SE519605C2 - Anordning och metod för förbränning av fast bränsle - Google Patents

Description

519 605 N stadsavfall. Den senare förbränningsanordningen innefattar även den en roterbar cylinder som fiingerar såsom bränslerost.

Vid dylika förbränningsanordningar roteras således bränslet under en samtidig tillförsel av förbränningslufi som innehåller det nödvändiga syret för åstadkommande av en primär förbränning av bränslet. Bränslepellets består normalt av ca 10 % vatten och ca 12 % rent kol, medan väsentligen resten av pelletsen utgöres av olika kolväteföreningar.

Pelletsens innehåll varierar dock stort. Under primärförbränningen bildas dels varma förbränningsgaser, dels aska och andra fasta slaggprodukter. Största delen, uppskattningsvis ca 80 - 90 %, av askan följer med luftströmmen genom brännaren såsom flygaska, vilken faller ut ur förbränningsgasema utanför brännaren och inne i själva värmepannan. Önskemâlet är att 100 % av all aska skall falla ut utanför brännaren, vilket normalt sker om smältpunkten på askan ligger över det temperaturintervall som brännaren är avsedd att fiingera vid, exempelvis om askans smältpunkt ligger över en driñtemperatur på normalt ca l100°C, och om lufiflödet är tillräckligt. Det har dock visat sig svårt att uppnå en fiillständig förbränning av bränslet till sekundära förbränningsgaser, dvs. att uppnå en bränsleförgasning på 100 %. Vid förbränning vid temperaturer över askans smältpunkt omvandlas nämligen den ursprungligen pulverformiga och lätta askan till stycken av hopsmâlt, tyngre material, s.k. sinterbildning, som inte lika lätt följer med förbränningsgaserna ut ur brännaren.

Vid förbränning av orent bränsle med för stora halter av vissa ämnen med sämre eller med försämrande förbränningsegenskaper sker sintringen även vid lägre temperaturer än vid nämnda l100°C, vilket ytterligare förvärrar problemet med sinterbildning.

I de i dag kända brännama faller således sintern till väsentlig del ut redan inne i själva brännkammaren, varfor en anhopning av aska, oförbrända pellets och sinterslagg bildas som täpper till de för lufigenomströmningen av bränslehärden nödvändiga luftinloppsöppningarna in till brännkammaren. Igentäppningen av luftinloppsöppningama orsakar en försämrad och ojämn förbränning av bränslet, varför mer luft måste sättas till. Detta ger en lägre verkningsgrad för brännaren eftersom förbränningsgaserna späds ut och eftersom den tillförda extraluften även agerar kylande.

Anhopningen av aska, pellets och slagg växer ganska snart till sig så att en större hög bildas därav, vilket i sin tur kan förorsaka att läget av bränslehärden förflyttas till ett för funktionen ofordelaktigt läge, samtidig som risken för bakbrand dessutom ökar dramatiskt, dvs. att brandhärden lyfts upp mot och in i inmatningsröret för bränslet.

Detta gör att sintringen är både tekniskt besvärlig och dessutom farlig. ï. .V - lfršilsååf 10 15 20 25 30 35 5193605 ' :."-tf' a".;:p*1542; Icke-roterande brännkammare ökar de ovan nämnda problemen eftersom brännkammarens stillastående gör att slaggbildningen hela tiden sker inom samma område av brännkammaren och eftersom den sj älvverkande utmatning som normalt sker i roterande brännkammare medelst medroterande, skruvformade utmatningsflänsar saknas. Stillastående brännkammare kräver därför antingen mera frekvent manuell rengöring eller en speciellt anordnad rengöringsanordning, exempelvis en askraka. I många värmepannor finns en behållare i form av en låda inne i pannan och i vilken låda askan hamnar eftersom den främre delen av brännaren är inskjuten i själva värmepannan. Askan i lådan töms antingen manuellt eller genom en utsugning av askan medelst en suganordning. Asklådan kan vara relativt stor, varför den kan tömmas relativt sällan utan att det uppstår några olägenheter.

I roterande brännkammare medelst medroterande utmatningsflänsar matas således anhopningen av aska och sinterslagg mot utloppet från brännaren. Nämnda anhopning innehåller dock även oförbrända pellets och andra fasta, ännu ej fullständigt förbrända produkter som ännu har ett väsentligt energiinnehåll. För att tillvarata även dessa produkters energiinnehåll är brännkammaren därför ofla konstruerad med ett konvext längdsnitt genom att brännkammarens väggar har en divergerande design i riktning mot brännarens främre, öppna ände. Alternativt kan brännaren vara försedd med en eller flera kantflänsar som förhindrar att nämnda produkter passerar brännaren oförbrända.

Exempelvis visar patentdokumentet WO 97/49951 en brännare som har både en inre kantfläns, som delvis tillsluter brännkammarens utloppsöppning till en direkt utanför denna brännkammare anordnad efterbrännkammare, och en yttre ringformad kantfläns som delvis tillsluter eiterbrännkammarens utloppsöppning. För att åstadkomma en förbränning av restproduktema i efierbrännkammaren finns sekundära luftinloppsöppningar för sekundärluft anordnade i den inre kantflänsen.

Eftersom brännarens delvis tillslutna konstruktion inte bara förhindrar att oförbrända restprodukter passerar brännaren, utan även försvårar utflödet av flygaska ut ur brännkammaren, ökar risken för att slaggprodukter skall hinna bildas inne i nämnda bränn- och efterbrännkammare vid för höga förbränningstemperaturer.

Eflerbrännkammaren saknar dessutom helt utmatningsflänsar.

Det inses således att det klart dominerande problemet för fastbränslebrännare är sinter- bildningen inne i själva brännkammaren och den eventuella efterbrännkammaren, vilket orsakar stora bekymmer och irritation för brukaren. Det inses vidare att vid förbränningsanordningar med icke-roterande brännkammare utan en automatisk 10 15 20 25 30 35 5194605 utmatning av bildade slaggprodukter, vid brännare med brännkammare med ett konvext längdsnitt eller med en utloppsöppning för förbränningsgaserna som är mindre än själva brännkammaren och/eller efierbrännkammaren ökar de ovan nämnda problemen ytterst påtagligt.

Det är därför ett önskemål att brännaren skall fimgera utan speciella manuella eller automatiserade åtgärder för rengöring av brännaren under en längre tidsperiod. Istället måste åtgärder åstadkommas i brännarens konstruktion för att eliminera eller åtminstone väsentligen minska nämnda sintring eller genom att få sintringen av askan att ske på betryggande avstånd utanför brännaren. Att endast Öka luftflödet genom exempelvis en större fläkt för att blåsa bort askan skulle ge oönskade effekter på den bränsleförbrukning, verkningsgrad och temperatur som erfordras för erhållande av en optimal driftkostnad.

Ett ytterligare problem är att brännaren, och vid en roterande brännare dess lagring, kan ta skada av alltför höga temperaturer. Skriften GB-A-2 079 910 nämner detta problem och beskriver att den i nämnda skrift visade dubbelväggiga brännaren har två syften.

Dels att tillföra lufi till brännkammaren, dels att åstadkomma termisk isolation, dvs. luftkylning, av brännkammarens lagringar. Skriften saknar efterbrännkammare.

Vid nuvarande brännarkonstruktioner måste omfattande och tidskrävande arbete utföras för att ersätta eller reparera en sönderbränd brännkammare eller efierbrännkammare.

Den huvudsakliga orsaken till att bränn- och efterbrännkammarens innerväggar deformeras och att hål uppkommer i dessa anses bero på att eldstrålen som bildas av de brinnande förbränningsgasema och av den av fläkten tillförda luften hamnar på ett för litet avstånd från nämnda innerväggar. Ett önskemål är därför att eldstrålens förbränningscentrum och därmed eldstrålens ”volym”, dvs. eldstrålens axiella och radiella temperaturfördelning från nämnda centrum, skall kunna förskjutas respektive begränsas på ett bestämbart sätt.

Givetvis inses att även en dylik brännare, dvs. en brännare med en på det ovan nämnda sättet reglerbar eldstråle, har en begränsad livslängd varefter förbränningsanordningen måste demonteras så att förbränningsanordningens förbränningsdel, innefattande åtminstone bränn- och efierbrännkammaren, måste bytas ut. Ett sådant byte är kostsamt och tidskrävande då nya delar ännu inte kan installeras på ett tillräckligt effektivt sätt och då de utbytta delama i de kända konstruktionema utgör en onödigt stor del av förbränningsanordningen.

' --' 'PiISÅZ- 10 15 20 25 30 35 5195605 UPPFINNINGENS SYFTE OCH DESS SÄRDRAG Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en anordning for förbränning av granulärt, fast bränsle, vilken anordning väsentligen reducerar eller helt eliminerar ovan nämnda problem, varvid fastbränslebrännarens gynnsamma effekter kan utnyttjas på ett bättre sätt än tidigare, samtidigt som brännaren blir enkel till sin konstruktion, billig att framställa och väsentligt enklare att hålla ren och att underhålla.

Förbränningsanordningen enligt uppfinningen kännetecknas av att den sekundära lufifordelaren även innefattar en ventilator for åstadkommande av en lufi- och forbränningsgasvirvel inuti efterbrännkammaren och vidare ut genom utloppet till pannutrymmet.

Enligt ytterligare aspekter for en anordning enligt uppfinningen gäller: att forbränningsanordningen även innefattar en drivmotor for en kontinuerlig eller intermittent rotering av ventilatom. - att drivmotom även är anordnad att rotera brännkammaren och elterbrännkammaren. - att bränsleinmatningsröret, brännkammaren, de föreliggande lufiinloppen och lufikammrarna är anordnade koncentriskt i förhållande till varandra med en gemensam axel. - att ventilatom innefattar ett flertal ventilatorblad som är anordnade vid den sekundära lufifordelaren. - att ventilatorbladen är anordnade runt den sekundära luftfordelarens omkrets. - att ventilatorbladen har en viss bestämd axiell och/eller radiell vinkel till ett plan längs rotationsaxeln. - att forbränningsanordningen innefattar separata luñkanaler eller luftkammare for primärlufien (P) och sekundärlufien (S). . -. .. . , -. v ~. ..=. ~ in, = i v u» | u v I u . . 10 15 20 25 30 35 519 6605 - att åtminstone brännkammaren har ett invändigt tvärsnitt som är månghömigt och/eller är försedd med längsgående eller skmvlinjeforrnade lameller för omtumling av bränslet vid rotationen av brännkammaren. - att förbränningsanordningen innefattar två cirkulärcylindriska trummor som är anordnade koncentriskt efter varandra utanpå lufiinloppsröret respektive luftkanalerna eller lufikammaren för bildande av ett yttre lufiinloppsrör och yttre luftkanaler eller lufikammare för tillförsel av sekundärlufi (S) till efierbrännkammaren via den sekundära lufifördelaren, medan endast primärlufi (P) tillföres brännkammaren via luflinloppsröret och luftkanalerna eller luftkammaren. - att den sekundära lufifördelaren innefattar en inre och en yttre kantfläns, vilken inre kantfläns och brännkammarens inre begränsningsvägg, respektive den yttre kantflänsen och förbränningsdelens yttre vägg, är anordnade vid en viss vinkel ot, ß till varandra mellan ca 90° och 180°, företrädesvis mellan ca 90° och l35°, och vilka vinklar ot, ß kan vara olika stora i förhållande till varandra.

Metoden för förbränning innefattande en förbränningsanordning enligt uppfinningen kännetecknas av att ventilatorn skapar en utåtriktad lufi- och förbränningsgasvirvel som förflyttar en väsentlig del av sekundärfiñrbränningen (S) och sekundärförbränningens centrum på ett bestämt avstånd från utloppet från brännkammaren och företrädesvis utanför och på avstånd från förbränningsanordningens förbränningsdel.

Enligt ytterligare aspekter för en metod enligt uppfinningen gäller att: - att den utåtriktade lufi- och förbränningsgasvirveln som skapas av ventilatom ger en utblåsning av fasta och gasformiga förbränningsprodukter ut ur brännkammaren och efierbrännkammaren under en samtidig sekundärförbränning av dessa produkter, och då en väsentlig del av sekundärförbränningen därmed sker utanför förbränningsanordningen förflyttas lågans hetaste del i riktning bort från brännkammaren och efterbrännkammaren så att dessa utsätts för en lägre temperatur och att de i lågans hetaste del bildade slaggprodukterna kommer att falla ut utanför förbränningsanordningen och ned i värmepannans pannutrymme. - att en luft- och förbränningsgasvirvel med en bestämbar axiell utsträckning, diameter, temperatur, cirkulationshastighet och värmeinnehåll skapas medelst ventilatorn och fläkten.

-Pisæz- 10 15 20 25 30 35 5197605 FÖRDELAR MED UPPFINNINGEN: Förbränningsanordningen enligt uppfinningen åstadkommer att eventuella oförbrända rester av bränslet matas ut ur brännkammaren tillsammans med de vid primärförbränningen i brännkammaren bildade förbränningsgaserna till efierbrännkammaren, varifrån även dessa rester och gaser mycket krafifiillt blåses ut ur förbränningsanordningen och över till pannutrymmet hos värmepannan. Samtidigt med nämnda utblåsning förgasas även de nämnda resterna på ett mycket effektivt sätt till ytterligare förbränningsgaser och flygaska i efterbrännkammaren och i den eldstråle, även kallad cyklon, som då skapas. Den nämnda flygaskan och de normalt i lågans hetaste del bildade slaggproduktema faller ned i värmepannans behållare för aska, vilket förhindrar att den vid förbränningen bildade flygaskan omvandlas till sinteravlagringar inne i sj älva brännaren. Pga. cykloneffekten sker således den väsentliga delen av sekundärförbränningen utanför brännaren eller åtminstone på ett sådant avstånd från brännarens delar att lågans hetaste del förflyttas bort från brännaren så att denna utsätts for en lägre temperatur varigenom oväntade skador eller extra slitage inte kan uppkomma. F örbränningsanordningen enligt uppfinningen utgör en mycket enkel konstruktion med få delar. Brännaren är främst avsedd att ersätta en oljebrännare i en konventionell olj epanna. Förbränningsanordningen enligt uppfinningen är liten, lättskött och mycket effektiv, varför brännaren är både billig att tillverka och dessutom mycket tillförlitlig. Även risken för bakbrand är i det närmaste helt eliminerad. Enligt vissa aspekter av uppfinningen erhålles dessutom en förbränningsanordning som är enklare och mycket billigare att underhålla och reparera. Även eldstrålens fysikaliska egenskaper, såsom dess axiella och radiella utsträckning (volym), läge och riktning och dess temperaturfördelning inom nämnda volym, kan förutbestämmas genom den sekundära luftfördelarens utformning.

FIGURFÖRTECKNNG Uppfinningen kommer i det följande att beskrivas närmare under hänvisning till de bifogade figurerna där: Fig. 1 granulärt, fast bränsle enligt föreliggande uppfinning, vilken törbränningsanordning är är ett schematiskt tvärsnitt genom delar av en anordning för förbränning av monterad vid en konventionell värmepanna.

Fig. 2 utföringsform av förbränningsanordningen enligt figur 1, vilka delar speciellt utgöres av visar i ett schematiskt tvärsnitt och i större skala valda delar av en första ' .rasta 10 15 20 25 30 35 5198 605 brännkammare, luftinlopp, sekundär lufifördelare, efierbrännkammare, och en främre del av ett bränsleinmatningsrör som ingår i en bränsledoseringsenhet.

Fig. 3 utföringsform av förbränningsanordningen enligt figur 1, vilken andra utföringsform visar i ett schematiskt tvärsnitt och i större skala valda delar av en andra innefattar separata lufikanaler för primärlufi (P) och sekundärlufr (S).

Fig. 4a - c visar i schematiska perspektivvyer valda delar av förbränningsanordningen enligt figurema 1-3.

Fig. 5 förbränningsanordningen enligt figur 1, vilken tredje utföringsform innefattar en visar i ett schematiskt tvärsnitt valda delar av en tredje utföringsforrn av sekundär luttfördelare som är anordnad med en viss vinkel till brännkammaren och där brännkammarens inre delar är demonterbart anordnade för ett förenklat underhåll av förbränningsanordningen. I nämnda 5 figur visas även två inringade detalj er innefattande infastningsdetalj er, vilka närmare beskrives i beskrivningen nedan.

DETALIERAD UTFÖRANDEBESKRIVNING Med hänvisning till Fig. 1 visas schematiskt ett tvärsnitt genom delar av en anordning 1 för förbränning av granulärt, fast bränsle enligt föreliggande uppfinning, vilken förbränningsanordning 1 är monterad vid en konventionell värmepanna 2 för uppvärmning av exempelvis en byggnad (ej visad). Nämnda granulära, fasta bränsle kan exempelvis innefatta sammanpressade trämjölspellets eller briketter, flis och liknande med en lämplig diameter på ca ø 6 - ø 12 mm. Förbränningsanordningen 1 innefattar vidare en doseringsenhet 3 och ett mindre bränsleförråd 4 inbyggt i sj älva doseringsenheten 3, vilket mindre bränsleförråd 4 antingen kan fyllas på manuellt, och då normalt ett par gånger i veckan, eller, dock ej visat, automatiskt via åtminstone en bränsletransportör från ett i förhållande till doseringsenheten 3 fiiliggande bränsleförråd, vilket lämpligen är anordnat på avstånd från nämnda doseringsenhet 3.

För erhållande av en jämn tillförsel av det aktuella bränslet och för att förhindra att bränslet bildar en bränsleanhopning som hindrar bränslets vidare transport har nämnda mindre bränsleförråd 4 lämpligen något lutande begränsningsytor 5, vilka bildar en nedåt öppen trattmynning 6, vid vilken trattmynning 6 en transportskruv 7 dessutom finns anordnad. Doseringsenheten 3 innefattar en motor 8 med växellåda för drivning av transportskruven 7 som är vridbart anordnad i ett väsentligen horisontellt, lämpligen styvt matarrör 9 för en automatisk utmatning av bränslet via bränsleförrådets 4 trattmynning 6 och vidare nedåt via ett lämpligen vertikalt eller väsentligen vertikalt r u v n. f. v . u a i. s ni r. »w - - a: s :nu r » s »u »mn- o. u . , . . . -r s .r f - 10 15 20 25 30 35 5199605 lutande styvt nedfallsrör eller flexibel nedfallsslang 10 fram till ett väsentligen horisontellt anordnat bränsleinmatningsdon 11 i förbränningsanordningen 1.

Värmepannan 2 innefattar även ett ej närmare visat värmeförmedlingssystem, exempelvis ett med radiatorer försett vattenburet cirkulationssystem med inuti värmepannan 2 anordnade vattenkylda ytor. I de i figurerna visade utföringsformerna är förbränningsanordningen 1 anordnad väsentligen horisontellt, meni andra, ej visade utföringsformer kan förbränningsanordningen 1 istället vara anordnad med en viss vertikal lutning i förhållande till värmepannans pannutrymme 12.

Bränsleinmatningsdonet 11 innefattar ytterligare en transportskruv 13 med drivmotor 14, vilken transportskruv 13 är vridbart anordnad inuti ett bränsleinmatningsrör 15 för automatisk dosering av bränslet från doseringsenhetens 3 nedfallsrör eller nedfallsslang 10 och vidare in i en, vid den visade utföringsformen, väsentligen horisontellt anordnad brännkammare 16. Bränsleinmatningsröret 15, som mynnar i brännkammarens 16 rotationscentrum, har ett cirkulärt tvärsnitt och fungerar även såsom vridaxel för förbränningsanordningens 1 roterande delar. En drivmotor 17 för roteringen av dessa delar visas schematiskt i figur 1.

F örbränningsanordningen 1 innefattar vidare minst en fläkt 18 med minst ett luftutlopp 19, 20 för tillförsel av lufi till förbränningsanordningens 1 förbränningsdel 21, vilken är anordnad inne i värmepannans 2 pannutrymme 12, via ett eller flera lufiinloppsrör 22, 23 och från luftinloppsrören 22, 23 vidare via flera väsentligen långsträckta och inbördes huvudsakligen avgränsade och parallella lufrkanaler eller via en eller flera, bränsleinmatningsröret 15 och brännkammaren 16 väsentligen omslutande lufikammare 24, 25 för primärluft (P) till brännkammaren 16 och för sekundärlufi (S) till en efter brännkammaren 16 anordnad eíterbrännkammare 26, dvs. ytterst på förbränningsanordningens 1 förbränningsdel 21, se figurerna 2 och 3, via en sekundär lufifördelare 26A som skiljer brännkammaren 16 från efierbrännkammaren 26.

Primärlufien (P) är avsedd för en primärförbränning av bränslet till förbränningsgaser och för en vidaretransport av dessa gaser och all eventuell därvid bildad flygaska från brännkammaren 16 till efrerbrännkammaren 26 via ett genom den sekundära luftfördelaren 26A anordnat utlopp 27 mellan nämnda tvâ kammare 16, 26.

Sekundärluften (S) är avsedd för en sekundärförbränning av förbränningsgasema och för en vidaretransport av förbränningsgasema vidare in i värmepannans 2 pannutrymme 12 för en överföring av förbränningsvärmen till värmepannans 2 värmeförmedlingssystem, men även för en utmatning av flygaskan och övriga eventuellt kvarvarande restprodukter ut ur förbränningsdelen 21.

. . " 'P15 10 15 20 25 30 35 519 605 Anslutningen 28, se figur 1, mellan nedfallsröret eller nedfallsslangen 10 och bränsleinmatningsröret 15, respektive anslutningen 29 mellan fläktens 18 lufiutloppsrör 19, 20 och forbränningsanordningens 1 lufiinloppsrör 22, 23 är anordnade på något for forbränningsanordningar 1 lämpligt sätt, ej närmare visat i figurema. Exempelvis kan de aktuella bränsleinmatnings- och lufiinloppsrören 15, 22, 23 vid nämnda anslutningar 28, 29 innefatta ett flertal öppningar (ej visade) anordnade runt rörens 15, 22, 23 omkrets for passage av bränslet respektive lufien, samtidigt som själva anslutningarna 28, 29 innefattas av vardera ett respektive rör 15, 22, 23 omslutande don (ej närmare visat) med en anslutningsöppning mot det aktuella nedfallsrörets eller nedfallsslangens 10, respektive lufiutloppsrörens 19, 20, anslutande ändar.

Fläkten 18, som vid den i figur 1 visade utforingsformen är monterad vid forbränningsanordningen 1 nära värmepannan 2, kan givetvis även vara anordnad vid forbränningsanordningens l bakre del 30, dvs. på ett större avstånd från värmepannan 2.

Fläkten 18 har en lämpligen tystgående och varvtalsstyrd motor 31 med en inbyggd terrnokontakt som bryter vid överbelastning, Nedan kommer de i figurema 2 och 3 visade utforingsformema av forbränningsanordningens 1 forbränningsdel 21 att närmare beskrivas. För vissa detaljer, se även figurerna 4a ~ c.

Vid den första utforingsformen, se figur 2, innefattar forbränningsanordningens 1 forbränningsdel 21 brännkammaren 16, den sekundära lufifordelaren 26A, efierbrännkammaren 26, bränsleinmatningsröret 15 med transportskruven 13, endast ett for både primär- (P) och sekundärlufien (S) gemensamt luftinloppsrör 22, vilket lufiinloppsrör 22 omsluter bränsleinmatningsröret 15, och endast en, dvs. gemensam luftkammare 24, som omsluter brännkammaren 16, for tillförsel av primärluft (P) till brännkammaren 16 och för tillförsel av sekundärlufi (S) via den sekundära luftfordelaren 26A till efierbrännkammaren 26 ytterst på íörbränningsanordningen 1.

Företrädesvis har bränsleinmatningsröret 15, brännkammaren 16, efierbrännkammaren 26, lufiinloppsröret 22 och lufikammaren 24 väsentligen cirkulära tvärsnitt, se figur 4, och nämnda delar 15, 16, 22, 24 är alla anordnade koncentriskt i förhållande till varandra med en gemensam rotationsaxel 33. Förbränningsdelen 21 är således, vid den i figur 2 visade utforingsformen, utformad såsom två cirkulärcylindriska och dubbelväggiga trummor, lämpligen tillverkade av s.k. svep, som är anordnade efier varandra utmed den gemensamma rotationsaxeln 33 och vilka bildar nämnda delar 15, »nn ..s n . in s sn n ss nn s n n on nn s: o »n n ns n nn nn nn n nn sn v c n s n in n anno n s n nen l., s .n n n sn film: n n n . s s s n n s n . i s n s n s s in an: n. s « n s 10 15 20 25 30 35 51911605 16, 22, 24, och av den enkelväggiga efierbrännkammaren 26 som är fäst utanpå och utgående från luftkammaren 24. Åtminstone brännkammaren 16 kan dock även ha ett invändigt tvärsnitt som är månghömigt och/eller vara försedd med längsgående eller skruvlinj eformade lameller (ej visade) för omtumling av bränslet vid rotationen av brännkammaren 16.

Förbränningsdelens 21 två dubbelväggiga trummor 15, 16, 22, 24 innefattar därvid lufttäta ytterväggar 34, 35, 36, 37 och inre begränsningsväggar 38, 39, 40, 41 som är anordnade på bestämt avstånd från ytterväggarna 34, 35, 36, 37 för bildande av ett sammanhängande utrymme mellan dessa utmed väsentligen hela förbränningsanordningens 1 längd fi-am till efterbrännkammaren 26. Väggarna 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41 bildar således tillsammans, från vänster till högeri figur 2, det rörformade lufiinloppsröret 22 utanpå bränsleinmatningsröret 15, ett kring bränsleinmatningsröret 15 anordnat dubbelväggigt, cirkulärradiellt utrymme 42 utgörande en första del av lufikammaren 24, vilket utrymme 42 sträcker sig radiellt utåt från nämnda luftinloppsrör 22 och vilket utrymme 42 ansluter till detta rör 22 för en jämn fördelning av törbränningslufien utmed hela brännkammarens 16 bakre vägg 39, den dubbelväggiga, cirkulärcylindriska andra delen av luitkammaren 24 som omsluter den cylindriska bränslekammaren 16 och slutligen den sekundära luftfördelaren 26A.

En, flera eller alla av brännkammarens inre begränsningsväggar 39, 40, 41 har ett flertal jämt fördelade perforeringar vilka bildar luftinloppsöppningar 43 för genomströmning av primärluft (P).

Den nedre delen av brännkammaren 16 utgör en roterbar eldstad 44 för primärförbränningen, dvs. förgasningen av bränslet, på vilken eldstad 44 en bränslehärd 45 vilar under interrnittent eller kontinuerlig lufigenomströmning 46. Brännkammarens 16 utlopp 27 för förbränningsgasema genom den sekundära luñfördelaren 26A in till efterbrännkammaren 26 utgör även ett utlopp för den eventuellt bildade flygaskan. Vid en roterande brännkammare 16 med utmatningsflänsar (ej visade) kommer även den tänkbara, men starkt oönskade, anhopningen av aska ochsinterslagg att matas mot utloppet 27 fiån brännkammaren 16 och vidare in i efterbrännkammaren 26 via den sekundära lufifördelaren 26A. Nämnda anhopning innehåller ännu ej fullständigt förbrända, fasta förbränningsprodulder och möjligen även en mindre mängd oförbränt bränsle.

För att tillvarata även dessa produkters energiinnehåll är brännkammaren 16 försedd med en ringformad kantfläns, dvs. den nämnda inre, främre begränsningsväggen 41, u -r « n. n. I f n t .» n »l n m a a :f v :nu z l v t. , .mn s l . . 1 n 1 i - f - u u t 10 15 20 25 30 35 51912605 som motverkar att nämnda produkter, eller åtminstone de större och tyngre av dessa med stort energiinnehåll, passerar brännkammaren 16 oförbrända. Denna inre kantfläns 41 tillsluter dock endast delvis brännkammarens 16 utloppsöppning 27, varför en mindre mängd passerar in till den sekundära lufifördelaren 26A. Denna har en yttre ringformad kantfläns (dvs. den yttre, främre väggen 37), som delvis tillsluter den sekundära lufifördelarens 26A utloppsöppning 47A in till efterbrännkammaren 26. Vid de visade utföringsformema, se ñgurerna 2 och 3, är både den inre och den yttre kantflänsen 41, 37 anordnade med en 90° vinkel till både den inre begränsningsväggen 40 och den yttre väggen 36 (visas i figurerna 3 och 4 såsom ot, ß). Nämnda vinklar ot, ß kan dock varieras, varvid båda eller endast den ena av de nämnda vinklarna ot, ß ges en annan vinkel mellan 90° och 180°, företrädesvis mellan 90° och 135°, se figur 5.

Avståndet mellan nämnda kantflänsar 41, 37 visas endast schematiskt och äri själva verket lämpligen ca 5-30 mm vid en normal villapanna 2. Avståndsintervallet varierar givetvis efter vilken värmepanna som förbränningsanordningen 1 är monterad vid, exempelvis med avseende på storleken, önskad effekt, etc.

För att åstadkomma en sekundärförbränning av de kvarvarande fasta restproduktema och de vid primärförbränningen bildade förbränningsgaserna finns sekundära lufiinloppsöppningar 48 för sekundärlufien (S) anordnade mellan den yttre och den inre kantflänsen 37, 41 runt hela den sekundära luftfördelarens 26A omkrets. Fördelningen av den medelst fläkten 18 inblåsta primär- (P) och sekundärlufien (S) utgöres lämpligen av ca 30 % primärluft (P) genom brännkammaren 16 och ca 70 % sekundärlufi (S) genom den sekundära lufifördelaren 26A in till efierbrännkammaren 26.

Den sekundära luftfördelaren 26A innefattar en ventilator 49 för att under nämnda sekundärförbränning åstadkomma en samtidig utblåsning av alla fasta och gasformiga förbränningsprodukter så att inga restprodukter skall kunna täppa till luftkanalernas eller luftkammrarnas 24 luftinloppsöppningar 48 till den sekundära luftfördelaren 26A och för att förflytta sekundärförbränningens centrum, och därmed lågans hetaste del, i riktning bort från brännkammaren (16) och längre in efterbrännkammaren (26), varigenom även en väsentlig del av sekundärförbränningen kommer att ske inne i värmepannans 2 pannutrymme 12 och utanför och på avstånd från förbränningsdelen 21. Ventilatom 49 innefattar ett flertal ventilatorblad 49B som är anordnade i den sekundära lufifördelaren 26A mellan den yttre och den inre kantflänsen 37, 41 runt hela _ den sekundära lufifördelarens 26A omkrets. Genom den sekundära lufifördelarens 26A och därmed ventilatoms 49 rotation, ventilatorbladens 49B placering i lufiströmmen och genom att använda olika vinklar ot, ß, se figur 5, mellan den inre kantflänsen 41 och den - f - 91542- 10 15 20 25 30 35 inre begränsningsväggen 40, respektive den yttre kantflänsen 37 och den yttre väggen 36 skapas en mycket kraftig och utåtriktad lufi- och förbränningsgasvirvel, nedan kallad cyklon 50, med en bestämbar axiell utsträckning, diameter, temperatur, cirkulationshastighet och värmeinnehåll ut genom efterbrännkammaren 26. Genom ventilatorbladens 49B placering och kantflänsarnas 37, 41 vinklar oc, ß, se figurerna 4b och 5, erhålles dessutom nämnda cyklon 50 även vid en stationär brännare, dvs. vid förbränningsanordningar med en icke roterande sekundär lufifördelare 26A, då ventilatorbladen 49B och kantflänsarna 37, 41 tvingar lufiströmmen till en riktad rotationsvirvel 50. Ventilatorbladen 49B, som företrädesvis sträcker sig axiellt (dvs. parallellt) längs med ett plan genom rotationsaxeln 33 men som även kan luta i en viss axiell och/eller radiell vinkel till nämnda plan längs med denna axel 33, kan innefatta exempelvis raka skenor, böjda eller vågforrniga blad. Ventilatorbladen 49B kan vara av samma eller av olika tjocklek, längd och bredd. Ventilatorbladens 49B ”radiella” utsträckning, dvs. vinkelrätt till brännarens rotationsaxel 33 eller i en viss bestämd radiell vinkel till ett plan genom rotationsaxeln 33, utmed kantflänsens 41 yta är av en bestämd längd som kan vara antingen från kant 51 till kant 52 av kantflänsen 41 eller endast vara en del av detta avstånd mellan kanten 52 till utloppsöppningen 27 och kantflänsens 41 yttre diameter 51. En eller flera öppna springor 53 kan finnas mellan den yttre kantflänsen 37 och resten av förbränningsdelen, se fig. 4a. Ventilatorbladen 49B vid den i figur 4b visade utföringsformen är 6 till antalet, men kan givetvis vara både fler och färre om så önskas, företrädesvis 2 - 12 stycken.

Mellan den sekundära lufifördelarens 26A inre och yttre väggar 37, 41 finns fastdon 54 anordnade for en enkel montering av den yttre kantflänsen 37 till den inre kantflänsen 41, exempelvis i form av hållarblad 55 och fästspringor 56, se figur 4. Andra kända fästdon eller fästmetoder är dock tänkbara. I figur 4b visas även tydligt ett flertal distanser 57 som är anordnade utmed brännkammaren 16 mellan lufikanalernas eller lufikammrarnas 24 yttre och inre väggar 36, 40 for upprätthållandet av avståndet mellan nämnda väggar 36, 40 och för att styra primär- (P) och sekundärlufien (S) i en önskad riktning mot inloppsöppningarna 48 till den sekundära luftfördelaren 26A.

Eñerbrännkammaren 26 innefattar ett yttre hölje 58, som vid de i figurema visade utföringsformerna är formad av ett cylindriskt svep av en metallplåt, en insats 59 av temperaturresistent material, exempelvis keramik, vilken insats är monterad inuti hölj et och mellan den yttre kantflänsen 37 och en ändfläns 60. Insatsen 59 är lämpligen formad som en stympad kon invändigt, varvid insatsen är tunnare vid den yttre och, vid den visade utföringsformen, något svalare änden som utgör utloppsöppning 47 ut från efierbrännkammaren 26 in till pannutrymmet 12. 13 . , . 331542. 10 15 20 25 30 35 519 605 14 Vid den andra utföringsformen, se figur 3, innefattar förbränningsanordningens l förbränningsdel 21 ytterligare två cirkulärcylindriska och dubbelväggiga trummor 23, 25. Trummorna 23, 25 är anordnade koncentriskt efter varandra utanpå lufiinloppsröret 22 och lufikanalerna eller luftkammaren 24 med ett andra, kring luftinloppsröret 22 anordnat dubbelväggigt, cirkulärradiellt utrymme 42B som utgör en forsta del av lufikammaren 25. Utrymmet 42B sträcker sig radiellt utåt från nämnda lufiinloppsrör 23 och ansluter till detta rör 23 för en jämn fördelning av sekundärlufien (S) utmed hela lufikammarens 24 bakre vägg 35. Trummorna 23, 25 är anordnade for bildande av ett yttre lufiinloppsrör 23 och yttre lufikanaler eller lufikammare 25 för tillförsel av sekundärlufi (S) till efterbrännkammaren 26 via sekundärlufiinloppsöppningarna 48 i den sekundära lufifördelaren 26A, medan endast primärlufi tillföres brännkammaren 16 via luftinloppsröret 22, luftkanalerna eller lufikammaren 24 och inloppsöppningarna 43 fór primärlufi i brännkammaren 16. Ytterligare distanser 57B är anordnade även i luftkanalerna eller luftkammaren 25. I övrigt är de två utföringsformerna väsentligen likadana till konstruktionen.

I figur 5 visas en tredje utföringsform av förbränningsanordningen 1 enligt uppfinningen, vilken väsentligen överensstämmer med de två tidigare redovisade utföringsformerna vad gäller förbränningsanordningens 1 olika detaljer. Dock innefattar denna tredje utföringsform en på ett enkelt sätt demonterbar inre konstruktion i form av en löstagbar insats 68 för erhållande av effektivare utbyte och service av förbränningsanordningens 1 slitdelar. Med benämningen slitdelar menas här de delar som har de kortaste livslängderna, vanligen de delar som utsättes för de högsta temperaturema, dvs. exempelvis brännkammarens 16 inre begränsningsväggar 39, 40, 41, den sekundära lufifördelaren 26A och även efierbrännkammaren 26.

För åstadkommande av den nämnda demonterbarheten finns ett flertal infastningsdetaljer 61, 62, 63 lösbait anordnade mellan brännkammarens 16 radiella och cylindriska inre begränsningsväggar 39, 40, eventuellt även mellan väggarna 35 och 36 mellan luftkanalerna för primärluft och för sekundärlufi 24, 25 vid den andra utföringsformen visad i figur 3. Infästningsdetaljema 61, 62, 63 kan exempelvis utgöras av ett antal hakar 61, vilka är anordnade att gripa vid eller runt den eller de bakre begränsningsväggarnas 39, 35 kanter, beroende på vilken av utföiingsformerna som avses, dvs. enligt figur 2 eller enligt figur 3, skiuvförband 62 och plattjärn 63. Vid den i figur 5 visade utföringsformen är efterbrännkammaren 26 monterad till utsidan 65 av lufikanalen 25 medelst ett flertal demonterbara sknivförband 62 genom efierbrännkammarens krage 66. För att ytterligare förstärka konstruktionen finns ett * ~ :Wpisàfitš 10 15 20 25 30 35 519 605 is flertal plattjäm 63 anordnade genom öppningar 67 i kantflänsama 41, 37, vilka plattjärn 63 förbinder efterbrännkammaren 26 med brännkammaren 16 på ett demonterbart sätt, exempelvis genom att de bockas.

Vid den visade utföringsformen innefattar den löstagbara insatsen 68 två separata och från varandra demonterbara delar 69, 70. Den första insatsdelen 69 innefattar efierbrännkammaren 26 med kragen 66. Den andra insatsdelen 70 innefattar den sekundära lufifördelaren 26A och brännkammarens 16 inre begränsningsvägg 40. Andra konfigurationer kan även förekomma, exempelvis kan den yttre kantflänsen 37 istället vara fäst vid efterbrännkammaren 26 och den första insatsdelen 69 kan exempelvis även innefatta väggen 36, dvs. luftkanalen 25. Distanserna 57 är fasta, lämpligen med svetsfog 64, vid väggarna 36, 65 på ett sådant sätt att insatsen 68 kan lossas. Vid den i figur 5 visade utföringsformen är den andra insatsdelen 70 lösbart anordnad i förhållande till väggen 39, distansen 57a och mellan den sekundära lufifördelaren 26A och lufrkanalen 25 medan den forsta insatsdelen 69 är lösbart anordnad i förhållande till den sekundära lufifördelaren 26A och väggen 65.

FUNKTIONSBESKRIVNING Vid de i figurerna visade utföringsformerna är fiinktionen och användningen av förbränningsanordningen 1 enligt uppfinningen enligt följande.

Matningen av bränslet, piimär- (P) och sekundärlufien (S) fi'am till förbränningsdelen 21 sker på väsentligen känt sätt och redovisas därför ej närmare här.

Bränsle matas in i brännkarnmaren 16 i en bestämd mängd av bränsleinmatningsdonet 11 och bildar en företrädesvis långsamt eller interinittent roterande bränslehärd 45.

Primärluft (P) från fläkten 18 matas in i brännkammaren 16 via luftkanalerna eller lufikammaren 24 och vidare ut genom lufiinloppsöppningarna 43. Sekundärlufi (S) från fläkten 18 tillföres efterbrännkammaren 26 via den sekundära luftfördelarens 26A sekundärluftinloppsöppningar 48, antingen via samma luftkanaler eller luftkammare 24 (enligt utföringsformen visad i figur 2) eller via de ytterligare luftkanalema eller luftkammaren 25 anordnade radiellt utanför dei detta fall radiellt inre lufikanalema eller lufikammaren 24 (enligt utföringsformen visad i figur 3).

Genom brännkammarens 16 rotation blandas bränslet och primärlufien (P) eñektivt, varvid den största delen av bränslet förgasas genom primärförbränning till främst förbränningsgaser, en del flygaska samt eventuellt en mindre mängd slagg. Genom den n . .1 a i. f. - u .. n i. i u: i .i i. in - f v 1 -a u v-v- ~ I I e I ~ v. .pm- u v ø i . » . i u i» .i n r ~ « 10 15 20 25 sig, eos fortsatta rotationen matas eventuella oförbrända rester av bränslet och slaggen ut ur brännkammaren 16, samtidigt som de vid primärförbränningen i brännkammaren 16 bildade förbränningsgaserna och flygaskan förs ut genom utloppet 27 från brännkammaren 16 genom den sekundära lufifördelaren 26A in till efierbrännkammaren 26 av den luftström som bildas av primär- (P) och sekundärlufien (S).

Genom den företrädesvis intensiva utblåsningen av sekundärlufi (S) genom sekundärlufiinloppsöppningarna 48 och genom ventilatorbladens 49B placering, antal och form skapas en kraftig luftvirvel 50 (vilken dessutom förstärks om den sekundära lufifördelaren 26A roterar), som med efiertryck blåser ut även dessa rester och gaser ur efierbrännkammaren 26 och över till pannutrymmet 12 hos värmepannan 2, där flygaskan faller ned i värmepannans 2 behållare för aska. Samtidigt förgasas även de nämnda restema på ett mycket effektivt sätt till ytterligare förbränningsgaser och flygaska. En mindre del förgasas eventuellt i den sekundära luñfördelaren 26A, medan den övervägande delen av de ännu kvarvarande brännbara ämnena förgasas främst i lufivirveln 50 utanför den sekundära luftfördelaren 26A i form av en eldstråle, i vilken även förbränningsgaserna förbränns till värme, vilket förhindrar att den vid förbränningen bildade flygaskan omvandlas till sinteravlagringar inne i sj älva förbränningsanordningen 1 ALTERNATIVA UTFÖRINGSFORIWER Uppfinningen är icke begränsad till den visade utföringsformen utan den kan varieras på olika sätt inom patentkravens ram.

Ovan nämnda doseringsenhet 3, bränsleinmatningsdon 11 och den ej visade bränsletransportören kan således även innefatta flera skilda bränsleförråd 4 och/eller transportskmvar 7, 13 för skilda bränslen för matning av det aktuella bränslet, likaså kan även andra typer av kända bränsletransportdon än transportskmvar 7, 13 givetvis användas vid en förbränningsanordning 1 enligt uppfinningen. ' É -iàršíilzïlï

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 35 519 605 /1 PATENTKRAV 1) 2) ß) 4) Anordning (1) för förbränning av granulärt, fast bränsle, exempelvis trämjölspellets, flis och liknande, innefattande en företrädesvis horisontell brännkammare (16), en doseringsenhet (3) för inmatning av bränslet till brännkammaren (16) via ett bränsleinmatningsrör (15) som mynnar i ett rotationscentrum för brännkammaren (16), luftinlopp (22, 23) med fläkt (18) för tillförsel via minst en luftkanal eller luftkammare (24, 25) av dels primärluft (P) till brännkammaren (16) för åstadkommande av en lufigenomströmning genom brännkammaren (16) och bränslet för en primär förbränning av bränslet till förbränningsgaser, dels för tillförsel av sekundärluft (S) via en sekundär lufifördelare (26A) till en eflerbrännkammare (26) för åstadkommande av en sekundär förbränning av de vid primärförbränningen bildade förbränningsgaserna samt ett för primärlufien (P), förbränningsgaserna och sekundärlufien (S) gemensamt utlopp (47) från eñerbrännkammaren (26) till ett pannutrymme (12) i en värmepanna (2) för överföring av värmen från nämnda primära och sekundära förbränning till värmepannans (2) värmeförmedlingssystem och varvid den sekundära luftfördelaren (26A) är anordnad att tillföra sekundärluñen i riktning radiellt inåt mot centrum av efierbrännkammaren (26) så att förbränningen koncentreras på avstånd från efierbrännkammarens (26) väggar. Anordning för förbränning enligt krav 1, k ä n n et e c k n a d a v att den sekundära luftfördelaren även innefattar en ventilator (49) för åstadkommande av en lufi- och förbränningsgasvirvel (50) inuti efierbrännkammaren (26) och vidare ut genom utloppet (47) till pannutrymmet (12). Anordning för förbränning enligt kravet l, k ä n n e t e c k n a d a v att den sekundära luftfördelaren (26A) även innefattar en inre kantfläns (41) i form av en ringformad kantfläns (41) och en yttre kantfläns (37) mellan vilka flänsar sekundärlufien leds och riktas radiellt inåt. Anordning för förbränning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d a v att förbränningsanordningen (1) även innefattar en drivmotor (17) för en kontinuerlig eller interrnittent rotering av ventilatörn (49). 10 15 20 25 30 35 5) 6) 7) 3) 9) 519 605 _ .;..1._ '. 5... ,, _, __ _ I v: . t . , ,' ' » (_ ,, n. _ , . , .- . _ 'f < v . f - » .. , . i . _, - - 131542... - t 18 ,. Anordning för förbränning enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d a v att drivmotorn (17) även är anordnad att rotera brännkammaren (16) och eñerbrännkammaren (26). Anordning för förbränning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v att bränsleinmatningsröret (15), brännkammaren (16), de föreliggande lufiinloppen (22, 23) och luftkammrarna (24, 24) är anordnade koncentriskt i förhållande till varandra med en gemensam axel (33) Anordning för förbränning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v att ventilatorn (49) innefattar ett flertal ventilatorblad (49B) som är anordnade vid den sekundära lufifördelaren (26A). Anordning för förbränning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d a v att ventilatorbladen (49B) är anordnade runt den sekundära lufifördelarens (26A) omkrets. Anordning för förbränning enligt något av kraven 7 eller 8, k ä n n e t e c k n a d a v att ventilatorbladen (49B) har en viss bestämd axiell och/eller radiell vinkel till ett plan längs rotatiönsaxeln (33), 10) Anordning för förbränning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v att förbränningsanordningen (l) innefattar separata luñkanaler eller lufikammare (24, 25) för primärluften (P) och sekundärlufien (S)- 11) Anordning för förbränning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v att åtminstone brännkammaren (16) har ett invändigt tvärsnitt som är månghömigt och/eller är försedd med längsgående eller skruvlinjeformade lameller för omtumling av bränslet vid rotationen av brännkammaren (16). 12) Anordning för förbränning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v att förbränningsanordningen (1) innefattar två cirkulärcylindriska trummor (23, 25) som är anordnade koncentriskt efter varandra utanpå luftinloppsröret (22) respektive lufikanalerna eller luftkammaren (24) för bildande av ett yttre luítinloppsrör (23) och yttre 10 l5 20 25 30 35 519 605 *v-iagaíff - LB» 19 luftkanaler eller luflkammare (25) for tillförsel av sekundärlufi (S) till efierbrännkammaren (26) via den sekundära luftfördelaren (26A), medan endast primärluft (P) tillfores brännkammaren (16) via luftinloppsröret (22) och luftkanalerna eller lufikammaren (24). 13) Anordning for forbränning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v att den sekundära luftfordelaren (26A) innefattar en inre och en yttre kantfläns (41, 37), vilken inre kantfläns (41) och brännkammarens (16) inre begränsningsvägg (40), respektive den yttre kantflänsen (3 7) och förbränningsdelens (21) yttre vägg (36), är anordnade vid en viss vinkel (ot, ß) till varandra mellan ca 90° och l80°, företrädesvis mellan ca 90° och l35°, och vilka vinklar (ot, ß) kan vara olika stora i förhållande till varandra. 14) Metod för förbränning av granulärt bränsle vilken metod innefattar foljande steg: a) tillhandahållande av en brännkammare (16 med en utgångsände), b) tillhandahållande av ett bränsleinmatningsrör (15) som mynnar i ett rotationscentrum for brännkammaren (16), c) tillhandahållande av en efterbrännkammare (26) i anslutning till brännkammarens (16) utgångsände vilken efterbrännkammare (l6)har väggar, d) tillforsel av bränsle genom bränsleinmatningsröret (15) till brännkammaren (16) så att bränslet tillförs centralt i brännkammaren (16), e) tillförsel av en primär lufistrom till brännkammaren (16), f) förbränning av bränsle i brännkammaren (16) och g) tillförsel av en sekundär lufiström vid brännkammarens (16) utgångsände vilken sekundära luftström tillförs runtom periferin av brännkammarens (16) utgångsände och är riktad radiellt inåt mot centrum för efierbrännkammaren (26) så att vidare förbränning sker på avstånd från efierbrännkammarens (26) väggar. 15) Metod för förbränning enligt kravet 14, kännetecknad av att den primära och den sekundära luflströrnirieri alstras ined var sin separat fläkt. 519 605 -» . .. , _ ' :I »i . ",,°' f» f. ' ! z s) I V -1 ._ _ i , Q = .. r : 131542. *z ~ 20 > i -- nu ,_ __= 16) Metod för förbränning enligt kravet 14, kännetecknad av att den sekundära lufiströmmen fors genom en ventilator (49) då den blåses radiellt inåt mot centrum för efierbrännkammaren. 17) Metod för förbränning enligt kravet 16, kannetecknad av att luftmängden med hjälp av fläktarna regleras så att av det totala luftflödet, runt 30% utgörs av primärlufi och runt 70% av sekundärlufi.