SE518576C2 - Fordonsdäck med dubbar på slitbanan och med en behaglig ljudnivå - Google Patents

Description

518 576 2 Eftersom inte bara profilklossarria utan även dubbarna bidrar till bulleralstringen, är i dag vanligen dubbföljden beroende av delningsfölj den på så sätt att dubbmedel- punkten uppfattas som en ytterligare profildetalj, varvid dess avstånd X till angrän- sande framförliggande delningsgräns och även dess avstånd Y till angränsande bak- omliggande delningsgräns, anpassas till den vilken utgör aktuella delningslängden genom sträckning (alltså: likaså sträcks) resp. genom ihoptryckning (alltså: likaså trycks ihop). Detta förfarande säkerställer de ovannämnda kännetecknen - vilket uppfinningen avser - att dubbar är anordnade uteslutande inom den upphöjda profi- len, således inte i tvär- eller längsgående spår.

Vid alla tidigare kända delningsanpassade dubbfördelningar på vinterdäck befann sig de möjliga dubbpositionema alltid på en bestämd längdandel av delningslängden från en delningsgräns. Ett exempel: En möjlig dubbposition ligger på 55 % av delningslängden framför den bakomlig- gande delningsgränsen. Med en delningslängd på 22 mm ligger den möjliga dubb- placeringen således på ett avstånd av 12, l mm framför den bakomliggande del- ningsgränsen (och 9,9 mm bakom den framförliggande). Med en delningslängd på 25 mm ligger den möjliga dubbpositionen på ett avstånd av 13, 75 mm framför den bakomliggande delningsgränsen (och 11,25 bakom den framförliggande). Dubbav- ståndsvariationen till delningsgränsen är således proportionell mot delningslängdva- riationen.

På många kända däck ligger dubbama i sina spår alltid precis mitt emellan framför- liggande och bakomliggande klosskant, så till exempel enligt DE-OS 24 50 629 speciellt figur 2.

Från DE-OS 34 25 410 A1 är det känt med en vidareutveckling av profilelementva- riation såsom funktion av en delningsserie: Här ligger inom en klossrad skämings- punkten mellan tvärspåret och det axiellt yttre, klossen i sidled begränsande längs- spåret på den framförliggande delningsgränsen, och skämingspunkten mellan tvär- 518 576 3 spåret och det axiella inre, klossen på motsatt sida begränsande längsspåret på den bakomliggande delningsgränsen (eller tvärtom, i varje fall altemerad). Även då man skall arbeta med bara två olika delningslängder, erhålls emellertid tre olika lutningar på tvärspåren relativt axialen.

Genom det tyska bruksmönstret DE-GM 88 12 422.3 är det känt med ytterligare en utveckling av profilelementvariationen såsom funktion av en delningsföljd: här vari- eras olika dimensioner i klossgeometrin - även sådana som inte har med en sidobe- gränsning på klossama att göra, speciellt en bockning- från olika delningsgränser (således inte bara från en), i omkretsled med påföljd att klossfonnen varierar med delningsföljden.

Såsom redan är känt, kan en dubb inte placeras på varje ställe som en delningsföljd anger som dubbposition. Detta hindras av att lagstiftningen begränsar antalet dubbar.

Till exempel får i vissa skandinaviska länder ett 15tums däck bara uppvisa 110 dub- bar. Även om däcket bara har två rader med dubbar, skulle det vid vanliga ca 70 del- ningar, således 140 möjliga dubbplaceringar, endast utnyttja en andel. Dubbdel- ningsföljden innehåller således vid jämförelse med profildelningsföljden således all- tid luckor. Uppfinningen kommer inte att ändra någonting härvidlag.

Ovarmämnda faktum påtvingar ett val mellan en lära A, vilken anger väl till profil- delningsföljden passande dubbplaceringar, och en lära B, som av de enligt A angivna dubbplaceringama väljer ut dem som skall förses med en dubb. Uppfinningen befat- tar sig uteslutande med A.

Av intresse är att denna lära har den största inverkan på buller; läran B är först och främst till för grepp-optimering och har bara en mindre inverkan på däckljudnivån, i synnerhet utvändigt (för den invändig ljudnivån något mer). Uppfinningen håller fö- reträdelsevis fast vid den för greppoptimering kända läran att speciellt i axiell led 518 576 4 eftersträva jämnast möjliga fördelning, och att undvika periodlängder under fotläng- den (ty. "Latschlänge").

Uppfinningen avser således problemet att ange de dubbpositioner där en dubb kan placeras med minsta möjliga ökning av däckljuden, speciellt det utvändiga däcklju- det.

Om odubbade vinterdäck bland annat genom dessa åtgärder med högutvecklad del- ningsbestämning kan ges ett rullningsljud som uppfattas som diskret och angenämt, där ljud-energin liksom ett susande är fördelad inom ett brett frekvensband, så upp- fattas dubbade vinterdäck - bortsett från deras med natumödvändighet högre utstrå- lande ljudeffekt- fortfarande alltid som ett frekvensspektrum med skarpa toppar, vil- ket upplevs som tonalt.

Visserligen glädjer sig tidvis vår hjäma åt ”mat”, således t.ex. åt uppmärksamhets- krävande högtonala ljud och i synnerhet då bakom dessa ligger ett intressant budskap eller känsla, men - vilket även alltid bör iakttas vid kontakt mellan människor- ytt- ringar som kräver lång uppmärksamhet (i synnerhet genom hög tonalitet), uppfattas som nervdödande, först då det inte finns någon intressant infonnation i bakgrunden utan signalen bara utgör normaltillståndet.

Syftet med uppfinningen är att åstadkomma ett lägre tonalt rullningslj ud även för dubbade vinterdäck.

Nu har uppfinnaren insett (och redan därmed gått utöver teknikens ståndpunkt) att den hitintillsvarande dubbfördelningen på vinterdäck - där dubbama är placerade i sina rader alltid precis ett relativt delningslängdsmåttet utsträckt eller ihoptryckt av- stånd till en bestämd delningsgräns- var ansvariga för den ogynnsamrna subjektiva ljuduppfattningen, åtminstone i samband med de vanligaste delningsföljderna för tvärspårens fördelning över Omkretsen. 518 576 5 I ett första steg vände uppfinnaren på steken och fastlade först en optimal delnings- följd för dubbraderna (eller även för varje dubbrad var för sig) och uppritade på ba- sis därav en positiv ordningsföljd. Rullningsljudet på hård gata - där dubbdäck är som mest högljudda- blev verkligen angenämare, men de på detta sätt frambringade profilblockföljderna föll i odubbad utföringsform tillbaka gentemot tidigare lösning- ar beträffande ljudnivå.

Trots liknande profilutseende hade man således behövt helt olika vulkaniseringsfor- mer för dubbade vinterdäck å ena sidan och odubbade å andra sidan. Eftersom dub- bade vinterdäck endast har en liten marknad, är denna investering för hög i förhål- lande till omsättningen.

Därefter kom uppfinnaren på lösningen enligt uppfinningen, där han låter delningen på upphöjda däcksmönstret vara ifred. Denna lösning kännetecknas av att: inom åtminstone en dubbrad är a) antingen ett avstånd från varje dubb till respektive framförliggande delningsgräns, b) eller ett avstånd från varje dubb till respektive bakomliggande delningsgräns, lika.

Om denna lära verkligen bara tillämpas inom en enda dubbrad, då bör den enligt krav 2 tillämpas på den fordonsyttre dubbraden, eftersom denna - vilket uppfinnaren uppmärksammat - har det största inflytandet på yttre ljudnivån vid den speciellt vik- tiga konstanta färdhastigheten. I enlighet därmed kännetecknas ett sådant däck även av att: det är sidobundet (asymmetriskt) och inom den fordonsyttre dubbraden a) antingen nämnda avstånd från varje dubb till respektive framförliggande profil- delningsgräns b) eller nämnda avstånd från varje dubb till respektive bakomliggande profildel- ningsgräns 518 576 6 är lika.

Den näst största påverkan på ljudnivån vid färd har -vilket uppfinnaren uppmärk- sammat- den fordonsinre dubbraden, ty även den ligger nära intill en ljudutstrål- ningsfrämjande däcksidovägg. De båda viktigaste dubbradema för den yttre ljudni- vån är således de - relativt däckmitten - axiellt yttre. Sålunda är enligt krav 3 sådana utforingsfornier av däck enligt uppfinningen att föredra där inom de båda axiellt ytt- re dubbradema a) antingen nämnda avstånd från varje dubb till respektive framförliggande profil- delningsgräns b) eller nämnda avstånd från varje dubb till respektive bakomliggande profildel- ningsgräns är lika.

Sådana däck behöver inte vara sidobundna; de kan således vara symmetriska utan att de måste vara det. Utan hänsyn till detta är dock däck enligt uppfinningen företrä- desvis sidobundna, således asymmetriska, på det sättet att på den fordonsyttre sidan väljs dubbama att anordnas tätare än på den fordonsinre sidan. Detta gör knappast avkall på driv- och bromsförrnågan, men ökar dock tydligt i sidstyrfonnågan vid kurvtagning. Detta har hittills inte varit försvarbart med hänsyn till bullerskäl, men är dock möjligt ihop med uppfinningen.

Den största möjliga ljudnivåsänkande effekten uppnås med uttöringsformen enligt krav 4, varvid inom varje dubbrad a) antingen nämnda avstånd från varje dubb till respektive framförliggande profil- delningsgräns b) eller nämnda avstånd från varje dubb till respektive bakomliggande profildel- ningsgräns är lika. 518 576 7 Därvid borde således - annorlunda uttryckt- inom varje dubbrad (som inte behöver vara fullständigt besatt, och i vilken således inte varje delning måste ha en dubb) varje dubb ha ett konstant avstånd till en bestämd av de båda angränsande delnings- gränserna (således antingen till respektive framförliggande eller bakomliggande).

Detta konstanta avstånd kan emellertid vara olika i de olika radema, såväl till storlek (se krav 6) som till orientering (se krav 7 och 8). Inom en rad -detta är det väsentli- ga- förblir det emellertid, oberoende av respektive delningslängd, alltid lika såväl till orientering som till storlek.

Därvid accepteras att åtminstone några dubbar avlägsnar sig från klossomkretsmit- ten; en sådant avlägsnande betecknas i det följande som ”avvikelse”. Delníngsfólj- den skall företrädesvis anpassas så till klossmönsterutfornmingen, att den enligt krav 10 belöper sig till högst 8mm. Det åtminstone i delningen relativt stora avståndet, mellan dubbmitten och klossmitten i omkretsled i den betraktade raden är karakte- ristiskt för uppfinningen.

Denna avvikelse kan som regel tålas lättare vid de axiellt yttre klossradema än i mitten av en slitbana, där mönstret ofla är finare. Därför kan det vara gynnsamt att bara använda uppfinningen i en eller i de båda axiellt yttre dubbradema, se krav l till 3.

Uppfinnaren har uppmärksammat, att en sådan avvikelse inte riskerar bestämmelsen med tillräckligt fasta dubbföranlaingar, så länge som avståndet från dubbens medel- punkt till alla kanter eller skåror på det dubbuppbärande profilmönstret motsvarar ett minsta avstånd enlig krav 11, vilket för personbilsvinterdäck ligger vid 7 mm, såle- des vid 85 % av profildjupet, och är vid lastbilsvinterdäck motsvarande större.

Tillämpningen av uppfinningen lyckas för personbilsdäck speciellt bra, om de kor- taste klossarna uppvisar en omkretsutsträckning av minst 7 mm + 2 mm + 2 mm + 7 mm = 18 mm. Med en bredd på tvärspåren i omkretsriktningen på ungefär 2 mm 518 576 s måste alltså den kortaste delningen vara minst 20 mm lång. Vid lastbilsdäck måste den kortaste delningen vara motsvarande längre.

Just för odubbade, speciellt tysta vinterdäckmönster för personbilar, uppträder oftare problemet att den kortaste delningslängden är kortare än den ovan beräknade 20 mm.

I synnerhet tysta profiler utmärker sig nämligen oftast genom ett högt sammanlagt delningsantal; ett exempel: En delningsföljd uppvisar: 22 delningar med en storlek 1,0000, 17 delningar med en storlek l,l213, 13 delningar med en storlek 1,2647, 15 delningar med en storlek 1, 4232 och ll delningar med en storlek av 1,5476, således sammanlagt 77 delningar med en Sammanräknad relativ storlek av 22,0000 + l9,0621 + l6,4411 + 21,348 + 17,0236 = 95,8748.

Om däcket skall uppvisa en omkretslängd av 1820 mm, måste den kortaste del- ningslängden (med en relativ storlek 1,0000) således utgöra 1820 / 95,8748 = l8,983mm, följaktligen mindre än 20 mm Åtminstone i sådana fall - men även vid mindre och finare slitbanemönster - rekom- menderas att vidareutforma uppfiningen enligt krav 9; i enlighet därmed är en del dubbar flyttade något åt sidan, utanför den betraktade raden som de övriga dubbama är anordnade i. Med de hitintills vanliga axiellt snedställda tvärspåren möjliggörs att dubbama kan anbringas närmare den lokala (därvarande) mitten av klossens om- kretslängd, så att det är lättare eller över huvud taget möjligt att hålla det minsta av- ståndet 7 mm.

För att kvantifiera en sådan flyttning, kommer företrädesvis där för varje dubbrad denna uppmärksammade möjlighet att kunna lösa konflikten mellan ljudnivåoptime- 518 576 9 rad dubbplacering å ena sidan och stabilitet i förankringen i slitbanegummit å andra sidan, till att börja med att fastställas en i omkretsriktningen löpande mittenlinje.

Ifrån denna och utåt räknas därefter en flyttning axiellt inåt positivt och axiellt utåt negativt.

Storleken på dessa sidoförflyttningar kan för personbilsdäck, med upp till 185 mm slitbanebredd, uppgå upp till 15 mm (mer, ju färre dubbrader som är definierade) vid bredare däck motsvarande mer, vid lastbils däck upp till 30 mm.

Denna axiella förflyttning tillåter varje flyttad dubb att slå i vid samma tidpunkt som i oförflyttat läge. Denna effekt låter sig i synnerhet lätt konstrueras, då - utan hänsyn till snedställning av tvärspåren axiellt - på delningsgränsema löper exakt axiellt (så- ledes inte snett) i det nänmda axial i området.

Detta konstgrepp fungerar i synnerhet bra på mittornrådet på slitbanan. Just där be- hövs det även vid många profiler, efiersom dessa i mittenområdet är relativt fin- mönstrat utformade för att förbättra väghållningen, medan de i skulderomrâdet - ef- tersom vid kurvtagning tvärkraftema koncentreras i den i kurvan yttre skuldran - ofta är kraftigare utfonnade.

En i lika hög grad till däcksprofilen och till den enligt uppfinningen föredragne kon- stanta hållningen av dubbavståndet till delningsgränsen passande dubbplaceringen, lyckas speciellt enkelt och är även visuellt tilltalande, om - vilket är genom den i in- ledningen beaktade DE - GM 88 12 422.3 - enligt krav 12 olika dimensioner på det upphöjda mönstret dimensionerads av olika delningsgränser i omkretsriktningen.

Exempelvis kan ett vänster framfbrliggande höm på en kloss dimensioneras av den framförliggande delningsgränsen (konstantl), mittre framförliggande höm dimensio- neras av den bakomliggande delningsgränsen och ett höger framförliggande höm åter dimensioneras av det framförliggande hömet. Ett bakomliggande vänsterhöm 518 576 io kan dimensioneras av den framförliggande delningsgränsen (konstant!) och det bak- omliggande mittre och det bakomliggande högra dimensioneras av den bakomlig- gande delningsgränsen.

Uppfinningen kommer att förklaras närmare nedan med ledning av några figurer.

Där visar: Fig. l i proportionsenlig perspektivvy ett däck enligt uppfinningen med fyra dubbra- der, där dubbfördelningen enligt uppfinningen visas över Omkretsen i alla fyra dubb- raderna, Fig. 2 en proportionsenlig vy av en utrullad cylinderprojektion av den dubbade slit- banan på däcket i figur 1, Fig. 3 en proportionsenlig vy av en utrullad cylinderproj ektion av en dubbad slitbana liknande den i figur 2, dock med tillämpning av den ljudnivâreducerande läran bara i de bägge axiellt yttre dubbradema, och Fig. 4 en proportionsenlig vy av en utrullad cylinderprojektion av en annan dubbad slitbana med två axiellt yttre och fyra axiellt inre spår med dubbar, varvid den upp- finningsenliga, ljudreducerande läran används på alla sex dubbradema och axiella förskjutningar visas i de inre dubbraderna.

Figur l visar i en perspektiv- och proportionsenlig vy snett framifrån ett däck l en- ligt uppfinningen med en ej rotationsbunden och ej sidobunden slitbana 2. På denna slitbana 2 är fyra dubbrader A, B, C, D anordnade. Dessa dubbar är i det följande betecknade med en fyraställig hänvisningsbeteckning, nämligen i den första positio- nen ett "S" för dubb (S = Spike), i den andra positionen en liten bokstav, som hänvi- sar till raden, och i de båda sista positionerna ett arabiskt tal, i vilket dubbama i en rad A, B, C, D nurnrerats utgående från en godtyckligt bestämd första dubb. Således 518 576 11 är till exempel dubben Sb04 den fjärde dubben i raden B.

I figurerna används uteslutande dessa fullständiga hänvisningsbeteckningar; i texten höjs dock överskådligheten genom att bilda grupper vad beträffar innehållet: Dubb- ama Sb är alla dubbar i raden B; analogt är dubbama S04 alla dubbar i det axiella bandet 4 i alla fyra raderna, således dubbama Sa04, Sb04, S004 och Sd04. "S" är hänvisningsbeteckningen för alla dubbama tillsammans.

Figur 2 visar närmare en vy av en utvecklad cylinderprojektion av den dubbade slit- banan 2 på samma däck 1. Skalan i ritningen är vald lätt förstorad; den kortaste del- ningslängden bör utgöra 20 mm.

Utan hänsyn till detta, att denna slitbana - som tidigare nämnts - icke är rotations- bunden, antas i det följ ande, att den faktiskt använda rotationsriktningen motsvarar från den breda undre bladkanten till den breda övre bladkanten. (Naturligtvis kan även motsatsen vara möjlig; det behövs bara någon överenskommelse för att en klar identifiering skall vara möjlig.) I det vänstra klosspåret A är på den andra och fjärde klossen ovanifrån fastsatt var- dera en dubb Sa02 och Sa0l. Delningsgränserna sammanfaller i detta dubbspår A med de bakomliggande klosskantema.

För uppfinningen är det väsentligt att dubben SaOl är anordnad på samma avstånd Ya till den bakomliggande delningsgränsen som dubben Sa02 och alla de övriga dubbama Sa - vilka inte urskiljs i detta bildavsnitt -.

På den nämnda andra klossen ovanifrån, där dubben Sa02 är placerad, visas mellan den främre och den bakre klosskanten - som i denna utföringsform löper parallellt med varandra på alla klossar i alla klossraderna, utan att detta erfordras - med en 518 576 12 tunn streckprickad linje den klossomkretsmitt, på vilken enligt känd teknik dubbar vanligen placeras. Det bör noteras att detta utföringsexempel, denna kloss väsentligen följ er det konventionella, dvs. att dubbens mittpunkt är placerad bara obetydligt bakom klossomkretsmitten.

På den fjärde klossen ovanifrån, i vilken dubben Sa0l sitter, anges likaså mellan den främre och den bakre klosskanten klossomkretsmitten med en tunn streckprickad linje, på vilken enligt teknikens ståndpunkt dubbar vanligen placeras. Däremot är dubben Sa0l placerad avsevärt bakom klossomkretsmitten. Detta beror på att del- ningslängden på denna fjärde kloss underifrån är avsevärt längre än på den först- nämnda andra klossen underifrån, varvid måttet Ya dock enligt uppfinningen inte varierats motsvarande delningslängdvariationen, utan överhuvudtaget inte varierats.

Rättare sagt är alla Ya på hela klossraden lika, således konstanta.

En sådan i omkretsriktningen ej centrerad placering sänker förankringsstyrkan för dubbarna i klossama, och nännare bestämt mest i klossama med liten utsträckning i omkretsled, såsom här i den andra klossen ovanifrån. Därför blir - vilket här visas - det ändamålsenligt att där välja en placering nära mitten, eftersom avvikelsen huvud- sakligen erhålls i de i omfångsriktningen längre klossama.

Ifall en liten avvikelse, således en avvikelse från mitten, kan tålas redan för klossar som har den minsta delningslängden, är det synnerligen fördelaktigt att dessa - avvi- kande ifrån dubbradema A och D - orienteras på samma sätt, varvid även Xa resp.

Ya ( beroende på referens tages till den främre eller bakre delningsgränsen) mäts från delningsgränsen. Då är nämligen i de näst största klossama den totala avvikel- sen inte summan av delningslängdstillväxten gentemot den kortaste delningen plus begynnelseavvikelsen utan skillnaden mellan delningslängdstillväxten gentemot den kortaste delningen minus begynnelseavvikelsen. 518 576 13 I den andra klossraden från vänster är likaså dubbar anordnade; dessa bildar en dubbrad B. Enligt vad som nämnts i anslutning till dubben Sa0l bör just vid den kortaste delningen dubbar endast tillåtas mycket tätt intill den tunna streckprickade klossomkretsmittlinj en; med "mycket tätt" menas att avvikelsen uppgår högst till 10 % av den minsta delningslängden.

Precis som i dubbraden A, så mäts även här det konstanta avståndet Yb för dubbama Sb från den bakre delningsgränsen; men det är här större till storleken. Medan av- ståndet därtill är något större än halva klossomkretslängden vid den minsta delning- en, resulterar här den lilla avvikelsen i den kortaste delningen i den -gynnsammare - orientering som överensstämmer med den orientering där måttet Yb räknas från den framflyttade delningsgränsen till dubbmitten.

Med detta förteckenval undertrycks det för uppfinningen typiska -i och för sig något ofördelaktiga faktum - att avsevärda avvikelser (i synnerhet för de längsta delningar- na). I stället uppnås det typiska - för förankringskvalitén oväsentliga- faktum att vid den längsta delningen är avvikelsen orienterad omvänt jämfört med vid den kortaste delningen.

Precis detta framgår på den sjätte klossen ovanifrån (= den understa klossen i samma bildavsnitt), där den maximala delningslängden visas och dubben Sb0l är placerad bakom klossomkretsmittlinjen, medan dubben Sb02 - vilket nämnts ovan - är fram- för omkretsmitten på sin kloss.

Det mittersta klosspåret är i denna utföringsfonn inte utrustat med dubbar.

Bortsett från ett naturligen något annorlunda urval av de klossar som faktiskt skall utrustas med en dubb, således en skillnad mot den för uppfinningen oväsentliga läran B (se sid. 2 sista stycket) är dubbarna i det höger därom befintliga dubbspåret C med dubbama Sc0l och ScO2 placerade analogt med dubbama i dubbspåret B, med den 518 576 14 enda skillnaden - för att undvika rotationsbindning, således väsentligen uppnå en punktspegelbarhet - att de enligt uppfinningen inom raden konstanta dubbavstånden Xc från den framförliggande delningsgränsen, och således skall räknas baklänges relativt den antagna rotationsriktningen.

Med samma avvikelse är även dubbfördelningen i hela det högra spåret D analog med dubbfördelningen i dubbspåret A.

I de båda högra klossradema sammanfaller delningsgränsen med den främre kloss- kanten. Där delningsgränsema löper i ett negativt område anges detta med en tunna- re, streckad linje.

I figur 3 visas en dimensionsenlig vy av en utvecklad cylinderproj ektion av en dubb- ad slitbana liknande den i figur 2, dock med användning av den ljudnivåreducerande läran endast i de båda axiellt yttre dubbradema. Härigenom uppnås i de båda inre dubbraderna B och C, trots den ringa storleken på därvarande klossar, maximala dubbfasthållningen mot att ryckas loss av längdkrafter, alltså driv- och framförallt bromskrafter. I den yttre ljudnivån erhålls en visserligen liten men ändå tydlig för- bättring med hjälp av uppfinningen. Exempelvis är en dubb Sb0l anordnad på den tredje klossen nedifrån i dubbraden B. Denna tredje delning underifrån är precis som den andra delningen underifrån av den kortaste längden i denna enda delningsiöljd på däcket.

Dessutom är avvikelsen for denna varianten vald så att den för den kortaste delning- en överensstämmer med inriktningen av avstånden från delningsgränsen till dubb- mitten, så att även i de yttre dubbspåren A och D uppnås en mycket kraftig dubbfast- hållning.

I figur 4 visas en dimensionsenlig vy av en utvecklad cylinderprojektion av en annan dubbad slitbana med två axiellt yttre liggande rader A och F, tvâ ytterligare axiellt 518 576 15 nästan ytterst liggande rader B och E, samt två axiellt inre rader C och D med dubbar S, varvid den uppflnningsenliga ljudreducerande läran används på alla sex raderna A, B, C, D, E och F av dubbar S.

De axiellt allra yttersta dubbama Sa och Sf såväl som de axiellt näst yttersta dubbar- na Sb och Se ligger alla exakt efler varandra i varsin rak, exakt i omkretsriktningen löpande dubbrad A, B, E resp. F. Däremot uppvisar några av de ytterligare, axiellt inåt anordnade dubbama Sc och Sd en liten förskjutning V åt sidan från den med en tunn punktstreckad linje angivna mittlinjen mc, respektive md, till dubbmedelpunk- ten. I dubbraden C är dubbama Sc01 och S003 inom vardera en kort delning för- skjutna åt vänster och dubben Sc02 inom en lång delning förskjuten åt höger; dubb- en Sc04 inom en delning av mellanlängd är förskjuten till exakt mitt på radmittlinjen mc. I dubbraden D är dubben Sd0l inom en kort delning förskjuten åt vänster och dubbama Sd02 och Sd03 inom vardera en lång delning är förskjutna åt höger; dubb- en Sd04 inom en delning av medellängd är placerad mitt på radmedellinj en md.

Denna profil är asymmetriskt utförd, varvid den högra visade skuldran med sina spe- ciellt breda och därigenom tvärstyva klossar, bör placeras på den fordonsyttre sidan.

Precis där, således i dubbradema E och F, är speciellt många dubbar fastsatta, i det betraktade figuravsnittet är de 6, medan i de bägge dubbradema A och B så är det i detta figuravsnitt endast 4 dubbar fastade.

En hänvisningsbeteckningslista är en beståndsdel av beskrivningen. 518 576 16 Hänvisningsbeteckningslista: 1 Fordonsdäck 2 Slitbana på 1 3 Tvärspår i 2 4 Längsspåri 2 5 Dubbbärande profll på 2 A Vänsterrad med dubbar Sa B Vänster mittrad med dubbar Sb C Höger mittrad med dubbar Se D Höger rad med dubbar Sd S Dubbar Sa Dubbar i vänsterrad A Sa01 första dubben i vänsterrad A Sa02 andra dubben i vänsterrad A etc.

Sb Dubbar i vänster mittrad B Sc Dubbar i höger mittrad C Sd Dubbar i höger rad D X Avstånd från en dubb till dess framíörliggande delningsgräns - XC Avstånd från en dubb i dubbraden C till dess framlörliggande delningsgräns - Xd Avstånd från en dubb i dubbraden D till dess framförliggande delningsgräns Y Avstånd från en dubb till dess bakomliggande delningsgräns - Ya Avstånd från en dubb i dubbraden A till dess bakomliggande delningsgräns - Yb Avstånd från en dubb i dubbraden B till dess bakomliggande delningsgräns Z Klossomkretsmitt

Claims (12)

518 576 17 PATENTKRAV

1. Fordonsdäck (1) med dubbar (S) och med tvärspår (3) i slitbanan (2), - varvid dubbama (Sa, Sb, Sc, Sd) är anordnade i ett antal av åtminstone 2, företrä- desvis mellan 4 och 8 dubbrader (A ,B, C, D), - varvid alla dubbar (S) är anordnade inom profiler, såsom klossar eller ribbor, - varvid spåren (3) är fördelade oregelbundet över omkretsen enligt en eller flera ef- ter varandra följande delningssfoljder, - varvid dubbama (S) inom vart och ett av dessa dubbspår (A, B, C, D) är fördelade oregelbundet över omkretsen, kännetecknat av att - inom åtminstone en av dubbradema (A, B, C, D) är a) antingen ett avstånd (X) från varje dubb (S) till respektive framfórliggande del- ningsgräns, b) eller ett avstånd (Y) från varje dubb (S) till respektive bakomliggande delnings- gräns lika.

2. Fordonsdäck enligt krav l, kännetecknat av att det är sidobundet (asymmetriskt) och att i den fordonsyttre dubbraden (A) är a) antingen nämnt avstånd (X) från varje dubb (Sa) till respektive framförliggande mönsterdelningsgräns, b) eller nämnt avstånd (Y) från varje dubb (Sa) till respektive bakomliggande mönsterdelningsgräns lika.

3. Fordonsdäck enligt krav l, kännetecknat av att i de båda axiellt yttre dubbrader- na (A, D) är a) antingen nämnda avstånd (X) från varje dubb (Sa resp. Sd) till respektive fram- fórliggande mönsterdelningsgräns, 518 576 18 b) eller nämnda avstånd (Y) från varje dubb (Sa resp. Sd) till respektive bakomlig- gande mönsterdelningsgräns lika.

4. Fordonsdäck enligt krav 1, kännetecknat av att i varje dubbrad (A, B, C, D) är a) antingen nämnda avstånd (X) från varje dubb (Sa, Sb, Se resp. Sd) till respektive framförliggande mönsterdelningsgräns b) eller nämnda avstånd (Y) från varje dubb (Sa, Sb, Se resp. Sd) till respektive bakomliggande mönsterdelningsgräns lika.

5. F ordonsdäck enligt krav 1 kännetecknat av att på känt sätt är åtminstone en dubbrad (A, B, C eller D) inte fullständigt belagd, och att således åtminstone en del- ning saknar dubb.

6. Fordonsdäck enligt krav 1, kännetecknat av att inom olika dubbrader (A, B, C, D) är dubbavstånden (X) av olika storlekar.

7. Fordonsdäck enligt krav 1, kännetecknat av att inom olika dubbrader (A, B, C, D) refererar dubbavstånden (X) till olika mönsterdelningsgränser (således är inrikt- ningen av de konstanta avståndsdimensionema olika).

8. Fordonsdäck enligt krav 7, kännetecknat av att inom de axiellt yttre dubbradema (A, D) refererar alla dubbavstånd (X) till de framfórliggande delningsgränsema, men inom de axiellt inre dubbradema (B, C) refererar alla dubbavstånd (X) till de bak- omliggande delningsgränsema, eller omvänt i alla raderna.

9. Fordonsdäck (1) enligt krav 1, kännetecknat av att några dubbar (Sb, Se) i åt- minstone en dubbrad (B resp. C) är forskutna i sidled upp till +/- 15 mm (for per- 518 576 19 sonbilar) respektive +/- 30 mm (för lastbilar) vid sidan av den i omkretsriktningen löpande mittlinjen (mb resp. mc) till den aktuella dubbraden (B resp. C).

10. Fordonsdäck enligt åtminstone ett av de föregående kraven, kännetecknat av att åtminstone några dubbar (S) är anordnade med en avvikelse från respektive klos- somkretsmitt (Z), varvid avvikelsen företrädesvis är mindre än 8 mm.

11. 1 1. Fordonsdäck (1) enligt åtminstone ett av de föregående kraven, företrädesvis krav 6, kännetecknat av att avståndet (1) från mittpunkten (M) på dubbama (S) till alla kanter (5,1) eller skåror (5.2) på dessa upphöjda mönster (5) som uppbär dessa dubbar (S) uppgår till åtminstone 85 % av profildjupet (t).

12. Fordonsdäck (1) enligt åtminstone ett av de föregående kraven, kännetecknat av att på i och för sig känt sätt är olika mått i profilgeometrin mätta i omkretsled från olika delningsgränser (således inte bara från en).