen.

Under driften av effektstyrkretsen 120 är den kon- ventionella effektomvandlingsanordningen som visas i fig 9 den samma som det ekvivalenta blockschemat i fig 3C, i vilket kompensatorn Gp(s) har lagts till. Spänningsstyr- kretsen 12O drivs så att spänningen Ed för varje annan terminal som är ansluten till DC-systemet 30 har ett kon- stant värde. I den konventionella effektomvandlingsanord- ningen påverkar inte effektstyrkretsen 120 systemets sta- bilitet, oberoende av slingan för att ge en positiv återkoppling. eftersom effektstyrkretsen 120 är konstruerad Följaktligen detekterar DC-spänningsstyrkretsen 120 i den ....................... H (betecknad med hänvisningsbe- teckning Ed som visas i fig 3C), och justerar den detek- terade spänningen. Av denna anledning är det nödvändigt 10 15 20 25 30 35 521 46&¿§uf 19 att utföra processen i vilken DC-spänningsstyrkretsen 110 drivs så att variationen AVd ändrar strömmen Ald i DC-ledningen och att ändringen av AEd styrs efter spän- ningarna för andra terminaler när de andra effektomvand- lingsanordningarna som är anslutna till DC-systemet 30 har ändrats. även om kondensatorn lO3 laddas eller urladdas under styrning av DC-spänningsstyrkretsen llO i en annan effektomvandlingsanordning som en annan terminal, orsakas en försening eftersom värdet AVd ändras efter strömmen i DC-ledningen ändras. Speciellt när*läng- den av ledningarna i DC-systemet är stor och induktansen Ld i DC-systemet blir stor ökas förseningsvärdet och effekten på induktansen Ld är märkbar. I den konventio- nella effektomvandlingsanordningen är det således svårt att bibehålla stabiliteten eftersom kompensationen för den positiva återkopplingsslingan utförs indirekt. Å andra sidan visar fig 3D blockschemat för effekt- omvandlingsanordningen enligt den första utföringsformen som visas i fig l. I effektomvandlingsanordningen enligt den första utföringsformen inryms DC-spänningsstyrkretsen llO i en terminal för justering av en effekt med konstant nivå, och kan drivas så att spänningen Vd blir lika med ett referensvärde.

Eftersom spänningsinstruktionsvärdet Vd* i ett stationärt tillstånd är ett konstant värde blir värdet AVd* noll, nämligen AVd* = O.

När spänningen Vd vid denna tidpunkt minskas, efter- som AVd < O, AVd* - AVd > O, förstärker kompensatorn Gv(s) spänningen Vd för att kunna mata en ström med A Ic > O, så att kondensatorn 103 laddas. Därigenom är det möjligt att i en likriktningsoperation direkt kompen- sera strömmen i den positiva åtkopplingsslingan till att urladda kondensatorn l03 via blocket IcO / VdO från spän- ningen AVd, visas i fig 3C, under den omvända om- vandlingsoperationen. 10 15 20 25 30 'JJ U'| 521 20 När spänningen Vd ökas på grund av förhållandet AVd* - AVd < O är uppfyllt, så flyter strömmen AIc från kon- densatorn 103 vid urladdningen. Därigenom kan strömmen i den positiva âterkopplingsslingan direkt kompenseras.

Följaktligen kompenseras den positiva återkopplings- slingan direkt i effektomvandlingsanordningen som har den T' konfiguration som visas i fig 1 och det ar därigenom möj- ligt att behålla stabiliteten för systemet som omfattar effektomvandlingsanordningarna.

Såsom beskrevs ovan är DC-spänningsstyrkretsen 110 enligt effektomvandlingsanordningen i den första utfö- ringsformen inbyggd i varje effektomvandlingsanordning som är ansluten till DC-systemet 30 och styr för att hålla DC-spänningen vid en konstant spänningsnivå. Det är därför möjligt att undertrycka instabila tillstånd i inverteringsoperationen.

Andra utföringsformen Fig 4 är ett schema som visar en konfiguration för effektomvandlingsanordningen enligt den andra utförings- formen enligt föreliggande uppfinning. Såsom visas i fig 4 ställs utmatningsbegränsningsvärden, såsom ett övre begränsningsvärde och ett nedre begränsningsvärde in i kompensatorn 122 i effektstyrkretsen 120. Det övre be- gränsningsvärdet betecknas med Pmax och det nedre be- gränsningsvärdet betecknas med Pmin.

Andra komponenter i effektomvandlingsanordningen enligt den andra utföringsformen är desamma som de i effektomvandlingsanordningen enligt den första utförings- formen, varför förklaringen av dem härmed utelämnas.

Här följer nu en beskrivning av driften av effekt- omvandlingsanordningen enligt den andra utföringsformen.

I effektomvandlingsanordningen enligt den andra ut- föringsformen som visas i fig 4 har effektstyrkretsen 120 på grund av kompensatorn 122 utsignalbegränsningsvärdena Pmax och Pmin när en avvikelse mellan effektreferensvär- det Pref och den aktiva AC-effekten P uppträder, varvid avvikelsen för den aktiva AC-effekten justeras inom dessa lO 15 20 25 30 35 521 4@sçey 21 begränsningsvärden. När kompensatorn 122 utmatar refe- renssignalen som indikerar utmatning av en effekt som är lägre eller högre än effektbegränsningsvärdet jämförs styrsignalen med det övre gränsvärdet Pmax eller det ned- re begränsningsvärdet Pmin. Som ett resultat begränsas ut ignalen för kompensatorn 122. DC-spänningsstyrkretsen s 110 kan styras preferentiellt så att en avvikelse mellan effektreferensvärdet Pref och den aktiva AC-effekten P uppträder. Speciellt när Pmin = Pmax utmatar effektom- vandlingsanordningen 10 en effekt med en konstant nivå.

Vi kommer nu att betrakta ett fall för effektomvand- lingsanordningen enligt den andra utföringsformen där ett flertal effektomvandlingsanordningar är förbundna till DC-systemet som terminaler och en terminal urkopplas av misstag eller på grund av fel.

I ett fall där N terminaler är anslutna till DC-sys- temet och varje aktiv effekt är Pi finns ingen matnings- effekt förutom effekten från terminalerna och därför är följande förhållande uppfyllt: EPi = 0.

När den n-te terminalen avbryts, nämligen urkopplas från DC-systemet, uppträder avvikelser i DC-spänningen och effekten.

Avvikelsen i DC-spänningen är noll innan en terminal utsätts för avbrott, nämligen urkopplas från DC-systemet, och effekten justeras till en konstant nivå. Avvikelsen för DC-spänningen är AVd efter det att en terminal ut- sätts för avbrott och avvikelsen för utsignalen Pi för effektstyrkretsen 120 innan en terminal urkopplas från DC-systemet är APi. Den aktiva effekten Pi' efter en ter- minal har urkopplats blir följande värde vid ett stabilt tillstånd: Pi' = (Pi + APi) + Kvi * AVi (4) 10 15 20 25 30 UU UW » | | ~ . 1 22 där Kvi är DC-förstärkningen för kompensatorn 112 i DC-spänningsstyrkretsen 110 och Kvi * AVd är en utsignal från DC-spänningsstyrkretsen 110.

Eftersom det är nödvändigt att balansera effekten efter en terminal har kopplats ur måste summan Pi för de kvarvarande terminalerna vara noll, nämligen: EPi' = -Pn + EAPi + Avd * 2Kvi = 0. (5) AVd erhålls sedan och det erhållna Avd matas in i ekvationen (4) så att följande resultat erhålls: Pi' = Pi + APi + Kvi * (Pn -gAPm / (Ekvk). <6) Begränsningsvärdet i varje kompensator 112 ställs exempelvis in så att DC-förstärkningen för kompensatorn 112 i DC-spänningsstyrkretsen 110 i varje effektomvand- lingsanordning vid varje terminal är densamma, nämligen Kvi * Kv, och utsignalavvikelser för kompensatorn 112 i DC~spänningsstyrkretsen 110 i både den ökande riktningen och den minskande riktningen är lika vid jämförelse med värdena innan en terminal utsätts för avbrott, nämligen APimax = :APmax.

Speciellt är begränsningsvärdena för effektstyrkret- sen 120 i effektomvandlingsanordningen som visas i fig 1 Pmax = Pi + APmax och Pmin = Pi - APmax.

När en likriktarterminal (såsom effektomvandlings- anordningen för omvandling av DC-effekt till AC-effekt) urkopplas från DC-systemet och DC-spänningen sedan mins- kas jämfört med DC-spänningen innan urkopplingen från DC-systemet ökar DC-spänningsstyrkretsen 110 effekten i den positiva riktningen (likriktningsoperationen) i pro- portion till avvikelsen A Vd. Vidare drivs DC-spännings- styrkretsen 110 så att effekten minskas på motsvarande sätt. Emellertid begränsas denna operat' 10 15 20 25 30 u.) (fl 521 4es;ggf 23 När å andra sidan en inverterarterminal (som effekt- omvandlingsanordningen vid omvandling av AC-effekt till DC-effekt) urkopplas från DC-systemet och DC-spänningen sedan ökas jämfört med DC-spänningen före urkopplingen från DC-systemet minskar DC-spänningsstyrkretsen 110 effekten. Emellertid begränsas denna operation av begränsningsvärdena i kompensatorn 122 så att APi = + APmax.

Därigenom erhåller vi Pi' enligt följande: Pi' = Pi + Pn/ (n -1). ~ (7) Således är det möjligt att även om en terminal ur- kopplas utföra driften kontinuerligt genom att byta en strömdriftpunkt till en ny driftpunkt genom att åstad- komma effekten i terminalerna. Trots att den ovanstående beskrivningen har förklarat fallet med Kvi = APi för korthetens skull är det möjligt att byta till en ny driftpunkt även om fallet är sådant att Kvi inte är lika med APi. effektomvandlingsanordningarna) urkopplas är det möjligt att byta till en ny driftpunkt.

Vidare, även om ett flertal terminaler (såsom Enligt effektomvandlingsanordningen enligt den andra utföringsformen, såsom beskrivits ovan, är det möjligt att byta från en strömdriftpunkt till en ny driftpunkt genom att driva kvarvarande effektomvandlingsanordningar som är anslutna till DC-systemet även om en effektomvand- lingsanordning som en terminal som är kopplad till DC-systemet urkopplas, eftersom utsignalbegränsningsvär- dena för effektstyrkretsen 120 är inställda.

Tredje utföringsformen I effektomvandlingsanordningen enligt den tredje ut- föringsformen ställs ett annat begränsningsvärde in i kompensatorn 122 som är inbyggd i effektstyrkretsen 120 i varje effektomvandlingsanord som varje terminal.

Driften för att bibehålla stabiliteten hos DC-effekten som utförs av effektomvandlingsanordningen enligt den 10 15 20 25 30 35 521 4@a§y; 24 tredje utföringsformen är densamma som för effektomvand- lingsanordningen enligt de första och andra utföringsfor- merna.

Andra komponenter i effektomvandlingsanordningen enligt den tredje utföringsformen är de samma som de som finns i effektomvandlingsanordningen enligt de första och utförinqsformerna, varför förklaringen av dessa utelämnas här för att korthetens skull.

Hädanefter kommer en beskrivning att ges för driften i det fall då en eller flera terminaler som är anslutna till DC-systemet sätts ur funktion och urkopplas från detta DC-system. Även om effektstyrkretsen l2O drivs så att den akti- va AC-effekten P blir lika med effektreferensvärdet Pref, är förmågan för denna effektstyrkrets l2O begränsad av begränsningsvärdena Pmin och Pmax.

Därigenom blir förmågan för den effektstyrkrets l2O i terminalen (nämligen i effektomvandlingsanordningen) som har ett stort begränsningsvärde stor. I detta fall blir avvikelsen mellan den aktiva AC-effekten P och effektreferensvärdet Pref liten jämfört med avvikelsen för en terminal som en effektomvandlingsanordning med mindre begränsningsvärden.

Således är det i terminalen med de större begräns- ningsvärdena möjligt att minska inflytandet på AC-syste- met 20 eftersom ändringen av effekter efter och före ter- minalen urkopplas från DC-systemet blir ett litet värde.

Exempelvis i ekvation (6) när DC-förstärkningen Kvk i varje terminal (när varje effektomvandlingsanordning är ansluten till DC-systemet) har samma värde, Eftersom 2Kvk = (n - l) Kv, Vi erhåller följande ekvation: Kvi = Kv, Pi' = Pi + APi + (Pn -2APk) * l/(n - 1).

När medelvärdet för AP är APav = 2APk/(n - l), är APi definierad, nämligen APi = Pav + APdi, (APav + APdi) + Pn/(n - l) - APav (D _ 1)- (8) varvid Pi' = Pi + Pi + APdi + Pn/ 10 15 20 25 30 35 521 4ssg;¿;f;ï 25 När en inverterarterminal urkopplas från DC-systemet erhåller vi Pn < 0. Eftersom DC-spänningen ökas minskar DC-spänningsstyrkretsen 110 effekten och effektstyrkret- sen ökar effekten, varvid APi blir ett positivt värde.

Följaktligen, när begränsningsvärdet i effektstyr- kretsen ställs in enligt följande: APdi > - Pn/ (n - 1). (9) Effektstyrkretsen 120 mättas inte och effekten för terminalen som innefattar denna effektstyrkrets 120 styrs så att denna effekt blir lika med effekten innan termina- len urkopplades. Även om utsignalen från effektstyrkret- sen 120 är mättad och utsignalen är begränsad, styr en terminal med ett större övre begränsningsvärde för effektstyrkretsen 120 och ett större APdi en mindre ytterligare effekt som ska matas. Driften av terminalen med det mindre övre begränsningsvärdet för effektomvand- lingskretsen 120 byts till en driftpunkt i vilken den ytterligare effekten som ska matas är större.

När en likriktarterminal urkopplas från DC-systemet, är Pn > 0 uppfyllt. I detta fall, på grund av att DC-spänningen minskas, uppför sig DC-spänningsstyrkretsen så att effekten ökas och effektstyrkretsen 120 drivs så att effekten minskas. APi är ett negativt värde. Följakt- ligen, när ett begränsningsvärde för effektstyrkretsen 120 i varje terminal ställs in enligt följande: APdi < -Pn/ (n - 1), (10) mättas inte effektstyrkretsen 120 och effekten hålls vid effekten innan terminalen urkopplades. Även när effekt- styrkretsen 120 mättas byts en terminal som har ett lägre begränsningsvärde för ett litet värde (nämligen ett stort den ne en drifts- |__1 absolutvärde i ativa riktnin ^n) til gc punkt som åstadkommer en liten effektändring, och en ter- minal som har det lägre gränsvärdet för det större värdet 10 15 20 25 30 LA) U'| 521 1:a j 26 (nämligen ett mindre absolutvärde i den negativa rikt- ningen) byts till en driftpunkt som åstadkommer en större effektändring.

Såsom beskrevs ovan, enligt effektomvandlingsanord- ningen i den tredje utföringsformen är det möjligt att även om en eller flera effektomvandlingsanordningar upp- hör att fufig-ra eller urkopplas från DC-systemet ställa in effektomvandlingsanordningarna så att de kan mata stora effekter och små effekter oberoende och de kvar- varande effektomvandlingsanordningarna drivs kontinuer- ligt, eftersom ett begränsningsvärde för en utsignal från effektstyrkretsen 120 i varje effektomvandlingsanordning 10 ställs in med ett annorlunda värde.

Fjärde utföringsformen Fig 5 är ett schema som visar en konfiguration av effektomvandlingsanordningen enligt en fjärde utförings- form av föreliggande uppfinning. I fig 5 betecknar hän- visningsbeteckningen 113 en undertryckningskrets för ändringshastigheten, vilken är inbyggd i DC-spännings- styrkretsen 110 för undertryckning av eller styrning av ändringshastigheten för insignalen per tidsenhet som sänds från kompensatorn 112. Andra komponenter i effekt- omvandlingsanordningen enligt den fjärde utföringsformen är de samma som de i effektomvandlingsanordningen i de första och andra utföringsformerna, varför förklaringen av dessa här utelämnas för korthetens skull.

Nedan kommer en beskrivning att ges av driften av effektomvandlingsanordningen enligt den fjärde utförings- formen.

I effektomvandlingsanordningen enligt den fjärde ut- föringsformen är den DC-spänningsstyrkrets 110 för under- tryckning av ändringen som orsakas av resonansen i DC-systemet så anordnad att den kan svara på en abrupt ändring av DC-spänningen som t ex orsakas av urkoppling av en terminal från DC-systemet.

Kompensatorn 112 i DC-spänningsstyrkretsen 110 för- stärker avvikelsen för DC-spänningen Vd från DC-spän- 10 15 20 25 30 (JJ (Il 521 4@s§:¿§ 27 ningsreferensvärdet Vdref. Utöver denna drift ändras även utmatningen från kondensatorn 112 enligt den abrupta änd- ringen för DC-spänningen Vd.

Undertryckningskretsen 113 för ändringshastigheten drivs så att hastighetsändringen för kompensatorns 112 utsignal undertrycks inom den maximala ändringshastig- neten när ändringshastigheten är större än den maxima *Q ändringshastigheten för utsignalen från kompensatorn 112, vilken har ställts in i förväg i kompensatorn 112.

När ändringshastigheten för utsignalen från kompen- satorn 112 är mindre än den maximala ändringshastigheten som har ställts in i kondensatorn 112 utmatar kompensa- torn 112 ändringshastigheten för DC-spänningen utan någon undertryckning, så att utsignalen från kompensatorn 112 blir den aktiva effektreferenssignalen utan förändring.

Därigenom är det möjligt att i ett stabilt tillstànd styra en övergående ändring av DC-spänningen utan att minska effekten för DC-spänningsstyrningen som erhålls från DC-spänningsstyrkretsen 110.

När ett filter å andra sidan är inbyggt i kondensa- torn 112 för att undertrycka den övergående ändringen av DC-spänningen har det möjligheten att störa det stabila tillståndet för styrningen av DC-systemet.

Fig 6A och 6B är scheman som visar ett exempel på en egenskap hos ändringshastighetsundertryckningskretsen 113 enligt den fjärde utföringsformen. Den horisontella axeln betecknar tiden och den vertikala axeln betecknar ampli- tuden för en signal. Speciellt visar fig 6A ett exempel där insignalen, som betecknas med en heldragen linje, är större än den maximala ändringshastigheten, och ändrings- hastigheten för utsignalen (streckad linje) är under- tryckt. Fig 6B visar ett exempel där ändringshastigheten av insignalen, som betecknas med den heldragna linjen, är I detta fall, a med insignalen i mindre än den maximala ändringshastigheten. som visas i fig 6B, är utsignalen li undertryckningskretsen 113 för ändringshastigheten. Däri- genom är det möjligt att styra den abrupta ändringen för 10 15 20 25 30 'JJ U'I 28 den aktiva effekten så att det är möjligt att reducera en effektavvikelse i AC-systemet 20 som orsakas av den abrupta ändringen för DC-spänningen i DC-systemet 30.

Eftersom driften av effektstyrkretsen 120 inte på- verkar stabiliteten för DC-spänningsstyrsystemet, är det FT' P 'llåtet att bygga in ett filter i kompensatorn 122 så ff' kompensatorn 122 har filterfunktionen.

Q) rf Enligt effektomvandlingsanordningen enligt den fjärde utföringsformen kan undertryckningskretsen 113 för ändringshastigheten som är inbyggd i DC-spänningsstyr- kretsen 110 styra den övergående ändringen för den aktiva effekten på ett mycket effektivt sätt, såsom beskrevs ovan.

Femte utföringsformen Effektomvandlingsanordningen enligt den femte ut- föringsformen har följande egenskap: Ett annorlunda inställt värde är inställt i under- tryckningskretsen 113 för ändringshastigheten i DC-spän- ningsstyrkretsen 110 i varje effektomvandlingsanordning, som varje terminal. Andra komponenter i effektomvand- lingsanordningen enligt den femte utföringsformen är de samma som de i effektomvandlingsanordningen enligt den fjärde utföringsformen, varför förklaringen av dessa utelämnas här för att hålla beskrivningen kort.

När en terminal urkopplas från DC-systemet så att storleken av DC-spänningen abrupt ändras drivs effekt- omvandlingsanordningen 10 enligt den femte utföringsfor- men med det största värdet för de maximala ändringshas- tigheterna bland ett flertal terminaler som är anslutna till DC-systemet 30 företrädesvis för att undertrycka en abrupt ändring av DC-spänningen. Å andra sidan, i effektomvandlingsanordningen som en annan terminal, vars maximala ändringshastighet har ett mindre värde, undertrycks svaret på en n- " . ring av DC-spänningen sa att storleke“ effektförsörjningen för användning för övergående föränd- vergående av den ö bibehållande av 10 15 20 25 30 u.) (JT 521 468 . . . V - I 29 den stabila DC-spänningen blir liten och det är möjligt att erhålla ett litet inflytande på AC-systemet.

Enligt effektomvandlingsanordningen i den femte utföringsformen är ett annorlunda inställt värde, såsom beskrevs ovan, inställt i undertryckningskretsen 113 för ändringshastigheten i DC-spänningsstyrkretsen 110 som är "byggd i var|e efíektomvandlingsanordning, som en termi- Det är därigenom möjligt att ställa in en terminal till att företrädesvis undertrycka den abrupta ändringen av DC-spänningen när en eller flera terminaler urkopplas från DC-systemet.

Sjätte utföringsformen Fig 7 är ett kopplingsschema som visar en konfigura- tion för anslutningen av effektomvandlingsanordningarna i den sjätte utföringsformen enligt föreliggande uppfin- ning. I fig 7 betecknar var och en av hänvisningssiffror- na 10, 11 och 12 effektomvandlingsanordningar. Varje effektomvandlingsanordning 10, 11 och 12 har den konfigu- ration som den andra utföringsformen har, vilken visas exempelvis i fig 4. Hänvisningssiffrorna 20, 21 och 22 betecknar AC-system, 40 betecknar en inställningskrets för begränsningsvärde för inställning av begränsningsvär- det för kompensatorn 122 i effektstyrkretsen 120 i var och en av effektomvandlingsanordningarna 10, 11 och 12.

Var och en av hänvisningssiffrorna 201, 211 och 221 be- tecknar AC-källan.

Nedan följer en beskrivning av effektomvandlingsan- ordningen enligt den sjätte utföringsformen.

I kompensatorn 122 i effektstyrkretsen 120 som visas i fig 4 har utsignalbegränsningsvärdet ställts in. In- ställningskretsen 40 för begränsningsvärdet i konfigura- tionen för effektomvandlingsanordningarna i den sjätte utföringsformen tar emot effektområdena som indikeras av värdena PACmax och PACmin vilka indikerar ett acceptabelt effektomràde i vart och ett av AC-systemen 20, 21 och 22 som är anslutna till var och en av effektomvandlingsan- l1 och 12, ordningarna 10, och därefter utmatar de be- 10 15 20 25 30 UL) U'1 U1 ßâ __; .få ffi G3 30 gränsande värdena Pmax och Pmin som skall användas för kompensatorn 122 i effektstyrkretsen 120 i var och en av effektomvandlingsanordningarna 10, 11 och 12.

I effektomvandlingsanordningarna enligt den andra utföringsformen som visas i fig 4 är driften av effekt- styrningskretsen 120, som innefattar kondensatorn 122 med ett mindre utsignalbegränsningsvärde, begränsad och effektomvandlingsanordningen matar effekt för att bibe- hålla DC-spänningen. Följaktligen ställer inställnings- kretsen 40 för begränsningsvärdet in de båda begräns- ningsvärdena Pmax och Pmin för varje effektomvandlings- anordning 10, 11 och 12 så att ett mindre begränsnings- värde ställs in för den effektomvandlingsanordning som har ett större tillåtet effektområde från PACmax och PACmin för att lätt kunna mata effekten när en eller flera effektomvandlingsanordningar stannar. Å andra sidan ställer inställningskretsen 40 för begränsningsvärdet in de båda begränsningsvärdena Pmax och Pmin för varje effektomvandlingsanordning 10, 11 och 12 så att ett större begränsningsvärde ställs in för den effektomvandlingsanordning som har ett mindre tillåtet effektområde mellan PACmax och PACmin för att utföra effektstyrkretsen 120.

AC-effekten P lika med effektreferensvärdet Pref och Därigenom blir den aktiva beloppet av den ytterligare effektmatningen minskas.

Enligt effektomvandlingsanordningarna som har en konfiguration enligt den sjätte utföringsformen som visas i fig 7, såsom beskrivs ovan, är det möjligt att ställa in beloppet för den ytterligare effektmatningen till varje effektomvandlingsanordning som motsvarar förmågan för varje AC-system när en eller ett flertal effektom- vandlingsanordningar stannar. Detta gör att det dåliga inflytandet på varje AC-system blir så litet som möjligt.

Trots att fig 7 visar konfigurationen av anslut- ningen enligt en sjätte utföringsform i vilken tre effektomvandlingsanordningar 10, 11 och 12 är anslutna till DC-systemet 30, är föreliggande uppfinning inte 10 15 20 25 30 35 521 468 31 begränsad av detta. Föreliggande uppfinning har alltså samma effekt när två eller flera effektomvandlingsanord- ningar är anslutna till DC-systemet 30.

Sjunde utföringsformen Fig 8 är ett schema som visar en konfiguration av anslutningen av effektomvandlingsanordningarna enligt den sjunde utföringsformen enligt föreliggande uppfinning. I fig 8 betecknar hänvisningssiffran 50 en inställnings- krets för maximal ändringshastighet för inställning av en maximal ändringshastighet för DC-spänningsstyrkretsen 110. Andra komponenter i effektomvandlingsanordningen en- ligt den sjunde utföringsformen är de samma som i konfi- gurationen för effektomvandlingsanordningen enligt den sjätte utföringsformen, varför förklaringen av dem härmed utelämnas för tydlighetens skull.

I det följande kommer en beskrivning att ges av driften av konfigurationen för anslutningen som omfattar de tre effektomvandlingsanordningarna 10, 11 och 12 och inställningskretsen 50 för maximal ändringshastighet.

Var och en av effektomvandlingsanordningarna 10, ll och 12 i anslutningen enligt den sjunde utföringsformen är de samma som exempelvis effektomvandlingsanordningen enligt den fjärde utföringsformen som visas i fig 5.

Effektomvandlingsanordningen enligt den fjärde utförings- formen som visas i fig 5 innefattar undertryckningskret- sen 113 för ändringshastigheten.

Inställningskretsen 50 för maximal ändringshastighet tar emot det tillåtna effektområdet mellan PACmax och PACmin för var och ett av AC-systemen 20, 21 och 22 som är anslutna till var och en av effektomvandlingsanord- ningarna 10, 11 och 12 och utmatar den maximala ändrings- hastigheten för DC-spänningsstyrkretsen 110 i var och en av effektomvandlingsanordningarna 10, 11 och 12.

I konfigurationen för effektomvandlingsanordningarna enligt den fjarde utföringsformen som visas i fig 5 undertrycks en övergående effektmatning som utförs av effektomvandlingsanordningen med ett litet värde på den 10 15 20 25 30 35 521 468 32 maximala ändringshastigheten och en övergående effektför- sörjning som utförs av effektomvandlingsanordningen med ett stort värde på den maximala ändringshastigheten ökas.

Följaktligen ställs den maximala ändringshastigheten DPDT för effektomvandlingsanordningen in i proportion till det tillåtna effektområdet mellan PACmax och PACmin för AC systemet som är anslutet till effektomvandlings- anordningen för att mata en övergående effekt på ett effektivt sätt, vilket utförs när en eller flera effekt- omvandlingsanordningar stannar. När effektomvandlings- anordningen alltså har ett stort värde på det tillåtna effektområdet blir dess maximala ändringshastighet stor för att frammana en övergående effektmatning. Å andra sidan, när effektomvandlingsanordningen har ett litet värde på det tillåtna effektområdet, blir dess maximala ändringshastighet liten för att undertrycka en övergående effektmatning.

Enligt effektomvandlingsanordningen med konfigura- tionen enligt den sjunde utföringsformen är det, såsom beskrevs ovan, möjligt att ställa in en övergående effektmatning som utförs av varje effektomvandlingsanord- ning i förhållande till möjligheten för varje AC-system när driften av en eller flera effektanordningar upphör.

Det är därigenom möjligt att reducera en effektavvikelse i AC-systemen så att den blir så liten som möjligt. Även om fig 8 visar konfigurationen med anslut- ningarna enligt den sjunde utföringsformen i vilken tre effektomvandlingsanordningar 10, 11 och 12 är anslutna till DC-systemet 30, så är den föreliggande uppfinningen inte begränsad av detta. Föreliggande uppfinning har alltså samma effekt när två eller flera effektomvand- lingsanordningar ansluts till DC-systemet 30. Åttonde utföringsformen I konfigurationen för anslutningen för effektomvand- lingsanordningarna enligt den åttonde utföringsformen ställs en annorlunda DC-förstärkning Kvi in i kompensa- torn 112 i DC-spänningsstyrkretsen 110 i varje effektom- 10 15 20 25 30 LU (II 521 468 33 vandlingsanordning (nämligen i varje terminal) som har den konfiguration som visas i fig 4. Följaktligen är kon- figurationen av effektomvandlingsanordningarna enligt den åttonde utföringsformen den samma som konfigurationen en- ligt den sjunde utföringsformen, varför förklaringen av konfigurationen här utelämnas för korthetens skull.

I den följande beskrivningen kommer vi att för kort- hetens skull anta att samma värde APi för DC-spännings- styrkretsen llO är inställt i varje terminal.

Vi kommer att definiera att ett medelvärde för DC-förstärkningen för terminalerna är Kvav, Kvav = 2Kvk/(n - 1), och Kvi = Lvav * Kvdi, varvid följande ekvationer introduceras: Pi' = Pi + APi + Kvav * Kvdi * l)Kvav = Pi + (Pn - (n -l)APi/(n - (l - Kvdi)APi + Kvdi * Pn/ (n-1). (ll) När en likriktarterminal urkopplas från DC-systemet 30, nämligen Pn > O, kan förhållandet APi < O vara upp- fyllt. En effektomvandlingsanordning matar således en större effekt när DC-förstärkningen som är inställd i kompensatorn ll2 i denna effektomvandlingsanordning är större än medelvärdet. Å andra sidan byter driften av en effektomvandlingsanordning driftpunkt till en där effekt- matningen är undertryckt när DC-förstärkningen som är inställd i kompensatorn ll2 i denna effektomvandlings- anordning är mindre än medelvärdet, nämligen Kvdi < l.

När en inverterarterminal kopplas ur från DC-systemet 30, nämligen Pn < O, kan förhållandet APi < O vara uppfyllt.

I detta fall utförs samma operationer som har beskrivits ovan.

Enligt konfigurationen för effektomvandlingsanord- ningarna i den åttonde utföringsformen ställs, såsom be- skrivits ovan, en annorlunda DC-förstärkning Kvi in i i DC-spärfiingsstyrkretsen llO i varje effektomvandlingsanordning. Det är därigenom möjligt även om en eller flera effektomvandlingsanordningar stannar 10 15 20 25 30 U.) (Il 521 468 34 och kvarvarande effektomvandlingsanordningar är anslutna till DC-systemet 30 drivs att ställa in effektomvand- lingsanordningen för en stor effektförsörjning och en liten effektförsörjning oberoende. I beskrivningen av den åttonde utföringsformen ovan har varje terminal samma värde APi på DC-spänningsstyrkretsen, men föreliggande uppfinning är inte begränsad av detta, utan det är t ex möjligt att erhålla samma effekt även om ett annorlunda värde APi är inställt för varje terminal.

Enligt föreliggande uppfinning är det möjligt, såsom beskrevs ovan, att undertrycka variationen av DC-spän- ningen vid varje effektomvandlingsanordning för att be- hålla den konstanta DC-spänningen, eftersom DC-spännings- styrkretsen alltid drivs. Det är därigenom möjligt att sända en stabil effekt bland effektomvandlingsanord- ningarna även om DC-ledningarna i DC-systemet blir långa och kondensatorns kapacitans reduceras.

Enligt föreliggande uppfinning är det möjligt att byta driftpunkt automatiskt och att fortsätta driften av de kvarvarande effektomvandlingsanordningarna även om driften av en eller flera effektomvandlingsanordningar upphör, eftersom utsignalbegränsningsvärdet är inställt i effektstyrkretsen.

Enligt föreliggande uppfinning är det möjligt att ställa in hastigheten för en effektförsörjning för var och en av de kvarvarande effektomvandlingsanordningarna oberoende, eftersom ett annorlunda utsignalbegränsnings- värde ställs in i effektstyrkretsen i varje effektomvand- lingsanordning, när driftspunkten byts för att kunna fortsätta driften av de kvarvarande effektomvandlings- anordningarna även om driften av en eller flera effekt- omvandlingsanordningar upphör.

Enligt föreliggande uppfinning är det möjligt att undertrycka en variation av AC-effekten för var och en av de kvarvarande effektomvandlingsanordningarna, eftersom undertryckningskretsen för ändringshastigheten är inbyggd i DC-spänningsstyrkretsen i varje effektomvandlingsanord- 10 l5 20 25 30 LA) LT! 521 468 35 ning, även om driften av en eller flera effektomvand- lingsanordningar upphör.

Enligt föreliggande uppfinning är det möjligt att ställa in hastigheten av en övergående effektmatning i varje effektomvandlingsanordning omedelbart efter driften av en eller flera effektomvandlingsanordningar upphör, eftersom ett annorlunda värde är inställt i undertryck- ningskretsen för ändringshastigheten i DC-spänningsstyr- kretsen.

Enligt föreliggande uppfinning är det möjligt att undertrycka en effektavvikelse i varje AC-system under den övergående effektmatningsoperationen som orsakas omedelbart efter driften av en eller flera effektomvand- lingsanordningar upphör, eftersom utsignalbegränsnings- värdet i effektstyrkretsen i varje effektomvandlings- anordning ställs in enligt förmågan för effektförsörj- ningen för varje AC-system.

Enligt föreliggande uppfinning är det möjligt att undertrycka en effektavvikelse i varje AC-system under en övergående effektmatningsoperation som orsakas omedelbart efter driften av en eller flera effektomvandlingsanord- ningar upphör, eftersom ett inställt värde för en maximal ändringshastighet i DC-spänningsstyrkretsen i varje effektomvandlingsanordning är inställt enligt förmågan till effektförsörjning för varje AC-system.

Enligt den föreliggande uppfinningen är det möjligt att ställa in hastigheten för en effektförsörjning för varje kvarvarande effektomvandlingsanordning oberoende när driftpunkten byts för att fortsätta driften av de kvarvarande effektomvandlingsanordningarna även om drif- ten av en eller flera effektomvandlingsanordningar upp- hör, eftersom ett annorlunda värde för DC-förstärkningen är inställt för DC-spänningsstyrkretsen i varje effekt- omvandlingsanordning.

Aven om det ovanstående ger en fullständig och komplett beskrivning av de föredragna utföringsformerna av föreliggande uppfinning, så kan olika modifieringar, 521 468 36 alternativa konstruktioner och ekvivalenter användas utan att avvika från uppfinningens omfång. Den ovanstående beskrivningen och illustreringen ska därför inte betrak- tas som begränsande för uppfinningens omfång, vilket definieras av de bifogade kraven.

Claims (11)

10 15 20 25 30 h) (fl 521 468 ¿¶¿¿ 37 PATENTKRAV

1. Effektomvandlingsanordning (10, ll, 12) av ett (10, ll, 12) som (10, (101) av flertal effektomvandlingsanordningar bildar ett effektsystem, varvid varje anordning ll och 12) i1n^fattar en eííektomvandlare spänningstyp för omvandling av en DC-effekt till en AC-effekt, eller AC-effekten till DC-effekten, ansluten till DC-led- och för matning av en omvandlad effekt, (30), 1ikströmsspànningsdetektionsorgan ningar omfattande: för detek- (101) (106) tion av DC-spänningen för varje effektomvandlare av spänningstyp; effektdetektionsorgan (107) för detektion av den fràn AC-effekt till DC~effekt eller fràn DC-effekt till AC-effekt omvandlade effekten medelst effektomvandlaren (101) av spánningstyp; effektstyrorgan (120) för utmatning av en första (101) av spänningstyp, baserat pà ett effektreferensvärde och aktiv effektreferenssignal för effektomvandlaren ett detekterat värde som detekteras av effektdetektions- (lO7); likströmsstyrorgan organen (110) aktiv effektreferenssignal till effektomvandlaren (101) för utmatning av en andra av spänningstyp baserat pà ett likströmsspänningsrefe- rensvàrde och ett detekterat värde som detekteras av (106),- för utlösning av omkopplings- (101) av likströmsspànningsdetektionsorganet och grindstyrorgan (108) element som är inbyggda i effektomvandlaren spänningstyp baserat pà den första aktiva effektreferens- signalen och den andra aktiva effektreferenssignalen.

2. Effektomvandlingsanordning enligt krav 1, var- vid ett utsignalbegränsningsvärde för begränsning av en storlek för den första aktiva erfektreferenssignalen är inställt i effektstyrorganet (120) och storleken av den första effektiva referenssignalen som utmatas från lO l5 20 25 30 (i) (I) 521 408 38 effektstyrorganet (120) är begränsad baserat pà begräns- ningsvärdet.

3. Effektomvandlingsanordning enligt krav 1, i vil- ken ett annorlunda utsignalbegränsningsvärde är inställt i varje effektstyrorgan (120) för varje effektomvandlare (101) av spänningstyp i varje effektomvandlingsanordning (10, ll ^Ch 12).

4. Effektomvandlingsanordning enligt nägot krav 1-3, (110) av spànningstyp vidare omfattar ett (113) varvid 1ikströmspänningsstyrorganet (101) undertryckningsorgan 1 varje effekt- omvandlare för ändringshastighet för undertryckning av en ändringshastighet per tidsenhet för en utsignal som överförs fràn likströmsspännings- detektionsorganet (106).

5. Effektomvandlingsanordning enligt krav 4, varvid ett annorlunda inställt värde är inställt i undertryck- (113) för àndringshastígheten för varje (101) av spänningstyp i varje effekt- (10, ll och l2).

6. Effektomvandlingsanordning enligt krav 3, ningsorganet effektomvandlare omvandlingsanordning varvid det annorlunda utsignalbegränsningsvärdet som är anordnat (120) ende av en förmåga till effektförsörjning för ett växel- att ställas in 1 effektstyrorganet ställs in bero- strömssystem som är anslutet till varje effektomvandlare (101) (10, av spänningstyp i varje effektomvandlingsanordning ll och 12).

7. Effektomvandlingsanordning enligt krav 5, varvid det annorlunda begränsningsvärdet som är anordnat att (113) ställs in beroende av en förmåga till effektmatning för ställas in i styrorganet för ändringshastighet ett växelströmssystem som är anslutet till varje effekt- (101) av spänningstyp i varje effektomvand- (10, 11 och 12). omvandlare lingsanordning

8. Effektomvandlingsanordning enligt krav 2, varvid 1 'KM- likstromsförstärkningsfaktor ställs in 1 (110) 1 A E11 âfiflOlfillnuâ likströmsspänningsstyrorganet i varje effektomvand- 10 15 20 25 521 468 39 lare (101) av spänningstyp i varje effektomvandlings- anordning (10, 11 och 12).

9. Effektomvandlingsanordning enligt krav 2, varvid effektstyrorganet (120) omfattar en subtraherare (121) och en kompensator (122), varvid subtraheraren (121) är anordnad att ta emot effektreferensvàrdet och det detek- tcrade värdet som detekteras av effektdetektionsorganen (107), SatOrn och utsignalbegrànsningsvàrdet ställs in i kompen- (122) emot en utmatning fràn subtraheraren (122) och kompensatorn är anordnad att ta (121) och utmata den första aktiva effektreferenssignalen.

10. Effektomvandlingsanordning enligt krav 4, varvid likströmsspänningsstyrorganet (110) omfattar en subtrahe- rare (lll) (111) och en kompensator (112) varvid subtraheraren tar emot likstromsspänningsreferensvàrdet och ett likströmsspänningsvärde som detekteras av detektions- organen för likströmsspänning (106), och kompensatorn (112) (111) och utmatar den andra aktiva effektreferenssignalen. tar emot en utsignal fràn subtraheraren

11. Effektomvandlingsanordning enligt krav 6, varvid en maximal ändringshastighet som motsvarar en tillàten effektmatningsförmàga hos AC~effekten som är ansluten (101) in i undertryckningsorganen (113) till varje effektomvandlare av spänningstyp ställs för àndringshastighet.