SE520426C2 - Mutter - Google Patents

Mutter

Info

Publication number
SE520426C2
SE520426C2 SE9503166A SE9503166A SE520426C2 SE 520426 C2 SE520426 C2 SE 520426C2 SE 9503166 A SE9503166 A SE 9503166A SE 9503166 A SE9503166 A SE 9503166A SE 520426 C2 SE520426 C2 SE 520426C2
Authority
SE
Sweden
Prior art keywords
nut
nut according
area
clamping
drive part
Prior art date
Application number
SE9503166A
Other languages
English (en)
Other versions
SE9503166L (sv
SE9503166D0 (sv
Inventor
Ewald Baechle
Original Assignee
Neumayer Erich Gmbh Co Kg
Priority date (The priority date is an assumption and is not a legal conclusion. Google has not performed a legal analysis and makes no representation as to the accuracy of the date listed.)
Filing date
Publication date
Application filed by Neumayer Erich Gmbh Co Kg filed Critical Neumayer Erich Gmbh Co Kg
Publication of SE9503166D0 publication Critical patent/SE9503166D0/sv
Publication of SE9503166L publication Critical patent/SE9503166L/sv
Publication of SE520426C2 publication Critical patent/SE520426C2/sv

Links

Classifications

    • FMECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F16ENGINEERING ELEMENTS AND UNITS; GENERAL MEASURES FOR PRODUCING AND MAINTAINING EFFECTIVE FUNCTIONING OF MACHINES OR INSTALLATIONS; THERMAL INSULATION IN GENERAL
    • F16BDEVICES FOR FASTENING OR SECURING CONSTRUCTIONAL ELEMENTS OR MACHINE PARTS TOGETHER, e.g. NAILS, BOLTS, CIRCLIPS, CLAMPS, CLIPS OR WEDGES; JOINTS OR JOINTING
    • F16B39/00Locking of screws, bolts or nuts
    • F16B39/22Locking of screws, bolts or nuts in which the locking takes place during screwing down or tightening
    • F16B39/28Locking of screws, bolts or nuts in which the locking takes place during screwing down or tightening by special members on, or shape of, the nut or bolt
    • F16B39/284Locking by means of elastic deformation
    • BPERFORMING OPERATIONS; TRANSPORTING
    • B21MECHANICAL METAL-WORKING WITHOUT ESSENTIALLY REMOVING MATERIAL; PUNCHING METAL
    • B21KMAKING FORGED OR PRESSED METAL PRODUCTS, e.g. HORSE-SHOES, RIVETS, BOLTS OR WHEELS
    • B21K1/00Making machine elements
    • B21K1/64Making machine elements nuts
    • B21K1/70Making machine elements nuts of special shape, e.g. self-locking nuts, wing nuts
    • B21K1/705Castellated nuts
    • BPERFORMING OPERATIONS; TRANSPORTING
    • B21MECHANICAL METAL-WORKING WITHOUT ESSENTIALLY REMOVING MATERIAL; PUNCHING METAL
    • B21HMAKING PARTICULAR METAL OBJECTS BY ROLLING, e.g. SCREWS, WHEELS, RINGS, BARRELS, BALLS
    • B21H3/00Making helical bodies or bodies having parts of helical shape
    • B21H3/08Making helical bodies or bodies having parts of helical shape internal screw-threads

Landscapes

  • Engineering & Computer Science (AREA)
  • General Engineering & Computer Science (AREA)
  • Mechanical Engineering (AREA)
  • Forging (AREA)
  • Transmission Devices (AREA)
  • Clamps And Clips (AREA)
  • Bolts, Nuts, And Washers (AREA)

Description

25 30 520 426 2 synnerligen ändamålsenligt om väggtjockleken ej avtar linjärt över den axiella utsträckningens delområde.
En synnerligen fördelaktigt utföringsform av en mutter enligt uppfinningen kan utmärkas av att klämtungornas inner- och/eller ytterytor över delområdet av sin axiella utsträckning uppvisar en krökning.
Det kan även vara ändamålsenligt om klämtungornas inner- och/eller ytterytor över delområdet av sina axiella utsträckning uppvisar en lutning med avseende på mutteraxeln.
Ytterligare utföringsfonner av en mutter enligt uppfinningen kan vara utbildade på sådant sätt, att krökningen och/eller lutningen av klämtungornas inner- och ytterytor börjar vid till varandra olika axiella positioner.
Enligt en vidareutveckling av uppfinningen kan en mutter vara framställd på sådant sätt, att klämtungornas ytterytor är bildade med en form som avviker från en till mutteraxeln koncentrisk cirkelform, varvid det kan vara ändamålsenligt om väggtjockleken i mitten av klåmtungoma år större än väggtjockleken vid deras till slitsama angränsande ändar eller även mindre hos vissa utföringsformer.
En ytterligare uppfinningstanke hänför sig till slitsar som åtminstone över en del av deras radiella utsträckning vidgas radiellt inåt. Genom en sådan utformning av slitsarna i klämområdet kan undvikas skarpa kanter i området för den medelst slitsarna avbrutna gängan, varigenom kan tillförlitligt undvikas en spånbildning genom skärverkan vid på- och avskruvning. Genom denna reducering eller undvikande av avnötning i gängorna vid mutterklämelementet och vid skruv- eller bultgångan kan skärrisken starkt minskas och klämmomentförlusten avsevärt reduceras. Genom en fördelning av friktionen på större gängflanksorriråden och ett högre antal gängor inuti klämdelen är en minskning av den lokala belastningen möjlig.
Hos en sådan mutter kan det vara fördelaktigt om klämtungoma vid deras till slitsarna angränsande ändar radiellt invändigt uppvisar en avfasning.
Det kan även vara ändamålsenligt att bilda slitsamas utvidgning genom en rundning av klämtungorna vid deras till slitsarna angränsande ändar.
Allmänt kan det därvid vara fördelaktigt att låta utvidningen av slitsarna börja radiellt utanför gängan.
Det kan även vara fördelaktigt om slitsbottnen åtminstone delvis ej förlöper rätvinkligt till mutteraxeln, utan med ett plan som står vinkelrätt mot denna innesluter en vinkel, varvid det kan vara ändamålsenligt om slitsbottnen år utbildad lutande i riktning P32992SE00/SL/BmA 10 15 20 25 30 520 42eï”?ffl radiellt inåt.
Enligt en ytterligare uppfinningstanke avviker hos en i motsvarighet utformad mutter stigningen hos åtminstone en del av innergängan från norrnstigningen eller skiljer sig från dennas mittenmått, vilket erhålls såsom aritmetiskt medelvärde av största och minsta tillåtna mått hos ifrågavarande toleransfält. Härvid kan det - exempelvis beroende av användningsfall - vara ändamålsenligt att utföra stigningen så väl mindre som större.
Enligt ett fördelaktigt utförande av en sådan mutter kan vara anordnat en gradvis övergång från nonnstigningen till den avvikande stigningen.
Allmänt kan det vara synnerligen fördelaktigt om den avvikande stigningen sträcker sig åtminstone över delområden av klämområdet.
Alltefter användningsområde kan det visa sig vara fördelaktigt för en mutter enligt uppfinningen om området för anliggning mot en konstruktionsdel är plant, om området för anliggning mot en konstruktionsdel är avlägsnat längre radiellt inåt än radiellt utåt från drivdelen, eller om området för anliggning mot en konstruktionsdel är avlägsnat längre radiellt utåt än radiellt inät från konstruktionsdelen. Därvid kan såväl ett i form av en sfärisk kalott utformat anliggningsområde som ett i form av en kon utformat anliggningsorrirådet samt även ytterligare utföringsformer vara fördelaktiga.
Det kan visa sig ändamålsenligt att såväl bilda gängområdet innanför drivdelen som bilda gängområdet innanför klämområdet efter den plastiska bearbetningen, närmare bestämt genom gängskärning. Ä andra sidan kan det vara fördelaktigt att bilda samtliga gängområden spånlöst efter den plastiska bearbetningen, såsom genom gängrullning, gängfornining, gängvalsning eller liknande.
Hos en enligt uppfinningen framställd mutter kan det vara ändamålsenligt om gängan är framställd på en NC-styrd svarv. Genom samtidig bearbetning av mutterns samt gängans anliggningsområde i det eylindriska och koniska området i en uppspänning, tillhandahålls en exakt rätvinklighet för mutterns anliggning med avseende på hela gängan. En synnerligen fördelaktig utföringsform av en mutter enligt uppfinningen kan uppvisa en väsentligen i omkretsriktning förlöpande rilla i övergångsornrâdet mellan gängområdena med konstant och sig minskande diameter, vilken såväl undviker en hindrande spånbildning som i detta område kan målinriktat öka muttems elasticitet. Vidare kan det visa sig fördelaktigt om en tryckbricka är utbildad i ett stycke vid drivdelen, varvid det för andra användningsfall genomgående kan vara ändamålsenligt om en tryckbricka är fogad till drivdelen. Därvid kan tryckbrickan vara P32992SEO0/SL/BmA 10 15 20 25 30 , H»- .. H. u u v' HH " ', . .i .a v ß " “ 2. i »hv v . -ø = ' ' ', , .«@ u u. r-s ~=~= ** . _ 1 « s u r ' ' f _ , , _ .x w 4 tillfogad på sådant sätt, att den är fasthållen med relativ vridbarhet på drivdelen. Hos en fördelaktig utföringsfonn av en mutter enligt uppfinningen kan tillses att tryckbrickan är en del forrnad genom plastisk bearbetning.
En en ytterligare möjlighet för utformning av en mutter framställd enligt upp- finningen kan tillses att tryckbrickans anliggningsområde är konkavt utbildad, varvid det i detta fall kan vara ändamålsenligt om tvärsnitt, radiell usträckning, krökning, alltså den axiella höjden av det konkava resp. konformade omrâdet, och material hos tryckbrickan är valda på sådant sätt, att vid åtdragen mutter - även efter flerfaldig be- och avlastning - uppträder en väsentligen elastisk defonnation av tryckbrickan. Med hjälp av den därur resulterade fjäderkraften kan det i bestämda användningsfall vara möjligt att åstadkomma en förspännings- resp. spänningsutjämning vid sättningen av de förspända delama, samt åstadkomma en delvis utjämning av felaktiga vinklar hos mutteranliggningsytan och motstycket för skruven. Detta resulterar i en bättre anliggning och likformigare fördelning av yttrycket. Dessutom kan genom närvaro av en - företrädesvis över ett relativt stort område av den axiella fjädervägen oföränderlig - förspänning starkt försvåras den fullständiga lösningen av skruvförbindningen, eftersom ett genom axiell spänning alstrat friktionsmoment erhålls över en relativt stor lossvridningssträcka.
Det kan visa sig fördelaktigt om mutterns anliggningsoniråde och den däremot vända ytan av tryckbrickan innesluter en vinkel, vars skänklar är riktade bort från mutterns mittaxel.
Därvid kan det vara synnerligen ändamålsenligt, exempelvis med avseende på förspännings- kraftbetingelser, om vinkeln mellan mutterns anliggningsområde och tryckbrickan är större än vinkeln mellan tryckbrickans konkavt utbildade anliggningsområde och det plan, vilket kan anläggas mot den från muttern bortvända axiella begränsningen av tryckbrickan.
Uppfinningen skall närmare beskrivas med ledning av fig. 1-8, varvid fig. 1 visar en mutter med därpå formad tryckbricka; fig. 2 visar en mutter med tillfogad tryckbricka; fig. 3 visar en mutter med därpå formad tryckbricka med konkavt utbildat anliggningsoniråde; fig. 4-6 visar ytterligare utföringsformer av muttrar enligt uppñmringen; fig. 7 visar en framställning i perspektiv och schematiska framställningar av utbildningar av klämtungor; och fig. 8 visar en principframställning av ett skruvförband i form av bult och mutter med olika stigning.
Den i fig. 1 visade muttern består väsentligen av tre axiellt åtskilda avsnitt, närmare bestämt tryckbrickan 1, drivdelen 2 och klämornrådet 3. I detta visade exempel är samtliga tre axiella avsnitt, alltså hela muttern, framställd i ett stycke. Tryckbrickan 1 är plant utbildad P32992SEO0/SL/BmA 10 15 20 25 30 U-y 520 42eï*ïf¿ 5 vid sin undersida 4, medan dess axiellt till anliggningsområdet 4 motsatt liggande vägg 5 förlöper koniskt, varvid konens spets är riktad bort från anliggningsytan 4.
Drivdelen eller drivavsnittet 2 har radiellt utvändigt regelbundet formade områden 6, vilka bildar en mångkanting och är anordnade för ingrepp av ett verktyg. Ytterdiametem hos denna mångkantprofil är mindre än ytterdiametern hos muttern i området för dennas tryckbricka 1.
Axiellt till området 2 som uppvisar mångkantingen ansluter sig det hylsartade klämområdet 3, vilket vid sin ytteromkrets begränsas av en här konformigt förlöpande mantelyta 7, vars koniska topp åter är vänd bort från tryckbrickans 1 anliggningsyta. Vidare har klämområdet flera över Omkretsen fördelade slitsar eller axiellt riktade urtag 8, vilka axiellt sträcker sig fram till drivdelens radiella begränsningsyta 9.
I området för sin innerdiameter är muttern försedd med två inbördes avvikande gängzoner, vilka möter varandra vid 10. Den första gängzonen 11 sträcker sig efter en kort gängfri zon, exempelvis en centreringsansats, axiellt från tryckbrickans l område via det mångkanten 6 uppbärande området 2 hos drivdelen fram till en del av klämområdets 7 utsträckning. Gängavsnittet 11 förlöper via hela området av sin axiella utsträckning cylindriskt och övergår vid 10 i gängavsnittet 12, vilket för senare bildande av en klämkraft lutar eller böjer sig ut från den axiella riktningen och har ett sådant förlopp att gängdiametern minskas vid större avstånd till anliggningsytan 4.
I det här visade övergångsornrådet 10, i vilket den cylindriska gängzonen 10 och det icke-cylindriska gängavsnittet 12 möter varandra, kan vara anordnad en rilla eller ett spår, som motsvarande linjen 10 i fig. 1 förlöper väsentligen i omkretsriktningen och - liksom ett släppningshål - kan vara utfört djupare än gänghöjden. Därigenom kan exempelvis uppnås att bildandet av spån hindras. Vidare är det därigenom möjligt att målinriktat reducera mutterns motstândsmoment i detta område och sålunda uppnå en radiell rörelse hos klämområdet under optirnerade fjädringsbetingelser.
Detta gängavsnitt 12 är vid den här visade muttern utan efterföljande omfornming framställt från cylindrisk till den här koniska formen efter upptagningen av slitsama 8 och utfornmingen av klämområdet. Detta innebär att gängan inarbetas ej i cylinderform, utan i därifrån avvikande fonn.
Den i fig. 2 framställda muttern har samma konstruktiva särdrag eller är framställd enligt samma förfarande som den som beskrivits i samband med fig. 1. Som egenhet har muttem i fig. 2 dock en separat framställd tryckbricka la, vilken är fasthållen av en P32992SEOO/ SL/ BmA 10 15 20 25 30 520 426 6 utformning 2a vid sin bort från ariliggningsområdet vända sida i området för dess innerdiameter, vilken utformning 2a sträcker sig axiellt ut från området för drivdelen i riktning mot anliggningsytan. Hos denna utfonnníngsvariant är det möjligt att framställa tryckbrickan av ett annat material än muttern, exempelvis av ett material som har andra fiåderegenskaper. Vidare är det möjligt att hålla tryckbrickan fast i omkretsriktningen eller vridbart relativt muttern, alltefter användningsområde. De övriga särdragen, såsom särskilt utformningen av klämområdet med sina axiella slitsar och sitt innergängområde, överensstäm- mer fullkomligt med de tidigare beskrivna.
I fig. 3 är åter framställd en mutter med i ett stycke därvid utbildad tryckbricka.
Egenheten hos denna mutter består i att tryckbrickan är konkavt formad i sitt anliggnings- område. Med en konkav förrn avses därvid helt allmänt en i riktning inåt i tryckbrickan riktad hålighet, varvid hålighetens form, dvs. förloppet hos anliggningsonirädets 4a yta, kan väljas godtyckligt. Sålunda kan denna anliggningsyta - i sitt förlopp mellan innerradie och ytterradie - vara utförd rätlinjigt eller även uppvisa olika krökningsriktningar, liksom kurvradier och -förlopp. Detta innebär att vid åtdragning av muttern, när denna med sin ytterdiameter kommer till anliggning mot tryckbrickan, skall ytterligare ett bestämt avstånd övervinnas, innan tryckbrickans hela anliggningsyta kommer till anliggning. Därigenom förspänns efter ytterligare åtdragning av muttern tryckbrickan och åstadkommer sålunda - med denna elastiska fjäderverkan - en mindre klämkraftssvängníng vid eventuellt uppträdande höjdändringar (sättningar) hos de förspända delarna. På ändamålsenligt sätt utbildas därvid tryckbrickan så att den över sitt tvärsnitt uppvisar ett praktiskt taget konstant spänningsför- lopp. Den konkavt utförda anliggningsytan kan även vara anbringad mot en separat tryck- bricka, såsom detta exempelvis beskrivs i samband med fig. 2.
Vidare kan vara innesluten en vinkel 13 mellan mutterkroppen och tryckbrickan la, såsom detta är schematiskt framställt i fig. 2. Därvid kan denna vinkel 13 vara avstämd till den i fig. 3 framställda vinkeln 14 mellan tryckbrickans anliggningsyta 4a och dennas motsatt anliggningsplan, så att den kan vara utförd större för bestämda användningsfall.
Den i fig. 4 framställda muttern uppvisar samma konstruktiva särdrag eller är framställd enligt samma förfarande som detta tidigare beskrivits i samband med föregående figurer. Denna mutter uppvisar dock ej någon tryckbricka, så att drivdelen 2 sträcker sig vidare i axiell riktning fram till undersidan 4 resp. till det område, vilket kommer till anliggning mot en konstruktionsdel. I det här framställda utföringsexemplet är klämområdet 3 åter bildat av slitsar 8 och klämtungor 15. Klämtungorna 15 är i detta fall utbildade på P32992SE00/SL/BmA 10 15 20 25 30 520 426 7 sådant sätt, att deras väggtjocklek vid deras fria ände är utförd mindre än vid deras mot drivdelen 2 vända ände. Detta uppnås vid det här framställda utföringsexemplet genom att den yttre mantelytan 7 och den inre mantelytan ej förlöper parallellt med innergängan 12, utan innesluter en vinkel mellan sig, vars spets är riktad bort från anliggningsytan resp. undersidan 4. Dessutom visar snittframställningen i den övre hälften av fig. 4, att slitsbottnen 16 ej förlöper parallellt med anliggningsytan resp. undersidan 4, alltså rätvinkligt till mutteraxeln, utan åtminstone delvis lutar med en vinkel till mutteraxeln, varvid vinkelns spets är riktad i riktning mot undersidan 4. Avvikande från den visade formen kan slitsbottnen 16 även ha ett krökt förlopp. Dessutom visas i denna snittframställning att klämområdets 3 lutande mantelyta 7 börjar på mindre avstånd från undersidan 4 än den lutande utförda innergängan 12, så att den cylindriska innergängan 11 inskjuter åtminstone ett stycke axiellt i klämområdet 3. Övergången 10 mellan de båda gängzonerna 11 och 12 är alltså anordnade på längre avstånd från undersidan 4 än slitsbottnen 16 resp. dennas längst från undersidan 4 på avstånd anordnade kant.
Genom en sådan väggtjockleksreduktion resp. avsmalning av klämtungoma kan spänningsfördelningen inom klämområdet 3 resp. inom klämtungoma 15 påverkas. Sålunda kan exempelvis uppnås att klämtungoma 15 längs deras axiella utsträckning uppvisar åtminstone ett tillnärmelsevis konstant spänningsförlopp.
I den undre delen av fig. 4 visas att de i omkretsriktningen vända ändarna 17 hos klämtungoma 15 åtminstone över hela sin radiella utsträckning ej förlöper parallellt, utan att slitsarna 8 vidgas radiellt inåt. Detta innebär med andra ord att den periferiella utsträckningen av slitsarna är mindre radiellt invändigt än radiellt utvändigt. Detta kan exempelvis uppnås genom att klämtungoma 15 har en avfasning eller rundning 18, vilken åstadkommer en mjukare övergång från sidoytan 17 till innerytan 19. Ingångsfaserna 18 kan därvid alltefter fordringarna uppvisa olika vinklar och/eller rundningsradier, vilka kan på enkelt sätt framställas genom det plastiska bearbetningsförfarandet enligt uppfinningen. Som material för sådana klämmuttrar lämpar sig exempelvis stål med en materialhållfasthet om 750-1150 N/mmz. Den här visade utföringsfonnen hos slitsarna 8 och klämtungoma 15 är naturligtvis användbar på de tidigare i fig. 1-3 beskrivna muttrarna.
Den i fig. 5 framställda muttern har en i ett stycke därpå formad tryckbricka 1 med ett konvext anliggningsområde resp. en konvex undersida 4b, vilken i detta fall är utbildad såsom sfärisk kalott. Denna undersida 4b kan emellertid även vara koniskt utbildad eller uppvisa andra former, vilka kan anpassas till förhandenvarande användningsfall. Ut- P32992SE00/SL/BmA 10 15 20 25 30 ...- 520 426 8 forrnningen av klämområdet 3 samt framställningen av hela muttern motsvarar väsentligen vad som tidigare beskrivits, varvid av den undre delen av fig. 4 framgår att i detta fall klämtungornas 15 avfasning 18 är utförd på sådant sätt, att den inmynnar tillnärrnelsevis tangentiellt i innerytan 19. Avfasningen eller rundningen 18 kan även - avvikande från vad som visas - sträcka sig över hela den radiella utsträckningen, alltså över klämtungornas 15 hela väggtjocklek. Antalet klämtungor 15 är naturligtvis ej begränsat till de fyra här visade klämtungorna 15, utan är - exempelvis för uppnående av fastställda klämmoment - fritt valbart.
I fig. 6 visas en mutter hos vilken klämtungornas 15 väggtjocklek, över omkretsen betraktat, ej är konstant. Det framgår att i detta fall klämtungornas 15 väggtjocklek i det område som angränsar till slitsarna 8 är mindre än i mitten 20 av klämtungorna 15. Detta uppnås i detta fall genom att ytterkonturen resp. den yttre mantelytan 7 av klämtungorna 15 är utbildad på ett sätt som ej motsvarar cirkelformen hos en koncentriskt till mutteraxeln anordnad cirkel. Även sådana utföringsformer kan problemfritt och till gynnsam kostnad framställas genom ett plastiskt bearbetningsförfarande.
Fig. 7 visar en del av en mutter enligt uppfinningen i perspektiv med en klämtunga 15 , vars väggtjocklek minskas från slitsbottnen 16 med ökande avstånd från drivdelen 2. I detta fall förlöper innerytan med innergängan 12 rätlinjigt, dock lutande med en vinkel till mutteraxeln, medan klämtungans 15 yttre mantelyta 7 uppvisar en krökning, vilken exem- pelvis kan vara formad efter en parabel. Genom olika kombinationer av krökningar och lutningar hos innerytan med innergängan 12 och den yttre mantelytan 7 kan uppnås olika spänningsfördelningar hos klämtungorna 15. Övergången 10 mellan gängområdena 11 och 12 sker i detta fall vid höjden för slitsbottnen 16, varvid denna övergång 10 kan vara förskjuten såväl högre uppåt i klämtungorna 15 som lägre nedåt i området för drivdelen 2. Därigenom uppnås att innerväggens 12 avvikelse från cylinderformen och den yttre mantelytans 7 avvikelse kan börja på olika axiell höjd hos muttern. Vidare framställs i fig. 7 endast som exempel arrangemang av yttre och inre mantelyta 7 och 12, vilka i deras utförande resp. arrangemang av krökning och/eller lutning inbördes endast tjänar såsom exempel. Hos dessa principskisser är mutteraxeln framställd genom den streckprickade linjen 21.
Fig. 8 visar ett schematiskt snitt genom en skruv eller bult 22 med påskruvad mutter, vars mittlinje åter är betecknad med 21 och hos vilken klämtungorna 15 och drivområdet 2 är framställda i snitt. I detta fall är mutterns gängsstigning utförd mindre än den hos bulten 22, så att mutterns stigning, emedan man kan utgå ifrån att bulten 22 visar en stigning enligt P32992SE00/SL/BmA 10 15 20 25 _ _ ». v- I ^'*' -~f_;=“ '_ ' t n. 1 u «~ = ' , .. e . .ï i . » f 'Q _ , tu Å-~_ r , . t . 9 DIN, i detta fall underifrån avviker från stigningen enligt DIN. Detta framgår i fig. 8 av att avståndet 23 för ett bestämt antal gängor är större än avståndet 24 för samma antal gängor 12 i mutterns klämtunga 15. Av sträckorna 23 och 24 erhålls en skillnadssträcka 25, vilken delad genom antalet gängor anger storleken hos "stigningsfelet", alltså avvikelsen hos mutter- gängans stigning från normen. I detta exempel är mutterns stigning utförd mindre än bultens 22 stigning, men det kan i andra fall vara fördelaktigt att muttergängans stigning väljes större än stigningen hos mutterns 22 gänga. Genom ett sådant "stigningsfel" kan åstadkommas en extra klämkraft. Det är dessutom möjligt att ej förändra gängans stigning konstant över längden, utan gradvis.
De med ansökningens ingivna patentkraven är formuleringsförslag utan prejudikat för erhållande av långtgående patentskydd. Sökanden förbehåller sig att även göra anspråk på ytterligare, tidigare endast i beskrivning och/eller ritningar uppenbarade särdrag.
I de osjälvständiga kraven använda tillbakasyftningarna hänvisar till den ytterligare utbildningen av föremålet för huvudkravet genom särdragen hos förhandenvarande själv- ständiga krav; de skall ej förstås som ett avstâende från erhållandet av ett självständigt, reellt skydd för särdragen hos de tillbakasyftande osjälvständiga kraven.
Föremålen för dessa osjälvständiga krav bildar dock även självständiga uppfinningar, vilka uppvisar en från föremålen för föregående osjälvständiga krav oberoende utformning.
Uppfinningen är ej heller begränsad till beskrivningens utföringsexempel. Snarare är inom ramen för uppfinningen möjliga talrika ändringar och modifikationer, särskilt sådana varianter, element och kombinationer och/eller material, vilka exempelvis genom kombination eller omvandling av separata i förbindelse med de i den allmänna beskrivningen och utföringsforrnema samt kraven beskrivna och i ritningama innehållna särdragen resp. elementen eller förfarandestegen är uppfinningsmässiga och genom kombinerbara särdrag leder till ett nytt föremål eller nya förfarandesteg resp. förfarandestegföljder, även i den utsträckning de avser tillverknings-, kontroll- och arbetsförfaranden.
P32992SEOO/SL/BmA

Claims (36)

10 15 20 25 30 520 426 IO Patentkrav
1. l. Mutter med drivdel (2), såsom flerkant, för ingrepp av ett verktyg, och ett område (4) för anliggnjng mot en konstruktionsdel samt ett på den till detta område (4) bortvända sidan av drivdelen (2) utbildat, hylsartat, i långsriktrring slitsat klämornråde (3) med i omkretsriktning mellan slitsarna (8) anordnade klämtungor (15), varvid såväl klåmorrirådet (3) som drivdel (2) år bildade genom plastisk bearbetning, såsom kall- och/eller varmpressning, varvid mutterns innergånga (11, 12) förlöper längs drivdelen (2) med konstant (vid 11) diameter och åtminstone över en del av klämområdets (3) axiella utsträckning förlöper med minskande (vid 12) diameter vid ökande avstånd från drivdelen, varvid åtminstone över ett delomrâde av klåmområdets (3) axiella utsträckning klåmtungornas (15) våggtjocklek avtar med ökande avstånd från drivdelen (2), k ä n n e t e c k n a d av att stigningen hos åtminstone en del av mutterns innergånga (11, 12) avviker från nonnstigningen.
2. Mutter enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att stigningen år mindre.
3. Mutter enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att stigningen år större.
4. Mutter enligt något av kraven 1-3, k ä n n e t e c k n a d av en gradvis övergång från norrnstigningen till den avvikande stigningen.
5. Mutter enligt något av kraven 1-4, k å n n e t e c k n a d av att den avvikande stigningen sträcker sig åtminstone över delområden av klämorrirâdet (3).
6. Mutter enligt något av kravev 1-5, k å n n e t e c k n a d av att väggtjockleken avtar kontinuerligt.
7. Mutter enligt något av kraven 1-6, k å n n e t e c k n a d av att våggtjockleken avtar linjärt över den axiella utstråckningens delområde.
8. Mutter enligt något av kraven 1-7, k å n n e t e c k n a d av att väggtjockleken avtar icke-linjärt över den axiella utsträckningens delområde.
9. Mutter enligt något av kraven 1-8, k å n n e t e c k n a d av att klåmtungornas (15) inner- (12) och/eller ytterytor (7) över delområdet av deras axiella utsträckning uppvisar en krökning.
10. Mutter enligt något av föregående krav, k ä n n e te c k n a d av att klämtungornas (15) inner- (12) och/eller ytterytor (7) över delområdet av deras axiella utsträckning uppvisar en lutning med avseende på mutteraxeln (21). K:\Patent\l0-\103299200se\()3()41 lnytextförtryckmdoc 10 15 20 25 30 520 426¿;;¿¿;¿-.«- H
11. Mutter enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att krökningen och/eller lutningen hos klämtungornas (15) inner- (12) och ytterytor (7) börjar vid från varandra skilda axiella positioner.
12. Mutter enligt något av kraven 1-11, k ä n n e t e c k n a d av att klämtungornas (15) ytterytor (7) är bildade genom en från en till mutteraxeln (21) koncentrisk cirkelforrn avvikande form (vid 20).
13. Mutter enligt krav 12, k ä n n e te c k n a d av att väggtjockleken i mitten (20) av klämtungorna (15) är större än vid deras till slitsarna (8) angränsande ändar.
14. Mutter enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att slitsarna (8) åtminstone över en del av deras radiella utsträckning vidgar sig (vid 18) i riktning radiellt inåt.
15. Mutter enligt kraven 14, k ä n n e t e c k n a d av av att klämtungoma (15) vid deras till slitsarna (8) angränsande ändar (17) radiellt invändigt uppvisar en avfasning (18).
16. Mutter enligt krav 14 eller 15, k ä n nete c k n a d av att slitsarnas (8) utvidgning (vid 18) är bildad genom en rundning av klämtungorna (15) vid deras till slitsarna (8) angränsande ändar (17).
17. Mutter enligt något av kraven 14-16, k ä n n e te c k n a d av att slitsarnas (8) utvidgning (vid 18) börjar radiellt utanför gängan (12).
18. Mutter enligt något av kraven 1-16, k ä n n e t e c k n a d av att slitsbottnen åtminstone delvis förlöper icke-rätvinkligt till mutteraxeln (21).
19. Mutter enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att området (4) för anliggning mot en konstruktionsdel är plant.
20. Mutter enligt något av kraven 1-18, k ä n n e t e c k n a d av att området (4) för anliggning mot en konstruktionsdel radiellt invändigt är avlägsnat längre från drivdelen (2) än radiellt utvändigt.
21. Mutter enligt något av kraven 1-18, k ä n n e t e c k n a d av att området (4a) för anliggning mot en konstruktionsdel radiellt utvändigt är längre avlägsnat från drivdelen (2) än radiellt invändigt.
22. Mutter enligt något av kraven 20 eller 21, k ä n n e t e c k n a d av ett anliggningsområde (4b) i form av en sfárisk kalott.
23. Mutter enligt något av kraven 20 eller 21, k ä n n e t e c k n a d av ett anliggningsornråde (4a) i form av en kon. K: \Patent\ 10-\ l03299200se\021 205 kr.doc 10 15 20 25 30 520 4 26 g; ll
24. Mutter enligt något av kraven 1-23, -ïtn kännetecknad avatt såväl gängområdet (11) innanför drivdelen (2) som gängornrådet (12) innanför klämornrådet (3) är bildat efter den plastiska bearbetningen, närmare bestänt genom skärande bearbetning.
25. Mutter enligt krav 24, k ä n n e t e c k n a d av att gängområdena (11, 12) är bildade genom gängskärning.
26. Mutter enligt något av kraven 1-24, k ä n n e t e c k n a d av att såväl gängområdet (11) innanför drivdelen (2) som gängområdet (12) innanför klämområdet (3) är bildat genom plastisk bearbetning, närmare bestämt spânfritt, såsom genom gängrullning, gängformning, gängvalsning eller liknande.
27. Mutter enligt något av kraven 1-24, k ä n n e t e c k n a d av att gängan (11, 12) är framställd på en NC-styrd svarv.
28. Mutter enligt något av kraven 1-27, k ä n n e t e c k n a d av en väsentligen i omkretsriktningen förlöpande rilla (10) i övergångsområdet mellan gängomrádena med konstant (11) och minskande (12) diameter.
29. Mutter enligt något av kraven l-28, k ä n n e t e c k n a d av att en tryckbricka (1) är utbildad i ett stycke på drivdelen (2).
30. Mutter enligt något av kraven 1-28, k ä n n e t e c k n a d av att en tryckbricka (la) är fogad till drivdelen (2).
31. Mutter enligt krav 30, k ä n n e te c k n a d av att tryckbrickan (la) är fasthállen (vid 2a) vid drivdelen (2) med relativ vridbarhet.
32. Mutter enligt något av kraven 30 eller 31, k ä n n e t e c k n a d av att tryckbrickan(1a) är en plastiskt bearbetad del.
33. Mutter enligt något av kraven 29-32, k ä n n e t e c k n a d av att tryckbrickans (1 , la) anliggningsområde (4, 4a) är konkavt (vid 4a) utbildat.
34. Mutter enligt krav 33, utsträckning, krökning (axiell höjd hos det konkava 4a resp. koniska 4a området) och material k ä n n e t e c k n a d av att tvärsnitt, radiell hos tryckbrickan (1, la) är vald på sådant sätt, att vid åtdragen mutter uppträder en väsentligen elastisk deformation hos tryckbrickan (1, la).
35. Mutter enligt något av kraven 33 eller 34, k ä n n e t e c k n a d av att mutterns anliggningsområde (4) och den däremot vända ytan av tryckbrickan (la) innesluter en vinkel (13), vars skänklar är riktade bort från mutterns rnittaxel (21). K: \Patent\ l 0-\ 103299200se\02 1 205kr.doc u. u. t 1 i. .. s a i 1 i; =, n 1. f -n « 1 . i s k. i, I- a i n Q . u .. i. i n. i . i v - ~| -. 1 , . I . . ~ ~ - . f . . V-f ~ ~ - , , i.
36. Mutter enligt krav 35, k ä n n e t e c k n a d av att vinkeln (13) mellan mutterns anliggningsområde (4) och tryckbrickan (la) är större än vinkeln (14) mellan det konkavt utbildade anliggningsområdet (4a) hos tryckbrickan och de plan, vilket kan anläggas mot den axiella begränsningen av tryckbrickan (la) som är vänd bort från drivdelen (2). K:\Patent\ l0-\ 103299200se\O2 1205kr.doc
SE9503166A 1994-09-15 1995-09-13 Mutter SE520426C2 (sv)

Applications Claiming Priority (1)

Application Number Priority Date Filing Date Title
DE4432852 1994-09-15

Publications (3)

Publication Number Publication Date
SE9503166D0 SE9503166D0 (sv) 1995-09-13
SE9503166L SE9503166L (sv) 1996-03-16
SE520426C2 true SE520426C2 (sv) 2003-07-08

Family

ID=6528283

Family Applications (1)

Application Number Title Priority Date Filing Date
SE9503166A SE520426C2 (sv) 1994-09-15 1995-09-13 Mutter

Country Status (4)

Country Link
JP (2) JP4008052B2 (sv)
DE (1) DE19532709A1 (sv)
FR (1) FR2724699B1 (sv)
SE (1) SE520426C2 (sv)

Families Citing this family (11)

* Cited by examiner, † Cited by third party
Publication number Priority date Publication date Assignee Title
DE19655355B4 (de) * 1995-12-09 2008-06-26 Neumayer Tekfor Holding Gmbh Verfahren zur Herstellung einer Zusammenbau-Mutter sowie nach dem Verfahren hersgestellte Mutter
DE19650453B4 (de) * 1995-12-09 2006-01-19 Erich Neumayer Gmbh & Co Kg Verfahren zur Herstellung einer Zusammenbau-Mutter sowie nach dem Verfahren hergestellte Zusammenbau-Mutter
SE512678C2 (sv) * 1995-12-09 2000-05-02 Neumayer Erich Gmbh Co Kg Förfarande för framställning av en sammansättningsmutter liksom en enligt förfarandet framställd mutter
DE10030492C2 (de) * 2000-06-21 2002-10-24 Neumayer Erich Gmbh Co Kg Verfahren zur Herstellung einer Mutter, Gewindebohrer zur Durchführung des Verfahrens und nach diesem Verfahren hergestellte Mutter
JP2007315538A (ja) * 2006-05-26 2007-12-06 Yamaguchi Nut:Kk ナット、及び同ナットの製造方法、ならびにナットのゆるみ防止構造
DE102009004638B4 (de) 2009-01-09 2019-06-19 Audi Ag Befestigungsmutter
ITTO20110676A1 (it) * 2011-07-27 2013-01-28 Porta S P A Ag Insieme dado e rosetta
JP2018155316A (ja) * 2017-03-17 2018-10-04 ポップリベット・ファスナー株式会社 ブラインドナット
DE102017116933A1 (de) * 2017-07-26 2019-01-31 Bayerische Motoren Werke Aktiengesellschaft Befestigungsmutter sowie Verbrennungsmotor mit Befestigungsmutter
DE102017009395A1 (de) 2017-10-10 2019-04-11 Neumayer Tekfor Engineering Gmbh Mutter
CN109944862B (zh) * 2019-04-18 2024-09-24 盈锋志诚嘉精密五金(深圳)有限公司 弹性拉铆防松螺母的制作方法

Family Cites Families (6)

* Cited by examiner, † Cited by third party
Publication number Priority date Publication date Assignee Title
FR698369A (fr) * 1930-07-03 1931-01-30 écrou indesserrable
JPS62153414A (ja) * 1985-12-25 1987-07-08 Penta Ocean Constr Co Ltd 鋼矢板の補強工法
JPH0213630A (ja) * 1988-06-29 1990-01-18 Norihide Imagawa ねじ付き棒状体と長ナットの継手構造
US4990043A (en) * 1989-03-30 1991-02-05 Rexnord Holdings Inc. Lock nut
DE4307090B4 (de) * 1992-04-18 2004-04-15 Erich Neumayer Gmbh & Co Kg Mutter, insbesondere Radmutter
JPH06200916A (ja) * 1992-12-28 1994-07-19 Kondoo Seiko Kk 緩み防止ナット及びその製造方法

Also Published As

Publication number Publication date
SE9503166L (sv) 1996-03-16
JP2007303682A (ja) 2007-11-22
FR2724699B1 (fr) 1997-12-12
JP4741553B2 (ja) 2011-08-03
FR2724699A1 (fr) 1996-03-22
JPH0893742A (ja) 1996-04-09
SE9503166D0 (sv) 1995-09-13
JP4008052B2 (ja) 2007-11-14
DE19532709A1 (de) 1996-03-21

Similar Documents

Publication Publication Date Title
EP0529134B1 (en) Set screw
US6796761B2 (en) Bolt and nut
US4718802A (en) Sawtooth-profile nail
JP4741553B2 (ja) ナット
FI79176C (sv) Gängat fästorgan för mjukt material
US4534690A (en) Assymetrically shaped thread forming screw and method of making same
US4069730A (en) Thread-forming screw
US5544993A (en) Threaded fastener
US5385439A (en) Radial extrusion thread-forming screw
JPH0610937A (ja) ナット、特にホイールナット
EP2644912B1 (en) Loosening prevention threaded fastener
GB2173272A (en) Thread-cleaning self-locking screw
JPS6253728B2 (sv)
US3469491A (en) Self-tapping screw
US3249142A (en) Lock screw
CN1692232A (zh) 多螺距螺钉和多螺距螺母以及使用该螺钉和螺母的进给丝杠装置及多螺距螺母的制造方法
JP5686395B1 (ja) 滑りねじ装置のナット加工方法
WO2006117850A1 (ja) 盛上げタップおよびその製造方法
JPH07139536A (ja) 締結部材およびその製造方法
KR950019283A (ko) 저프로필 잠금 너트와 그 제조 방법
SE456031B (sv) Anordning for fastklemning av en lagerring med en klemhylsa
US2580745A (en) Self-locking nut
US3295154A (en) Metal swaging tool and method of seating and threading a thin walled cylinder in a hole
JP7190161B2 (ja) 木ねじ
JPH07269542A (ja) タッピンねじ

Legal Events

Date Code Title Description
NUG Patent has lapsed