SE519319C2 - Transceiverkrets samt förfarande för kalibrering av komponenter i nämnd transceiver - Google Patents

Description

25 30 519 '519 2 I US 5835850 visas en transceiverkonstruktion som gàr att testa för att avgöra om den fungerar tillfredsställande eller inte.

Transceiverkonstruktionen innefattar organ för att sända en hela testsignalen med en nmttagen signal för att därigenom avgöra I det fall testsignal genom sändar-mottagarkedjan och jämföra huruvida konstruktionen fungerar tillfredsställande. att konstruktionen ej fungerar tillfredsställande synes det dock inte möjligt att avgöra vilken eller vilka komponenter i konstruktionen som är felaktiga. Det synes inte heller möjligt att justera eller kalibrera konstruktionen, varken som helhet eller beträffande de ingående komponenterna.

En känd. metod, med vilken komponenter i en transceiver kan kalibreras, gàr under namnet RF-test. Vid RF-testning tillförs en sändarkedja i. transceivern speciellt utvalda testsignaler, fràn svarssignaler mottags sändarkedjans Pà det varvid motsvarande radiofrekvenssteg. grund av speciella valet av testsignaler kan komponenterna i sändarkedjan undersökas och kalibreras genom att testsignalerna jämförs med svarssignalerna.

En mottagarkedja i transceivern kalibreras pà ett liknande sätt genom att speciellt utvalda testsignaler injiceras i mottagarkedjans radiofrekvenssteg, varvid motsvarande svarssignaler nwttags fràn nmttagarkedjans basbandssteg. Genom det speciella valet av testsignaler kan komponenterna i mottagarkedjan undersökas och kalibreras utifrân jämförelser av testsignalerna med svarssignalerna.

Flera nackdelar finns dock med RF-testning. RF-testning är dyrt och tidskrävande, bland annat därför att en stor del av signalbehandlingen sker i radiofrekvensomràdet. Noggrannheten vid kalibrering med RF-test är ganska dålig, speciellt när det gäller effektniväer. Med RF-testning är det dessutom svàrt att kalibrera radiofrekvenssteg i sändarkedjan och mottagarkedjan pà grund. av inverkan fràn den 'utrustning sonl utnyttjas vid. RF- testningen. 10 15 20 25 30 519 319 3 REnoGönELsE Fön UPPFINNINGEN Föreliggande uppfinning avser huvudsakligen problemet att göra konstruktion, tillverkning och användande av transceivrar enklare och billigare.

Ovan formulerade problem löses i korthet genom en förbättrad metod för kalibrering av transceivrar, varvid uppfinningen även innefattar en transceiverkrets som är lämplig för kalibrering med den förbättrade metoden.

En huvudsaklig avsikt med uppfinningen är således att göra konstruktion, tillverkning och användande av transceivrar enkla- re och billigare, varvid uppfinningen innefattar förfaranden sàväl som anordningar med vilka denna avsikt uppnås.

Ovan formulerade problem löses mera ingående enligt det följande. En följd av signalförbindelser upprättas mellan en Därigenom fràn basbandssteg i sändarkedja och. en. mottagarkedja i en transceiver. erhàlls följd basbandssteg i sändarkedjan en motsvarande av signalvägar ett till ett mottagarkedjan. Varje sàdan signalväg innefattar àtminstone en specifik komponent som skall kalibreras med utnyttjande den upprättade signalvägen, varvid eventuella ytterligare komponenter i signalvägen redan är kalibrerade med utnyttjande av tidigare upprättade signalvägar. Vid kalibrering av komponenterna sänds förutbestämda testsignaler över signal- vägarna, varvid svarssignaler mottags som svar pà de sända test- signalerna. Utifrån testsignalerna och svarssignalerna avgörs det om komponenterna i transceivern uppfyller förutbestämda prestandakrav, varvid komponenterna justeras i de fall dä de inte uppfyller prestandakraven.

Vid jämförelse med känd teknik har uppfinningen ett antal fördelar. Uppfinningen nöjliggör enkel kalibrering av enskilda komponenter i transceivern. Komponenterna i alla steg av trans- ceivern kan kalibreras. Kalibreringen av transceiverns 10 15 20 519 319 4 komponenter kan göras noggrant. All signalbehandling utförs vid lägre frekvenser. med hjälp av till bifogade Uppfinningen kommer nu att beskrivas närmare föredragna utföringsformer och med hänvisning ritningar.

FIGURBESKRIVNING Figur 1 visar ett blockschema av en krets med en transceiver enligt uppfinningen.

Figurerna 2-3 visar kretsen fràn figur l, varvid signalvägar som utnyttjas vid kalibrering av transceivern är indikerade med streckade linjer.

Figur 4 visar ett blockschema över ett styrbart filter i transceivern.

Figur 5 visar ett blockschema över en blandare i transceivern.

Figur 6 visar ett blockschema över ytterligare en blandare i transceivern.

Figur 7 visar diagram över effektspektrum hos signaler som utnyttjas vid kalibrering av transceivern.

Figurerna 8-15 visar kretsen fràn figur l, varvid signalvägar som utnyttjas vid kalibrering av transceivern är indikerade med streckade linjer.

Figur 16 'visar diagranl över effektspektrunl hos signaler som utnyttjas vid kalibrering av transceivern.

Figur 17 visar kretsen fràn figur 1, varvid en signalväg som utnyttjas vid kalibrering av transceivern är indikerad med streckade linjer. ~~~fø 10 15 20 25 30 519 319 5 Figur 18 visar ytterligare ett blockschema av en krets med en transceiver enligt uppfinningen.

FÖREDRAGNA UTFönING-srommn I figur 1 visas ett blockschema av en krets 1 som innefattar en (radio) transceiver. Transceivern innefattar' en sändarkedja 3 och en. mottagarkedja 5. Sändarkedjan 3 och mottagarkedjan 5 innefattar vardera tre frekvenssteg: basbandssteg, mellan- frekvenssteg och radiofrekvenssteg. Radiofrekvensstegen är anslutna till en antennenhet 7. Basbandsstegen är vidare anslutna till ett digitalt gränssnitt 9 med en D/A-omvandlare ll som är ansluten till sändarkedjan 3 och en A/D-omvandlare 13 som är ansluten till mottagarkedjan 5. Sändarkedjan 3 innefattar en första respektive en andra blandare 15 respektive 16 vilka är anordnade mellan basbandssteget och mellanfrekvenssteget respektive mellan mellanfrekvenssteget och radiofrekvenssteget i sändarkedjan 3. Mottagarkedjan 5 innefattar pà motsvarande sätt en tredje respektive en fjärde blandare 17 respektive 18 vilka är anordnade mellan basbandssteget och mellanfrekvenssteget respektive mellan mellanfrekvenssteget och radiofrekvenssteget i Blandarna 15-18 är mottagarkedjan 5. anordnade för att pà välkänt maner utföra frekvenstransponering mellan de olika frekvensstegen i transceivern.

Basbandssteget hos sändarkedjan 3 innefattar ett basbandsfilter 21 samt en första respektive en andra signalledare 31 respektive 32 vilka är anordnade att ansluta basbandsfiltret 21 till D/A- omvandlaren ll respektive den första blandaren 15. Basbands- steget hos mottagarkedjan 5 innefattar pà ett motsvarande sätt ett basbandsfilter 24 samt en första respektive en andra signalledare 38 respektive 39 vilka är anordnade att ansluta basbandsfiltret 24 till A/D-omvandlaren 13 respektive den tredje blandaren 17. 10 15 20 25 30 519 319 6 Mellanfrekvenssteget hos sändarkedjan 3 innefattar ett mellanfrekvensfilter 22 samt en första respektive en andra signalledare 33 respektive 34 vilka är anordnade att ansluta mellanfrekvensfiltret 22 till den första blandaren 15 respektive den andra blandaren 16. Mellanfrekvenssteget hos mottagarkedjan 5 innefattar pà. motsvarande sätt ett mellanfrekvensfilter 25 samt en första respektive en andra signalledare 40 respektive 41 vilka är anordnade att ansluta mellanfrekvensfiltret 25 till den tredje blandaren 17 respektive den fjärde blandaren 18.

Radiofrekvenssteget hos sändarkedjan. 3 innefattar ett radio- frekvensfilter 23 och en sändarförstärkare 45. Vidare innefattar radiofrekvenssteget hos sändarkedjan 3 en första, en andra och 36 och 37. 35 är anordnad att ansluta radiofrekvensfiltret 23 till den en tredje signalledare 35, Den första signalledaren andra blandaren 16. Den andra signalledaren 36 är anordnad att ansluta radiofrekvensfiltret 23 till sändarförstärkaren 45. Den tredje signalledaren 37 är anordnad att ansluta sändar- förstärkaren 45 till antennenheten 7.

Pà liknande sätt innefattar radiofrekvenssteget hos nmttagar- kedjan 5 ett radiofrekvensfilter 26 och en mottagarförstärkare Vidare innefattar 47, exempelvis en làgbrusförstärkare. radiofrekvenssteget hos mottagarkedjan 5 en första, en andra och 43 och 44. 42 är anordnad att ansluta radiofrekvensfiltret 26 till den en tredje signalledare 42, Den första signalledaren fjärde blandaren 18. Den andra signalledaren 43 är anordnad att ansluta radiofrekvensfiltret 26 till mottagarförstärkaren 47.

Den tredje signalledaren 44 är anordnad att ansluta nmttagar- förstärkaren 47 till antennenheten 7.

Komponenterna i transceivern är anordnade så att deras prestanda (engelsk term: performance) kan justeras pà kommando fràn en styrenhet 81. Styrenheten 81 är ansluten med en signalledning 83 serial interface). till ett seriegränssnitt 85 (engelsk term: Seriegränssnittet 85 är i sin tur medelst en första uppsättning f»1va 10 15 20 25 30 oc: man I n av n: nu II Il 09'- u o. .n a u u. a q v. u v 0 I nu n. u u I. n p nano n 'v qo- n.. u o q 4. nu» o, Ir v . u a n - 0 n q o 0 -I I v ° - u Q ~ .u a. n .p :nu u 7 signalledningar 87 anslutet till de olika komponenterna i transceivern. Styrenheten 81 styr komponenterna i transceivern, via seriegränssnittet 85, med seriella datapacket som innefattar dels adressinformation som indikerar vilken komponent eller skall dels information som indikerar hur den adresserade komponenten (eller vilken del av en komponent som styras, styr- den adresserade delen av komponenten) skall styras.

I den i figur 1 illustrerade kretsen 1 styrs komponenterna seriellt via seriegränssnittet 85, men uppfinningen är naturligtvis inte begränsad till denna forma av styrning, och alternativt görs styrningen pà nàgot annat sätt som en fackman, med hänsynstagande till omständigheterna, finner lämpligt.

Exempelvis kan styrningen utföras med utnyttjande av en parallellbuss. sändarkedjan 3 innefattar 51-57 är styrbara ställda Signalledarna 31-37 i omkopplare 51-57. När omkopplarna sina normallägen sä är signalledarna 31-37 obrutna. Omkopplarna 51-57 är dock även anordnade sà att de kan ställas i lägen vid vilka det sker omkopplingar fràn signalledarna 31-37 i sändarkedjan 3 till signalledare 60-70 vilka pà ett förutbestämt sätt är anslutna till signalledarna 38-44 i mottagarkedjan 5. Genom styrning av omkopplarna 51-57 är det sàledes möjligt att upprätta förutbestämda signalförbindelser mellan sändarkedjan 3 och mottagarkedjan 5, vilket utnyttjas vid kalibrering av sàsonl kommer att beskrivas mer ingàende längre 51-57 fràn transceivern, fram. Omkopplarna styrs styrenheten 81 via seriegränssnittet 85 och en andra uppsättning signalledningar 89, vilka sammanlänkar seriegränssnittet 85 med omkopplarna 51- 57.

I det i figur 1 visade exemplet är omkopplarna 51-57 anordnade i sändarkedjan 3. Alternativt kan dock en, flera eller alla av omkopplarna 51-57 istället vara anordnade i mottagarkedjan 5. ..»|| 10 15 20 30 .u u. o . .n .q .a ø ~ I I -I I u. nu u. v. v v I . .v un v- -u I ~ of» nu n» v u' -ø III I' " u - . u- f -. q n .- 1 - 1 Q - H v n 8 En signalbehandlingsenhet 91 är ansluten till det digitala gränssnittet 9. Signalbehandlingsenheten 91 är även ansluten med en kommunikationslänk 93 till styrenheten 81. Signalbehandlings- enheten. 91 är anordnad att pà kommando fràn styrenheten 81 generera specifikt utvalda digitala signaler vilka tillförs D/A- omvandlaren 11. Signalbehandlingsenheten 91 är även anordnad att mottaga digitala signaler fràn A/D-omvandlaren 13. I en föredragen utföringsform innefattar signalbehandlingsenheten 91 en processor (ej visad) och associerad programvara för digital signalbehandling. Dock kan signalbehandlingsenheten 91 vara uppbyggd pà annat sätt, exempelvis som en kretslösning (maskinvara).

Styrenheten 81 innefattar tre huvuddelar: en processordel 81a med en eller flera processorer; en ndnnesdel 81b innefattande minne för att lagra program som styr styrenhetens 81 arbete samt minne för att lagra data som utnyttjas vid styrenhetens 81 arbete; och en kommunikationsdel 81c med vilken styrenheten 81 kommunicerar med dels signalbehandlingsenheten 91, dels serie- gränssnittet 85. Alternativt är styrenheten 81 dock uppbygd pà annat sätt, exempelvis som en kretslösning (maskinvara).

I det i figur 1 illustrerade exemplet är styrenheten 81 och signalbehandlingsenheten 91 tvà separata enheter, men alternativt är dessa istället integrerade till en enda enhet.

I en föredragen utföringsform är kretsen 1 anordnad pà ett enda kretskort eller chips. Alternativt kan dock kretsen 1 vara uppdelad pà ett flertal kretskort eller chips. Exempelvis kan transceivern vara anordnad pà ett enskilt kretskort, varvid de övriga delarna är anordnade pà ett eller flera ytterligare kretskort.

Härmed skall nu beskrivas hur kretsen 1 i figur 1 är anordnad att arbeta vid kalibrering av transceivern. » n-.u .»|»| 10 15 20 25 30 35 s 1 9 z 1 - 9 Förfarandet inleds med att det digitala gränssnittets 9 signalpàverkan kartläggs. 81 i ett Omkopplaren 51 ställs av styrenheten det fràn signalledaren 31 till en första ände av signalledaren 60. En läge vid vilket sker en omkoppling andra ände av signalledaren 60 är ansluten till en kopplingspunkt 71 pà signalledaren 38 i mottagarkedjans 5 basbandssteg. Sàledes upprättas en signalförbindelse fràn signalledaren 31 i sändarkedjans 3 basbandssteg till signalledaren 38 i mottagarkedjans 5 basbandssteg. Därmed erhàlls en första signalväg fràn basbandssteget i sändarkedjan 3 till basbandssteget i nwttagarkedjan 5. Den första signalvägen indikeras med streckade linjer i figur 2. Signalbehandlings- enheten 91 är anordnad. att pà komando fràn styrenheten 81 generera en första testsignal TS1 som efter D/A-omvandling i det digitala gränssnittet 9 sänds över den första signalvägen. Den första testsignalen TSl är en flerfrekvenssignal som innefattar åtminstone frekvenser i ett för transceivern förutbestämt basbandsomràde. I en föredragen utföringsform är den första testsignalen TS1 ett frekvenssvep. Men den första testsignalen TS1 är alternativt av annat slag, exempelvis en följd av harmoniskt oscillerande signaler med olika frekvenser. Dà den första testsignalen TS1 sänds över den första signalvägen sà mottager signalbehandlingsenheten 91, via A/D-omvandlaren 13, en första svarssignal RS1 svarande mot den första testsignalen TS1.

Pà grund av signalpàverkan fràn det digitala gränssnittet 9 sä skiljer sig den första svarssignalen RS1 fràn den första testsignalen TS1. Styrenheten 81 och signalbehandlingsenheten 91 är anordnade att kartlägga det digitala gränssnittets 9 signalpàverkan genom att jämföra den första testsignalen TS1 med den första svarssignalen RS1. I en föredragen utföringsform är signalbehandlingsenheten anordnad att fouriertransformera den första testsignalen TSl och den första svarssignalen RS1, exempelvis med utnyttjande av FFT (Fast Fourier Transform) algoritmer. Fràn fouriertransformerna fastställs vilken amplitud- respektive faspàverkan som det digitala gränssnittet 9 anu- u nu 10 15 20 25 30 519 10 har för frekvenser inom det förutbestämda basbandsomràdet.

Informationen om det digitala gränssnittets 9 amplitud- och faspàverkan lagras i minnesdelen 81b. fortsätter med kalibrering sändarkedjans 3 21.

Förfarandet av basbandsfilter Omkopplaren 51 ställs i normalläge av styrenheten 81. Omkopplaren 52 ställs av styrenheten 81 i ett läge vid vilket det sker en omkoppling fràn signalledaren 32 till en första ände av signalledaren 61. En andra ände av signalledaren 61 är ansluten till kopplingspunkten 71 pà signal- ledaren 38. Sàledes upprättas en signalförbindelse frän signal- ledaren 32 i sändarkedjans 3 basbandssteg till signalledaren 38 erhàlls signalväg fràn basbandssteget i. sändarkedjan 3 till basbands- i mottagarkedjans 5 basbandssteg. Därmed en andra steget i mottagarkedjan 5. Den andra signalvägen indikeras med streckade linjer i figur 3.

I figur 4 visas ett blockschema över en föredragen konstruktion av basbandsfiltret 21. Filterkonstruktionen i figur 4 baseras pà en operationsförstärkare 101 och innefattar dels fasta resisto- rer Rl och R3 och kondensatorer Cl och C3, dels resistorer R2 och R4 och kondensatorer C2 och C4 vilka kan kopplas in eller 103-106. De via seriegränssnittet 85, ifràn med utnyttjande av styrbara omkopplare styrbara omkopplarna 103-106 styrs, av styrenheten 81. Eftersom basbandsfiltret 21, i. det i figur 4 innefattar fyra styrbara omkopplare 103-106 sà (24) I det i innefattar basbandsfiltret 21 fyra visade exemplet, kan en filterkarakteristik ställas in pà 16 sätt. figur 4 visade exemplet impedanskomponenter R2, R4, C2 och C5 vilka kan kopplas in eller ifràn. med 'utnyttjande av' de associerade omkopplarna 103-106. just detta Uppfinningen är naturligtvis inte begränsad till antal, och alternativt innefattar basbandsfiltret 21 fler eller färre sàdana impedanskomponenter och omkopplare. Uppfinningen är dock inte begränsad till den typ av styrbart filter som visas i figur 4, utan andra typer av styrbara filter kan naturligtvis användas. 10 15 20 25 30 5 19 3 1äï* - - IlÉïÉ" ll Basbandsfiltret 21 är ett làgpassfilter“ vars funktion. är att släppa igenom frekvenser i basbandsomràdet och dämpa högre frekvenser ll). förutbestämda (exempelvis övertoner genererade i. D/A-omvandlaren I minnesdelen 8lb är lagrat information som beskriver vilka basbandsfiltret 21 skall och prestandakrav som uppfylla. De nominella värdena pà resistorerna Rl-R4 kondensatorerna Cl-C4 är valda med. hänsynstagande till dessa förutbestämda prestandakrav. Vad som utgör de förutbestämda prestandakraven beror naturligtvis pà transceiverns tilltänkta tillämpning och pà specifikationen för transceivern som helhet.

Exempelvis kan prestandakraven för basbandsfiltret 21 specificera en minsta tilláten dämpning för frekvenser fràn och med den lägsta övertonen som genereras av D/A-omvandlaren ll. 30 dB eller däromkring är i mànga sammanhang ett lämpligt värde pä den minsta tillàtna dämpningen.

Signalbehandlingsenheten 91 är anordnad att pà kommando fràn styrenheten 81 generera en andra testsignal TS2 som efter D/A- omvandling i det digitala gränssnittet 9 sänds över den andra signalvägen. Den andra testsignalen TS2 är en flerfrekvenssignal och innefattar åtminstone frekvenser i ett frekvensomràde i vilket prestanda för basbandsfiltret 21 är fastställda. Det är föredraget att den andra testsignalen TS2 är ett frekvenssvep.

Det är vidare föredraget att den andra testsignalen TS2 innefattar endast en I-komponent (engelsk term: in-phase component) eller, alternativt, endast eai Q-komponent (engelsk term: quadrature component). Pa sä vis päverkas inte kalibreringen av eventuella fas- och amplitudskillnader mellan I- och Q-kanal. Dà den andra testsignalen TS2 sänds över den andra signalvägen sà nwttager signalbehandlingsenheten 91, via A/D-omvandlaren 13, en andra svarssignal RS2 svarande mot den andra testsignalen. TS2. Styrenheten 81 och signalbehandlings- enheten 91 är anordnade att kartlägga basbandsfiltrets 21 karakteristik genom att jämföra den andra testsignalen TS2 med den andra svarssignalen RS2. Härvidlag utnyttjas den lagrade 10 15 20 25 30 519 319 12 informationen om det digitala gränssnittets 9 amplitud- och faspàverkan för att korrigera för det digitala gränssnittets 9 signalpàverkan. Korrigeringen utförs genom. att det vid beräkningar i styrenheten 81 och signalbehandlingsenheten 91 tas hänsyn till det digitala gränssnittets 9 amplitud- och Alternativt utförs korrigeringen genom att redan för det faspàverkan. fràn början korrigera den andra testsignalen TS2 digitala gränssnittets 9 inverkan. I en föredragen utföringsform är signalbehandlingsenheten 91 anordnad att fouriertransformera den andra testsignalen TS2 och den andra svarssignalen RS2. Fràn fouriertransformerna fastställs basbandsfiltrets 21 karakteri- stik. sàledes jämförs med den Den uppmätta karakteristiken beskriver de förutbestämda skall basbandsfiltrets 21 prestanda ej är acceptabla sä är styrenheten informationen som basbandsfiltret 21 lagrade prestandakrav som uppfylla. Om anordnad att justera basbandsfiltrets 21 karakteristik genom att ställa om en eller flera av omkopplarna 103-106 i basbandsfiltret 21. Proceduren upprepas, om sä behövs, till dess att basbandsfiltret 21 erhàller acceptabla prestanda. När basbandsfiltret 21 erhàllit acceptabla prestanda sà är styrenheten 81 anordnad att lagra den uppmätta karakteristiken hos basbandsfiltret 21 i minnesdelen 8lb.

Förfarandet fortsätter med kalibrering av basbandsfiltret 24 i mottagarkedjan 5. Basbandsfiltret 24 är ett làgpassfilter med en motsvarande funktion som basbandsfiltret 21 i. sändarkedjan 3.

Basbandsfiltret 24 är konstruerat pà ett liknande sätt basbandsfiltret 21 i som figur 4. I minnesdelen 81b är lagrat information son1 beskriver de förutbestämda prestandakrav som ställs pà basbandsfiltret 24. Omkopplaren 51 ställs av styrenheten 81 i ett läge vid vilket det sker en omkoppling frán signalledaren 31 till en första ände av signalledaren 62. En andra ände av signalledaren 62 är ansluten till en kopplings- punkt 72 pà signalledaren 39 i nwttagarkedjans 5 basbandssteg.

Således upprättas en signalförbindelse fràn signalledaren 31 i ||;|~ 10 15 20 25 30 519 3.19 13 sändarkedjans 3 basbandssteg till signalledaren 39 i mottagar- kedjans 5 basbandssteg. De övriga omkopplarna 51 och 53-57 är härvidlag ställda i sina normallägen. Därmed erhàlls en tredje signalväg fràn sändarkedjans 3 basbandssteg till mottagarkedjans 5 basbandssteg. Den tredje signalvägen indikeras med streckade linjer i figur 8. Signalbehandlingsenheten 91 är anordnad att pà kommando fràn styrenheten 81 generera en tredje testsignal TS3 smn efter D/A-omvandling j. det digitala gränssnittet 9 sänds över den tredje signalvägen. Dà den tredje testsignalen TS3 sänds över den tredje signalvägen sà mottager signalbehandlings- enheten 91 en nwtsvarande tredje svarssignal RS3. Den tredje testsignalen TS3 har sama egenskaper som den andra testsignalen TS2, och kalibreringen av basbandsfiltret 24 i mottagarkedjan 5 görs pà ett motsvarande sätt som kalibreringen av' basbands- filtret 21 i sändarkedjan 3. När basbandsfiltret 24 är kalibrerat sà lagras basbandsfiltrets 24 uppmätta karakteristik i minnesdelen 81b.

Förfarandet fortsätter med kalibrering av den första blandaren 15 och den tredje blandaren 17, vilka är anordnade för frekvens- transponering nællan basbandsomràdet och ett för transceivern förutbestämt mellanfrekvensomràde.

En föredragen uppbyggnad av den första blandaren 15 framgàr av figur 5. Den första blandaren 15 innefattar en första justerbar fasdelare 121 (engelsk term: phase splitter). Den första fasdelaren 121 är ansluten till signalledaren 32 i sändarkedjan och anordnad att uppdela en inkommande signal i en I-komponent och en Q-komponent. Den första fasdelaren 121 är även ansluten till seriegränssnittet 85, vilket nfijliggör för styrenheten 81 att justera den första fasdelaren 121. Den första blandaren 15 är anordnad sà att I-komponenten tillförs en första delblandare 127 via en första likströmsregulator 123. Pà ett. motsvarande sätt är den första blandaren 15 anordnad sà att Q-komponenten tillförs en andra delblandare 129 via en andra likströms- regulator 125. 125 är Likströmsregulatorerna 123 respektive annu» 10 15 20 25 30 519 319 14 anordnade att pàverka likströmsniváer (engelsk term: DC offset) hos I- respektive Q-komponenten. Likströmsregulatorerna 123 och 125 är anslutna till seriegränssnittet 85, och likströms- regulatorernas 123 och 125 påverkan pà likströmsnivàerna styrs av styrenheten 81. Den första blandaren 15 innefattar vidare en andra justerbar fasdelare 133 vilken är anordnad att mottaga en oscillatorsignal LO fràn en lokaloscillator 131. Oscillator- signalens LO frekvens är vald med hänsynstagande till ett frekvensavstànd mellan basbandsomràdet och mellanfrekvensomràdet hos transceivern. Den andra fasdelaren 133 är anordnad att uppdela oscillatorsignalen i en I-del LOI och en Q-del LOQ. Den andra fasdelaren 133 är ansluten till seriegränssnittet 85, vilket gör det möjligt för styrenheten 81 att justera den andra fasdelaren 133.

LOI av Den första blandaren 15 är anordnad sà att I- delen oscillatorsignalen LO tillförs den första delblandaren 127 via en första styrbar dämpare 135. Pà ett motsvarande sätt är den första blandaren anordnad sà att Q-delen LOQ av oscillatorsignalen LO tillförs den andra delblandaren 129 via en. andra styrbar~ dämpare 137. Dämparna. är anslutna till Den första fràn seriegränssnittet 85 och styrs av styrenheten 81. vidare anordnad sà att och 129 blandaren 15 är delblandarna 127 ledningen 33. utsignaler sammanlagras och tillförs signal- En föredragen uppbyggnad av den tredje blandaren 17 framgàr av figur 6. Den tredje blandaren 17 är konstruerad huvudsakligen pà samma sätt som den första blandaren 15, och de komponenter i den tredje blandaren 17 soul motsvarar komponenter i den första blandaren 15 har för enkelhets skull givits samma referensnummer som de motsvarande komponenterna i den första blandaren 15. Den enda egentliga skillnaden mellan den första blandaren 15 och den tredje blandaren 17 är att den tredje blandaren 17 innefattar en styrbar fasvridare 141. Den tredje blandaren 17 är anordnad sà att oscillatorsignalen LO tillförs den andra fasdelaren 133 via fasvridaren 141. Den styrbara fasvridaren 141 är ansluten till 10 15 20 25 30 519 '519 15 seriegränssnittet 85 och styrs av styrenheten 81. Fasvridaren 141 är anordnad sà att den kan ställas in i ett första respektive ett andra fasvridningsläge. I det första fasvridningsläget är fasvridningen O°. I det andra fasvridnings- läget är fasvridningen l80°. 'Vid :normal användning av trans- ceivern sà är fasvridaren 141 ställd i det första fasvridningsläget. Vid kalibrering av den första och den tredje blandaren 15 och 17 är dock fasvridaren 141 ställd i det andra fasvridningsläget.

Den första blandaren 15 i figur 5 och den tredje blandaren 17 i figur 6 är konstruerade för undertryckning av undre sidband. För att de undre sidbanden skall undertryckas krävs dock att en fasskillnad mellan I-komponenten och Q-komponenten är 90°.

Vidare krävs att en fasskillnad mellan oscillatorsignalens I-del LOI och Q-del LOQ är 90°. Ytterligare ett krav är I- och Q- kanalerna har väsentligen samma dämpning. Dessa krav kan uppfyllas i förutbestämd omfattning genom att justera fasdelarna 121 och 133 och dämparna 135 och 137, beskrivas. vilket nu komer att Vid kalibrering av den första och den tredje blandaren 15 och 17 är styrenheten 81 anordnad att ställa omkopplaren 53 i ett läge vid vilket det sker en omkoppling fràn signalledaren 33 till en första ände av signalledaren 63. En andra ände av signalledaren 63 är ansluten till en kopplingspunkt 73 pà signalledaren 40.

Således upprättas en signalförbindelse mellan signalledaren 33 i mottagarkedjan 5. De sändarkedjan 3 och signalledaren 40 i övriga omkopplarna 51, 52 och 54-57 är härvidlag ställda i sina normallägen. En fjärde signalväg fràn basbandssteget i sändarkedjan 3 till basbandssteget i mottagarkedjan 5 är därmed erhàllen. Den fjärde signalvägen indikeras med streckade linjer i figur 9. Signalbehandlingsenheten 91 är anordnad att pà kommando fràn styrenheten generera en fjärde testsignal TS4 som efter D/A-omvandling i det digitala gränssnittet 9 sänds över Den fjärde testsignalen TS4 är en den fjärde signalvägen. ,.;»y 10 15 20 25 30 519 319 16 enfrekvenssignal med en frekvenskomponent 149 med en frekvens fl i basbandsomràdet. Ett effektspektrum till den fjärde testsignalen TS4 visas i diagrammet i figur 7a.

Dà den fjärde testsignalen TS4 sänds över den fjärde signalvägen sá mottager signalbehandlingsenheten 91, via A/D-omvandlaren 13, en fjärde svarssignal RS4 svarande mot den fjärde testsignalen TS4. Signalbehandlingsenheten. 91 är anordnad. att generera en fouriertransform till den fjärde svarssignalen RS4. Ett typiskt effektspektrum till den fjärde svarssignalen RS4 framgàr av diagramet i figur 7b. Detta effektspektrum innefattar dels en första frekvenskomponent 151 med frekvensen fl, dels en andra frekvenskomponent 153 med frekvensen O. Den första frekvens- komponenten 151 utgörs av de delar av de undre (oönskade) sidbanden vilka inte undertrycks i blandarna 15 och 17, pà grund av att de ovan nämnda kriterierna för fasskillnad och dämpning inte är helt uppfyllda. Styrenheten 81 är härvidlag anordnad att justera inställningarna av fasdelarna 121 och 133 och dämparna 135 och 137 i blandarna 15 och 17 tills dess att den första frekvenskomponenten 151 understiger en förutbestämd nivà.

Den andra frekvenskomponenten 153 utgörs av de delar av oscillatorsignalerna Im) vilka inte undertrycks i. blandarna 15 och 17. För' att oscillatorsignalerna LO skall undertryckas i förutbestämd omfattning av blandarna 15 och 17 sà är styrenheten 81 anordnad att styra likströmsregulatorerna 123 och 125 sà att likströmsnivàerna hos I- och Q-komponenterna justeras. Juster- ingen av likströmsnivàerna fortgår till dess att den andra frekvenskomponenten 153 understiger en förutbestämd nivà.

Uppfinningen är inte begränsad till just de typer av blandare som visas i figurerna 5 och 6, utan naturligtvis kan även andra typer av blandare användas.

Förfarandet fortsätter med kalibrering av mellanfrekvensfiltren 22 och 25. Mellanfrekvensfiltren 22 och 25 är i en föredragen 10 15 20 25 30 519 319 17 utföringsform bandpassfilter som skall släppa igenom frekvenser i det förutbestämda mellanfrekvensomràdet och i förutbestämd omfattning dämpa frekvenser utanför detta mellanfrekvensomràde.

Mellanfrekvensfiltren 22 och 25 är i en föredragen utföringsform konstruerade pà ett liknande sätt som basbandsfiltret 21 i figur 4. I minnesdelen 8lb är data beskriver de lagrat som prestandakrav som ställs pà mellanfrekvensfiltren 22 och 25.

Omkopplaren 54 ställs av styrenheten 81 i ett läge vid vilket det sker en omkoppling fràn signalledaren 34 till en första ände av signalledaren 64. En andra ände av signalledaren 64 är Sàledes signalledaren 34 i ansluten till kopplingspunkten 73 pà signalledaren 40. upprättas en signalförbindelse mellan sändarkedjans 3 mellanfrekvenssteg och signalledaren 40 i mottagarkedjans 5 mellanfrekvenssteg. Härvidlag är de övriga omkopplarna 51-53 och 55-57 ställda i sina normallägen. Därmed erhàlls en femte signalväg fràn sändarkedjans 3 basbandssteg till mottagarkedjans Den femte 5 basbandssteg. signalvägen indikeras med streckade linjer i figur 10. Signalbehandlings- enheten. 91 är anordnad att pä kommando fràn styrenheten 81 generera en femte testsignal TS5 som efter D/A-omvandling i det digitala gränssnittet 9 sänds över den femte signalvägen. Den femte testsignalen TS5 är en flerfrekvenssignal som innefattar frekvenser i basbandsomràdet. I en föredragen utföringsform är den femte testsignalen TS5 ett frekvenssvep. Vidare är det föredraget att den femte testsignalen TS5 innefattar endast en I-komponent eller, alternativt, endast en Q-komponent. Pa sä vis pâverkas inte kalibreringen av eventuella fas- och amplitudskillnader mellan I- och Q-kanal. Dä den femte testsignalen TS5 sänds över den femte signalvägen sä nwttager en femte TS5. signalbehandlingsenheten 91, via .A/D-omvandlaren 13, svarssignal RS5 svarande mot den femte testsignalen Styrenheten 81 och signalbehandlingsenheten 91 är anordnade att kartlägga mellanfrekvensfiltrets 22 karakteristik genom att jämföra den femte testsignalen TS5 med den femte svarssignalen 1»=,~.» 10 15 20 25 30 519 319 18 RS5. Härvidlag utnyttjas den i ndnnesdelen 8lb lagrade informationen över karakteristiken hos basbandsfiltren 21 och 24 och det digitala gränssnittets 9 signalpàverkan för att korrigera för den inverkan som dessa komponenter 21, 24 och 9 har dà den femte testsignalen TS5 sänds över den femte signalvägen. Korrigeringen utförs genom att det vid beräkningar i signalbehandlingsenheten 91 och styrenheten 81 tas hänsyn till signalpàverkan fràn det digitala gränssnittet 9 och basbands- filtren. 21 och. 24. Alternativt görs korrigeringen. redan fràn början genom att korrigera den femte testsignalen TS5 för signalpàverkan fràn det digitala gränssnittet 9 och basbands- filtren 21 och 24. I en föredragen utföringsform är signalbehandlingsenheten 91 anordnad att fouriertransformera den femte testsignalen. TS5 och. den femte svarssignalen. RS5. Fràn fouriertransformerna fastställs mellanfrekvensfiltrets 22 karakteristik. Den uppmätta karakteristiken jämförs med de prestandakrav som är lagrade i minnesdelen 8lb. Om mellanfrekvensfiltret 22 ej uppfyller de förutbestämda prestandakraven sà är styrenheten 81 anordnad att justera mellanfrekvensfiltrets 22 karakteristik genom att ställa om en eller flera omkopplare mellanfrekvensfiltret 22. Denna procedur upprepas, om sä behövs, tills dess att mellanfrekvensfiltret 22 erhàllit acceptabla prestanda. Styrenheten 81 är anordnad att lagra den uppmätta karakteristiken hos mellanfrekvensfiltret 22 i minnesdelen 8lb när mellanfrekvensfiltret 22 har erhàllit acceptabla prestanda.

Vad som utgör de förutbestämda prestandakraven för mellanfrekvensfiltret 22 beror naturligtvis pà transceiverns tilltänkta tillämpning och pà specifikationen för transceivern som helhet. Exempelvis kan prestandakraven för basbandsfiltret 22 specificera en minsta tillàten dämpning för frekvenser fràn frekvensen hos 40 dB eller och med en frekvens motsvarande den dubbla oscillatorsignalen LO i. den första blandaren 15. 10 15 20 25 30 519 319 19 däromkring är i mànga sammanhang ett lämpligt värde pà den minsta tillåtna dämpningen.

När' mellanfrekvensfiltret 22 är kalibrerat är styrenheten 81 anordnad att ställa omkopplaren 53 i ett läge vid vilket det sker en omkoppling fràn signalledaren 33 till en första ände av signalledaren 65. En andra ände av signalledaren 65 är ansluten till en kopplingspunkt 74 pà signalledaren 41. Sàledes upprättas en signalförbindelse fràn signalledaren 33 i sändarkedjans 3 mellanfrekvenssteg till signalledaren 41 i mottagarkedjans 5 mellanfrekvenssteg. Härvidlag är de övriga omkopplarna 51-52 och 54-57 ställda i sina normallägen. Därmed erhålls en sjätte signalväg fràn sändarkedjans 3 basbandssteg till mottagarkedjans 5 basbandssteg. Den sjätte signalvägen indikeras med streckade linjer i figur 11. Signalbehandlingsenheten 91 är anordnad att pà kommando fràn styrenheten 81 generera en sjätte testsignal TS6 som efter D/A-omvandling i det digitala gränssnittet 9 sänds över den sjätte signalvägen. Den sjätte testsignalen TS6 har samma egenskaper som den femte testsignalen TS5. Dä den sjätte testsignalen TS6 sänds över den sjätte signalvägen så nmttager via A/D-omvandlaren 13, en signalbehandlingsenheten, sjätte svarssignal RS6 svarande mot den sjätte testsignalen TS6.

Mellanfrekvensfiltret 25 i mottagarkedjan 5 kalibreras genom att den sjätte testsignalen TS6 och den sjätte svarssignalen jämförs. Kalibreringen av mellanfrekvensfiltret 25 i mottagarkedjan 5 tillgàr i övrigt pà ett motsvarande sätt som kalibreringen av mellanfrekvensfiltret 22 i sändarkedjan 3. När mellanfrekvensfiltret 25 är kalibrerat så är styrenheten 81 anordnad att mellanfrekvensfiltrets 25 lagra uppmätta karakteristik i minnesdelen 81b.

Förfarandet fortsätter med kalibrering av den andra blandaren 16 blandaren 18. konstruktion motsvarar huvudsakligen konstruktionen hos och den fjärde Den andra blandarens 16 den 18 konstruktion första blandaren 15. Den fjärde blandarens motsvarar huvudsakligen konstruktionen hos den tredje blandaren 10 15 20 25 30 5 1 9 3 19 - _,;; y 20 17. Oscillatorsignalerna LO som utnyttjas i den andra blandaren 16 och den tredje blandaren 18 är avpassade för frekvenstransponering mellan nællanfrekvensomràdet och ett förutbestämt radiofrekvensomràde. Omkopplaren 55 ställs av styrenheten 81 i ett läge vid vilket det sker en omkoppling fràn signalledaren 35 till en första ände av signalledaren 66. En ände av ansluten till en andra signalledaren 66 är kopplingspunkt 75 pà Sàledes upprättas en fràn till De övriga omkopplarna 51-54 och 56-57 är signalledaren 42. signalförbindelse signalledaren 35 i sändarkedjans 3 radiofrekvenssteg signalledaren 42 i nwttagarkedjans radiofrekvenssteg. härvidlag ställda i sina normallägen. Därmed erhàlls en sjunde signalväg fràn sändarkedjans 3 basbandssteg till mottagarkedjans 5 basbandssteg. Den sjunde signalvägen indikeras med streckade linjer i figur 12. Signalbehandlingsenheten 91 är anordnad att pá kommando fràn styrenheten 81 generera en sjunde testsignal TS7 som efter D/A-omvandling i det digitala gränssnittet 9 sänds över den sjunde signalvägen. Dà den sjunde testsignalen TS7 sänds över den sjunde signalvägen sà mottager signalbehandlings- enheten 91 en sjunde svarssignal RS7 svarande mot den sjunde TS7. Den testsignalen TS7 har samma testsignalen sjunde egenskaper som den fjärde testsignalen TS4, och kalibreringen av den andra och den fjärde blandaren 16 och 18 tillgàr i övrigt pà ett nmtsvarande sätt som kalibreringen av den första och den vilken har beskrivits tredje blandaren 15 och 17, ingàende tidigare.

Förfarandet fortsätter med kalibrering av radiofrekvensfiltren 23 och 26. filtrera Avsikten med dessa filter är huvudsakligen att bort harmoner fràn blandarna 16 och 18.

Radiofrekvensfiltren 23 och 26 är i en föredragen utföringsform konstruerade pà ett liknande sätt som basbandsfiltret 21 i figur 4. I minnesdelen 81b är lagrat data som beskriver de prestandakrav som ställs pà radiofrekvensfiltren 23 och 26. Vad som utgör de förutbestämda prestandakraven för radiofrekvens- 10 15 20 25 30 c - o - vn 519 319 å 21 filtren 23 och 26 beror naturligtvis pà transceiverns tilltänkta tillämpning och pà specifikationen för transceivern som helhet.

Exempelvis kan prestandakraven för radiofrekvensfiltren 23 och omfattning som harmonerna skall 26 specificera i vilken undertryckas. En dämpning av harmonerna pà 30 dB eller däromkring är i manga sammanhang ett lämpligt.

Omkopplaren 56 ställs av styrenheten 81 i ett läge vid vilket det sker en omkoppling fràn signalledaren 36 till en första ände En andra ände av signalledaren 67 är Sàledes av signalledaren 67. ansluten till kopplingspunkten 75 pà signalledaren 42. upprättas en signalförbindelse mellan signalledaren 36 i sändarkedjans 3 mellanfrekvenssteg och signalledaren 42 i mottagarkedjans 5 mellanfrekvenssteg. omkopplarna 51-55 och 57 ställda i Härvidlag är de övriga sina normallägen. Därmed erhàlls en àttonde signalväg fràn sändarkedjans 3 basbandssteg till mottagarkedjans 5 basbandssteg. Den àttonde signalvägen indikeras med streckade linjer i. figur 13. Signalbehandlings- enheten 91 är anordnad att pà kommando fràn styrenheten 81 generera en àttonde testsignal TS8 efter D/A-omvandling i. det digitala gränssnittet 9 sänds över den àttonde signalvägen. Den àttonde testsignalen TS8 är en flerfrekvenssignal som innefattar frekvenser i basbandsomrádet. I en föredragen utföringsform är den àttonde testsignalen TS8 ett frekvenssvep. Det är vidare föredraget att den àttonde testsignalen TS8 innefattar endast en I-komponent eller, alternativt, endast en Q-komponent. Pà sà vis påverkas inte kalibreringen av eventuella fas- och amplitudskillnader mellan I- och Q-kanal. Dà den àttonde testsignalen TS8 sänds över den àttonde signalvägen sà mottager signalbehandlingsenheten 91, via A/D-omvandlaren 13, en àttonde svarssignal RS8 svarande mot den àttonde testsignalen TS8.

Styrenheten 81 och signalbehandlingsenheten 91 är anordnade att karakteristik genom att TS8 kartlägga radiofrekvensfiltrets 23 jämföra den àttonde testsignalen med den àttonde svarssignalen. RS8. Härvidlag 'utnyttjas den i. minnesdelen 8lb vv «~..

I - ~ o-- 10 15 20 25 30 519 319 fä 'f-Jfiïë- " 22 lagrade informationen över karakteristiken hos basbandsfiltren 21 och 24 och mellanfrekvensfiltren 22 och 25 samt informationen om det digitala gränssnittets 9 signalpàverkan för att korrigera 25 och 9 har åttonde för den inverkan som dessa komponenter 21, 24, 22, då den åttonde testsignalen TS8 sänds över den signalvägen. Korrigeringen utförs genom att det vid beräkningar i signalbehandlingsenheten 91 och styrenheten 81 tas hänsyn till signalpàverkan fràn det digitala gränssnittet 9, basbandsfiltren 21 och 24 och mellanfrekvensfiltren 22 och 25. Alternativt görs korrigeringen redan fràn början genom att korrigera den àttonde TS8 fràn det basbandsfiltren 21. och 24 cxfll mellanfrekvens- testsignalen för signalpàverkan digitala gränssnittet 9, filtren 22 och 25. I en föredragen utföringsform. är signalbehandlingsenheten 91 anordnad att fouriertransformera den åttonde testsignalen TS8 och den åttonde svarssignalen RS8. Fran fouriertransformerna fastställs radiofrekvensfiltrets 23 med de 81b. Om karakteristik. Den uppmätta karakteristiken jämförs prestandakrav som är lagrade i minnesdelen radiofrekvensfiltret 23 ej uppfyller de förutbestämda prestandakraven så är styrenheten 81 anordnad att justera radiofrekvensfiltrets 23 karakteristik genom att ställa om en eller flera omkopplare i radiofrekvensfiltret 23. Denna procedur tills dess att radiofrekvensfiltret 23 upprepas, om sa behövs, erhàllit acceptabla prestanda. Styrenheten 81 är anordnad att lagra den uppmätta karakteristiken hos radiofrekvensfiltret 23 i 8lb erhàllit acceptabla prestanda. minnesdelen när radiofrekvensfiltret 23 har När radiofrekvensfiltret 23 är kalibrerat är styrenheten 81 anordnad att ställa omkopplaren 55 i ett läge vid vilket det sker en omkoppling fràn signalledaren 35 till en första ände av signalledaren 68. En andra ände av signalledaren 68 är ansluten till en kopplingspunkt 76 pà signalledaren 43. Sàledes upprättas en signalförbindelse frán signalledaren 35 i sändarkedjans 3 mottagarkedjans 5 radiofrekvenssteg till signalledaren 43 i s>fuu 10 15 20 25 30 n n u. ...z *_"..". CH." ,' O! Ü ' I II :nn »o f' :nu a: nu n: . I Il ' , . e q H 23 radiofrekvenssteg. Härvidlag är de övriga omkopplarna 51-54 och 56-57 ställda i sina normallägen. Därmed erhàlls en nionde signalväg fràn sändarkedjans 3 basbandssteg till mottagarkedjans 5 basbandssteg. Den nionde signalvägen indikeras med streckade linjer i figur 14. Signalbehandlingsenheten 91 är anordnad att pà komando fràn styrenheten 81 generera en nionde testsignal TS9 som efter D/A-omvandling i det digitala gränssnittet 9 sänds över den nionde signalvägen. Den nionde testsignalen TS9 har samma egenskaper som den àttonde testsignalen TS8. Dä den nionde testsignalen TS9 sänds över den nionde signalvägen sà mottager en nionde Signalbehandlingsenheten, via A/D-omvandlaren 13, svarssignal RS9 svarande mot den nionde testsignalen TS9.

Radiofrekvensfiltret 26 i nmttagarkedjan 5 kalibreras genom att den nionde testsignalen TS9 och den nionde svarssignalen RS9 jämförs. Kalibreringen av radiofrekvensfiltret 26 i nwttagarkedjan 5 tillgàr härvidlag pà ett motsvarande sätt som kalibreringen av radiofrekvensfiltret 23 i sändarkedjan 3. När radiofrekvensfiltret 26 är kalibrerat så är styrenheten 81 anordnad att lagra radiofrekvensfiltrets 26 uppmätta karakteri- stik i minnesdelen 81b.

Förfarandet fortsätter med kalibrering av sändarförstärkaren 45.

Omkopplaren 57 ställs av styrenheten 81 i ett läge vid vilket det sker en omkoppling fràn signalledaren 37 till en första ände av signalledaren 69. En andra ände av signalledaren 69 är härvidlag ansluten till kopplingspunkten 76 pà signalledaren 43.

Sàledes upprättas en signalförbindelse fràn signalledaren 37 i till signalledaren 43 i sändarkedjans 3 radiofrekvenssteg mottagarkedjans 5 radiofrekvenssteg. Härvidlag är de övriga omkopplarna 51-56 i transceivern ställda i erhàlls en fràn basbandssteg till mottagarkedjans 5 basbandssteg. sina normallägen.

Därmed tionde signalväg sändarkedjans 3 Den tionde signalvägen indikeras med streckade linjer i figur 15.

Signalbehandlingsenheten 91 är anordnad att pà komando fràn styrenheten 81 generera en tionde testsignal TSlO som efter D/A- 10 15 20 25 35 519 319 ïfl%ÄÄßá%¶ä}¿flt 24 omvandling i det digitala gränssnittet 9 sänds över den tionde signalvägen. Ett effektspektrum till den tionde testsignalen TSlO framgàr av ett diagram i figur 16a. Den tionde testsignalen TS10 innefattar en första frekvenskomponent 161 med en frekvens fa samt en andra frekvenskomponent 163 med en frekvens fb.

Frekvenserna fa och fb är skilda fràn varandra men är bàda i basbandsomràdet. Dà den tionde testsignalen TSlO sänds över den tionde signalvägen sà mottager signalbehandlingsenheten 91, via A/D-omvandlaren 13, en tionde svarssignal RSlO svarande mot den Ett effektspektrunl till den tionde figur 16b. tionde svarssignalen RS10 innefattar en första frekvenskomponent 165, tionde testsignalen TS10, tionde testsignalen TSlO. svarssignalen RSlO framgàr av ett diagram i Den som nwtsvarar den första frekvenskomponenten 161 hos den och en andra frekvenskomponent 167, som nmtsvarar den andra frekvenskomponenten 163 hos den tionde testsignalen TS10. Den tionde svarssignalen RSlO innefattar även icke-linjäriteter hos 15b visade intermodulationsprodukter orsakade av sändarförstärkaren 45. Av det i figur exemplet framgàr en första intermodulationsprodukt 169 vid frekvensen 2fa-fb och en andra intermodulationsprodukt 171 vid frekvensen 2fb-fa. Signalbehandlingsenheten 91 är anordnad att fouriertransformera den tionde testsignalen TSlO och den tionde svarssignalen RSlO. Signalbehandlingsenheten 91 och styrenheten 81 är vidare anordnade att utifràn fouriertransformerna bestäma intermodulationsprodukternas 169 och 171 storlek. I minnesdelen 8lb är intermodulationsprodukterna 169 och 171 far vara. Om de uppmätta lagrat data som anger gränsvärden för hur stora intermodulationsprodukterna 169 och 171 överstiger gränsvärdena sà är styrenheten 81 anordnad att justera linjäriteten hos sändarförstärkaren 45 till dess att de uppmätta intermodulationsprodukterna 169 och 171 fås att understiga gränsvärdena. I föredragen utföringsform är styrenheten 81 an- ordnad att justera linjäriteten hos sändarförstärkaren 45 genom att styra strömtillförseln till sändarförstärkaren 45. Alterna- tivt justeras linjäriteten hos sändarförstärkaren 45 pà nàgot 10 15 20 25 30 25 annat sätt, exempelvis genom att justera sändarförstärkarens 45 ingàngsimpedans.

Förfarandet avslutas med kalibrering av mottagarförstärkaren 47.

Omkopplaren 56 ställs av styrenheten 81 i ett läge vid vilket det sker en omkoppling fràn signalledaren 36 till en första ände av signalledaren 70. En andra ände av signalledaren 70 är Säledes upprättas en signalförbindelse fràn signalledaren 36 sändar- ansluten till en kopplingspunkt pà signalledaren 44. kedjans 3 radiofrekvenssteg till signalledaren 44 i nmttagar- kedjans 5 radiofrekvenssteg. De övriga omkopplarna 51-55 och 57 är härvidlag ställda i sina normallägen. Därmed erhàlls en elfte signalväg fràn sändarkedjans 3 basbandssteg till mottagarkedjans 5 basbandssteg. Den elfte signalvägen indikeras med streckade linjer i figur 17. Signalbehandlingsenheten 91 är anordnad att pá. kommando fràn styrenheten 81 generera en elfte testsignal TSll som efter D/A-omvandling i det digitala gränssnittet 9 sänds över den elfte signalvägen. Dà den elfte testsignalen TSll sänds över den elfte signalvägen sà mottager signalbehandlings- enheten 91, via A/D-omvandlaren 13, en elfte svarssignal RSl1 svarande mot den elfte testsignalen TSll. Den elfte testsignalen TSll har samma egenskaper som den tionde testsignalen TS10, och kalibreringen av nmttagarförstärkaren 47 tillgàr pà ett motsvarande sätt som kalibreringen av sändarförstärkarn, vilken har beskrivits ingàende ovan.

Sammanfattningsvis tillgàr den ovan beskrivna kalibreringen nàgot förenklat enligt det följande. Vid kalibreringen styrs omkopplarna 51-57 av styrenheten 81 sà att signalledarna 60-70 successivt kopplas in pà ett förutbestämt sätt. Sàledes upprättas en följd av signalförbindelser mellan sändarkedjan 3 Därigenom erhålls en motsvarande följd av till och mottagarkedjan 5. fràn basbandssteget i signalvägar basbandssteget i sändarkedjan 3 mottagarkedjan 5. Varje sàdan signalväg innefattar àtminstone en specifik komponent som skall kalibreras med utnyttjande den upprättade signalvägen, varvid eventuella -øuvn 10 15 20 25 30 5 1 9 3 19 ¿::= - _22; g 26 ytterligare komponenter i signalvägen redan är kalibrerade med utnyttjande av tidigare upprättade signalvägar. Vid kalibrering av komponenterna sänds förutbestämda testsignaler TS1-TSl1 över signalvägarna, varvid svarssignaler RS1-RS11 mottags vid mottagarkedjans 5 basbandssteg som svar pà de sända test- signalerna TSl-TS11. Utifrán testsignalerna TS1-TS11 och svars- signalerna RSl-RSll avgörs det om komponenterna i transceivern uppfyller de förutbestämda prestandakraven, varvid komponenterna justeras i de fall dà de inte uppfyller prestandakraven. illustrerats i (basband, Uppfinningen är dock inte Kalibreringen enligt uppfinningen har ovan samband med en transceiverkrets med tre frekvenssteg mellanfrekvens och radiofrekvens). begränsad till just detta antal frekvenssteg utan alternativt kalibreras transceivrar med färre eller fler frekvenssteg enligt uppfinningen.

I figur 18 visas ett blockschema av en krets 1.1 med en transceiver. Kretsen 1.1 är i stora stycken identisk med kretsen 1 i figur 1. De särdrag hos kretsen 1.1 som nmtsvarar särdrag hos kretsen 1. har' därför, för enkelhets skull, givits samma referensbeteckningar som de motsvarande särdragen i figur 1. Den huvudsakliga skillnaden mellan kretsen l.l och kretsen 1 är att mellanfrekvensstegen hos transceivern har utelämnats i kretsen 1.1, basbandssteg och radiofrekvenssteg. Transceivern hos kretsen l.l och sàledes innefattar transceivern i figur 18 endast innefattar endast tvà blandare 15.1 och 17.1 vilka är anordnade för frekvenstransponering mellan basbandsstegen och radiofrekvensstegen lux; transceivern i. kretsen. 1.1. Blandarna 15.1 och 17.1 är lämpligen konstruerade pà motsvarande sätt som blandarna 15 och 17 i figurerna 5 och 6, men hos blandarna 15.1 och 17.1 är naturligtvis oscillatorsignalernas LO frekvenser är avpassade för frekvenstransponering' mellan basbandsstegen och radiofrekvensstegen hos transceivern i kretsen 1.1. >»»».

.. . : .I 519 319 šffšïä-...ï 27 Kalibreringen av transceivern i kretsen 1.1 tillgàr pà ett motsvarande sätts som kalibreringen av transceivern i kretsen 1.

Kalibreringen enligt uppfinningen kan göras vid tillverkning av transceivern eller efter det att transceivern installerats för användning. Det senare fallet har den fördelen att transceivern hela tiden kan hàllas kalibrerad oavsett temperaturförändringar och annan påverkan pà transceivern.

Claims (13)

10 15 20 25 30 :519 319 28 PATENTKRÄV

1. l. Förfarande för kalibrering av komponenter i. en transceiver med en sändarkedja (3) och en mottagarkedja (5) vilka innefattar (15-l8;l5.l,l7.l) frekvensstegen, ett förutbestämt antal frekvenssteg samt organ för frekvenstransponering mellan k ä n n e - t e c k n a t av: successivt upprättande av signalförbindelser (60-70) mellan frekvensstegen i sändarkedjan (3) och de motsvarande frekvensstegen i mottagarkedjan (5) sà att därigenom en följd av signalvägar fràn ett basbandssteg i sändarkedjan (3) till ett basbandssteg i nwttagarkedjan (5) erhàlls där varje signalväg skiljer sig fràn de föregående genom att den innefattar en eller fler specifika komponenter vilka skall kalibreras och vilka ej innefattades i nagon av de föregàende signalvägarna; sändande av förutbestämda testsignaler (TSl-TSl1) över var och en av signalvägarna; mottagande av svarssignaler (RS1-RSll) svarande mot de sända testsignalerna (TSl-TSll); avgörande huruvida den eller de för varje signalväg specifika komponenternas prestanda är acceptabla eller ej i beroende av testsignalerna (TSl-TSll) (RS1- RSll); och och svarssignalerna om det avgörs att prestanda ej är acceptabla, justering av den eller de specifika komponenterna sà att acceptabla prestanda erhålls.

2. Förfarande enligt krav 1, (9) är och där förfarandet där ett digitalt gränssnitt anslutet till transceiverns basbandssteg, inleds med kartläggning av det digitala gränssnittets (9) signalpàverkan. 10 15 20 25 30 35 519 319 29

3. Förfarande enligt nàgot av kraven l eller 2, där transceivern (21-26) komponenten i en av signalvägarna. innefattar àtminstone ett filter som utgör den specifika

4. Förfarande enligt krav 3, där testsignalen som utnyttjas vid (21-26) ett förutbestämt frekvensomfàng. kalibreringen av filtret är en flerfrekvenssignal med

5. Förfarande enligt krav' 4, där flerfrekvenssignalen är ett frekvenssvep.

6. Förfarande enligt nàgot av kraven 4 eller 5, där flerfrekvenssignalen innefattar endast en I-komponent eller endast en Q-komponent.

7. Förfarande enligt nàgot av kraven 1 till 6, där transceivern àtminstone ett (l5,l7;l6,l8;l5.l,l7.l) innefattar första par sidbandsundertryckande blandare vilka utgör de specifika komponenterna i en av signalvägarna, där förfarandet innefattar omställning av àtminstone en av blandarna sà att den associerade sidband (151), och där justeringen av det första paret sidbandsundertryckande blandare svarsignalen uppvisar oönskade inbegriper att dessa justeras sà att de oönskade sidbanden (151) undertrycks i förutbestämd omfattning.

8. Förfarande enligt krav 7, där testsignalen som utnyttjas vid kalibreringen av det första paret blandare (l5,l7;l6,l8;l5.l,l7.l) är en enfrekvenssignal. sidbandsundertryckande

9. Förfarande enligt nàgot av kraven l till och. med. 8, där transceivern innefattar àtminstone en förstärkare (45,47) vilken utgör den specifika komponenten i en av signalvägarna, där testsignalen som används vid kalibrering av förstärkaren inne- fattar (l61,l63), till frekvenskomponenterna minst tvà frekvenskomponenter varvid intermodulationsprodukter (l69,l7l) 10 15 20 25 30 519 319 30 (l6l,l63) identifieras utifràn. den. motsvarande svarssignalen, och där justeringen av förstärkaren (45,47) inbegriper att förstärkarens linjäritet justeras sà att de identifierade intermodulationsprodukterna (l69,l7l) understiger förutbestämda gränsvärden.

10. Förfarande enligt krav 9, där förstärkarens (45,47) linjäritet justeras genom styrning av strömtillförseln till förstärkaren.

11. ll. Förfarande enligt krav 9, där förstärkarens (45,47) linjäritet justeras genom styrning av en ingàngsimpedans hos förstärkaren. _

12. Transceiverkrets, innefattande: en sändarkedja (3) och en mottagarkedja (5) vilka innefattar ett förutbestämt antal frekvenssteg samt organ (l5-l8;l5.1,l7.l) för frekvenstransponering mellan frekvensstegen, k ä n n e - t e c k n a d av: (51-57) för (60-70) (3) och de motsvarande frekvensstegen i nwttagarkedjan (5) sà organ successivt upprättande av signalförbindelser mellan frekvensstegen i sändarkedjan att därigenom en följd av signalvägar fràn ett basbandssteg i sändarkedjan (3) till ett basbandssteg i mottagarkedjan (5) erhàlls där varje signalväg skiljer sig fràn de föregående genom att den innefattar en eller fler specifika komponenter vilka ej innefattades in någon av de föregàende signalvägarna.

13. Transceiverkrets enligt krav 12, vidare innefattande: organ (91) för sändande av förutbestämda testsignaler över var och en av signalvägarna; organ (91) för mottagande av svarssignaler svarande mot de sända testsignalerna; 519 519 31 organ (81) för avgörande av huruvida den eller de för varje signalväg specifika komponenternas prestanda är acceptabla eller ej i beroende av testsignalerna och svarssignalerna; och organ (8l,85,87) för justering av den eller de specifika komponenterna sà att acceptabla prestanda erhàlls, om det avgörs att prestanda ej är acceptabla.